Samverkan mellan polis, socialtjänst och kvinnojour i Lycksele
|
|
- Stig Sandberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Vårterminen, 2010 Rapport nr. 610 Samverkan mellan polis, socialtjänst och kvinnojour i Lycksele Susanne Lindholm
2 Sammanfattning Arbetet mot våld i nära relation, mäns våld mot kvinnor, har sin utgångspunkt i svensk jämställdhetspolitik. I Socialstyrelsens rapport Kostnader för våld mot kvinnor beskrivs våldet mot kvinnor som ett omfattande samhällsproblem. De har uppskattat kostnaderna till mellan miljoner kronor per år. Det är många myndigheter, offentlig sektor och frivilliga organisationer som är inblandade i arbetet med våld i nära relationer och det krävs samverkan mellan dessa för att de skall kunna utföra sina arbetsuppgifter. Syftet med undersökningen är att utreda hur samverkan mellan polis, socialtjänst och kvinnojour i Lycksele praktiskt genomförs när dessa myndigheter och organisation arbetar med frågor som rör våld i nära relationer. En tolkning utifrån enkätundersökningen är att de flesta myndighetsanställda önskar en tydligare strukturerad handlingsplan där direktiven och arbetsfördelningen är klart fördelade. En större inblick mellan arbetsplatserna och bättre uppföljning i ärenden skulle förbättra samverkan. Omfördelning av kostnaderna från akuta åtgärder vid varje brottstillfälle (upprepande i samma familj) till åtgärder som i ett tidigt skede kan leda till att brottet inte sker igen (i samma familj) ser jag som en preventiv åtgärd som är brottsförebyggande och på längre sikt sparar pengar i kommun och samhälle. Men framför allt sparar det mycket lidande i de familjer som drabbas av våld i hemmet.
3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Frågeställningar Avgränsningar Tillvägagångssätt 3 2 Modell 4 3 Resultat 7 4 Diskussion Slutsatser och förslag 12 Referenser 15 Bilaga 1 Enkät I Bilaga 2 Riskbedömning IV
4 1 Inledning Arbetet mot våld i nära relation, mäns våld mot kvinnor, har sin utgångspunkt i svensk jämställdhetspolitik. I jämställdhetslagen (Lag 1991:433) slås det fast att män och kvinnor skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet infördes ett nytt brott i brottsbalken, grov kvinnofridskränkning (Brottsbalken 4 kap 4a st 2), som gäller upprepade straffbara kränkningar som riktas mot kvinnor som är nära anhörig eller grov fridskränkning (Brottsbalken 4 kap 4a st 1), som omfattar barn och andra närstående personer (Heimer & Sandberg, 2008, s 31). Den 1 juli 2007 ändrades 5 kap 11 socialtjänstlagen. Lagändringen innebar ett förtydligande av socialtjänstens ansvar för att kvinnor som har varit eller är utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående får den hjälp eller det stöd de behöver (Socialstyrelsen, 2009, s 1). I SOSFS 2009:22 finns Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. Där ges rekommendationer som stöd för socialnämndens verksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453) som rör våldsutsatta kvinnor I Socialstyrelsens rapport Kostnader för våld mot kvinnor beskrivs våldet mot kvinnor som ett omfattande samhällsproblem. Det innebär också stora ekonomiska kostnader för samhället. De har uppskattat kostnaderna till mellan miljoner kronor per år (Socialstyrelsen, 2006, s 7-8). I juli 2007 fick Rikspolisstyrelsen i uppdrag av regeringen att ytterligare intensifiera sitt arbete med att bekämpa mäns våld mot kvinnor. En del av uppdraget var att genom annonskampanjer sprida information om polisens arbete mot våld i nära relation och att få fler kvinnor eller andra som sett våldet att anmäla brott och därmed minska mörkertalet. Syftet var också att ytterligare öka polisens kompetens och kapacitet gällande brott i nära relationer så att allmänhetens förtroende stärks och fler brott anmäls. Rikspolisstyrelsen har haft som ambition att till alla poliser förmedla vilka rutiner och metoder som ska användas då brott i nära relationer inträffar (Rikspolisstyrelsen, 2010, s 3 och s 21). 1
5 Rikspolisstyrelsen gav även Brottsförebyggande rådet i uppdrag att undersöka ärendegången av polisens utredningar av våld mot kvinnor i nära relationer (Brå rapport 2008:25) som bland annat används som utbildningsmaterial på polishögskolan i Umeå i momentet Våld i nära relationer som genomförs under termin 4. I slutredovisningen av regeringsuppdraget till Rikspolisstyrelsen har man kunnat konstatera att informationsspridningen gett resultat och fler anmäler om de blivit utsatta för våld i nära relationer. Man kunde också konstatera att samverkan mellan olika samhällsaktörer är viktig för att bekämpa brott i nära relationer och att flera polismyndigheter har ett bra samarbete mellan myndigheter, offentlig sektor, föreningsliv och andra organisationer (Rikspolisstyrelsen, 2010, s 31). 1.1 Bakgrund Våld i nära relationer är ett stort problem i samhället och påverkar hela familjen som är drabbade av detta. Brotten begås av den man lever tillsammans med och i den miljö där man ska känna sig trygg och älskad. Det är av stor vikt att ärenden som rör våld i nära relationer hanteras på ett rättstryggt sätt. Det är också viktigt att inblandade parter får ett respektfullt och gott bemötande. Det är många myndigheter, offentlig sektor och frivilliga organisationer som är inblandade i arbetet med våld i nära relationer och det krävs samverkan mellan dessa för att de skall kunna utföra sina arbetsuppgifter. Det kan ibland finnas hinder i vägen för samverkan som gör att arbetet kan bli svårt, till exempel sekretess. I den här rapporten vill jag ta reda på hur samverkan mellan polis, socialtjänst och kvinnojour i fungerar i Lycksele vad gäller arbetet i ärenden som rör våld i nära relationer. Jag skriver om ämnet för att det är viktigt att arbeta med myndighetssamverkan kring våld i nära relationer. Justitieminister Beatrice Ask säger att En väl fungerande myndighetssamverkan har stor betydelse ( 2
6 1.2 Syfte Syftet med undersökningen är att utreda hur samverkan mellan polis, socialtjänst och kvinnojour i Lycksele praktiskt genomförs när dessa myndigheter och organisation arbetar med frågor som rör våld i nära relationer. 1.3 Frågeställningar Hur fungerar samverkan mellan polis, socialtjänst och kvinnojour i ärenden som rör våld i nära relation idag? Kan något i samverkan förbättras? Hur kan en väl fungerande samarbetsmodell beskrivas? 1.4 Avgränsningar Jag har valt att begränsa arbetet till samverkan mellan polis, socialtjänst och kvinnojour. Det finns även andra samverkansparter som inte behandlas i denna rapport, exempelvis skolan, Svenska kyrkan, Försäkringskassan, sjukvården med flera. 1.5 Tillvägagångssätt Jag började med att besöka polisen, socialtjänsten och kvinnojouren i Lycksele för att få de arbetsmaterial/handlingsplaner de arbetar utifrån när de hanterar våld i nära relation. I samband med den kontakten lämnade jag en enkät med frågor som rör samverkan som jag bad dem fylla i. Enkäten ligger som bilaga 1 sist i rapporten. Efter insamlandet av enkäten börjande jag med att sammanställa svaren i den för att få en bild över hur samverkan praktiseras idag. Resultatet finns under punkt 2 Resultat. Övriga källor till undersökningen har jag hittat hos Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Brottsförebyggande rådet och i litteratur som berör våld i nära relationer (se referenslistan). Jag har också tagit del av de handlingsplaner/samverkansdokument som polis, socialtjänst och kvinnojour i Lycksele har lämnat.. 3
7 2 Modeller Projekt Karin är resultatet av ett regeringsuppdrag inom ramen för handlingsplanen för bekämpandet av mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och våld i samkönade relationer. Uppdraget är att i samverkan mellan berörda myndigheter bygga upp och bedriva en verksamhet som skall fungera som ett nationellt exempel och kunskapscenter i arbetet mot våld mot kvinnor i Sverige. Det övergripande syftet med uppdraget är att resultatet ska kunna användas som en nationell modell, sprida information om arbetet och ta emot externa studiebesök. Projekt Karin är ett samarbete mellan Malmöpolisens familjevåldsrotel, Kvinnokliniken UMAS, Rättsmedicinalverket i Lund och Malmö stads verksamheter Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras barn samt Embla, ett skyddat boende för offer för hedersrelaterat våld. Arbetsmetod: Arbetet på Karin sker med den utsatta kvinnan och hennes barn i fokus. Ett brott kan komma till polisens kännedom på flera olika sätt, till exempel via polis akut på brottsplatsen, genom besök på polisstation eller genom hjälp via socialtjänst, sjukvård eller kvinnojour. I samband med polisanmälan görs en första akut bedömning av händelsen och vilka åtgärder som ska ske. Vid första kontakt ska kvinnan upplysas om rätten till att begära målsägandebiträde. Polisen ska även se till att anmälan enligt SoL 14:1 (barn i fara blankett) faxas till respektive stadsdelsförvaltning/kommun. Samarbetet inleds med att varje morgon måndag fredag träffas polis/åklagare och socialrådgivare ifrån kriscentrum för att göra en samplanering utifrån respektive myndighets uppdrag och för den utsattas bästa. På morgonen ger åklagaren direktiv i den enskilda förundersökningen till polisen. Polisen utför åtgärder som syftar till att samla bevis och ge åklagaren ett underlag för att kunna avgöra om åtal kan väckas. En av de viktigaste åtgärderna är att säkerställa så att målsäganden får möjlighet att berätta om sin upplevelse av vad hon blivit utsatt för. Vittnens uppgifter är viktiga för händelseförloppet och ska upptas så nära det akuta brottet som möjligt. Beslut tas om den utsatta kvinnan ska genomgå en rättsmedicinsk 4
8 undersökning. Varje morgon innan mötet gör behörig chef en enskild bedömning för att utröna behovet av skydd. Polismyndigheten ger sedan kriscentrum i uppdrag att kontakta kvinnan och erbjuda ett samtal för att utreda behov av skydd. I samband med detta samtal erbjuds kvinnan också ett psykosocialt stöd och rådgivning. Information ges även om hjälpmöjligheter för hennes barn. Finns ett akut skyddsbehov kontaktas i första hand kommunens egna skyddade boenden. Stödet till den utsatta kvinnan och barnen finns kvar oavsett om brott går att styrka eller inte. När kvinnan och hennes medföljande barn kommer till Karin på besök blir hon mottagen i den särskilt anpassade miljön. En receptionist tar hand om och visar henne till rätta. Ett skyddssamtal hålls av en socionom på kriscentrum. Syftet är, utifrån kvinnans egen berättelse, att få en så heltäckande bild som möjligt av kvinnans situation och att göra en riskbedömning (se mall för skyddssamtalet i bilaga 2). Socialtjänsten arbetar under stark sekretess kopplad till socialtjänstlagen. För polis och åklagare gäller förundersökningssekretessen. På Projekt Karin har man löst denna fråga genom att låta socialtjänsten närvara vid möten om polisen bedömer att detta gagnar den våldsutsatta kvinnans intresse och gör bedömningen att det finns ett behov av psykosocialt stöd. Samverkansgruppen för kvinnofrid i Malmö har utarbetat en handbok i samverkan med olika yrkesgrupper, myndigheter och verksamheter i Malmö. ( Den vänder sig till den som i sitt arbete möter kvinnor som utsatts våld och hot. Margot Olsson, samordnare Kvinnofridsprogrammet Malmö stad, skriver följande på Projekt Karins hemsida: Samverkan nyckeln till framgång. Samverkan innebär inte att alla myndigheter skall göra samma sak utan det är mycket viktigt med klara yrkesroller och att alla professioner kan sin sak, förstår sin del av arbetet och hur de olika delarna hänger ihop. 5
9 Det har blivit mycket uppenbart för oss inom Projekt Karin hur beroende vi är av varandra. Om en del fallerar blir det inte bara problem för den enskilde utan det påverkan även de andras arbete. Till exempel om en kvinna polisanmäler, får ett målsägandebiträde men inte får ett bra psykosocialt stöd, då finns det en stor risk för att hon inte orkar fullfölja rättsprocessen och då blir denna lidande. Att hitta en fungerande samverkansmodell är avgörande för vilket resultat man kommer att få i arbetet med dessa typer av brott. ( 6
10 3 Resultat För att få en bild av hur samverkan praktiseras idag gjorde jag en enkät om samverkan kring våld i nära relationer som jag lämnade till polis, socialtjänst och kvinnojour i Lycksele. Utifrån svaren på enkäten kan jag redovisa följande resultat: KVINNOJOUREN Kvinnojouren i Lycksele tycker att de har en tydlig handlingsplan i sitt arbete med våld i nära relationer. Man följer handlingsplanen när man arbetar. De berättar att samverkan mellan polis, socialtjänst och kvinnojour i dagsläget fungerar ungefär på följand vis: Polisen ringer eller uppsöker Kvinnojouren regelbundet, ofta i akuta lägen när de behöver logi för utsatta kvinnor och barn. Polis, socialtjänst och kvinnojour ingår i vårdkedjan och träffas varje månad för att lära känna varandra och byta information mellan varandra. Kvinnojouren tycker att samverkan fungerar bättre då alla i gruppen vet mer om mäns våld mot kvinnor, exempelvis om de gått 7,5 hp utbildning mäns våld mot kvinnor på Umeå universitet. För att få till stånd en god samverkan mellan polis, socialtjänst och kvinnojour så vill kvinnojouren att de skall ha möjlighet till att ha en fast anställd personal på sitt kontor, som kan möta upp de anställda på övriga myndigheter. Kvinnojouren tycker inte att det finns några hinder i vägen för att skapa en bra samverkan, utan det handlar om attityder och viljan. Anställda på kvinnojouren tycker att alla som möter utsatta borde ha minst 7,5 hp utbildning mäns våld mot kvinnor på Umeå universitet (polis, socialtjänst, vårdpersonal, skolpersonal, kuratorer med flera). Detta är också vad de skulle vilja införa som förbättring av samverkan. Kvinnojouren upplever att många myndighetspersoner har en gammalmodig attityd till misshandlade kvinnor och barn, till exempel att det de utsatts för inte är så farligt, att de överdriver eller att de kanske har förtjänat en smäll. De tycker vidare att det är viktigt att hålla sig ajour med ny forskning och nya lagar. Kvinnojouren tycker att polis och socialtjänst inte alltid tar utsatta barn på allvar, eller saknar kunskap om metoder för att ta tag i deras situation. De tycker att det finns ett ointresse från ledningen för dessa myndigheter, vilket försvårar ett bra bemötande och en fortsatt handläggning. 7
11 SOCIALTJÄNST Socialtjänsten i Lycksele tycker att de har en tydlig handlingsplan i sitt arbete med våld i nära relationer. Av det de känner till så följer man handlingsplanen. De berättar att samverkan mellan polis, socialtjänst och kvinnojour i dagsläget fungerar ungefär på följand vis: Det finns en arbetsgrupp med representanter från varje verksamhet. De har utformat tankar för samverkan som sedan återförs till kollegor. Socialtjänsten upplever att samverkan med kvinnojouren är bra och att de har hjälpt till med kontakten med de våldsutsatta kvinnorna. De har tydliga och snabba kontaktvägar mellan sig och samma syn kring mäns våld mot kvinnor. De får snabbt hjälp från kvinnojouren när det behövs. Det händer att det kommer in rapporter från polisen när de varit ute på utryckning. Socialtjänsten tycker att arbetet mellan dem och polisen är komplicerat, det fungerar på en informell nivå, men att de stött på hinder i samarbetet till exempel när det behövs hjälp för att vara i kontakt med den som uppfattas som hotfull. För att få till stånd en god samverkan mellan polis, socialtjänst och kvinnojour tycker socialtjänsten att man ska ha mer berättarverksamhet mellan myndigheterna för att lära sig om varandras arbeten och hitta möjligheter till utveckling. De tycker också att information är A och O men även att respektive chef från varje myndighet träffat överenskommelser där anställda har fått okey för insatser som inte framgår tydligt enligt polislagen eller socialtjänstlagen. Det är också viktigt att kvinnojouren vet i vilka sammanhang de kan räkna med snabb hjälp från polis och socialtjänst. Anställda inom socialtjänsten anser att de hinder som ligger i vägen för en bra samverkan är lagstiftningen. Att polisen agerar utifrån sitt lagrum, socialtjänsten från sitt. Området där emellan är inte definierat, ansvarsfördelningen. Det kan innebära ett revirtänkande. För att ha ett väl fungerande samarbete behövs tydliga rutiner för ärendegången mellan polis, socialtjänst och kvinnojour, även fortlöpande och öppen dialog. Som en förstahandsåtgärd skulle socialtjänsten önska möte mellan tjänstemän hos polisen och sociala som arbetar med frågan för att se vad som behövs för att hjälpa de kvinnor och barn som utsätts för våld. Socialtjänsten tycker att det finns många engagerade personer och god samordning kring socialtjänstens utredningsarbete och 8
12 polisens utredningsarbete. Ofta finns för lite tid. Den utbildning som skulle önskas av anställda på socialtjänsten är: Riskbedömning, kursen Mäns våld mot kvinnor genom Umeå universitet med inriktning mot samverkan, vägledning när ärenden sannolikt leder till åtal samt prioriteringsordningen i Polislagen. POLISMYNDIGHETEN Majoriteten av dem som jobbar på polismyndigheten i Lycksele tycker att det finns en tydlig handlingsplan för hur de ska arbeta med våld i nära relationer. Några i enkätgruppen tyckte att det inte fanns en tydlig handlingsplan. De som tyckte att det fanns en tydlig handlingsplan tyckte också att man följde den. De berättar att samverkan mellan polis, socialtjänst och kvinnojour fungerar relativt bra eftersom de flesta känner varandra, men att det önskas en socialjour. De som arbetar inom polisen tycker att samverkan fungerar dåligt med socialtjänsten på kvällar och helger eftersom det inte finns någon socialjour samt att det finns mindre beredskap att ta emot våldsbenägna män som önskar vård/samtalsterapi. När det är brott mot barn blir det långa avstånd till Barnahus i Umeå. Polisen önskar en gemensam och strukturerad handlingsplan samt regelbundna uppföljningsträffar, även träffar mellan myndigheter för att lära känna varandra. Många poliser tycker att sekretessen är ett hinder i arbetet, kanske också en viss okunskap för varandras arbetssätt och ansvarsområden. För ett väl fungerande samarbete tycker polisen att man ska minska på sekretessen och öka kommunikationen, arbeta tajtare ihop, redovisa till varandra vad som gjorts i ett ärende, återkoppling i varje ärende, presentation av respektive arbetsområde (var börjar och var slutar vårt ansvar), strukturerad handlingsplan, ett telefonnummer till en socialjour som man kan ringa om det behövs. Som en förstahandsåtgärd för att förbättra samverkan tycker de flesta poliser att det skulle vara att ha en socialjour för kontakter på icke kontorstid. Det polisen saknar i sin egen verksamhet när det gäller våld i nära relationer är fler patruller i tjänst. Ofta är det bara en patrull och det försvårar vid ett gripande av mannen, eller om det är barn inblandade och att förstahandsåtgärder skall göras. De saknar även lämplig videoutrustning och lämplig lokal för den typen av förhör. 9
13 4 Diskussion Utifrån enkätundersökningen tycker kvinnojouren, socialtjänst och polis i Lycksele att de har en tydlig handlingsplan i respektive verksamhet som styr deras arbete med våld i nära relationer. Samtliga tycker också att man följer sin handlingsplan. Det finns en samverkan i dag som kallas Vårdkedjan, det är en arbetsgrupp med representanter från respektive verksamhet. Där utformar de tankar för samverkan, lär känna varandra och byter information som sedan ska återföras till kollegor. De träffas en gång i månaden. För att förbättra samverkan tycker kvinnojouren att alla som jobbar med våld i nära relationer skall ha gått kursen mäns våld mot kvinnor (7,5hp) på Umeå Universitet. De vill även ha en fast anställd på kvinnojourens kontor för att kunna möta anställda på andra myndigheter. Socialtjänstens förslag för att förbättra samverkan är att respektive chef på myndigheterna träffar överenskommelser där anställda får direktiv kring insatser. Även att det finns mer berättarverksamhet mellan myndigheterna för att lära sig om varandras arbete och att hitta möjligheter. Informationen mellan myndigheterna är viktig. Det polisen ger som förslag till förbättrad samverkan är en gemensam strukturerad handlingsplan samt regelbundna uppföljningsträffar, en socialjour skulle underlätta samarbetet på kvällar och helger när socialkontoret är stängt. Polisen tycker att det skulle finnas lära känna träffar mellan myndigheterna. Kvinnojouren, socialtjänst och polis kommer med många konkreta förslag på hur en förbättrad samverkan kan utvecklas dem emellan. De är överens om att tätare kontakter och tydligare direktiv mellan myndigheterna skulle förbättra samverkan. Socialtjänsten tycker att de hinder som kan ligga i vägen för en god samverkan är lagstiftningen. Socialtjänsten jobbar utifrån sitt lagrum och polisen utifrån sitt. Även polisen tycker att sekretessen är ett hinder för god samverkan mellan myndigheterna. Både polis och socialtjänst anser att ansvarsfördelningen är oklar och att de känner en viss okunskap för varandras arbetssätt. Kvinnojouren menar att det finns några hinder för att nå en god samverkan. 10
14 Resultatet från enkätsvaren visar att det är en majoritet av de myndighetsanställda som uttrycker att lagstiftningen, myndighetssekretessen, är ett hinder för god samverkan. Det var även många i enkätundersökningen som upplevde att ansvarsfördelningen var oklar och att detta utgör ett hinder för en god samverkan. Enkätsvaren gav många förslag på vad som krävs för ett väl fungerande samarbete Socialtjänsten påtalade att det krävdes tydligare rutiner för ärendegången mellan polis, socialtjänst och kvinnojour, medan polisens betonade en tydligare ansvarsfördelning. Både polis och socialtjänst menar att en ökad kommunikation och återkoppling i ärenden krävs för ett väl fungerande samarbete. Kvinnojouren anser att en ökad kunskap kring mäns våld mot kvinnor krävs för ett väl fungerande samarbete. Åtgärderna till en förbättrad samverkan kring våld i nära relationer skiljer sig mellan polis, socialtjänst och kvinnojour. Socialtjänsten skulle som förstahandsåtgärd vilja att man hade möten mellan polis, socialtjänst och kvinnojour kring hur man ska hjälpa de som utsätts för våld. Polisen skulle som förstahandsåtgärd önska att man hade en socialjour att kontakta på kvällar och helger. Kvinnojouren ville som förstahandsåtgärd lyfta fram att alla inblandande aktörer skulle utbildas i mäns våld mot kvinnor, för att öka förståelsen och kunskapen kring den/de drabbade. En tolkning utifrån enkätundersökningen är att de flesta myndighetsanställda önskar en tydligare strukturerad handlingsplan där direktiven och arbetsfördelningen är klart fördelade. En större inblick mellan arbetsplatserna och bättre uppföljning i ärenden skulle förbättra samverkan. Kvinnojouren som inte binds av någon sekretess och arbetar ideellt är inte lika påverkad av de hinder sekretessen kan utgöra. Eftersom våld i nära relationer, då främst mäns våld mot kvinnor, är ett stort samhällsproblem och kostar samhället mycket pengar, har regeringen gett i uppdrag till olika myndigheter och organisationer exempelvis rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen och kriscentrum i Malmö (Projekt Karin), att försöka minska denna typ av brottslighet. 11
15 Med utgångspunkt från kriscentrum och Projekt Karin som har utarbetat en samverkansmodell för aktörer som arbetar med våld i nära relationer, betonas vikten av att förtydliga samverkan genom klara uppdelningar i yrkesrollerna. Var och en ska veta vad de ska göra och var den andre tar vid. Utifrån enkätundersökningen har polis, socialtjänst och kvinnojour i Lycksele alla en tydlig handlingsplan för våld i nära relationer på respektive myndighet/organisation, men rollfördelningen dem emellan är inte lika tydlig. Projekt Karins samverkansmodell bygger också på ett nära samarbete mellan polis/åklagare och socialtjänst, med täta träffar för samplanering kring dem som utsätts för våld i hemmet. Samverkan i Lycksele Vårdkedjan träffas en gång i månaden vilket innebär att samplaneringen i varje enskilt fall kan bli svårt. I Vårdkedjan ingår även andra aktörer till exempel skola, familjerådgivning, vuxenpsykiatrin, barnmottagningen med flera. 4.1 Slutsatser och förslag Både polis och socialtjänst ger som förslag till förbättrad samverkan att man ska träffas regelbundet för uppföljningsträffar samt att respektive chef på myndigheterna träffar överenskommelser där anställda får direktiv kring insatser. Sammanfattningsvis menas med det att det bör vara tätare kontakter och tydligare direktiv. Alla dessa förslag är precis vad Projekt Karin sätter som viktiga punkter för att samverkan ska fungera kring dem som utsätts för våld i hemmet. Även frågan om ansvarsfördelning mellan myndigheter är en viktig del som Projekt Karin lägger fokus på. I enkätundersökningen framgår det att både polis och socialtjänst tycker att ansvarsfördelningen är oklar. Sekretessen som många i enkätundersökningen tycker är ett hinder för god samverkan har Projekt Karin löst genom att låta socialtjänsten närvara vid möten/förhör som polisen har. Kriscentrums Projekt Karins modell för arbete med våld i hemmet lägger stor vikt på en tydlig rollfördelning/ansvarsfördelning. Samverkan kring varje individ och täta träffar för planering och uppföljning är också åtgärder som kriscentrum säger är 12
16 avgörande. I resultatet av min enkätundersökning har jag funnit att samverkan behöver förbättras på just dessa punkter när det gäller arbetet med våld i nära relationer i Lycksele. Därför anser jag att följande förslag kan leda till en förbättring i samverkan: En gemensam lokal för polis och socialtjänst, lämplig för förhör/samtal. Där kan både polis och socialtjänst närvara om det anses vara i den drabbades intresse. Det innebär också att en viss del av problemet med sekretessen försvinner. Studiebesök på kriscentrum i Malmö för att få en inblick i hur Projekt Karin bedrivs. Några utvalda på polismyndigheten och socialtjänsten, som har ett intresse för att jobba inriktat mot våld i nära relationer, besöker kriscentrum och förmedlar sedan vidare den information som de får till övrig personal. Verksamhetsansvariga på polismyndigheten och socialtjänsten träffas och utformar en tydligare ansvarsfördelning utifrån ett dokument framtaget av gruppen som gjort ett studiebesök på kriscentrum och Projekt Karin. I dokumentet kan ges konkreta förslag på ansvarsfördelning och hur samverkansträffarna ska se ut. Träffar mellan polis och socialtjänst, förslagsvis en gång per vecka, varannan vecka eller tätare beroende på hur många individer som kommer i kontakt med polis och socialtjänst på grund av våld i hemmet. En öppen dialog mellan samverkansgruppen, där varje individ i samverkansgruppen har som ansvar att signalera till övriga när det kommer en person som utsatts för våld av en anhörig. En gemensam åtgärdsplan för varje individ som utsatts för våld i nära relationer. Både polis och socialtjänst sitter med vid förhör/skyddssamtal eller liknande, och där efter arbetar de tillsammans fram en åtgärdsplan för personen. Vid behov kan även kvinnojour sitta med, eller målsägandebiträdet, så att alla får samma information. Kvinnojouren kan regelbundet utbilda/informera polis och socialtjänst om våld i nära relationer. Kvinnojouren har kunskaper och uppdaterar sig i nya studier och kan där igenom skapa en förståelse angående beteenden och orsaker till våldet som sker i hemmen. 13
17 Det krävs resurser för de åtgärder som föreslagits, resurser i form av personal och tid. Det är viktigt med ordentligt genomförda åtgärder för att det ska komma till stånd en förändring i de familjer som insatserna sker. Våld i nära relationer kostar redan idag samhället mycket pengar ca miljoner kronor per år. Fördelningen av kostnaderna finns att läsa i socialstyrelsens rapport Kostnader för våld mot kvinnor (Socialstyrelsen, 2006, s 7-8) Bland annat räknas kostnader för sjukvård, rättshjälp, socialtjänst, brottsofferjour, försäkringskassan och ideellt arbete. Omfördelning av kostnaderna från akuta åtgärder vid varje brottstillfälle (upprepande i samma familj) till åtgärder som i ett tidigt skede kan leda till att brottet inte sker igen (i samma familj) ser jag som en preventiv åtgärd som är brottsförebyggande och på längre sikt sparar pengar i kommun och samhälle. Men framför allt sparar det mycket lidande i de familjer som drabbas av våld i hemmet. 14
18 Referenser Brottsförebyggande rådet, Rapport 2008:25. Polisens utredningar av våld mot kvinnor i nära relationer. Västerås: Edita Nordstedts. Heimer, Gun & Sandberg, David (2008): Våldsutsatta kvinnor samhällets ansvar, 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur. Rikspolisstyrelsen (2010): Informationsspridning till allmänheten brott i nära relationer. Bilaga 2 till slutredovisning av regeringsuppdrag IJ2007/347/JÄM, IJ2007/2249/JÄM. Diarienr PoA /07 Bilaga Socialstyrelsen (2009): Meddelandeblad, art nr Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2009): SOSFS 2009:22 Allmänna råd. Socialstyrelsens författningssamling Socialstyrelsen (2006): Kostnader för våld mot kvinnor en samhällsekonomisk analys. Art nr
19 Bilaga 1 Enkät om samarbete med våld i nära relation i Lycksele 1. Arbetsplats Polis Socialtjänst Kvinnojour 2. Tycker du att din arbetsplats har en tydlig handlingsplan för hur man arbetar med familjer där våld förekommer? Instämmer helt Instämmer inte 3. Följer man den? Ja Nej Delvis Om delvis, förklara 4. Hur fungerar samverkan mellan polis, socialtjänst och kvinnojour i Lycksele idag? (Ge exempel) I
20 5. Finns det tillfällen a) där samverkan fungerar bättre b) där samverkan fungerar sämre 6. Vad anser du skulle behövas för att ni ska få till stånd en god samverkan mellan polis, socialtjänst och kvinnojour? 7. Finns det hinder i vägen för att skapa en god samverkan och ett gott samarbete mellan polis, socialtjänst och kvinnojour? 8. Hur skulle ett väl fungerande samarbete mellan polis, socialtjänst och kvinnojour gå till om du bedömer utifrån er egen verksamhet? II
21 9. Vad är det första du skulle vilja införa som förbättring av samverkan? 10. Vad tycker du fungerar bra/dåligt i din arbetssituation när du jobbar med våld i nära relation? 11. Saknar du någon utbildning i ämnet, som du tycker att din arbetsplats skulle kunna erbjuda dig? (Gärna förslag på vilken typ av utbildning) Är det något viktigt som gäller samverkan mellan polis, socialtjänst och kvinnojour som du vill belysa, som enkäten inte tagit upp? (Om du behöver mer plats för att svara på frågorna kan du skriva frågenumret och fortsättningen på svaret på baksidan av enkäten). TACK för din hjälp att svara på enkäten!!! III
22 Bilaga 2 Riskbedömning/Skyddssamtal Be kvinnan berätta vad som har hänt. Vilken hjälp behöver hon just nu? Försök att få en tydlig beskrivning av hotbilden utifrån kvinnans egen berättelse Fokus på rädslan Våld, hot eller hot om våld. Direkt - indirekt hot. Fråga om tidigare händelser, ev. upptrappning av våldet. Våld under graviditeten? Hur ser mannens aggressivitet ut? Vad gör han? Vad säger han? Missbruk? Kriminalitet? Dödshot? Ev. självmordsförsök eller hot om självmord? Ev. diagnos från psykiatrin. Ev. tillgång till vapen Har han aktivt sökt efter henne då hon lämnat honom tidigare Konkreta frågor kring hennes utsatthet Har du flytt tidigare från hemmet? Vet någon hur du har det hemma? Har du sökt hjälp (för våldet) hos någon tidigare (kurator, läkare etc.) Hur ser det sociala nätverket ut? Är du ensam i detta? Isolering? Kontroll? Hur ser din vardag ut? Skola, arbete? Har du skrivit ner tidigare händelser? (dagbok mm) Har barn/en bevittnat våld? Direkt våld mot barn/en eller hot om våld mot barn/en? Har det förekommit våld mot husdjur? Har du möjlighet att ta dig till en trygg plats, fam. vän eller någon du litar på. Ditt och barnens psykiska mående Din egen bedömning av allvaret i hoten Om kvinnan är i fara (kvinnans och din bedömning). Hjälp henne att fatta beslut utifrån hennes berättelse. Berätta att det finns en väg ut ur våldet Berätta om samhällets resurser och informera om hennes rättigheter Bekräfta det stora steg hon tagit genom att hon har kontaktat polisen Berätta att hon inte är ensam i detta. Boka en ny tid. IV
23 Om hon måste lämna/fly hemmet, påminn henne om att ta med sig: ID handlingar, pass Betalkort Ev. medicin, recept Mobil Viktiga handlingar (t ex betyg, hyreskontrakt, räkningar). Foto Nycklar Smycken V
Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?
Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:
Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO
KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL
Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.
Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig
Kommittédirektiv. Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Dir.
Kommittédirektiv Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning Dir. 2011:44 Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2011 Sammanfattning En särskild
Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation
Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,
Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)
Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) GILTIG UNDER PERIODEN 2017-2019 Social- och arbetsmarknadsnämnden 2016-12-13 Innehåll...3 Inledning...3 Bakgrund...4 Handlingsplanens syfte och målsättning...4
HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR
HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL
Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande
Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn
Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76
Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och
Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4
Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen
Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen, 2009 Rapport nr. 553 Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Eva Lindholm Abstract År 2008 anmäldes 1375 våldtäkter
Klicka här för att ändra format
Klicka här för att ändra format Målbeskrivning föreskrifter Sammanhållen författning inom hela området våld i nära relationer för socialtjänst och hälso- sjukvård, utifrån brottsofferbestämmelserna 1 oktober
Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden
modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:
Våld i nära relationer
Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse
Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011
Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta
Anpassa utredningar efter barnens behov
myndighetssamverkan då det finns misstanke om att barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp Anpassa utredningar efter barnens behov En handbok för er som vill arbeta med Barnsamråd 1 Handboken
Varningssignaler och råd
Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.
Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn
Kvinnofridsprogrammet i Malmö 1 Grundvärderingar Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Helhetssyn - insatser behövs för alla parter - kvinnor, barn och män
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att
KARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs.
KARTLÄGGNING Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs. Inledning Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och ett brott. I genomsnitt mördas 17 kvinnor varje
VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!
Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för
Våld i nära relationer
(M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga
Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram
VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE
VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE RIKTLINJE FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE KARLSTADS KOMMUN Ansvarig: Utvecklingsledare Uppdaterad:
Handlingsplan mot våld i nära relationer
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden
Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa
Rutin, Dokument ID: 09-36000 Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa Hälso- och sjukvårdsverksamheter inom Region Gävleborg samt privata vårdgivare med regionavtal Arbetssättet
Stoppa mäns våld mot kvinnor
Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs
Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23
Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av
Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa
Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplanen antagen i november 2014 Det finns ett länkat kunskapsunderlag som stöd Varje verksamhet måste uppdatera / arbeta
VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!
Kerstin Kristensen 2014-11-20 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för
Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden
Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det
SOSFS 2009:22 (S) Allmänna råd. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:22 (S) Allmänna råd Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Våld i nära relationer en folkhälsofråga
Våld i nära relationer en folkhälsofråga Kerstin Bynander och Lina Blombergsson Kommittédirektiv Uppdrag samla och stödja berörda myndigheter och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och
Jenny Norén. Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för Hälsa och jämställdhet
Cirkulärnr: 08:60 Diarienr: 08/2817 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Jenny Norén Datum: 2008-08-20 Mottagare: Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för Hälsa och jämställdhet Kommunstyrelse Kommundirektör
Riktlinjer för Våld i nära relation
Riktlinjer för Våld i nära relation Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderad Riktlinjer Vård- och omsorgsnämnden 2017-03-01 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Katarina Haddon Castor, G/VOK/Ledning/
Våld i nära relationer 2013
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan
Riktlinjer - våld i nära relationer - barn
Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Den här skriften vänder sig till dig som är anställd inom verksamhet i Gävleborgs län vars arbete berör barn och ungdomar. En informationsskrift från Barnahus
våld mot kvinnor LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa
LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Landskapsvård i Skåne 1998 LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa våld mot kvinnor Rapport nr 00:8 Sociala funktionen
KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166
KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...
Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland
D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland
Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet
Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors
Anmäl vid misstanke om barn far illa
Anmäl vid misstanke om barn far illa Anmäl genast till socialnämnden i barnets hemkommun om vid: fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld vanvård eller försumlig behandling hedersrelaterat våld eller annat
Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation?
Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation? Inbjudan till en utbildningsdag för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten, ideella organisationer m.fl.
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner
SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa
SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning
SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?
SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter
Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN
www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet
Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.
Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som
Lagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
VÅLD I NÄRA RELATION
VÅLD I NÄRA RELATION RIKTLINJE FÖR HANTERING VID MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE SAMT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret
Brottsförebyggande rådet
Kort om koncept Karin Invigdes 2008 permanent verksamhet 2010 Målgruppsanpassad polisstation Fokus på samverkan och bemötande Verksamhet även för utsatta barn och de anmälda männen Sprida erfarenheter
Riktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun
Riktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Datum: 2017-05-30 Ansvarig för revidering: Säkerhetsstrateg Diarienummer: KS 17-209 Policy Program Plan >Riktlinje Regler
BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm
BROTT I NÄRA RELATIONER Illustration: Anders Worm Illustration: Anders Worm Inledning I Sverige lever vi utifrån FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. De slår fast att alla människor är födda
Rektor ansvarar för att vid terminsstart informera samtlig personal om att ta del av dokumentet.
Möllegårdens skola 2012-11-30 Handlingsplan vid våld eller hot om våld Rektor ansvarar för att vid terminsstart informera samtlig personal om att ta del av dokumentet. Identifierade risker Konflikt elev
KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN
Handlingsprogram KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Upprättat i samarbete med Primärvården, Polismyndigheten samt Socialtjänsten Gemensamma mål och utgångspunkter Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett mångfacetterat
Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09
Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren
Svar på begäran om kompletterande upplysningar från IVO - Klagomål på handläggning från kvinnojour (Dnr /2014)
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-04-07 Diarienummer N139-0132/14 Sektor IFO-FH Mona Lundahl Davies/Lundby/GBGStad, Linda B Johansson/Lundby/GBGStad Telefon 031-366 70 40 E-post: mona.lundahl.davies@lundby.goteborg.se
TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL
TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte
SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Barn som bevittnar våld är brottsoffer
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen, 2007 Rapport nr. 381 Barn som bevittnar våld är brottsoffer Malin Wärulf Madelene Jansson Linda Holm Åhrlin Abstract Enligt
Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser
2009-03-18 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser Projekt: Barncentrum nordost I samverkan mellan kommunerna Täby, Vallentuna,
Kansliet. Susann Swärd
2017-08-10 Kansliet Susann Swärd Anmälningsplikten vid misstanke om att barn far illa ANMÄLAN AV MISSTANKE OM BARN SOM FAR ILLA... 2 1.1 SÅ HÄR GÖR DU EN ANMÄLAN... 3 1.2 MÖJLIGHET ATT STÄLLA FRÅGOR...
Till dig som har anmält ett brott
6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till
Tillämpningsområde. Vård och omsorg. Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Vård och omsorg Osby
Vård och omsorg 1(5) Riktlinjer för rapportering om missförhållanden eller en påtaglig risk för missförhållande enligt socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om särskilt stöd och service (LSS) lex Sarah Syfte
Utredning. Våld i nära relationer
Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.
Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014
Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...
M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten
Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet
Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar
BRA information till alla ledare/anställda i KSS
KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet
Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd
Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet
Sammanfattning. Vägar till ett effektivare arbete mot våld i nära relationer. En folkhälsofråga
Sammanfattning Vägar till ett effektivare arbete mot våld i nära relationer En folkhälsofråga Våld i nära relation är i hög grad en folkhälsofråga. Fysisk och psykisk ohälsa är betydligt vanligare bland
Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se
www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är
Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag
G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm
Barn som far illa Polisens skyldigheter
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png
Missbruk vad säger lagen?
Missbruk vad säger lagen? Härnösand 12 december 2017 Ulrika Ekebro Innehåll 9:30 Övergripande om socialtjänstens ansvar Lagreglerat ansvar och begränsningar Förebygga Upptäcka Motivera Tvångslagstiftning
Plan vid hot och våld Ådalsskolan
Plan vid hot och våld Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 8 Innehåll Syfte... 3 Styrdokument... 3 Avgränsning... 3 Definitioner... 3 Ansvar... 3 Polisanmälan... 4 Bryt den akuta situationen.... 4 Våld eller
MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE
Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden
Intryck, avtryck framtidstro
Intryck, avtryck framtidstro Bemötande av våldsutsatta kvinnor från de nationella minoriteterna TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 ISBN: 978-91-7257-720-6 OMSLAGSFOTO:
Det som inte märks, finns det?
Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det
Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med.
Kvinnojouren i Mark är en ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver
Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun
Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Uppdrag att planera för utökad samverkan i frågor om förbättrad upptäckt av våld i nära relationer m.m.
Regeringsbeslut II:3 2018-06-14 S2018/03696/JÄM (delvis) Socialdepartementet Arbetsförmedlingen 113 99 Stockholm Uppdrag att planera för utökad samverkan i frågor om förbättrad upptäckt av våld i nära
/2018 1(5) Socialdepartementet
2018-10-10 3.1.19015/2018 1(5) Rättsavdelningen Katrin Westlund Socialdepartementet s.remissvar@regeringskansliet.se s.jam@regeringskansliet.se Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Att bryta ett
HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT?
HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT? Kan någon hjälpa mig? Hur lång tid tar en rättegång? När preskriberas brottet? Kan jag åtalas för förtal? Det här dokumentet är framtaget för att guida dig om du har
HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER
HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och
Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer
Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka
Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn
Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting
Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012
Kommittédirektiv En nationell samordnare mot våld i nära relationer Dir. 2012:38 Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Sammanfattning En nationell samordnare ska åstadkomma en kraftsamling
Rätten till kvinnofrid
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Rätten till kvinnofrid Socialtjänstens insatser för våldsutsatta kvinnor i län Meddelande 2001: 29 701-0792-1997 Förord Länsstyrelsen är den regionala tillsynsmyndigheten
Domstolarna och mäns våld mot kvinnor
Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna
SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter