Planering av ett. särskilt boende

Transkript

1 Planering av ett särskilt boende 1

2 INNEHÅLL BAKGRUND INOMHUSMILJÖ UTFORMNING Entré/kommunikation Korridor Vardagsrum Lilla matsalen Aktivitetsrum/fritid Kök/allrum och matsal Gemensamt badrum Personalutrymmen Ekonomiutrymmen Lägenhet hall Lägenhet vardagsrum/kök Lägenhet badrum Lägenhet planlösning TEKNIK UTOMHUSMILJÖ

3 Planering av ett särskilt boende 3

4 Planering av ett särskilt boende, Härryda kommun 1999 Författare: Lena Magnusson och Bertil Widén Textbearbetning: Caroline Runesdotter Layout: Format i Göteborg Illustrationer: Christer Ferm Papper: Munken Cream, Bra Miljöval Citat ur texten får göras efter kontakt med författarna, telefon , e-post: kommun@harryda.se

5 BAKGRUND Under 1990-talet gjordes en omfattande utbyggnad och ombyggnad av det särskilda boendet i Härryda kommun. De erfarenheter vi fick förmedlas i denna skrift. Särskilt boende är en samlande beteckning för bostäder som är speciellt avsedda för äldre och funktionshindrade. Kommunerna är enligt lag skyldiga att iordningställa och anvisa särskilt boende för dessa grupper. Bostäderna förmedlas efter beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Härryda Kommun har en plan för särskilt boende som närmare beskriver olika boendeformer och vilka målgrupper de riktar sig till. Denna plan revideras årligen utifrån det behov av utbyggnad som finns. Gemensamt för det särskilda boendet är att de boende i olika grad har närhet till personal och service dygnet runt. Det ska också finnas gemensamma utrymmen, vanligtvis i direkt anslutning till bostaden. Bostadens standard ska vara sådan att den boende kan bo kvar så länge de önskar, även om behovet av omvårdnad skulle öka och funktionshindren bli omfattande. Till särskilda boendeformer räknas det man traditionellt benämner servicebostäder, ålderdomshem, gruppbostäder och sjukhem. I Härryda kommun har under den här perioden fem gruppbostäder nyproducerats. Tre ålderdomshem och ett sjukhem har byggts om till enrumslägenheter och ett mindre antal tvårumslägenheter. Dessutom har ett hyreshus byggts om till äldreboende med enrumslägenheter. Under själva planeringen lades stor vikt vid att skapa ett funktionellt boende. Till exempel byggdes hygienutrymmen upp i full skala för att samtliga personalgrupper skulle kunna komma med synpunkter innan den slutliga utformningen bestämdes. 5

6 6 Denna skrift är tänkt att användas som en kom-ihåg-lista för planering av ett särskilt boende. Den beskriver flera områden som är viktiga och de funktioner som är centrala i det särskilda boendet. Varje avsnitt inleds med en allmän beskrivning. Denna följs av en detaljerad beskrivning av funktionskrav och till sist av en checklista som ger tydliga anvisningar, som kan vara bra att följa.

7 INOMHUSMILJÖ Färgsättning I de gemensamma utrymmena bör färgerna vara ljusa, neutrala och tidlösa. Rummen ska ge ett ombonat intryck och varje anläggning kan med hjälp av färgerna få en egen karaktär. Det bör vara kontrast mellan golv och väggar. I breda korridorer kan golven ha diskreta mönster i ljusa material. Det är viktigt att undvika starka kontraster i golvets mönster, eftersom dementa personer kan uppleva kontraster som nivåskillnader. Blanka golv bör också undvikas eftersom de av dementa kan uppfattas som vatten. Lägenheterna bör vara ljusa och färgsatta med neutrala färger, men färgsättning och tapeter ska också vara anpassade till målgruppen. Materialval Vid val av ytskikt till golv, väggar och tak måste hänsyn tas till rummets funktion, samtidigt som man inte får glömma att det ska ge hemkänsla. Vid utformningen av undertaket är det särskilt viktigt att tänka på att det är en del av en boendemiljö. Inredning I de gemensamma utrymmena bör man sträva efter att skapa en offentligt ombonad miljö som ger hemkänsla. Textilierna bör vara av god kvalité och lättskötta. I de enskilda lägenheterna får de boende själva ansvara för inredningen, utom när det gäller säng, gardinstänger och i vissa fall sängbord och duschstol. Belysning Belysningen i de gemensamma utrymmena bör kunna tändas och släckas i två steg. När man planerar belysningen bör en synterapeut konsulteras. 7

8 8

9 UTFORMNING Det är viktigt att alla rum blir lätta att möblera funktionellt. Därför bör möbleringsritningar tas fram redan när arkitektritningarna (A-ritningar) upprättas och om dessa ändras under projekteringstiden bör även möbleringsritningarna justeras. Entré/kommunikation Entrén ska vara centralt placerad, synas tydligt och vara ljus och rymlig. Den bör vara praktiskt utformad med tanke på såväl boende som besökare. Från entrén ska man lätt kunna orientera sig för att komma vidare i huset. I entrén bör det finnas ett vindfång som är så stort att en rullstol kan passera. Där bör också finnas en eller flera sittplatser nödvändigt t.ex vid väntan på färdtjänst. I entrén bör det också finnas plats så att besökare kan hänga av sig ytterkläder. I större anläggningar kan dessutom reception/kontor/arkiv finnas i entrén. Vid större anläggningar bör man tänka på att det kan behövas ett separat varuintag. Över entrén bör det finnas ett regnskydd. Avståndet mellan dörrarna ska vara tillräckligt stort, så att inte dörrarna slår i varandra eller i passerande rullstolar. Dörrmattan i vindfånget ska vara infälld och väl tilltagen. En hatthylla eller garderob för besökande Gott om plats för ett par rullstolar Golvmaterialet bör vara tåligt och får gärna avvika mot angränsande utrymmen, men kontrastverkan får inte vara alltför stor. 9

10 10 I anslutning till entrén ska finnas plats för laddning/uppställning av ett antal rullstolar och möjlighet att göra dem rena. Vid större anläggningar bör man överväga om det behövs plats för förvaring av externa matvagnar. Finns det hiss, bör den vara centralt placerad och tillräckligt stor för bårtransport. Behovet av automatisk dörröppnare bör man ta ställning till för varje anläggning.

11 Korridor Korridorerna bör om möjligt utgå från husets kärna. De ska vara ljusa och luftiga och lätta att orientera sig i. Hur bred korridoren behöver vara beror på verksamheten. Långa raka korridorer kan man undvika genom att skapa avbrott i form av mindre möblerbara ytor och burspråk. God allmänbelysning med två nivåer, takbelysning och lampetter på bord och i fönster, samt nattbelysning. Punktbelysning bör finnas vid varje lägenhetsentré. Handledare bör finnas på ena sidan av korridoren. I breda korridorer kan golvet vara sparsamt mönstrat, till exempel i form av friser, men utan stora kontraster. Korridoren ska vara så pass stor att det finns svängrum för bår eller säng framför lägenheternas dörrar. Detta gäller också utrymmet framför hissen. Om korridoren ska kunna användas för sängtransport bör lägenhetsdörren delas upp i ett större och ett mindre dörrblad. Vardagsrum Det gemensamma vardagsrummet bör vara ett särskilt rum som är centralt placerat. Genom sin storlek och utformning ska rummet ge hemkänsla. I rummet bör finnas plats för TV, fåtöljer, soffgrupp samt musik- och läshörna. I planeringen ska man tänka på att de som använder rullstol eller rullator också ska kunna ta sig fram. Rummet bör vara avgränsat med väggar till andra gemensamma utrymmen. 11

12 Kakelugn Möjligheter till alternativa TV-placeringar Fönstren bör vara tillräckligt låga för att de som sitter i rullstol eller fåtölj ska kunna se ut. Undvik däremot fönster från golv till tak. Glasade innerväggar bör också undvikas, däremot kan innerdörrarna vara glasade eller uppdelade på två glasrutor. Dörrar med en enda glasruta upptill kan lätt ge institutionskänsla och intryck av expedition. Golv av trä och väggar med tapet bidrar till att skapa hemkänsla. Om ljudabsorbenter ska monteras i taket, bör de ligga i nivå med innertaket och inte ha synliga bärverk. Hörslinga Lilla matsalen Lilla matsalen ska vara ett mindre, extra fint möblerat rum som kan användas vid exempelvis högtidsdagar. I mindre anläggningar kan istället aktivitetsrummet användas som liten matsal. Lilla matsalen bör ha plats för personer. Möbler, mattor och gardiner bör skilja sig tydligt från övriga gemensamma utrymmen. Lilla matsalen ska vara avgränsat med dörr till andra gemensamma utrymmen. Rummet bör möbleras med en större matsalsgrupp, vitrinskåp eller hörnskåp och avlastningsbord. En ljuskrona över bordet och minst två lampetter på väggarna Golv av trä och tapeter på väggarna 12

13 Hörslinga Rummet bör vara avskilt och utan insyn från angränsande utrymmen. Aktivitetsrum/fritid Detta är ett extra utrymme för gemensamma sammankomster som studiecirklar eller musikaftnar. I större anläggningar bör det även finnas en stor lokal för fritidsaktiviteter. Rummets storlek beror på verksamheten. Det ska kunna möbleras med ett större bord och stolar. Förvaringsplats t.ex. högskåp TV-uttag Telefonuttag God allmänbelysning och uttag för nedhängande taklampor Kök/allrum och matsal Hur utrymmena ska utformas beror på karaktären av boendet. I gruppbostäder och sjukhem bör det finnas ett eget kök/matplats för varje grupp/avdelning. I ålderdomshemmen bör det finnas en gemensam större matsal och ett kök/allrum för varje grupp på boende. Kök/matplats i gruppbostäder och sjukhem Köket bör vara avskilt från övriga utrymmen och komplett utrustat med kyl/frys och förvaringsutrymmen. Det bör också vara så rymligt att det finns plats för två matbord vid fönster och plats för rullstolar. 13

14 Matsal i ålderdomshem Den gemensamma matsalen ska rymma samtliga boende. Här ska måltiderna från anläggningens tillagnings- eller mottagningskök serveras. Kök/allrum i ålderdomshem Rummet bör vara avskilt och innehålla ett mindre kök med matplats eller sittgrupp. Det bör också kunna fungera som TVrum. 14

15 Det är viktigt att rummen är lätta att möblera. Ett torrförråd bör finnas i direkt anslutning till köket. I kök/matplats ska det finnas uttag och plats att ställa en matvagn vid matleverans. Väl tilltagna bänk- och arbetsytor Kök/allrum ska ha flera TV-uttag för att tillåta alternativa placeringar. Diskmaskinen bör vara större än en vanlig hushållsmaskin. Gemensamt badrum I större anläggningar bör det finnas ett stort gemensamt badrum som också kan användas av hemtjänstens externa vårdtagare. I badrummet ska det finnas ett badkar, som är höj- och sänkbart, förutom toalett och handfat. Rummet bör också ha någon form av lyftanordning. Förvaring t ex högskåp Klädkrokar Åtkomlighet från båda sidor Personalutrymmen Med personalutrymmen menas personalrum, arbetsrum, konferensrum, omklädningsrum och vilrum. Personalrum Varje anläggning bör ha personalrum vars storlek är anpassad till hur många arbetstagare som är i tjänst vid varje pass. I rummet ska finnas ett mindre pentry och plats för sittgrupp. 15

16 Rummet bör ha en mindre skrivplats och golvstående postsorteringsfack. Värdefack I större anläggningar bör det finnas en matplats, förutom sittgruppen. Pentry med kyl/sval, mikrovågsugn, timer för kaffebryggare och diskmaskin Konferensrum I större anläggningar bör det finnas ett gemensamt utrymme för konferenser/arbetsplatsträffar. Plats för hela personalgruppen vid biografmöblering Rummet bör möbleras med konferensmöbler. Plats för overheadprojektor och duk Telefonuttag TV-uttag Omklädningsrum Vid varje anläggning bör det finnas personalutrymme med klädskåp samt dusch och toalett. Dusch Bänk Krokar Minst en spegel Vilrum I de större anläggningarna bör det finnas ett särskilt vilrum. 16

17 Rummet ska möbleras med säng, sängbord och fåtölj. Rummet ska kunna mörkläggas. Uttag för telefon Ekonomiutrymmen Ekonomiutrymmen omfattar utrymmen för tvätt, skölj, städ och sophantering. De ska vara väl tilltagna. I större anläggningar bör det finnas en gemensam grovtvätt, förutom en tvättstuga för varje grupp på lägenheter. Tvättstugor De mindre tvättstugorna för grupperna är till för de boendes kläder. Grovtvätten däremot är avsedd för madrasser, sängkläder, mindre mattor m.m. Mindre tvättstuga Två tvättmaskiner med större kapacitet än vanliga hushållsmaskiner. Torktumlare Torkskåp Strykbräda Arbetsbänk Rostfri tvättbänk med avloppsventil Lakanssträckare Väggskåp Grovtvätt Fastighetstvättmaskin Fastighetstorktumlare Torkskåp Arbetsbänk 17

18 Rostfri tvättbänk med avloppsventil Lakanssträckare Väggskåp Torkrum Skölj och städ Det bör finnas ett utrymme för städmaterial och hantering av bäcken m.m. Spolo, gärna vägghängd Rostfri diskbänk Rostfria hyllor Utslagsback Förvaringsutrymme för städmaterial Uppställningsyta för städvagn Klädkrokar för skyddsrockar Uppställningsyta för sopvagn/miljövagn 18

19 Förråd Det är viktigt att det finns tillräckligt med förråd i anläggningen. Behovet att kunna förvara pappersvaror, möbler eller hjälpmedel kan vara omfattande. Varje lägenhet bör ha tillgång till ett låsbart lägenhetsförråd på ca 1,5 kvadratmeter. Dessutom bör varje grupp eller avdelning ha tillgång till ett allmänt förråd. Det bör också finnas förråd för förvaring av pappersvaror. Förrådet ska utrustas med hyllor Sophantering Sophanteringen bör placeras i ett utrymme som är direkt tillgängligt utifrån. Där bör finnas plats för källsortering och eventuellt kompostering. För att underlätta passage med sopvagn bör entrén till soprummet inte ha tröskel. Lägenhet hall Varje lägenhet bör ha en egen entré eller hall som är avskild från resten av lägenheten. I hallen bör finnas plats för rullstol, hatthylla och garderober. Den ska vara så stor att det också finns plats för en hallmöbel. Hatthylla 19

20 Två garderober och ett linneskåp Uppställningsplats för rullstol Uttag för rullstolsladdning ca 80 cm från golvet Plats för hallmöbel/spegel Lägenhetsdörren skall placeras så att en rullstolsbunden kan stänga och öppna den. Elcentralen bör placeras högt och på en undanskymd plats i hallen. Ringklocka, brevlåda och namnskylt på utsidan Lägenhet vardagsrum/kök För att skapa känslan av bostad är det viktigt att vardagsrummet utformas som en lägenhet i miniatyr. Det innebär att en bostads vanligaste funktioner ska finnas där, såsom kök med matplats, sovrum och vardagsrum. Vid sovplatsen ska det vara möjligt med två alternativa placeringar av sängen. I rummet ska finnas pentry och ett utrymme för matbord eller sittgrupp. Två alternativa placeringar av sängen, en utmed vägg och en utifrån vägg, åtkomlig från båda sidor. Sänggaveln får inte stå under ett fönster. WC/dusch ska kunna nås direkt från sovplatsen. Pentryt bör vara 1-1,2 meter brett och innehålla en liten kyl på ca 40 l och en disklåda med engreppsblandare. Uttag för kaffebryggare med timer En eller två infällda kokplattor med timer Kyl och kokplattor ska kunna stängas av var för sig och bör därför vara separerade på olika elgrupper. Blandaren förses med förlängd spak och fast pip med hög fri höjd. 20

21 Flera eluttag Uttag för TV, larm, sänglarm och rikstelefon Det bör finnas möjlighet att få plats med bokhyllor och byråer m.m. Lägenhet badrum Eftersom de boende har stort behov av omvårdnad är badrummet en viktig del av lägenheten. Placeringen är också betydelsefull och badrummet ska vara väl tilltaget för att fylla alla funktioner. I badrummet bör det finnas toalett, dusch och tvättställ. Det ska vara anpassat till rullstol/duschbrits. Det innebär att toalettstolen ska gå att komma åt från båda sidor. Det ska också finnas avlastningsytor i anslutning till tvättstället samt linneskåp, medicinskåp, spegel och badrumsskåp. Det bör vara möjligt att komma in i badrummet direkt från sovplatsen. Genom att bygga upp hygienutrymmet i full skala kan alla dess funktioner testas. Alla förslag till ändringar bör prövas i fullskalemodell. Kakel i hela badrummet Halkfri matta Infällt handfat i bänkskiva av laminat Rundad, s.k. postformad framkant och sarg mot vägg Tvättställsavlopp skall regleras med spak Förhöjd toalettstol med armstöd. Bra armstöd är RFSU:s Optima 4 med stödben. På armstödet och på väggen till höger bör finnas en pappershållare utan tandad kant. Duschblandaren skall placeras så att den också kan användas som bidédusch. Därför är det viktigt att vårdpersonalen skall kunna nå reglagen på blandaren även från toalettstolen. 21

22 22 Alternativt kan en bidédusch placeras bakom toalettstolen. Duschslangen ska ha tryckhandtag och vara självstängande. Det bör finnas en draperiskena i duschen. Två avfallskorgar placeras på skena under bänkskiva. Två väggskåp, varav ett medicinskåp som ska vara låsbart. Medicinskåpet ska ha fast botten. Spegeln bör placeras i bänkhöjd. Linneskåp, minst 40 cm brett, högskåp för handdukar och hygienartiklar, t.ex. inkontinensmedel Två väggfasta handtag för stöd vid på- och avklädning Väggkrokar för handdukar och kläder Väggkrok för gummiskrapa Infälld skjutdörr med dörrstopp på grund av klämrisken God allmänbelysning, gärna lysrör Belysning över spegeln Uttag för rakapparat/hårtork Handdukstork Fönster i badrummet rekommenderas. Dörrhandtag med lås bör vara av engrepps-typ.

23 Lägenhet planlösning Exempel på bra lösning där samtliga funktioner och samband är tillgodosedda. Lägenheten är ca 35 m 2. 23

24 TEKNIK Lås För att komma in i särskilda boenden rekommenderar vi ett kortsystem. En särskild utredning utifrån verksamhetens innehåll bör göras kring hur utpassagen ska utformas. Larm De boende bör ha tillgång till trygghetslarm. Trygghetssystemet kan byggas ut med larmindikering av ytterdörrar, sänglarm och system för kommunikation mellan personalen. Larmet bör samordnas med telefonerna i anläggningen. Taklyftar Behovet av lyftar får bedömas från fall till fall. Eftersom varje lägenhet har eget badrum kan lyft och förflyttning göras i rummet. Därför är behovet av lyftanordning begränsat i badrummet. Men det är viktigt att huset konstrueras, så att det är enkelt att installera lyftar om det behövs. Installationer Det skall finnas flera eluttag i anläggningen samt centraldammsugare. I TV-rum och andra utrymmen för gemensamma aktiviteter bör det finnas hörslinga. i gemensamma utrymmen Placering av uttag för el, TV, telefon, larmapparater m.m. bör ske utifrån en väl genomtänkt inredningsplan. Särskilt viktigt är det att placeringen av uttag för TV och hörslinga tillåter möblering på flera olika sätt. 24

25 UTOMHUSMILJÖ Anläggningen skall vara lätt att nå för boende och besökare. De boende ska ha möjlighet till vistelse och rekreation utomhus. Huvudentrén bör vara väl synlig och dimensionerad för färdtjänst och sjuktransporter. Anläggningen bör vara försedd med en tydlig namnskylt. Uteplatserna ska kunna nås av alla boende och vara tillräckligt stora. Är det ett särskilt boende för dementa bör anläggningen, eller delar av den, avgränsas med någon form av inhägnad. En promenadslinga med hård beläggning för rullstolar och gående bör finnas runt om eller på en del av tomten. Vid varje anläggning bör det finnas en flaggstång och möjlighet att hänga tvätt utomhus. Med tanke på säkerheten bör byggnadens entréer och närmaste omgivning vara upplysta nattetid. Möjlighet att vända eller köra runt vid entrén Sittplatser (bänkar) vid entrén Askkoppar vid entréerna Mellan dörr och uteplats skall det inte finnas nivåskillnader. Uteplatser och i vissa fall balkonger bör ha solavskärmning t.ex. markiser. Uteplatsens lutning ska inte vara större än att den tillåter rullstolar. Handledare bör finnas även vid svaga lutningar på gångvägarna. Sittbänkar på jämna avstånd vid gångvägar 25

26 26 Utvändig skyltning med anläggningens namn, entré, varuintag, olika verksamheter, parkering m.m. Flaggstången placeras så att den är synlig inifrån byggnaden.

27

28 Härryda kommun Mölnlycke Telefon E-post: