årsredovisning Lulekraft AB Räkenskapsåret:

Transkript

1 2013 årsredovisning Lulekraft AB Räkenskapsåret:

2 Producerad av Yours kommunikationsbyrå i samarbete med Lulekraft. Foto Tomas Bergman Tryck Lule Grafiska

3 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning Innehåll Vd har ordet 5 90 år i Lulekrafts tjänst 6 Verksamheten i sammandrag 8 Förvaltningsberättelse 10 Resultaträkning 12 Balansräkning 14 Kassaflödesanalys 16 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer 17 Noter 18 Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år.

4 4

5 Vd har ordet Fortsatt dämpad stålkonjunktur och en mild vinter präglar året Lulekraft har under stora delar av verksamhetsåret kört med reducerad produktion orsakat av rådande stålkonjunktur, den milda vintern samt en 10 veckors mindre driftsbegränsning. Kraftvärmeverket var i panndrift timmar (91,8%) och elkraft genererades timmar (88,9%) av årets alla timmar. Av den totala stopptiden på 718 timmar (8,2%) fördelar sig 504 timmar (5,8%) till den planerade revisionen och övriga 214 timmar (2,4%) till oplanerade stopp. De större investeringsobjekten under revisionsstoppet var installation av en ny rotor till generatorn, byte av rörsystem i blandgasbrännare, isolering av panntak, gasfördelningsplåtar i panna, taproggesystem, nytt överföringsrör turbin mot VK 1, renovering av omklädningsrum, uppgradering av styrsystem steg II, turbinövervakning, instrumentering samt utbyte av växelriktare för brännarstyrning. Omfattningen av årets revisionstopp var i paritet med ett normalår, både mätt i pengar och arbetsinsats. Produktionen 2013 var något lägre än Totalt tillförd energi blev (1989) GWh. Under året har (1884) GWh gas förbränts. Förbrukningen av olja blev 78 (105) GWh. Totalt levererad energi blev (1474) GWh. Leveranserna av fjärrvärme till Luleå Energi blev 785 (841) GWh. Levererad elkraft på nätet blev 456 (515) GWh. Priset på elkraft var lågt över året, vilket visar sig i årsomsättningen. Priset på olja var ca 15% lägre än budget. Årsomsättningen blev 297 (302) Mkr. Minskningen i årsomsättningen beror helt på de låga elspotpriserna. Lulekraft uppfyller alla miljövillkor som myndigheterna ställt på företaget. Systemet för handel med utsläppsrätter för koldioxid har tillämpats. Lulekraft kommer att redovisa utsläppsrätter till myndigheterna enligt godkänd deklaration. Vd Lulekraft 5

6 90 år i Lulekrafts tjänst Monica Alriksdotter och Hans Eriksson har varit med från början av Lulekrafts 31-åriga historia, Jan Nilsson är ungdomen i sammanhanget med sina 28 år på företaget. Tillsammans har de 90 års erfarenhet av kraftvärmeverket. Och många minnen... Lulekraft var egentligen tänkt som ett komplement till Stålverk 80, ett sätt att ta reda på all processgas som skulle produceras i det nya stora stålverket. Men efter att Stålverk 80 lagts i malpåse och planerna helt skrotats fördes ändå diskussionerna vidare mellan det nybildade företaget Svenskt stål AB, SSAB, och Luleå kommun togs beslutet att bygga kraftvärmeverket och redan fem år senare, 1982, färdigställdes Luleås nya kraftvärmeverk bredvid SSAB. [1982], i februari respektive mars började Monica Alriksdotter och Hans Eriksson på Lulekraft. Och det var en lätt kaosartad början eftersom allt ännu inte var färdigt. När jag kom till jobbet första dagen var kontorsbyggnaden inte färdigbyggd och hela området var täckt av lera. I flera månader fick jag åka mellan Lulekraft och centrum där jag hade mitt kontor i början, berättar Monica Alriksdotter, administrativ chef vid Lulekraft. [ ] var det mycket skriverier i lokalpressen om huruvida det var ett så klokt beslut att bygga kraftvärmeverket. Från början fanns inte så mycket gas att använda i kraftvärmeverket eftersom det inte fanns en tradition på SSAB att ta hand om överskottsgasen. Det är klart att ingenjörerna på SSAB tyckte att det var lite svamligt med att skicka överskottsgasen till oss. Att vara energieffektiva var ju inte det de var anställda för, de skulle tillverka stål och inte elenergi och värme. Bland annat användes gasen för uppvärmning av olika byggnader. 6

7 [1986] hade dock gasleveranserna från SSAB kommit igång ordentligt och kraftvärmeverket gjorde det som det var avsett för, att producera miljövänlig värme och el till Luleåborna. När jag började jobba på Lulekraft 1986 var det första året som det började flyta på som det var tänkt. Kommunalrådet Sven Köhler sade att det här var den mest lyckade satsning han hade gjort. Och det är väldigt roligt att vara en del av, säger Jan Nilsson, eltekniker. [1990] var första året som kraftvärmeverket producerade mer än en TWh energi ( watt). Detta firades med en resa till Stockholm i maj På programmet stod ett uppskattat besök på Chinateatern och musikalen Annie get your gun. Fast jag och Janne såg bara första akten. I pausen smet vi ut till Kungsträdgården där vi var med och tog emot Tre kronor som firades för guldet i VM. Vi tänkte att det inte skulle vara någon som märkte att vi var borta men det var ett lite kyligt mottagande från våra fruar när vi till slut dök upp, säger Hans Eriksson och skrattar. Eftersom alla anställda var i princip i samma ålder, många hemvändare till Luleå, var det redan från början en familjär stämning på Lulekraft. Jobbet blev något av ett andra hem. Hans Eriksson börjar berätta om en av festerna, en mexikansk afton där tanken var att alla skulle hjälpa till med matlagningen... Den ska vi nog inte prata om här, avbryter Monika Alriksdotter med ett skratt. Hans Eriksson ser ändå nöjd ut över minnena. Exakt vad som hände kanske han kan berätta vid ett annat tillfälle... [1992] var den stora magnetfältskrisen. I media uppmärksammades riskerna med magnetfält och även på Lulekraft la man märke till problemet. Det är klart att vi hade ett rejält magnetfält; datorskärmarna fladdrade i kontrollrummet och vi konstaterade att det kanske inte var så lämpligt att ha kontrollrummet precis ovanför den inkommande kabeln med 145 kilovolt, säger Jan Nilsson. [1993] hade personalstyrkan vuxit, med följden att det blev trångt på flera ställen. Resultatet blev en helt ny kontorsbyggnad med förråd på bottenvåningen. [2000] startades masugn 3 vid SSAB och tillflödet av gas till Lulekraft blev nästan för stort. Det var ett angenämt problem att ha så stor tillgång på gas, men det blev nästan lite för mycket av det goda, säger Hans Eriksson. Samma år hade det gamla styrsystemet gjort sitt och det var dags för en ny teknisk plattform. Samtidigt flyttades kontrollrummet. Vi investerar i nytt när det behövs. Samtidigt är vi väldigt duktiga på att ta hand om den utrustning vi har. Vi gör hela tiden livslängdsbedömningar på all utrustning och samtliga maskiner, vi måste hela tiden veta att det fungerar. Vi har fått mycket beröm från leverantörer för att vi är så bra på att hålla en hög driftsäkerhet, säger Hans Eriksson. [2007] firade Lulekraft tjugofemårsjubileum. Vid jubileet hade hälften av de anställda varit med från starten. Vi har alltid haft en låg personalomsättning, under många år var det knappt någon som slutade. Jag tror att det beror på att vi alltid har haft väldigt roligt tillsammans, det har blivit mer än ett jobb. Samtidigt har vi haft en rad chefer som har varit en del av att bygga stämningen, säger Monica Alriksdotter. Det har historiskt sett varit få kvinnor som har sökt sig till Lulekraft, något som börjar ändras nu. Från början var det bara jag och Sara. Men trenden är att det är fler tjejer som utbildar sig inom området, vilket är kul, säger Monica Alriksdotter. Vid årskiftet 2013/2014 var det sju kvinnor som arbetade i Lulekraft och fakta Lulekrafts verkställande direktörer Herman Edlund Gunnar Lundqvist produktionschef, tillförordnad vd till Per-Olov Östlund Yngve Stålnacke Hans Petrini Erik Sandström Jonny Karlsson andelen kvinnliga vikarier sommaren 2014 är högre än på många år. Min efterträdare, Jenny Hellman, är den bästa rekrytering jag har gjort. Men det är klart, jag blir arg på henne ibland. Det tycker jag att jag har rätt till, säger Hans Eriksson med glimten i ögat. [2010] gjordes en stor turbinrevision och underhållsjobb på pannan. Totalt var cirka 180 entreprenörer engagerade i renoverings- och underhållsarbetena. Vi har alltid ansetts som väldigt kunniga av våra leverantörer. Och trots att vår anläggning har mest driftstimmar i Sverige är det sällan något som går sönder, utan vi ser alltid till att underhålla sakerna i rätt tid, säger Hans Eriksson. Idag är det många ur den ursprungliga styrkan som har gått i pension men Lulekraftandan lever i mångt och mycket kvar i företaget. För det första har vi försökt att föra över vårt tänkande kring underhåll och service till den nya generationen som tar över. För det andra har vi valt att ta in de som har gått i pension som ett komplement till att ta in konsulter som måste lära sig vår verksamhet, avslutar Jan Nilsson. 7

8 Verksamheten i sammandrag Belopp i Mkr Från resultaträkningen Omsättning 297,0 301,7 365,1 445,3 308,7 Kostnader för --bränsle 225,3 233,9 303,9 405,2 255,7 --drift 51,3 47,6 46,2 39,4 42,0 Avskrivningar 11,9 10,7 10,4 5,2 3,1 Rörelseresultat efter avskrivningar 8,6 9,6 4,6-4,5 7,9 Finansnetto -3,8-3,4-3,7-1,6-0,7 Från balansräkningen Omsättningstillgångar 81,0 108,1 94,4 154,7 100,8 Anläggningstillgångar 118,3 108,1 99,3 103,0 58,0 Kortfristiga skulder 69,1 95,3 86,1 140,6 125,3 Bundet eget kapital 20,1 20,1 20,1 20,1 20,1 Övriga uppgifter Medelantal anställda Lönekostnad 20,4 19,5 15,8 14,8 14,1 Taxeringsvärde 85,8 71,8 71,8 71,8 71,8 Tillförd energi till kraftvärmeverket (GWh) --gas olja Summa tillförd energi Levererad energi från kraftvärmeverket (GWh) --värme elkraft ånga torkgas Summa levererad energi Elkraft 34% 456 GWh

9 Torkgas 6% 83 GWh Ånga 1% 18 GWh 297 MKR I omsättning st Medarbetare 1342 GWH LEVERERAD ENERGI Värme 59% 785 GWh

10 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören får härmed avge årsredovisning för Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år. Ägarförhållanden Bolaget ägs till lika delar av Luleå Kommunföretag AB och SSAB AB. Verksamhet Lulekraft som togs i drift 1982 producerar elkraft, hetvatten, ånga och torkgas. Huvudbränslet i kraftvärmeverket är processgaser från SSAB EMEA i Luleå (masugns-, LD- och koksgas), vilka utgör mer än 95% av energibehovet ett normalår. Under årets kallaste dagar samt när processgaserna har lågt energivärde används olja för att fullgöra leveranskravet på hetvatten. Resultat och ställning Belopp i Mkr Omsättning 297,0 301,7 365,1 445,3 308,7 Kostnader för bränsle 225,3 233,9 303,9 405,2 255,7 Kostnader för drift 51,3 47,6 46,2 39,4 42,0 Avskrivningar 11,9 10,7 10,4 5,2 3,1 Rörelseresultat efter avskrivningar 8,6 9,6 4,6-4,5 7,9 Finansnetto -3,8-3,4-3,7-1,6-0,7 De totala leveranserna av energi från kraftvärmeverket uppgick till (1 474) GWh. Leveransen av hetvatten till Luleå Energi AB uppgick till 785 (841) GWh. Leveransen av elkraft till SSAB uppgick till 450 (509) GWh och till Luleå Energi AB 6 (6) GWh. Sammanlagd leverans av torkgas och ånga blev 101 (118) GWh. Av bränslet var (1 884) GWh brännbar gas och 78 (105) GWh eldningsolja. 10

11 Miljö All malmbaserad ståltillverkning behöver kol för reduktion av järnmalm. SSABs ståltillverkning i Luleå uppvisar en världsledande effektivitet avseende koldioxid. Lulekraft är en integrerad del av den malmbaserade ståltillverkningen i Luleå med syfte att nyttiggöra restenergier från SSABs processgaser. Alla andra bränslen i kraftvärmeverket skulle därför öka de totala utsläppen av koldioxid. Lulekraft nyttiggör energi som annars skulle motsvara stora mängder annat bränsle. Luleå har ett förnämligt koncept för fjärrvärme med låga priser och minsta möjliga miljöpåverkan. Lulekraft förbränner processgaser med lågt energiinnehåll och producerar elkraft, hetvatten till fjärrvärme, processånga och torkgas. Verksamheten medför god hushållning av energi i ett holistiskt perspektiv, befintliga restenergier används till samhällets nytta. Skyddet av miljön är en viktig samhällsfråga. Företagets mål i miljöarbetet är att alltid ha en aktiv och framskjuten position i branschen. Genom ständiga förbättringar arbetar vi för att förädla energin så effektivt som möjligt. Lulekrafts miljöarbete bedrivs på ett öppet och sakligt sätt med tydliga och mätbara mål. Gasen som förbränns innehåller i huvudsak kolmonoxid och vid förbränning bildas koldioxid. Lulekraft har stora utsläpp av växthusgasen koldioxid. Lulekraft deltar i systemet för handel med utsläppsrätter. För eldning av processgas erhåller Lulekraft utsläppsrätter för koldioxid från SSAB. Rökavgaserna har mycket låga svavelhalter och kvävehalter, bland de lägsta i landet. Miljövillkoren för Lulekraft är offentligt prövade och definitivt tillståndsgivna i september För att uppfylla det nya IPPC-direktivet i miljöbalken har en uppdatering av tillståndsvillkoren redovisats till Länsstyrelsen i Norrbottens län. Arbetet att minska oljeförbrukningen fortsätter. Förutsättningarna har förbättrats ytterligare genom det nya ägaravtalet där samkörning av gemensamma anläggningar möjliggjorts. Utsläppen övervakas kontinuerligt och mätningar genomförs regelbundet. Resultaten är offentliga och delges berörda myndigheter. Syftet med företagets miljöarbete är att säkra och utveckla verksamheten för minsta möjliga påverkan på omgivning och miljö. Arbetet omfattar utsläpp till luft och vatten, begränsning av buller, god hushållning av energi, hantering av restprodukter och kemikalier, riskanalyser samt beredskap mot miljöolyckor. Utsläppen är i de flesta fall betydligt lägre än de tillstånd Lulekraft har tilldelats av myndigheterna. Mätning och dokumentation av miljöinformation utförs enligt LCPdirektivet. Lulekraft har ett nätverk för att följa forskning och utveckling inom miljöområdet och deltar i flera projekt inom det branschspecifika utvecklingsarbetet. Vidare har företaget ett omfattande kontaktnät och kunskapsutbyte med andra företag i energibranschen. Företaget har ansvarsförsäkring som täcker skada för tredje person. Vd Lulekraft Framtida utveckling Den strategiska underhållsplanen omfattar de åtgärder som krävs för att klara hög och stabil produktion under den resterande avtalstiden. Vid revisionsstoppet 2013 genomfördes ett antal strategiska underhållsinsatser för att säkra långsiktigt hög och stabil produktion. I utvecklingsperspektivet kan nämnas att vi från 2012 deltar i PRISMA-projektet, ett forskningssamarbete som koordineras av Swerea Mefos. Syftet är att öka kunskapen inom den energispecifika forskningen med metallurgisk anknytning. Vidare har Lulekraft en aktiv och engagerad roll i energibranschens nätverk ADV. Förslag till vinstdisposition Belopp i tkr Till årsstämmans förfogande står --balanserad vinst 98 --årets resultat Totalt disponeras så att till aktieägarna utdelas i ny räkning balanseras Styrelsens yttrande över den föreslagna utdelningen Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap st. 11

12 Resultaträkning Belopp i tkr Not Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Rörelsens kostnader Bränslekostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter Räntekostnader Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat

13

14 Balansräkning Belopp i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående anläggning Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattefordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa Tillgångar

15 Belopp i tkr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 12 Bundet eget kapital Aktiekapital ( aktier) Reservfond Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver 13 Ackumulerade avskrivningar utöver plan Avsättningar Övriga avsättningar Skulder till kreditinstitut Övriga skulder till kreditinstitut Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Ställda säkerheter Pensionsåtagande kapitalfösäkring Ansvarsförbindelser Inga Inga 15

16 Kassaflödesanalys Belopp i tkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Avskrivningar som belastat detta resultat Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändring av fordringar Förändring av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar Avyttring av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Förändring av lån Amortering av låneskulder Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

17 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Lulekraft ABs årsredovisning har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd, förutom BFNAR 2008:1 årsredovisning i mindre aktiebolag (K2-reglerna) och BFNAR 2012:1 årsredovisning och koncernredovisning (K3-reglerna). Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år. Värderingsprinciper m m Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Intäkter Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovisas efter avdrag för moms och rabatter. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångarnas prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas: Leasingavtal Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal (operationella leasingavtal). Leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Kundfordringar Kundfordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra kundfordringar. Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer Anläggningstillgångar --Byggnader och markanläggningar 25 år --Kraftvärmeverk 5-10 år --Övriga inventarier 3-10 år Har en materiell anläggningstillgång på balansdagen ett lägre värde än det bokförda värdet skrivs tillgången ner till detta lägre värde om det kan antas att värdenedgången är bestående. För byggnader och markanläggningar har skattemässigt tillåtna avskrivningar tillämpats. 17

18 Noter Not 1 Nettoomsättning per rörelsegren Elförsäljning Fjärrvärmeförsäljning Ångleverans Torkgas Summa Not 2 Övriga rörelseintäkter Från och med 1 januari 1992 ska en miljöavgift erläggas på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion. För Lulekraft beräknas avgiften för 2013 bli tkr och ingår i bränslekostnaderna. Det totala avgiftsbeloppet från samtliga skattskyldiga återförs till de avgiftsskyldiga i proportion till deras andel av den sammanlagda nyttiggjorda energiproduktionen. För Lulekrafts del beräknas återföringen bli tkr, vilket redovisats bland övriga rörelseintäkter. Not 3 Arvode och kostnadsersättning till revisorer PwC - - Revisionsarvode Övriga uppdrag Summa Not 4 Personal Medelantal anställda Kvinnor 5 4 Män Totalt Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner och ersättningar till styrelsen och verkställande direktören Löner och ersättningar till övriga anställda Sociala avgifter enligt lag och avtal inklusive löneskatt Pensionskostnader för VD Pensionskostnader för övriga anställda Totalt Styrelseledamöter och ledande befattningshavare Antal styrelseledamöter på balansdagen Kvinnor 1 1 Män 4 4 Totalt 5 5 Verkställande direktör och andra ledande befattningshavare Kvinnor 2 1 Män 3 4 Totalt

19 Not 5 Bokslutsdispositioner Förändring avskrivningar utöver plan Summa Not 6 Skatt på årets resultat Aktuellt skatt för året Summa Not 7 Byggnader och mark Ackumulerade anskaffningsvärden: --vid årets början nyanskaffningar Ackumulerade avskrivningar enligt plan: --vid årets början årets avskrivning enligt plan Redovisat värde vid årets slut Taxeringsvärde byggnader Taxeringsvärde mark Not 8 Maskiner och andra tekniska anläggningar Ackumulerade anskaffningsvärden: vid årets början årets investeringar avyttringar och utrangeringar Ackumulerade avskrivningar enligt plan: - vid årets början avyttringar och utrangeringar årets avskrivning enligt plan Redovisat värde vid årets slut

20 Noter Not 9 Inventarier, verktyg och installationer Ackumulerade anskaffningsvärden: vid årets början årets investeringar avyttringar och utrangeringar Ackumulerade avskrivningar enligt plan: vid årets början avyttringar och utrangeringar årets avskrivning enligt plan Redovisat värde vid årets slut Not 10 Pågående nyanläggningar Vid årets början Investeringar Omklassificeringar Redovisat värde vid årets slut Not 11 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Miljöavgift Energiskatt Utbytesleveranser Övriga poster Not 12 Förändring av eget kapital Aktie- Reserv- Fritt eget Summa kapital fond kapital eget kapital Vid årets början Årets resultat Utdelning Vid årets slut Not 13 Obeskattade reserver Avskrivningar utöver plan Totalt Av obeskattade reserver utgör ( ) uppskjuten skatt. Not 14 Övriga skulder till kreditinstitut Förfallotidpunkt, inom ett år från balansdagen Förfallotidpunkt, 1-5 år från balansdagen Förfallotidpunkt, senare än fem år från balansdagen

21 Not 15 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Semesterlöner inklusive sociala avgifter Löneskuld inklusive sociala avgifter Övriga sociala avgifter Elcertifikat Utsläppsrätter Leverantörsskulder Övriga poster Underskrifter Resultat- och balansräkningen kommer att föreläggas årsstämman för fastställelse. Luleå Gunnar Eikeland Styrelseordförande Ulf Aili Johan Paulsson Anneli Sjömark Jonny Karlsson Verkställande direktör Kjell Cullberg Revisionsberättelse har lämnats Tommy Enstedt Auktoriserad revisor 21

22 Styrelse Ordinarie ledamöter Gunnar Eikeland (ordförande) Vd Luleå kommunföretag AB, Luleå Ulf Aili (vice ordförande) enhetschef råjärn SSAB EMEA AB, Luleå Johan Paulsson bolagsjurist SSAB AB, Stockholm Anneli Sjömark Vd Luleå Energi AB Kjell Cullberg (personalrepresentant) driftsingenjör vid Lulekraft AB Suppleanter Lars Åhl ekonomichef Luleå kommun Nils Edberg enhetschef råvaror och energi SSAB EMEA AB, Luleå Magnus Johansson fjärrvärmechef Luleå Energi AB Lars Bogren enhetschef koksverk SSAB EMEA AB, Luleå Joakim Larsson (personalrepresentant) driftsingenjör vid Lulekraft AB Företagsledning Jonny Karlsson Verkställande direktör Stefan Wiklund Produktionschef Linus Alström El/instrumentchef Jennie Hellman Mek/underhållschef Monica Alriksdotter Administrativ chef 22

23

24 org nr