Ridsportens framtida organisation och finansiering

Transkript

1 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

2 Remiss Innehåll Inledning/förord/sammanfattning/definitioner 3. Kap 1 Medlemsnytta medlem 4. Kap 2 Medlemsnytta förening 6. Kap 3 Ett förbund samverkansmodell 9. Kap 4 Sektioner/roller/ansvar 11. Kap 5 Regioner/Organisation 13. Kap 6 Den demokratiska processen 16. Kap 7 Ekonomi/Finansiering 18. Bilagor finns på Svenska Ridsportförbundets hemsida www3.ridsport.se Slutrapport Organisationsprojektets styrgrupp Organisationsprojektet Finansiering Öppet forum - redovisning Light version Remissinstanser: SvRFs medlemsföreningar och distriktsförbund. Remisstid: Remissvaren ska ha inkommit till senast den 15 januari Behandling: Efter remisstidens utgång kommer förbundsstyrelsen, med inkomna remissvar som grund, att utarbeta ett förslag som kommer att föreläggas förbundsstämman 2013.

3 Sammanfattning Svenska Ridsportförbundets styrelse har sammanställt ett förslag till Ridsportens framtida organisation och finansiering. Detta förslag baseras på Organisationsprojektets styrgruppsrapport, analyser gjorda av Öppna forum i de 19 distrikten samt egna överväganden. Förslaget fokuserar på åtgärder som i första hand skapar värde för medlemmar och föreningar. Mycket av det arbete som utförs i föreningarna och för medlemmarna görs på ideell basis och det ideella arbetet måste ges förutsättningar att utföras på ett ändamålsenligt sätt. För att ge största möjliga medlemsnytta för alla föreslår Svenska Ridsportförbundet en kategorisering av medlemmarna och föreningarna för att utifrån det kunna definiera medlemsnytta för de olika kategorierna. Med en omfattande och definierad medlemsnytta finns förutsättningar att behålla nuvarande medlemmar och rekrytera nya. Medlemsnyttan avhandlas i de två första avsnitten i remissen; Medlemsnytta Medlem och Medlemsnytta - Förening. En indelning av verksamheten som ser likadan ut centralt som regionalt kan skapa större förutsättningar för ett hållbart samarbete, samarbete över administrativa gränser och tydligare rollfördelningar. Förbundsstyrelsen anser att ett sätt att uppnå en större tydlighet i organisation och resursfördelning är att den ideella organisationen omfördelas och delas in i fem likalydande sektioner centralt och regionalt. I dag är Svenska Ridsportförbundet indelat med en central organisation och 19 distriktsförbund. Distrikten har på grund av storlek och ekonomi olika förutsättningar. Medlemmar och föreningar ska kunna få samma service och ta del av Svenska Ridsportförbundets basutbud och service på samma nivå oavsett var i landet man är verksam. Förbundsstyrelsen ser fördelar med en struktur som innebär större regioner i stället för dagens distriktsorganisation, men har inte tillräckligt underlag för att komma med ett konkret förslag. Svaren på remissen ska ge vägledning för ett tydligt ställningstagande. För att säkerställa den röda tråden i förbundet och möjliggöra samverkan och stöd behövs en gemensam verksamhetsplan. Den förtydligar hur allt hänger ihop och på vilket sätt mål ska nås samt var och när samverkan och samordning ska ske. Förbundsstyrelsen vill att Svenska Ridsportförbundets strategi har sitt ursprung i vad förbundets medlemmar vill tillsammans uppnå. Förbundsstyrelsen anser att den demokratiska processen ska utredas ytterligare. Först när organisationsstrukturen för ridsporten fastställts är det möjligt att överblicka vad som kan ge bäst förutsättningar för ett ökat medlemsinflytande. Det sammanfaller även med det uppdrag förbundsstämman 2011 skickade med i Organisationsprojektet. Förbundsstyrelsen anser att den demokratiska processen kan förstärkas ur ett förenings- och medlemsperspektiv genom att föreningarna får ett större inflytande i de beslut som tas på förbundsstämman. Finansieringen av Svenska Ridsportförbundet består idag av medlemsavgifter, licensintäkter och bidrag. Förbundsstyrelsen har inte funnit några starka skäl att förändra denna modell. Förbundsstyrelsen, Svenska Ridsportförbundet Definitioner I förbundsstyrelsens förslag till remiss används nedanstående definitioner. Medlem Avser de individer som är medlemmar i en förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet. Förening Avser förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet. I förbundsstyrelsens förslag till remiss används nedanstående definitioner av begreppet ryttare. Ryttare Avser alla aktiva vid uppsutten verksamhet, inklusive kuskar och voltigörer. I förbundsstyrelsens förslag till remiss används nedanstående definitioner av begreppet Svenska Ridsportförbundet. Svenska Ridsportförbundet Med Svenska Ridsportförbundet menas det samlade förbundet på central-, distrikt- och lokal nivå. Om viss del av Svenska Ridsportförbundet avses anges det med hänvisning till central, distrik eller lokal nivå. 3 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

4 Kapitel 1 Medlemsnytta medlemmar Nuläge Svenska Ridsportförbundet är ett stort förbund med omfattande verksamhet för ridskola, tävling, motion och så kallad avsutten verksamhet. Svenska Ridsportförbundets medlemmar och föreningar har alla sina speciella behov av service och utbud från Svenska Ridsportförbundet. Förbundsstyrelsen har kategoriserat medlemmarna i fyra grupper för att utifrån det kunna definiera och erbjuda medlemsnytta. För att medlemmen ska uppleva glädje och nytta av sitt medlemskap ska en hög grad av medlemsnytta ges. Medlemsnyttan ska upplevas och vara tillgänglig i samma utsträckning oavsett var i landet medlemmen bor och vilken förening medlemmen tillhör. Medlem Ridskoleryttare ryttare som rider på ridskola. Tävlingsryttare ryttare som har licens och som tävlar. Motionsryttare ryttare som inte rider på ridskola eller tävlar. Avsuttna medlemmar är nära verksamheten, såsom ledare, förtroendevalda, tränare, hästskötare, uppfödare, funktionär, familjemedlem och allmänt intresserade som främjar hästverksamhet och ridsport. Förbundsstyrelsen vill Mycket av det arbete som utförs i föreningarna och för medlemmarna görs på ideell basis och det ideella arbetet måste ges förutsättningar att utföras på ett ändamålsenligt sätt. Medlemsprofilerna har både gemensamma behov av service och utbud från Svenska Ridsportförbundet och profilspecifika behov. Medlemsnyttan kommer medlemmarna till del i ett basutbud, ett fokusutbud och i form av förmåner. Ett fokusutbud är ett extra utbud som ska erbjudas per verksamhetsår, baserat antingen på medlemmarnas behov eller på en gemensam satsning för Svenska Ridsportförbundet. 4 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

5 Kapitel 1 Medlemmarnas behov av medlemsnytta är i stora delar gemensamma. Förbundsstyrelsen vill att medlemmarna i Svenska Ridsportförbundet ska erbjudas: Möjligheter att delta i de verksamheter medlemmen är intresserad av. Möjligheter till utbildning och vidareutbildning inom tävlingsverksamhet, funktionär och administration. Möjligheter till ledarutbildning. Tillgång till utbildade ridlärare, tränare, ledare. Ett enkelt sätt att bli medlem i förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet och därmed också ett medlemskap i Svenska Ridsportförbundet. Social gemenskap. Prenumeration på Häst&Ryttare. Möjlighet att påverka internt i förening, region och centralt. Tillgång till information för medlemmar i förbundet. Ridskoleryttaren är i dag den klart dominerade medlemmen inom Svenska Ridsportförbundet. Medlemmens behov av medlemsnytta är främst knuten till dess samröre med ridskolan och de aktiviteter som bedrivs där. Tävlingsryttare utgör en mindre andel av medlemmarna inom Svenska Ridsportförbundet. Medlemmens behov av medlemsnytta är främst knuten till tävlingsverksamheten. För de motionsryttare som rider utanför ridskoleverksamheten, på egen eller annans häst, ska ett basutbud erbjudas som ger möjlighet att ta del av Svenska Ridsportförbundets utbildningar, tränare och kunskap. Avsuttna medlemmar Inom denna grupp finns det, enligt ovan, olika grupper av medlemmar. Medlemsnyttan varierar beroende på mottagare och behov. Fokusutbud Ett fokusutbud är ett extra utbud som ska erbjudas per verksamhetsår, baserat antingen på medlemmarnas förändrade behov eller på en gemensam satsning för Svenska Ridsportförbundet. Förmåner Medlemmarna ska erbjudas förmåner i form av rabatter eller erbjudanden via avtal som Svenska Ridsportförbundet centralt förhandlar fram. Det kan till exempel vara tillgång till försäkring för medlem, rabatterade priser på hästförsäkring, rabatterade priser på hästrelaterade produkter. En övervägande majoritet av deltagarna på Öppna forum tycker att indelningen av medlemsprofiler i förslaget är rätt. p Redovisning av Organisationsprojektet, Ridsportens framtida organisation och finansiering, styrgruppens rapport, sidorna 20, 22-23, Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

6 Kapitel 2 Medlemsnytta föreningar Nuläge Föreningen har, beroende på verksamhet och storlek, olika behov av service och stöd från Svenska Ridsportförbundet centralt och regionalt. Förbundsstyrelsen drar slutsatsen efter att ha tagit del av rapporten från Organisationsprojektets styrgrupp att Medlemsnyttan med basutbud, fokusutbud och förmåner, i dagsläget inte i tillräcklig mån utgår från medlemsföreningarnas önskemål eller behov. Redovisningarna från Öppna forum som genomfördes i de 19 distrikten under augusti och september visar också att det basutbud som finns idag inte är tillräckligt känt. Därutöver har de olika förutsättningarna inom dagens 19 distriktsförbund gett en situation där utbud och stöd till medlemmarna inte är likalydande i hela landet. Det finns ett stort behov av att säkerställa att basutbudet erbjuds samtliga medlemmar och att resursfördelningen blir sådan att detta är praktiskt genomförbart. Förbundsstyrelsen har kategoriserat föreningarna i fyra grupper för att utifrån det kunna definiera och erbjuda medlemsnytta. Förening Ridskola förening som bedriver ridskoleverksamhet i egen regi eller anlitar annan ridskola. Tävling förening som i huvudsak driver tävlingsverksamhet genom att arrangera egna tävlingar och/eller som har tävlingsryttare som löser licens. Annan verksamhet detta är en förening som engagerar dem som idag inte är verksamma i någon av de övre kategorierna. Det kan vara förening som har ryttare som Ridskola Tävling Övrig i första hand ägnar sig åt motionsridning, träning och rehabilitering men även har verksamhet såsom uppstallning eller uppfödning. I den här gruppen finns också tränare och andra hästintresserade människor som vill främja häst- och ridsport. Anläggningsverksamhet i form av ägande, arrende eller annan form som kräver insatser i form av ny- eller ombyggnad, drift och eller underhåll av anläggning. Förbundsstyrelsen vill Varje förening ska, oberoende av var de är lokaliserade i landet, kunna ta del av basutbudet som ska erbjudas och finnas tillgängligt. Beroende på verksamhet ska också ett basutbud inriktat mot specifik verksamhet finnas. Fokusutbudet är ett extra utbud som ska erbjudas per verksamhetsår, baserat antingen på föreningarnas behov eller på en gemensam satsning för Svenska Ridsportförbundet. Anläggning Många föreningar har en kombination av alla de här verksamheterna. 6 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

7 Kapitel 2 Den ideella föreningen utgör ridsportrörelsens bas. Det är där den dagliga verksamheten bedrivs. Svenska Ridsportförbundet har huvudansvaret för utvecklingen av ridsporten och bedriver all verksamhet på internationell nivå. Svenska Ridsportförbundet företräder ridsporten gentemot myndigheter, politiker och samhälle. Svenska Ridsportförbundet leder vägen i och skapar opinion för viktiga framtidsfrågor, verkar för god hästhållning, fastställer normer för ridskole- och tävlingsverksamhet, argumenterar för ridsportens samhällsnytta samt verkar för en dopningsfri idrott. Svenska Ridsportförbundet ska därutöver erbjuda sina föreningar en service och utbud för att underlätta och utveckla den dagliga verksamheten. Det innebär bland annat: Rådgivning och tillgång till centrala avtal. Rådgivningen är av karaktären inspirerande, konkret, tydlig och uppföljande. En ingång till riktat nätverk inom områdena förening, ridskola, träning och tävling. Tillgång till kunskap om att samarbeta med och påverka kommuner och andra centrala organisationer. Tillhörighet och ekonomiska fördelar (till LOK-stöd, Idrottslyft genom RF och stöd genom andra organisationer). Ett stöd vad gäller ekonomisk rådgivning i form av nyckeltal, typiska framgångsfaktorer, kunskapsutbyte och utbildning för att de olika typerna av föreningar ska kunna vara ekonomiskt livaktiga. Förenklad tillgång av olika former av utbud och service. Fortbildning för ridlärare. Utbildning och fortbildning för ledare, ungdomsledare, föreningsstyrelser, funktionärer, ledare i verksamhet för ryttare med funktionsnedsättning samt i i hästhållning, administration och utvecklingsfrågor. Besöksverksamhet, kvalitetsmärkning och egentillsyn. Stödja och utveckla ungdomsarbetet. Utifrån de fyra grupper föreningar som förbundsstyrelsen har kategoriserat ska ett basutbud inriktat mot den specifika verksamheten erbjudas. Ridskola Stöd i frågor rörande planering, drift och administration, IT-stöd, nyckeltal för ridskoleverksamhet och hästhållning, mallar för till exempel anställningsavtal, samarbetsavtal och andra avtal. Centrala avtal för kostnadsdrivande komponenter och möjlighet till samordning, till exempel elavtal, torv, strö, försäkringar, underhåll, hästinköp, hästutrustning, stallinredning, hindermaterial, banmaterial, bevattning och ridhus. 7 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

8 Kapitel 2 Tävling Stöd för planering av underhåll av banor/arenor, tävlingsplanering, samordning, avtalsmallar och regelverk. Centrala avtal för kostnadsdrivande komponenter och möjlighet till samordning, såsom till exempel hindermaterial, anläggningsutrustning och banutrustning. Annan verksamhet Stöd för planering av underhåll, tränarkontakter och stöd för breddverksamhet. Centrala avtal för kostnadsdrivande komponenter och möjlighet till samordning såsom till exempel anläggningsutrustning, ridhus, banmaterial, hindermaterial, IT-system och försäkringar. Fokusutbud Ett fokusutbud är ett extra utbud som ska erbjudas per verksamhetsår, baserat antingen på föreningarnas behov eller på en gemensam satsning för Svenska Ridsportförbundet. En övervägande majoritet av deltagarna på Öppna forum tycker att indelningen av medlemsprofiler i förslaget är rätt. p Redovisning av Organisationsprojektet, Ridsportens framtida organisation och finansiering, styrgruppens rapport, sidorna 20-22, 24-25, Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

9 Kapitel 3 Ett förbund samverkansmodell Inom området styrning uppföljning samverkan har Organisationsutredningen visat att det finns olika uppfattningar om vad styrning är och att det är en svag uppföljning av detta inom hela organisationen. En uppföljning av verksamheten som helhet saknas. Den stora variationen av vision, värdegrund och ledstjärnor på organisationens olika nivåer bidrar till att förbundet inte upplevs som ett förbund. Med verksamhetsstyrning menas alla de åtgärder som ledningen på olika nivåer i förbundet vidtar för att uppnå ett visst resultat och syftar till att använda alla tillgängliga resurser på ett säkert, demokratiskt och effektivt sätt. Samverkansmodell För att säkerställa den röda tråden i förbundet och möjliggöra samverkan och stöd behövs en gemensam verksamhetsplan. Den förtydligar hur allt hänger ihop och på vilket sätt mål ska nås samt var och när samverkan och samordning ska ske. Förbundsstyrelsen vill Förbundsstyrelsen vill ha en gemensam verksamhetsplanering med tydliga mål. Svenska Ridsportförbundet ska ha en vision som gäller inom hela förbundet från central nivå ner till den lokala föreningen och som medlemmarna kan känna igen sig i. Den vision som finns ska beskriva vilka vi är och vilken roll vi har. Strategierna tydliggör för oss hur vi ska arbeta mot förbundets vision, innehållet i dessa kan skilja sig på distrikts- och lokal nivå. Förbundsstyrelsen vill att det ska finnas en röd tråd från central nivå via distriktsnivå ner till lokal nivå. Det kommer att öka delaktigheten, inflytandet och sannolikt även öka medlemsantalet. Det kommer även att ställa krav på Svenska Ridsportförbundet som helhet att öka den interna samverkan och samordningen. Hur genomförs det? Verksamhetsinriktningen med ekonomisk plan som antas av förbundsstämman ska ligga till grund för verksamhetsplanen. Verksamhetsinriktningen ska i sin tur ha föreningarnas krav, behov och önskemål som grund. Utifrån detta föreslår förbundsstyrelsen att Svenska Ridsportförbundets strategi har sitt ursprung i vad förbundets medlemmar vill att vi tillsammans ska uppnå med utgångspunkt i visionen och de av förbundsstyrelsen uppsatta prioriterade områdena. Ett förbund Nöjdare medlemmar Ökat antal medlemmar Medaljer i alla landslag Strategin beskriver hur vi ska styra, leda och utveckla förbundet men även att anpassa oss till de förändringar som sker i vår omvärld. 9 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

10 Kapitel 3 Det är förbundsstyrelsens uppdrag att utveckla, genomföra och följa upp utveckling, planer och samverkan. Svenska Ridsportförbundet centralt och distriktsnivå ska ha en definierad verksamhet som fastställs i samverkan med förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen ska utifrån fastställd strategi utveckla, styra och leda Svenska Ridsportförbundets verksamhet och avstämning ska göras varje år så att alla delar inom förbundet fungerar i harmoni med varandra. En övervägande majoritet av deltagarna på Öppna forum håller med om påståendet att om det finns en röd tråd från central nivå via distriktsnivå, regional nivå ner till lokal nivå kommer det att öka delaktigheten, inflytandet och även öka medlemsantalet. Det kommer även att ställa krav på förbundet som helhet att öka den interna samverkan och samordningen. p Redovisning av Organisationsprojektet, Ridsportens framtida organisation och finansiering, styrgruppens rapport, sidorna Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

11 Kapitel 4 Sektioner/Roller/Ansvar Nuläge Svenska Ridsportförbundet har en stor och omfattande verksamhet som innefattar både ridskoleverksamhet, tävling på olika nivåer, yrkesutbildning, ungdomsverksamhet, ledarutbildning och annan verksamhet. I dagsläget finns tre sektioner inom Svenska Ridsportförbundet på central nivå: ungdom, ridskola/utbildning respektive tävling. Sektionerna rapporterar till förbundsstyrelsen. Sektionerna kan själva utse kommittéer och/eller arbetsgrupper. Valberedningen Kansliet Tävlingssektionen FÖRBUNDSSTÄMMAN FÖRBUNDSSTYRELSEN Ridskole- och Utbildningssektionen Diciplinnämnden Juridiska utskottet Djurskyddsutskottet Marknadsutskottet Säkerhetsutskottet Centrala Ungdomssektionen I dagsläget finns tre sektioner inom Svenska Ridsportförbundet på central nivå: ungdom, ridskola/ utbildning respektive tävling. Sektionerna rapporterar till förbundsstyrelsen. Sektionerna kan själva utse kommittéer. 19 DISTRIKT CIRKA 913 FÖRENINGAR CIRKA HÄLFTEN DRIVER RIDSKOLA NÄRMARE ENSKILDA MEDLEMMAR Förbundsstyrelsen vill Förbundsstyrelsen anser att ett sätt att uppnå en större tydlighet i organisation och resursfördelning är att den ideella organisationen omfördelas och delas in i fem likalydande sektioner centralt och regionalt: Utbildning Ridskola/Anläggning Tävling Medlemsutveckling Ungdom Sektionsindelningen återspeglar fem viktiga fokusområden för förbundets framtida utveckling. Indelningen ska omprövas löpande. En indelning av verksamheten som ser likadan ut centralt som på distriktsnivå kan skapa större förutsättningar för ett hållbart samarbete över administrativa gränser och tydligare rollfördelningar, det vill säga ett förbund. Det kan bidra till en starkare röd tråd i arbetet som utförs och en mer logisk samverkansform mellan såväl individer som på ridsportens olika nivåer. 11 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

12 Kapitel 4 Förbundsstyrelsen föreslår att man organiserar Svenska Ridsportförbundet centralt och distriktsvis på det sätt som bäst understödjer den service och medlemsnytta som basutbudet ska erbjuda medlemmarna. Medlemsnyttan ska vara vägledande för det antal sektioner som finns. Ett utökat antal sektioner kan ge ökade omkostnader för sektionens arbete. Ett sätt att motverka det är att begränsa antalet ledamöter i varje gruppering till maximalt sex personer. Förslag till Svenska Ridsportförbundets fem sektioner: 1 Utbildning Tydligt ansvar för alla utbildningar, såväl för yrkesverksamma, ledare, tränare, funktionärer samt i anläggningsfrågor, nationell utbildningssamordning utifrån en gemensam strategisk plan, på central nivå, och på motsvarande sätt på distriktsnivå. 2 Ridskola/Anläggning Stöd till ridskola och anläggning samt där tillhörande verksamhet. Samordning av administrativa system, rådgivning vid byggnationer, säkerhetsfrågor, kvalitetsuppföljning, besöksverksamhet och egentillsyn, på central nivå, och på motsvarande sätt på distriktsnivå. 3 Tävling Stöd till tävlingsverksamheten och där tillhörande verksamhet med fokus på råd om till exempel underlag, elittävlingsplatser, reglementen generellt och samordning av internationell och nationell tävling utifrån sportens strategiska plan, på central nivå, och på motsvarande sätt på distriktsnivå. 4 Medlemsutveckling Utifrån en gemensam medlemsplan ge stöd till alla olika målgrupper som föreningen har. Huvudsakligt fokus är nya och bevarande medlemsfrämjade verksamheter. Fler medlemmar. Distrikten ger stöd till föreningarna på motsvarande sätt. 5 Ungdom Föreslås fungera så som i dag: I Ungdomssektionen jobbar ungdomar på lokal-, distrikts- och central nivå med att skapa verksamhet för unga och föra ungas talan där beslut fattas. Ett utvecklingsområde är att bättre ta tillvara på ungdomars ledarerfarenheter i förbundets alla led och kunna behålla dem i organisationen även när de lämnat ungdomsverksamheten. En övervägande majoritet av deltagarna på Öppna forum tycker att fler sektioner kan ge bättre fokus på respektive område, samt att ansvar och roller blir tydligare. p Redovisning av Organisationsprojektet, Ridsportens framtida organisation och finansiering, styrgruppens rapport, sidorna 25-26, Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

13 Kapitel 5 Regioner/Organisation I dag är Svenska Ridsportförbundet indelat med en central organisation och 19 distriktsförbund. De 19 distrikten har på grund av storlek och ekonomi olika förutsättningar för sin verksamhet. Med en bibehållen distriktsorganisation såsom den ser ut i dag uppnås inte den servicegrad och medlemsnytta som förbundsstyrelsen eftersträvar. Service och basutbud till föreningar och enskilda medlemmar skulle fortfarande vara beroende av i vilket distrikt eller del av landet föreningen finns. Svenska Ridsportförbundets organisation ska syfta till att föreningar och medlemmar får ut största möjliga medlemsnytta. Föreningarnas och medlemmarnas behov ska vara i fokus för hur Svenska Ridsportförbundet organiseras. Samtliga tre utredningsgrupper i Organisationsprojektet har i någon form förespråkat en förändring av den nuvarande organisationen med 19 distriktsförbund. Organisationsprojektets styrgrupp föreslår att de nuvarande 19 distriktsförbunden ombildas till 6-9 regioner för att ge samtliga medlemsföreningar möjlighet till samma utbud och service. Varje ridsportregion föreslås utgöra en egen juridisk person där medlemsföreningarna som finns inom dess geografiska hemvist automatiskt ansluts. Varje region leds av en styrelse som utses på regionårsmötet. Öppna forum gav inte förbundsstyrelsen tillräcklig guidning för att förbundsstyrelsen ska kunna komma med ett konkret förslag. Därför tycker majoriteten i styrelsen att remissen ska fråga efter synpunkter för att styrelsen ska få ett bättre underlag för ett tydligt ställningstagande. Förbundsstyrelsen vill Förbundsstyrelsen föreslår mot bakgrund av styrgruppens rapport och egna överväganden att antalet distrikt minskas. I den framtida organisationen av Svenska Ridsportförbundets administrativa och ideella organisation sätts föreningarnas och medlemmarnas behov i fokus. Förbundsstyrelsen föreslår att det centrala kansliet och regionernas kanslier bemannas i en samordnad organisation med gemensamt arbetsgivaransvar. Det underlättar för samverkan och säkerställer att service och utbud blir detsamma för föreningar och medlemmar i alla regioner. För de anställda på regioner/distrikt skulle det innebära att arbetet leds och organiseras från centralt håll och att arbetet utförs inom de tänkta regionerna. För att inleda och underlätta samgåendet av distrikt till regioner är förbundsstyrelsens förslag att en ny tjänstemannaorganisation träder i kraft tidigast den 1 januari Tjänstemannaorganisationen ska vara flexibel för att möta föreningarnas och medlemmarnas behov både regionalt och centralt och ge möjlighet till enhetlig service oavsett var i landet man verkar eller bor. 13 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

14 Kapitel 5 Omfördelningen av distrikt till regioner föreslås ske under en period fram till 1 maj Vid diskussioner om samgående ska hänsyn tas till frivillighet och distriktens delaktighet i processen. Utvärdering görs kontinuerligt för att ta tillvara på erfarenheter under processens gång. Det är av vikt att se vilka konsekvenser en omfördelning får vad gäller nuvarande bidrag från bland annat landstingen. Samgåendediskussionen leds av en styrgrupp med en projektledare utsedd av Svenska Ridsportförbundets förbundsstyrelse och med representanter från Svenska Ridsportförbundet centralt och från distriktsorganisationen. Tävlingsadministration Nulägesanalysen från arbetsgrupperna i Organisationsprojektet visar att en stor andel av både föreningarnas och medlemmarnas frågor till distriktsförbunden är relaterade till tävling. En stor del av arbetstiden hos distriktsförbunden ägnas åt tävlingsadministration. En detaljerad kartläggning av tävlingsadministrationen är redan påbörjad på initiativ av förbundsstyrelsen och tävlingssektionen. Kartläggningen kommer att ge underlag för hur arbetsuppgifterna fördelas centralt och regionalt i en framtida organisation. Kansliernas placering Den styrgrupp som får i uppdrag att genomföra samgåendediskussionerna av distrikt till regioner får också i uppdrag att ge förslag till förbundsstyrelsen på samverkan mellan alla kanslier så att resurserna utnyttjas på bästa sätt. Det centrala kansliet ska ha kompetens för: Utbildning med ansvar för alla utbildningar, såväl för yrkesverksamma, ledare, tränare, funktionärer samt i anläggningsfrågor. Stort fokus på modern pedagogik och kravställning på Ridskolan Strömsholm. Ridskola, stöd till ridskola och där tillhörande verksamhet. Tävling, stöd till tävlingsverksamheten och där tillhörande verksamhet. Utvecklingskompetens inom tävling och träning är viktig och att det sker i samverkan med olika former av talangutvecklingsprojekt. Anläggning, stöd till anläggningsverksamhet och där tillhörande frågor. Utveckling och forskning kring hästhållning. Främjande, stöd till nya verksamhetsområden och främjandeverksamhet. Ansvar för aktiviteter för fler medlemmar. Utvecklingsarbete vad gäller service och utbildning kring dessa områden är viktiga. Ekonomi, stöd till den ekonomiska planeringen, genomförande och uppföljningen samt centrala avtal. Juridik, stöd i juridiska frågor. Kommunikation, stöd till intern och extern kommunikation IT och processer, ledning av IT-verksamheten, upprättande och samordning av processer. Förbund och Samhälle, stöd för påverkan i samhälls-, kommun- och föreningsfrågor. 14 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

15 Kapitel 5 Ekonomisk analys Ekonomiska analyser har gjorts med olika varianter av indelningar av framtida regioner som utgångspunkt. Analysen är gjord med åtta eller nio ridsportregioner samt med en variant med sju administrativa enheter. Varje ridsportregion utgör en egen ideell förening och är därmed en egen juridisk person. Ridsportföreningarna som har sin hemvist inom ridsportregionens geografiska område ansluts automatiskt som medlemmar till ridsporten. Varje ridsportregion leds av en regional styrelse som utses på regionårsmötet i enlighet med ridsportregionens stadgar. Val av indelning i föreslagna åtta regioner som självständiga juridiska personer förefaller ur ekonomisk aspekt acceptabelt. Självfallet finns det skillnader från distrikt till distrikt, men sammanräkningen av distrikt i den föreslagna indelningen till regioner visar på att det borde på sikt gå att få ekonomiskt starka regioner. Hälften av regionerna redovisar ett positivt resultat 2010 och hälften ett negativt resultat. Sammantaget kan konstateras att de nya ekonomienheterna har tillräckligt med kraft för att bära sina egna verksamheter och dess finansiering. Jämförelse mellan tre organisatoriska förslag I de ekonomiska beräkningarna har en jämförelse gjorts mellan förslagen med åtta regioner, nio regioner och sju administrativa enheter. Förslaget med åtta självständiga regioner är bättre ur ekonomisk synpunkt i jämförelse med nio självständiga regioner. Personalkostnader inklusive administration ligger 1,6 miljoner kronor lägre. Även ledningskostnader och hyreskostnader för kontor ligger något lägre. I analysen har även förslaget om sju administrativa enheter beräknats. I den beräkningen saknas ledningskostnader, däremot ingår hyreskostnad för respektive lokalt kontor. Beräkningarna är gjorda utifrån förutsättningarna att uppnå ett kostnadsneutralt förslag. Organisationen måste i realiteten anpassas efter den verksamhet Svenska Ridsportförbundet vill ha och den service föreningar och medlemmar förväntar sig. Sammanfattning En organisation med åtta självständiga regioner förordas framför en organisation med nio självständiga regioner. Om man av andra aspekter skulle föredra en organisation med icke självständiga administrativa enheter, bör man i förväg noggrant avväga och beräkna fördelning av de gemensamma kostnaderna. En majoritet av deltagarna på Öppna forum tycker att en regionalisering kan innebära en förbättring men svaren varierar över hela skalan från mycket sämre till mycket bättre. p Redovisning av Organisationsprojektet, Ridsportens framtida organisation och finansiering, styrgruppens rapport, sidorna samt bilagan Organisationsprojektet Finansiering. 15 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

16 Kapitel 6 Den demokratiska processen Svenska Ridsportförbundets förbundsstämma är det högsta beslutande organet och det yttersta tillfället att som förening kunna utöva inflytande på förbundets verksamhet och inriktning. Svenska Ridsportförbundets förbundsstämma består i dagsläget av ombud från distriktsförbund och föreningar, där dessa får skicka vardera två personer med fullmakt som sina ombud. Antalet röster utgår från antalet medlemmar: Föreningar(medlemmar) röster röster 500 eller fler 4 röster Distrikt 1 20 föreningar 12 röster 21 eller fler 20 röster Den demokratiska processen kan förstärkas ur ett förenings- och medlemsperspektiv genom att föreningarna får ett större inflytande i de beslut som tas på förbundsstämman. Vid de Öppna forum som arrangerades i de 19 distrikten fick deltagarna diskutera tre olika alternativ: Direkt demokrati, Nuvarande demokratiska process och Representativ demokrati. Direkt demokrati Beslut på förbundsstämman fattas i demokratisk ordning direkt av de röstberättigade själva. En förening = en röst. Skulle underlättas av någon form av systemstöd för röstning. Alla röster väger lika tungt. Folkomröstningar, så som de fungerar i Sverige idag, är en form av direkt demokrati. Nuvarande demokratiska process Till förbundsstämman kan distrikten och föreningarna skicka ombud. Distrikten har antingen 12 eller 20 röster var, föreningarna har två till fyra röster beroende på storlek. Representativ demokrati Regionernas representanter på förbundsstämman väljs av dess medlemsföreningar för att en representativ bild ska uppnås. Din röst representeras då av en vald person under en viss bestämd tid. De samlade svaren ger vid handen att åsikterna är spridda över hela skalan och deltagarna är inte eniga om hur de vill att den demokratiska processen ska gå till. Beslut om hur röstförfarandet bör gå till och hur medlemsinflytandet kan ökas behöver enligt Organisationsprojektets styrgrupp utredas närmare när organisationsstrukturen för ridsporten fastställs vid stämman Först därefter är det möjligt att överblicka vad som kan ge bäst förutsättningar för ökat inflytande för medlemmarna. Det sammanfaller med det uppdrag förbundsstämman 2011 skickade med i Organisationsprojektets uppdrag. 16 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

17 Kapitel 6 Förbundsstyrelsen vill Förbundsstyrelsen föreslår att den demokratiska processen utreds närmare. Förbundsstyrelsen delar styrgruppens uppfattning att den demokratiska processen kan förstärkas ur ett förenings- och medlemsperspektiv genom att föreningarna får ett större inflytande i de beslut som tas på förbundsstämman. Detta kan ske genom att föreningarnas rösttyngd ökas. Svaren från Öppna forum är spridda över hela skalan och det finns inte enighet om hur den demokratiska processen ska gå till. Under nuvarande demokratiska process har synpunkter på ett förändrat röstetal till föreningarnas fördel framförts. p Redovisning av Organisationsprojektet, Ridsportens framtida organisation och finansiering, styrgruppens rapport, sidan Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

18 Kapitel 7 Ekonomi/Finansiering Förbundsstyrelsen presenterar två modeller för medlemsavgifter till förbundet, nuvarande konstruktion och en modell med fast och rörlig avgift. Nuvarande system för medlemsavgifter är enkelt till konstruktion och tillämpning och det är logiskt på så sätt att ju fler medlemmar en förening har desto större medlemsavgifter får man in. För 2012 är medlemsavgiften till förbundet 68 kronor per medlem för föreningen. Ett förslag med en konstruktion om en fast och rörlig avgift kan ses som mer rättvist. Alla betalar en grundavgift för att få tillgång till samma möjligheter och service från Svenska Ridsportförbundet centralt. I detta förslag är grundavgift kronor per förening och rörlig avgift 48 kronor per medlem. Modell med fast och rörlig avgift blir ekonomiskt gynnsam för större föreningar, däremot kan mindre och små klubbar komma att få betydligt högre kostnader. Med utgångspunkten att nästan hälften av Svenska Ridsportförbundets föreningar har under 100 medlemmar kommer dessa att få en ekonomiskt svårare situation, förutsatt att Svenska Ridsportförbundet centralt totalt sett vill behålla samma intäktsnivå per år. Förbundsstyrelsen förordar nuvarande finansieringsmodell med fast avgift per medlem i föreningen. p Redovisning av Organisationsprojektet, Ridsportens framtida organisation och finansiering, styrgruppens rapport, sidorna samt bilagan Organisationsprojektet Finansiering. 18 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet