Förbundsstyrelsens förslag till Ridsportens framtida organisation och finansiering ORGANISATIONSPROJEKTET

Transkript

1 Förbundsstyrelsens förslag till Ridsportens framtida organisation och finansiering ORGANISATIONSPROJEKTET

2 Innehåll Inledning/förord/sammanfattning/definitioner 3. Kap 1 Medlemsnytta medlem 5. Kap 2 Medlemsnytta förening 8. Kap 3 Ett förbund samverkansmodell 12. Kap 4 Sektioner/roller/ansvar 15. Kap 5 Distrikt/ Regioner/Organisation 18. Kap 6 Den demokratiska processen 22. Kap 7 Ekonomi/Finansiering 24. Bilagor finns på Svenska Ridsportförbundets hemsida www3.ridsport.se Slutrapport Organisationsprojektets styrgrupp Organisationsprojektet Finansiering Öppet forum redovisning Kortversion av Ridsportens Organisation och framtida finansiering Remiss Ridsportens framtida organisation och finansiering Remissinstanser: Svenska Ridsportförbundets medlemsföreningar och distriktsförbund. Remisstid: Remissvaren skulle ha inkommit 15 januari Behandling: Efter remisstidens utgång har förbundsstyrelsen, med styrgruppens slutrapport, remissen, inkomna remissvar och egna överväganden, utarbetat ett förslag som kommer att föreläggas förbundsstämman 18 maj 2013.

3 Sammanfattning Svenska Ridsportförbundets styrelse har sammanställt ett förslag till Ridsportens framtida organisation och finansiering. Förslaget överlämnas till förbundsstämman 18 maj Detta förslag baseras på Organisationsprojektets styrgruppsrapport, analyser gjorda av Öppna forum i de 19 distrikten, inkomna remissvar samt egna överväganden. Remissinstans har varit Svenska Ridsportförbundets föreningar (913) och distrikt (19). 93 föreningar och 19 distrikt har svarat på remissen. Svenska Ridsportförbundets sektioner och kommittéer är inte remissinstanser men har fått möjlighet att inkomma med synpunkter. I svaren på remissen nämns som positivt ambitionen att förändra och utveckla organisationen i syfte att skapa största möjliga medlemsnytta och de som svarat uppskattar ambitionen att få föreningarna delaktiga i en demokratisk process och lämna synpunkter. I några remissvar poängteras att delar av det som diskuteras i förbundsstyrelsens förslag inte är stämmofrågor utan att mycket kan genomföras inom ramen för förbundsstyrelsens beslutsprocess. I andra svar efterlyses en analys av viktiga utmaningar och konsekvenser och avsaknaden gör det svårt att värdera förslagets relevans i väsentliga delar. I svaren på remissen nämns också att förbundsstyrelsen inte tydligt redovisar grunderna för sina förslag Förbundsstyrelsens förslag utgår, enligt uppdraget, från de fyra inriktningsmålen och fokuserar på åtgärder som i första hand skapar värde för medlemmar och föreningar. Förbundsstyrelsen anser också att det inte är försvarbart att göra allt för djuplodande konsekvensanalyser innan förbundsstämman tagit inriktningsbesluten. Förbundsstyrelsen kan utifrån stämmans beslut göra genomföranden på ett förbättrat beslutsunderlag. Mycket av det arbete som utförs i föreningarna och för medlemmarna görs på ideell basis och det ideella arbetet måste ges förutsättningar att utföras på ett ändamålsenligt sätt. För att ge största möjliga medlemsnytta för alla föreslår Svenska Ridsportförbundet en kategorisering av medlemmarna och föreningarna för att utifrån det kunna definiera medlemsnytta för de olika kategorierna. Ridskoleryttaren har sitt behov av medlemsnytta via ett basutbud och förbättrade erbjudanden till den enskilde medlemmen i dag, men också morgondagens medlemmar, tävlingsryttaren och motionsryttaren har andra. Inom ridsporten finns det också en stor andel aktiva som i första hand inte är ryttare, till exempel ledare, tränare, funktionärer, förtroendevalda, hästskötare, allmänt ridsportintresserade m fl. En gemensam faktor för alla är dock att för att utöva eller vara delaktig i sporten krävs oftast en anläggning och ett behov av stöd och gemenskap i en förening av något slag. Med en omfattande och definierad medlemsnytta finns förutsättningar att behålla nuvarande medlemmar och rekrytera nya. Medlemsnyttan avhandlas i de två första avsnitten i förslaget där förbundsstyrelsen för att förenkla har ändrat rubrikerna till Medlemsnytta och Föreningsnytta. En indelning av verksamheten som ser likadan ut centralt som regionalt kan skapa större förutsättningar för ett hållbart samarbete, samarbete över administrativa gränser och tydligare rollfördelningar. Definitioner I förbundsstyrelsens förslag till remiss används nedanstående definitioner. Medlem Avser de individer som är medlemmar i en förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet. Förening Avser förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet. I förbundsstyrelsens förslag till remiss används nedanstående definitioner av begreppet ryttare. Ryttare Avser alla aktiva vid uppsutten verksamhet, inklusive kuskar och voltigörer. I förbundsstyrelsens förslag till remiss används nedanstående definitioner av begreppet Svenska Ridsportförbundet. Svenska Ridsportförbundet Med Svenska Ridsportförbundet menas det samlade förbundet på central-, distrikt- och lokal nivå. Om viss del av Svenska Ridsportförbundet avses anges det med hänvisning till central, distrik eller lokal nivå. 3 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

4 Förbundsstyrelsen anser att ett sätt att uppnå en större tydlighet i organisation och resursfördelning är att den ideella organisationen omgrupperas och delas in i fem likalydande sektioner centralt och regionalt. I uppdraget från förbundsstämman framgår att ett mål med organisationsprojektet är att utbud av tjänster och stöd skall harmoniseras, vilket indikerar att medlemmar och föreningar i högre grad skall ska nås av samma medlemsnytta, service och stöd. En stor enighet finns att utveckla och förtydliga det nuvarande basutbudet. Detta arbete föreslår genomföras inom ramen för den årliga verksamhetsplaneringen. I dag är Svenska Ridsportförbundet indelat med en central organisation och 19 distriktsförbund. Distrikten har på grund av storlek och ekonomi olika förutsättningar. Förbundsstyrelsen ser fördelar med en struktur som innebär färre och större distrikt i stället för dagens distriktsorganisation så att medlemmar och föreningar ska kunna få samma service oavsett var i landet man är verksam och vill stimulera till en tydligare samverkan mellan distrikten samt mellan distrikten och förbundet centralt. Förbundsstyrelsen anser också att en betydligt bättre samverkan måste till mellan distriktskanslierna och den centrala delen av förbundet. Det årliga verksamhetsplaneringsarbetet kommer därför att ta fasta på detta och dessutom föreslås att det administrativa arbetet inom till exempel tävlingsområdet ses över så att det kan förenklas och genomföras så lokalt som möjligt. Genom samverkan på alla nivåer i förbundet där medlemmarnas och föreningarnas önskemål och behov identifieras, kan medlemsnyttan anpassas och utvecklas. Detta vill förbundsstyrelselen paketera i ett basutbud och, baserat på verksamhetsårets behov, ett fokusutbud. Fokusutbudet skall baseras på föreningars och distriktens behov. För att säkerställa den röda tråden i förbundet och möjliggöra samverkan och stöd behövs en gemensam verksamhetsplan. Den förtydligar hur allt hänger ihop och på vilket sätt mål ska nås samt var och när samverkan och samordning kan ske. Förbundsstyrelsen vill att Svenska Ridsportförbundets framtagna strategi har sin grund i vad förbundets medlemmar tillsammans vill uppnå. Fokusutbudet är mer flexibelt och kan variera från år till år medan basutbudet är mer långsiktigt och ändras därmed inte så ofta. Förbundsstyrelsen anser, liksom de inkomna remissvaren visar, att den demokratiska processen kan förstärkas ur ett förenings- och medlemserspektiv genom att föreningarna får ett större inflytande i de beslut som tas på förbundsstämman. Förbundsstyrelsen avser därför att lägga fram ett förslag till stadgeändring vad gäller den demokratiska processen inom Svenska Ridsportförbundet. Finansieringen av Svenska Ridsportförbundet består idag av medlemsavgifter, licensintäkter och bidrag. Förbundsstyrelsen har inte funnit några tillräckliga skäl att förändra denna modell. Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsstämman beslutar att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att fortsätta arbetet med Ridsportens Organisation och Finansiering enligt förbundsstyrelsens förslag Förbundsstyrelsen, Svenska Ridsportförbundet Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

5 Kapitel 1 Medlemsnytta Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsstämman beslutar att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utveckla ett bas- och fokusutbud med de fyra medlemsprofilerna Ridskoleryttare, Tävlingsryttare, Motionsryttare och Annan medlem som grund. Förbundsstyrelsens kommentar och förslag till beslut Medlemsnyttan i Svenska Ridsportförbundet ska komma alla medlemmar till del. Förbundets omfattande och diversifierade verksamhet ska finnas i åtanke vid planering av verksamhet och utbud. Förbundsstyrelsen har profilerat medlemmarna i fyra grupper för att utifrån det kunna definiera och erbjuda medlemsnytta. Många medlemmar återfinns i flera av profilerna och deltar i verksamhet som riktar sig till olika profiler men ambitionen är också att presentera medlemsnytta för dem som ännu inte är medlemmar i Svenska Ridsportförbundet. Medlemsnyttan kommer de enskilda medlemmarna till del främst genom föreningens verksamhet. Varje förening ska genom stöd och service från distrikt och det centrala förbundet vara ett efterfrågat och attraktivt alternativ för redan aktiva ryttare och dem som söker sig till ridsporten. Analysen av remissvaren visar att trots att ridskoleryttaren är den dominerande medlemsgruppen i förbundet hamnar fokus för ofta på tävling och tävlingsryttare på distrikts- och central nivå. Å andra sidan kan föreningarna också behöva utveckla sina elevers tävlingsverksamhet. I dagsläget är det ofta speciella tävlingsklubbar som tillgodoser och utvecklar det behovet.. I utbudet till förbundets enskilda medlemmar måste ridskoleryttaren och behov av utveckling och glädje med ridningen prioriteras. I det basutbud som ska erbjudas och utvecklas de enskilda medlemmarna spelar föreningen och ridskolan en stor roll när det gäller att erbjuda ett utbud som passar och lockar ridskoleryttaren. Den första kontakten med ridsporten sker för de flesta på ridskolan. De som söker sig till ridskolan ska mötas av professionell personal, en välskött anläggning och för ridskola lämpliga hästar. I remissen sidorna 6 och 7 finns en lista över vad förbundsstyrelsen vill att medlemmarna ska erbjudas. Det är exempel på vad ett basutbud kan innehålla. Alla medlemmar ska ha tillgång till samma utbud men alla medlemmar har inte behov av allt i utbudet. Basutbudet utvecklas inom ramen för verksamhetsplaneringen och den i denna process inbyggda principen att föreningarna ger årligen inspel på vad som skall förändras eller förnyas. I basutbudet kommer en del att komma medlemmen till via föreningen och en del via förbundet centralt och distrikten. Basutbudets innehåll kan bygga på avtal som tecknas centralt där innehållet kommer alla medlemmar till del eller utbildningar eller information som underlättar för hästägande eller ridutbildning. Synpunkter har kommit på benämningen Avsuttna Medlemmar. Med det avsåg förbundsstyrelsen medlemmar som är aktiva i föreningarna eller i ridsporten på annat sätt än som ridskole- tävlings- eller motionsryttare. Det kan vara ledare i olika led och sammanhang, ridlärare, funktionärer, domare, styrelseledamöter och andra med ideella uppdrag, team runt en ryttare m fl. Med andra ord någon som är aktiv i ridsporten på annat sätt än som i första hand ryttare. En bättre benämning på gruppen föreslås vara Andra medlemmar. 5 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

6 Kapitel 1 BAKGRUND text i tidigare utskickad remiss Nuläge Svenska Ridsportförbundet är ett stort förbund med omfattande verksamhet för ridskola, tävling, motion och så kallad avsutten verksamhet. Svenska Ridsportförbundets medlemmar och föreningar har alla sina speciella behov av service och utbud från Svenska Ridsportförbundet. Förbundsstyrelsen har kategoriserat medlemmarna i fyra grupper för att utifrån det kunna definiera och erbjuda medlemsnytta. För att medlemmen ska uppleva glädje och nytta av sitt medlemskap ska en hög grad av medlemsnytta ges. Medlemsnyttan ska upplevas och vara tillgänglig i samma utsträckning oavsett var i landet medlemmen bor och vilken förening medlemmen tillhör. Medlem Ridskoleryttare ryttare som rider på ridskola. Tävlingsryttare ryttare som har licens och som tävlar. Motionsryttare ryttare som inte rider på ridskola eller tävlar. Avsuttna medlemmar är nära verksamheten, såsom ledare, förtroendevalda, tränare, hästskötare, uppfödare, funktionär, familjemedlem och allmänt intresserade som främjar hästverksamhet och ridsport. Förbundsstyrelsen vill Mycket av det arbete som utförs i föreningarna och för medlemmarna görs på ideell basis och det ideella arbetet måste ges förutsättningar att utföras på ett ändamålsenligt sätt. Medlemsprofilerna har både gemensamma behov av service och utbud från Svenska Ridsportförbundet och profilspecifika behov. Medlemsnyttan kommer medlemmarna till del i ett basutbud, ett fokusutbud och i form av förmåner. Ett fokusutbud är ett extra utbud som ska erbjudas per verksamhetsår, baserat antingen på medlemmarnas behov eller på en gemensam satsning för Svenska Ridsportförbundet. Medlemmarnas behov av medlemsnytta är i stora delar gemensamma. Förbundsstyrelsen vill att medlemmarna i Svenska Ridsportförbundet ska erbjudas: Möjligheter att delta i de verksamheter medlemmen är intresserad av. Möjligheter till utbildning och vidareutbildning inom tävlingsverksamhet, funktionär och administration. Möjligheter till ledarutbildning. Tillgång till utbildade ridlärare, tränare, ledare. Ett enkelt sätt att bli medlem i förening ansluten till Svenska Ridsportförbundet och därmed också ett medlemskap i Svenska Ridsportförbundet. Social gemenskap. Prenumeration på Häst&Ryttare. Möjlighet att påverka internt i förening, region och centralt. Tillgång till information för medlemmar i förbundet.ridskoleryttaren är i dag den klart dominerade medlemmen inom Svenska Ridsportförbundet. Medlemmens behov av medlemsnytta är främst knuten till dess samröre med ridskolan och de aktiviteter som bedrivs där. 6 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

7 Kapitel 1 Tävlingsryttare utgör en mindre andel av medlemmarna inom Svenska Ridsportförbundet. Medlemmens behov av medlemsnytta är främst knuten till tävlingsverksamheten. För de motionsryttare som rider utanför ridskoleverksamheten, på egen eller annans häst, ska ett basutbud erbjudas som ger möjlighet att ta del av Svenska Ridsportförbundets utbildningar, tränare och kunskap. Avsuttna medlemmar Inom denna grupp finns det, enligt ovan, olika grupper av medlemmar. Medlemsnyttan varierar beroende på mottagare och behov. Fokusutbud Ett fokusutbud är ett extra utbud som ska erbjudas per verksamhetsår, baserat antingen på medlemmarnas förändrade behov eller på en gemensam satsning för Svenska Ridsportförbundet. Förmåner Medlemmarna ska erbjudas förmåner i form av rabatter eller erbjudanden via avtal som Svenska Ridsportförbundet centralt förhandlar fram. Det kan till exempel vara tillgång till försäkring för medlem, rabatterade priser på hästförsäkring, rabatterade priser på hästrelaterade produkter. En övervägande majoritet av deltagarna på Öppna forum tycker att indelningen av medlemsprofiler i förslaget är rätt. En övervägande majoritet av svaren i remissen är positiva till förbundsstyrelsens förslag. p Redovisning av Organisationsprojektet, Ridsportens framtida organisation och finansiering, styrgruppens rapport, sidorna 20, 22-23, Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

8 Kapitel 2 Föreningsnytta Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsstämman beslutar att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utveckla ett paket för föreningarna så att de kan bedriva en rationell verksamhet och leverera maximal medlemsnytta till föreningarna enligt de fyra föreningskategorierna Förbundsstyrelsens kommentar och förslag till beslut Den ideella föreningen utgör ridsportrörelsens bas. Det är där den dagliga verksamheten bedrivs. Svenska Ridsportförbundet ska erbjuda sina föreningar en service och ett utbud för att underlätta och utveckla den dagliga verksamheten. Liksom i avsnittet om Medlemsnytta där medlemmarna deltas in i fyra olika profiler för att kunna ta fram ett basutbud som motsvarar olika behov och kommer många till del har förbundsstyrelsen kategoriserat föreningarna för att utifrån det kunna definiera och erbjuda medlemsnytta. Fördelningen mellan Ridskola, Tävling och Annan Verksamhet kan variera från förening till förening. I de flesta föreningar finns en kombination av verksamheter. Det utbud eller föreningsstöd som ska erbjudas föreningarna ska vara till nytta både för föreningen och för föreningens medlemmar. För föreningen kan medlemsnytta till exempel innebära tillgång till utbildning, rådgivning i frågor rörande föreningens verksamhet, IT-stöd, centrala avtal mm. Genom att föreningen har tillgång till olika verktyg och kan erbjuda ett utbud till sina medlemmar som är motsvarande vad andra föreningar har överlandet vet medlemmarna vilka krav de kan ställa och vilket utbud de kan förvänta sig. Medlemmen upplever i första hand sin medlemsnytta i föreningen och i föreningens verksamhet. Anläggningsverksamhet/Hästhållning utvecklingsområde En anläggning och lämplig miljö, vare sig det är för ridskola, tävling eller annan verksamhet, är en förutsättning för att verksamheten ska kunna bedrivas ändamålsenligt, modernt och med ett miljöanpassat hållbart kretslopp. Förbundsstyrelsen och en övervägande del av remissvaren anser att det är viktigt att Svenska Ridsportförbundet har en samlad kompetens för anläggningsfrågor kopplad till hästhållning och att vi vet var den kompetens och kunskap vi inte själva besitter finns. Ridskola Tävling Anläggning Annan verksamhet Många föreningar har en kombination av alla de här verksamheterna. 8 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

9 Kapitel 2 BAKGRUND text i tidigare utskickad remiss Nuläge Föreningen har, beroende på verksamhet och storlek, olika behov av service och stöd från Svenska Ridsportförbundet centralt och regionalt. Förbundsstyrelsen drar slutsatsen efter att ha tagit del av rapporten från Organisationsprojektets styrgrupp att Medlemsnyttan med basutbud, fokusutbud och förmåner, i dagsläget inte i tillräcklig mån utgår från medlemsföreningarnas önskemål eller behov. Redovisningarna från Öppna forum som genomfördes i de 19 distrikten under augusti och september visar också att det basutbud som finns idag inte är tillräckligt känt. Därutöver har de olika förutsättningarna inom dagens 19 distriktsförbund gett en situation där utbud och stöd till medlemmarna inte är likalydande i hela landet. Det finns ett stort behov av att säkerställa att basutbudet erbjuds samtliga medlemmar och att resursfördelningen blir sådan att detta är praktiskt genomförbart. Förbundsstyrelsen har kategoriserat föreningarna i fyra grupper för att utifrån det kunna definiera och erbjuda medlemsnytta. Förening Ridskola förening som bedriver ridskoleverksamhet i egen regi eller anlitar annan ridskola. Tävling förening som i huvudsak driver tävlingsverksamhet genom att arrangera egna tävlingar och/eller som har tävlingsryttare som löser licens. Annan verksamhet detta är en förening som engagerar dem som idag inte är verksamma i någon av de övre kategorierna. Det kan vara förening som har ryttare som i första hand ägnar sig åt Ridskola Tävling Övrig motionsridning, träning och rehabilitering men även har verksamhet såsom uppstallning eller uppfödning. I den här gruppen finns också tränare och andra hästintresserade människor som vill främja häst- och ridsport. Anläggningsverksamhet i form av ägande, arrende eller annan form som kräver insatser i form av ny- eller ombyggnad, drift och eller underhåll av anläggning. Förbundsstyrelsen vill Varje förening ska, oberoende av var de är lokaliserade i landet, kunna ta del av basutbudet som ska erbjudas och finnas tillgängligt. Beroende på verksamhet ska också ett basutbud inriktat mot specifik verksamhet finnas. Fokusutbudet är ett extra utbud som ska erbjudas per verksamhetsår, baserat antingen på föreningarnas behov eller på en gemensam satsning för Svenska Ridsportförbundet. Anläggning Många föreningar har en kombination av alla de här verksamheterna. 9 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

10 Kapitel 2 Den ideella föreningen utgör ridsportrörelsens bas. Det är där den dagliga verksamheten bedrivs. Svenska Ridsportförbundet har huvudansvaret för utvecklingen av ridsporten och bedriver all verksamhet på internationell nivå. Svenska Ridsportförbundet företräder ridsporten gentemot myndigheter, politiker och samhälle. Svenska Ridsportförbundet leder vägen i och skapar opinion för viktiga framtidsfrågor, verkar för god hästhållning, fastställer normer för ridskole- och tävlingsverksamhet, argumenterar för ridsportens samhällsnytta samt verkar för en dopningsfri idrott. Svenska Ridsportförbundet ska därutöver erbjuda sina föreningar en service och utbud för att underlätta och utveckla den dagliga verksamheten. Det innebär bland annat: Rådgivning och tillgång till centrala avtal. Rådgivningen är av karaktären inspirerande, konkret, tydlig och uppföljande. En ingång till riktat nätverk inom områdena förening, ridskola, träning och tävling. Tillgång till kunskap om att samarbeta med och påverka kommuner och andra centrala organisationer. Tillhörighet och ekonomiska fördelar (till LOK-stöd, Idrottslyft genom RF och stöd genom andra organisationer). Ett stöd vad gäller ekonomisk rådgivning i form av nyckeltal, typiska framgångsfaktorer, kunskapsutbyte och utbildning för att de olika typerna av föreningar ska kunna vara ekonomiskt livaktiga. Förenklad tillgång av olika former av utbud och service. Fortbildning för ridlärare. Utbildning och fortbildning för ledare, ungdomsledare, föreningsstyrelser, funktionärer, ledare i verksamhet för ryttare med funktionsnedsättning samt i i hästhållning, administration och utvecklingsfrågor. Besöksverksamhet, kvalitetsmärkning och egentillsyn. Stödja och utveckla ungdomsarbetet. Utifrån de fyra grupper föreningar som förbundsstyrelsen har kategoriserat ska ett basutbud inriktat mot den specifika verksamheten erbjudas. Ridskola Stöd i frågor rörande planering, drift och administration, IT-stöd, nyckeltal för ridskoleverksamhet och hästhållning, mallar för till exempel anställningsavtal, samarbetsavtal och andra avtal. Centrala avtal för kostnadsdrivande komponenter och möjlighet till samordning, till exempel elavtal, torv, strö, försäkringar, underhåll, hästinköp, hästutrustning, stallinredning, hindermaterial, banmaterial, bevattning och ridhus. Tävling Stöd för planering av underhåll av banor/arenor, tävlingsplanering, samordning, avtalsmallar och regelverk. Centrala avtal för kostnadsdrivande komponenter och möjlighet till samordning, såsom till exempel hindermaterial, anläggningsutrustning och banutrustning. 10 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

11 Kapitel 2 Annan verksamhet Stöd för planering av underhåll, tränarkontakter och stöd för breddverksamhet. Centrala avtal för kostnadsdrivande komponenter och möjlighet till samordning såsom till exempel anläggningsutrustning, ridhus, banmaterial, hindermaterial, IT-system och försäkringar. Fokusutbud Ett fokusutbud är ett extra utbud som ska erbjudas per verksamhetsår, baserat antingen på föreningarnas behov eller på en gemensam satsning för Svenska Ridsportförbundet. En övervägande majoritet av deltagarna på Öppna forum tycker att indelningen av medlemsprofiler i förslaget är rätt. En övervägande majoritet av svaren i remissen är positiva till förbundsstyrelsens förslag. p Redovisning av Organisationsprojektet, Ridsportens framtida organisation och finansiering, styrgruppens rapport, sidorna 20-22, 24-25, Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

12 Kapitel 3 Ett förbund samverkansmodell Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsstämman beslutar att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att fortsätta utveckla den verksamhetsplanering där föreningarna är delaktiga och deras krav, behov och förväntningar är grunden för den utveckling som sker i förbundets olika led och processen för framtagande av ett basutbud och former för ett fokusutbud till den enskilde medlemmen är grunden inleds. Förbundsstyrelsens kommentar och förslag till beslut En majoritet av remissvaren ställer sig positiva till en samverkansmodell som innebär att Svenska Ridsportförbundet än mer närmar sig det av förbundsstyrelsen prioriteradeområdet Ett förbund vi arbetar tillsammans. Farhågor framförs dock att detta kan bli en toppstyrd och uppifrån och ner process om inte mer delaktighet och dialog med föreningarna sätts i fokus. Sedan 2012 arbetar förbundsstyrelsen utifrån en modell där föreningarnas behov och önskemål är i fokus. I februari varje år får föreningarna en enkät där de kan berätta om vad de saknar i utbudet, vad de behöver och vad de ser som förbundets viktigaste frågor kommande verksamhetsår. Det är utifrån föreningarnas behov nästkommande års verksamhet ska planeras både på central och distrikts- nivå. Enkätsvaren från februari 2012 ligger till grund för planeringen Den dialogen med föreningarna kommer att förbättras och även i framtiden ligga till grund för den gemensamma verksamhetsplaneringen. Föreningarna är de som med utbud och service är närmast medlemmarna och medlemsnyttan ska i första hand komma från förening till medlem. Det är därför naturligt att föreningarnas behov och önskemål ska ligga till grund för de verksamhetsplaner som görs gemensamt. Förbundsstyrelsen ska lägga fast förbundets strategier för framtiden och stå för den övergripande planeringen vad gäller fokusområden och inriktning med hänsyn tagen föreningarnas behov och trender i samhället i övrigt. Det är förbundsstyrelsens mening att med ett starkt basutbud och en gemensam värdegrund där den enskilda medlemmen känner igen sig, oavsett med vilken förening eller annan gruppering som kontakt tas, blir Svenska Ridsportförbundet ett attraktivt alternativ för den som söker kunskap om eller gemenskap med ridpsorten. Svenska Ridsportförbundet har en policy och ett värdegrundsarbete med ledstjärnor. Med en gemensam värdegrund som genomsyrar hela förbundet på alla nivåer och ett basutbud för medlemmens bästa som återfinns i alla föreningar kan Svenska Ridsportförbundet bli ett konkurrenskraftigt alternativ bland de aktiviteter som erbjuds i samhället. Inom området styrning uppföljning samverkan har Organisationsutredningen visat att det finns olika uppfattningar om vad styrning är och att det är en svag uppföljning av detta inom hela organisationen. En uppföljning av verksamheten som helhet saknas. Den stora variationen av vision, värdegrund och ledstjärnor på organisationens olika nivåer bidrar till att förbundet inte upplevs som ett förbund. 12 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

13 Kapitel 3 Med verksamhetsstyrning menas alla de åtgärder som ledningen på olika nivåer i förbundet vidtar för att uppnå ett visst resultat och syftar till att använda alla tillgängliga resurser på ett säkert, demokratiskt och effektivt sätt. BAKGRUND text i tidigare utskickad remiss Samverkansmodell För att säkerställa den röda tråden i förbundet och möjliggöra samverkan och stöd behövs en gemensam verksamhetsplan. Den förtydligar hur allt hänger ihop och på vilket sätt mål ska nås samt var och när samverkan och samordning ska ske. Förbundsstyrelsen vill Förbundsstyrelsen vill ha en gemensam verksamhetsplanering med tydliga mål. Svenska Ridsportförbundet ska ha en vision som gäller inom hela förbundet från central nivå ner till den lokala föreningen och som medlemmarna kan känna igen sig i. Den vision som finns ska beskriva vilka vi är och vilken roll vi har. Strategierna tydliggör för oss hur vi ska arbeta mot förbundets vision, innehållet i dessa kan skilja sig på distrikts- och lokal nivå. Förbundsstyrelsen vill att det ska finnas en röd tråd från central nivå via distriktsnivå ner till lokal nivå. Det kommer att öka delaktigheten, inflytandet och sannolikt även öka medlemsantalet. Det kommer även att ställa krav på Svenska Ridsportförbundet som helhet att öka den interna samverkan och samordningen. Hur genomförs det? Verksamhetsinriktningen med ekonomisk plan som antas av förbundsstämman ska ligga till grund för verksamhetsplanen. Verksamhetsinriktningen ska i sin tur ha föreningarnas krav, behov och önskemål som grund. Utifrån detta föreslår förbundsstyrelsen att Svenska Ridsportförbundets strategi har sitt ursprung i vad förbundets medlemmar vill att vi tillsammans ska uppnå med utgångspunkt i visionen och de av förbundsstyrelsen uppsatta prioriterade områdena. Ett förbund Nöjdare medlemmar Ökat antal medlemmar Medaljer i alla landslag Strategin beskriver hur vi ska styra, leda och utveckla förbundet men även att anpassa oss till de förändringar som sker i vår omvärld. Det är förbundsstyrelsens uppdrag att utveckla, genomföra och följa upp utveckling, planer och samverkan. Svenska Ridsportförbundet centralt och distriktsnivå ska ha en definierad verksamhet som fastställs i samverkan med förbundsstyrelsen. 13 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

14 Kapitel 3 Förbundsstyrelsen ska utifrån fastställd strategi utveckla, styra och leda Svenska Ridsportförbundets verksamhet och avstämning ska göras varje år så att alla delar inom förbundet fungerar i harmoni med varandra. En övervägande majoritet av deltagarna på Öppna forum håller med om påståendet att om det finns en röd tråd från central nivå via distriktsnivå, regional nivå ner till lokal nivå kommer det att öka delaktigheten, inflytandet och även öka medlemsantalet. Det kommer även att ställa krav på förbundet som helhet att öka den interna samverkan och samordningen. Två tredjedelar av svaren i remissen är positiva till förbundsstyrelsens förslag. p Redovisning av Organisationsprojektet, Ridsportens framtida organisation och finansiering, styrgruppens rapport, sidorna Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

15 Kapitel 4 Sektioner/Roller/Ansvar Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsstämman beslutar att Svenska Ridsportförbundets organisation utökas till fem sektioner, Utbildning, Ridskola/ Anläggning, Tävling, Medlemsutveckling samt Ungdom. att detta sker på central nivå från och med förbundsstämman 2013 och på distriktsnivå i samband med årsmötena Förbundsstyrelsens kommentar och förslag till beslut Förbundsstyrelsen har föreslagit en utökning av Svenska Ridsportförbundets sektioner för att bättre kunna möta efterfrågan på den medlemsnytta och service basutbudet ska erbjuda. Majoriteten av förbundsstyrelsen ställer sig bakom förslaget som tagits emot positivt både i remissvaren och på de öppna forum som anordnades i augusti/september Förslaget innebär att Svenska Ridsportförbundet centralt och på distriktsnivå har samma sektionsindelning. Det är en del i den samverkansmodell som diskuteras i förra punkten och innebär att det finns en avsändare och en mottagare i båda riktningarna. Frågor som diskuteras och beslut som tas i sektionerna når organisationen på ett bättre sätt. Önskvärt är att även föreningarna kan ha samma grupperingar men beroende på storlek på förening och inriktning är det inte alltid praktiskt genomförbart. Remissvaren visar att anläggningsfrågan är ett prioriterat område för många. En anläggning, vare sig det är för ridskola, tävling eller annan verksamhet, är en förutsättning för att verksamheten ska kunna bedrivas. Från samhället i övrigt ställs också krav på hur våra anläggningar och utemiljöer ser ut. Det finns regler och anvisningar som måste följas, och vi måste ha en beredskap för de nya krav på anläggning som kan komma i framtiden. Det är alltså av vikt att det finns en samlad kompetens för anläggningsfrågor kopplad till hästhållning på som kan följa utvecklingen i samhället vad gäller djurskydd, miljöarbete, regler mm och ha framförhållning och ett helhetsgrepp på anläggningsfrågan. I förslaget är anläggningsfrågan kopplad till sektionen Ridskola. Av de ridsportanläggningar som finns i Sverige är en majoritet kopplade till någon av landets 450 ridskolor. Anläggning för tävling får av den anledningen inte komma på undantag utan sektionen ska ha fokus riktat mot såväl ridskola som tävling och övriga frågor kopplade till anläggning och hästhållning. Förslaget med en sektion Utbildning med ansvar för utveckling och innehåll i all utbildning inom Svenska Ridsportförbundet inklusive yrkesutbildningar, funktionärsutbildningar, ledarutbildningar mm har bemöts mycket positivt. Medlemsutveckling, både när det gäller att behålla medlemmar och att rekrytera nya medlemmar, är en avgörande fråga för Svenska Ridsportförbundets utveckling och framtida ställning. Förbundsstyrelsen har därför föreslagit en egen sektion för Medlemsutveckling. Förbundsstyrelsen anser att utskott och kommittéer inte ger samma kraft och förankring som en sektion. 15 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

16 Kapitel 4 I remissvaren finns resonemang kring att detta i stället ska planeras och hanteras på centralstyrelsenivå med föreningarna som en resurs. Förbundsstyrelsen vill under de närmaste åren lägga stort fokus på denna fråga på alla nivåer och väljer att ha kvar förslaget med en sektion för Medlemsutveckling. På regional och föreningsnivå kan sektionen ingå i någon av de andra sektionerna. BAKGRUND text i tidigare utskickad remiss Nuläge Svenska Ridsportförbundet har en stor och omfattande verksamhet som innefattar både ridskoleverksamhet, tävling på olika nivåer, yrkesutbildning, ungdomsverksamhet, ledarutbildning och annan verksamhet. I dagsläget finns tre sektioner inom Svenska Ridsportförbundet på central nivå: ungdom, ridskola/utbildning respektive tävling. Sektionerna rapporterar till förbundsstyrelsen. Sektionerna kan själva utse kommittéer och/eller arbetsgrupper. Valberedningen Kansliet Tävlingssektionen FÖRBUNDSSTÄMMAN FÖRBUNDSSTYRELSEN Ridskole- och Utbildningssektionen Diciplinnämnden Juridiska utskottet Djurskyddsutskottet Marknadsutskottet Säkerhetsutskottet Centrala Ungdomssektionen I dagsläget finns tre sektioner inom Svenska Ridsportförbundet på central nivå: ungdom, ridskola/ utbildning respektive tävling. Sektionerna rapporterar till förbundsstyrelsen. Sektionerna kan själva utse kommittéer. 19 DISTRIKT CIRKA 913 FÖRENINGAR CIRKA HÄLFTEN DRIVER RIDSKOLA NÄRMARE ENSKILDA MEDLEMMAR Förbundsstyrelsen vill Förbundsstyrelsen anser att ett sätt att uppnå en större tydlighet i organisation och resursfördelning är att den ideella organisationen omfördelas och delas in i fem likalydande sektioner centralt och regionalt: Utbildning Ridskola/Anläggning Tävling Medlemsutveckling Ungdom Sektionsindelningen återspeglar fem viktiga fokusområden för förbundets framtida utveckling. Indelningen ska omprövas löpande. En indelning av verksamheten som ser likadan ut centralt som på distriktsnivå kan skapa större förutsättningar för ett hållbart samarbete över administrativa gränser och tydligare rollfördelningar, det vill säga 16 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

17 Kapitel 4 ett förbund. Det kan bidra till en starkare röd tråd i arbetet som utförs och en mer logisk samverkansform mellan såväl individer som på ridsportens olika nivåer. Förslag till Svenska Ridsportförbundets fem sektioner: 1 Utbildning Tydligt ansvar för alla utbildningar, såväl för yrkesverksamma, ledare, tränare, funktionärer samt i anläggningsfrågor, nationell utbildningssamordning utifrån en gemensam strategisk plan, på central nivå, och på motsvarande sätt på distriktsnivå. 2 Ridskola/Anläggning Stöd till ridskola och anläggning samt där tillhörande verksamhet. Samordning av administrativa system, rådgivning vid byggnationer, säkerhetsfrågor, kvalitetsuppföljning, besöksverksamhet och egentillsyn, på central nivå, och på motsvarande sätt på distriktsnivå. 3 Tävling Stöd till tävlingsverksamheten och där tillhörande verksamhet med fokus på råd om till exempel underlag, elittävlingsplatser, reglementen generellt och samordning av internationell och nationell tävling utifrån sportens strategiska plan, på central nivå, och på motsvarande sätt på distriktsnivå. 4 Medlemsutveckling Utifrån en gemensam medlemsplan ge stöd till alla olika målgrupper som föreningen har. Huvudsakligt fokus är nya och bevarande medlemsfrämjade verksamheter. Fler medlemmar. Distrikten ger stöd till föreningarna på motsvarande sätt. 5 Ungdom Föreslås fungera så som i dag: I Ungdomssektionen jobbar ungdomar på lokal-, distrikts- och central nivå med att skapa verksamhet för unga och föra ungas talan där beslut fattas. Ett utvecklingsområde är att bättre ta tillvara på ungdomars ledarerfarenheter i förbundets alla led och kunna behålla dem i organisationen även när de lämnat ungdomsverksamheten. En övervägande majoritet av deltagarna på Öppna forum tycker att fler sektioner kan ge bättre fokus på respektive område, samt att ansvar och roller blir tydligare. En övervägande majoritet av svaren i remissen är positiva till förbundsstyrelsens förslag. p Redovisning av Organisationsprojektet, Ridsportens framtida organisation och finansiering, styrgruppens rapport, sidorna 25-26, Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

18 Kapitel 5 Regioner/Organisation Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsstämman ger förbundsstyrelsen i uppdrag att initiera en samverkansprocess mellan distrikten samt mellan distrikten och förbundet centralt där stöd ges till distrikten i form av: legalt och ekonomiskt stöd former för samverkan ska utgå från medlemsnytta och samverkan via verksamhetsplaneringen mellan alla kanslier, både centralt och på distriktsnivå. I detta arbete ska en grundligare analys av fördelar presenteras, både ur verksamhetsperspektiv som ur ekonomisk synvinkel. Förbundsstyrelsens kommentar och förslag till beslut I remissen till distrikt och föreningar var frågan om Regioner/Organisation uppdelad i två frågor. Den ena rör en sammanslagning av antalet distrikt till färre regioner och den andra rör en samordnad personalorganisation med gemensamt arbetsgivaransvar för personal anställda centralt och på distrikt. Förslaget om färre distrikt i stället för som dagens 19 har mötts av farhågor från föreningar och distrikt i remissvaren. Det finns farhågor för att med större regioner försvinner lokalkännedom och personkännedom om föreningarnas verksamhet och förhållanden. Det blir fler föreningar perdistrikt än i nuvarande distrikt och avståndet mellan förening och distriktskansli blir längre. Konsekvensen skulle bli att medlemsnyttan bli sämre, istället för det önskade resultatet, mycket bättre. I remissvaren anförs också att det inte finns några konsekvensanalyser vare sig organisatorsikt eller ekonomiskt som visar på fördelar med en regionalisering enligt förbundsstyrelses förslag. Förbundsstyrelsens mål med förbundets organisation är att medlemsnytta och utbud ska vara detsamma för alla föreningar och medlemmar oavsett var i landet man bor. Föreningarnas och medlemmarnas behov ska vara i fokus för hur Svenska Ridsportförbundet organiseras. Fysiska avstånd kan till stor del överbryggas med nya sätt att kommunicera. E-post, Internet, TV-konferenser och telefon underlättar kontakter mellan medlem, förening och distrikt/region. En mindre organisation är också snabbare, effektivare och mer flexibel. Andra idrottsförbund har redan förändrat sin regionala organisation till färre distrikt, till exempel Svenska Simförbundet och Svenska Gymnastikförbundet, och erfarenheterna därifrån talar för att en organisation med färre distrikt är att föredra. Med den samverkansmodell mellan förbundet centralt och distrikten där föreningarnas och medlemmarnas behov är grunden, som redan är påbörjad och ska utvecklas vidare, finns alla förutsättningar att den medlemsnytta som önskas kan uppnås. Förbundsstyrelsen inser att det i nuläget saknas övertygande argument för att ändra i distriktens regionala indelning men vill gå vidare med en process som tar fram fördelar och konsekvenser för mer samverkan. Denna process ska också belysa vad som händer då samverkan inte finns. Förbundsstyrelsen kommer att tillsätta resurser som stöd i denna process både vad gäller legala och ekonomiska frågor. Analysen av inkomna remissvar visar att det i nuläget inte finns stöd för eller önskan om en samordnad personalorganisation med gemensamt arbetsgivaransvar för det centrala kansliet och regionernas/distriktens kanslier. Ökad samverkan mellan kanslierna ska uppnås med en samordnad verksamhetsplan, ett gemensamt basutbud och bättre samverkansformer både mellan distrikt och det centrala förbundet och distrikten emellan. 18 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

19 Kapitel 5 BAKGRUND text i tidigare utskickad remiss I dag är Svenska Ridsportförbundet indelat med en central organisation och 19 distriktsförbund. De 19 distrikten har på grund av storlek och ekonomi olika förutsättningar för sin verksamhet. Med en bibehållen distriktsorganisation såsom den ser ut i dag uppnås inte den servicegrad och medlemsnytta som förbundsstyrelsen eftersträvar. Service och basutbud till föreningar och enskilda medlemmar skulle fortfarande vara beroende av i vilket distrikt eller del av landet föreningen finns. Svenska Ridsportförbundets organisation ska syfta till att föreningar och medlemmar får ut största möjliga medlemsnytta. Föreningarnas och medlemmarnas behov ska vara i fokus för hur Svenska Ridsportförbundet organiseras. Samtliga tre utredningsgrupper i Organisationsprojektet har i någon form förespråkat en förändring av den nuvarande organisationen med 19 distriktsförbund. Organisationsprojektets styrgrupp föreslår att de nuvarande 19 distriktsförbunden ombildas till 6-9 regioner för att ge samtliga medlemsföreningar möjlighet till samma utbud och service. Varje ridsportregion föreslås utgöra en egen juridisk person där medlemsföreningarna som finns inom dess geografiska hemvist automatiskt ansluts. Varje region leds av en styrelse som utses på regionårsmötet. Öppna forum gav inte förbundsstyrelsen tillräcklig guidning för att förbundsstyrelsen ska kunna komma med ett konkret förslag. Därför tycker majoriteten i styrelsen att remissen ska fråga efter synpunkter för att styrelsen ska få ett bättre underlag för ett tydligt ställningstagande. Förbundsstyrelsen vill Förbundsstyrelsen föreslår mot bakgrund av styrgruppens rapport och egna överväganden att antalet distrikt minskas. I den framtida organisationen av Svenska Ridsportförbundets administrativa och ideella organisation sätts föreningarnas och medlemmarnas behov i fokus. Förbundsstyrelsen föreslår att det centrala kansliet och regionernas kanslier bemannas i en samordnad organisation med gemensamt arbetsgivaransvar. Det underlättar för samverkan och säkerställer att service och utbud blir detsamma för föreningar och medlemmar i alla regioner. För de anställda på regioner/distrikt skulle det innebära att arbetet leds och organiseras från centralt håll och att arbetet utförs inom de tänkta regionerna. För att inleda och underlätta samgåendet av distrikt till regioner är förbundsstyrelsens förslag att en ny tjänstemannaorganisation träder i kraft tidigast den 1 januari Tjänstemannaorganisationen ska vara flexibel för att möta föreningarnas och medlemmarnas behov både regionalt och centralt och ge möjlighet till enhetlig service oavsett var i landet man verkar eller bor. 19 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

20 Kapitel 5 Omfördelningen av distrikt till regioner föreslås ske under en period fram till 1 maj Vid diskussioner om samgående ska hänsyn tas till frivillighet och distriktens delaktighet i processen. Utvärdering görs kontinuerligt för att ta tillvara på erfarenheter under processens gång. Det är av vikt att se vilka konsekvenser en omfördelning får vad gäller nuvarande bidrag från bland annat landstingen. Samgåendediskussionen leds av en styrgrupp med en projektledare utsedd av Svenska Ridsportförbundets förbundsstyrelse och med representanter från Svenska Ridsportförbundet centralt och från distriktsorganisationen. Tävlingsadministration Nulägesanalysen från arbetsgrupperna i Organisationsprojektet visar att en stor andel av både föreningarnas och medlemmarnas frågor till distriktsförbunden är relaterade till tävling. En stor del av arbetstiden hos distriktsförbunden ägnas åt tävlingsadministration. En detaljerad kartläggning av tävlingsadministrationen är redan påbörjad på initiativ av förbundsstyrelsen och tävlingssektionen. Kartläggningen kommer att ge underlag för hur arbetsuppgifterna fördelas centralt och regionalt i en framtida organisation. Kansliernas placering Den styrgrupp som får i uppdrag att genomföra samgåendediskussionerna av distrikt till regioner får också i uppdrag att ge förslag till förbundsstyrelsen på samverkan mellan alla kanslier så att resurserna utnyttjas på bästa sätt. Det centrala kansliet ska ha kompetens för: Utbildning med ansvar för alla utbildningar, såväl för yrkesverksamma, ledare, tränare, funktionärer samt i anläggningsfrågor. Stort fokus på modern pedagogik och kravställning på Ridskolan Strömsholm. Ridskola, stöd till ridskola och där tillhörande verksamhet. Tävling, stöd till tävlingsverksamheten och där tillhörande verksamhet. Utvecklingskompetens inom tävling och träning är viktig och att det sker i samverkan med olika former av talangutvecklingsprojekt. Anläggning, stöd till anläggningsverksamhet och där tillhörande frågor. Utveckling och forskning kring hästhållning. Främjande, stöd till nya verksamhetsområden och främjandeverksamhet. Ansvar för aktiviteter för fler medlemmar. Utvecklingsarbete vad gäller service och utbildning kring dessa områden är viktiga. Ekonomi, stöd till den ekonomiska planeringen, genomförande och uppföljningen samt centrala avtal. Juridik, stöd i juridiska frågor. Kommunikation, stöd till intern och extern kommunikation IT och processer, ledning av IT-verksamheten, upprättande och samordning av processer. Förbund och Samhälle, stöd för påverkan i samhälls-, kommun- och föreningsfrågor. 20 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

21 Kapitel 5 Ekonomisk analys Ekonomiska analyser har gjorts med olika varianter av indelningar av framtida regioner som utgångspunkt. Analysen är gjord med åtta eller nio ridsportregioner samt med en variant med sju administrativa enheter. Varje ridsportregion utgör en egen ideell förening och är därmed en egen juridisk person. Ridsportföreningarna som har sin hemvist inom ridsportregionens geografiska område ansluts automatiskt som medlemmar till ridsporten. Varje ridsportregion leds av en regional styrelse som utses på regionårsmötet i enlighet med ridsportregionens stadgar. Val av indelning i föreslagna åtta regioner som självständiga juridiska personer förefaller ur ekonomisk aspekt acceptabelt. Självfallet finns det skillnader från distrikt till distrikt, men sammanräkningen av distrikt i den föreslagna indelningen till regioner visar på att det borde på sikt gå att få ekonomiskt starka regioner. Hälften av regionerna redovisar ett positivt resultat 2010 och hälften ett negativt resultat. Sammantaget kan konstateras att de nya ekonomienheterna har tillräckligt med kraft för att bära sina egna verksamheter och dess finansiering. Jämförelse mellan tre organisatoriska förslag I de ekonomiska beräkningarna har en jämförelse gjorts mellan förslagen med åtta regioner, nio regioner och sju administrativa enheter. Förslaget med åtta självständiga regioner är bättre ur ekonomisk synpunkt i jämförelse med nio självständiga regioner. Personalkostnader inklusive administration ligger 1,6 miljoner kronor lägre. Även ledningskostnader och hyreskostnader för kontor ligger något lägre. I analysen har även förslaget om sju administrativa enheter beräknats. I den beräkningen saknas ledningskostnader, däremot ingår hyreskostnad för respektive lokalt kontor. Beräkningarna är gjorda utifrån förutsättningarna att uppnå ett kostnadsneutralt förslag. Organisationen måste i realiteten anpassas efter den verksamhet Svenska Ridsportförbundet vill ha och den service föreningar och medlemmar förväntar sig. Sammanfattning En organisation med åtta självständiga regioner förordas framför en organisation med nio självständiga regioner. Om man av andra aspekter skulle föredra en organisation med icke självständiga administrativa enheter, bör man i förväg noggrant avväga och beräkna fördelning av de gemensamma kostnaderna. En majoritet av deltagarna på Öppna forum tycker att en regionalisering kan innebära en förbättring men svaren varierar över hela skalan från mycket sämre till mycket bättre. I remissen var området delat i två frågor. Svaren visar på tveksamhet till förbundsstyrelsens förslag. p Redovisning av Organisationsprojektet, Ridsportens framtida organisation och finansiering, styrgruppens rapport, sidorna samt bilagan Organisationsprojektet Finansiering. 21 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet

22 Kapitel 6 Den demokratiska processen Förbundsstyrelsens förslag Förslaget till stadgeändring kommer att behandlas under en särskild punkt på stämman. Förbundsstyrelsens kommentar och förslag till beslut Förbundsstyrelsen har i sitt arbete haft som utgångpunkt, i enlighet med förbundsstämmans beslut 2011, att initiera stadgeändringar vad gäller rösträtten för föreningar och distrikt först efter att organisationsutredningen presenterats vid stämman Vid höstens Öppna forum i distrikten och i remissvaren från föreningar och distrikt så förordar en stor majoritet att det nuvarande röstsystemet bibehålls, dvs att både föreningar och distrikt har rösträtt. Många har dock framfört den synpunkten att systemet ska ändras till föreningarnas fördel så att föreningarna får en större rösttyngd vid stämman. Förbundsstyrelsen har därför valt att lägga fram ett förslag till stadgeändringar redan till stämman BAKGRUND text i tidigare utskickad remiss Svenska Ridsportförbundets förbundsstämma är det högsta beslutande organet och det yttersta tillfället att som förening kunna utöva inflytande på förbundets verksamhet och inriktning. Svenska Ridsportförbundets förbundsstämma består i dagsläget av ombud från distriktsförbund och föreningar, där dessa får skicka vardera två personer med fullmakt som sina ombud. Antalet röster utgår från antalet medlemmar: Föreningar(medlemmar) röster röster 500 eller fler 4 röster Distrikt 1 20 föreningar 12 röster 21 eller fler 20 röster Den demokratiska processen kan förstärkas ur ett förenings- och medlemsperspektiv genom att föreningarna får ett större inflytande i de beslut som tas på förbundsstämman. Vid de Öppna forum som arrangerades i de 19 distrikten fick deltagarna diskutera tre olika alternativ: Direkt demokrati, Nuvarande demokratiska process och Representativ demokrati. Direkt demokrati Beslut på förbundsstämman fattas i demokratisk ordning direkt av de röstberättigade själva. En förening = en röst. Skulle underlättas av någon form av systemstöd för röstning. Alla röster väger lika tungt. Folkomröstningar, så som de fungerar i Sverige idag, är en form av direkt demokrati. 22 Ridsportens framtida organisation och finansiering Organisationsprojektet