Möjligheter och verktyg för att ställa klimatkrav i upphandling

Transkript

1 Möjligheter och verktyg för att ställa klimatkrav i upphandling Håkan Stripple Contact: IVL Svenska Miljöinstitutet IVL Swedish Environmental Research Institute Box 5302 Aschebergsgatan Göteborg Tel Hakan.Stripple@IVL.se Presentation

2 IVL Swedish Environmental Research Institute A summary presentation

3 IVL Swedish Environmental Research Institute An independent non-profit research institute Number of employees year 2012: 200 Turnover 247 MSEK 2012 Owner structure Co-ownership between the Swedish government and the Swedish industry (50%/50%) by a foundation More than 40 years of experience In development since 1966 Presentation of IVL

4 Varifrån kommer all klimatgaser (t.ex. CO 2, CH 4, N 2 O)? Hur kan vi påverka dessa? Hur relaterar klimatgaserna till andra miljöeffekter? Grundläggande frågeställning

5 Single object analysis Emissions CO 2 NO X HC Particles etc. Fuel use Gasoline Diesel Natural gas Ethanol Electric power etc. Single object analysis

6 System analysis Crude oil Material resources Car production Production of electric energy Refining of crude oil Car use Recycling Production of biofuels Waste management Construction, operation and maintenance of transport infrastructure System analysis

7 LCA and LCC tools and applications Energy analysis Resours analysis Emission analysis (Klimatgaser ingår här) (Economic analysis LCC Life Cycle Cost) Resolution Calculation methods External costs (e.g. environmental costs) LCA and LCC tools and applications

8 Technical function? Global resources LCA Economy, LCC Ecological environment Energy Market aspects - design etc. Work environment? LCA as a decision tool

9 Environmental aspects Global warming is only one aspect Energy resource use, e.g. Crude oil, Coal, natural gas, biofuel, hydropower, nuclear power Material resource use, e.g. iron, copper, limestone. Global warming, e.g. CO 2 (fossil and biogenic), methane, N 2 O (IPCC 2007), GHG emissions and removals/sinks, Acidification, e.g. SO 2, NO x. Eutrophication, e.g. NO x, phosphates Photochemical oxidant formation, e.g. VOC, (Volatile Organic Compounds), hydrocarbons Ozone depletion, e.g. freones *) Wastes Water use, water source/information on scarcity Other

10 What is Carbon Footprint? weighted sum of greenhouse gas emissions and greenhouse gas removals of a process, a system of processes or a product system, expressed in CO 2 equivalents The ISO standard on Carbon Footprint, ISO 14067, is now developed, There are also national initiatives and sector frameworks Examples of different strategies in different sectors: pulp and paper framework, and sector averages plastics and steel, average data food, own labels and national initiatives, marketing and credible information a so called PCR (Product Category Rules) has been developed for the construction sector ("umbrella PCR")

11

12 Carton Carbon Footprint (CFP) CO 2 upptag och utsläpp från vaggan till graven Toe 2: Carbon in products Toe 1: Change in Forest Carbon stocks Toe 3-6: Harvesting Pulp & Carton production Converting Toe 7: Transport Toe 8: Use Toe 9: Waste treatment Toe 10: Avoided emissions CEPI Carbon Footprint Framework

13 Miljöinformation ur ett upphandlingsperspektiv - en studie av medicintekniska produkter Håkan Stripple IVL rapport B 2100 Juni 2013 Genomfördes i samarbete med Wellspect HealthCare f.d. ASTRA Tech IVL Studie

14 Syfte och mål med studien: Att studera och öka förståelsen av miljöinformationens betydelse vid inköp och försäljning. Metodik och genomförande Studien genomfördes med hjälp av samtal/djupintervjuer mellan en leverantör och olika inköpare och upphandlare. Produkten Urinkatetern LoFric. Intervjuundersökningen Totalt antal utskick Antal intervjusvar Svarsfrekvens (%) Inköpare Miljösamordnare Materialkonsulenter Totalt Syfte, metodval, produkt och omfattning

15 Miljöfrågans betydelse 8 = Leverantör Köpare 4 per. Mov. Avg. (Köpare) Parternas spontana uppfattning Miljösamordnare Miljösamordnare Miljösamordnare Miljösamordnare Miljösamordnare Miljösamordnare Miljösamordnare Miljösamordnare Miljösamordnare Miljösamordnare Inköpare Inköpare Inköpare Inköpare Inköpare Inköpare Materialkonsulent Materialkonsulent Materialkonsulent Materialkonsulent Materialkonsulent Köparens uppfattning om miljöfrågans betydels på en skala 1-10 där 1 är inte alls viktigt och 10 är mycket viktigt. Leverantörens uppfattning är en 8. Figuren visar varje intervjusvar samt ett rullande medelvärde för att visa på trenden.

16 Utvärdering av dagens miljökriterier (Tillämpning, användning, funktion, framtagning, prioriteringar) Miljökriterier används allmänt vid inköp. Typen av kriterier kan variera. (Utfasning/Kemikalielista, skall- respektive börkriterier.) Lagen om offentlig upphandling (LOU), utesluta vissa leverantörer, EUlagstiftning om handelshinder. Försiktig tillämpning av skall-krav. Skall-kraven utformade så att flera leverantörer klarar kraven vilket ger sänkta skall-krav. Undantag om flera leverantörer finns särskilt betydelsefulla krav. Försiktig med krav som ger fördyringar i upphandlingen. Landstingen/Regionerna är ansvariga för inköpen och inköpskriterierna. Rätt frågeställningar skall paras ihop med korrekt miljöinformation. Stora variationer i kvaliteten på krav och leverantörernas svar. Osäkerheter om hur informationen sedan används i inköpsprocessen. Miljöengagemanget kopplas till individer snarare än organisationen. Vetenskap och beprövad erfarenhet bör spela en avgörande roll. Få LCA/EPD baserade kriterier mera specifika skall-krav. Samverkan mellan de olika aktörerna lyfts fram som en viktig komponent. Landstingen, Miljöstyrningsrådet, Leverantörerna, Forskningen. Samverkan och extern input viktig vid framtagning av nya kriterier. Den politiska viljan/funktionen brister ibland. Dagens miljökriterier?

17 Analys och sammanvägd bedömning av miljökriterier och andra inköpskriterier Funktionskraven och priset de två klart mest betydande inköpskriterierna utöver miljökriterierna (70 % av intervjuerna). Även kvalitet ansågs betydelsefullt (50%) Handhavande och sociala aspekter (CSR) nämns. Miljödelarna små, mindre än 20 % ofta mindre än 10%. Miljökriterier vs andra kriterier

18 Analys och sammanvägd bedömning av miljökriterier och andra inköpskriterier Miljökriterier vs andra kriterier

19 Val av miljökommunikationssystem Val av utvärderingsmetod Val av kommunikationssystem Vetenskaplig artikel Miljövarudeklaration (EPD) [ISO Typ III] Miljömärkning [ISO Typ I] Egen miljöinformation från tillverkaren. [ISO Typ II] 3 st är ISO standardiserade, Vetenskapliga artiklar bygger på en vetenskaplig granskning. Upplevelsen av de olika systemen varierade. Grafiska utformningen viktig med betoning på att vara lättläst, tydligt och strukturerat. Faktainnehållet mycket viktigt. Eftersom innehållet är komplext och ofta svårt att granska och värdera så är trovärdigheten också mycket viktig och betydelsefull. Tredjepartsgransking och oberoende utförare. Kommunikationsval

20 Jämförande analys av miljökriterier och kommunikationssystem Dagens system bygger på skall- och bör-krav där fokus ligger på enskilda och utvalda miljöfrågor som t.ex. utfasning av vissa kemikalier och material. De nya systemen har i allmänhet ett bredare angreppssätt, ofta med ett systemtänkande som bas. LCA, EPD Både positiva och negativa synpunkter på dagens system. Bristen på tid och resurser för miljöbedömningen är genomgående. Detta innebär att man överlag förordar enkla system som innebär lite arbete. Denna problematik tycks vara mera förhärskande än att skapa ett bra utvärderingssystem för miljöaspekter. Vetenskapliga studier och LCA får bra trovärdighet men upplevs som svåra och tungarbetade. Miljömärkning: Ingen rangordning eller kontroll över miljöaspekterna. Produktdatablad används av vissa, förkastas av flera. Kommunikationssystem - jämförelse

21 Miljökriterier som beslutsunderlag Beslutsprocessen varierar mellan landstingen. Vanligast är att inköpsfunktionen sköter hela processen inklusive miljöfrågan. Det som varierar är ofta hur andra experter, som miljösamordnare, toxikologer etc. involveras. Tidsbristen upphandlingen upplevs som ett problem. Dåliga uppföljningen av fattade inköpsbeslut. Avvägningen mellan olika miljöaspekter är ofta svår, EPD. Miljöbedömningen inte blir lättare eller mera korrekt bara för att man bortser från vissa miljöaspekter eller låter någon annan göra bedömningen. Miljökriterier som beslutsunderlag

22 Analys av förhållandet mellan pris, miljöprestanda och andra kriterier Vad får miljöprestanda kosta? Produkter med bättre miljöprestanda kan ibland vara dyrare att tillverka än normalprodukten då normalprodukten ofta utgår från lågkostnadsproduktion. Vad får miljöprestanda kosta? Vad är egentligen en kostnad? Alla kostnader och intäkter (kostnadsreduktioner) för produktens hela livscykel. LCC (Life Cycle Cost). Skall Externa kostnader inkluderas? Vid prissättning utgår de flesta från lägsta pris. Därutöver kan ett extra påslag på priset för miljökostnader förekomma. Detta anges ligga i intervallet 1-30 % med ett normalvärde kring %. De finns också landsting och verksamheter där inga eller ytterst små extrakostnader accepteras. I många fall sätter man inte till extra anslag till inköp utan de extra kostnaderna belastar direkt de olika verksamheterna. Kombination LCA/LCC är ett kraftfullt verktyg. Samordning och kunskap behövs också för LCC. Vad får miljöprestanda kosta?

23 Vilken metod skall användas för att bedöma miljöprestanda? Många använder specifika skall-krav som t.ex. att produkten inte får innehålla vissa kemiska substanser vilket ger en förenklad bild av verkligheten. Eftersom alla produkter ger en komplex miljöpåverkan i samhället genom hela dess livstid så har specifika metoder för att ta hänsyn till detta utvecklats. Dessa metoder bygger på ett systemtänkande och LCA (livscykelanalyser). Dessa har sedan kombinerats med utvecklingen av Miljövarudeklarationer (EPD) för att kunna kommunicera och jämföra miljöprestanda för olika produkter på ett tillförlitligt och jämförbart sätt. En kombination av vissa basala skall-krav och EPD/LCAprestandakrav skulle här kunna vara en framkomlig väg. Vetenskaplig/teknisk förankring för att säkerställa kvalitetskraven och ge ett rättssäkert upphandlingsförfarande. Metodval för miljöprestanda

24 Miljöprestandadifferentierande metoder: Man kan särskilja två olika typer av krav, dels metoder med specifika kravgränser (miljömärkning, skall-krav) som kan uppfyllas eller inte uppfyllas, dels sådana metoder som ger en kontinuerlig nivåskillnad mellan olika miljöprestanda (LCA/EPD). Båda metoderna ger en viss miljöförbättrande effekt men den kontinuerliga metoden premierar det bästa miljövalet. En uppenbar risk med endast skall-krav är att kraven anpassas så att man får ett antal tänkbara leverantörer som uppfyller kraven. Därefter får andra aspekter än miljöprestanda styra upphandlingen eftersom det inte går att särskilja produkterna med avseende på miljöprestanda. Detta talar också för att, som tidigare föreslagits, använda en kombination av skall-krav och EPD/LCA. Metodval för miljöprestanda

25 Ökad kunskap: LCA och EPD har utvecklats för att kunna jämföra miljöprestanda mellan olika produkter på ett tillförlitligt sätt. Av studien framgår att man upplever dessa metoder som svåra att förstå och att tillämpa vid upphandling. Att öka kunskaperna inom dessa områden torde vara ett bra första steg mot en ökad tillämpning. Många upplever också att de har en otillräcklig kunskapsbas inom miljöområdet. Kunskapslägets betydelse

26 Bättre extern samordning: Det finns idag ingen direkt formell samordning av inköpskriterier på miljöområdet utan varje landsting ansvarar för detta även om vissa informella samarbeten förekommer. Detta leder till en svag kompetensuppbyggnad inom ett så pass komplext område och dessutom en hel del merarbete. Ett mera organiserat samarbete mellan flera olika aktörer har önskats av flera vid intervjuerna. Bättre samordning mellan landstingen i denna fråga har också eftersträvats. Hjälp från externa aktörer. Samordning av verksamheten

27 Intern organisation: I en hel del fall tycks samarbetet mellan miljökompetensen och inköpsfunktionen inom landstingen fungera bra men i en del fall upplever man att inköpsfunktionen sköter dessa frågor relativt självständigt utan inblandning av miljösakkunniga. Detta försvagar inköpsfunktionen och kan påverka upphandlingsresultatet. En förbättrad intern samordning kan således avhjälpa en del problem. Intern samordning

28 Beslutsprocessen: Alla landsting i Sverige har en miljöpolicy som mer eller mindre uppmanar till upphandling av miljöanpassade produkter. Det är viktigt att riktningen för landstingens miljöansvar tydliggörs vid offentlig upphandling och att direktiv till vilka krav som ska ställas i varje enskild upphandling finns. Yttersta ansvaret för miljöfrågorna har den högsta politiska ledningen i landstingen (Landstingsråden) och den högsta tjänstemannaledningen (Landstingsdirektören). Landstingsledningens agerande och delegerande av ansvar inom miljöområdet verkar ha en stor betydelse för upphandlingsarbetets funktion. En viktig fråga är här hur det ekonomiska ansvaret och ramarna fördelas och delegeras. Den högsta ledningen inom landstingen måste således vara starkt involverad i miljöfrågorna på ett mycket konkret sätt. Beslutsprocessen

29 Den tekniska utvecklingen av miljöanpassade produkter: För att klara de framtida utmaningarna inom miljöområdet krävs att nya och mera miljöanpassande produkter ständigt utvecklas. För att detta skall ske måste det finnas en avsättning för sådana produkter på marknaden. Denna utveckling sker således inte av sig själv och utvecklingen kommer säkerligen att avstanna om de nyutvecklade produkterna inte får en tillräckligt stor marknadsvolym. Landstingen har här således ett visst ansvar för den framtida utvecklingen som inte skall förringas. Utveckling av miljöanpassade produkter

30 IVL