Idébibliotek 2.0. För ökad måluppfyllelse i Jönköpings kommuns skolor. Skolbibliotekscentralen

Transkript

1 Idébibliotek 2.0 För ökad måluppfyllelse i Jönköpings kommuns skolor Skolbibliotekscentralen Barn- och utbildningsenheten 2011

2 Effective school libraries are much more than books. They are learning hubs, each with a full range of print and electronic resources that support student achievement. Today's school libraries must be gathering places for people of all ages and all interests to explore and debate ideas. School libraries have the most significant impact on learning outcomes when they are supervised by a library media specialist, who works collaboratively with teachers, to help all students develop a love of reading, become skilled users of ideas and information, and explore the world of print and electronic media resources. Ur Research Foundation Paper: School Libraries Work!

3 Bakgrund och omvärldsbevakning... 3 Lgr Kunskapsbildning och kritiskt tänkande... 4 Skolbibliotekets roll... 4 Idébibliotek projektbeskrivning... 6 Syfte och mål... 6 Projektorganisation... 6 Metoder... 7 Tidplan... 7 Ansökan och krav för deltagande... 8 Uppföljning och utvärdering... 9 Efterord... 9 Litteratur...10

4 Idébibliotek 2.0 Bakgrund och omvärldsbevakning Lgr 11 I läroplanen, Lgr 11, finns rubriken Skolans uppdrag. Den första meningen lyder som följer: Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. 1 Att förmedla kunskap har länge varit skolans huvuduppgift. I ett stort informationsflöde är det inte lika självklart vad som är kunskap och läraren besitter inte all den kunskap eleven väntas tillägna sig. Att förmedla ett komplett vetande är en omöjlighet. Istället finns för skolan ett uppdrag att förse eleven med lämpliga verktyg: Eleven ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. 2 Av läroplanen framgår det också att modern teknik ska vara ett verktyg för att, bland annat, klara av ovanstående. 3 Rektor ansvarar för att skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra läromedel. 4 Att omvandla information till kunskap och att använda tekniska hjälpmedel för att göra det kräver informationskompetens. I juli 2011 trädde den nya läroplanen med nya kursplaner i kraft. Exempel på formuleringar är: - Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet. (Centralt innehåll, svenska årskurs 1 3) - Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (Centralt innehåll, svenska årskurs 1 3) - Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. (Centralt innehåll, svenska årskurs 4 6) - Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna. (Centralt innehåll, svenska årskurs 4 6) - Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. (Centralt innehåll, svenska årskurs 7 9) - Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. (Centralt innehåll, svenska årskurs 7 9) 5 Exemplen ovan kommer alla ifrån svenskämnet. Liknande skrivningar finns i de flesta ämnen. Nästan samtliga av de långsiktiga mål som anges under rubriken Syfte i de olika samhällsämnena betonar förmågor som att tänka, tolka, analysera, reflektera, värdera och argumentera. 1 Skolverket 2011, sidan 9 2 Skolverket 2011, sidan 9 3 Skolverket 2011, sidan 14 4 Skolverket 2011, sidan 18 5 Skolverket 2011, sidan

5 Exempel på kunskapskrav i fysik i årskurs 3: Dessutom kan eleven samtala om skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. 6 Exempel på kunskapskrav i samhällskunskap för betyg E i årskurs 6: Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument. 7 Exempel från kunskapskrav för biologi, årskurs 6, betyg E: Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionen framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget. 8 Det tycks som om det i kursplanerna trycks på elevens förmåga att tänka och tolka. Dessa förmågor är i många fall ett krav för betyget E. Exemplen kan bli många fler. Kunskapsbildning och kritiskt tänkande Forskningen tyder på att just dessa förmågor, som lyfts upp av kursplaner och läroplan, är en förutsättning för god måluppfyllelse hos eleverna. Roger Säljö, professor i pedagogik, menar att språket och kommunikationen har stor betydelse för kunskapsbildningen. 9 Flera studier, däribland en genomförd av professor Louise Limberg, påvisar att ett kritiskt och analyserande sätt att tänka samverkar på ett positivt sätt med inlärningsresultat. 10 För att kunna hantera exempelvis Internet menar Säljö m.fl. att det krävs ett självständigt och kritiskt tänkande. Det är en del av att kunna förädla information till kunskap. 11 Anna Lundh konstaterar i sin avhandling att elever sällan diskuterar och kritiskt utvärderar information 12 Dr Ross Todd, forskare och utbildare av skolbibliotekarier, menar att det behövs ett skifte i undervisningen. Eleverna behöver stöd i att, på ett kritiskt sätt, hantera informationen så att nivån på kunskapen fördjupas och inte endast hamnar på ett ytligt plan. 13 Skolbibliotekets roll Att tänka kritiskt är en del av att vara informationskompetent. Källkritik kan, enligt Skolverket, vara att granska den information man får från olika källor och på ett djupare plan att träna kritiskt tänkande för att bli bättre på att fatta självständiga beslut och dra egna slutsatser. 14 Att nå ett fullt källkritiskt förhållningssätt är att utveckla sitt eget tänkande och tolkande. Elevers informationskompetens ligger inom skolbibliotekets område. 6 Skolverket 2011, sidan Skolverket 2011, sidan Skolverket 2001, sidan Säljö, Roger 2005, sidan Limberg Säljö m.fl. 2011, sid Lundh 2011, sid Todd Skolverket, Kolla källan, 4

6 Skolbibliotekets självklara uppgifter som att tillhandahålla skönlitteratur och information, och att stimulera elevernas läslust kombineras med uppgiften att förmedla informationskompetens samt med uppgiften att forma eleven till en tänkare och tolkare. Eleven måste förvisso kunna läsa för att uppnå informationskompetens, samtidigt som det ofta anses att viss informationskompetens är ett krav för att fullt ut vara läskunnig. I ett vidgat läskunnighetsbegrepp ingår, förutom att kunna avkoda en text, exempelvis att kunna hantera media och teknik. Informationssamhället kräver idag denna typ av läskunnighet 15 Skolbiblioteket kan exempelvis genom ett medvetet arbete med litteratur och textsamtal stärka eleverna: Litteraturen gör oss till bättre tänkare. Den får oss att se många olika sidor av en situation och utvidgar därför våra visioner, får oss att röra oss mot drömmar och målsättningar som vi annars kanske inte ens skulle ha övervägt. Den påverkar hur vi tar in kunskap i akademiska situationer, hur vi löser problem både hemma och på jobbet. Den får oss att begrunda hur sammanlänkade vi är med andra och hur mångsidig mening och innebörd kan vara; den får oss att bli mer mänskliga. 16 Att samtala om böcker är en värdefull aktivitet i sig. Men att föra bra samtal om böcker är också den bästa övningen för givande samtal om annat. 17 Att arbeta via skönlitteratur är ett av många möjliga sätt. Hur man än väljer att arbeta är samspel, interaktion och kommunikation är elementära bitar. Pedagoger, i klassrummet och i biblioteket, är betydelsefulla. En väg till ett kritiskt tänkande kan vara att se olika källor som röster i en diskussion kring ett visst ämne, och att då uppmärksamma olika infallsvinklar och perspektiv. 18 Dr. Ross Todd, menar att skolbiblioteket är skolans fysiska och virtuella allmänning, där information blir till kunskap, där läsförmåga, undersökande, tänkande, fantasi, upptäckande och kreativitet är centrala i elevernas lärande och kunskapsutveckling i alla ämnen. 19 Ett kritiskt tänkande är viktigt ur demokratisynpunk. Skolbiblioteket kan på många sätt vara en viktig del också i skolans demokrati- och värdegrundsarbete. Skolinspektionen kommer 2012 närmre granska hur skolorna arbetar med sitt demokratiuppdrag. 20 Vidare lyfter Todd och Dr. Carol A. Gordon fram att skolbiblioteket kan sammanföra information, teknologi och undersökande till en dynamisk enhet. De hänvisar till 50 år av forskning som påvisar att skolbibliotek hjälper elever att lära. 21 Tekniken är, som ovan nämnts, ett självklart innehåll i skolan och skolbiblioteket. I Lgr 11 står det att läsa att skolan ansvarar för att eleven kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. 22 En genomgång av forskningsrapporter visar att ITanvändning kopplat till lärande ger många viktiga positiva effekter. Det är dock viktigt att det finns pedagogiska idéer bakom, enbart fokus på teknik räcker inte för att fördelarna ska uppkomma Skolverket, Kolla Källan, 16 Langer, Judith A 2005, sidan Chambers, Aidan 1993, sidan Alexandersson & Limberg 2009, sid Hell, Maud 2011, sidan 24 (Översatt av Maud Hell, från en föreläsning av Ross Todd.) 20 Ahnborg, Marie-Helen, föreläsning Linköping Skolinspektionens dag Todd, Ross J. & Gordon, Carol A. 2010, sidan 1 22 Skolverket 2011, sidan Myndigheten för skolutveckling 2007b, sidan

7 Skolbiblioteket ska enligt svensk biblioteksförening vara ett redskap för att förverkliga skolans pedagogiska inriktning och mål. 24 Myndigheten för skolutveckling har också poängterat skolbibliotekets viktiga pedagogiska roll. 25 Skolbiblioteket är numera inskrivet i skollagen och i läroplanen är det tydligt att det finns många områden där skolbiblioteket har en självklar roll. Skolinspektionen är den myndighet som granskar huruvida eleverna har tillgång till skolbibliotek eller inte. Enligt ett informationsblad från skolinspektionen tittar de bland annat på att skolbiblioteket är utformat och placerat så att det möjligt att använda det som en kontinuerlig del i elevernas utbildning för att bidra till att nå undervisningsmålen. Skolbiblioteket ska stödja elevernas lärande. Skolbiblioteket ses både som en materiell resurs och som en funktion som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen. 26 Kjell Ahlgren på Skolinspektionen poängterar att de tittar på att det finns ett medvetet arbete, på processer och på vad man gör med det bibliotek man har. 27 Skolbibliotekscentralen har sedan tidigare drivit ett idébiblioteksprojekt där cirka 25 skolor har deltagit. Med utgångspunkt i läroplan, skollag och aktuell forskning och med siktet inställt på ökad måluppfyllelse, utvecklas idébibliotekstanken. Med Idébibliotek 2.0 ska Skolbibliotekscentralen stödja skolor som vill utveckla sitt skolbibliotek som en central pedagogisk resurs på skolan, där eleven bland annat får undersöka, lära, tänka, tolka, fantisera, läsa och upptäcka. Skolans alla ämnen ska kunna ta del av skolbiblioteket som pedagogisk resurs och modern teknik ska användas som ett självklart medel att nå uppsatta mål. Idébibliotek projektbeskrivning Syfte och mål Projektets övergripande syfte är att skapa förnyelse i skolbiblioteksverksamheten, och därmed öka andelen eleverna som når läroplanens mål. Projektets mål är att skolbiblioteket blir en naturlig del i skolans ordinarie verksamhet samt fungerar som ett nav i skolan. Skolbiblioteksverksamheten ingår i kvalitetsarbetet och en skolbiblioteksplan ska finnas. Skolbiblioteket ska bli en självklar pedagogisk resurs i skolans alla ämnen, och eleven ska vara i fokus. Projektorganisation Skolbibliotekscentralen är en del av den centrala stödprocess som utgörs av barn- och utbildningsenheten inom utbildningsförvaltningen i Jönköpings kommun. Skolbibliotekscentralens uppdrag är att stödja rektorer och pedagoger i arbetet med skolbibliotekens utveckling. Projekt Idébibliotek 2.0 bemannas av en projektgrupp från utbildningsförvaltningen, med en projektledare från Skolbibliotekscentralen. Skolbibliotekscentralen ansvarar för den centrala delen av idébiblioteksprojektet. Skolornas projekt blir delprojekt i det centrala projektet. De Myndigheten för skolutveckling 2007a, sidan Skolinspektionen (hämtad ) 27 Ahlgren, Kjell Föreläsning vid konferensen Skolbibliotek 2011,

8 skolor som önskar delta startar ett delprojekt och tillsätter en projektgrupp bestående av rektor samt en grupp pedagoger. Flera olika ämnen ska vara representerade. Ur skolans projektgrupp utses en projektledare för det aktuella delprojektet. Metoder Delprojekten kan delas in i del ett och del två, där den första delen i huvudsak handlar om pedagogiskt nytänkande och planering. I den andra delen fokuseras på genomförande av de pedagogiska förändringar som diskuterats och planerats under projektets första del. Möjliga metoder för del 1: Studiecirklar, fortbildning, föreläsningar, studiebesök, pedagogiska diskussioner o.s.v. Metoder för del 2 diskuteras fram under projektets första del. Delprojektens projektgrupp ansvarar för arbetet och stöd ges från Skolbibliotekscentralen. Tidplan Steg ett i det centrala projektet innebär att projektgruppen från utbildningsförvaltningen tillsammans med en referensgrupp bestående av exempelvis intresserade rektorer, pedagoger och eventuellt också fackliga företrädare diskuterar projektets inriktning och genomförande samt vilka behov som finns på skolorna. Därefter erbjuds skolor att delta. Det centrala projektet beräknas pågå i 8 år. Under projektets 5 första år finns det möjlighet för skolor att ansöka om deltagande. Max 5 skolor/läsår beviljas medel. Delprojekten löper under 3 år. Upplägget av delprojektens tidplan och innehåll styrs delvis efter skolornas behov. Följande tidplan är endast ett förslag: Termin 1 Uppstartsträff med hela skolans projektgrupp samt projektledare och projektdeltagare från utbildningsförvaltningen. Skolans projektgrupp träffas regelbundet för att arbeta med att utveckla pedagogiska tankar och idéer i syfte att förverkliga målen i projektansökan. Skriftlig avstämning av arbetets framskridande, skolans skolbiblioteksplan redovisas. Termin 2 Träff med hela skolans projektgrupp och projektgrupp från utbildningsförvaltningen för avstämning och avstamp för fortsatt arbete. Fortsatt arbete, skolans projektgrupp träffas regelbundet. Skriftlig avstämning, projektplanen utökas med konkreta metoder för projektets andra del. Vägar för att nå uppsatta mål redovisas. Termin 3 Avstämning i grupp, där projektgrupp från utbildningsförvaltningen och projektgrupper från flera skolor deltar. Mötet sker virtuellt eller fysiskt och politiker inbjuds att närvara. Fortsatt arbete, skolans projektgrupp träffas regelbundet, skolbiblioteksplanen ska vara klar och andra delen av projektet inleds. Skriftlig avstämning. 7

9 Termin 4 Träff med hela skolans projektgrupp och projektgrupp från utbildningsförvaltningen för avstämning och avstamp för fortsatt arbete. Fortsatt arbete med att nå projektmålen, skolans projektgrupp träffas regelbundet. Skolbiblioteket ska vara tydligt på skolan. Skriftlig avstämning. Termin 5 Träff med hela skolans projektgrupp och projektgrupp från utbildningsförvaltningen för avstämning och avstamp för fortsatt arbete. Fortsatt arbete, skolans projektgrupp träffas regelbundet. Diskussioner kring hur arbetet ska fortlöpa efter avslutat projekt. Skriftlig avstämning. Termin 6 Fortsatt arbete, skolans projektgrupp träffas regelbundet. Avslutande uppföljning och utvärdering i form av en träff med skolans projektgrupp och projektgrupp från utbildningsförvaltningen. Tankar inför framtiden redovisas. Skriftlig utvärdering. Rektor presenterar delprojektet på rektorsmöte och i barn- och utbildningsnämnden. Ansökan och krav för deltagande I referensgruppen som tillsätts som steg ett i det centrala projektet har deltagande rektorer och pedagoger möjlighet att ytterligare utveckla och diskutera kraven för deltagande. Ansökan sker via särskilt formulär. Till ansökan ska projektplan för skolans delprojekt bifogas. Följande punkter föreslås finnas med: Syfte och mål, väl överensstämmande med det centrala projektets syfte och mål. Projektorganisation där projektdeltagarna preciseras Tidplan Metoder för att nå målen Beskrivning av hur delprojektet ska utvärderas SBC stödjer de deltagande skolorna i utvecklingsarbetet mot framtidens bibliotek. Skolbibliotekscentralen ska ha en central roll och utgöra en viktig resurs i den pedagogiska verksamheten. Skolbibliotekscentralen ska vara uppdaterade inom aktuellt forskningsområde för att på bästa sätt kunna ge stöd. Stödet ges både i form av personella och ekonomiska resurser. De personella resurserna består bland annat av handledning och regelbundet deltagande i skolans projektgrupp, där diskussioner kring pedagogiska såväl som praktiska frågor förs. För att erhålla stöd från SBC förbinder sig de deltagande skolorna att genomföra följande punkter: Skriva en skolbiblioteksplan, som utgår från Lgr 11. I planen ska tydligt framgå hur biblioteket ska bli en central pedagogisk resurs, hur pedagoger i alla ämnen görs delaktiga, hur modern teknik används som pedagogiska redskap och hur eleverna uppmuntras till självständigt tänkande och tolkande. 8

10 Möjliggöra att projektet kan genomföras praktiskt, resurser främst i form av tid, måste finnas för att planera och driva projektet framåt. Tid måste avsättas för planering, arbete i biblioteket och ut mot eleverna. Utveckla skolbiblioteket så att tydliga förändringar inom de områden som ska ingå skolbiblioteksplanen kan redovisas. Satsa egna medel och använda dessa, samt bidraget från skolbibliotekscentralen, till ett pedagogiskt förändringsarbete. SBC vill under hela projekttiden stödja de deltagande skolornas delprojekt och förbinder sig till följande: Bistå med handledning i utvecklingsarbetet. Med regelbundenhet delta i de möten som skolans projektgrupp har. Vid behov organisera och samordna utbildningsinsatser riktade mot pedagoger. Fungera som ett bollplank för idéer. Ombesörja omvärldsbevakning för att under projektets gång kunna tillföra tankar, idéer och ny forskning. Vara lyhörd för de behov som uppkommer under projektets gång. För att projektet ska rymmas inom verksamheten krävs på skolbibliotekscentralen totalt 2, 5 tjänster. Uppföljning och utvärdering Delprojekten följs upp och utvärderas enligt tidplanen för delprojekt, med en avslutande redovisning av rektor i barn- och utbildningsnämnden och på rektorsmöte. Centralt görs sammanställning och utvärdering efter varje avslutad omgång delprojekt. Efterord Elevernas måluppfyllelse står i fokus för alla som på ett eller annat sätt arbetar i skolan. Klokt är då att satsa på skolbiblioteket. Mycket forskning tyder på att ett väl fungerande skolbibliotek hjälper eleverna att uppnå bättre resultat. Dr Keith Curry Lance har i flera studier iakttaget bibliotekets positiva inverkan. Bland annat har han sett att elever i de skolor som har hög bemanning i biblioteket får bättre resultat på genomförda tester. Fler elever fick höga resultat och färre fick riktigt låga resultat i de skolor där skolbiblioteket hade hög bemanning. 28 Tidigare nämnda forskare, Todd och Gordon, skriver att man inte kan isolera läroplanen från den verkliga världen. I den verkliga världen finns det ett samspel mellan information, teknik och läsning. De menar att skolbiblioteken är väsentliga för 2000 talets undervisning och lärande. De frågar sig om skolorna är redo för att rusta eleverna för nutidens utmaningar Lance, Keith Curry Todd, Ross J. & Gordon, Carol A. 2010, sidan 6 9

11 Litteratur Alexandersson, Mikael & Limberg, Louise (2009) Elevers forskning via datorn: mantra, metod eller meningsfullt lärande? i Hedman, Jenny & Lundh, Anna (red.) Informationskompetenser: om lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker. Stockholm: Carlsson bokförlag Chambers, Aidan (1993) Böcker inom oss: om boksamtal. Stockholm: Rabén & Sjögren Hell, Maud (2011) Skolbiblioteksutveckling: skolutveckling. Lund: BTJ förlag Lance, Keith Curry (2010) Increased Library Staff Links to Higher CSAP Scores. Denver: Library Research Service Langer, Judith A. (2005) Litterära föreställningsvärldar: Litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos Limberg, Louise (1998) Att söka information för att lära: en studie om samspel mellan informationssökning och lärande. Borås: Valfrid Lundh, Anna (2011) Doing Research in Primary School: Information Activities in Project- Based Learning. Borås: Valfrid Myndigheten för skolutveckling (2007a) Redovisning av uppdrag till Myndigheten för skolutveckling att utveckla skolbiblioteken och deras pedagogiska roll. Stockholm Myndigheten för skolutveckling (2007b). Effektivt användande av IT i skolan - Analys av internationell forskning. Stockholm Scholastic Research & Results (2008) School Libraries Work! Research Foundation Paper Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Fritzes Säljö, Roger (2005) Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag Säljö, Roger m.fl.(2011) Att förädla information till kunskap: Lärande och klassrumsarbete i mediesamhället. Stockholm: Norstedts Todd, R.J. (2006) From information to knowledge: charting and measuring changes in students knowledge of a curriculum topic Information Research, 11(4) paper 264 Todd, Ross J. & Gordon, Carol A School libraries, now more than ever : a position paper of The Centre for International Scholarship in School Libraries. CISSL. 10