Samordningsförbundens roll i utvecklingsarbetet med stöd av Svenska ESF-rådet

Transkript

1 Samordningsförbundens roll i utvecklingsarbetet med stöd av Svenska ESF-rådet ÖMS-seminarium i Örebro Deltagare Seminariet vände sig till tjänstemän och förtroendevala i samordningsförbunden som ingår i nätverket Samordningsförbund i Östra Mellansverige, ÖMS, samt övriga parter. Följande 27 personer deltog: Sf Östra Östergötland: Peter Johansson, Irma Görtz Sf Västra Mälardalen: Linda Anderfjäll, Shpetim Pirraku Region Västmanland Ove Svenson Försäkringskassan Örebro Annelis Moilanen Finsam Degerfors-Karlskoga Marie Cedervall, Ingegerd Bennysson, Maria Haglund Arbetsförmedlingen Norra Mälardalen Erland Fisher Sf Västerås Ann-Kristin Ekman, Ann-Louise Östling Molin Sf Finsam Lekeberg Örebro Jane Berggren, Anders Hagström Sf RAR i Sörmland (Finsam Sörmland) Marie Svensson, Ola Wiktorson, Kenny Sjöberg, Omar Baraze ESF-rådet Östra Mellansverige Magnus Stridh, Henrik Bader Sf Östra Södertörn Ritva Widgren Sf Centrala Östergötland Mattias Bergström Västerås stad Charlotta Filling Sf Sydnärke Raéd Shaqdih, Inger Trodell Dahl Region Östergötland Caroline Szabó Sf Sofint (Norra Örebro) Susanne Karlsson

2 En dag för att skapa samsyn när det gäller ESF-ansökningar Seminariet hade det övergripande syftet och målet att skapa en ökad grund för en samsyn mellan samordningsförbunden när det gäller ansökningar hos ESF-rådet, samt öka kunskapen hos samtliga parter om vad samordningsförbunden kan bidra med när det gäller informationsspridning, ansökningsarbete samt partner- och ägandeskap i ESF-projekt. En dag uppdelad i två huvudmoment Seminariedagen var uppdelat i två moment först föredrag och därefter workshop i grupper. Vad är dina Välkomna till en förhoppningar dag där vi ska byta och vad är ett erfarenheter kring gott utfall? ESF-projekt Urban Norling, Master of Sicenc in the field of education, MSc, var moderator för dagens aktiviteter. Han uppmanade deltagarna att under dagen ha följande frågeställningar med sig: Vad är dina förhoppningar med den här dagen? Vad skulle ett gott utfall vara för dig/er? Hur tänker du kring din egen roll (bidrag) för att dagen ska bli meningsfull och utvecklande? Anders Hagström, ordförande för Samordningsförbundet Finsam Lekeberg och Örebro, önskade deltagarna välkomnande till en intressant och givande dag, med många, viktiga och intressanta erfaren hetsutbyten om hur förbunden söker medel till och driver ESF-projekt. Moderator Urban Norling, Master of Science in the field of education, MSc Anders Hagström, ordförande i Samordningsförbundet Finsam Lekeberg Örebro 2 Samordningsförbundens roll i utvecklingsarbetet med stöd av ESF / ÖMS-Seminarium

3 Ha ett 360-gradersperspektiv, tänk nätverk och kroka arm Per Holmström, koordinator för regionalt utvecklingsansvariga inom nätverket Samordningsförbund i Östra Mellanssverige (ÖMS) Per Holmström inledde med att betona samordningsförbundens viktiga roll och funktion vid insatser för att minska långvarigt utanförskap. Ser man tillbaka finns det många goda exempel på insatser som samordningsförbunden benomfört, fortsatte Per. Framöver kommer samordningsförbunden ställas inför nya utmaningar, bland annat på grund av en åldrande befolkning, det stora antalet nyanlända samt på grund av ett ökat behov av insatser för personer med funktionsnedsättningar. Per Holmström menade att för att möta dessa utmaningar behöver både samordningsförbundens och parterernas organisationer och strukturer utvecklas och förändras. Det blir samtidigt viktigt att använda de ekonomiska resurserna på ett så effektivt sätt som möjligt. Per Holmström, koordinator för regionalt utvecklingsansvariga i ÖMS Per uppmanade samordningsförbunden att vara innovativa och att ha ett 360-gradersperspektiv när det gäller verksamheten, det vill säga att brett se vilka parter man kan samarbeta med. Alla behöver inte kunna allt. Förbunden bör tänka i perspektivet nätverk och aktivt söka efter parter att kroka arm med. Genom att använda gemensamma resurser och kompetenser och att dela med sig av varandras erfarenheter finns det en stor potential till synergieffekter. Detta ger större möjlighet att nå bättre resultat vid insatser, samtidigt som de ekonomiska och personella resurserna utnyttjas mer effektivt. Socialfondenen - en finansieringsmöjlighet Samordningsförbunden kan söka medel från Svenska ESF-rådets Socialfond för insatser som faller inom ramen för de centralt fastställda nationella målen. Olika regioner i Sverige har egna, specifiserade mål och prioriteringar, anpassade efter de behov som finns inom regionen. Ramarna och kraven för vilka insatser man har möjlighet att söka medel för anges i utlysningar som finns publicerade på ESF-rådets webb (www. esf.se). Samordningsförbunden som ingår i ÖMS har möjlighet att söka medel som utlyses i Social fondens region Östra Mellansverige. För närvarande finns det tre pågående utlysningar. För att inte gå miste om möjligheten att söka medel från Socialfonden poängterade Per Holmström vikten av att de samordningsförbund som avser att söka medel i god tid kopplar sin verksamhetsinriktning och insatser så att de faller inom ramarna för villkoren som är förknippade med detta. Samordningsförbundens roll i utvecklingsarbetet med stöd av ESF / ÖMS-seminarium

4 Tänk: Vad är det för nytta man ska göra Magnus Stridh, regionchef för ESF-rådets regionkontor Östra Mellansverige Magnus Stridh inledde med att beskriva ESF-rådets verksamhet och mål samt inriktningarna för Socialfonden och fonden Fead. Den senare har en inriktning mot de som har det sämst ställt i sammhället. Det finns för närvarande inte några utlysningar för den fonden. Socialfonden ä en EU-fond och har som huvudsyfte att finansiera regionala och lokala projekt som bidrar till sysselsättning och kompetensutveckling. Varje EU-land utformar sina egna nationella mål för verksamheten och resurserna som fördelas mellan länderna beror på deras relativa välstånd. Fonden har verksamhetsperioden Den svenska delen av Socialfonden förvaltar ett kapital på 12 miljarder kronor. Huvudmålet med socialfondsprogrammet är att fler ska få arbete och att färre människor ska stå utanför arbetsmarknaden genom att: stimulera kompetensutveckling som stärker individers ställning på arbetsmarknaden, förstärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv, öka övergångarna till arbete bland personer om står långt ifrån arbetsmarknaden, underlätta ungas etablering i arbetslivet och deltagande i utbildning. Vad är det för nytta man ska göra? Den frågan menade Magnus Stridh är viktig för samordningsförbunden att både ställa sig själva och förklara när man söker om projektmedel från Socialfonden. Han angav också att socialfondsprogrammet har fyra horisontella principer som ska prägla insatserna som får stöd. Desa är: jämställdhet, tillgänglighet, icke-diskriminering, ekologiskt hållbar utveckling. Magnus Stridh, regionchef för ESF-rådets regionkontor Östra Mellansverige De tre första principerna är obligatoriska medan den sista ska beaktas vid vissa utlysningar. Det finns möjlighet att få hjälp och stöd med att utforma ett projekt enligt de horisontella principerna. Mer information om detta finns på EFS-rådets webb ( 4 Samordningsförbundens roll i utvecklingsarbetet med stöd av ESF / ÖMS-Seminarium

5 För att ge mer utrymme för en sökande organisation att formulera en ansökan om medel har ESF-rådet förlängt ansökningstiden i de pågående utlysningarn, som nu är cirka fem månader. Alla utlysningarna har som sista ansökningsdag. För närvarande finns det tre utlysningar inom Socialfondens ramar som gemensamt har 160 miljoner att fördela. Utlysningarna har rubrikerna: Öka övergångarna till arbete i Östra Mellansverige. Utlysningen har som syfte att män och kvinnor som står långe från arbetsmarknaden ska komma i arbete. Det är prioriterande att arbeta med sjukskrivna individer. Insatser för utrikes födda personer mellan åldrarna 15 och 24 år. Utlysningen har syftet att underlätta etablering i arbetslivet och öka deltagande i utbildning för unga kvinnor och män i åldern år. Utmaningar inom vård- och omsorgsbranschens samt hälso- och sjukvården. Utlysningen har syftet att stärka kompetensen hos i huvudsak sysselsatta kvinnor och män, men även för personer som står långt från arbetsmarknaden, i enlighet med arbetsmarknadens och den enskilda arbetsplatsens behov. Magnus Stridh betonade att storleken på ett projekt som en ansökan rör inte är avgörande för om en ansökan blir beviljad. Ett litet projekt har samma möjlighet som ett större att få bidrag. Det är inriktningen och målet som är avgörande. ESF-rådet anordnar informationsmöten om de pågående utlysningarna. Det finns mer information om detta på ESF-rådets webb ( Samordningsförbundens roll i utvecklingsarbetet med stöd av ESF / ÖMS-seminarium

6 Vad gör samordningsförbunden idag och vilka möjligheter finns? Tre förbundschefer beskrev sina repektive förbunds erfarenheter av att söka och driva ESF-projekt. Det var inte så krångligt som vi först trodde Ola Wiktorson, Samordningsförbundet RAR i Sörmland (Finsam Sörmland) Samordningsförbundet RAR i Sörmland har genomfört flera projet med ESF-finansiering. Det första var ISAK, som pågick , vars mål var att förbättra integrationen för utrikesfödda personer i Sörmland och hjälpa dessa att komma in på arbetsmarknaden eller till studier. Det var ett stort projekt med en budget på cirka 20 miljoner kronor. Förbundet förstärkte kansliet med en projektledare, Kenny Sjöberg, och en ekonom inför projektet. Styrelsen tog beslut om att förbundet skulle vara projektägare. Utan tidigare erfarenhet av att driva ESF-projekt gav detta Ola lite fjärilar i magenkänsla. När man väl hade kommit igång visade det sig att det inte var så svårt och komplicerat som man hade trott att driva projektet, även om det emellanåt uppstod lite strul och problem. Ola ger, med sina samlade erfarenheter av att genomföra ESF-projekt som grund, förbunden det generella rådet att inte alltför mycket fokusera på eventuella svårigheter och problem i samband med att starta och driva projekt, utan istället våga ta steget att sätta igång. Problemen som uppstår går att lösa allt eftersom. Projektet ISAK resulterade i att flera andra projekt kom till stånd. Ola Wiktorson, förbundschef för Samordningsförbundet RAR i Sörmland ISAK: Projektperiod Vände sig till personer med invandrarbakgrund. Mobilseringsfas på sex månader. Målet var att förbättra integrationsarbetet i Sörmland med hjälp av nya metoder och modeller. EKUSIA: Projektperiod Inom projektet skapades en sammhällsekonomisk utvärderingsmodell för integrationsinsatser i länet, bland dem ISAK. Verktyget som togs fram är skapat för webbmiljö. IBIS: Projektperiod Projektet ska utveckla nya arbetssätt och metoder, som varaktigt bidrar till att förbättra etableringsarbetet i Sörmland. Projektet fokuserar på tre identifierade utveckliningsområden - Hälsa, Språk och Samverkan. SSI: Projekttid: SSI kom till stånd för att utvärdera metoden Suggestopedi i syfte att öka graden av evidens. Integrationslyftet: En utbildningssatsning för cirka 600 anställda med syftet att öka kunskapen om nyanlända för att stärka och förbättra integrationen på arbetsmarknaden, samt att förbättra mottagandet hos de 6 Samordningsförbundens roll i utvecklingsarbetet med stöd av ESF / ÖMS-Seminarium

7 För att möta behovet av att hitta ett sätt att utvärdera resultaten av ISAK och övriga integrationsinsatser i länet, genomfördes det ESF-finansierade projektet EKUSIA, där man skapade ett webbbaserat utvärderingsverktyg för detta ändamål. Ett par år efter det att projektet ISAK avslutats gav sig förbundet 2016 in i ett nytt stort ESF-finansierat projekt, IBIS, som kommer att pågå fram till Målet med projektet är att utveckla arbetssätt och metoder som på ett varaktigt sätt förbättrar etableringsarbetet i länet och har fokus på hälsa, språk och samverkan. För att utvärdera resultatet av IBIS har projektet SSI kommit till stånd. Integrationslyftet är ytterligare ett ESF-projekt som förbundet genomför, som ska genom utbildning av anställda inom landstinget, länsstyrelsen och kommunerna öka kunskapen om nyanlända, för att därigenom stärka och förättre integrationen och mottagandet av denna grupp. När samordningsförbundet ska sälja in ett projekt till deltagande parter genomför man personliga besök hos tjänstemän hos dessa och beskriver projektet, dess mål och upplägg. Ola Wiktorson beskrev att detta arbete är att betrakta som en färskvara, som måste upprepas på grund av att personerna de varit i kontakt med kan byta funktion eller sluta sina tjänster. I flera projekt som vänder sig till nyanlända har förbundet som alternativ till SFI använt språkinlärningsmetoden suggestopedi för att förbättra deltagarnas språkkunskaper i svenska. Metoden går ut på att man aktiverar deltagarnas alla sinnen och hela personlighet och genom rollspel skapar en rolig, inkluderande och stimulerande stämning vid språkinlärningen. Förbundet genomför för närvarande ett projekt finansierat med EFS-medel för att utvärdera och jämföra resultatet mellan suggstopedimetoden och traditionell SFI-undervisning. Det händer att det blir ett tidsglapp mellan det att ett projekt har avslutas och ett annat påbörjas vilket blev fallet med RAR-projekten ISAK och IBIS. Där gick det två år mellan det att det ena avslutades och det andra startade. I en diskussion mellan semianriedeltagarna framfördes att det av ekonomiska skäl kan vara svårt för ett förbund att ha kvar experter, när det uppstår längre uppehåll mellan projekt. När det nya projektet sedan startar finns en risk att den expert man tidigare anlitat, och som därigenom skaffat sig värdefulla kunskaper om samordningsförbundets verksamhet och projekt, inte längre finns tillgänglig. I diskussionerna kring hur man skulle kunna lösa detta problem hänvisades till det Per Holmström berörde under sitt föredrag, att flera samordningsförbund skulle kunns nätverka och gemensamt dela på finansieringen och nyttjandet av expertertjänster man gemensamt har behov av. På så sätt minskar risken att en expertresurs blir underutnyttjad och därför behöver sägas upp samt delar man på kostnaderna för denna tjänst. När ett projekt avslutats är det viktigt att ta reda på vilket resultat man upnått. Denna resultatanalys kan som beskrivits tidigare genomföras som ett projekt. Samordningsförbundens roll i utvecklingsarbetet med stöd av ESF / ÖMS-seminarium

8 Vi bygger upp kompetens för att kunna söka ESF-medel Mattias Bergström, Samordningsförbundet Centrala Östergötland Mattias Bergström, förbundschef för Samordningsförbundet Centrala Östergötland Samordningsförbundet Centrala Östergötland har inte ännu genomfört något ESF-projekt, berättade Mattias Bergström, men kompetensen för att kunna göra det håller på att byggas upp. Samordningsförbunden i Östergötland har håller gemensamt på att skapa ett ESF-team som när det är igång ska vara en resurs för alla förbunden i länet i att ge råd och stöd vid formuleringar av ESF-ansökningar samt vid genomförande av projekt. ESF-teamet kommer att vara stationerat vid Samordningsförbundet Centrala Östergötland. Mattias berättade att det har varit en lite rörig väg att få till helheten i skapandet av ESF-teamet, men att man nu är nära mål. Man räknar med att teamet ska kunna erbjuda sina tjänster i slutet av 2017 eller i början av Mattias Bergstörm berättade vidare att förbundet har som mål att utöka sitt nätverkande med andra samordningsförbund. Han menade också att landets samordningsförbund gemensamt, som ett enda stort nätverk, har stora möjligheter till snabb och effektiv kunskapsöverföring och lärande mellan varandra. Han beskrev samordningsförbundens fördelaktiga och unika funktion och roll, där man når politiker och tjänstemän för fyra myndigheter. Man har därmed en bra position för omvärlsbevakning, fånga upp tankar och idéer och göra behovsanalyser som sedan kan resultera i att projekt och insatser genomförs. 8 Samordningsförbundens roll i utvecklingsarbetet med stöd av ESF / ÖMS-Seminarium

9 Planera noggrant, sök finanser från olika håll, arbeta långsiktigt och tänk som en entreprenör Ritva Widgren, Samordningsförbundet Östra Södertörn Samordningsförbundet Östra Södertörn var det första förbundet i landet som sökte ESF-medel. Det skedde Det första ESF-projektet var Grenverket, som vände sig till unga som stod utanför arbetsmarknaden. Projektet delfinansierades till hälften av ESF-medel och pågick mellan Ritva Widgren, förbundschef för Samordningsförbundet Östra Södertörn Grenverket: Projekttid: Vände sig till unga i åldern år som stod utanför arbetsmarknaden på grund av avbrutna studier eller andra, ibland mycket komplexa problem. MIA: Projekttid Projektet vänder sig till personer mellan 16 och 64 år som står långt från arbetsmarknaden och behöver mycket stöd. Projektet är länsövergripande där vart och ett av länets sex samordningsförbund ansvarar för egna delprojekt. Förbundet har flera egna ESF-projektledare och har hittills genomfört fyra större ESF-projekt. Ett av dessa, MIA, påpgår fortfarande. MIA är ett länsgemensamt projekt som riktar sig till personer som är mellan 16 och 64 år som står långt från arbetsmarknaden och behöver mycket stöd. Inom ramen för MIA-projektet har de sex deltagande samordningsförbunden ansvar för varsitt delprojekt. MIA-projektet är det största som förbundet har varit involverat i och har en totalbudget på 153 miljoner kronor. ESF står för 100 miljoner och resten finansieras gemensamt av samordningsförbunden. Sammanlagt är 70 medarbetare egagerade. Det kan vara nästan övermäktigt för ett enskilt förbund att mäkta med att driva större projekt, som MIA. I dessa fall kan man dela på ansvaret mellan medverkande förbund. Ett signum för Ritva Widgren är att noggrant organisera samverkansinsatser, söka finansiering från flera olika håll, att arbeta långsiktigt och att tänka som en entreprenör. Ritva tog upp att det kan vara svårt att ha andra organisationer än offentliga som samarbetspartners för ESF-projekt, till exempel sociala företag, på grund av att privata aktörers tjänster måste upphandlas. Ritva Wigren beskrev processen inför en ESF-ansökan enligt följande: Bevaka ESFs utlysningar och att reda på villka villkor som gäller. Delta i de informationsträffar och workshops som ESF anordnar och ta därefter fram en projektidé. Planera finansieringen och upprätta en ansökan i samverkan med alla deltagande parter. Planera finansiering av startkostnader och bilda en styrgrupp. Förbundet har tagit tillvara lyckade metoder från genomförda projekt och implementerat dessa i medlemmarnas ordinarie verksamheter. Samordningsförbundens roll i utvecklingsarbetet med stöd av ESF / ÖMS-seminarium

10 Workshop i grupper Inledningsvis bildades flera mindre grupper med upp till fem personer i varje grupp. Därefter slogs smågrupperna samman till fyra större grupper. Här nedan finns en kortfattad sammanställning av hur de fyra större grupperna resonerade och vad man hann med att samtala om. Grupperna fick följande fyra frågeställningar att samtala kring: 1 Vilken roll bör samordningsförbunden ha gällande partners och ägandeskap, ansökningsarbete, informationsspridning i EES-projekt? 2 När bör vi samverka över länsgränser och hur kan den samverkan stärkas? 3 Konkreta förslag på och idéer om hur samarbete kring ESF-projekt kan stärkas än mer mellan medlemmar i ÖNS och mer samordnat med andra aktörer? Vilka projektidéer finns redan? 4 Vad skulle vara ett första litet tecken som säger dig att samsynen och samverkan mellan förbunden och andra aktörer kring ESF-projekt har stärkts och utvecklats. Grupp 1 Uppnå större enhetlighet, gemensamma ESF-ansökningar, inte göra samma saker som man gjort tidigare 1 Flera i gruppen tyckte att det är möjligt för samordningsförbunden att ta på sig alla roller, som ägare, part och support. Dock fanns även åsikten att det kan vara tveksamt gå in som ägare i början av ett projekt. 2 Gruppen var enig om att man kan arbeta över länsgränserna när det gäller frågor av strukturkarkatär, som hur man kan organisera ett projekt och frågor om arbetsmetoder. När det gäller mer individinriktade frågor som rör ett projekt, som kamerala frågor och redan fastlagda redovisningsrutiner och sådant som förbundet inte har kontroll över eller inte kan ändra, finns ingen fördel eller anledning att samarbeta med andra om. 3 Man kan öka samarbetet mellan ÖMS-förbunden för att uppnå en större enhetlighet samordningsförbunden emellan, mer sammanhållna och tydliga processer så att förändringsarbetet inte blir splittrat och flyter ut åt olika håll. Det behövs fler insatser för nyanlända, lågutbildade kvinnor och sjukskrivna. När det gäller sjukskrivna är det inte bara försäkringskassans ansvar, även vården och arbetsgivarna har sin ansvarsdel. Hur kan vi gemensamt hitta samarbetsformer och få en samsyn när det gäller samarbeten kring dessa grupper? 4 Det genomförs allt fler länsträffar, det finns regioner/regionförbund, och tjänstemannanätverk i större städer, vilka alla är tecken på att samordningsförbunden blir allt mer nätverkande. Målet är att få ett än bredare samarbete i länen när det gäller mobiliseringsfrågorna, som att göra gemensamma ESF-ansökningar och arbeta mer effektivt, att inte göra om samma saker som man gjort tidigare. Man föreslog att bilda en mindre arbetsgrupp som skulle brainstorma kring dessa frågor. 10 Samordningsförbundens roll i utvecklingsarbetet med stöd av ESF / ÖMS-Seminarium

11 Grupp 2 Komma upp på banan, börja i mindre skala, rikta insatser mot målområden 1 Gruppens deltagare ansåg att man i deras förbund i första hand skulle kunna åta sig supportrollen. Man tyckte att det vore bäst att börja i liten skala, med att mobilisera på länsnivå. Man skulle kanske även kunna tänka sig att ha ägarrollen och ser fördelarna och möjligheterna med denna roll i och med att alla i offentlig sektor finns med. 2 Ett första steg att stärka samverkan mellan förbund skulle kunna vara att samordna och gemensamt finansiera vissa administrativa tjänster. Samordningsförbunen behöver komma upp på banan, vara mer aktiva och delta i seminarier och liknande evenmang som anordnas i regionerna. Ofta är inte samordningsförbunden med där. För att få erfarenhet av att genomföra EFS-projekt bör man först ingå i mindre projekt och därefter titta framåt mot nya, större. Att jobba länsövergripande med ESF-projekt kan vara bra, men man bör först samverka mer inåt, med samordningsförbunden inom länet. 3 Gruppen tyckte att man mer skulle rikta åtgärder mot insatsområden istället för mot målgrupper, för att därmed nå ut mer brett och övergripande bland vårdbehövande. Hälsofrågor och förebyggande är två insatsområden man skulle ville ha fler satsningar inom. När det gäller insatser riktade mot målgrupper tyckte man att utrikesfödda kvinnor (från utanför Europa) är en målgrupp som man bör prioritera. Vid planeringen av ett ESF-projekt är det viktigt att man ligger steget före och tidigt i processen mobiliserar organisationen för att få igång planeringen och därmed undvika risken att inte hinna färdigställa ansökan innan ansökningstiden gått ut. Man betonade här vikten av det informationsutbyte som sker mellan förbunden genom ÖMS, där man kan få information om vad som är på gång inom samordningsförbunden samt även hitta samarbetsmöjligheter. Gruppen tog upp att de enskilda samordningsförbunden liksom regionsbildningarna sinsemellan är olika varandra och också har olika stor erfarenhet, bland annat på att vissa har varit verksamma länge medan andra nyligen startat verksamheten. Det medför att det ser olika ut i hur man mobiliserar och nätverkar och vilka projekt man har kapacitet att delta i. Men, vartefter tiden går och man bygger på sin erfarenhetsbank, kommer alla aktörer alltmer arbeta på samma sätt. Samordningsförbundens roll i utvecklingsarbetet med stöd av ESF / ÖMS-seminarium

12 Grupp 3 Våga sätta igång, förbunden är en unik arena, det finns idéer som går att sprida 1 Gruppen ansåg att samordningsförbunden kan spela en viktig roll. De beskrivningar av ESF-projektarbete som Ola Wiktorson och Ritva Wigren under dagen berättat om visade att det för att komma igång främst handlade om att ha modet att ta det första steget. Samordningsförbunden är en unik arena, där politik och tjänstemannaskap möts och har en ständig, pågående dialog. Det gör att man kan få förankring i både politik- och tjänstemannaleden vilket resulterar i att det går att få en styrka i de idéer som samordningsförbundens verksamhet drivs av. Samordningsförbunden kan vara strateg, som har tid och tålamod. 2 Gruppen gillade det Ritva Wigren tidigare under dagen sagt: Kom ihåg att det ni redan håller på med, kan fungera som en inkubator. De är idéer som sedan kan växlas upp. Det gäller för förbunden att våga lyfta fram verksamheter och projekt och säga det här håller vi på med och fråga sig om det går att lyfta upp det till att bli något större. Det kan gälla i princip allting. Det kan finnas idéer, modeller som är lokalt anpassade och behöver vara det och det finns andra idéer som går att sprida, stort och brett. 3 Man refererade till ett par forskare som skrivit snarlika rapporter. En av dessa, Johanna Gustafsson, finns i Östergötland och har skrivit rapporten Vägen till arbetsgivarna. Rapporterna handlar om att förbunden kan vara en part och en plats där offentlighet och näringsliv möts och hittar vägar för att på ett bättre sätt kunna hjälpa grupper ut i arbetslivet. När förbunden arbetat lokalt under några år och testat modeller, skulle man med ESF-stöd kunna testa dessa i en riktig stor skala. 4 Att träffas den här dagen hade varit jättevärdefullt, med massor av intressanta samtal som gett många spännande idéer och tankar. Man framförde ett stort tack till Ola Wiktorson, för att han tagit intiativ till träffen. Det är viktigt att ha den här typen av träffar. Att ses ett par gånger om året och utbyta idéer skulle vara mycket värdefullt. 12 Samordningsförbundens roll i utvecklingsarbetet med stöd av ESF / ÖMS-Seminarium

13 Grupp 4 Gemensam kompetensfinansiering, bli starka med gemensamma ESF-ansökningar 1 För att höja förbundens kompetens när det gäller att söka ESF-medel kan förbunden gemensamt finansiera anställningar av personer med rätt kompensen. Gruppen tog upp att det kan vara svårt för små förbund att vara ägare av projekt, då man kanske inte mäktar med att ligga ute med de pengar som krävs för genomförandet av projektet. Ola Wiktorson (som inte ingick i denna grupp) bad om ordet och beskrev hur man i RAR Sörmland hade löst detta problem. Där låter man kommunerna, som är delprojektägare, själva få ligga ute med pengarna. Det är först när förbundet får pengar från ESF som kommunerna får sina pengar. 2 Att ha träffar som denna i Örebro är värdefulla för att bygga upp samverkan över länsgränserna och man ville gärna se en fortsättning. Man ansåg dock att det är behoven som ska styra hur ofta och i vilken form det ska ske. Det kan till exempel vara några förbund som går ihop om en ESF-ansökan. De tolv ÖMS-förbunden skulle kunna göra en samlad behovsanalys och sätta press på ESF att göra en utslysning som möter förbundens gemensamma behov. I och med att många förbund skulle stå bakom önskemålet skulle detta kunna ha en påverkan på ESF. 3 Det finns verksamheter som pågår i förbunden idag som man skulle kunna växla upp med ESF-pengar och göra större och få mer muskler. Det behövs insatser riktade mot utrikesfödda kvinnor och för att minska sjukskrivningstalen. Samordningsförbundens roll i utvecklingsarbetet med stöd av ESF / ÖMS-seminarium

14 Avslut och tankar inför framtiden Vi ska träffas igen... Ola Wiktorson tackade alla som deltagit och meddelade att: Vi ska träffas igen, men vi ska inte träffas i morgon. Kanske om ett år, kanske före sommaren. Om det blir en grupp snarlik den idag, eller en annan konstellation, får visa dig. Det kanske också finnas några här som vill fortsätta att träffas i en mindre grupp. Ola hade också två projektförslag som anluter till de pågående ESF-utlysningarna. Projekten skulle vända sig till nyanlända och sjukskrivna. Representanter från fyra förbund beslutade sig för att gemensamt planera för en ESF-ansökan kring gruppen sjukskrivna och öppnade för fler skulle få ansluta sig. Intresserade ombads kontakta Ola Wiktorson, som initialt kommer att vara sammankallande. Per Holmström gav rådet att förbunden skulle ha en långsiktig planering för utvecklingsarbetet, ta reda på vilka parter man behöver samarbeta med och göra en research på hemmaplan så att förbunden vet vad man ska arbeta med och när. När det gäller finansiering bör förbunden inte tänka ESFs Socialfond, som om två år inte längre kommer att finnas, utan tänka finansiella källor och att använd dessa två år till att planera för att kunna ställa om till den verklighet som då finns. 14 Samordningsförbundens roll i utvecklingsarbetet med stöd av ESF / ÖMS-Seminarium

15 Några minnesbilder från dagen Samordningsförbundens roll i utvecklingsarbetet med stöd av ESF / ÖMS-seminarium

16 Text, fotografi, grafisk form: Per Jonebrink, Rådis AB, Samordningsförbundens roll i utvecklingsarbetet med stöd av ESF / ÖMS-Seminarium