Svaga läsare och likvärdighet: En jämförelse av de nordiska länderna utifrån PISA resultat

Transkript

1 Svaga läsare och likvärdighet: En jämförelse av de nordiska länderna utifrån PISA resultat Nordisk Specialpedagogiks konferens Åbo September Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet 2 Svaga läsare och likvärdighet: En jämförelse av de nordiska länderna utifrån PISA resultat PISA Svaga läsare: kön, invandrarbakgrund, socioekonomisk bakgrund, läslust, skolfaktorer Likvärdighet Slutsatser

2 3 Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment Läsförståelse, Matematik och Naturvetenskap 15-åringar 2000, 2003, 2006, 2009, 2012, 2015 PISA 2009: fokus på läsförståelse 65 deltagande länder, varav 34 OECD-länder, samtliga nordiska länder deltog Prov, elevenkät, skolenkät 4 Olika nivåer på PISA:s lässkala I PISA använder lässkala med olika nivåer. Nivå 1b är den lägsta nivån som följs av nivå 1a, 2, 3, 4, 5 och 6.

3 Nivå Undre poäng -gräns Procentandel elever som kan utföra uppgifter på denna nivå eller högre Uppgifternas beskaffenhet ,8 procent av eleverna i hela OECD kan utföra uppgifter på minst nivå 6 på lässkalan 7,6 % procent av eleverna i hela OECD kan utföra uppgifter på minst nivå 5 på lässkalan 28,3 % procent av eleverna i hela OECD kan utföra uppgifter på minst nivå 4 på lässkalan Uppgifter på denna nivå kräver normalt att läsaren drar flera slutsatser, gör flera jämförelser och hittar flera motsatser som alla är både detaljerade och exakta. Läsaren måste uppvisa fullständig och detaljerad förståelse av en eller flera texter, och i detta kan ingå att sammanföra information från flera texter. Uppgifterna kan kräva att läsaren hanterar obekanta tankegångar samtidigt med information som uppenbart är konkurrerande, och att han eller hon skapar abstrakta kategorier för sina tolkningar. Att reflektera över och utvärdera uppgifter kan kräva av läsaren att han eller hon formulerar hypoteser om eller kritiskt utvärderar en komplex text om ett obekant ämne och samtidigt tar hänsyn till flera kriterier eller perspektiv samt tillämpar sofistikerad förståelse med ursprung utanför texten. En framträdande förutsättning för uppgifter som gäller söka och inhämta på denna nivå är en precisering av analysen och noggrann uppmärksamhet på detaljer som inte är iögonenfallande i texten. Uppgifter på denna nivå vilka inbegriper inhämtning av information kräver att läsaren söker och organiserar flera partier inbäddad information och drar slutsatser om vilken information i texten som är relevant. Reflektiva uppgifter kräver kritisk utvärdering eller hypotes och bygger på specialiserad kunskap. Både tolkande och reflektiva uppgifter kräver fullständig och detaljerad förståelse av en text vars innehåll eller form är obekant. Uppgifter på denna nivå, inom alla aspekter av läsning, inbegriper normalt hantering av begrepp som står i motsats till vad man förväntar sig. Uppgifter på denna nivå som rör inhämtning av information kräver att läsaren hittar och organiserar flera inbäddade informationspartier. Vissa uppgifter på denna nivå kräver att man tolkar innebörden i språkliga nyanser i ett textavsnitt genom att ta hänsyn till texten som helhet. Andra tolkningsuppgifter kräver förståelse och tillämpning av kategorier i ett obekant sammanhang. Reflektiva uppgifter på denna nivå kräver att läsarna använder formell eller allmän kunskap för att forma hypoteser om eller kritiskt utvärdera en text. Läsarna måste uppvisa en korrekt förståelse av långa eller komplexa texter vars innehåll eller form kan vara obekant. 6 Nivå Undre poänggräns Procentandel elever som kan utföra uppgifter på denna nivå eller högre Uppgifternas beskaffenhet ,2 % procent av eleverna i hela OECD kan utföra uppgifter på minst nivå 3 på lässkalan Uppgifter på denna nivå kräver att läsaren hittar och i vissa fall känner igen relationen mellan flera informationspartier som måste uppfylla flera villkor. Tolkningsuppgifter på denna nivå kräver att läsaren tar till sig flera delar av en text för att kunna identifiera en huvudtanke, förstå ett förhållande eller härleda innebörden i ett ord eller en fras. Läsaren måste ta hänsyn till många aspekter när han/hon jämför, kontrasterar eller kategoriserar. Ofta är den begärda informationen inte särskilt framträdande eller så finns där mycket information som konkurrerar; eller så finns det andra texthinder, till exempel tankegångar som står i motsats till det förväntade, eller är negativt formulerade. Reflektiva uppgifter på denna nivå kan kräva kopplingar, jämförelser och förklaringar, eller så kan de kräva att läsaren utvärderar en funktion hos texten. Vissa reflektiva uppgifter kräver att läsaren uppvisar god förståelse av texten i förhållande till välbekant vardagskunskap. Andra uppgifter kräver inte detaljerad textförståelse men att läsaren kan utnyttja mer eller mindre allmän kunskap ,2 % procent av eleverna i hela OECD kan utföra uppgifter på minst nivå 2 på lässkalan Vissa uppgifter på denna nivå kräver att läsaren hittar en eller flera sakuppgifter som kan vara nödvändiga att härleda och som kan behöva uppfylla flera villkor. Andra kräver att läsaren inser vad som är textens huvudtanke, förstår förhållanden eller härleder innebörd inom en avgränsad del av texten när informationen inte är uppenbar och läsaren måste dra slutsatser på låg nivå. Uppgifter på denna nivå kan inbegripa jämförelser eller kontraster på basis av en enda egenskap hos texten. Vanliga reflektiva uppgifter på denna nivå kräver att läsarna gör en jämförelse eller flera kopplingar mellan texten och kunskaper utanför denna genom att utnyttja personliga erfarenheter och attityder. 1a ,3 % procent av eleverna i hela OECD kan utföra uppgifter på minst nivå 1a på lässkalan Uppgifter på denna nivå kräver att läsaren hittar ett eller flera oberoende partier med uttryckligen formulerad information; för att inse vad som är grundidén eller författarens syfte med en text om ett välbekant ämne, eller göra en enkel koppling mellan information i texten och vanlig vardagskunskap. Vanligen är den efterfrågade informationen i texten tydlig, och den konkurrerande informationen är ringa om den alls föreligger. Läsaren uppmanas uttryckligen att fundera över relevanta faktorer i uppgiften och i texten. 1b ,9 % procent av eleverna i hela OECD kan utföra uppgifter på minst nivå 1b på lässkalan Uppgifter på denna nivå kräver att läsaren hittar ett enda, uttryckligen formulerat stycke information med framträdande placering i en kort, syntaktiskt enkel text med välbekant sammanhang och texttyp, till exempel en berättelse eller en enkel lista. Vanligtvis ger texten stöd till läsaren, till exempel upprepning av information, bilder eller välbekanta symboler. Det finns mycket lite konkurrerande information. I uppgifter som kräver tolkning kan läsaren behöva göra enkla kopplingar mellan närliggande informationspartier.

4 7 Svaga läsare Elever under nivå 2 har problem med att läsa många av de texter som de möter i vardagslivet. Svaga läsare definieras som läsare som ligger under nivå 2. 8 Svaga läsare 20 17,5 17,9 16,8 17,4 19,3 18, ,0 15,2 14,5 12,6 Percent 10 7,0 8, Finland Norway Denmark Iceland Sweden OECD-avg

5 9 Kön ,6 38,0 32,9 19,6 45,0 29,5 45,1 27,1 41,5 29, Percent 25 Denmark Finland Iceland Norway Sweden Girls Boys ,4 62,0 67,1 80,4 55,0 70,5 54,9 72,9 58,5 70, Invandrarbakgrund Country Native students (%) Students with an immigrant background (total) (%) Students with an immigrant background (first generation) (%) Students with an immigrant background (second generation) (%) Non response (%) Denmark Finland Iceland Norway Sweden All Weak readers All Weak readers All Weak readers All Weak readers All Weak readers

6 11 Socioekonomisk status PISA index of social, economic and cultural status (ESCS): the international socio-economic index of occupational status of the father or mother, whichever is higher; the level of education of the father or mother, whichever is higher, converted into years of schooling; the index of home possessions (desk, own room, educational software, books, computers etc.) 12 Medelvärden på PISA:s socioekonomiska index för alla elever och för de svaga läsarna i de nordiska länderna 0,8 0,6 Mean on socioeconomic index 0,4 0,2 0 Denmark Finland Iceland Norway Sweden All students Weak readers -0,2-0,4

7 Fördelning (procent) av de svaga läsarna på olika nivåer på det socioekonomiska indexet Percent Below 1st quartile Between 1st & 2nd quartile Between 2nd & 3rd quartile Above 3rd quartile Denmark Finland Iceland Norway Sweden 14 Fördelning av elever i olika områden bland alla elever och bland de svaga läsarna Country Villages or rural areas (%) Small towns (3000 to inhabitants) (%) Towns (15000 to inhabitants) (%) All Weak readers Cities ( ) (%) Large cities (more than ) (%) Non response (%) All Weak All Weak All Weak All Weak All readers readers readers readers Denmark Finland Weak readers Iceland Norway Sweden

8 15 Läslust Based on the students answers to a number of questions about how they like to read: 1. I read only if I have to 2. Reading is one of my favorite hobbies 3. I like talking about books with other people 4. I find it hard to finish books 5. I feel happy if I receive a book as a present 6. For me reading is a waste of time 7. I enjoy going to a bookstore or a library 8. I read only to get information that I need 9. I cannot sit still and read for more than a few minutes 10. I like to express my opinions about books I have read 11. I like to exchange books with my friends 16 Läslust The average OECD student would have an index value of zero and about two-thirds of the OECD student population would be between the values of - 1 and 1 Negative values on the index, therefore, do not imply that students responded negatively to the underlying question. Rather, students with negative scores are students who responded less positively than the average response across OECD countries.

9 17 Medelvärden på indexet läslust 0,1 0 Index of enjoyment of reading activities -0,1-0,2-0,3-0,4-0,5-0,6-0,7 All students Weak readers -0,8-0,9 Denmark Finland Iceland Norway Sweden 18 Fördelning (procent) av alla de svaga läsarna på olika nivåer för läslust 70,0 60,0 50,0 Percent 40,0 30,0 Below 1st quartile Between 1st & 2nd quartile Between 2nd & 3rd quartile Above 3rd quartile 20,0 10,0 0,0 Denmark Finland Iceland Norway Sweden

10 19 Skolrelaterade faktorer Förskola Deltagande i specialundervisning Index lärare-elev relationer 20 Fördelning bland elever utifrån i vilken omfattning de gått i förskola Country Have not attended pre-school Have attended preschool one year or less Have attended preschool more than one year All Weak readers Non response All Weak readers All Weak readers All Denmark Finland Iceland Norway Sweden Weak readers

11 21 Fördelning bland elever utifrån om de deltagit i specialundervisning eller ej Country Participated in remedial education in the official school language Did not participate in remedial education in the official school language Non Response All Weak readers All Weak readers All Weak readers Denmark Finland Iceland Norway Sweden Lärare-elev relation An agreement with several statements regarding their relationships with teachers in school: whether they get along with the teachers whether teachers are interested in their personal well-being whether teachers take the student seriously whether teachers are a source of support if the student needs extra help whether teachers treat the student fairly

12 23 Medelvärden på indexet lärare elev relation 0,3 0,2 Index of teacher-student relations 0,1 0-0,1-0,2-0,3-0,4-0,5 All students Weak readers -0,6-0,7 Denmark Finland Iceland Norway Sweden 24 Fördelning (procent) av de svaga läsarna på olika nivåer på indexet lärare-elev relation 60,0 50,0 40,0 Percent 30,0 20,0 Below 1st quartile Between 1st & 2nd quartile Between 2nd & 3rd quartile Above 3rd quartile 10,0 0,0 Denmark Finland Iceland Norway Sweden

13 Slutsatser 25 Storleken på gruppen svaga läsare varierar bland de nordiska länderna från 8 procent i Finland till 17 procent i Sverige och Island. Andelen svaga läsare har ökat mellan 2000 och 2009 i Finland, Island och Sverige. Andelen svaga läsare har minskat i Norge och Danmark mellan 2000 och Slutsatser 26 Allmänt tycks gruppen svaga läsare se likadan ut i de nordiska länderna: Fler pojkar än flickor i alla länderna. Andelen elever med invandrarbakgrund är högre bland de svaga läsarna än bland alla elever. De svaga eleverna kommer oftare ifrån hem med låg socioekonomisk standard än elever i allmänhet. Svaga läsare är mindre positiva till läsning än andra elever. En högre andel bland de svaga eleverna har inte gått i förskola eller gått i förskola kortare tid än bland eleverna i allmänhet. Svaga läsares relation till sina lärare verkar vara sämre än den bland elever i allmänhet.

14 27 Slutsatser När länderna jämförs kan noteras att: Andelen pojkar bland de svaga läsarna är högre i Finland än i de andra nordiska länderna. Skillnaden på läslustindexet mellan de svaga eleverna och elever i allmänhet är störst i Finland. Både elever i allmänhet och svaga läsare verkar ha sämre relationer till sina lärare i Finland och Norge än i de andra nordiska länderna. Slutsatser Finland är det av de nordiska länderna som skiljer sig mest från de andra länderna. Andelen svaga läsare är mycket mindre. Andelen pojkar bland de svaga läsarna är högre. Skillnader på läslust indexet mellan svaga läsare och andra elever är större. Lärare-elev relationen är mindre bra än i de andra nordiska länderna, med undantag av Norge. Dessa skillnader kan bero på att andelen svaga läsare är mindre i Finland än i de andra nordiska länderna. 28

15 Slutsatser 29 Överraskande resultat: En lägre andel av de svaga läsarna har gått på förskola än bland elever i allmänhet. En stor andel av de svaga läsarna anger att de inte fått specialundervisning. 30 Northern Lights on PISA 2009 Focus on reading Chapter 2 Weak readers in the Nordic countries gender, immigrant background, socioeconomic background, enjoyment of reading and school related factors Ulf Fredriksson, Maria Rasmusson Marcus Sundgren

16 31 Indikatorer på likvärdighet Total variation Variation mellan skolor Betydelsen av elevens socioekonomiska bakgrund Betydelsen av skolans socioekonomiska sammansättning 32 Likvärdighet: Total variation Länder med en total variation som är större än den genomsnittliga bland OECD länderna Land Procent Israel 144 Frankrike 129 Luxembourg 124 Nya Zeeland 122 Belgien 120 Japan 116 Österrike 116 Australien 113 Sverige 112 USA 108 Island 106 Italien 106 Grekland 105 Irland 105 Storbritannien 105 Tyskland 104 Schweiz 101 Länder med en total variation som är lägre än den genomsnittliga bland OECD länderna Land Procent Tjeckien 98 Norge 96 Slovakien 95 Kanada 94 Slovakien 94 Ungern 94 Polen 92 Nederländerna 91 Spanien 88 Portugal 87 Finland 86 Mexico 83 Danmark 81 Estland 80 Chile 79 Turkiet 77 Sydkorea 72

17 33 Likvärdighet: Variation mellan skolor Länder med en högre mellanskolvarians än den genomsnittliga bland OECD länderna Land Procent Turkiet 97 Italien 73 Chile 72 Ungern 72 Tyskland 66 Nederländerna 65 Österrike 56 Belgien 52 Grekland 52 Japan 51 Israel 50 Luxemburg 50 Mexico 50 Slovenien 50 Tjeckien 50 Frankrike 49 Sydkorea 44 Länder med en lägre mellanskolvarians än den genomsnittliga bland OECD länderna Land Procent USA 39 Slovakien 37 Portugal 34 Irland 31 Schweiz 31 Storbritannien 31 Australien 28 Nya Zeeland 25 Kanada 23 Estland 22 Spanien 22 Polen 20 Sverige 19 Danmark 16 Island 15 Norge 11 Finland 9 Variation mellan och inom skolor i Sverige Läsning Variation inom skolorrna Sverige 2000 Variation mellan skolorna Sverige 2003 Sverige 2006 Variation mellan skolorna som förklaras av sociala bakgrundsfaktorer Variation inom skolorna som förklaras av sociala bakgrundsfaktorer Sverige 2009

18 Likvärdighet: socioekonomiska bakgrund Länder med en högre poängskillnad än den genomsnittliga bland OECD länderna Land Procent Nya Zeeland 52 Frankrike 51 Ungern 48 Österrike 48 Belgien 47 Australien 46 Tjeckien 46 Storbritannien 44 Tyskland 44 Israel 43 Sverige 43 USA 42 Slovakien 41 Japan 40 Luxemburg 40 Schweiz 40 Irland 39 Polen 39 Slovenien 39 Länder med en lägre poängskillnad än den genomsnittliga bland OECD länderna Land Procent Nederländerna 37 Danmark 36 Norge 36 Grekland 34 Italien 32 Kanada 32 Sydkorea 32 Chile 31 Finland 31 Portugal 30 Estland 29 Spanien 29 Turkiet 29 Island 27 Mexico Skillnad i elevens resultat i läsning som följer med en poängs skillnad Likvärdighet i ESCS Sverige Danmark Finland Island Norge Tyskland USA OECD medel

19 37 Förändring i genomsittliga läsprestationer mellan 2000 och High average performance Large socio-economic disparities High reading performance Average performance of 15-year-olds in science extrapolate High social equity and apply High average performance Strong socioeconomic impact on student performance Socially equitable distribution of learning opportunities Low average performance Large socio-economic disparities Low average performance High social equity Low reading performance

20 Belgium Canada Chile Czech Rep Denmark Finland Germany Greece Hungary Iceland Ireland Israel Italy Japan Korea Luxembourg Mexico Netherlands New Zealand Norway Poland Portugal Spain Sweden Switzerland UK US High average performance Large socio-economic disparities Strong socioeconomic impact on student performance Low average performance Large socio-economic disparities High reading performance 2009 Low reading performance Durchschnittliche High average performance Schülerleistungen im High social equity Bereich Mathematik Socially equitable distribution of learning opportunities Low average performance High social equity M. Israelsson, S. Svensson, M. Norrstad, J-Å. Fält, M. Wingborg och B. Karlsson (red.) Slaget om den likvärdiga skolan. Stockholm: Katalys Fredriksson, U. & Oskarsson, M. (2013) Likvärdigheten i den svenska skolan och internationellt.

21 41 Slutsatser Likvärdighet och resultat hänger samman. Länder med hög likvärdighet tenderar att ha bättre resultat än länder med låg likvärdighet. I Sverige har mellan 2000 och 2009 både likvärdigheten och resultaten försämrats. Litteratur Fredriksson, U. (2011) Internationella kunskapsundersökningar. I A. Hult. & A. Olofsson (red.) Utvärdering och bedömning i skolan. Stockholm: Natur och Kultur Fredriksson, U. & Oskarsson, M. (2013) Likvärdigheten i den svenska skolan och internationellt. I M. Israelsson, S. Svensson, M. Norrstad, J-Å. Fält, M. Wingborg och B. Karlsson (red.) Slaget om den likvärdiga skolan. Stockholm: Katalys Fredriksson, U., Rasmusson, M. & Sundgren, M. (2012) Weak readers in the Nordic countries: Gender, immigrant background, socioeconomic background, enjoyment of reading and school related factors. I N. Egelund (ed.) Northern Lights on PISA 2009 focus on reading. Copenhagen 2012: Nordic Council of Ministers Fredriksson, U. & Taube, K. (2012) Läsning, läsvanor och läsundersökningar. Lund: Studentlitteratur

22 43 Tack! Kiitos!