Cancervård - en introduktion

Transkript

1 Cancervård - en introduktion Helene Ekfors Leg. Onkologisjuksköterska Master in Nursing Projektledare LU Hälsofrämjande Vård Eget företag Yogalärare Rehabilitering

2 Innehåll Hjärteuppgifter Olika faser Behandlingar Rehabilitering Besvär Kommunikation, krisbearbetning

3 Möta personer med cancer Personligt och engagerat sätt Läs på! Kolla upp! Våga praktisera & var lyhörd Diskutera med kollegor och inom teamet Skaffa dig förebilder Handledning & töm ut

4 Att möta cancerpatienter Äkta möten Utvidgade möten - närstående Kommunicera mer än informera Söka, finna och möta patienten där han/hon befinner sig Skriften Att möta Cancerpatienter: CVast/publikationer/inspirationsskrift_at tmotapatienter.pdf

5 Upplevelser av cancer Kroppen talar om att något inte står rätt till Bakgrundsförståelse Ett hot Genomsnittspatienten år

6 Ordets innebörd Vad förknippas med ordet cancer?

7 Innebörden Synonymt med lidande, smärta och död Rädsla för att mista kontrollen Allmän öppenhet att tala om cancer Svårt att tala med patienten Hela familjen blir inblandad

8 Prediagnostisk fas Upptäcka tidiga tecken Inte vilja se Förneka Kroppskännedom Ana att något är fel

9 Diagnostisk fas Stressande period Besked från prover och undersökningar Utredning av sjukdom Väntetid

10 Behandlingsfas Kan bemästras, mindre ångestfyllt Vardagen bestäms av behandlingsformen Stort informationsbehov Vad är betydelsefullt för patienten?

11 Remission Fri från synliga sjukdomssymtom Glädje och tacksamhet Stor osäkerhet Fruktan för återfall Lära känna den nya kroppen Det krävs mod för att åter vända sig till livet

12 Rehabilitering Är det möjligt att leva normalt när man är färdigbehandlad? Kontroller under många år efter avslutad behandling Svårt att tro på att man är frisk

13 Recidiv Nya utredningar, behandlingsregimer och prognosvärderingar Det första recidivet oftast svårast Viktig uppgift att hjälpa patienten koncentrera sig på livet och göra dagarna levande

14 Döendet Stimulera till att leva den tiden som är kvar God lindring av plågsamma symtom Samtala om hur de önskar att den sista tiden skall vara, och var patienten önskar avsluta sitt liv

15

16 Celldelning När en gammal cell dör ersätts den snabbt av en ny frisk cell Ständig cellbildning Ständig förnyelse Balans

17 Onormal celldelning Den perfekta balansen rubbas En tidigare frisk cell uppför sig fel Fortsätter dela sig ohämmat Fler celler bildas tumör bildas Fortsätter att växa

18 Vad är det som händer? Uppstått fel i någon av kroppens celler Kroppen har inte klarat reparera cellen Sjukligt förändrad cell växer och delar sig ohämmat Bildas klump av cancerceller / tumör

19 1. En genetisk förändring uppstår. Det leder till ökad celldelning hos för övrigt normala celler.

20 2. Med tiden uppkommer fler genförändringar vilka leder till att cellens självmordsprogram störs.

21 3.Ytterligare förändringar leder till att de nya celler som bildas mer och mer liknar en cancercell.

22 4. Fullt utvecklad cancer. Cancercellerna kan utveckla egna blodkärl och tar inte längre hänsyn till omkringliggande vävnad.

23 5. Spridd cancer. Cancercellerna kan nu sprida sig via blodet och lymfvätskan och bilda dottertumörer, metastaser, på andra ställen i kroppen.

24

25 Varför inträffar cancer? Cancer hos vuxna: ibland kan yttre faktor förklaras, relaterat till livsstil Barncancer: ingen yttre faktor

26 WHO Livsstil Hindra Cancer Rök inte Sola förnuftigt Sträva efter BMI Kloka matvanor Fysisk aktivitet Drick måttlig mängd av alkohol Gå på gyn.kontroll Radonkontroll: Sanera och ventilera

27 Söka vid tidiga tecken Större chans att behandla Mindre påverkan på kroppen Ökad självkontroll

28 Tidiga tecken Bröstcancer knöl i armhålan förstorat och hårt bröst hudrodnad och apelsinhud indragningar i huden blod eller vätska från bröstvårtan

29 Tidiga tecken Hudcancer Knuta i hud, sår som inte läker, eksemliknande röd/skrovl/fjäll Rodnad / fjällande fläck Födelsemärke börjar växa, klia, blöda, eller ändra färg och form. Nya förändringar som uppträder

30 Tidiga tecken Leukemi Brist på normala blodkroppar: Blodbrist, trötthet Envisa infektioner Lättblödande Feber, avmagring, svettningar nattetid, smärta i skelettet Svullna lymfkörtlar eller mjälte

31 Tidiga tecken Livmoderhalscancer Cellförändringar är förstadium ej cancer. Kan läka ut av sig själv. Få eller inga tidiga symtom. Små blödningar mellan mens, blödn/smärta vid samlag eller vid krystning på toalett, blodblandad flytning

32 Tidiga tecken Lungcancer Hosta: torrhosta eller upphostn med slem / blod Andfåddhet Lunginflammation Avmagring, aptitlöshet, trötthet Svullna lymfkörtlar

33 Tidiga tecken Prostatacancer Tidigt skede: inga symtom Senare: Samma som godartad P- förstor.; svag urinstråle, svårt börja miktera, tätare urinträngningar Spridd: Symtom utanför P-körteln; skelettsmärtor, viktnedgång, trötthet

34 Tidiga tecken tarmcancer Blod i avföringen, ändrade avföringsvanor diarré, förstoppning eller täta trängningar Kraftig slembildning kan också förekomma liksom smärta, ibland knipsmärtor. Uppkördhetskänsla, blodbrist, trötthet och viktminskning kan vara andra symtom

35 Metastaser - dotterceller Spridning till omkringliggande vävnad eller annat organ Hjärnan o skelettet lungcancer Levern tjocktarmscancer Skelettet Prostata Skelett, lungor, lever, hjärna - bröstcancer

36 Cancerbehandling

37 Behandlingskombinationer

38 Vad är strålbehandling Joniserande strålning som avger energi på sin väg genom materien. Energin bryter ner mycket starka kemiska bindningar i cellerna. DNA påverkas i cancercellerna och det uppkommer letala eller subletala skador. Påverkar endast det område som behandlas.

39 Olika typer av strålbehandling Extern Intern (radioaktiv isotop i.v. eller p.o.) Intracavitär (radioaktiva inlägg) Interstitiellt (iridiumnålar i tumören) Intraoperativt (ffa magtarmkanalen)

40

41

42 Strålbehandling - Termer Energi - vilken sorts strålning som ges och med vilken styrka MV, MeV, kv Fraktion - ett behandlingstillfälle Slutdos - hur mycket strålning patienten fått Gy (Grey) - enhet för behandlingens effekt mot tumören (absorberad dos)

43 Intentioner Kurativ intention: bota, acceptera tidiga biverkningar, större risktagande, minimera sena biverkningar Palliativ intention: lindra, understödja, symtomlindring, minimera tidiga biverkningar

44 Biverkningar vid strålbehandling Tidiga - uppstår under och upp till sex månader efter avslutad strålbehandling Sena - uppträder efter sex månader och kan utvecklas sakta, under månader upp till år efter behandlingens slut

45 Biverkningar beror på Var man ger behandlingen Strålningens energi Typ av strålning (djup eller ytlig) Dos per fraktion Slutdos Patientens allmäntillstånd

46 Sjuksköterskans uppgifter Förbereda och ge strålbehandling Informera och undervisa patient och närstående Etablera kontakt med patienten med hjälp av kunskap, erfarenhet och fantasi Symtomhantering; följa upp besvär varje dag, ge råd och info, remittera till dr, dietist etc

47 Vanliga frågor från patienter Blir jag radioaktiv? Hur länge sitter strålningen kvar i kroppen? Gör det ont? Kan jag duscha med strecken? Måste jag ligga stilla? Vad händer annars? Varför måste alla gå ut ur rummet? Kan ni se om strålningen gör någon nytta? När får jag veta om jag kommer att bli bra? Vad kan jag göra för att hjälpa till? Hur kan man veta att strålningen kommer där den ska? Vad händer om behandlingen inte hjälper?

48

49 Cytostatikabehandling Kurativ behandling Adjuvant behandling Neoadjuvant behandling Palliativ behandling

50 Föreskrifter för handhavande Lokala föreskrifter sjukhus / region AFS SoS SBU-rapporter

51 Trygghet och säkerhet God personalvård Gott arbetsklimat Patientens intryck Eliminera risk för läckage via system Eliminera intag av cytostatika vid hantering av cytostatika

52 Klä dig säkert

53 Patientinformation Information av sjuksköterska med kunskap om kuren och biverkningar Låt gärna anhörig vara med Informationsbroschyr och informationsblad Vad vet patienten om sin behandling, lyssna av

54 Informationens innehåll Behandlingens namn Hur lång tid den tar Hur behandlingen ges Hur lång tid är det mellan kurerna Biverkningar, sidoeffekter. Nämn att det finns bra medicin t.ex. mot illamående i förebyggande syfte. Peruk?

55 Venflon vid cytostatikabeh. Använd underarmen, undvik leder Uppvärms arm underlättar Börja sticka nerifrån, i händelse av misslyckande måste nästa stick ske ovanför, annars risk för läckage Trevägskran med svans, ev spoldropp Förvissa dig om bra inflöde och bra backflöde - ge aldrig i tveksam venflon

56 Central Venport & CVK Bra inflöde och backflöde 10 cm + 50 cm svans minskar spillrisk Saknas backflöde måste kontrollröntgen göras Använd minst 10 ml spruta

57 PICC-line; peripheral inserted central catheter Central Venport CVK; Central ven kateter

58 Cytostatika ska ges med Kunskap Respekt Vaksamhet

59 Akuta bieffekter Vävnadsretande vid extravasering Myelosuppression Alopeci Mucosit Allergiska reaktioner Illamående & kräkn Neurotoxicitet Ototoxicitet Nefrotoxicitet Kardiotoxicitet Pneumonit

60 Sena biverkningar Infertilitet Sekundär malignitet

61 Trötthet och orkeslöshet Ingen medicin hjälper (undantag vid lågt Hb) Frisk luft, vila, äta näringsrikt Behöver undervisning om hur man bättre kan orka med livssituationen

62 Hudbiverkningar Huden röd, torr/fuktig, flagnande, kliande Ökad pigmentbildning Huden mer känslig för sol och infektioner Tvätta med oparfym tvål. Badda torrt. Hydrocortison vid klåda Alsollösning vid fuktig, fjällande hud

63 Håravfall Beror på strålområde, slutdos respektive cytostatikapreparat Sällan bestående Prata om upplevelser och förändrad kroppsuppfattning Peruk om så önskas - remiss

64 Sväljningsbesvär Tänk på matkonsistensen; byt till mjukare när besvären tilltar, sondmat Smärtstillande före måltid Färre portioner, oftare

65 Elimination Symtom relaterade till nutritionsstatus, urinering och avföring vid behandling över buk och bäcken Diarré vid förändrad absorption av näringsämnen i tunntarm Urinträngningar, inkontinens, blod och slem i avföring

66 Muntorrhet Ofta bestående besvär Smärta och obehag i munnen Talsvårigheter, sömnrubbningar, karies, tandlossning, smakrubbningar Rikligt med dryck, matkonsistens Saliversättande medel Kontinuerliga tandläkarbesök

67 Illamående och smärta Läkemedel för symtomatisk behandling före strålbehandling respektive före + under + efter cytostatikabehandling Information Avslappning, lugnt sätt, dämpad belysning, lugn musik

68 Besvär relaterade till sexualitet Problem med sex och samlevnad vanligt vid alla former av cancer Impotens, nedsatt förmåga till erektion Minskad sexuell lust Slemhinne- och hudförändringar i vagina Smärta Samtala och informera. Uppmuntra till samtal med partner

69 Nutritionsproblem vid cancer Varför en cancerpatient behöver näring Orsaker till viktnedgång

70 Öka näringsintaget!!! Servera god och vällagad mat med valmöjligheter Trevlig servering Rätt mängd Energität mat - gärna Dietistkonsult Mellanmål Rätt konsistens Rätt tidpunkt och rätt temperatur

71

72 Rehabilitering Ska helst börja i samband med att patienten får sin diagnos Ska ske parallellt med behandling Kontakt med arbetsgivaren och FK FAR Fysisk aktivitet på Recept

73

74 Emotionellt stöd Var nära patienten Lyssna till patientens livshistoria Acceptera, inte bagatellisera Låt patienten få gråta Tillåt ilska och aggression Dela sorgen med patienten

75 Praktiskt stöd Omvårdnad som praktisk handling Avlastning i förhållande till vårdansvar för barn & gamla Hjälp för att upprätthålla vardagslivets aktiviteter Ge plats åt de närstående Lämplig plats för info och vägledning

76 Socialt stöd Det informella stödet - eget nätverk Det formella stödet

77 BEING A HERO IS EASY