Några tankar och övningar för att få bra studieharmoni

Transkript

1 Rune Olsson. PIE. IEI. LiU sid 1 av 31 Några tankar och övningar för att få bra studieharmoni Sid Frågeformulär om studievanor 2 Medvetandegör din användning av tiden 8 Att planera arbete 9 Lära sig lära är att lära sig leva 13 Det finns inget kylskåp på biblioteket att koncentrera sig 15 Att äta en elefant att studera en bit i taget 17 Minnet är ett hologram 20 Arbeta mindre - lär dig mer. Om sömnvanor 22 Att hantera risksituationer 25 Sammanställda av Rune Olsson, PIE. IEI Linköpings universitet Se mer på : och

2 Rune Olsson. PIE. IEI. LiU sid 2 av 31 FRÅGEFORMULÄR 0M STUDIEVANOR Beroende på vilket resultat du får kommer du att kunna se vad du kan satsa på för att bli ändå bättre på att lära nytt. Vi ska ta upp detta på föreläsningar och övningar. Anvisningar: För varje påstående om studievanor skall Du ta ställning till om Du instämmer eller tar avstånd från påståendet. Om Du tycker att Du vill svara olika för olika ämnen Du läser, så välj svar efter det ämne Du har läst mest i. Rita en cirkel kring den siffra som bäst passar med Din åsikt. Siffrorna betyder: 4 = Instämmer helt 3 = Instämmer med viss tvekan 1 = Tar avstånd med viss tvekan 0 = Tar helt avstånd 2 = Används endast om ett påstående absolut inte gäller för Dig eller om Du tycker att det är omöjligt att ta ställning. 1 Jag tycker att det är lätt att organisera min studietid effektivt A 2 När det är möjligt så försöker jag sätta in idéer från ett visst ämne i ett större sammanhang genom att relatera dem till idéer i andra ämnen. 3 Även om jag vanligen kommer ihåg fakta och detaljer så tycker jag att det är svårt att sätta ihop dem till större sammanhang. 4 Jag tycker det är bäst om man får veta precis vad man skall göra i samband med uppgifter man får. 5 Det bästa sättet för mig att förstå vad tekniska termer betyder är att komma ihåg den definition som stod i boken C G B F 6 Det är betydelsefullt för mig att jag klarar mig verkligt bra på det jag nu läser A 7 För det mesta har jag som mål att fullständigt begripa det som jag skall läsa D 8 När jag läser så försöker jag komma ihåg viktiga fakta som kan bli användbara senare. 9 När jag håller på med en arbetsuppgift försöker jag hålla i minnet exakt vad läraren tycks önska. 10 För det mesta är jag försiktig när jag drar slutsatser om de inte är väl underbyggda av fakta. 11 Det huvudsakliga skälet till att jag befinner mig här är för att jag skall kunna lära mig mer i de ämnen som verkligen intresserar mig. 12 När jag försöker förstå nya idéer, så försöker jag ofta sätta in dem i verkliga situationer där de kan tänkas vara tillämpbara. 13 Jag antar att jag är mera intresserad av vilket betyg jag får än vad jag lär mig på kursen B A E D C B 14 Det går ganska fort för mig att komma igång med studierna på kvällarna A 15 Jag har en ganska god allmän uppfattning om många saker, men min kunskap om detaljer är ganska dålig. 16 För det mesta så anstränger jag mig en hel del för att försöka förstå saker som till en början verkar svåra. 17 Jag får ofta kritik för att jag tar med irrelevant material i mina arbetsuppgifter och i diskussioner F D G

3 Rune Olsson. PIE. IEI. LiU sid 3 av Jag tycker att jag ofta måste läsa saker utan att ha en chans att verkligen förstå dem. 19 Om förhållandena är sådana att jag inte kan studera så kan jag för det mesta göra något för att förändra dem. 20 Kluriga frågor eller problem fascinerar mig, speciellt när man måste arbeta sig genom materialet för att komma fram till en logisk slutsats. 21 Jag finner ofta att jag ifrågasätter saker som jag hör på föreläsningar eller läser i böcker. 22 Jag tycker det där till stor hjälp att skaffa en överblick över ett nytt ämne genom att se hur olika idéer hänger ihop B A E D C 23 Jag läser mycket lite utöver det som krävs för att klara arbetsuppgifter B 24 Det är betydelsefullt för mig att göra saker bättre än mina kamrater, om jag bara kan det. 25 Mina handledare vill att jag skall satsa mera på att använda mina egna idéer och inte vara så rädd för det. 26 Jag använder en hel del av min fritid till att lära mig mera om intressanta ämnen som diskuterats på undervisningen A F D 27 Jag verkar vara alltför snabb att dra slutsatser utan att ha sett alla fakta G 28 Jag tycker att akademiska ämnen är så intressanta så jag skulle vilja fortsätta att läsa när jag har klarat av den kurs jag nu går på. 29 Jag tycker det är viktigt att se på problem rationellt och logiskt och utan att dra intuitiva slutsatser. 30 Jag tycker att jag måste koncentrera mig på att komma ihåg en hel del av det vi måste läsa D E B

4 Rune Olsson. PIE. IEI. LiU sid 4 av 31 HUR DU BERÄKNAR DIN POÄNG PÅ FORMULÄRET OCH FÅR FRAM DIN INSTÄLLNING TILL STUDIERNA Som Du ser finns det i marginalen angivet till vilken av nedanstående kategorier som varje fråga hör. Skriv ner Ditt svar under respektive bokstav. Det blir 6 svar under A, B och D och 3 under C, E, F, G, som Du skall summera. A B C D E F G Summa: A= B= C= D= E= F= G= C+G= E+F= VAD BETYDER DE OLIKA SKALORNA? Prestations inriktning A= Skala A ger Dig x poäng av 24 möjliga på "prestationsinriktning", vilket innebär välorganiserade regelbundna studiemetoder, konkurrensinriktning och tro på framgång. Den som har hög poäng på denna skala är mycket inriktad på att klara sig bra och göra bra ifrån sig, vad detta än innebär och det brukar gå bra för dem. (Korrelationen mellan poäng och framgång = +0,32). Reproducerande inriktning B= Skala B ger Dig x poäng av 24 möjliga på en "reproducerande" inriktning som innebär en ytlig inställning till inlärning där man lär sig utantill och för att klara skrivningarna, ser högre studier som nödvändiga för att få tillräckliga kvalifikationer för ett jobb, vill ha klara instruktioner om vad som skall läsas, struktur och väl angivet vad som skall läsas. Den som har hög poäng på denna skala försöker memorera det han läser bara för att klara skrivningarna. De håller sig helt och hållet till det som måste läsas och följer inte upp egna intressen (om de har några). Trots sin uttryckliga vilja att klara sig så brukar det gå dåligt för dem. (Korrelation mellan poäng och framgång = -0,25). Meningsfull inlärning D= Skala D ger Dig x poäng av 24 möjliga på en inriktning som kan kallas for meningsfull inlärning. Den innebär att man söker efter 'mening' i det man läser, är involverad och aktiv, sätter in sina kunskaper i verkliga livet, är intresserad av att lära för dess egen skull, är intresserad av ämnet. De som får höga poäng på denna skala följer upp sina egna intressen även om de ligger utanför det som kommer på skrivningen, de vill förstå det de läser och tycker att det de lär sig är intressant. Det brukar gå bra för dem. (Korrelation mellan poäng och framgång = +0,28). De återstående skalorna får man genom att addera olika delskalor: Förståelseinriktning C+G=. Genom att summera C och G får Du x poäng av 24 som visar på en tendens till att "lära för att förstå", där man använder analogier och bilder för att beskriva ämnen och understryker vikten av idéer och samband. Man kallar den även för en holistisk tankestil. Steg-för-steg-inriktning E+F=.. Genom att summera E och F får Du x poäng av 24 som är ett mått på en inlärningsstil som litar på steg-försteg-metod, angriper problem logiskt och framhåller vikten av detaljer. Man kallar den även för en analytisk tankestil. Mångsidig inriktning D+C+E=

5 Rune Olsson. PIE. IEI. LiU sid 5 av 31 Ett mått på mångsidig inlärningsstil får Du genom att addera D, C och E av 48 möjliga poäng. Dåliga vanor B+F+G=.. Ett mått på dåliga vanor i inlärningsstilen får Du genom att addera B, F och G av 48 möjliga. SAMMANFATTANDE FÖRUTSÄGELSE Den bästa förutsägelsen av studieframgång får Du genom att addera och dra ifrån enligt följande: Framgång = A + D + C + E +(48 - B - F - G) av 120 möjliga som är en kombination av mångsidig inlärningsstil och välorganiserade studievanor och frånvaron av dåliga vanor. I tabellen kan Du se medelvärden och standardavvikelser i poäng för flera grupper av studerande inom olika fakulteter (värden från England, ej normerad för svenska värden). Medelpoäng och standardavvikelser Hum fak Samhällsvet Naturvet Totalt Std Korrelation avvikelse Prestation A 12,50 12,73 13,08 12,82 (4,26) + 0,32 Reproduktion B 11,98 13,65 14,26 13,51 (4,40) - 0,25 Mening D 15,17 14,21 13,93 14,31 (4,51) + 0,28 Förståelse C+G 13,04 13,64 12,64 13,12 (3,63) - 0,04 Steg-för-steg E+F 12,45 13,48 13,48 13,25 (3,70) - 0,07 Mångsidig C+D+E 29,58 29,65 29,64 29,63 (7,03) + 0,26 Dåliga vanor B+F+G 23,06 25,32 24,67 24,57 (7,15) - 0,29 Framgång A+D+C+E+ (48-B-F-G) 67,02 65,06 66,05 65,88 (13,01) + 0,41 När Du skall bedöma Dig själv så kan Du anse att en halv standardavvikelse över medelvärdet är "högt" på skalan och en hel standardavvikelse som "mycket högt". En halv respektive en standardavvikelse under medelvärdet motsvarar lågt respektive mycket lågt.

6 Vad fick Du för resultat? Rune Olsson. PIE. IEI. LiU sid 6 av 31 Idealt sett skulle Du ha fått mycket högt på prestationsinriktning (A), meningsinriktning (D), mångsidig inriktning (C+D+E) och mycket lågt på reproducerande inriktning (B) och dåliga vanor (B+F+G). 1. Om Du inte fick detta, varför? Om Du fick detta, varför fick inte alla andra det? Lista här fem möjliga skäl: Vad kan göras av lärare och av Dig själv för att förbättra Ditt sätt att studera? För att få idéer om vad du skulle kunna göra så kan du läsa frågorna noggrant och fundera på om du kan öva in ett bra beteende (som ger plus-poäng) och öva bort ett dåligt betende. Förslag till vad Du kan göra själv: Förslag till vad läraren kan göra: Frågeformuläret har utvecklats av Neol Entwistle, professor i pedagogik vid universitetet i Edinburgh

7 Rune Olsson. PIE. IEI. LiU sid 7 av 31 Några förslag till vad du skulle kunna göra med utgångspunkt från dina poäng från frågeformuläret. Alla bör läsa artiklarna 1: Lära sig lära och 9: Sömn. Låg Hög Prestation A - Undersök vad du säger till dig själv. - Förbättra konditionen så du orkar. - läs art nr 2: Kylskåp - läs art 5: Minnet + Reproduktion B + - plugga i grupp så att du måste förklara för andra. - gör en studie hur du använder din tid - läs art 3: FörInOmNy - läs art 5: Minnet - läs art 4: kamel eller dromedar Mening D - hitta koppling till framtid yrke + -sök din motivation - läs art 4: Kamel - läs art 1: Lära sig lära Förståelse C+G - läs art 2: Kylskåp Steg-för-steg E+F - läs art 2: Kylskåp Mångsidig C+D+E - se hur andra gör - hitta alternativa metoder för att ta in en text - läs art 1: Lära sig lära + Dåliga vanor B+F+G + - undersök dina risksituationer. Läs art gör en studie hur du använder din tid - Läs art 10: Mental träning - läs art 6: Zen - Läs art 9: Sömn - läs art 8: Problemlösarstilar Framgång A+D+C+E+ (48-B-F-G) Se om du fick lågt/högt på något annat som ger -minus. Börja med det som rekommenderas där. - läs art 3: FörOmInNyTag + Artiklarna finns på 1: Lära sig lära är att lära sig leva 2: Det finns inga kylskåp på biblioteket 3: Att äta en elefant 4: Är du kamel eller dromedar 5: Minnet är ett hologram 6: Zen och konsten att studera 7: Fotoläsning Detta kan kallas för överkursen. Behärska metoderna som beskrivs i art. 3 först. 8: Problemlösarstilar 9: Sömn 10: Mental träning 11: Personlig effektivitet 12: Risksituationer vid studier 13 Tänk efter före. Att komma underfund med framtida yrkesval. Fler artiklar kan komma.

8 Rune Olsson. PIE. IEI. LiU sid 8 av 31 Medvetandegöra hur du använder din tid just nu så att du kan bättre planera den tid som kommer Steg 1: Tidsstudie Ta sju påföljande dagar. Notera vad du gör under dygnets alla 24 timmar. Fyll i detta schema varje kväll så att du får en detaljerad uppfattning om hur du använder din tid. Samma typ av schema använder du för att planera din vecka. Tim Mån Tis Ons Tors Fre Lör Sön

9 Rune Olsson. PIE. IEI. LiU sid 9 av 31 Steg 2 Att planera arbete Varför och hur skall man planera? Många av de studenter jag har mött här på universitetet har sagt mig att det inte är någon idé att de planerar vad de skall göra, för det blir aldrig som de hade planerat. Att det aldrig blir exakt som man hade planerat är ju sant, men deras påstående måste trots allt bemötas, för syftet med att planera det man skall göra är inte enbart att man i förväg skall veta hur allt kommer att inträffa. Nej, planerar gör man av helt andra anledningar. När man skall planera måste man först ta reda på vad uppgiften består av (oftast en kurs med en viss kurslitteratur av vilken ett visst antal sidor skall tenteras av) och hur lång tid man har till förfogande. Det arbete man lägger ner på dessa båda uppgifter, t ex genom att skaffa kurslitteraturen och sätta sig in i den och genom att under en vecka fylla i veckoschema 1 (i gula broschyren) för att se hur mycket man studerar, medför att man faktiskt får överblick över eller bättre grepp om det arbete som ligger framför en. I bästa fall medför det också att man får en annan inställning till hur mycket tid man har på sig för självstudier. Man får klart för sig att man inte har råd att slösa med tiden. Om man inte skaffar sig denna överblick över sitt förestående arbete så är det mycket lättare att skjuta upp det man skall göra till senare. I och med att man sätter sig in i vad som krävs för kursen blir man också mera målinriktad. En annan sak som man som student måste lära sig är att man aldrig får tid. Sådant man skall göra när man får tid blir mycket sällan av. Man måste helt enkelt ta sig tid. Det man vill skall inträffa måste man på något sätt lägga in i sitt tidsschema, man måste prioritera det framför andra saker som man kanske hellre gör. När man är nybörjare på universitetet kommer man ofta från en inrutad skoldag eller arbetsdag som någon annan har rutat in åt en. När man sedan får ett schema med några få föreläsningar i veckan verkar det enkelt att läsa på universitetet. Man har hur mycket tid som helst för allt det roliga man inte hann med i skolan. Eller kanske för att jobba för att få ihop pengar? Man tänker inte på att heltidsstudier faktiskt innebär 40 timmars arbetsvecka och att man nu själv måste göra sig ett schema. Det första steget, som jag hoppas du har gjort redan, är att ta reda på vad man har för sig under en vecka. Då får man oftast klart för sig hur mycket tid det går åt till rutinuppgifter, måltider, tidningsläsning, osv. När man har samlat in dessa uppgifter och sammanfattat dem har man underlag för att börja planera. Analysera dina insamlade data Sammanfatta hur mycket tid du använder för olika aktiviteter under veckan. Gör det nu: hur många timmar läser du? totalt? effektivt? Hur många timmar planerade du att läsa? Hur blev det? Tänk sedan efter: När är du piggast? När på dygnet tror du att det är effektivast att studera för din del? Var studerar du bäst? Var får du mest lugn och ro? Hur kan du skaffa dig lugn och ro? Var har du lättast att koncentrera dig? Vad gör du som är roligt varje dag, varje vecka, inklusive rekreation och motion? Hur många timmar skulle du faktiskt realistiskt kunna ägna åt självstudier (sitta ensam och plugga)? Använd svaren på dessa frågor när du senare gör upp ditt veckoschema eller i modulen om självstyrning. Om du tänker på dina studier som ett arbete och de studievanor du skall skaffa dig som arbetsvanor, kanske du har lättare för att förstå hur viktigt det är att du skaffar dig goda arbetsvanor. Att betrakta studierna som ett arbete borde också, innebära att du bättre förstår vikten av att börja på vissa klockslag, hålla på under viss tid, inte göra annat under arbetstid, osv. Studier betraktas ofta, till skillnad från annat arbete, som något som kan utföras när man inte har möjlighet att göra något annat, de kan flyttas hur som helst och mest skjutas upp, de kan utföras var som helst; de betraktas kort sagt inte som något arbete. Att ha en plan för när saker skall utföras är också det bästa sättet att undvika den handlingsförlamning som det ofta innebär att ha många saker som skall utföras framför sig. Pricka in den i ditt schema och ta dem i tur och ordning. När du väl har kommit igång med en av sakerna och koncentrerar dig på den så minskar handlingsförlamningen. Gör ett permanent veckoschema med hjälp av det du har lärt dig av det första veckoschemat. Var realistisk när du planerar! Om du har studerat väldigt lite tidigare så är det oftast orealistiskt att tro att du skall kunna öka tiden från t ex 1 timme till 5 timmar per dag, speciellt om du har svårt att koncentrera dig. Gör i så fall så att du ökar den tid du studerar successivt samtidigt som du vänjer dig vid att studera vid en viss tid och efter ett schema.

10 Rune Olsson. PIE. IEI. LiU sid 10 av 31 Varifrån skall du ta tiden? Studera vad du gjorde under veckan då du bara skrev ner vad du gjorde. Vilka aktiviteter skulle du kunna tänka dig att minska på eller hur skulle du kunna göra för att få mera tid för självstudier? Gör en lista över dem. Tänk sedan för varje aktivitet ut vilka konsekvenser det blir om du genomför just detta. Välj sedan det du tycker vara det bästa sättet att öka studietiden. Se efter hur det går efter tre dagar eller mera och ändra strategi om du inte är nöjd. Långtidsplaner eller detaljplanering. Det kan ju tyckas att det skulle vara bättre att man detaljplanerar, men det finns forskning som visar att de som planerar för längre tid t ex månadsvis och veckovis klarar studierna bättre. Man vet inte riktigt varför, men det skulle kunna bero på att man vid långtidsplanering får överblick över vad som skall göras, får klart för sig hur få timmars självstudier som faktiskt ryms inom en månads arbete (räkna själv får du se), och därigenom får en annan inställning till den tid man har till förfogande. Om du inte långtidsplanerar och får den här överblicken tror du lätt att du har all tid i världen och då skjuter du lättare upp. Får man ändra i planerna? Man måste komma ihåg att planerar gör man för att styra sig själv åt det håll man vill och att hjälpmedlet inte får bli ett mål i sig. Men det är viktigt att man håller sig till planen så mycket det går tills man har skaffat sig vanan att börja arbeta på de tider man har planerat. Alltså, följ planen men gör nödvändiga ändringar. Sätt upp schemat ovanför läsplatsen där du kan se det tydligt. Studera det varje morgon och följ upp det varje kväll för att se hur du lyckas. När du har följt schemat flera veckor kommer du att bli överraskad över hur lätt det är att skaffa sig regelbundna vanor. Vem har ansvaret för dina studieresultat? Är det du som tar ansvar för hur det går? Vet du när du kan något? Många studenter som jag har träffat överlåter åt andra att avgöra när de kan något. De har läst som galningar, läst igenom kurslitteraturen flera gånger, men de har aldrig frågat sig vad de kan och inte kan av litteraturen. Det är ett ineffektivt sätt att studera och de låter lärarna ta över en del av det arbete som de redan tidigare själva skulle ha gjort. Om du känner igen dig så studera avsnitten om studiemetod, anteckningar och tentamina och gör arbetsuppgifterna. Vad kostar det att studera? Löjlig fråga! Det vet väl alla. Studiemedlen är så och så stora. Räkna ut vad det kostar dig per timme att studera. Räkna med 40 timmars arbetsvecka. Då kan du också räkna ut vad det kostar dig att inte ägna dig åt studierna! Konsekvenserna av planering Om du tidigare inte har planerat ditt arbete och nu gör det för första gången kommer du att upptäcka att du får mindre dåligt samvete. Du får troligen också mera tid för rekreation, du får lättare och lättare att sätta dig på de tider du har bestämt och sist men inte minst: du blir mera nöjd med dig själv. Om du vill läsa mer om hur man tar ansvar för sitt liv kan du läsa Lars Wiberg: Vilja Välja Verklighet, Norstedts 1984

11 Träningssuppgift: Planering Rune Olsson. PIE. IEI. LiU sid 11 av 31 Gör nu ett permanent veckoschema med hjälp av det du har lärt dig av det första veckoschemat. Självfallet förändras dina veckor så att den ena inte är den andra lik. Övningen vill få dig att fundera på din arbetsdag så att du lär dig att fördela det du ska göra på ett bra sätt. 1. Markera först tillräckligt med sömn varje natt. Sedan nödvändiga aktiviteter som måltider, undervisning, förvärvsarbete. 2. Planera nu in tid för eget arbete/självstudier. Bestäm det antal timmar du behöver studera beroende på om du har vana eller är ovan, hur lång tid du behöver, inte hur mycket andra läser. Lägg t ex söka referenser på tider när du inte är som mest receptiv. Den mest receptiva tiden bör du använda för direkt pluggande. 3. Motion, rekreation ( t ex läsa skönlitteratur) och social samvaro med andra behövs under ca 15 timmar per vecka. 4. Anpassa studieperiodernas längd efter stoffets (inlärningsmaterialets) svårighetsgrad. Räkna med fler pauser om du läser än om du skriver. Undvik att t ex prata med någon under pauserna för då är det mycket svårare att återgå till arbetet. 5. Studera stoffet i anslutning till undervisning. Förbered dig genom att gå igenom det som skall tas upp. Detta är mycket tidsbesparande! Förberedelserna behöver inte vara särskilt omfattande för att hjärnan skall bli inställd på området. Föreläsningen blir den första repetitionen vilket underlättar ihågkomsten. Repetera sedan så snart som möjligt efter undervisningen. Det är viktigt att du repeterar inom 24 timmar och helst också direkt efter en föreläsning, eftersom man då har lättast att komma ihåg vad som sades. Använd tiden mellan undervisningstillfällena, dvs håltimmar. Det är svårast att planera och utnyttja tiden mellan 8 och 18, så planera den omsorgsfullt så att den blir väl utnyttjad. 6. Planera in det som är mest krävande på de tider då du arbetar bäst. Var realistisk när du planerar!

12 Rune Olsson. PIE. IEI. LiU sid 12 av 31 Mitt permanenta veckoschema Tim Mån Tis Ons Tors Fre Lör Sön

13 Rune Olsson. PIE. IEI. LiU sid 13 av 31 LÄRA SIG LÄRA ÄR ATT LÄRA SIG LEVA En samling tankar och förslag om vägar till bättre studieresultat Ganska ofta hör jag följande: "Ja, nog verkar det bra det du rekommenderar, men det tar sån tid att öva in nya studievanor och jag har inte den tiden, så jag håller fast vid mitt gamla sätt. Det går ju så där hyfsat i alla fall..." Denna person kommer att få det jobbigt vid livets naturliga skiftningar och jag beklagar det företag som anställer denna trög-förändrade! För det är faktiskt ganska enkelt att förbättra sina studievanor, om man vill... Och jag vill påstå att om du ser över dina studievanor på det sätt som skisseras här, kommer du att lära dig saker som uppskattas i näringslivet: flexibilitet, förmåga att samarbeta, ledarskap. Saker som du får in som en biprodukt till effektiva högskolestudier. Hur man lär Sedan 1976 har jag tränat studenter och personer från näringslivet i sätt att lära nytt. Det har gällt skiftande ämnen inom teknik, ekonomi och ledarskap. Många har jag följt från högskola och under de första åren i näringslivet. Flera samband mellan sätt att vara på högskolan och framgång i yrket har varit tydliga. Många av de duktiga inlärarna jag har mött har haft till synes helt olika inlärningsmetoder, men vid närmare betraktande har de haft en hel del likheter. Dessa likheter vill jag beskriva. Beskrivningarna kan tjäna som förebilder i träningen Att lära sig hur man lär. Peppa upp Säg till dig själv: Mina gymnasiestudier har varit så framgångsrika att jag fått tillräckligt med poäng för att komma in på en högskola!. Beröm dig själv för all den studieframgång du haft. Så ofta du kan! Sedan kan du med denna säkerhet som bas förbättra din studieteknik. Ofta får jag frågor om studieteknik, som om det enbart hänger på Tekniken med stort T. Rätt arbetsordning, "mind maps", anteckningsteknik, många koppar kaffe, mental styrka osv. Och nog kan man få hjälp av tips och knep, men i botten ligger din uppfattning om dig själv, om du tillåter dig att pröva nytt, om du tillåter dig att vara osäker, hur du peppar upp dig (eller ner dig). Kräver avlärning All inlärning kräver någon form av avlärning. Ibland lär man sig en ny sak direkt och ibland tar det tid innan den fastnat. Under den tiden kan det kännas mycket jobbigt. Låt mej illustrera med en övning: knäpp dina händer. Hur känns det? Skönt eller hur? Har du vänster eller höger tumme överst? Ta nu och lös upp fingrarna och flytta till nästa mellanrum och knäpp en gång till. Denna gång så att den andra tummen kommer överst. Hur känns det här? Konstigt eller hur? Det känns som om vissa fingrar håller på att strypas. Ändå kan det anatomiskt inte vara så stor skillnad på ena eller andra sättet. Skillnaden ligger främst i DIN känsla. Du har i ditt minne bevarat hur det "ska" kännas. Detta är den innersta kärnan i människans inbyggda motstånd mot förändring. Muskelminnen Vi har i vår kropp mängder med dylika muskelminnen. Så fort vi ska ändra studievanor - och det kan vara något så enkelt som hur du sitter vid bordet - så måste kroppen lära av det gamla innan den kan lära in det nya. Det är denna avlärning som är en förutsättning för att den nya vanan ska sitta rätt. Så den första känslan av osäkerhet när du provar något nytt kan du bortse ifrån. Ge dig tid att lära av och klandra inte dig själv om du halkar in på den gamla vanan. Ändra dig bara medvetet tillbaka till den nya, så hjälper du inlärningen. Livet på en högskola De flesta som studerar på en högskola har två viktiga saker att tänka på: dels att lägga grunden för framtida yrkesliv med en bra examen, dels att hitta en partner för resten av livet. Jag vet inte vilket som är viktigast. Klart är att man bör satsa helhjärtat på båda. Så läs på veckodagarna och fira på helgerna. Men med måtta. Det går snett ibland på "livets väg". Vännen gör slut t ex. En sådan händelse påverkar

14 Rune Olsson. PIE. IEI. LiU sid 14 av 31 naturligtvis läsandet. Nu kan det vara mycket läkande att ha kamrater att tala med. En kamrat som kan lyssna utan att ge enkla råd av typen: "Glöm den där tjejen. Kom med till kåren och ta en öl, så skall jag fixa en ny brud åt dig". Många skaffar dryckesvanor som är svåra att komma ur senare i livet. Vid några universitet, särskilt vid Tekniska högskolor finns ritualer kring supandet: t ex ska öl drickas snabbt och i stort omfång. En klarad tenta ska firas och en missad ska dränkas. Många betingar sig likt Skinners försöksråttor vid alkoholen till fest och till sorg. Jag har mött många yrkesverksamma ingenjörer och ekonomer som har studentfesterna att "tacka" sitt misslyckande senare vid livets kriser då supandet tog överhanden. Träffa kamrater Vad ska man göra då? Lär dig leva. Träffa kamrater och umgås på olika sätt. Låt något umgänge vara nyktert. Och nöj dig med måttlig mängd öl eller vin och undvik starksprit. Och framför allt: träffa kamrater och prata om allt möjligt. De tre mest verkningsfulla sätten att förbättra dina studievanor och samtidigt bli bra på annat 1 Sök det du är bra på och var stolt över det. Låt detta bli din bas för din inlärningsmetod. Ett bra och enkelt sätt att göra detta på är att Tänka efter efter. Du har ju nått till en högskola, så några fungerande inlärningsmetoder har du ju. Tänk efter efter en tenta, efter en klarad uppgift, efter varje dag, efter varje vecka, efter varje studieperiod. Gör det genom att besvara frågorna: "Vad var det som gjorde att jag lärde mig det som jag faktiskt lärt mig under denna kurs/ i denna uppgift/ under denna vecka...?" "Hur ska jag tillämpa detta ännu tydligare till nästa uppgift/kurs/vecka?" Du kommer att finna att du faktiskt har en hel del bra metoder. De framgångsrika är ofta klara över konsekvenserna av sina handlingar. Detta är en följd av att de ofta tänker tillbaka på den gångna tiden och ser vad som blivit uträttat av det som planerats. 2 Jobba tillsammans med andra. Framgångsrika studenter beskriver för sina kamrater när de kört fast och får diskuterat vad som fungerat och vad som inte fungerat. De talar inte bara om ämnet utan även om studiemetoder. Denna förmåga att utveckla sig själv tillsammans med andra hänger i efter studietiden: de blir framgångsrika i näringslivet. Kring dem frodas idéer och deras ledarskap fungerar. Genom att diskutera med sina kamrater om sitt och de andras sätt att lära får de automatiskt denna samarbetsträning och andra insikter som är viktiga i ledarskap. Självfallet behöver man inte alltid plugga tillsammans, kanske två gånger per vecka. Vid tentan är det bara dig det hänger på. Och när de är tillsammans skiljer de på pluggtid och sällskapstid. De är således målmedvetna. 3 Sök avspänning minst en gång varje dag. Gärna på olika sätt mellan dagarna. Här är några olika sätt som jag har mött bland studenter under åren: Lyssnar på lugn musik under en halv timme efter skolan. Joggar en halvtimme efter eller före skolan. Sitter bara stilla på en stol i tio minuter och tänker på ingenting. Sover högst en halv timme efter skolan. De här tre faktorerna som jag funnit hos många effektiva inlärare kan tyckas vara enkla. Och det är de. Om du inte redan har arbetat in dem så prova! De är ju så enkla...

15 Rune Olsson. PIE. IEI. LiU sid 15 av 31 Det finns inget kylskåp på biblioteket! Att kunna koncentrera sig En teknolog ringde mig en gång. Han sa ungefär så här: Hej. Jag går i E2 på KTH. Jag hörde på din föreläsning här på KTH i höstas och den har verkligen hjälpt mig och mina kompisar. Vi följer dina artiklar i Fri Teknik (Fri Media) med stort intresse och får flera tips, som vi testar. En hel del fungerar sedan bättre. Jag lade om mina rutiner. Innan hade jag konstant haft 2-3 tentor i baken. Nu har jag klarat allting. Inga resttentor. Vi följer läsordningen med Förtag-intag-omtag-Nytag. Det som kanske hjälpt mig mest är avspänningspausen. Jag sitter still och spänner av ca 15 min nästan varje dag. När jag gjort det, känner jag mig lugnare. Otroligt att så lite kan ge så mycket! Men jag har svårt att sitta still när jag ska plugga. 40 min sedan 5 min paus osv det fungerar ibland. Men inte alltid. Speciellt när jag räknar uppgifter av typ matte. Då kan jag sitta i kanske 2 tim och tankar flyger iväg: obetalda räkningar, olösta konflikter, vad man ska göra i morgon osv. Helt plötsligt kan jag bara stiga upp och göra något annat: sätta på TV, ta en macka, ringa till nån, pula med datorn. Det är som en stark kraft bara drar upp mig. Värst är det på helgerna. Om jag var mer effektiv skulle jag få tid till allt möjligt annat. Ha kul. Vara med tjejen och kompisar. Många teknologer klandra sig själva för att de läser för lite, trots att de pluggar varje dag. Några som jag möter i enskilda samtal här uppe i Luleå har till sin stora förvåning fått rådet: läs kortare tid. En dag i veckan utan plugg. Och sluta plugga en timme tidigare en kväll i veckan. För att unna sig leva. Och det har hjälpt. Fast det är ju klart: det finns de som läser för kort tid också! Det är en vanföreställningen att man måste ha pluggat ett visst antal timmar för att ha nått förståelse. Ungefär som att man måste sova minst 8 tim för att kunna arbeta effektivt dan efter. Allt detta är mycket individuellt. Man behöver inte vara koncentrerad långa stunder för att lära sig något. Däremot kan man ibland behöva ägna en hel del tid åt en uppgift eller en teori innan man tycker sig ha förstått. Som allting annat är effekten lika med produkten av kvantitet gånger kvalitet. Vid studier har vi tre faktorer: E = T x I x P Effekten av studier är produkten av Tid för studierna, Intensiteten i de sinnesintryck som pluggämnet skapar och mängden Positiva tankar om dig själv. Är du låg på en behöver du kompensera med att vara hög på de andra. T - Att hantera tiden Arbeta hårt endast under en viss tid. Prova dig fram. Börja med att jobba i 10 min och repetera sedan det lästa. Har du god förståelse så kan du kanske höja tiden till 15 min, och arbeta dig upp till din ideala längd. För de flesta ligger den på ca min. Ta paus innan du blivit trött. Se fram mot pausen. Läser du för länge så att du blir less, kan du få det svårt att starta om ingen. När du tar paus kan du gärna känna i kroppen som om du skulle vilja fortsätta lite till. Du ska ha ett sug i kroppen att komma tillbaka till pluggandet efter pausen. Pausen får bli högst 10 min, annars kan det bli svårt med din omstart. Hjärnan har fått annat roligt att tänka på. Välj tidpunkt för studier Reservera en viss tid på dagen till studier. T ex kl Och håll fast vid att enbart studera då. Även om du någon gång har svårt för att koncentrera dig, så sitt kvar och jobba med några av metoderna som beskrivs här. Tillåt dig inte att fly från studierna under den avsatta tiden: "Det verkar gå tungt just nu. Jag tar och tvättar (eller något annat nyttigt) och läser sedan." Nej, det kan leda till avancerat studiesmitande och tröttande nattplugg.

16 Rune Olsson. PIE. IEI. LiU sid 16 av 31 I - Att öka intensiteten Följ studieordningen FÖRtag-INtag-OMtag-NYtag, som har presenterats i annan artikel. Dela upp avsnittet i lämpliga mumsbitar på ca min läsande. Repetera efter varje mumsbit. Övertyga dig om att du lärt dig tillräckligt. T ex att med stängd bok göra anteckningar över det du läst. Om du kört fast på en uppgift är det möjligt att dina tankebanor är blockerade. Prova att läsa om uppgiften när du har texten upp och ner. Det blir helt andra "hjärnvågor"! Du kan helt plötsligt se det du missat. Välj plats och miljö Några söker sig till ställen som ger press, eller som en kille sa: "Det finns inget kylskåp på biblioteket! Där sitter jag tills jag fått in så mycket att jag kan plugga hemma med framgång. Minst en timme om dan." "Myror i kroppen" En del har pirrande muskler. Kan bara inte sitta still och läsa. Man behöver inte sitta still på en stol för att inlärning ska fungera. Det var fröken i småskolan som ville ha ordning på barnen och som krävde att alla skulle sitta stilla. Många jag mött har haft god hjälp av att stå och plugga omväxlande med att sitta. Det gör jag själv ofta när jag vill ha tryck i hjärnan. Jag har en ölback (utan öl!) och ovanpå den en skiva från en standard garderob. Den är lagom att rymma både bok och anteckningspapper. Låt din studieplats vara helig. Betinga dig på att vid din studieplats ska dina tankar vara samlade. Om tankarna flyger och far, så res dig upp och gå ett (1) varv runt bordet eller stolen och säg till dig själv: "När jag sätter mig ner dominerar de tankar som hjälper mig att lära lättare. Här finns endast studie-tankar!" Tillåt dig inte att sitta och dagdrömma vid arbetsbordet. Det bästa är ifall man kan ha ett bord endast för studier. Så att man på en annan plats kan sitta och äta eller slöläsa osv. Allt du ser, hör och upplever omkring dig ska förenkla din inlärning. Framför dig på din studieplats ser du: klarade tentor, böcker du tenterat av, tankekartor över inlärda avsnitt. Alla föremål som får dina tankar att associera iväg, tar du bort. Kroppens behov Trötthet är kroppens signal på att vila behövs. Trötthet är ingen bristsjukdom på kaffe som en del tycks tro. Kaffets giftverkan kan ge sken av att man blir pigg. Vid en kortare insats t ex bilkörning på natten kan det vara OK, men bör undvikas vid studier. Maten påverkar vår sinnesstämning kraftigt. Om du är regelbundet trött vid en viss tidpunkt när du borde vara vaken, så prova att äta annan mat. Själv blev jag vegetarian när jag upptäckte att jag var piggare när jag ätit fil och macka eller vegetarisk mat. P - mängden Positiva tankar om dig själv Avspänningspaus Gör som KTH-aren: sitt min och bara låt tankar komma och gå. Utan att fundera. Som om tankarna vore moln som du ser sväva tvärs över horisonten. Ha gärna mjuk musik på. Tidpunkt på dagen spelar ingen roll. Välj det som passar dig bäst. T ex innan du börjar plugga på kvällen. Om du vill kan du i slutet av avspänningen peppa upp dig med positiva tankar. Positiv tankecirkel Få slut på negativt självprat av typ: "Hu, vad tråkigt. Så svårt! Ska jag orka hela denna bok?" Hjärnan är inte dum. Den lyder det du säger till den. Och säger du sådana här saker, så hittar ditt undermedvetna ett sätt att tråka ut dig. Prova istället så här: Börja med att säga något till dig som du tror på och som drar dig mot målet, t ex: "Ska bli skönt att ha lärt detta kapitlet. Då kommer jag närmare en klarad tenta. Detta verkar intressant. Undrar hur det är med...om två timmar kan jag det här." Säg till dig själv: "Bra, nu kan jag detta. Det kunde jag inte innan. Jag går framåt." Unna dig att glädjas åt din framgång. Sätt en guldstjärna i boken! Lästips: Björn Ringom, Tänk positivt. Bosse Angelöw, Träna mentalt och förbättra ditt liv. Månpocket.

17 Att äta en elefant FÖRtag - INtag - OMtag - NYtag Arbetsordning för att lära sig en helhet Rune Olsson. PIE. IEI. LiU sid 17 av 31 "Hur ska jag göra för att lära mig nytt lättare? Det är sådana massor man ska plöja igenom och jag tycker att jag gör inget annat än sitter och pluggar och ändå får jag inte in så mycket, tycker jag." Känns tongångarna igen? Många sliter ut sitt tålamod och självförtroende i långa kvälls- och nattmanglingar. Och vägen ut kan vara att arbeta kortare tid! Låter konstigt men det finns faktiskt en hel del man kan prova för att sätta fart på tänkeriet. Tänk att du har fått en hel elefant att äta upp. Med hela köttberget framför dej så är det lätt att få kväljningar. Men om du stoppar ner köttet portionsförpackat i frysen så har du möjlighet att ta upp en matbit i taget. Likadant är det med att ordna upp sina studier. Självtillit Att tro sej kunna klara studierna är halva framgången. För att bygga upp sin självtillit behövs framgång. Den enklaste vägen är denna: Det första man bör ordna är användningen av tiden. Dela upp det du ska lära i gripbara steg, kontrollera att du lärt dig något efter varje steg och känn glädjen av att lyckas. Och det andra är att unna dig att lyckas ofta. Dela upp det du ska arbeta med under en kväll i flera mums bitar. Grundregler : Ta tag i det du vill göra. Gå helhjärtat in för det du föresatt dej. Ta rejäla TAG. Koncentration. Använd till en början en timer som anger den tid som du tänkt för ett visst steg. Bort med självprat av typ: "Ja, jag får väl börja jobba med den här tråkiga, skitsvåra matten." De fyra stegen Det är viktigt att du kopplar på rätt sorts tänkande i hjärnan. Det är omöjligt för hjärnan att samtidigt ta in nya sinnesintryck och analysera, bearbeta det nya på ett djupare plan. Den arbetsordning som beskrivs här är en syntes av strategier som har tagits fram ur studier av tusentals framgångsrika studenter. Personer som läste snabbt och hade bra behållning, intervjuades och observerades när de studerade. Deras beteende har kondenserats till följande arbetsordning: FÖRtag - INtag - OMtag - NYtag eller Förberedelse, Instoppning, Bearbetning och Paus. Följ stegen systematiskt. Hela cykel med de fyra stegen kan ta ca 40 min - 1 timme att genomföra. Vill du läsa under längre tid kan du köra flera cykler i följd. Just det att återkomma till och repetera ett avsnitt är just en av de viktiga poängerna. Genom att arbeta mer än dubbelt så snabbt som du gör nu så hinner du gå igenom varje avsnitt två gånger på samma tid som det tar för en gång nu. Och du får bättre behållning. Jag kommer här att ge en översikt av läsordningen. Jag ger några alternativa under varje steg. Alla tipsen passar dej säkert inte alltid eller fungerar för alla ämnen. FÖRtag ORDNA YTTRE MILJÖN Välj tidpunkt på dagen när energin är som bäst. Inte alltid möjligt, utan man får ta det tillfälle som finns. Undvik dock att regelbundet studera efter kl 23. Din kropps biologiska rytm kan få en knäck som det tar år att rätta till. Arrangera studieplatsen så att du får stöd i det du ser och minimalt med störningar. Det du ser när du tittar upp ska förstärka din koncentration. Ordna bra belysning. Helst glödlampa. Undvik lysrör. Dra ur telefonjacket. Telefonsamtal är en vanlig störning. Be vänner ringa t ex efter ett visst klockslag. Sätt upp en skylt på dörren: "Inlärning pågår. Återkom kl 22."

18 Rune Olsson. PIE. IEI. LiU sid 18 av 31 ORDNA INRE MILJÖN Gör en avspänningsövning så att hela hjärnan syresättes. Ta på dej rätt inre stämning t ex genom att ta bort de tankar som är onödiga och som hindrar dej från att lära effektivt. Du kan t ex intala dej att det kommer att bli roligt att läsa, att du kommer att lära dej mycket, att det blir nyttigt, att det kommer att gå lättare än förra gången o s v Skaffa översikt över avsnittet så att du aktiverar gamla kunskaper och väcker din nyfikenhet och utmaning. Läs hela inledningen och innehållsförteckningen i en bok som du inte sett i tidigare. Skumma FORT över texten som du vill läsa, högst 2 min per 100 sid! Läsa första meningen i varje stycke eller bara en blick per sida. Eller läs rubriker. Ställ in dej på svårighetsgraden. Det är helt omöjligt att lära sej allt till 100% vid första genomläsningen. Säg till dej själv vad du tycker är realistiskt att få in vid nästa tillfälle. Det brukar röra sej om %. När du översiktsläser, så ställ dig frågor kring det du läser. Du kan också överföra rubriker till frågor. Nu kan du fastställa ett grovmönster för ämnets uppbyggnad. Ett sätt är att formulera frågor vilka du senare söker svar på under noggrannare studier. Följande är användbara: Vilket är syftet? Vad är huvudtanken med avsnittet? Vem och vad beskrivs? (Substantiv, grejor, personer) Hur gör man? (verb, handling) Var är det geografiskt eller ämnesvis? När utspelar sig händelserna som beskrivs? När är formler tillämpbara? Varför ska jag lära mig detta? Vad finns för nytta efter examen? VARFÖR och HUR är viktiga fråge-startare för att få ett djup i kunskaperna. FÖRtaget varar i ca 5-10 min utöver ordnandet av yttre miljö och en avspänning. INtag Sitt med rak rygg Vinkla upp boken så att huvudet kan hållas nästan rakt upp Anpassa avståndet till mer 25 cm Låt ett finger glida över sidan där du läser flytande text. Det blir lättare för ögat att följa. Prova att göra likadant när du arbetar med matte. Nu ska du först göra dig fartblind! Läs så snabbt du bara kan. Låt fingret styra. Om du tycker att du förstår det du läser till den grad av förståelse som du föresatt dej, så öka takten lite till. När du börjar nå gränsen, så sakta bara lite, lite. För fingret fort så ökar koncentrationen. Sök svaren på de frågor du formulerade tidigare. Gör detta främst i form av nyckelord och inre bilder Hoppa över sådant som du inte förstår direkt. Detta är kanske det svåraste för nybörjaren. "Jamen, jag ska ju lära mig detta. Inte kan jag bara hoppa över. Till sist så fattar jag ju ingenting." Första gången du läser ett avsnitt kanske du bara förstår ca 20-40% av det lästa. Läs snabbt så att du hinner repetera. Och lyckas en gång till att lära mer än du kunde några minuter tidigare. OMtag Detta är det viktigaste steget. Det är nu som du bevisar för dej själv att du verkligen lärt något. När du läst ca min så har din hjärna blivit så full av intryck att du behöver bearbeta och sammanfatta. 1 Det första du gör är: STÄNG boken och fråga dej: Vad har jag sett eller lärt? Vänta på att det dyker upp något. Sammanfatta det du läst i olika typer av bilder som visar samband med det du läst. Här är några förslag på arbetssätt: Besvara de frågor som du fick fram under FÖRtaget ovan. Skriv de nyckelord från de inre bilder som du minns och sök samband mellan dem. rita någon annan typ av sambandskarta (tanke-karta, mind-map) ALLT som du har fått ner på pappret har du faktiskt lärt dej. Det du ser finns som minnesspår i din

19 hjärna. Beröm dej för det. Rune Olsson. PIE. IEI. LiU sid 19 av 31 2 Öppna härefter boken och gå över texten ännu snabbare en gång till. Denna gång söker du efter nytt eller komplettering av det du skrivit ner tidigare. 3 Komplettera sambandskartan med det du tycker att du har missat. Samtidigt bör du beröm dej än en gång för det som du faktiskt har lärt. Det viktiga är att söka samband, hur de olika begreppen hänger ihop sinsemellan och med det du lärt tidigare. Överhuvudtaget: skapa bilder av det du läst! Stryk inte under och använd inte överstrykningspenna. Detta bara minskar läshastigheten och långtidsminnet. Dessutom dissocieras det överstrukna från helheten. Ungefär som när ett neonljus fångar ögat till reklamen för en viss produkt. OMtaget tar lika lång eller lite längre tid än INtaget. NYtag Nu är det dags för en paus på högst 10 min om du skall fortsätta studera. Efter längre paus sviktar minnet. Ät när du läser, så att du fyller på näring så att blodsockerhalten är lagom hög och konstant. Ät bara under Nytaget. Aldrig samtidigt med läsandet. Rör på dig. Ofta skapar en stel kropp en stel tanke. Var noga med att vara mjuk i axlar, rygg och nacke. Rulla på axlarna. Rita cirklar med axelspetsarna. Gör lite ögonvård. T ex tvätta med kallt vatten, massera runt ögonen (absolut inte gnugga på ögonen!!). Ta så och njut över ditt välförrättade värv! Belöna dina strävanden att lära dej studera effektivt t ex med en stund med kompisarna eller framför TV!

20 Rune Olsson. PIE. IEI. LiU sid 20 av 31 Minnet är ett hologram Hur du kan smörja upp tankeförmågan. Dina tankar styr dig! Och avgör dina studieresultat! Med hjälp av känsel, smak och pepptalk blir tentan i Mekanik en baggis. Har du funderat på hur hjärnan lagrar allt det som du upplever? En del tror att minnet är som en arkivbox med olika mappar som man lägger små lappar i. Om man då lägger en lapp fel så hittar man den inte. Men hjärnans minnes funktioner är mycket mer invecklade. Och följaktligen mer användbara. Låt oss titta på en enkel modell för hjärnans aktiva lagring av upplevelser. Observera att hjärnan tar emot upplevelser förmedlade av sinnesintryck. Dessa sinnesintryck bearbetas medvetet tillsammans med de associationer som kommer från ditt undermedvetna dvs långtidslagret. Alltsammans smälts samman till ett hopklumpat minneskomplex. Tänk på att t ex den sinnesstämning du har när du pluggar blandas in i den kunskap som du vill lära dig. När du sedan ska komma ihåg "kunskapen" återskapas även stämningen till stor del. "Ooo jag har så dåligt minne!" klagar en del studenter. De borde i stället säga till sig själva: "Vilka sinnen kan jag sätta fart på när jag ska lära mig detta?" Långtidslagringen sker nämligen på flera sätt. Senare års minnesforskning har hellre ett hologram än ett vanligt fotografi som beskrivning av lagringen: minnet är utspritt på flera ställen. Desto fler ställen lagringen sker på desto lättare är det att få upp den. I grunden har vi fem sinnen. Dessa ger grundtipset på hur inlärningen ska ske: se, höra, göra, lukta, smaka. Tyvärr har grundskolan för de flesta kraftigt dämpat barnets naturliga visuella och kinestetiska minnesfunktioner. Skolan är alltför auditivt präglad. "Berätta om läxan! Skriv svaren! Diskutera!" Följden blir att många högskolestuderande sitter och läser ur läroboken och sedan skriver sammanfattningar. Undervisningen är till övervägande del föreläsningar och räkneövningar följt av litteraturstudier. Inte undra på att de auditiva klarar sig bäst. De flesta behöver öva in metoder som ger upplevelser i visuella och kinestetiska fälten. Vilka konsekvenser får nu dessa fakta om hjärnans arbetssätt på din studieteknik. Hjärnans två viktigaste principer för inlärning är intensitet och upprepning. För att de ska fungera tillfredställande behöver hjärnan vara i ett gynnsamt tillstånd: man ska på något sätt tycka att det är OK att plugga just nu. Låt oss titta på dessa tre saker i tur och ordning. Vad kan DU göra?

21 Rune Olsson. PIE. IEI. LiU sid 21 av 31 Positiv tankecirkel Detta har jag berört i tidigare artiklar. Låt mig sammanfatta: Dina tankar styr dig! Föreställ dig Kajsa Bergqvist som står framför höjdhoppsribban på 2,01 m, beredd att hoppa. Vad har hon för tankar? "Fy vad tråkigt att hoppa! Och så högt ribban ligger. Jag klarar inte detta. Men jag får väl göra ett försök i alla fall!" Och så springer hon fram och klarar. Nej, inte tänker hon så. Hon har en klar bild av sig själv där hon ser sig glida över ribban och så säger hon till sig själv: "Jag är i bästa kondition för att hoppa. Jag vet att jag klarar höjden." Utan den förvissningen klarar sig ingen toppidrottsman. Hur är det med dig när du ska plugga? Om du ofta hör en inre röst som liksom talar till dig, kan denna metod ge särskilt stor effekt. Säg det till dig själv som du skulle uppskatta om en kamrat sa. Börja med att säga något till dig som du tror på och som drar dig mot målet, t ex: "Ska bli skönt att ha lärt detta kapitlet. Då kommer jag att klara provet om två veckor. Detta verkar intressant. Undrar hur det är med...om en timma kan jag det här." Att tro sej kunna klara studierna är halva framgången. För att bygga upp sin självtillit behövs framgång. Den enklaste vägen är denna: Det första man bör ordna är användningen av tiden. Dela upp det du ska lära i gripbara steg, kontrollera att du lärt dig något efter varje steg och känn glädjen av att lyckas. Och det andra är att unna dig att lyckas ofta. Dela upp det du ska arbeta med under en kväll i flera mumsbitar. Hjärnan vill ha mustiga mumsbitar. Titta på en rockvideo och du är klistrad vid rutad. Jämför med konsumentkvarten. Då kan du sitta och tänka på annat. Försök gör pluggandet så mustigt det bara går! När du antecknar så rita bilder också, inte bara ord. Det kan bli små rebusar. Finn rytm i det du ska kunna utantill, kanske även musik. T ex starka verb: driiiiiive drooooove drivvvvven. Sjung för dig själv. När du plöjt in en sida så "fotografera" den sidan i din inre kamera. Håll boken rakt framför dig ovanför näsan, så att du får titta som lite uppåt. Blunda och återskapa en bild som om den projicerades innanför pannan. När du inte kommer på fler detaljer så låt ögonlocken vara slutare och exponera sidan igen under ca 2-4 sekunder. Låt fler detaljer komma in i din inre bild. Fortsätt exponera tills du inte kan skilja på bilden av boken och boken själv. Blunda då igen och säg till dig själv "Detta kommer jag ihåg när jag......t ex sitter på provet på fredag, läraren frågar mig i morgon." Många har ett verksamt fotografiskt minne och kan vid provet bläddra i sin inre bok i minnet och läsa vad där står. Träna ditt visuella minne ständigt! I särklass användbart! En variant på föregående är att när sidan är fotograferad, så kan du ge innehållet liv. Detta är särskillt lätt i historia, fysik, kemi, teknik, ekonomi, ja ämnen som har verklighetsanknytning. Läser du om Gustav Vasa så gör en egen video med blodbadet, talet till dalkarlarna, Dackefejden osv. När hjärnan är avspänd och lekfull kan den skapa en 1-2 minuters video som täcker hela Gustav Vasas liv! Denna övning vet jag att flera studerande har roligt tillsammans med. Efter det att var och en har skapat sin video så berättar de de roligaste bitarna för varandra. Observera att du i din inre video också stoppar in kinestetiska sinnet dvs upplevelser av muskelarbete (tungt, flåsigt etc) och hudkänsla (varmt, slätt, slibbigt etc). Hjärnan gillar upprepning. Repetition är kunskapens moder, är ett viktigt ordspråk. Ju oftare du upprepar det du kan, desto bättre minnesspår får du! Och hjärnan trivs! Repetera allt du pluggat en kväll innan du slår ihop böckerna.. Då går det lätt inte sant? Och säg till dig själv:"nu kan jag mycket mer än när jag började!" Bläddra igenom de gamla avsnitten i boken innan du ska till och plugga nytt. Här aktiverar du dina gamal minnesspår, så att hjärnan är beredd att stoppa in det nya i rätt sammanhang. När ni haft en genomgång på lektion, så titta igenom det avsnitet samma kväll. Gärna tillsammans några kompisar. Då kan ni jämföra era uppfattningar och snabbt rätta till missförstånd. Om du vet att ni ska ha genomgång av något nytt nästa dag så bläddra igenom det avsnittet i boken kvällen före. Fem synnerligen väl använda minuter. Lärarens genomgång blir garanterat mindre rörig. Nu tycker du kanske att detta var en massa saker att göra. Hur ska jag hinna allt? Det är inta meningen att du ska göra allt. Sätt bara hög fart och håll farten. Det är alltid lättare att koncentrera sig när farten är hög. Och ju fler upplevelser per tidsenhet desto fler ställen sker lagringen på och desto lättare får du upp den. Litteraturtips: Peter Russell, Boken om hjärnan. Studieförlaget 1984 Robert Finkel, Hjärnan vill ha roligt. Månpocket. Christer Westlund, Gör studierna enklare. Me university Pocket.