Beloppsökning under pension* Utbetalningsmodeller livslängder och prognosräntor. Bakgrund

Transkript

1 1 Utbetalningsmodeller livslängder och prognosräntor Beloppsökning under pension* -5 % % 5 % 1 % 15 % Analytiker: Kajsa Brundin och Christopher Tempelman Branschgenomsnitt Högsta & lägsta * Inflationsjusterad ökning av utbetalningsbeloppet mellan 65 och 95 år. Reell avkastning antagen till 3,5 % under utbetalningsperioden. I BÄSTA FALL gör pensionssparare aktiva val angående sparform, risknivå och förvaltare. Det man då brukar fokusera på är avkastning samt vilken garanti som eventuellt följer med. Det som få funderar över är hur kapitalet sedan betalas ut. Är utbetalningstiden kort, exempelvis 5 år, är utbetalningsmodellen mindre viktig. Men om spararen har en livsvarig utbetalning, får detta en större betydelse. LIVBOLAGEN BESTÄMMER STORLEKEN på din pensionsutbetalning utifrån ditt kapital och ett antal antaganden. De två viktigaste av dessa antaganden är prognosräntan och livslängd. Dessa antaganden bestäms av försäkringsbolagen och de kan även när som helst ändra dessa. Då höjs eller sänks pensionsutbetalningen beroende på vilken förändring som gjorts. Begreppet livlängdsantagande dyker upp i debatten med jämna mellanrum, och att bolagen bör tvingas redovisa dessa öppet. Men eftersom just livslängden endast är ett av de antaganden som bestämmer utbetalningsnivån, utgår vi i denna analys från hela beräkningsmodellen. Hur många år kommer försäkringsbolaget att anta att du lever? Ju fler år bolaget räknar med att du lever, desto mindre belopp får du per månad som nybliven pensionär. Detta antagande är livslängdsantagandet. Hur mycket tror försäkringsbolaget att ditt kapital kommer att växa under utbetalningstiden? De flesta bolag ger idag förskott på denna avkastning, så att utbetalningen som nybliven pensionär blir större än vad en beräkning baserad på enbart det nuvarande kapitalet resulterar i. Detta förskott fås på bekostnad av att beloppet som betalas ut sedan ökar i lägre takt än avkastningen på kapitalet. Detta avkastningsantagande brukar kallas prognosränta. För de faktorer som bestämmer storleken på utbetalningen utifrån det sparade kapitalet använder vi i det följande begreppet Utbetalningsparametrar ; varav livslängdsantagande och prognosränta är de viktigaste. ANALYSEN VISAR ATT de flesta bolagen föredrar konservativa Utbetalningsparametrar, som minskar risken att behöva sänka utbetalningarna någon gång under utbetalningstiden. Denna säkerhetsmarginal sker på bekostnad av att den initiala utbetalningen till en pensionär är relativt låg. I analysen finner vi exempel på bolag vars utbetalningsmodell leder till ökad real köpkraft med över 12 % för 95-åringen, jämfört med vad den fick när den var 65 år och nybliven pensionär. Bakgrund Riksrevisionen fastslog i en granskning 212 att varken regeringen, Finansinspektionen eller Konsumentverket tagit ansvar för tillsynen av konsumentinformationen på tjänstepensionsmarknaden 1. I Riksrevisionens rapport konstateras att 1 RiR 212:16, samt pressmeddelande 14 november 212, Riksrevisionen

2 ::::::::::: UTBETALNING AV PENSIONSKAPITALET Söderberg & Partners 2 det är svårt för konsumenterna att göra medvetna val. Bland annat saknas information om vilka antaganden om livslängd och prognosränta som ligger till grund för utbetalningen av tjänstepension. Den information som konsumenten får framställs på ett sätt som gör den svår att förstå, och anpassas inte efter konsumenternas behov. Vidare konstaterades att Finansinspektionen har prioriterat finansiell stabilitet, och förbisett tillsynen av hur information som förmedlas till konsumenterna utformas. Den här analysen förklarar och jämför förhållandet mellan sparkapitalet vid pension och storleken på utbetalningen per månad. Detta är särskilt viktigt vid livsvariga eller långa utbetalningstider. Underlaget är data som bolagen själva har rapporterat till Konsumenternas Bank- och finansbyrå och Konsumenternas Försäkringsbyrå ( Konsumenternas ) samt information som erhållits i diskussioner med bolagen. Bolagens rapportering till Konsumenternas gäller kollektivavtalade pensioner samt privata pensionsförsäkringar, det vill säga fristående försäkringsplaner rapporteras inte. Vi börjar med att förklara vilka modeller och samband bolagen använder för att beräkna månadsutbetalningen utifrån sparkapitalets storlek. Därefter jämför och analyserar vi de bolagens antaganden. Avslutningsvis diskuterar vi kortfattat vad man som sparare kan eller inte kan göra för att förbättra sin pension. Det vill säga, när en premie betalas in på en pensionsförsäkring omvandlar livbolaget just denna premie till ett garanterat belopp per månad, som läggs till tidigare inbetalda premiers garanterade utbetalningsbelopp. Denna omvandling görs med hjälp av vid premieinbetalningen gällande livslängdsantagande och garantiränta. Garantiräntan är den ränta som används vid beräkning av det garanterade månadsbeloppet. Denna ränta anges publikt av livbolagen som en huvudparameter som spararen bör ta hänsyn till vid val av livförsäkringsbolag. Nivån på garantiräntan sätter livbolagen utifrån betryggande, alltså väldigt försiktiga, antaganden om den framtida avkastningen. Nivån på garantiräntan rör sig ofta korrelerat med marknadsräntorna (se historisk jämförelse mellan garantiräntor och statslåneränta i Figur 1 nedan). Vi noterar att garantiräntan är låg sett ur ett historiskt perspektiv, men att skillnaden mellan garantiräntan och långräntan även den är historiskt liten. Dagens låga marknadsräntor har slagit hårt mot den finansiella styrkan i de bolag som har ställt ut höga garantier. Historisk jämförelse mellan garantiräntor och statslåneränta 15 % 1 % 5 % % Utbetalningsmodeller I det följande går vi igenom de begrepp och samband som är viktiga att känna till för att förstå hur bolagen beräknar utbetalningarna utifrån pensionskapitalet. Garanterade belopp och garantiränta Huvudparametern i en traditionell pensionsförsäkrings garanti är det garanterade månadsbeloppet, även kallat avtalat pensionsbelopp. Storleken på detta belopp bestäms av Utbetalningsparametrar vid tidpunkten för respektive premieinbetalning. Garantiränta Statslåneränta (1Y) Grafen visar genomsnittlig garantiränta respektive 1-årig statslåneränta. Under tider med höga räntor ställde vissa bolag ut för höga garantier vilket FIGUR 1 visar genomsnittlig garantiränta och 1-årig har slagit hårt mot deras solvensnivåer idag. statslåneränta. I tider med högt ränteläge har livbolagen ställt ut försäkringar med hög garantiränta. Historiskt har bolagen inte heller haft systemet med en variabel garantiränta; en garantiränta har utlovats som gäller även för kommande premier som betalas in till försäkringen. Dessa två faktorer gör att många gamla försäkringar har garanterade utbetalningsbelopp som baseras på väsentligt högre garantiräntenivåer än de som ges idag. Om man överväger att flytta sin försäkring är det därför viktigt att se både till vilken garanti man har idag jämfört med vad

3 3 som går att nyteckna, och i vilken utsträckning den kan komma att bli aktuell. Det garanterade utbetalningsbeloppet per månad som varje enskild premie ger upphov till förändras alltså över tid. Men det är viktigt att påpeka att detta upparbetade garanterade månadsbelopp inte kan ändras i ett senare skede av försäkringsbolaget. Oavsett hur Utbetalningsparametrarna ändras under utbetalnings- eller spartiden kommer alltid minst det garanterade månadsbeloppet att betalas ut. Livslängdsantaganden Livslängdsantaganden används vid försäkringar som har tecknats med livsvarig utbetalning. En livsvarig utbetalning garanterar utbetalning livet ut, oavsett hur länge den försäkrade lever. Finansiering av en individ som lever längre än den förväntade livslängden med kapital från de som lever kortare än förväntat. Försäkringsbolaget gör ett antagande om hur länge det försäkrade kollektivet förväntas leva baserat på livslängdsstatistik och specifik kunskap om respektive försäkringskollektiv. Om bolaget förväntar sig en relativt lång livslängd i kollektivet leder det till en lägre månatlig utbetalning eftersom sparkapitalet delas på fler perioder. För det försäkrade kollektivets räkning är det viktigt att bolagens livslängdsantaganden står i proportion till deras verkliga livslängd, dels för att pengarna ska räcka till, och dels för att det ska vara rättvist inom gruppen. Har bolaget antagit för lång livslängd bildas ett överskott av arvsvinster som fördelas till de som lever relativt längre. Ytterligare problematik uppstår om bolaget räknat med en längre livslängd än vad som blev det faktiska utfallet då det inom kollektivet bildas ett överskott (så kallat riskresultat). Drivs bolaget enligt ömsesidiga principer går detta överskott tillbaka till spararna. Om bolaget istället drivs enligt vinstutdelande principer kan detta överskott betalas ut till aktieägarna. Detta innebär att ett vinstutdelande bolag kan ha incitament att anta en längre livstid. Att livslängdsantaganden kan skilja sig mellan ömsesidiga respektive vinstutdelande bolag beskrev Pensioner & Förmåner när de 21 undersökte kollektivavtalade pensioner inom SAF- LO och ITP. De vinstutdelande bolagen, där delar av eventuell vinst kan tillfalla ägarna, räknade med en längre livslängd än de ömsesidiga. Skillnaden kan motiveras med att vinstutdelande bolag behöver en marginal för att täcka upp för eventuella förluster. Men lösningen behöver inte vara att välja ett ömsesidigt bolag; har de fel i sitt livslängdsantagande blir den finansiella styrkan lidande. I slutändan blir det då kollektivet som betalar eftersom ett finansiellt svagare bolag har sämre möjligheter att placera förvaltningskapitalet på ett optimalt sätt. Könsdifferentiering i livslängdsantaganden Könsdifferentierade försäkringar har länge varit vanligt. Eftersom män har en kortare förväntad livslängd har de alltså fått ett högre utbetalat belopp per månad än kvinnor vid samma storlek på pensionskapitalet. Inom de kollektivavtalade tjänstepensionerna har man sedan länge tillämpat könsneutrala antaganden. Efter en dom i EUdomstolen får försäkringsbolagen sedan den 21 december 212 inte längre tillämpa könsdifferentiering angående dödlighet inom privata pensionsförsäkringar. I icke kollektivavtalade tjänstepensioner, och i ändre försäkringar förekommer alltså fortfarande könsdifferentierade livslängdsantaganden. Prognosränta Prognosräntan är försäkringsbolagets verktyg för att fördela den förväntade avkastningen på kapitalet under utbetalningstiden. Prognosränta kallas också förskottsränta, mer sällan förekommande men möjligtvis en bättre beskrivning på vad det handlar om; ett förskott på framtida (antagen) avkastning. Något förenklat kan sägas att om prognosräntan är lika med avkastningen på kapitalet kommer utbetalningsbeloppet att vara konstant under hela utbetalningstiden. Är prognosräntan låg får den försäkrade initialt ett relativt lägre belopp. Om

4 4 avkastningen sedan överstiger prognosräntan får spararen en höjning av pensionsutbetalningen som motsvarar skillnaden mellan den faktiska avkastningen och prognosräntan. Vice versa gäller om avkastningen understiger prognosräntan; då sjunker utbetalningen under utbetalningstiden. Vid en för hög prognosränta har alltså spararen en högre risk att få sitt utbetalningsbelopp sänkt. Är prognosräntan å andra sidan mycket låg kommer utbetalningen sannolikt att öka kraftigt över tid och en stor del av kapitalet betalas då ut när den försäkrade är mycket gammal. Utbetalningsparametrarnas samverkan, Utbetalningsmatrisen Eftersom prognosränta och livslängdsantagande båda spelar stor roll för nivån på utbetalningen bör dessa alltid betraktas tillsammans vid en diskussion om Utbetalningsparametrar. Vi har skapat Utbetalningsmatrisen (se Figur 2) för att beskriva villkorens relativa positioner. I det följande beskrivs matrisens kvadranter mer utförligt. KVADRANT 1 beskriver en utbetalningsmodell med lång antagen livslängd och låg prognosränta. Detta innebär att kapitalet delas på relativt fler perioder och spararens förskott på den antagna framtida avkastningen är relativt lågt. Detta leder till att månadsbeloppet är mer sannolikt att öka kraftigt under utbetalningstiden, och mindre sannolikt att någon gång behöva sänkas. KVADRANT 2 symboliserar ett sparande med lång antagen livslängd och hög prognosränta. En lång antagen livslängd ger en lägre månadsutbetalning eftersom kapitalet ska fördelas över fler perioder. Den höga prognosräntan motverkar initialt denna livslängdseffekt genom ett högre förskott på avkastningen. Ökningen av utbetalningsbeloppet över tid hålls dock nere, eftersom spararens förskott på avkastningen räknas bort från den faktiska tillgångsavkastningen. Är prognosräntan högre än den faktiska avkastningen sänks utbetalningsbeloppet över tid. KVADRANT 3 visar fallet en kort antagen livslängd i kombination med en låg prognosränta. För utbetalningarna innebär detta att kapitalet delas på relativt färre perioder, alltså en större utbetalning varje månad. Den låga prognosräntan medför att utbetalningsbeloppet ökar över tiden om den faktiska avkastningen överstiger prognosräntan. KVADRANT 4 visar en kort antagen livslängd tillsammans med en hög prognosränta. Detta är det scenario där spararen får det högsta beloppet per månad som nybliven pensionär, men det är också det scenario med högst risk för att utbetalningen sänks under utbetalningstiden. Kapitalet delas, liksom i kvadrant 3, på relativt få perioder, vilket innebär ett högre månatligt belopp. Spararen får också ett relativt stort förskott på framtida avkastning. Är den faktiska avkastningen lägre än prognosräntan, vilket är mer sannolikt ju högre prognosräntan är satt, sänks utbetalningsbeloppet över tiden.

5 Totalt kapital Garanterad del Återbäringsdel utbeltalningsperioder och lägre månadsbetalning ::::::::::: UTBETALNING AV PENSIONSKAPITALET Söderberg & Partners 5 Utbetalningsmatrisen LIVSLÄNGD. Lång livslängd innebär fler 24, 23,5 23, Kapitalet 1delas på relativt fler perioder Lägre förskott på antagen framtida avkastning Kapitalet 2delas på relativt fler perioder Högre förskott på antagen avkastning 22,5 Kapitalet 3delas på relativt Kapitalet delas på relativt färre perioder färre perioder 4 22, Lägre förskott på antagen Högre förskott på antagen framtida avkastning avkastning 21,5 21,, %,5 % 1, % 1,5 % 2, % 2,5 % 3, % 3,5 % PROGNOSRÄNTA. Högre prognosränta än faktisk avkastning ger sjunkande månadsbetalning Beskrivning av sambandet mellan prognosränta, livslängdsantagande och utbetalningsbelopp FIGUR 2 visar Utbetalningsmatrisen som beskriver sambandet mellan prognosränta, livslängdsantagande och utbetalningsbelopp. Vilken kvadrant är bäst? Preferenser gällande egenskaper i pensionsutbetalningen varierar mellan individer. En del föredrar ett större belopp i början av utbetalningstiden, för att brygga förändringen från att få lön, eller för att själv förvalta kapitalet. Andra värdesätter en stabil utbetalning som inte riskerar att sjunka under utbetalningstiden. En ytterligare parameter att ta hänsyn till är att avgifter ofta baseras på återstående kapital. Om mindre betalas ut initialt, leder det till ett större återstående kapital, och därmed blir avgiften som bolagen kan ta ut större. Vinstutdelande bolag kan alltså ha incitament att ha en utbetalningsmodell som senarelägger utbetalningarna totalt sett. Beräkningsmetoder I huvudsak finns det två metoder som bolagen tillämpar när de beräknar utbetalningsbeloppet utifrån pensionskapitalet. Dessa visas överskådligt i Figur 3. Modellerna skiljer sig främst när det kommer till hur återbäringsdelen av kapitalet behandlas. Oavsett vilken metod bolagen i fråga använder kommer det garanterade månadsbeloppet att betalas ut (se ovan under Garanterade belopp och garantiränta ). Metoder för beräkning av utbetalningsbelopp KAPITALET BESTÅR AV en garanterad del och en återbäringsdel. Återbäringsdelen är skillnaden mellan premierna uppräknade med återbäringen (totalt kapital) och premierna uppräknade med garantiräntan (garanterat kapital). Metod 1 Bolaget betalar ut det högsta av: - garanterat månadsbelopp (byggs upp under spartiden) - utbetalning given av totalt kapital beräknat med aktuella Utbetalningsparametrar Metod 2 Bolaget betalar ut summan av: - garanterat månadsbelopp (byggs upp under spartiden) - utbetalning beräknad på återbäringskapital och aktuella Utbetalningsparametrar FIGUR 3 beskriver översiktligt huvudmetoderna för beräkning av utbetalningsbelopp. METOD 1. Denna metod är vanligast, och innebär att bolaget separat jämför två belopp och betalar ut det högsta av dessa två. Först beräknas vad det

6 Totalt kapital Garanterad del Återbäringsdel ::::::::::: UTBETALNING AV PENSIONSKAPITALET Söderberg & Partners 6 totala kapitalet ger i utbetalning per månad. I denna beräkning används de vid beräkningen gällande Utbetalningsparametrarna. (illustrerat till vänster i Figur 4 nedan). Detta belopp jämförs sedan med den garanterade månadsutbetalningen (illustrerat tillhöger i Figur 4 nedan). Se ovan under Garanterade belopp och garantiränta för en utförligare beskrivning av det garanterade beloppet. Metod 1 1. Bolaget jämför: A. Hur mycket det totala kapitalet ger beräknat med aktuella Utbetalningsparametrar. 2. Det alternativ som är högst väljs. B. Garanterat månadsbelopp. Detta byggs upp under spartiden som summan av de garanterade belopp som respektive premieinbetalning ger upphov till. FIGUR 4 beskriver Metod 1 för beräkning av utbetalningsbeloppet. I denna metod får spararen det högsta av det garanterade beloppet och ett belopp beräknat på totalkapitalet. Det högsta av dessa två alternativ är det som betalas ut till den försäkrade. Vid användande av denna metod behöver det alltså inte vara så att den försäkrade får mer än det garanterade beloppet utbetalt även om det finns en återbäringsdel i sparkapitalet. Detta kan inträffa om Utbetalningsparametrarna har försämrats väsentligt sedan premieinbetalningarna (och därmed beräkningen av det garanterade beloppet) gjordes. METOD 2. Den andra metoden kan upplevas som mer intuitiv och enklare att förstå, men är mer sällan tillämpad på grund av aktuariella skäl. En schematisk översikt av denna metod visas i Figur 5. Liksom i Metod 1 har den försäkrade en garanterad utbetalning. Skillnaden är att återbäringsdelen här beräknas separat och läggs till det garanterade beloppet. Den återbäringsdelen av utbetalningen beräknas med hjälp av de vid beräkningen gällande Utbetalningsparametrarna. Pensionären får sedan summan av den garanterade delen och detta tilläggsbelopp. Ingen jämförelse av beloppens storlek görs alltså i detta fall. Metod 2 1. Bolaget beräknar/ tar fram: FIGUR 5 beskriver Metod 2 för beräkning av utbetalningsbeloppet. I denna metod får spararen summan av det garanterade beloppet och ett belopp baserat på återbäringskapitalet. Vid en första anblick verkar det alltså som att Metod 2 är mer fördelaktig för spararen, eftersom man alltid får en återbäringsdel i utbetalningen om det finns återbäring på kapitalbeskedet. Det är dock inte så enkelt; bolagen som tillämpar Metod 2 tar självfallet hänsyn till detta när de fastställer Utbetalningsparametrar och återbäring. Regelverk och tillsyn A. Utbetalningsbelopp givet av återbäringskapitalet och aktuella Utbetalningsparametrar B. Garanterat månadsbelopp. Detta byggs upp under spartiden som summan av de garanterade belopp som respektive premieinbetalning ger upphov till. 2. Månadsutbetalningen är summan av dessa. Utöver könsneutrala livslängdsantaganden i privata försäkringar finns det inget specifikt regelverk för bolagen att anpassa sig till; bolagen får i stort sett bestämma själva vilka antaganden de vill göra angående livslängder och prognosränta. Dessa antaganden har en stor påverkan på utbetalningarnas storlek över tiden. Något som inte är en lag men länge har varit en praxis bland bolag är den så kallade Allan-regeln. Uppkallad efter en utbetalningschef på Skandia på 197-talet, innebär denna regel att man inte sänker pensioner under pågående utbetalning. De flesta bolag har idag slutat använda Allan-regeln på inrådan från Finansinspektionen. Motiveringen till detta är rättvisa mellan spararna; alla ska få ta del av överskott men också dela på risken i dåliga tider. I andra nordiska länder, som Danmark och Island, tillämpas ett hårdare regelverk för försäkringsbolagen, främst gällande livslängdsantaganden. FI har

7 SPP* Swedbank* Nordea* LF KPA Skandia SEB Folksam AMF Alecta SHB* ::::::::::: UTBETALNING AV PENSIONSKAPITALET Söderberg & Partners 7 i ett uttalande också sagt att ett tydligare regelverk i Sverige vore önskvärt. Resultat I det följande redovisar vi resultatet av vår jämförande analys av bolagen. Livslängdsantagande För att beräkna den antagna livslängden utgår bolagen från gemensam branschstatistik(dus 6) 2, vilken de justerar utifrån erfarenhet av de egna kollektiven. Bolagen har i genomsnitt antagit en återstående livslängd om cirka 22,5 år efter en pensionering vid 65 år. Längst antagen livslängd har SPP med 23,4 år i genomsnitt. Diagrammet i Figur 6 visar bolagens gensomsnittliga antagna livslängder. Handelsbanken har den kortaste antagna livslängden i jämförelsen med 21,5 år i genomsnitt över kollektiven. Antagen livslängd efter pensionering medel Antagen livslängd för bolagen är ett genomsnitt från de olika kollektiven där FIGUR bolaget 6 visar i fråga ett har genomsnitt avtalade pensioner. av den Bolagantagna markerade livslängden mest asterisk i är livbolagen. vinstutdelande. Bolag SEBmarkerade och SHB använder med en asterisk annan utbetalningsmetod är vinstutdelande. och är därför inte helt jämförbara med övriga bolag. SEB TL och SHB använder Metod 2 för utbetalningen och är Källa: Konsumenternas, Livbolagen därför inte helt jämförbara. Källa: Konsumenternas och bolagen. SEB och Handelsbanken bör särskiljas i och med att de använder en annan utbetalningsmetod (se ovan under Om utbetalningsmodeller ) än övriga bolag. Deras Utbetalningsparametrar är inte helt jämförbara eftersom de används på ett annorlunda sätt i beräkningsmetoden. En asterisk efter bolagsnamnet innebär att bolaget är vinstutdelande och kan således ha incitament att anta en lång livslängd (se Utbetalningsparametrarnas samverkan, Utbetalningsmatrisen ). Vi noterar en låg spridning av antagen livslängd mellan kollektivavtalade försäkringar inom bolagen. Det vill säga, bolagen antar inte särskilt stora skillnader i livslängder mellan olika kollektiv. Bolagen har sedan 21, då det var en omfattande debatt om livslängdsantaganden i media, rapporterat lägre livslängdsantaganden för både privata och kollektivavtalade pensioner. Men fortfarande, som synes i Figur 6, ligger de vinstutdelande bolagen; SPP, Swedbank och Nordea i topp vad gäller antagen livslängd. (Handelsbanken är också vinstudelande, men bör som sagt särbehandlas). Som tidigare nämnts rapporterar bolagen inte antagen livslängd för friplaner, det vill säga de pensioner som inte är knutna till något kollektivavtal. Under sommaren 213 gjorde FI en undersökning av samtliga livbolags livslängdsantaganden. De noterade då stora skillnader mellan bolag som utåt sett vänder sig till samma målgrupp, 25 % eller mer i vissa fall. Prognosränta I Figur 7 presenteras de prognosräntor bolagen för närvarande tillämpar. Alecta har antagit den högsta prognosräntan i jämförelsen med 3,65 % i snitt för ickevalsalternativet i kollektivavtalade och privata pensioner. Lägst prognosränta har Handelsbanken och Swedbank som båda har nollränta för tillfället. Handelsbanken samt SEB TL bör, som tidigare nämnts särbehandlas eftersom de använder Metod 2 för att beräkna utbetalningen (se ovan under Om utbetalningsmodeller ). 2 DUS6 är en undersökning genomförd under 26/27 av Försäkringstekniska Forskningsnämnden och används av många bolag som riktlinje när de bestämmer sina livslängdsantaganden. DUS6 är baserat på Lee-Carters dödlighetsmodell

8 Alecta AMF KPA Folksam SEB LF Skandia Nordea* SPP* SHB* Swedbank ::::::::::: UTBETALNING AV PENSIONSKAPITALET Söderberg & Partners 8 Prognosränta 4 % 3 % 2 % 1 % % Prognosränta för bolagen är ett genomsnitt från de olika kollektiven där bolaget i fråga har avtalade pensioner. SEB och SHB använder en annan FIGUR utbetalningsmetod 7 visar ett och genomsnitt är därför inteav heltprognosräntan jämförbara med övriga för bolag. livbolagen. SHB Källa: och Konsumenternas, SEB TL använder Livbolagen Metod 2 för utbetalningsberäkningen och är därför inte helt jämförbara. Källa: Konsumenternas och bolagen Livbolagens relativa position medel För att förstå relationen mellan sparkapital och utbetalningsbeloppet, och dess förändring över tid måste man alltså se till bolagens prognosränta och livslängdsantagande samtidigt. Under rubriken Utbetalningsparametrarnas samverkan, Utbetalningsmatrisen, förklaras denna relation utförligare. I Figur 8 nedan visas sambandet mellan livslängdsantagande och prognosränta för de analyserade bolagen samt Pensionsmyndighetens traditionella försäkring som en jämförelsepunkt. Bolagens relativa positioner i denna figur ska alltså kopplas till beskrivningen av Utbetalningsmatrisen; där sparare i bolag ovan till vänster kan förvänta sig låg initial utbetalning som ökar mycket under spartiden, relativt sparare i nedre högra hörnet av matrisen. Översikt över bolagens relativa positionering Utbetalningsbeloppets förändring under pensionen Vid en betraktelse av utbetalningens förändring över tid är det viktigt ta hänsyn till inflationen. Utlovas man ett belopp om tio år, till exempel hundra kronor, får man just hundra kronor utbetalat. Detta är det nominella beloppet. Sannolikt har dock köpkraften, det reala värdet, av dessa hundra kronor sjunkit. Det vill säga att dina hundra kronor inte räcker till lika mycket vid utbetalningstillfället som vid utfästandet. Ett bra sätt att jämföra belopp som anges vid olika tidpunkter är att se till de så kallade reala värdena. Genom att anta en viss inflation kan man nuvärdesberäkna, eller diskontera, de nominella beloppen till att bli reala, och på så sätt få belopp som är bättre jämförbara över tid. Generellt brukar 2 % inflation per år antas i beräkningar för längre perioder eftersom det är Riksbankens långsiktiga inflationsmål. Baserat på ett pensionskapital om en halv miljon kronor samt en framtida nominell avkastning på 5,5 % har bolagen beräknat, givet sina Utbetalningsparametrar och utbetalningsmodeller, de belopp som betalas ut under utbetalningstiden 3. I Figur 9 presenteras samtliga bolags genomsnittliga reala utbetalade belopp. En helt horisontell linje över de olika åldrarna hade alltså inneburit att köpkraften är konstant över hela utbetalningstiden. En uppåtsluttande linje innebär följaktligen att köpkraften kommer öka under utbetalningstiden, och vice versa för en nedåtsluttande linje. Under givna förutsättningar har samtliga bolag utom Alecta en utbetalningsprognos som innebär en ökande köpkraft över tid. Inflationsjusterat månatligt utbetalningsbelopp vid olika åldrar 4 21 % 1 % 2 % 3 % 4 % Båda parametrarna visar ett genomsnitt från de olika kollektiven där bolaget i fråga har avtalade pensioner. Friplaner är inte med i jämförelsen då FIGUR bolagen 8 inte visar rapporterar livbolagens för dessa. relativa Se tidigare positionering förklaringsbild Utbetalningsmatrisen. för att förstå hur denna graf Det kanorange tolkas. Orangea kuvertet kuvertet symboliserarparametrarna PPMs traditionellai PPMs förvaltning. traditionella förvaltning, tillgänglig för pensioner under Källa: Konsumenternas, Livbolagen utbetalning. Källa: Konsumenternas, bolagen och Pensionsmyndigheten FIGUR Grafen visar 9 visar inflationsjusterade genomsnittliga belopp, vilket inflationsjusterat innebär att det är den utbetalningsbelopp för bolagen. Beloppen är baserade på ett sparkapital reala köpkraften som visas. En krona är i grafen således värt lika mycket oavsett när den betalas ut. Inflationen på är baserad på Total ökning mellan 65 och 95 år: 4,7% 3 Källa:Konsumenternas

9 9 5 kr, en avkastning på 5,5 % nominellt och respektive produkts kostnader. Inflationen är antagen till 2 %. Källa: Konsumenternas och bolagen I bilagan till denna rapport återfinns motsvarande graf för samtliga bolag i jämförelsen. Genomsnittlig årlig real förändring av utbetalningsbelopp -1 % % 1 % 2 % 3 % FIGUR Diagrammet 1 visar årlig real ökning real av ökning utbetalningsbelopp. av utbetalningsbeloppet Inflationen estimeras per till livbolag. 2 %, i linje Inflationen med Riksbankens antages inflationsmål. vara 2 % Utbetalningsbeloppet och avkastningen är på ett sparkapitalet medelvärde över5,5 de %. kollektiv där bolaget i fråga har avtalspension. Friplaner är inte med i jämförelsen då bolagen inte rapporterar siffror för dessa. Figur 1 visar genomsnittlig årlig real ökning av utbetalningsbelopp för de analyserade bolagen. Om bolaget är placerat långt till höger på skalan innebär det att bolaget, givet att avkastningen är högre än prognosräntan, kommer att höja utbetalningsnivåerna mer relativt ett bolag längre till vänster på skalan. Är avkastningen däremot lägre är bolag längre till höger mindre benägna att sänka utbetalningsnivån. Vid en placering på noll procent hade köpkraften varit konstant under hela pensionen givet en nominell avkastning på kapitalet på 5,5 %. Det är viktigt att poängtera att beräkningen i Figur 1 är utförd på ett lika stort kapital och lika hög avkastning. En höjning innebär alltså att man får en större andel av kapitalet i senare under pensionen, inte att man får ett större kapital totalt sett. I diskussioner med bolagen angående Utbetalningsparametrarna nämner de ofta att prognosräntan ibland sätts något konservativt. Därigenom erhålls en form av säkerhetsmarginal; sannolikheten att behöva sänka en pension under utbetalning på grund av att avkastningen understigit prognosräntan blir lägre 4. Alecta är det enda bolag som uttryckligen använder en annuitetsberäkning där de försöker hålla utbetalningsbeloppet konstant under hela utbetalningstiden. Merparten bolag diskuterar resonemang kring utbetalningsmodeller, men få har lämnat ut specifika detaljer om underlaget till beslutsfattandet. Handelsbanken och Folksam är särskilt restriktiva med att lämna ut information angående hur deras antaganden bestäms. SPP tar ett steg i riktning mot ökad transparens när de meddelat att prognosräntan i deras traditionella försäkring från årsskiftet 213/14 sätts till 6 % av svenska femåriga statsobligationsräntan. Figur 11 visar hur SPPs prognosränta hade förändrats över tiden om de hade implementerat detta 1985, samt deras historiska prognosränta vid nytecknade försäkringar vid respektive tidpunkt. De två linjerna verkar följa varandra relativt väl. Prognosränta SPP 16 % 12 % 8 % 4 % % Statsobligation (5Y) Estimerad prognosränta SPP Historisk prognosränta SPP Grafen visar historisk ränta på svenska femåriga stasobligationer. Den streckade linjen visar vad SPPs prognosränta, som från årskiftet baseras på detta jämförelseindex, hade FIGUR varit vid samma 11 visar tidpunkt. avkastning på femåriga statsobligationer. Den streckade Källa: Riksbanken, linjen SPP visar vad SPPs prognosränta hade varit enligt den nya metoden. Figuren visar också prognosränta för nytecknade försäkringar vid respektive tidpunkt. Källa: Riksbanken och SPP Könsdifferentiering Med de nya reglerna antar bolagen en könsneutral livslängd för privata och kollektivavtalade pensionsförsäkringar. Några bolag har bestämt att de könsneutrala antagandena skall gälla även på övriga försäkringar och försäkringar tecknade innan december 212. Andra tillämpar endast reglerna på nya försäkringar eller premier inbetalade efter december 212. Kvinnor, med icke könsneutralt tecknade försäkringar får ofördelaktigare livslängdsvillkor och därmed ett lägre belopp utbetalat varje månad. Motsatsen gäller för män, om de har könsdifferentierade villkor kommer deras utbetalningar enbart baseras på mäns dödlighet. De får mer fördelaktiga villkor 4 Notera likheten med tidigare Allan-regeln ; det finns en ovilja att sänka pensioner under utbetalning.