Verifiering av riskklassade grundvattenförekomster

Transkript

1 Verifiering av riskklassade grundvattenförekomster - en rapport av resultat och erfarenheter från ett projekt inom Södra Östersjöns vattendistrikt 2010

2 Sammanfattning Denna rapport sammanfattar de kunskaper som genererats inom projektet och som kan användas vid fortsatt verifiering, som underlag för åtgärder så att källor till föroreningar kan reduceras samt som underlag då nya övervakningsprogram ska utformas. Grundvattenförekomsterna är viktiga för samhällets vattenförsörjning inom Södra Östersjöns vattendistrikt. Medan kommunerna har ansvar för den dagliga verksamheten och att försörja kommunens innevånare med dricksvatten av god kvalitet, är det vattenmyndighetens ansvar enligt vattenförvaltningsförordningen att samordna övervakning och åtgärder för att säkra tillgången och kvaliteten i ett mer långsiktigt perspektiv genom de miljökvalitetsnormer som fastställts. Under 2010 har ett projekt drivits inom Södra Östersjöns vattendistrikt som syftat till att få bättre kunskaper om grundvattentillgången och grundvattenkvaliteten inom vattendistriktet, länen och kommunerna. En strävan i projektet har varit att få arbetet med grundvatten att prioriteras högre av respektive myndighet. Genom projektet har kunskaperna ökat om vilka risker för förorening av grundvattenförekomster som finns. I och med att verifieringen fortsätter framöver, av de totalt 178 riskklassade grundvattenförekomster som finns redovisade i Förvaltningsplan för Södra Östersjöns vattendistrikt, ökar kunskaperna om grundvattenförekomsternas tillgång och kvalitet. Kunskaperna om grundvattenförekomsterna kommer också att öka i och med att resultaten från verifierande provtagningar som finansierats inom projektet sammanställs. I de fall höga föroreningshalter påträffas bör operativ övervakning för att fastställa uppåtgående trend enligt SGU:s föreskrifter upprättas. Detta kommer sannolikt att vara en viktig del av arbetet för grundvatten- och miljöövervakningsansvariga de kommande åren. Parallellt med arbetet inom länen och distriktet har Sveriges geologiska undersökning (SGU) gått igenom avgränsningarna för samtliga riskklassade förekomster i landet. Genom fortsatt stöd från SGU, i form av hydrogeologisk kompetens, förbättras och påskyndas arbetet med att verifiera återstående riskklassningar. Under 2011 fortsätter arbetet med att samla, kvalitetssäkra, lagra och tillgängliggöra analysresultatet i Vattentäktsarkivet (DGV). En viktig del i det kommande arbetet är också att säkerställa dataflödet från kommunala råvattenkontroller eftersom det avgör kvaliteten på kommande status- och riskklassningar. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Verifiering av riskklassade grundvattenförekomster... 1 INLEDNING Bakgrund Syftet med projektet Syftet med rapporten... 4 METOD Arbetsgång Underlagsmaterial Grundvattenförekomstens avgränsning Vilka förekomster verifieras först? Hur kan klassningen verifieras? RESULTAT Verifiering av riskklassade grundvattenförekomster i SÖVD Verifiering samt beskrivning av behov i Östergötlands län Verifiering samt beskrivning av behov i Jönköpings län Verifiering samt beskrivning av behov i Kronobergs län Verifiering av riskklassade förekomster i Kalmar län Verifiering samt beskrivning av behov i Gotlands län Verifiering samt beskrivning av behov i Blekinge län Verifiering samt beskrivning av behov i Skåne län Avstämning mot projektmål UTVÄRDERING Erfarenheter från verifieringsarbetet - länsperspektiv Slutsatser av resultat Arbetsformer Fortsatt arbete; förslag till upplägg Erfarenheter av verifieringsarbetet - distriksperspektiv Slutsatser av resultat Arbetsformer Fortsatt arbete; förslag till upplägg Referenser Bilaga

4 INLEDNING 1. Bakgrund Grundvattenförekomster är viktiga bl a för tillgång till dricksvatten för människor och djur, men även för industrin och för bevattning inom jordbruket. Stora delar av Södra Östersjöns vattendistrikt har landets lägsta grund- och ytvattenbildning på grund av låg nederbörd och hög avdunstning och vattenbrist riskerar allt oftare uppstå i och med klimatförändringar (SOU 2007:60). Goda kunskaper om grundvattenförekomsterna, uttagsmöjligheter och kvalitet är därför viktiga underlag för samhällets vattenplanering. Medan kommunerna har ansvar för den dagliga verksamheten och att försörja kommunens innevånare med dricksvatten av god kvalitet, är det vattenmyndighetens ansvar enligt vattenförvaltningsförordningen att samordna övervakning och åtgärder för att säkra tillgången och kvaliteten i ett mer långsiktigt perspektiv genom de miljökvalitetsnormer som fastställts. Förvaltningsplan för Södra Östersjöns vattendistrikt innehåller status- och riskklassningar av 580 grundvattenförekomster. Dessa behöver verifieras då de i flera fall bygger på bristfällig data. Den analys av betydande påverkan som utförts med hjälp av GIS-analys, baserade på underlag i nationell skala behöver verifieras i form av regional kunskap inom länsstyrelserna och lokal kunskap inom kommunerna. I och med denna verifiering sammanställs mer detaljerad kunskap som kan användas som underlag inför åtgärder för att reducera källor till föroreningar och inför fördelning av tillstånd för vattenuttag. Där risk för betydande påverkan kan verifieras och kopplas till pågående verksamhet kan det bli aktuellt med operativ övervakning enligt tredje generationens övervakningsprogram som ska tas fram enligt vattenförvaltningsförordningen och ramdirektivet för vatten Syftet med projektet Projektet har syftat till att få bättre kunskaper om grundvattentillgång och grundvattenkvalitet, inom vattendistriktet, länen och kommunerna. Det har också varit en strävan att få arbetet med grundvatten att prioriteras högre inom respektive myndighet. Projektet som arbetsform har prövats som ett sätt att samordna verifieringsarbetet inom distriktet och bidra till ökad samordning nationellt Syftet med rapporten Denna rapport sammanfattar arbetet i projektet under Resultatet bör kunna användas som stöd vid fortsatt arbete med kvalitetssäkring och verifiering av grundvattenförekomster. 4

5 METOD 2. Arbetsgång Arbetsgången beskriver de olika stegen i arbetet med verifiering av tidigare gjorda bedömningar av status och risk för grundvattenförekomster. För kompletterande information hänvisas till SGU, De huvudsakliga stegen i verifieringen kan indelas i följande: 1. Ta fram underlagsmaterial 2. Gå igenom avgränsningen av grundvattenförekomsterna 3. Vad bygger klassningarna i Förvaltningsplanen på? 4. Hur ska klassningen verifieras? 2.1 Underlagsmaterial SGU levererar regelbundet kartdatabaser till länsstyrelserna i koordinatsystemet SWE- REF 99. Det är framförallt jordartskartor och hydrogeologiska kartor som är viktiga för verifieringsarbetet. Under 2010 har kartdabaserna hanterats separat på varje länsstyrelse i koordinatsystemet RT 90, men under 2011 övergår länsstyrelserna till en centraliserad hantering av GIS-data i SWEREF 99. I och med att länsstyrelsernas hantering och distribution av SGU:s kartdatabaser centraliserats och anpassats efter de behov som finns för status- och riskklassning kommer flera arbetsmoment att utgå som idag utförs. Följande GIS-skikt är lämpliga att använda vid verifieringen: Grundvattenförekomster avgränsade av SGU, senaste version Jordartskartor i olika skalor. Regionala (anpassade för skala 1: ) samt lokala jordartskartor (anpassade för skala 1:50 000). Undersök vad som finns för aktuellt område via Kontakta din GIS-samordnare på länsstyrelsen för tillgång till SGU:s leverans av jordartskartdatabas. Hydrogeologiska kartor. Serie Ah Serien innehåller grundvattenkartor i skala 1: och 1: med separat beskrivning. Serie An innehåller grundvattenkartor i skala 1: Kartan produceras kommunvis, se bl a Kontakta din GIS-samordnare på länsstyrelsen för tillgång till SGU:s leverans av hydrogeologisk kartdatabas. Regionala och lokala jordartskartans punktskikt, vilket bl a innehåller källor Brunnsarkivet SGU:s observationsrör för grundvattennivåer Miljöfarlig verksamhet (punktskikt med A,B, C och U verksamhet) Misstänkta förorenade områden enligt metod för inventering och riskklassning av förorenade områden (MIFO-objekt) Vattenskyddsområden Handläggarstöd för anmälan och tillstånd för vattenverksamhet Övrig information: Analysresultat från DGV Rapportutdrag per förekomst ur VISS Resultat från den nationella påverkansanalysen, poängfördelning för respektive källa 5

6 2.2 Grundvattenförekomstens avgränsning Första steget vid verifiering av status- och riskklassning är att kontrollera kvaliteten på grundvattenförekomstens hydrogeologiska avgränsning. Detta är viktigt för att kunna bedöma vilka källor som hamnar inom förekomstens tillrinningsområde och därmed kan påverka grundvattenkvalitet och kvantitet. Som stöd för detta arbete har SGU tagit fram en rapport och bistår med en kontaktperson för varje distrikt (SGU 2010:11). Under 2010 har det i Södra Östersjöns distrikt också varit möjligt att få stöd av hydrogeolog från Linnéuniversitet. I Figur1 presenteras exempel på en grundvattenförekomst i ett område som omfattas av lokal jordartskarta och där avgränsningen väl följer utbredningen av grundvattenförande isälvsmaterial. Figur 1. En grundvattenförekomst där avgränsningen väl följer utbredningen av det grundvattenförande isälvsmaterialet. Gislaved-Alabo, Jönköpings län. Förekomster som kan behöva tas bort, delas eller justeras Under projektets gång har det uppmärksammats ett behov av att förändra grundvattenförekomsters avgränsningar och en helt ny förekomst har avgränsats Västra Öland (Strandskogen) (se avsnitt 3.4). Det har visat sig att några förekomster bör tas bort (figur 2) och sannolikt behöver delas upp (figur 3). Ett exempel på en förekomst där gränserna bör justeras efter utbredning av isälvsmaterial på lokal jordartskarta är Nydala- Byestad (figur 4) och där jordartsinformationen är mer generaliserad på de nationella jordartskartorna (figur 5). 6

7 Figur 2. Grundvattenförekomsten som bör tas bort då den huvudsakligen omfattar morän och organisk jordart. Grundvattenförekomsten Sandåkra, Jönköpings län. Figur 3. Förekomst som bör delas upp i två eller tre förekomster efter de ljusgröna sandoch grusavlagringarna. Sannolikt finns en vattendelare i form av berg i dagen i den övre delen av förekomsten. Grundvattenförekomsten Gettinge, Jönköpings län. 7

8 Figur 4. Här bör gränserna justeras efter utbredning av isälvsmaterial på lokal jordartskarta. Nydala-Byestad, Jönköpings län. Figur 5. Ett exempel på hur omfattningen av isälvssediment är generaliserad på nationell jordartskarta. Området söder om Angeredshestra i Jönköpings, Gislaveds och Vaggeryds kommuner. 8

9 Innan en förekomst med bristande kvalitet i avgränsningen kan verifieras med avseende på klassning av status- och risk bör kontakt tas med SGU (SGU 2010:11). SGU:s kontaktperson kan ge besked om när och eventuellt hur avgränsningen kan justeras. 2.3 Vilka förekomster verifieras först? Riskklassning (riskbedömningen) är utförd med hjälp av en metod för att beräkna riskpoäng för potentiell föroreningsbelastning (Hansson, 2007). Den har utförts genom GISanalys med indata i form av uttag ur nationella databaser över punktkällor och diffusa källor till föroreningar. Antalet riskklassade förekomster är totalt 178 stycken i distriktet och varierar i antal mellan länen (se Tabell 1). Steg ett är en prioritering bland dessa och för prioriteringen har ett flödesschema tagits fram inom projektet som kan vara till hjälp (se Figur 6 och 7). Utfall PV-analys (>40 p) och/eller riskklassad i cykel I, mätdata saknas eller är bristfällig Skrivbordsverifiering internt lst Finns mätdata utanför DGV och övervakningsprogrammen? (EBH, miljöskydd deponier, egenkontroll/kontrollprogram grundvatten) Är PV-analys rimlig? Granskning av avgränsning SGU Se Checklista 1 i Kortfattad vägledning vid verifiering SGUrapport 2010:11 Extern verifiering Har kommun, VU el myndighet ytterligare info eller mätdata? Kan man bekräfta PV-analys? Påverkanstryck bekräftas Nej Ja Verifierande provtagning Prio 3 Avvakta Grundvattenförekomsten viktig för dricksvattenförsörjning; nutida och framtida (identifierade av kommuner) Övriga grundvattenförekomster Verifierande provtagning Prio 1 Lägg upp verifierande provtagning tillsammans med kommunen/kommuner (och ev VU) Verifierande provtagning Prio 2 Lägg upp verifierande provtagning (ev tillsammans med pågående VU) Figur 6. Flödesschema för urval av riskklassade förekomster för verifierande provtagning av kemisk status. Med PV-analys avses nationell analys av potentiell föroreningsbelastning (påverkansanalys). Klassning av kemisk status och risk Förekomsterna kan delas in i tre kategorier utifrån hur mycket uppgifter bedömningarna bygger på. De förekomster som man vet minst om, som är i riskzonen och är identifierade som viktiga för dricksvattenförsörjningen lokalt eller regionalt, prioriteras högst: Kategori 1 Grundvattenförekomster där analysresultat helt saknas och som har fallit ut i den nationella påverkansanalysen (PV-analys). 9

10 Kategori 2 Förekomster där viss data finns, men den ger inte upphov till risk. Förekomsten har fallit ut i påverkansanalysen (PV-analys). Kategori 3 Förekomster som har klassats som otillfredsställande eller i riskzonen på grund av befintlig data. Betydelse för dricksvattenförsörjning? En annan viktig prioriteringsgrund är om förekomsten är viktig för vattenförsörjningen i ett lokalt eller regionalt perspektiv. Klassning av kvantitativ status och risk Inför arbete med Förvaltningsplan saknades bedömningsgrunder för kvantitativ status. Ett antal förekomster bedömdes vara i riskzon att inte uppnå god kvantitativ status på basis av information som omfattning av vattenuttag och var brunnar torkar ut om sommaren. För slag till hur en sådan riskklassning kan verifieras ses i Figur 7. Otillfredsställande kvantitativ status, eller risk därför Huvudsakligen expertbedömningar efter kännedom om bristande vattentillgång, stora uttag, liten grundvattenbildning/magasineringsförmåga, saltvatteninträngning etc. Finns nivåövervakning eller tillförlitlig vattenbalansberäkning? Nej Skrivbordsverifiering internt Omfattning och rumslig utbredning på indikationer Granskning av förekomstavgränsning, ev ta fram delområden (=magasin) Ja Extern verifiering Har kommun, VU el myndighet ytterligare info el mätdata? Är förekomstavgränsningen relevant/funktionell (ssk berggrundsförekomster)? Klassning bekräftad Vattenbalansberäkning Förekomsten viktig för dricksvattenförsörjning? Nej Ja, nutida och framtida Ja, framtida Nivåövervakning, prio 1 Tillsammans med kommun, VU el andra Börja utforma operativ MÖ Se delprogram om nivåövervakning Nivåövervakning, prio 2 Tillsammans med kommun, VU el andra Börja utforma operativ MÖ Se delprogram om nivåövervakning Klassning förkastad Rast, vila Nivåövervakning, prio 3 Avvakta? Figur 7. Flödesschema för urval av riskklassade förekomster för verifierande provtagning av kvantitativ status. 2.4 Hur kan klassningen verifieras? I de fall då det finns analysresultat är det lämpligt att kolla upp dem en gång till innan man sätter igång med verifieringen. Anledningen till kontrollen är att försäkra sig om att provpunkten verkligen ligger inom förekomsten, att fel data inte använts vid bedömningen, att kontrollera om mer data har samlats in sedan bedömningen gjordes samt kolla vilken brunn provet eller proverna kommer ifrån om det rör sig om en vattentäkt med flera brunnar. 10

11 Nedan följer exempel på hur verifieringen av bedömningarna kan göras för de olika grupperna. Kategori 1 och 2 Påverkansbedömningen har gjorts på nationell nivå och är därför ganska grov och informationen kan ha begränsad aktualitet (bedömningen utfördes 2007). Ett lämpligt första steg är att titta närmare på bedömningen och se om den verkar rimlig. Att t ex ta ställning till identifierade/inventerade föroreningsskadade områden (MIFO-objekt) och hur dessa har klassats enligt de fyra olika klasserna. Undersök om fältstudier har utförts av MIFO-objekten. Undersök om det finns tillgång till kommunernas information om C- och U- anläggningar eftersom den nationella analysen inte innehåller dessa. När det gäller kyrkor bör man kolla upp om kyrkogården fortfarande är i bruk och om bekämpningsmedel används. Annars kan den eventuellt plockas bort från listan över riskfaktorer. Undersök om det finns rekommenderade vägar för farligt gods som kan utgöra en risk och om det i så fall finns riskförebyggande åtgärder som exempelvis täta diken. Det är lämpligt att diskutera påverkansbedömningen med handläggare på länsstyrelsen och den eller de kommuner som berörs. Om påverkansbedömningen kan anses vara riktig får man överväga om man behöver ta prover eller om det finns så många typer av påverkan att förekomsten utan tvekan ligger i riskzonen för att inte uppnå god status. Om man bestämmer sig för att fler prover behövs är det lämpligt att först kolla en extra gång så att man inte har missat data. Länsstyrelsen eller kommunen kan ha data från kontrollprogram för MIFO-objekt. Om man bestämmer sig för att ta fler prover kan vattentäkter, då kan sådana med ett större uttag som kan representera ett större område, vara lämpliga. Källor eller grundvattenrör kan provtas som komplement till vattentäkter och där vattentäkter saknas. Det kan ha satts grundvattenrör i samband med olika undersökningar, exempelvis SGU: s karteringar. Kategori 3 För vissa grundvattenförekomster är problemen välkända och övervakas redan, exempelvis kan det röra sig om förorenade områden med kontrollprogram. I de fallen behöver ingen extra provtagning göras utan man håller istället koll på de analysresultat som kommer in. I de fall där man inte har äldre data kan det vara lämpligt med extra provtagningar, för att se om problemen fortfarande är de samma. För att bilda sig en uppfattning om det rör sig om en punktkälla eller ett mer spritt problem kan man jämföra eventuella analysresultat från närliggande vattentäkter. Genom att jämföra analysresultat från närliggande vattentäkter kan man bilda sig en uppfattning om det rör sig om en punktkälla eller ett mer spritt problem. Om sådana data inte finns kan man välja att provta ett antal brunnar inom samma vattentäkt samtidigt. Om det inte finns mer än en brunn kan en källa eller ett par källor provtas samtidigt. I de fall då en täkt är påverkad av konstgjord infiltration är det intressant att kolla upp det närliggande ytvattnets kemiska status. 11

12 RESULTAT 3 Verifiering av riskklassade grundvattenförekomster i SÖVD Nedan följer beskrivning av de behov av verifiering som finns i varje län samt det arbete som utförts under året: Förutsättningar och problematik skiljer sig mellan länen och så också sättet att arbeta. Tabell 1. Område Kemisk status Risk att Kvantitativ status Risk att Otillfredsställande Kemisk status inte uppnås 2015 Otillfredsställande Kvantitativ status inte uppnås 2015 Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Södra Östersjöns vattendistrikt Verifiering samt beskrivning av behov i Östergötlands län Skrivbordsverifiering I Östergötland finns 26 grundvattenförekomster som riskerar att inte uppnå god status till Inledningsvis gjorde vi en översiktlig expertbedömning om det finns några ytterligare förekomster där det finns kända större vattenuttag och en förhöjd risk för kemisk påverkan även om detta inte framkommit i den nationella riskbedömningen. Tre ytterligare grundvattenförekomster identifierades i detta arbete. Arbetet med att verifiera ovanstående 29 förekomster inleddes med en översiktlig genomgång av den nationella riskbedömningen för att se vilka faktorer som gett utslag samt om detta verkar rimligt. Utifrån detta definierades potentiella problem för varje förekomst exempelvis vilka föroreningar vi kan förvänta oss i grundvattnet utifrån de förorenade områden och verksamheter som finns på platsen eller annan påverkan. Ett problem som identifierades var att vissa förekomster var dåligt avgränsade och att det skulle vara värdefullt att även avgränsa tillrinningsområden för att få en mer rättvisande bild av den potentiella påverkan. SGU anlitades för detta och de gick igenom och justerade 20 förekomster samt tog fram tillrinningsområden, översiktlig strömningsriktning samt uppgifter om akvatisk kontakt. En av förekomsterna i Linköpings kommun föreslog SGU att man delar i två förekomster Slaka norra respektive Slaka södra. De förekomster som ligger i Mjölby 12

13 och Boxholms kommuner lämnades då dessa ingår i SGUs ordinarie löpande kartering för startades ett regionalt övervakningsprogram för grundvatten. Programmet har delvis anpassats efter riskbedömningen och i år ingår 10 riskförekomster i programmet (provtagning i 8 större vattentäkter och 2 källor). Detta innebär att alla riskförekomster med minst en större vattentäkt övervakas. Under 2010 har vi även arbetat med lokala åtgärdsprogram till vattenråd. Här har vår brist på dataunderlag lyfts fram med förhoppning om att detta är något som vattenråden vill prioritera att hjälpa till med. Vi har vidare medverkat vid Miljösamverkan Östergötlands informations- och diskussionsmöte om miljökvalitetsnormerna för vatten som hållits för tjänstemän inom länets kommunala förvaltningar. Även här betonade vi bristen på dataunderlag och poängterade behovet av att i tillsynsarbetet ställa krav på kemiska analyser av grundvatten och råvatten, när så är motiverat och då särskilt de förekomster som är i riskzonen att inte uppnå god kemisk status. Verifiering vid möten med kommuner Planen var att ha någon typ av avstämning med alla 9 kommuner där det finns riskförekomster. Upplägget har varit att diskutera resurser (grundvattenförekomster intressanta för vattenförsörjning, vattenskydd, avgränsningar av förekomster etc), risker (genomgång av riskbedömningen, identifiering av eventuella ytterligare risker etc) och övervakning (insamling av ny data, behov av övervakning etc). Möten har genomförts i Mjölby, Söderköping och Valdemarsvik. Nedan följer en kort sammanfattning av vad som framkommit vid dessa möten. Mjölby Vid mötet närvarade två representanter från Länsstyrelsen, två representanter från vattenmyndigheten, VA-chefen och en VA-ingenjör från Tekniska kontoret samt 3 miljöoch hälsoskyddsinspektörer. Vid mötet informerades kommunen relativt ingående om åtgärdsprogrammet, verifieringsprojektet m m. Kommunen uttryckte efteråt att de skulle vilja haft med mer basinformation kring vattenförvaltningen, statusklassning, riskbedömning och miljökvalitetsnormer och att även kommunekologen, personal från planering och exploatering, samt någon från kommunledningen borde ha bjudits in till mötet. I Mjölby finns 3 grundvattenförekomster (Mjölby tätort, Skänninge och Mantorp- Normlösa) som riskerar att inte uppnå god kemisk status Av dessa tre förekomster nyttjas endast Mantorp-Normlösa för större dricksvattenuttag. Förekomsten Mjölby tätort ligger inom Mjölby terrassen. Mjölbyterassen som är ett grundvattenmagasin med mycket goda uttagsmöjligheter är uppdelade i två grundvattenförekomster, varav den andra, anslutande förekomsten används för Mjölby tätorts dricksvattenförsörjning. Den förekomsten är inte en riskförekomst. Vid mötet diskuterades risker och hot mot vattenförsörjningen inom respektive riskförekomst, och även vid övriga kommunala dricksvattentäkter. Kommunen ville framförallt diskutera riskerna kring den delen av Mjölbyterassen som inte är riskförekomst men som är särskilt viktig för vattenförsörjningen. Länsstyrelsen fick även tillgång till riskinventeringar och geologiska bedömningar, i digitalt format. Dessa har tagits fram i samband med vattenskyddsområdesarbete. Underlag som kommunen tagit fram för vattentäkterna i Mjölbyterassen tyder på att avgränsningen av grundvattenförekomsten över Mjölby tätort behöver ses över och förskjutas något söderut. 13

14 Skänninge tätort ligger på en riskklassad förekomst och det är identifierade/inventerade föroreningsskadade områden (MIFO-objekt) som gör att förekomsten bedömts riskera att inte klara miljökvalitetsnormerna. Förekomsten kan eventuellt delas i två efter att SGU vid kommande kartering tittat på om området norr om Skenaån kan ses som en självständig grundvattenförekomst (eftersom trolig strömningsriktning är åt norr). Denna del utgör i så fall förmodligen inte en riskförekomst. Avgränsningen av grundvattenförekomsten vid Mantorp-Normlösa verkar på kartan inte stämma överens med jordarternas utbredning vilket bör synas noggrannare vid den pågående jordartskarteringen i området Vidare diskuterades resultaten från den regionala miljöövervakningen i Normlösa. De höga sulfathalterna förklaras troligen av att förekomsten innehåller alunskiffer och den något förhöjda halten av klorid (under smaktröskeln) tros vara orsakad av det förhistoriska Yoldiahavet som tidigare täckt platsen. Miljökontoret tipsade om att det finns ett fåtal privata täkter inom riskförekomsterna, för vilka det kan finnas kemiska data. SGU kommer att se över avgränsningen av grundvattenförekomsterna i Mjölby under 2011 inom ramen för karteringsarbetet. Kommunen jobbar aktivt med att inrätta eller revidera gamla vattenskyddsområden för samtliga kommunala vattentäkter. I övrigt framkom en hel del uppgifter om de kommunala vattentäkterna, som vi tidigare inte haft vetskap om. Söderköping Vid mötet närvarade, förutom en representant från Länsstyrelsen chefen för Miljö- och hälsoskyddskontoret tillsammans med 2 miljö- och hälsoskyddsinspektörer samt en VAingenjör från Tekniska kontorets VA-enhet. I Söderköping finns 2 grundvattenförekomster (Söderköping och Västra Husby) som är riskförekomster och båda används för vattenförsörjning. I Västra Husby används vattentäkten idag endast som reservvattentäkt då den nyligen ersatts med en ny. Den nya täkten ligger i närheten men utanför den avgränsade förekomsten. Övervakningsdata från vattentäkten visar på konduktivitet över riktvärde och förhöjda sulfathalter men det är oklart från vilken brunn kommunen tagit proverna vilket behöver redas ut innan datan kan användas för verifiering. I övrigt har förekomsten ett lågt påverkanstryck. Förekomsten under Söderköping är betydligt större efter SGUs revidering av utbredning. Riskbilden har förändrats till att omfatta mer risker än tidigare, t ex större del tätort med potentiellt förorenade områden och mer åkermark. Miljökontoret arbetar med begränsningar av användandet av bekämpningsmedel inom tätorten och lyfte fram att det finns en del C-anläggningar som inte finns med i påverkansbedömningen som kan ha påverkan på grundvattnets kvalitet. Nivåövervakning sker löpande på 12 platser i förekomsten utifrån vattendom för vattentäkten. Kommunen kommer under 2011 att inrätta eller revidera gamla vattenskyddsområden för sina 4 största vattentäkter vilket inkluderar Söderköping och Västra Husby. I övrigt framkom en hel del uppgifter om nya större vattentäkter, framförallt samfälligheter som vi tidigare inte haft vetskap om. 10 nya vattentäkter identifierades varav 2 har uttag i jord men inte inom avgränsade grundvattenförekomster. Kommunen har en del data från provtagningar av samfälligheterna som vi får ta del av. 14

15 Valdemarsvik Vid mötet närvarade, förutom en representant från Länsstyrelsen VA/Renhållningschefen, en miljö- och hälsoskyddshandläggare samt en erfaren person från tekniska kontoret (fd bygg och miljöchef mm). I Valdemarsvik finns inga utpekade riskförekomster. Under verifieringsarbetet har vi gjort en enkel översiktligt expertbedömning och kommit fram till att det finns en förhöjd risk för kemisk påverkan av grundvattenförekomsten i Gusum och att den kemiska statusen följaktligen borde verifieras där. Motivet till detta är framförallt nya miljögeotekniska undersökningsresultat som framkommit i samband med en MIFO-fas 2 undersökning som slutredovisades i slutet på Resultaten indikerar att förekomstens utbredning borde ses över alternativt att förorenade områden/en pågående industri delvis kan ligga inom tillrinningsområdet till vattentäkten som finns inom förekomsten. Inom förekomsten finns även diffusa ytliga markföroreningar (främst koppar och zink). Detta gör att den potentiella föroreningsbelastningen bedöms vara större än vad den nationella riskbedömningen visar. Vid mötet framkom även uppgifter om jordbruksmark som brukas i vattentäktens närhet. Kommunen planerar att under 2013 revidera det gamla vattenskyddsområdet från 1976 för vattentäkten i Gusum. Aktuella uppgifter erhölls om samtliga kommunala vattentäkter och större privata vattentäkter (lite äldre och knapphändigare uppgifter om dessa) som används inom kommunen och hur många personer som försörjs. I två av de fyra utpekade grundvattenförekomsterna inom kommunen finns kommunala vattentäkter. Innan mötet kände vi inte till att den ena vattentäkten (Fallingeberg) låg inom en av de utpekade vattenförekomsterna (vi hade en felaktig lägesuppgift). Vid mötet framkom även att de övriga två förekomsterna kan vara intressanta för kommunens framtida vattenförsörjning. Vi fick mer detaljerade uppgifter om de kommunala vattentäkterna i synnerhet de två som låg inom vattenförekomster t ex antal använda uttagsbrunnar och infiltrationsbassänger. Vidare diskuterades vilka kemiska data som finns att tillgå inom grundvattenförekomsterna. Kemiska data från provtagning av råvatten vid de kommunala brunnarna finns att tillgå och överförs till DGV. Vid genomgång av data från vattentäkten i Gusum konstateras att flera av de kemiska ämnen som hanteras i större omfattning vid pågående industrin alternativt påträffats inom de förorenade områdena inte har analyserats vid råvattenprovtagningen. Inom ramen för verifieringsarbetet kommer även SGU i närtid att se över denna grundvattenförekomsts avgränsning. Ytterligare ett möte ska hållas i Åtvidaberg i januari. Verifierande provtagning Planen för verifierande provtagning är att få till provtagning i samtliga riskförekomster (inkl de 3 nya som identifierats inom verifieringsarbetet). Behovet av verifierande provtagning varierar mellan förekomsterna beroende på storlek, förekomst av befintlig data och prioritet (t ex intressant för vattenförsörjning). SGU har under november månad anlitats för att identifiera befintliga rör/brunnar/källor som kan användas för provtagning samt när provtagningsmöjlighet saknas gett förslag till platser där nya rör behöver etableras. Detta underlag har varit betydelsefullt för det kunna planera omfattningen på provtagningarna och kunna beräkna rimliga kostnader. I nio förekomster finns inga befintliga rör/brunnar/källor som vi kan nyttja. I resterande finns en eller flera. Ett förslag på vad som skulle behövas för verifiering av ovanstående förekomster (eventuellt nya punkter, antal provtagningar, analysparametrar etc) har 15

16 sammanställts och ungefärliga kostnader har beräknats. Förslaget omfattar installation av 25 stycken nya grundvattenrör. Installationen uppskattas kosta omkring 300 kkr. Vid beräkning av analyskostnader har avtalade priser för den regionala miljöövervakningen under 2010 använts. Vidare har förutsatts att den verifierande provtagningen utförs vid tre tillfällen i 48 punkter och i 7 punkter vid två tillfällen samt att det bedömda analysbehovet analyseras vid samtliga tre tillfällen. Analyskostnaden har då beräknats uppgå till ca 450 kkr och den totala kostnaden följaktligen till 750 kkr. Utifrån detta förslag har vi påbörjat arbetet med att anpassa programmet till beviljade medel för verifierande provtagning. Provtagningar kommer att genomföras under Verifiering samt beskrivning av behov i Jönköpings län I Jönköpings län inom Södra Östersjöns vattendistrikt finns det 143 grundvattenförekomster. Av dessa riskerar 29 att inte uppnå god kemisk status till 2015 och två har otillfredsställande status. Arbetet med verifiering av risk- och statusklassningarna av förekomsterna har påbörjats. Länsstyrelsen har exempelvis gått igenom underlagen för klassningarna för att se om ny data har tillkommit och gjort en första bedömning av behovet av ytterligare provtagning. Man har också tillsammans med SGU gått igenom grundvattenförekomsterna för att få en uppfattning om gränserna för förekomsterna behöver justeras. Inom ramen för detta projekt valde Länsstyrelsen i Jönköpings län att tillsammans med Vattenmyndigheten för Södra Östersjön och SGU besöka Vetlanda kommun för att verifiera bedömningen av grundvattenförekomster som saknar vattenanalysresultat och som enligt bedömningen av potentiell påverkan anses vara i riskzonen för att inte uppnå god kemisk status till Resultaten bygger på två möten under våren Deltagare var representanter från beredningssekretariatet vid Länsstyrelsen, Miljö- och byggförvaltningen respektive Tekniska kontoret i Vetlanda, Vattenmyndigheten respektive SGU i Lund. Beredningssekretariatet vid Länsstyrelsen i Jönköpings län har med start hösten 2010 börjat besöka länets övriga kommuner för att diskutera bedömningarna av både yt- och grundvattenförekomsterna. Tanken är inte att använda sig av ett koncept för alla kommuner utan att i diskussion med varje enskild kommun komma överens om vad som passar dem bäst. Från Länsstyrelsens sida är tanken att inte bara medlemmar ur beredningssekretariatet utan också representanter från andra delar av Länsstyrelsen ska ges möjlighet att delta. Det kan röra sig både om eget önskemål och på förfrågan från kommunen. Exempelvis kan det röra sig om tjänstemän som arbetar med miljöskyddsfrågor eller fiskefrågor. Nedan följer en beskrivning av verifieringen av de förekomster som diskuterades i Vetlanda. SE Ekenäs-Kvarndammen Grundvattenförekomsten ligger under tätorten Ekenässjön. Järnvägen samt riksväg 31 går över förekomsten. Alldeles i kanten av förekomsten ligger sjön Ekenässjön och Vetlandabäcken rinner från Ekenässjön (Emåns avrinningssystem) och söderut genom förekomsten. Förekomsten har bedömts riskera att inte uppnå god kemisk status till 2015, eftersom den vid bedömningen av den potentiella föroreningsbelastningen fick 74,9 poäng. Det finns inga analysresultat från grundvattenanalyser. Till de större potentiella påverkansfaktorerna hör väg, järnväg, verksamheter samt förorenade områden. 16

17 Det skulle vara lämpligt att dela in förekomsten i två. Den norra delen är påverkad av verksamheter och förorenade områden, medan den södra delen är mindre påverkad. Under 2011 ska SGU göra undersökningar i det här området och då kan SGU göra ett par sonderingar i södra delen av förekomsten. I samband med det skulle det vara lämpligt att ta grundvattenprover för att verifiera statusbedömningen. I norra delen av förekomsten har prover på bl a grundvatten, ytvatten och sediment tagits inom förorenade områden. Det finns möjlighet för Länsstyrelsen att få dessa data från kommunen. Vägen genom Ekenässjön saltas. Det finns ett exploateringstryck inom orten och man vill anlägga industrimark västerut. Vägen genom Ekenässjön har byggts om under Jämfört med tidigare kommer hastigheten att vara lägre på den nya vägen. Det är osäkert hur olycksstatistiken kommer att påverkas och det finns risk för att man kör in i olika typer av farthinder. Tillbud har redan förekommit i anslutning till farthinder. Det är vanligt att lastbilarnas tankar går sönder vid olyckor. På orten finns flera verksamheter där TRI har använts i produktionen för avfettning (metallindustrier). Kända TRI-föroreningar finns i mark och grundvatten. Handel med bekämpningsmedel har förekommit och marken har förorenats med klorerade bekämpningsmedel (sanering pågår). Ett glasbruk har funnits på orten och verksamheten har givit upphov till en större markförorening som till största delen har sanerats. En mindre mängd förorening finns kvar i ett industriområde och i ytvattensediment. Två bensinstationer har sanerats på orten under Det finns ett sågverk med bevattning av virke. Sedimentationsdammar finns som skydd. Banvallen har besprutats med diuron. Detta ledde till att tallar utmed banvallen dog. För ca 10 år sedan togs prover i grundvattenrör samt brunnar nära banvallen. Vid mötet med Vetlanda kommun kom vi överens om att det skulle vara lämpligt att ta nya prover i grundvattenrören för att undersöka om det finns bekämpningsmedel efter banvallsbesprutningen kvar i vattnet. Efter mötet var kommunen ute och besiktigade och provpumpade grundvattenrören. Tre av grundvattenrören visade sig vara lämpliga för provtagning. Vi kom överens om att Kommunen skulle ta proverna och Länsstyrelsen kontaktade lab. Under 2010 har det funnits möjlighet att ansöka om medel för verifierande provtagning av grundvattenförekomster från Vattenmyndigheten för Södra Östersjön. Länsstyrelsen ansökte om och beviljades medel. Kommunen har tagit prover i september och december. Med hjälp av kontakter med Kommunen och en ekotoxikolog på Länsstyrelsen diskuterade vi oss fram till vilka bekämpningsmedel och nedbrytningsprodukter som det är intressant att analysera med avseende på. Trafikverket kontaktades också för att höra hur bekämpningsmedelsanvändningen ser ut idag. Vi har valt att låta göra analyser med avseende på imazapyr, glyfosat, AMPA, diuron och demetylerad diuron. När vi ändå tog prover valde vi att låta göra basanalyser också. I den första omgången med prover hittades inga bekämpningsmedel i halter över detektionsgränsen. SE Nydala-Byestad Grundvattenförekomsten ligger till stor del under Vetlanda tätort. Vetlandabäcken (Emåns avrinningssystem) rinner genom förekomsten. Förekomsten behöver inte delas upp, men gränserna behöver justeras. Förekomsten har bedömts riskera att inte uppnå god kemisk status till 2015, eftersom förekomsten vid bedömningen av den potentiella föroreningsbelastningen fick 74,1 poäng. Det finns inga analysresultat från grundvattenanalyser. Till de större potentiella påverkansfaktorerna hör väg, järnväg, verksamheter samt förorenade områden. 17

18 Påverkan på förekomsten bedöms som betydande. Dels beror det på att andelen hårdgjorda ytor är hög, vilket leder till dålig grundvattenbildning. Dels är sannolikheten för att vattenkemin är påverkad av verksamheter och förorenade områden hög. Bl a finns det ett antal gamla bensinstationer och ett område med gjuterisand. Bekämpningsmedel har använts utmed järnvägen på stationsområdet samt på gatorna i centrum (kantsten). En rad olika förorenade objekt inom förekomsten har dock sanerats, bl a en deponi och ett tegelbruk. Merparten av de äldre bensinstationerna har kartlagts och provtagits under 2010 (SPIMFAB-projekt). Sanering har varit aktuell i ett fall. TRI-förorening i mark har konstaterats i ett industriområde. Sanering pågår avseende oljeförorening i närheten av Vetlanda gamla grundvattentäkt i centrala Vetlanda. Provtagning för att bekräfta påverkansanalysen bedöms inte behövas. SE Väster om Myresjömossen Grundvattenförekomsten ligger till största delen utanför tätbebyggt område, utom en liten del i söder som ligger inom Landsbro. Emån rinner genom förekomsten. Förekomsten borde delas upp i minst tre olika förekomster. Förekomsten riskerar att inte uppnå god kemisk status till 2015, eftersom startpunkten för att vända trend har överskridits för kvicksilver. Startpunkten för att vända trend är samma värde som halva detektionsgränsen för kvicksilver, då analyser har utförts. Det är därför osäkert om förekomsten verkligen ligger i riskzonen. Vid bedömningen av den potentiella påverkansbelastningen fick förekomsten 24,6 poäng. Det finns inget inom förekomsten som kan utgöra en betydande påverkan. Kyrkan i Lannaskede är från medeltiden och ingen begravs på kyrkogården längre. Den anses därför inte kunna utgöra påverkan. Förekomsten bedöms ej vara i riskzonen. SE Kristinelund Grundvattenförekomsten, som ligger alldeles utanför Landsbro, gränsar till Linneån (Emåns avrinningssystem) i söder. Förekomsten har bedömts riskera att inte uppnå god kemisk status till 2015, eftersom förekomsten vid bedömningen av den potentiella föroreningsbelastningen fick 47,9 poäng. Det finns inga analysresultat från grundvattenanalyser. Den största potentiella påverkansfaktorn är åker. Man har uppmätt höga nitrathalter i vattentäkten. Det bedöms röra sig om påverkan från jordbruket. Kommunen kollar upp om data finns. Förekomsten bedöms fortsatt vara i riskzonen. Provtagning bedrivs redan. SE Rösa-Sandskog Grundvattenförekomsten ligger delvis under Holsbybrunn och en väg går över förekomsten. Emån rinner över förekomsten, som också ligger kant i kant med Aspödammen. Förekomsten bör delas i två en norr om och en söder om Emån. Förekomsten har bedömts riskera att inte uppnå god kemisk status till 2015, eftersom förekomsten vid bedömningen av den potentiella föroreningsbelastningen fick 44,6 poäng. Det finns inga analysresultat från grundvattenanalyser. Till de större potentiella påverkansfaktorerna hör väg, järnväg, A- och B-verksamheter samt förorenade områden. Eventuellt är fastigheterna inom förekomsten anslutna till kommunalt vatten och avlopp. I sådana fall ska riskpoängen sänkas. I VISS står det idag under Påver- 18

19 kan/påverkan Kemiska/Diffusa källor Påverkanskällor att förekomsten till största delen ligger inom ett delavrinningsområde med hög belastning från enskilda avlopp. Vägen borde ha gett upphov till högre riskpoäng. Det finns planer på att dra om vägen söder om förekomsten. Riskklassningen bör ändras när vägen har dragits om. Översvämning är en riskfaktor. Föroreningar i sediment kan påverka omgivningen vid översvämning. Det finns en översvämningskartering för Vetlanda kommun. I västra hörnet av förekomsten finns det en deponi. Vid översvämning skulle den kunna påverka grundvattnet. Det finns en verksamhet inom förekomsten som bedriver ytbehandling. De har tidigare haft direktutsläpp till Emån (bly och nickel) samt TRI har använts. Vid översvämningar kan föroreningar i sedimentet påverka grundvattnet. Inom förekomsten finns en deponi för gjuterisand som delvis har sanerats 2010 och en lanthandel som eventuellt har haft bensinförsäljning. 3.3 Verifiering samt beskrivning av behov i Kronobergs län I Kronobergs län inom Södra Östersjöns distrikt finns elva grundvattenförekomster som är i riskzonen att inte uppnå god status till år Dessa grundvattenförekomster har delats in i fem olika prioriterade grupper i samband med verifieringen. 1. Två förekomster har god status och mycket stor potentiell föroreningsbelastning, ligger i anslutning till tätorter och större vattentäkt ligger i förekomsten Älmhultsåsen, Älmhult och Emmabodaåsen, Åseda 2. En förekomst har god status, men saknar mätningar och mycket stor potentiell föroreningsbelastning. Det finns ingen vattentäkt i förekomsten. Växjöåsen, Furulund 3. Två förekomster där en har otillfredsställande status och en överskrider halter för vända trend. Bägge har en stor potentiell föroreningsbelastning och vattentäkt i förekomsten. Salebodaåsen, Skruv och Rolsmoåsen, Linneryd 4. Fyra förekomster där en har otillfredsställande status och tre överskrider halter för vända trend. Alla har ha en måttlig potentiell föroreningsbelastning och vattentäkt i förekomsten. Växjöåsen, Åby; Rolsmoåsen, Flisehult; Dädesjöåsen, Braås; Husebyåsen, Skatelöv. 5. Två förekomster där en har otillfredsställande status och en överskrider halter för vända trend. De har stor potentiell föroreningsbelastning respektive måttlig potentiell föroreningsbelastning. Det finns ingen vattentäkt i förekomsterna. Alvestaåsen, Bennestad och Emmabodaåsen, Transjö I ett första skeda har de två grundvattenförekomsterna i den mest prioriterade gruppen valts ut för verifiering. Grundvattenförekomsterna i grupp 2 och 3 är också prioriterade för verifieringen. Nedan följer en beskrivning av dessa fem grundvattenförekomster. Möten planeras att hållas tillsammans med respektive kommun. Vattenmyndighetens och SGU:s medverkan är mycket värdefull för att kunna göra bättre geologiska bedömningar eftersom bra geologiskt underlagsmaterial till viss del saknas inom Kronobergs län. Älmhultsåsen, Älmhult. SE Grundvattenförekomsten ligger i Älmhults och Osby kommuner (se Figur 8). Nuvarande bedömning är att grundvattenförekomsten Älmhultsåsen, Älmhult har god status. 19

20 Statusen är fastställd med hjälp av analysdata från Älmhults kommuns försök att hitta reservvattentäkt vid Loshult i Osby kommun. Enligt bedömningen av potentiell föroreningsbelastning är risken för påverkan mycket stor. Förekomsten fick vid bedömningen 44,5 poäng. En stor del av påverkan på grundvattenförekomsten finns i anslutning till Älmhults tätort. Mätdata i grundvattnet från en industri på åsen visar på förhöjda halter av klorid. Älmhults kommun, en konsult som arbetat med vattentäkter i kommunen, Länsstyrelsen i Kronoberg län, Vattenmyndigheten för Södra Östersjön och SGU i Lund träffades den 25 oktober 2010 för att diskutera bedömning av grundvattenförekomsten som är i riskzonen att inte uppnå god status och där relevant data saknas. Vid mötet framkom att förekomsten bör delas upp i tre delar. Den södra delen bedöms som mindre påverkad och där kan befintlig klassning med data från Loshult användas eftersom påverkan från Loshult och söder ut är mindre (enligt uppgift från Länsstyrelsen i Skåne län). Den centrala delens utbredning bedöms vara från Loshult i söder till väg 120 inne i Älmhults tätort i norr. Där finns både befintliga verksamheter och förorenad mark från ytbehandling och verkstadsindustrier. Längst i norr bör grundvattenförekomstens utbredning förlängas upp till sjön Möckeln. Befintlig mätdata från Stena visar förhöjda halter av klorid. Stena använder salt i sin verksamhet. För att kontrollera grundvattnets kvalitet planeras provtagning i befintliga grundvattenrör och i en källa i en avslutad grustäkt. Emmabodaåsen, Åseda, SE Grundvattenförekomsten ligger i Uppvidinge kommun (Figur 9). Nuvarande bedömning är att grundvattenförekomsten har god status. Statusen är fastställd med hjälp av analysdata från regional miljöövervakning i Uppvidinge kommuns vattentäkt i Åseda. Vattentäkten ligger i ytterkanten av förekomsten och i den del med minst påverkan både från befintliga verksamheter och förorenad mark. Enligt bedömningen av potentiell föroreningsbelastning är risken för påverkan mycket stor. Förekomsten fick vid bedömningen 74,9 poäng. En stor del av påverkan på grundvattenförekomsten finns i anslutning till Åseda tätort, se bilagd karta. Kännedom om kemidata för andra delar av förekomsten saknas. Förekomstens utbredning är fastställd efter översiktlig bedömning av uttagskapacitet i åsen. Utbredningen behöver diskuteras utifrån geologin i området. Område med isälvsmaterial är betydligt större än förekomstens utbredning. Växjöåsen, Furulund SE Grundvattenförekomsten ligger i Växjö kommun. Förekomstens är långsmal och följer till stor del isälvsavlagringen. Eventuellt kan förekomsten behöva breddas något längst i norr. Förekomstens utbredning är fastställd efter översiktlig bedömning av uttagskapacitet i åsen. Förekomsten har god status, men inga mätningar finns som kan bekräfta detta. Det finns inte någon vattentäkt i förekomsten. Enligt bedömningen av potentiell föroreningsbelastning är risken för påverkan mycket stor. Förekomsten fick vid bedömningen 55,4 poäng. Den absolut största delen av påverkan på grundvattenförekomsten beror på att statliga vägar går utmed hela förekomstens längd. Här behöver en diskussion om vägarnas påverkan hållas med framför allt Trafikverket. 20

21 Figur 8. Grundvattenförekomsten Älmhultsåsen och potentiella källor till påverkan. 21

22 Figur 9. Grundvattenförekomsten Emmabodaåsen och potentiella källor till påverkan. 22

23 Salebodaåsen, Skruv SE Grundvattenförekomsten ligger i Lessebo kommun. Det saknas bra geologiskt material för området. Förekomsten har otillfredsställande status beroende på mycket höga halter av arsenik och bly i anslutning till en gammal glasbrukstipp i den centrala delen av förekomsten. Data från vattentäkten inom grundvattenförekomstens norra del visar på god status, men med något förhöjd halt av bly. Förekomsten fick vid bedömningen 39,1 poäng. En stor del av påverkan på grundvattenförekomsten finns i anslutning till Skruvs tätort. Förekomstens utbredning är fastställd efter översiktlig bedömning av uttagskapacitet i åsen. För att kvalitetssäkra utbredningen behövs områdets geologi studeras. Hur stor del av förekomsten som påverkas av bl.a. glasbruksdeponin behöver utredas. Rolsmoåsen, Linneryd SE Grundvattenförekomsten ligger i Tingsryds kommun. Det saknas bra geologiskt material för området. Data från vattentäkten inom grundvattenförekomsten visar på god status, men med något förhöjd halt av bly. Förekomsten fick vid bedömningen 30,9 poäng. En stor del av påverkan på grundvattenförekomsten är kopplat till statliga vägar. Förekomstens utbredning är fastställd efter översiktlig bedömning av uttagskapacitet i åsen. För att kvalitetssäkra utbredningen behövs områdets geologi gås igenom. Hur stor del av förekomsten som påverkas av vägar behöver utredas tillsammans med Trafikverket. 3.4 Verifiering av riskklassade förekomster i Kalmar län I Kalmar län finns enligt VISS 82 grundvattenförekomster, varav 32 är riskklassade. Av de riskklassade är 27 förekomster i sand och grus, 3 i sedimentärt berg samt 2 i urberg. 2 förekomster har klassificeringen otillfredsställande status p g a rester av bekämpningsmedel. För 9 av de riskklassade förekomsterna saknas provtagningsresultat i VISS. Under verifieringsarbetet har ytterligare en grundvattenförekomst i sand och grus identifierats och avgränsats, Strandskogen inom förekomsten Västra Öland (SE ). Utifrån riskklassningen samt förekomstens betydelse som kommunal vattentäkt har en prioritering i fyra grupper gjorts. I den första gruppen finns tre förekomster Vassmolösa, Hultsfredsdeltat och Strandskogen som bedöms ha särskild och strategisk betydelse för vattenförsörjningen. Dessa tre kommer att prioriteras i det fortsatta verifieringsarbetet. Vassmolösaåsen Vattenförekomsten riskerar otillfredsställande status I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten augusti -08 blev totalpoängen: 30. Förekomsten klassas som i riskzonen att inte uppnå god status 2015 eftersom växtbekämpningsmedel har detekterats baserat på SGU.s utdrag från DGV vid tidpunkten Vidare är blyhalten över startpunkt för att vända trend. Motivering: Vattentäkten finns i Nybroåsen som är sydöstra Sveriges viktigaste isälvsavlagring för vattenförsörjning. Kalmar kommuns huvudvattentäkt som också försörjer Torsås kommun. 23