LIA 4 rapport - 16 veckor på Bhopa.

Transkript

1 KULTURVERKSTAN LIA 4 rapport - 16 veckor på Bhopa. foto: Kajsa Börjesson Lasse Persson, KV 03 trycka@hotmail.com

2 INNEHÅLL Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: INLEDNING och HISTORIA OM BHOPA Sida 4: NAMNET BHOPA och DESIGN & TERRORISM Sida 5-6: INTERVJUERNA Sida 7: PRAKTIKANTROLLEN Sida 8: UTVÄRDERING, SLUTORD och KONTAKTLISTA Sida 9: ABSTRACT IN ENGLISH 2

3 PRAKTIKPLATS: Teater Bhopa HANDLEDARE: Jan Kärrö PRAKTIKPERIOD: 17 januari maj 2005 INLEDNING I 16 veckor har jag haft praktik på Teater Bhopa i Göteborg och tagit del av uppsättningen av föreställningen Design & Terrorism, som hade premiär 11 mars. Min frågeställning var: Vad händer i en organisation när det testas ett helt nytt koncept? Visst var Design & Terrorism ett helt nytt koncept, men alla uppsättningar är unika så jag har helt enkelt kommit ifrån den frågeställningen. Frågeställningen var alldeles för stor för denna praktik. För att svara på den frågan hade jag behövt mer tid. Dessutom har det varit svårt för att det varit så mycket folk som kommit och gått genom arbetet. Stressigt har det varit och jag har inte kunnat intervjua folk under förarbetet och det blir en vinkel när intervjuerna blev gjorda under spelperioden. Bhopas organisation förändras hela tiden eftersom arbetsgruppen ser annorlunda ut från uppsättning till uppsättning. Skulle jag själv vilja jobba på detta sätt? Jag vet inte för att jag är väldigt splittrad i denna fråga. Dels tycker jag det är intressant att träffa nya människor. Men samtidigt tycker jag det är svårt att gång på gång gå in i nya grupper och börja en grupprocess från noll. Jag är rätt medveten om hur det ser ut på arbetsmarknaden, med prov- och projektanställningar och allt annat än fasta anställningar. Ska vi alla starta upp våra egna projekt istället för att jobba tillsammans? Är projektarbetande ett resultat av samhället? Jag tror det och jag ifrågasätter det lika mycket som jag intresserar mig för vad det gör med oss. HISTORIA OM BHOPA Teater Bhopa bildades 1995 av en grupp människor som jobbat tillsammans på Teater Bastard i Göteborg. Lokalen på Parkgatan 9 (vid minigolfen i allén) har teatern haft sen starten. Först var det bara tänkt att ha den som replokal för att dom hade sett ut en lokal på Hisingen. Lokalen var en gammal gymnastiksal och dom byggde om den till teatersalong. Den konstnärliga ledningen är en grupp på 9 medlemmar, plus dom två producenterna och dom har möte två gånger i månaden. Bolagsformen är ekonomisk förening. Dom senaste årens föreställningar har varit Det stora samlaget, Döden är inget för mig och Pissungen. Teatern har en likalön-princip och alla som jobbar har kollektivt ansvar för att det ska vara en så bra arbetsplats som möjligt. Även om alla har fasta roller i arbetsuppgifterna så hjälps alla åt när det behövs. 3

4 NAMNET BHOPA Under min intervju med Pär Luttropp så frågade jag var namnet Bhopa kom ifrån. När teatern kom till fanns en massa olika förslag, men dom fastnade till slut för Bhopa. En av medlemmarna hade sett en bild från Indien i en tidning. På bilden var det en man som stod framför ett stort tyg med symboler och figurer som bildade en berättelse. I bildtexten stod det This is a bhopa och dom trodde att det betydde en man som reste omkring och berättade historier. För några år sen var en regiassistent med som kom från Indien som sa att bhopa betyder gubbe. I vilket fall som helst är Bhopa ett rätt speciellt namn som det kan vara lätt att ta fel på. På anslagstavlan på kontoret sitter en samling med felskrivningar av namnet som kommit med posten. Här följer några: Teater Bhota Teaterhopa Teater Brepa Båopa Bupha Bompa Teaterbata Phoda Teaterbåta Bhota Båtha Teaterhopa Vohpa Boopa Jag hade själv inte fattat hur känd teatern var innan praktiken och det kanske var tur att jag gick in i praktiken utan dom tankarna. Att få praktisera på en sådan känd teater har fått mig ner på jorden, att jag ser på teater och skådespeleri på ett annat sätt än jag gjort. Det finns inte så mycket glamour runt teater, det är mycket slit. Teater Bhopa har verkligen gjort sig ett namn inom kulturvärlden och recensioner för Design & Terrorism kom med i nästan alla stora tidningar. DESIGN & TERRORISM Vårens föreställning är Bhopas 19:e sen starten och för regin stod Fredrik Egerstrand som var med och startade upp teatern för tio år sen. Idén bygger på att visa upp hur samhället ser ut genom rädslor människor har för att inte passa in. Uglycute, ett designkollektiv från Stockholm, byggde om hela Bhopas foajé till projektet. Föreställningen var en blandning av olika konstformer. Det visades kortfilmer i foajén. I salongen spelade Nicolai Dunger piano i en träkub med tv-apparater som visade olika kortfilmer. Dom tre skådespelarna dansade, varvat med monologer och en orkester från Hvitfeldtska gymnasiet spelade. 4

5 INTERVJUERNA Syftet med att intervjua dom som varit mest involverade i uppsättningen av Design & Terrorism var att få en mer klar bild av projektet och organisationen. Under min praktik var det producenterna Jan Kärrö och Linda Isaksson som jag träffade mest. Dom har lärt mig jättemycket om producentrollen och jag hoppas att fler som går Kulturverkstan får chans att ha praktik på Bhopa. Dom har båda gått Kulturverkstan och fick jobb på Bhopa efter utbildningen, så det bevisar att vår utbildning leder till jobb. Under intervjun med producenterna pratade vi om organisationen. Just nu är framtiden för teatern rätt oviss, en ny ansökan om bidrag ska in till Kulturrådet nu i juni för verksamhetsåret Men det är inte första gången det har varit på det viset, så jag tyckte ändå att det fanns ett lugn. I planeringen för Design & Terrorism var Jan med i den konstnärliga diskussionen, men var tvungen att släppa den och hålla sig till sin roll som producent. Bhopa skiljer sig från många andra friteatrar. Dom vanliga kraven för statliga bidrag brukar vara att teatern ska rikta sig till barn och att det ska vara gränsöverskridande. Bhopa har andra krav och det handlar mer om kvalité anser Jan. Linda påpekade att teatern har haft ca 40 anställda förra året och att dom erbjuder många arbetstillfällen. Det är många som vill vara med och skapa unika uppsättningar. Fredrik Egerstrand träffade jag en torsdagseftermiddag vid mötesbordet på Teater Bhopas kontor. Jag började med att fråga om hur han kom in på teater. Han gick en teaterutbildning i Växjö och precis som Pär har han gått Skara skolscen. Han har också startat en frigrupp i Helsingborg och jobbat på lite olika teatrar i landet. Han har gjort musikvideos och andra kortfilmer. Han har bl.a. gjort videos till Soundtrack of our lives och Håkan Hellström. Design & Terrorism är hans första verk som teaterregissör och han tycker att det varit svårt. Han påpekade hur han varit öppen för att höra idéer från andra på produktionen, att han ville komma bort från hierarkier som finns på andra teatrar. Det är klart att det inte varit så enkelt, men strävan efter mer jämlika villkor finns, även om alla utanför gruppen inte har samma utgångspunkt. Om t.ex. tidningar kommer och gör intervjuer så vänder sig dom till regissören. Jag frågade honom samma fråga som jag ställde i slutet av alla mina intervjuer, nämligen om han hade något råd till mig som nyexaminerad kulturprojektledare. Han tyckte att jag skulle köra på i samma anda som jag gör, att vara trevlig och vara framme och hjälpa till. Pär Luttropp är skådespelare och medlem i Teater Bhopas konstnärliga ledning. Hans intresse för teater började när han på gymnasiet gjorde ett specialarbete om en uppsättning på Stadsteatern i Stockholm. Han kom in på Skara skolscen och efter den utbildningen har han jobbat som skådespelare. Han påpekade att valet av teater är en slump, det skulle lika gärna kunnat ha blivit något annat estetiskt för honom, t.ex. foto som han också var intresserad av. Före Bhopa var han med och startade upp friteater i Helsingborg och har jobbat i Västerås och Stockholm m.m. Han berättade om att i skapandet av Bhopa gjorde gruppen en 3-årsplan och skrev ihop ett manifest om att detta skulle bli Sveriges bästa teater. För ett år sen var han med i Döden är inget för mig och vi har även kunnat se honom i Saltön på SVT i vår. Om arbetet med Design & Terrorism tycker Pär att det är roligt att jobba på en teater som spränger gränser, men att det varit för lite tid till repetitionerna. Han hade velat ha med författaren och koreografen i hela arbetet. Det har varit mer slitigt denna gång än på tidigare uppsättningar. Jag frågade honom om strukturen på teatern och han kan tycka att det blir svårt 5

6 att fatta beslut när det är icke-hierarkiskt. Men samtidigt sa han att det är olika för alla uppsättningar eftersom grupperna ser olika ut varje gång. Hans tips till mig inför framtida arbeten är att jobba mycket när jag väl får jobb och att jag ska ha kul. Pär kommer vara med och spela i höstens uppsättning Samlarna. Olof Lindqvist började spela amatörteater när han bodde och pluggade till jurist i Lund. Han spelade och regisserade och kom in på Statens Teaterhögskola i Norge och blev professionell regissör. Han har gjort 30 iscensättningar och började arbeta på Bhopa 2001 och har regisserat två uppsättningar där, Palme dör innan paus och Det stora samlaget. Han har även jobbat mycket som medlem i Bhopa, drivit fram många uppsättningar. Med tanke på att Olof jobbat både på institutionella teatrar och i frigrupper bad jag honom jämföra dessa två. Han svarade då att vi ska vara stolta över att vi har institutionella teatrar i nästan varje stad i Sverige. Det är mer frihet i en frigrupp, men det kan bli ett hinder med att det inte finns pengar. Han kommer att regissera höstens uppsättning som just nu har arbetsnamnet Samlarna. Den bygger på den sanna historien om två bröder som isolerade sig i ett hus i New York på talet. Om framtiden vet inte Olof om han kommer att kunna jobba kvar på Teater Bhopa med den nuvarande strukturen. Medlemmarna är utspridda på olika ställen och träffas sällan i hel grupp. Han tror att med tanke på hur teatern ligger i Göteborg så skulle dom kunna utnyttja läget mer genom att t.ex. ha ett slags kulturhus med olika aktiviteter. Anna Wallander är frilansade skådis som jobbat med teater och film sedan hon var 16 år. Jag träffade henne i teaterns verkstad, där det också är rökruta, så hon kunde ta några cigg medan vi pratade. Hon började sin karriär i Västerås, på samma amatörteater som jag själv spelat och jobbat på. Hon har jobbat med film i Trollhättan och spelat med i en musikvideo för Chemical Brothers i London. Hon har även regisserat själv, hon satte upp pjäsen Mathissen på Helsingfors scenskola. Jag bad henne jämföra friteater i Stockholm med friteater i Göteborg. Publiken i Göteborg har varit mycket snällare och välvillig. Föreställningen var inte klar till premiären och det har funnits för få resurser. Hon ger mycket beröm till Bhopas tekniker som har varit dom som fixat och lyft upp föreställningen. När jag frågade henne om organisationen svarade hon att hon inte fått så stor uppfattning om den. Det har varit för långt mellan producenterna och scenen och att det inte är så i Stockholm. Hon berättade också om hur situationen är för skådespelare i Storbritannien där dom är mycket närmare folket. Alla skådespelare i Storbritannien går arbetslösa till och från och det är många som är trotskister, dom engagerar sig politiskt. Vi kom in på hennes politiska engagemang och hur hon ser på teatern som en del av det fria ordet. Hon skulle vilja ha ett samhälle där alla människor forskar om oss som varelser på denna planet och att teatern är så viktig del i vår utveckling. 6

7 PRAKTIKANTROLLEN Vad är en praktikant? Det är det nog många som frågat sig i KV 03. Vad ska en praktikant ha för roll på en arbetsplats? Med tanke på att jag som praktikant inte får betalt så höll jag mig mycket till att vara en observatör. Men samtidigt gjorde jag en hel del dom sista veckorna innan premiären. Rollen som observatör har jag tagit på mig på många ställen dom senaste åren. Tanken med det är så klart när jag själv ska få ut något av allt det jag lär mig. Jag har nog haft mycket tur att jag fick praktikplats på Bhopa där båda producenterna gått på Kulturverkstan själva. Jan och Linda sa redan från början att jag fick lägga upp mina arbetstider själv och att jag inte skulle göra samma sak som dom anställda. Samtidigt har jag jobbat mycket ideellt med kultur och är inte van vid att få betalt för det. Jag har haft en egen arbetsplats med tillgång till internet och mina arbetsuppgifter har varit skiftande. Jag fick hjälpa till med kortfilmer till Design & Terrorism och jag fick i uppgift att kolla upp olika artister som kunde uppträda under föreställningarna. Det var en tanke att få dit musiker, dels från Göteborg, men också artister som var ute på turné och hade spelning i Göteborg under spelperioden av Design & Terrorism. Idén med gästartisterna las ner för att det tog alldeles för lång tid och vi inte fick någon att ställa upp gratis. Jag har även handlat in småsaker till föreställningen, suttit med och sufflerat på repetitionerna. Jag har ibland haft lite dåligt samvete över att jag inte gjort mer än vad jag gjort, även om jag ofta frågat om jag skulle hjälpa till med saker. Jag har lärt mig hur mycket som helst och det är väl det som är viktigast. Hur ska en praktikant förhålla sig till konflikter på praktikplatsen? Vad händer med konflikter som praktikanten är del av? Finns det någon fackförening som kan representera praktikanter? Det har funnits tillfällen då jag känt mig utanför, att jag inte blivit tagen på allvar och att jag varit i vägen. Men sen fanns det tillfällen då jag kände mig som en del av arbetslaget och att jag var med om någonting häftigt. Jag hade en provanställning på Emmaus Björkå för några år sen och där jag fick ansvara för att introducera nya praktikanter. Där var det satt i system att ta in praktikanter, alltså gratis arbetskraft. Praktikanterna kunde när som helst försvinna om dom fick jobb och dom anställda lärde sig sällan namnen på praktikanterna. Det gäller att ha koll så vi inte blir utnyttjade och jag har många gånger tänkt på att vi inte har några fackliga rättigheter. Visst är det en bra chans för oss att komma ut i arbetslivet, men vi måste hela tiden ifrågasätta riskerna med det. 7

8 UTVÄRDERING Torsdagen den 28 april 2005 hade jag utvärdering med Jan och Linda. Som många gånger förut blev det lite uppsplittrat, dom fick svara i telefonen och ta emot folk som skulle köpa biljetter. Det speglar hur dom har det i sina jobb, alltid mycket att göra och lite svårt att bara göra en sak i taget. Den första frågan som jag ställde var vad Bhopa hade för förväntningar på praktiken. Dom hade stora förväntningar eftersom den var under så lång tid. Tidigare har dom bara tagit in studenter från scenskolan under så lång tid, som spelat med i uppsättningar. Jag känner mig ännu mer lyckligt lottad för min plats denna vår. Jan sa att han tyckt att det varit lite svårt att vara handledare, att inte lägga för mycket ansvar på mig och att hinna med. Jag förklarade att jag inte hade så mycket förväntningar på praktiken. Dels för att det var lite luddigt när jag kom dit på möten i planeringen för praktiken. Sen brukar jag nästan alltid försöka ha den utgångspunkten, att vara öppen och inte låst. SLUTORD Jag har haft jättemycket tur med min praktikplats denna vår och jag undrar om jag kommer jobba på något ställe som är så bra som Bhopa. Jag kommer att minnas dessa 16 veckor med ett leende på mina läppar och jag hoppas att Teater Bhopa kommer att finnas kvar länge. Jag vill jobba med teater. Men jag vet inte om jag blivit mer förvirrad eller om jag blivit klarare om vad jag vill hålla på med inom denna bransch. Det är för tidigt att säga. KONTAKTLISTA Fredrik Egerstrand, fredrik.egerstrand@telia.com Regissör, filmmakare och skådespelare på Design & Terrorism Linda Isaksson, linda@bhopa.nu Producent och medlem på Teater Bhopa Jan Kärrö, jan.karro@bhopa.nu Producent och medlem på Teater Bhopa Olof Lindqvist, olof.lindqvist@bhopa.nu Regissör och medlem på Teater Bhopa Pär Luttropp, par.luttropp@bredband.net Skådespelare på Design & Terrorism och medlem på Teater Bhopa Anna Wallander, anna.wallander@spray.se Skådespelare på Design & Terrorism Teater Bhopa Parkgatan Göteborg tel: fax: bhopa@bhopa.nu 8

9 ABSTRACT IN ENGLISH I ve been practicing at Teater Bhopa in Gothenburg. For 16 weeks I have taking part of their work with the play Design & Terrorism directed by Fredrik Egerstrand. Jan Kärrö, one of the two producers, has been my tutor and he has been a student at Kulturverkstan himself. He and Linda Isaksson, the other producer, have teached me a lot of things about the role of producing play at a theater. My question at issue is how the organization is changing when they work with a new concept. The concept is new, no question about that, but every play at Bhopa is different to the other plays they produce. So many people come and go at the theater and therefor is the organization changing all the time. I m very glad that I ve got the opportunity to take part of Bhopa and I know that it is theater that I want to work with in the future. 9