Distriktskongressen 2010 ställde sig bakom en motion, som distriktsstyrelsen yrkat bifall till, från Värmdö AK. I motionen yrkades:

Transkript

1 Distriktskongressen 2010 ställde sig bakom en motion, som distriktsstyrelsen yrkat bifall till, från Värmdö AK. I motionen yrkades: att ge distriktsstyrelsen i uppdrag att efter valet 2010 återkomma på nästkommande distriktskongress med förslag till riktlinjer för nomineringsarbetet inför valen Distriktsstyrelsen tillsatte i november 2011 en arbetsgrupp bestående av Jens Sjöström (DS), Alexandra Völker (SSU), Bjarne Isacson (LO-distriktet), Annika Andersson Ribbing (Värmdö AK), Liselott Vahermägi (S-kvinnor) och Magnus Hedberg (Täby AK) som fick i uppdrag att ta fram förslag till riktlinjer för nomineringsarbetet inför valen 2014 till distriktskongressen Distriktsstyrelsen tydliggjorde att en viktig utgångspunkt för arbetet är att kunna identifiera metoder och processer som gör det möjligt för partiet att föreslå företrädare som väljarna kan identifiera sig med och att transparens och öppenhet är viktiga ledord för att åstadkomma detta. Gruppen fick även i uppdrag att genomföra arbetet i nära dialog med arbetarekommunernas ordföranden. Arbetsgruppen genomförde därför i december ett första möte med AK-ordförandegruppen för att få inspel kring uppdraget och de prioriterade frågeställningarna. Ytterligare ett möte genomfördes den 2 februari, då AK-ordförandena fick möjlighet att ge synpunkter på gruppens konkreta förslag. Därefter återkom arbetsgruppen med ett slutgiltigt förslag till distriktsstyrelsen som ligger till grund för detta styrelsens förslag. Efter valkonferensen 2009 fick arbetarekommunerna möjlighet att lämna synpunkter på den genomförda nomineringsprocessen. Åtta arbetarekommuner tog den möjligheten. Utifrån de inkomna synpunkterna, motionen med tillhörande utlåtande från Värmdö AK, valanalysgruppens rapport och arbetsgruppens erfarenheter kan följande kritiska slutsatser utifrån arbetet 2009:

2 2 (9) Många upplevde att tiden för nomineringar i föreningar och arbetarekommuner blev för kort. Det fanns brister i valkommitténs dialog med kandidaterna. Kriterierna som valkommittén fastställde som utgångspunkt för sitt arbete uppfattades som mycket bra, men det framkom också kritik kring att de kom för sent och att de sedan inte följdes. Intervjuer och fördjupning i respektive kandidat skedde inte. Dialogen med ak-ordförandena upplevdes i vissa fall positivt men i andra fall som att allt redan var uppgjort. Fler arbetarekommuner betonade att de personer som ingår i valkommittén, förutom distriktsordföranden, inte själva bör kandidera till uppdrag. Tiden för att diskutera landstingslistorna blev alldeles för kort. Valkommittén utses av distriktskongressen år före val och har till uppgift att ta fram förslag till riksdagslista och landstingslistor. Traditionellt har valkommitténs/valberedningens främsta uppgift varit att, utifrån inkomna nomineringar, konstruera förslag som får bred uppslutning på en valkonferens. Arbetsgruppen och distriktsstyrelsen är övertygade om att en minst lika viktig arbetsuppgift måste vara att arbeta mer aktivt med att få ihop valvinnande lag. I valanalysgruppens rapport lyfts bland annat följande perspektiv fram kring detta (s. 22): Låt kandidater som drar röster förekomma på flera listor. Låt vår ledande företrädare i landstinget vara första namn på samtliga listor för landstingsvalet. Våga prioritera de mest lämpade kandidaterna. Betona att en bra kandidat är en kandidat som vinner val. Det ställer nya krav, till exempel kring intresse och kompetens i rekryteringsfrågor, på de personer som väljs till valkommittén. Detta förhållningssätt innebär också att valkommittén ska kunna söka kandidater utanför arbetarekommunernas nomineringar och eventuella prioriteringar. Valkommittén ska givetvis också kunna utnyttja sin egen nomineringsrätt. Det är även viktigt att understryka att ingen position är på förhand given och att alla platser ska prövas. En möjlig utveckling av valkommitténs roll är också att den valkommitté som utses 2013, även ska bereda de landstingskommunala valen efter valet Ett ökat fokus på att sätta samman ett valvinnande lag förutsätter också en tydlighet och en öppenhet kring hur tidsplanen för valkommitténs arbete ser ut, vilka kriterier som valkommittén arbetar utifrån, hur processen för valkommitténs arbete ser ut och i vilka skeden som medlemmar och arbetarekommuner kommer att ha inflytande i

3 3 (9) processen. För att bli ett modernt och öppet parti krävs att medlemmarna får ett betydligt större inflytande i alla valprocesser. Utifrån erfarenheterna från 2009 samt de nya förslagen kring tydligare fokus på rekryteringsprocesser, medlemsinflytande och öppenhet är det nödvändigt att i god tid fastställa de tidsmässiga ramarna för valkommitténs arbete. Distriktsstyrelsen föreslår följande tidplan för nomineringsarbetet inför 2014: Distriktskongressen 2012: kriterier och riktlinjer för nomineringsarbetet och rekommendationer till valkommittén fastställs. Distriktskongressen 2013: Valkommittén utses Då kriterierna redan fastställs i samband med distriktskongressen 2012 finns tydligheten i vad som förväntas av kandidaterna i ett väldigt tidigt skede. Nomineringstiden kan därmed tidigareläggas avsevärt, till april/maj år Perioden juni-augusti genomför valkommittén öppna intervjuer med ALLA nominerade kandidater (se senare avsnitt) Under september och början av oktober 2013 tar valkommittén fram sitt förslag till riksdagslista och landstingslista. Andra halvan av oktober 2013 genomförs minst två dialogträffar med arbetarekommunernas ordföranden/företrädare för nominerande organisationer, varav en valkretsvis kring landstingslistorna, samt återkopplingar till samtliga nominerade kandidater (se senare avsnitt) I november 2013 genomförs en regional presentation av förslaget till riksdagslista samt sex delregionala presentationer av förslagen till landstingslista (se senare avsnitt) I slutet av november 2013 eller i december genomförs valkonferensen. Med denna tidplan finns flera vinster: partiorganisationen får ordentligt med tid på sig att nominera kandidater utifrån de fastställda kriterierna och riktlinjerna och valkommittén får goda möjligheter att skaffa sig en bild av alla nominerade kandidater. Valkommittén får dessutom gott om tid till att ta fram ett förslag, föra dialog med de nominerade och arbetarekommunerna samt presentera sitt förslag såväl internt som externt. De kriterier som fastställdes av valkommittén inför arbetet 2009 uppfattades överlag väldigt positivt, men flera arbetarekommuner påtalade att de fastställdes alldeles för sent och att S-föreningarna redan i många fall hade slutfört sina nomineringar. För att ge kriterierna och riktlinjerna större genomslag och vägledning i arbetet föreslår

4 4 (9) därför distriktsstyrelsen att de fastställs redan nu och att de därefter sprids brett i hela partiet. Kandidaterna ska vara karismatiska, utåtriktade och förtroendeingivande. Kandidaterna ska ha politisk och retorisk kompetens att kommunicera vår politik och kunna ta debatter mot våra motståndare. Kandidaterna ska ha en god allmänpolitisk kunskap och fördjupad kunskap om politiken i den församling man kandiderar till. Kandidaterna ska ha förmågan att omsätta politiska idéer och omvärldshändelser till handling och politiska förslag. Kandidaterna ska kunna förhålla sig till väljarna i vår region och ha respekt för att det är ur detta vi utformar våra politiska lösningar. Kandidaterna ska kunna fånga breda väljarbaser och ha goda nätverk också utanför partiet. Kandidaterna på listorna ska vara varannan kvinna, varannan man. Överst på landstingslistorna ska den ledande företrädaren i landstinget placeras. Detta påverkar inte sammansättningen på listorna i övrigt. Bra åldersspridning ska eftersträvas. 25 procent av kandidaterna ska vara under 35 år, även på valbara platser. Ett antal av kandidaterna ska ha utländsk bakgrund, även på valbara platser. Geografisk spridning ska eftersträvas. Varierad yrkesbakgrund ska eftersträvas Kandidaterna ska bidra med både erfarenhet och förnyelse Facklig erfarenhet från olika yrkessektorer ska eftersträvas Listorna ska utformas så att särskilt viktiga politiska sakkunskaper säkras och att kandidaterna kompletterar varandra. Utöver ovanstående tydliga förslag till kriterier och riktlinjer för valkommitténs arbete föreslår arbetsgruppen och sedermera distriktsstyrelsen att distriktskongressen ger ett antal rekommendationer till valkommittén avseende processer och arbetsformer.

5 5 (9) När valkommittén är utsedd och nomineringarna inkommit startar ett nytt steg i arbetet med att forma de valvinnande lagen. I arbetet har valkommittén en nyckelroll men även arbetarekommunerna och de enskilda medlemmarna måste ges stort utrymme i processen. Det är dags att en gång för alla göra upp med traditionen att personvalsfrågor hanteras bäst i slutna rum. Distriktsstyrelsen anser, utifrån arbetsgruppens förslag, därför att valkommittén ska inbjuda alla nominerade kandidater att bli intervjuade av kommittén som helhet. För att skapa öppenhet i processen ska dessa intervjuer ske inför "öppen ridå", dvs. det är tillfällen som alla medlemmar i partidistriktet har rätt att närvara vid. På så sätt stärks den enskilde medlemmens möjlighet att delta i processen avsevärt. Förslagsvis kan intervjuerna organiseras så att kandidaterna till riksdagslistan frågas ut under ett par heldagar i näraliggande tid. Kandidaterna till landstingsfullmäktige skulle med fördel intervjuas valkretsvis enligt samma princip. Inför intervjuerna bör medlemmarna få möjlighet att skicka in frågor, till exempel via sociala medier, och intervjuerna bör också spelas in och sedan spridas via partidistriktets olika mediekanaler. Vinsterna med detta förfaringssätt blir många: 1. Valkommittén får en tydlig bild av ALLA kandidater 2. Kandidaterna tas på allvar och samtliga blir sedda/hörda på ett konkret och jämbördigt vis. 3. Kandidaternas kraft/ambitioner/kompetens kan tas tillvara bättre senare i valrörelsen (även de som inte kommer med på listan, eller som placeras på "icke-valbar-plats"). 4. Processen är betydligt öppnare och mer transparent än tidigare. 5. Processen leder till att de som sedan utses har getts en bättre förankring. 6. En ökad kännedom och exponering av kandidaterna gör det lättare att "skräddarsy" deras insatser i valrörelsen. ALLA nominerade tas till vara och ges roller i valrörelsearbetet. Valkommittén ska i anslutning till avslutad intervjuprocess redovisa sina slutsatser och reflektioner för arbetarekommunernas ordförande i syfte att skapa förståelse för de intryck man fått i relation till uppsatta kriterier. Ett val handlar först och främst om partiet och politiken. Men i takt med att personvalet får större genomslag är det allt viktigare med rutiner för att samla in och ta tillvara de olika kandidaternas tillgångar. Det handlar om att identifiera sådant som

6 6 (9) färdigheter, intressen och kontaktytor till nytta för kandidaten - och därmed i förlängningen partiet. Alla kandidater bör därför uppmanas att inkomma med sådana uppgifter till valkommittén i enkätform. Syftet med att samla in informationen är använda dessa tillgångar aktivt i valrörelsen och därefter. Efter de intervjuer med samtliga kandidater som föreslås behövs en fortsatt dialog med de personer som är aktuella för valbar plats. En annorlunda tanke är att ge dessa kandidater möjlighet att även presentera eventuella referenter som valkommittén vid behov kan kontakta i syfte att bredda bilden. Det är en svår uppgift att säkra kandidaternas CV men mer kan göras för att mer systematiskt säkra rutinerna i förhållande till vad som hittills varit normalt inom partiet. Valkommittén bör söka inspiration från de organisationer som arbetar praktiskt med rekrytering. Checklistor som används av rekryteringsfirmor kan därför tjäna som inspiration inte minst när det handlar om att säkra CV:n. För att undvika obehagliga överraskningar bör varje kandidat själv uppmanas att till valkommittén anmäla sådant i det egna bagaget som på olika grunder kan uppfattas negativt. På så sätt framkommer huvudparten av den information om kandidaterna som är bra för valkommittén att känna till. Utöver att lita till kandidaternas egen vilja till öppenhet ska valkommittén vidta sina egna mått och steg, framför allt när det gäller de ledande kandidaterna. I syfte att skapa maximal förstående bör valkommittén tydligt kommunicera med samtliga nominerande organisationer i förväg om hur valprocessen ser ut från början till slut. En huvudpunkt bör vara hur dialogen med kandidaterna är avsedd att fungera och vilka roller som valkommittén respektive de nominerande organisationerna har. På så sätt minskar risken för friktioner och oinfriade förväntningar. Initialt är det viktigt att de nominerande organisationerna tar ansvar för att alla nominerade är tillfrågade, att de är insatta i vad uppdraget innebär och kriterierna och riktlinjerna har legat till grund för nomineringarna. Distriktsstyrelsen vill också understryka att det är viktigt att de nominerande organisationerna öppnar upp sina egna nomineringsprocesser, i syfte att öka medlemmarnas inflytande. Efter denna inledande kontakt från valkommittén med de nominerande organisationerna bör det finnas viss öppenhet för särlösningar eftersom önskemål och förutsättningar kan skilja mellan olika arbetarekommuner/organisationer. Inte minst när det gäller att kommunicera negativa budskap är det viktigt att ha kontakt med såväl den enskilde kandidaten som berörd arbetarekommun/organisation. Ambitionen bör vara att i största möjliga mån isolera eventuellt missnöje till den enskilde kandidaten så att det inte sprider sig en

7 7 (9) föreställning i partiorganisationen att en hel arbetarekommun/organisation behandlats styvmoderligt. Till sist krävs att valkommittén inom sig har formulerat en tydlig ansvarsfördelning för vem eller vilka som hanterar kontakterna med respektive arbetarekommun/organisation och kandidat. Lämpligen bör det också ske en löpande avrapportering inom valkommittén så att inga kontakter med kandidaterna faller mellan stolarna. Följande upplägg föreslås för att samtliga kandidater som nomineras till riksdag och landsting ska få tillfälle att presentera sig för valkommittén och en återkoppling när förslaget kommer: 1. Alla kandidater såväl till riksdag som till landsting får chans att presentera sig och svara på frågor från valkommittén vid - för alla medlemmar öppna utfrågningar (se ovan). 2. Valkommittén kontaktar personligen samtliga kandidater till riksdagslistan med besked och motivering till det förslag man avser presentera på valkonferensen. 3. Valkommittén kontaktar personligen alla kandidater på landstingslistan som föreslås flyttas ned i förhållande till tidigare placering. 4. Samtliga kandidater som kommer med på riksdags- och landstingslistorna får ett brev från valkommittén där de gratuleras och hälsas välkomna i valarbetet. 5. Samtliga kandidater som inte kommer med på riksdags- eller landstingslistan får ett brev från valkommittén med uppmuntran att delta i valarbetet samt att eventuella frågor besvaras av ordförande för den organisation som nominerande personen i fråga. Distriktsstyrelsen, föreslår utifrån arbetsgruppens arbete, att distriktskongressen lämnar följande rekommendationer till distriktsstyrelsen: För att skapa ett intresse för valkommitténs förslag bland medlemmar, medborgare och massmedia bör det genomföras offentliga presentationer av kandidaterna till riksdag och landsting innan valkonferensen. Presentationerna av landstingskandidaterna bör genomföras i respektive valkrets. Dessa delregionala presentationer bör planeras och genomföras i nära dialog med berörda arbetarekommuner.

8 8 (9) Kandidaterna som utses av valkonferensen bör ges en kvalificerad utbildning/matchning inom olika områden som hjälper dem med kandidaturen. Delar av utbildningen bör vara gemensam för alla kandidater och också syfta till att vara teambildande kandidaterna emellan, medan andra delar kan vara specifika för enstaka företrädare eller en mindre grupp av kandidaterna. Det är viktigt att kandidaternas olika kompetenser, nätverk och positiva egenskaper tas tillvara under valåret. Därför bör en inventering av olika intressegrupper (föreningar, företag etc) genomföras och respektive kandidat/kandidatgrupper kan ges ansvar för dialog och kontakt med olika grupper inom olika politikområden. Denna inventering kan sedan ligga till grund för det fortsatta arbetet med att lyfta fram kandidaterna såväl regionalt som lokalt. När listorna väl är antagna är det viktigt att det görs en tydlig plan för hur kandidaterna ska kommuniceras gentemot väljarna. Fördelarna är flera: Med nyckelfunktioner utsedda kan valprogram formuleras konkret och ges större tyngd i kommunikationen med väljarna. Med både personfrågorna och det politiska innehållet klart redan före valet kan det konkreta reformarbetet påbörjas snabbare. Utsedda kandidater är extra motiverade i valrörelsearbetet. Vi ges bättre förutsättningar att förhålla oss till våra politiska motståndares förslag och utspel när vi har vår politik och våra kandidater på plats. Beakta möjligheterna för alla kandidater att profileras. Utifrån resonemangen som förs under rubrik 6.2 Skapa rutiner för att identifiera kandidaternas tillgångar och färdigheter föreslås att de valetiska riktlinjerna förtydligas med en formulering där kandidaterna förbinder sig att i förväg ha informerat om sådant som kan skada allmänhetens förtroende för den egna personen och därmed för partiet. Distriktsstyrelsens förslag till valetiska riktlinjer ska spridas tillsammans med kriterier och riktlinjer samtidigt som nomineringsanmodan skickas ut. På så sätt vet alla som låter sig nomineras vilka förutsättningar som gäller. Valkommittén som ska ta fram förslagen till riksdagslista och landstingslistor kommer, om arbetsgruppens förslag går igenom, att bli en betydligt mer arbetande valkommitté än tidigare. De som föreslås till valkommittén måste därmed vara

9 9 (9) förberedda att lägga betydande tid på uppdraget. Det är utifrån detta viktigt att alla ska ha reella möjligheter att delta i arbetet, vilket innebär att ersättning för förlorad arbetsförtjänst ska kunna betalas ut. Det är även nödvändigt att valkommitténs storlek främjar ett förtroendeskapande och konstruktivt arbete. Ur detta hänseende är det en fördel om storleken på valkommittén minskar. Arbetsgruppen och distriktsstyrelsen ger följande inspel till den valberedning som ska föreslå valkommitté: Valkommittén bör ha representation från samtliga landstingsvalkretsar. Distriktsstyrelsens ordförande ska ingå i valkommittén. Ingen som själv kandiderar till uppdrag ska ingå i valkommittén (med undantag från distriktsordförande). Inom ramen för valkommittén bör även representation från partidistriktets sidoorganisationer och fackliga utskott beaktas. Olika funktioner kan rymmas i samma person. Hela valkommittén ska väljas på distriktskongressen Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta: Att bifalla förslaget till riktlinjer och rekommendationer gällande nomineringsarbetet inför valen 2014.