Knä-arthroskopi - den dagkirurgiska patientens vårdkedja

Transkript

1 SVENSKA YRKESHÖGSKOLAN Sektorn för fortbildning och utvecklingstjänster Knä-arthroskopi - den dagkirurgiska patientens vårdkedja Seminariearbete i IT inom social- och hälsovården Respondenter: Bodman-Böhlström Marita Ceder Katja Simons Inger Ledarskapsutbildningen 40 sv.

2 INNEHÅLL sida 1 INLEDNING SYFTE OCH PROBLEMPRECISERING ALLMÄNT OM ARTHROSKOPI DEN DAKIRURGISKA PATIENTENS VÅRDKEDJA Operativa förberedelser Operationsavdelningen Uppvakningen Operativa avdelningen Patienten åker hem IT-DOKUMENTATIONEN I FRAMTIDEN Några fallstudier om aktuell telemedicin 11 6 FRAMTIDSVISIONER 12 7 SLUTDISKUSSION OCH AVSLUTNING.. 13 bilagor LITTERATURFÖRTECKNING

3 1 INLEDNING 1 Hälso- och sjukvården kostar mycket för samhället. Kostnaderna tenderar att stiga bl.a. på grund av ett ökat antal äldre med stort vårdbehov. På 1980-talet försökte man göra sjukvården marknadsmässig, under 1990-talet talade man om interna revisioner för att åstadkomma högre effektivitet med gemensamt utnyttjande av medicinsk information. Under 2000-talet kommer förmodligen ledstjärnan att bli samverkan, i första hand inom sjukvårdsdistrikten och i andra hand nationellt och internationellt. Det är oacceptabelt att mellan % av sjukvårdspersonalens arbetstid idag går åt till administrativa sysslor. I dag ställs allt större krav på kvalitet och effektivare resursutnyttjande. För att tillmötesgå dessa krav behövs en effektivare medicinsk, omvårdnadsmässig och ekonomisk informationshantering. ( Framsteg inom informationstekniken (IT) gör att dagens samhälle förstärks som informations- och kunskapssamhälle. IT kommer att ge upphov till genomgripande effekter inom hälso- och sjukvården samt inom medicinsk utbildning och forskning. Offentliga och privata vårdgivare skall genom att utnyttja IT kunna erbjuda vård av hög kvalitet. IT, s.k. telemedicin, skall göra det lättare att snabbt erbjuda kvalificerad vård i alla delar av landet. Det är svårt att spå, speciellt när det gäller framtiden, men man kan ändå iaktta vissa utvecklingstrender som i framtiden kommer att ändra bilden av kirurgin. Den tekniska utvecklingen inom kirurgin har under senare tid varit oerhört snabb. Kirurgin har ständigt tillförts nya sjukdomar och numera är ingen av organismens delar utanför den kirurgiska behandlingens räckvidd. Expanderande områden är artroskirurgin, den endoskopiska kirurgin, den geriatriska blodkärlskirurgin, cancerkirurgin, transplantationskirurgin, kranskärlskirurgin osv. Kirurgins volymtillväxt ställer höga krav även på fördelningen av hälsovårdens resurser. Den explosivt växande endoskopiska behandlingen är en av de mest signifikanta utvecklingstrenderna inom

4 kirurgin. Behandlingsmetodernas och teknikens utveckling ökar samtidigt ytterligare behovet av samarbete och konsultationer. 2 Arthroskopi eller titthål i led som det också kallas har blivit en allt viktigare del för leddiagnostik och behandling, samt att återhämtningstiden är kort. På det sättet kan läkaren se direkt in i leden. I knäet finns flera strukturer som kan bli skadade vid en olycka. Det rör sig först och främst om menisker, korsband och brosk Genom denhär operationen kan man hitta orsaken till inflammation, smärtor, instabila leder eller rörelseinskränkningar. Man kan också se lösa broskbitar. Arthroskopi tillåter dessutom kirurgiska ingrepp inuti leden. På det sättet kan en ledoperation utföras mer skonsamt än vid öppen kirurgi, där läkningsprocessen tar längre tid. 2 SYFTE OCH PROBLEMPRECISERING Vi vill genom det här seminariearbetet öppna möjligheter inför framtiden, när det gäller arthroskopi, IT och telemedicin. Vi hoppas att vi finner något intressant och kostnadsmässigt förmånligare alternativ inför framtidens frammarsch av IT inom vården och telemedicin. Genom att läkarbristen är aktuell och en direkt sakkännare/ortoped ej är tillgänglig på ett sjukhus, så kunde en liknande operation genomföras via IT och telemedicin från ett sjukhus (där operationen utförs) till ett annat sjukhus där specialister och ortopeder är samlade kring dataskärmen för att ge feedback. Vi följer med den dagkirurgiska patientens hela vårdkedja för att så specifikt som möjligt klargöra hur varje skede noggrant dokumenteras, rapporteras och uppföljs. Resultatet utav denna typ av operation är tidskrävande men häpnadsväckande. 3 ALLMÄNT OM ARTHROSKOPI I och med att instrumenten med tillhörande mekanisk och elektrisk hjälputrustning har utvecklats, har även möjligheterna till terapeutiska åtgärder via endoskop snabbt ökat. Möjligheterna till operativ endoskopering har ökat kirurgernas intresse för denna metod.

5 3 Det medför ingen avsevärd postoperativ smärta och återhämtningstiden är kort, likaså sjukskrivningstiden. En led är dock inte tillgänglig på naturlig väg, utan endoskopet måste införas i leden perkutant genom ledkapseln. Man använder därför arthroskop med mycket liten diameter som via punktion styrs in i leden. Leden fylls med steril vätska för att förbättra sebarheten. I samband med arthroskopin kan man genom ett litet separat snitt föra in olika instrument i leden. Med hjälp av dessa kan man avlägsna delar av en rupturerad menisk, utjämna uppmjukade broskdelar, utjämna artrosknölar och gropar osv. De avlägsnade bitarna dras ut med en tång eller sköljs ur leden. Arthroskopi kan utföras antingen under allmän anestesi (patienten är nedsövd), spinalbedövning (ryggbedövning där man blir bedövad från naveln neråt till tårna) eller med lokalbedövning. Tillfrisknandet efter en arthroskopisk operation är snabb och patienten kan åka hem redan samma kväll. (Vaittinen. E (1987), s ) 4 DEN DAGKIRURGISKA PATIENTENS VÅRDKEDJA Vår operativa enhets uppgift är att producera kvalitativa, individuella operativa specialsjukvårdstjänster för befolkningen i området. Vår verksamhetside är patientcentrering, trygghet, flexibilitet, professionalism, ansvarsfullhet och tvåspråkighet som förverkligas inom dagkirurgin. En god och individuell förhandsplanering är a och o inom dagkirurgin, emedan patienten kommer till sjukhuset på operationsdagen och far hem samma dag. Operationen utförs antingen i allmän anestesi, ryggbedövning eller lokalbedövning. Man fäster stor vikt vid smärtbehandling efter operationen. Patientens aktivitet och deltagande i vården är av stor vikt, för patienten har själv hand om rehabiliteringen hemma. För att klara av vården hemma ger den egna skötaren både skriftliga och muntliga anvisningar åt patienten på patientens modersmål. Med en vårdkedja avser vi en vårdprocess som går över organisationsgränserna och förverkligas individuellt för varje enskild patient.

6 4.1 Operativa förberedelser 4 Nedan följer en beskrivning av den dagkirurgiska patientens vårdkedja, som är i användning vid Bottenhavets skjukhus i Kristinestad. (som bilaga medföljer en kartläggning av den dagkirurgiska patientens vårdkedja) - Patienten upplever att han/hon har ett hälsoproblem och söker sig antingen till hälsovårdscentralen, arbetsplatshälsovården eller privatläkare. Klienten undersöks och läkaren skriver en remiss till specialsjukvårdens poliklinik. - Patientens remiss anländer till polikliniken där avdelningssekreteraren eller en sjukskötare dokumenterar den på ADB. Därefter får överläkaren remissen och han avgör om patienten är i behov av en operation och i så fall hur brådskande. - V.b. kallas patienten till polikliniken för undersökning. Sjukskötaren reserverar en tid åt patienten via ADB och skickar ut en kallelse. - Läkaren undersöker patienten på polikliniken v.b. kan man ta rtg-bilder, lab.prover eller konsultera t.ex. anestesiläkaren. Patienten kan också åtgärdas utan operation. Om patienten skall opereras, kommer läkaren och patienten gemensamt överens om när operationen skall göras, patienten far hem och en kallelse till operationen sänds hem. Patientuppgifterna överförs via maskinskrivningscentralen till köskötaren (sjukskötare som har hand om operationsköerna). - Överläkaren kan också direkt ordinera patienten till operationskön utan en poliklinisk förundersökning. Köskötaren får remissen efter att överläkaren gjort anteckningar på remissen t.ex vem som skall operara och hur brådskande. - Köskötaren dokumenterar patientuppgifterna på ADB. Hennes uppgift är att koordinera operationerna tillsammans med läkarna och avdelningsskötaren i operationssalen respektive operativa enheten. Hon planerar de preoperativa undersökningarna enligt de direktiv hon fått av anestesiläkaren och operatörerna och konsulterar v.b. läkarna.

7 5 - Köskötaren respekterar också patientens önskemål så långt det är möjligt, beträffande operationstidpunkten. Hon strävar till att intervjua patienterna per telefon före operationen, svara på frågor och ger råd. Den preoperativa intervjun kan också göras i samband med poliklinikbesöket. - Avdelningssekreteraren skickar ut kallelsebrevet till patienten enligt vad köskötaren planerat. Som bilaga i samma brev finns råd och föreskrifter samt kontaktuppgifter. - Patienten kommer till den operativa avdelningen för ett dagkirurgiskt ingrepp enligt kallelsen. Föregående kväll har man planerat i vilket rum patienten skall vara, reserverat kläder och mat har beställts enligt de uppgifter patienten uppgett. Mat får patienten först efter ingreppet. Anestesiläkaren bekantar sig med patientjournalerna dagen före och ordinerar premedicinering och eventuella undersökningar så att operationen skall kunna genomföras tryggt. Dagen före bestäms också vem som kommer att vara patientens egen skötare. Om köskötaren inte hunnit intervjua patienten ringer man på kvällen till patienten och intervjuar honom/henne då har patienten möjlighet att diskutera igenom operationen och få svar på eventuella frågor. På operationsmorgonen förs patienten till det rum som reserverats åt honom/henne och får börja med att byta om till patientkläder i lugn och ro. När han/hon bytt om gör den egna skötaren patienten klar inför operationen, hon handleder, diskuterar igenom operationen, svarar på frågor och stöder patienten psykiskt. - Egenskötaren kontrollerar att huden är i skick, rakar området om det behövs, tar hemoglobinb, urinprov, blodsocker (om diabetiker) och mäter blodtrycket. Om rtg-bilder skall tas visar den egna skötaren patienten till rtg-avdelningen. Om andra blodprover än hemoglobin skall tas är det laboratorieskötarna som tar dem. Det är på den egna skötarens ansvar att patienten har blivit väl förberedd inför operationen och enligt de direktiv som getts. Hon har bekantat sig med patients journal och dokumenterat uppgifterna hon fått av patienten. Den opererande läkaren besöker alltid patienten förrän han/hon förs till operationssalen, då har patienten möjlighet att diskutera med läkaren och ställa frågor som berör operationen. Läkaren märker alltid ut, det ställe som skall opereras, med tusch. Fysioterapeuten deltar också aktivt i den pre- och postoperativa

8 6 rådgivningen. Den egna skötaren, läkaren och fysioterapeuten utgör ett arbetsteam, som rapporterar till varandra angående ordinationer och vårdåtgärder som berör operationen. Dokumentation görs i patientjournalen. - Den egna skötaren för patienten till operationssalen och ger rapport. (Hautakangas, Horn, Pyhälä-Liljeström & Raappanen, 2003 ss ) 4.2 Operationsavdelningen OPERATIONSAVDELNINGEN Operationssalen iordningsställs Patienten kommer till operationsavdelningen, rapportering Överflyttning till operationsbordet och in till salen Förberedelser inför anestesin Förberedelser inför knä-arthroskopin Operation Efter avslutad operation Uppvakningen och rapportering Vården i uppvakningen Förflyttning till operativa avdelningen. Rapportering. - Operationssalen iordningsställs. Enligt planerade operationer, i detta fall en knä-arthroskopi. Vi iordningställer nödvändiga instrument och apparatur samt anestesiredskap. Inför spinalbedövningen färdigställs bedövningsbordet.

9 7 - Patienten kommer till operationsavdelningen, rapportering. Egenskötaren på operativa avdelningen för patienten (som ligger i sängen) till operationsavdelningen. Anestesisjukskötaren och observerande sjukskötaren (passaren) tar emot patienten, rapportering sker. Instrumentskötaren går och tvättar kirurgisk handtvätt. - Patienten överflyttas till operationsbordet, och rullas in till operationssalen. - Förberedelser inför anestesin. I salen förbereds patienten inför anestesin och för knä-arthroskopin. Patienten skall ha EKG-elektroder och blodtrycksmanschett eftersom anestesiskötaren och anestesiläkaren observerar hjärtrytmen och blodtrycket under hela operationen. Patienten får en intravenös kanyl och intravenös vätsketillförsel med Ringer påbörjas. Patienten skall också ha saturationsmätare på fingret och tilläggs syre ges via näs mask. Anestesiläkaren kallas till salen och bedövningen inleds. Spinalbedövningen injiceras i ländryggen. Instrumentskötaren (sterilt klädd) iordningställer instrumenten sterilt. - Förberedelser inför knä-arthroskopin. Efter att man konstaterat att bedövningen lyckats (efter 5 minuter), tvättas operationsområdet med desinfektionsmedel. Instrumentskötaren begränsar operationsområdet med sterila dukar. Tillhörande utrustning kopplas till nödvändig apparatur. - Operation. Kirurgen tillkallas och operationen börjar. Titthålsoperation av knäet betyder att man med modern teknik inte behöver öppna ett stort operationssår utan man skär 3 små hål, genom vilka det ryms instrument och skopiet (kameran). Patienten kan frivilligt via monitorn följa med ingreppet. - Efter avslutad operation sätts små op-tejp på såren, de sterila dukarna tas bort och all utrustning kopplas bort från patienten. Övervakningsutrustningen (såsom RR, ekg osv) frånkopplas. Patienten förflyttas till uppvakningen. (Korte, Rajamäki & Lukkari, 1997)

10 4.3 Uppvakningen 8 - Uppvakningen och rapportering. Patienten flyttas med hjälp av en glidskiva till patientsängen. Anestesiskötaren, passaren och uppvakningsskötaren hjälper till vid flyttningen. Observationen (saturation, blodtryck, smärta) fortsätter i uppvakningen. Anestesiskötaren rapporterar muntligt och skriftligt om operationsförloppet till uppvakningsskötaren. - Vården i uppvakningen. Här uppföljer man patientens återhämtning efter anestesin (spinalbedövningen). Med andra ord observerar man patientens saturation, andning, blodcirkulationen, medvetandegrad och muskelrörelser. Patienten får fortsatt vätsketillförsel/dropp. Man ser till att patienten är smärtfri och kroppstemperaturen är normal. Hos den bedövade patienten observerar man kroppens återställning till det normala (individuellt 3-> timmar). Patienten bjuds på kaffe/te, vatten, saft, kex och en medicinkopp konjak, efter att rörelseförmågan återvänt. (Korte, Rajamäki & Lukkari, 1997) 4.4 Operativa avdelningen - Förflyttning till operativa avdelningen. Rapportering. Patienten förflyttas till avdelningen genast då denne mår bra och benen rörs. Uppvakningsskötaren bedömmer själv, när hon kan sända patienten till avdelningen. Uppvakningsskötaren ger en muntlig och skriftlig rapport om operationsförlopp och hur patienten mått i uppvakningen efter operationen till egenskötaren som möter patienten i slussen. - Egenskötaren hämtar patienten från operationsavdelningen tillbaka till avdelningen och får rapport om operationsförloppet, smärtmedicinering och direktiv. Hon sköter om patienten helhetsmässigt med hänsynstagande till hemfärdsföreskrifterna och läkarnas ordinationer. Egenskötaren följer med hur patienten mår, mäter blodtrycket, tar pulsen,

11 9 följer med hur bedövningen försvinner, urineringen, eventuell blödning, ger smärtmedicin och hjälper patienten fysiskt och stöder psykisk, handleder, ger råd och ger patienten möjlighet att fråga och diskutera. 4.5 Patienten åker hem - Egenskötaren skriver ut patienten då hemfärdskriterierna är uppfyllda. Hon ger sjukledighetsintyg, taxiintyg, recept, skriftliga sårvårdsföreskrifter, infektionsanmälningsblanketten samt eventuell kontrolltid till polikliniken eller en ringtid till skötaren. Patienten får också en egen kopia av operationsberättelsen, på sitt modersmål. Om patienten bor ensam och inte har en vuxen person hemma under det första dygnet kan patienten inte fara hem, patienten har informerats om detta före han/hon kommit till operationen. Dokumenteringen sker i patientjournalen och egenskötaren undertecknar att hemfärdsföreskrifterna är uppfyllda. Patienten får också alltid information om vart han/hon kan vända sig om det uppstår problem efter operationen. När patienten farit hem ser sjukhusbiträdena till att patientrummet blir städat och iordningställt för följande patienter. - Patienten kommer hem, hans/hennes hälsoproblem är omskött eller under behandling. Patienten har eventuellt fått en kontrolltid till polikliniken eller en ringtid till skötaren. Efter återbesöket eller ringtiden stängs remissen om sjukdomen är omskött och inga ytterligare besök behövs. Till den remitterande läkaren skickas en kopia av operationsberättelsen, v.b. fortsätter vården på hälsovårdscentralen, arbetsplatshälsovården eller privatmottagningen. Patientbyrån skickar räkningen för patientbesöket. (Hautakangas, et al., 2003 ss )

12 10 5 IT DOKUMENTATIONEN I FRAMTIDEN I takt med att teknikutvecklingen inom telekommunikation och informationsbehandling har gjort stora framsteg har även utvecklingen av olika användningsformer för denna teknik brett ut sig. Ett område där användningen av modern teknik är hälso- och sjukvården eftersom volymen är stor och verksamheten relativt enhetlig. (Spirium 2/2003) Begreppsmässigt kan det råda en viss förvirring om vad telemedicin består av. Världshälsoorganisationens (WHO) använder följande definition: Telemedicin är utövande av hälso- och sjukvård genom användande av interaktiv kommunikation av ljud, bild och data. Detta inkluderar såväl diagnostisering, konsultation, behandling, utbildning och överföring av medicinska data. Det är svårt att dra gränsen mellan ett vanligt administrativt system inom sjukvården och en telemedicinsk applikation. Till exempel användningen av digitala patientjournaler. Eftersom användningen av datorer börjar bli så pass utbrett inom hälso- och sjukvården bör digitala patientjournaler klassificeras som ett administrativt system, men om journalen sänds digitalt till en annan vårdgivare är det telemedicin. När det gäller användningen av IT- teknik rent generellt erhåller man på kort sikt troligtvis de största effektiviseringsvinsterna genom ITutveckling inom de administrativa tjänsterna (tidsbokning, patientjournaler och liknande administrativa stödsystem) och inom medicinsk service (laboratorietjänster och röntgen). Telemedicin bör medföra positiva effekter i vården för att dess användning och uppbyggnad skall kunna motiveras på ett rimligt sätt. Klientnyttan är viktigast i sammanhanget. Enligt de studier som finns framkommer tydliga positiva effekter för såväl klient som samhälle i och med att klientens resande minskar. Direkta kostnadsbesparingar inom hälso- och sjukvården är givetvis av största intresse för de huvudmän som investerar i nya verksamhetsformer och ny teknik. Till exempel i en studie från Uleåborgs ortopediska klinik och Pyhäjärvi hälsocentral (avståndet är 165km ) kom man fram till att videokonsultationer blir billigare än traditionella besök när man kommer över 80 konsultationer per år. Ökad kompetens: Videoanvändning och annan IT-användning breddar och ökar kontakterna inom vården och mellan olika yrkeskategorier inom vården, såväl inom det dagliga arbetet som i utbildningssituationer. De samhällsekonomiska nyttoeffekterna är sannolikt betydande på

13 11 lång sikt. Ett hinder på vägen är de problem som uppstår i och med att verksamheterna har olika kostnadsbärare, det som blir en besparing på ett ställe kan synas som en kostnad på ett annat ställe. (Telemedicin för Åland- en förstudie inom ramen för Wheel IT-projektet) 5.1 Några fallstudier om aktuell telemedicin Inom specialsjukvården Mellan Vasa centralsjukhus och tandläkarhögskolan i Umeå har ett projektsamarbete inom käkkirurgins område pågått i flera år. Samarbetet kommer att fortsätta på ordinarie basis och Haukelands universitetssjukhus i Bergen håller på att kopplas in i detta samarbete. Samarbetet går ut på att via videokonferens samarbeta kring utvärdering och utveckling av arbetsmetoder. Man konfererar kring aktuella patientfall, ca 1 gång / månad 4-6 fall per gång. Dessutom sänds 3-4 operationer per år i realtid. De närvarande har möjlighet att diskutera med kirurgen under pågående operation. Resultat: Deltagarna upplever att kliniken har blivit större, kunskapsöverföringen ökar och kompetensen breddas. Tekniken möjliggör ett relativt billigt sätt att upprätthålla nära kontakter till kollegor internationellt. I Vasa distriktet har man börjat tillämpa erfarenheterna på den regionala nivån genom att börja telemedicinskt samarbete med tandläkarcentraler. Primärvård specialsjukvård i Kramfors hvc Hudkonsultation till Sundsvall. (Patientens journal och bildmaterialet skickas i god tid före konsultationen. Tid bestäms för konsultationen. Konsultationen genomförs med patienten, läkarsekreteraren och den konsulterande läkaren närvarande. Journaluppgifterna fylls i på båda orterna och byts därefter för att säkra informationen). I Kramfors sköts hela arbetet av en läkarsekreterare. Man har utarbetat en manual för att underlätta arbetet för de inblandade. Alla bilder finns lagrade i en bilddatabas. För det mesta tas betydligt fler bilder än de som sänds till konsulten. Primärvård primärvård Som en följd av problemen med att få läkare till hälsocentraler i glesbygden har man gjort ett försök med videokonsultation vid Puolanka hälsocentral. 490 patienter behandlades på

14 12 distans och kontrollgruppen utgjordes av 506 patienter som behandlades på vanligt sätt. Båda grupperna behandlades av samma läkare och patienterna fick fylla i ett utvärderingsformulär. I försöket kom man fram till att ca 75% av fallen i försöksgruppen kan behandlas på distans. Arbetet underlättades av att det finns ett skyddat nätverk för telekommunikation inom hälsooch sjukvården i regionen. Den slutliga utvärderingen av detta försök pågår ännu. Primärvård Socialtjänst : i Helsingfors stad Inom Helsingfors stad har man sedan några år ett system där hemsjukvården och hemvården arbetar med en gemensam databasplattform som grund för klienthanteringen. Vårdpersonalen skriver in sina besök och åtgärder på en handdator, oftast direkt i samband med besöket hos klienten. Materialet går in i en databas som är gemensam för både hemsjukvården och hemvården. Hälsoverket och socialverket har båda rätt att läsa klientjournalens samtliga uppgifter. (Telemedicin för Åland- en förstudie inom ramen för Wheel IT-projektet) 6 FRAMTIDSVISIONER Våra visioner över hur vi i framtiden skall kunna utveckla IT- inom knä-arthroskopi på Bottenhavets sjukhus. Remissens gång i vårdkedjan kunde ses på elektronisk väg, var även rtg-bilder skulle vara bifogade. Då kunde patienten kallas direkt till operation och resultatet skulle bli ett sjukhusbesök mindre för patienten. Från 2002 har vi i viss mån en elektronisk patientjournal som vi använder vid sidan av pappersversionen, den elektroniska formen används kanske inte i den mån som den kunde utnyttjas på grund av att systemet är nytt och att man inte har erfarenhet av tidigare journaler i elektronisk form. En annan orsak kan vara att personalen är van vid och känner sig trygg med pappersversionen. På operationsavdelningen finns inte i detta nu datorer varken i operationssalarna eller i uppvakningen. Skulle man ha tillgång till datorer kunde anestesiskötaren få fram information om patienten så som lab-svar, rtg, tidigare operationer och eventuella tidigare komplikationer (narkos, bedövning osv).

15 13 Hela operationsförloppet kunde dokumenteras elektroniskt, idag görs det på en anestesiblankett. Då patienten flyttas till uppvakningen skulle denhär informationen finnas tillgänglig för vårdaren på skärmen vid patientplatsen. Uppvakningsskötaren skulle då i sin tur dokumentera förloppet efter operationen elektroniskt. När patienten hämtas tillbaka till avdelningen skulle vårdarna få information om operationsförloppet (under och efter operationen). Om vi hade tillgång till en IT-bild databas kunde kirurgen under operationens gång konsultera en kollega i till exempel Tammerfors. Konsultationen kunde ske antingen digitalt med fotografier eller med rörliga bilder. Idag är denna metod bara en tanke, men i en snar framtid kan det vara en realistisk möjlighet som kräver en stor ekonomisk investering. 7 SLUTDISKUSSION OCH AVSLUTNING Under den senare delen på 1990 talet fram till i dag har ett stort antal projekt inom telemedicin genomförts i Norden. Relativt stora belopp har lagts ned i verksamheten. Trots detta har det varit svårt att åstadkomma ett genombrott för användningen av telemedicin i den dagliga verksamheten, trots att det påvisats att det finns motiverade och lönsamma användningsområden. Orsaker till detta är ett flertal, bland annat; en stor del av projektresurserna åtgick till inlärning, inköp och uppbyggnad av tekniska system. (Projekten genomfördes för det mesta med extern finansiering). Dessa projekt leddes av eldsjälar frikopplade från den dagliga verksamheten. Samt att den externa finansieringen i kombination med en fristående projektledning leder lätt till problem då man vill ha engagemang från de som är verksamma i den dagliga verksamheten och ett svagt engagemang från ledningen, eftersom större delen av resurserna är externa så är det inget som tvingar ledningen till engagemang. Dessa faktorer i kombination, ledde ofta till att det blev svårt att få den telemedicinska verksamheten att fortsätta som en del av det dagliga arbetet. Idag råder det helt andra förutsättningar att göra telemedicin till ett integrerat

16 14 arbetsredskap i det dagliga arbetet, datorer används allmänt och utbrett inom hälso och sjukvården. Program för att hantera information finns. Snabba telekommunikationer har byggts ut, nätverk har etablerats och organisationer avsedda att skapa plattformar för telemedicin finns. Vi tycker att IT-system i framtiden är en självklarhet. Men hur långt kommer man att gå och varifrån får man pengar till att förverkliga dessa investeringar vet inte så många idag. Läkarsituationen är förändrad och genom att kunna använda IT-journaler, så behöver inte patienten alltid gå till en mottagning utan till och med patienten själv kan via hemdatorn kommunicera med sin egen läkare.

17 Dagkirurgisk vårdkedja Patienten har ett hälsoproblem Patienten söker sig till HVC, privatpraktik arbetsplatshälsov, var en remiss skrivs Eventuell kosultation Rtg ADB Överläk avgör? på basen av remissen op.behovet och hur brådskande ADB Läkaren undersöker pat på pkl JA NEJ Lab. Patienten hem Dinti Dokumentering Lab Maskinskrivningen ADB Rtg Köskötaren Jononhoitaja ADB Avdelningssekreterare ADB Rtg Matservice Dagkirurgiska patienten kommer till avdelningen ADB Lab Klädservice Anestesi läkare Omahoitaja Fysioterapeutti LÄKARE EGENVÅRDARE FYSIOTERAPEUT Dokumentering

18 Operationssalen Dokumentering Den egna vårdaren hämtar tillbaka patienten till avdelningen Dokumentering Patienten observeras på avd. Städning Patinten blir kvar på avd. Dagkirurgiska patienten skrivs ut Dokumentering Kontaktar vid behov avdelningen HEM HÄLSOPROBLEMET OMSKÖTT/ SKÖTS ADB Dokumentering Feedback till remitterande läkaren Ringtid till skötaren ADB Arkiv Dokumentering Kontroll på pkl, Hvc, privatpraktik Arkiv

19 LITTERATURFÖRTECKNING Hautakangas A-L., Horn T., Pyhälä-Liljeström P & Raappana M. (2003). Hoitotyö päiväkirurgisella osastolla. Porvoo: WS Bookwell Oy. Korte R., Rajamäki A., Lukkari L. (1997). Perioperatiiviset hoitoselosteet. Porvoo. WSOY. Vaittinen E. (1987) Kirurgi. Esbo. Utbildningsstyrelsen. Spirium Suomen Anestesiasairaanhoitaja ry:n jäsenlehti. 2/2003 Telemedicin för Åland en förstudie inom ramen för Wheel IT-projektet. Åländsk utredningsserie 2003:6