Sammanfattning av pågående forskning vid de biblioteks- och informationsvetenskapliga institutionerna

Transkript

1 Sammanfattning av pågående forskning vid de biblioteks- och informationsvetenskapliga institutionerna Biblioteks- och informationsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet 2012 Vid Lunds universitet är biblioteks- och informationsvetenskap en del av institutionen för kulturvetenskaper. För närvarande finns det en professor, två lektorer, en post-doc samt fyra doktorander. Tillsammans bildar vi forskargruppen Informationspraktiker: kommunikation, kultur och samhälle, som utforskar människors handlande i en samtid där information tillskrivs allt större betydelser. En utgångspunkt för forskningen är samspelet mellan vad människor gör och de materiella och kulturella villkoren för detta. Bl.a. studeras frågor kring digital information, digital publicering och arkivering, informationssökning, informationslitteracitet, trovärdighet, samt bibliotek i förändring. Av Delphi-undersökningens teman berör vår forsknings samtliga, utom Effekter av läsfrämjande verksamheter. Särskilt gäller det de teman som har att göra med lärande, förändring av bibliotek samt digitala medier och tjänster. Climate Change Online (Jutta Haider). I projektet studeras hur människor använder sig av sociala medier för att berätta om sina vardagliga försök att leva mer klimatvänligt. Vilken typ av information produceras där? Encyklopediers trovärdighet i det digitala medielandskapet (Olof Sundin, Jutta Haider). Projektet syftar till att synliggöra och förstå hur de villkor som Internet öppnar för produktion och kommunikation av kunskap inverkar på hur encyklopediers trovärdighet konstrueras. Learning to save the world (Jutta Haider). I projektet belyses hur ungdomar genom information lär sig att agera miljömässigt. Scholars representation online (Sara Kjellberg). I projektet studeras forskares representation av sig själva online och hur dessa används för att konstruera trovärdighet. Simulating Resuscitation Social and Material Practices as Mediators of Knowledge and Meaning (Karolina Lindh). I avhandlingsprojektet utforskas konstruktionen och medieringen av kunskap i och om hjärt-lungräddning (HLR). Scholarly communication, social media, and collaboration in ESS (Birgitta Olander). Projektet utforskar sociala mediers roll i vetenskaplig kommunikation. Information, identitet, medborgarskap: unga kvinnor berättar om val av preventivmedel (Johanna Rivano Eckerdal). I avhandlingsprojektet studeras informationskompetens som det kommer till uttryck i samband med unga kvinnor användning och värdering av informationskällor inför val av preventivmedel. Folkbiblioteken och de sociala medierna. Deltagarkultur och verksamhetsförändringar i lokala folkbibliotekspraktiker (Hanna Carlsson). I avhandlingsprojektet studeras folkbibliotekens implementering och användning av sociala medier. 1

2 Nya arenor för lärande? Lärarstudenters användning av deltagande medier under lärarutbildningen. (Fredrik Hanell). I avhandlingsprojektet belyses lärarstudenters användning av sociala medier i lärmiljön vid lärarutbildningen och vad detta innebär för lärande; både lärande i vid mening och kopplat till informationskompetens. Forskning vid avd för Biblioteks- och informationsvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitetet, Växjö Vid Linnéuniversitetet i Växjö bedrivs idag av de undervisande lärarna aktiv forskning inom följande områden: Lokalt biblioteksutvecklingsarbete, med inriktning mot marknadsföring Bibliotekens geografi IT-baserade informationssystem och dess styrning Kunskapssociologi Bibliotekens självbild och identitet Informationskompetens och lärande Läsfrämjande stöd för barns språkutveckling Bibliometri och publiceringsstrategier Digitaliserings- och dokumentstudier Biblioteksledarskap Pedagogisk forskning om digitala lärplattformar och distansundervisning Kollaborativt arbete som ett led i organisationsutveckling samt människa dator interaktion Vid avd för biblioteks- och informationsvetenskap på Linnéuniversitetet finns en professor, två tillsvidareanställda lektorer, samt två adjunkter. Adjunkterna är samtidigt doktorander i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan i Borås respektive inom informatikämnet vid Linnéuniversitetet. Vi har knutit genom olika samarbeten knutit till oss på deltidsuppdrag till oss ytterligare 1 professor (informatik) en disputerad och en docent i Biblioteks- och informationsvetenskap, en mkt forskningsinriktad lektor i pedagogik samt en deltids adjunkt med yrkesmässig förankring i regionens skolbiblioteksverksamhet med kapacitet att bistå i undersökande utvecklingsprojekt. Genom samarbete är vi också länkade till forskning i både Norge och Danmark. Vi har under senare år genomfört forskning i samverkan med lärosäten i mellersta och södra Sverige samt Norge och Danmark och för diskussioner med kolleger i Denver om möjligheterna till gemensamma satsningar. Vid en jämförelse med resultat utav Delphi-undersökningens rankinglista för forskningsområden kan avd för biblioteks- och informationsvetenskap sägas bedriva forskning inom flertalet områden. Fokus kan härröras till bibliotekets förändrade roll i samhället; nya uppdrag, nya funktioner, utvärdering av biblioteksarbetets effektivitet och inflytande samt bibliotek, lärande och undervisning. Följande forskningsprojekt bedrivs just nu på avdelningen: Nordisk ledarskapssurvey. En undersökning som studerar hur nordiska bibliotekschefer ser på ett flertal olika aspekter inom ledarskap. Vetenskaplig utvärdering av det regionala projektet Futurum.kom. Marknadsföringsprojektet Futurum.kom är ett samarbetsprojekt i sydostregionen mellan 25 folkbibliotek och syftar till att stärka biblioteket som varumärke. 2

3 Vetenskaplig utvärdering av samarbets- och läsfrämjandeprojektet Reading Kids. Ett projekt som drivs av folkbiblioteket och som vänder sig till förmedlarna av barnlitteratur i förskola och skola för att dessa tydligare ska använda sig av skönlitteratur på ett naturligt sätt i undervisningen. Rosariet. Projekt som syftar till att studera vad ett dokument är och i vilka olika former ett dokument kan framstå förr, nu och i framtiden. Löpa linan ut? Projekt som syftar till att studera förhållningssätt till publiceringsstrategier hos forskare vid universitet och högskolor. Forskningsprojekt/aktiviteter i biblioteks- och informationsvetenskap, inst. för ABM, Uppsala universitet Björn Hammarfelt Following the Footnotes: A Bibliometric Analysis of Citation Patterns In Literary Studies Vetenskapliga flöden: interdisciplinära, interkulturella och intermediala transaktioner (Encounters With Science: Interdisciplinary, Intercultural and Intermedial Transactions of Knowledge) Åse Hedemark Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek (Children s attitudes to reading and to library activities ) Det föreställda folkbiblioteket. En diskursanalytisk studie av biblioteksdebatter i svenska medier (Avhandling) (The Imagined Public Library. A Study of Library Debates in the Swedish Press between 1970 and 2006 using Discourse Analysis (Dissertation)) Eva Hemmungs Wirtén Science and Innovation as European Cultural Heritage: The Intellectual Properties of Marie Curie The Translatability of Copyright: Three Essays on Law and Language Vetenskapliga flöden: interdisciplinära, interkulturella och intermediala transaktioner (Encounters With Science: Interdisciplinary, Intercultural and Intermedial Transactions of Knowledge) Isto Huvila Arkiv, bibliotek och museer i det framtida samhället (Archives, Libraries and Museums in the Future Society) Deltagande och e-vetenskap (Participatory e-science) Informationsarbete och ABM (Information work and ALM) Informationsservice 2.0 (Information service 2.0) Kristin Johannesson 3

4 Intersektionella perspektiv på kunskapsorganisation (Intersectional perspectives on knowledge organization) Ulrika Kjellman Bilden som bevis: Om rasbiologiska institutets fotografiska bildsamling och bruket av bilden som verktyg i den vetenskapliga praktiken (Pictorial Evidence: the Image as Scientific Tool in the work of the Institute of Racial Biology) Vetenskapliga flöden: interdisciplinära, interkulturella och intermediala transaktioner (Encounters With Science: Interdisciplinary, Intercultural and Intermedial Transactions of Knowledge) Arwid Lund Jämlik produktion i digitala miljöer (Peer production in digital environments) Kerstin Rydbeck ABM: praktiken - utbildningarna - forskningen (ALM: practice field - education - research) Forskningscirkeln som metod för evidensbaserad biblioteks- & informationsvetenskaplig praktik (The research circle as a method for EBLIP (Evidence based Library and Information Practice)) Genus och folkbildning (Gender and popular education) Läsandets cirklar på gränsen mellan privat och offentligt. En litteratursociologisk studie av bokcirkelverksamheten i dagens Sverige (The circles of reading - on the border between private and public sphere. A sociological study of reading groups in contemporary Sweden) Organisering efter kön. En genusstudie av kulturarvsinstitutionernas organisering av svenska kvinnoorganisationers dokumentproduktion. Med en bibliografisk översikt ur ett ABM-perspektiv. Maria Ryman Ett amerikanskt löfte: bibliotekariers diskurser om intellektuell frihet och socialt ansvar, (An American Promise: Librarians' Discourses on Intellectual Freedom and Social Responsibility, ) Forskning om information och kunskap vid sociologiska institutionen, Umeå universitet Forskning kring spridning och användning av vetenskaplig information och kunskap har pågått vid sociologiska institutionen sedan början av 1970-talet. Bibliometriska studier står starkt vid institutionen. Det pågår även kvalitativa inriktade studier av forskningspolitisk relevans. Utveckling av bibliometri som metod (Professor Olle Persson, docent Rickard Danell, doktorand Cristian Colliander) Med utgångspunkt i bibliometriska metoder arbetar Professor Olle Persson, docent Rickard Danell och doktorand Cristian Colliander med att beskriva, analysera och utvärdera forskning. Några av de frågor som studeras är: Hur kan vi identifiera, beskriva och följa utvecklingen av forskningsområden? 4

5 Vilket genomslag har forskare, universitet och länder? Hur kan vi få fram mer valida bibliometriska metoder för kartläggning och utvärdering av vetenskapliga fält och för olika producerande institutioner? Forskningspolitiska frågor mer allmänt (Docent Rickard Danell, fil dr Ingrid Schild, fil dr Jenny-Ann Brodin Danell) Forskaren Rickard Danell har ett nytt forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet: Att förutsäga vetenskaplig excellens. Där ställer han frågan om det går att förutsäga vem som kommer att göra stora insatser för vetenskapen och om det i så fall gäller alla vetenskapsområden. Bakgrunden till projektet är att stöd till excellenta forskare och forskargrupper har blivit ett inslag i europeisk forskningspolitik. Konsekvensen av detta är att man centralt måste definiera och identifiera forskare, forskargrupper och universitet som kan kallas excellenta genom att värdera deras vetenskapliga insatser. Antagandet är att om vi vet vilka forskare som tidigare har utfört värdefulla vetenskapliga insatser kan vi använda den informationen för att förutsäga vilka forskare som i framtiden kommer att göra stora vetenskapliga upptäckter. Danells forskning vill undersöka om detta antagande verkligen stämmer. Ingrid Schild har intresserat sig i ett antal forskningspolitiska relevanta frågor som: Hur ser samspelet ut mellan akademisk forskning och tekniska innovationer? Hur ser villkoren ut för tvärvetenskap i det svenska forskningssystemet? Utvärdering som samhällsfenomen är ett annat och något separat forskningsintresse. Forskaren Jenny-Ann Brodin Danell har ett projekt som studerar vilken status komplementär och alternativ medicin har inom forskningen. Forskning och forskningsområden inom Biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås 2012 I nuläget organiseras forskningen på BHS i några olika huvudområden. Dessa är: o Informationspraktiker/Information practices: studier av människors och gruppers interaktion med informationsresurser som berör informationssökning, informationsanvändning, strategisk informationshantering och samarbete i olika kontexter, exempelvis organisationer/företag, utbildning, forskning och fritid. o Digitala resurser och tjänster inom kultur- och informationsområdet/ Digital resources and services in culture and information organisations: studier av produktion, organisation, arkitektur, design, åtkomst till och användning av dokument, tekniker och tjänster i digitala miljöer, exempelvis inom digitala bibliotek, kulturarvsdigitalisering, informationssystem och vetenskaplig publicering/bibliometri. 5

6 o Bibliotek, kultur och samhälle/libraries, culture and society: studier av bibliotek och andra kultur- och informationsverksamheter, liksom av aktiviteter och professioner inom kultur- och informationsområdet ur ett socialt, politiskt, organisatoriskt och historiskt perspektiv. Studier av ledning och organisation inom kultur- och informationsverksamheter inom olika samhällssektorer ingår i dag i övriga delområden men kan på sikt utvecklas till ett eget delområde, företrädesvis i samverkan med representanter för liknande forskning vid Högskolan i Borås i övrigt. Social Media Studies utgör ett högskoleövergripande forskningsprogram där även forskare och forskning inom ovanstående delområden ingår. Inom denna strategiska satsning har på BHS nyligen antagits 4 nya doktorander med olika inriktning, varav 1 med särskilt intresse för folkbibliotek med fokus på läsfrämjande arbete och nya sociala medier. Viktiga delforskningsområden som inte är direkt synliga inom ovan beskrivna huvudområden är t ex barnbiblioteksforskning, läsning, samt bibliotekets relation till perspektivet hållbar utveckling. Exempel på pågående och nyligen avslutade forskningsprojekt: (Utöver nedanstående tillkommer ett antal pågående avhandlingsprojekt spridda inom de olika huvudområdena) Expertis, Auktoritet och Kontroll på Internet (EXAKT): en studie av formandet av källkritik i webb 2.0-miljöer EXAKT-projektet utforskar hur människor upprätthåller förtroende för kunskapens auktoritet i webb 2.0-redskap när t.ex. författares formella expertis kan ifrågasättas och där kontrollen av information i vissa fall sker efter snarare än före publicering. Wikipedia och bloggar används allt mer av gymnasieelever samtidigt som lärare och bibliotekarier ofta lyfter fram att elever har svårt för att föra källkritiska resonemang. Det behövs en bättre grund för att förstå hur elever närmar sig dessa redskap som resurser för lärande så att skolor kan utveckla metoder för att bättre stötta eleverna. Studier inom pedagogik och biblioteks- och informationsvetenskap har visat att elever upplever svårigheter när det gäller att göra källkritiska bedömningar. Tre aktörsgrupper som berörs av användningen av webb 2.0-redskap i skolan studeras i projektet: konsumenter (gymnasieelever), förmedlare (lärare och bibliotekarier) och producenter (författare på Wikipedia och i bloggar). För att erbjuda en mångfasetterad förståelse för hur aktörerna formar källkritiska bedömningar i förhållande till webb 2.0-resurser används ett antal olika metoder, t.ex. fokusgrupper, intervjuer, webbenkäter, 6

7 bloggdagböcker och textanalys av facktidskrifter och av wiki- och blogginlägg. Projektet inkluderar också en studie av hur de materiella egenskaperna hos wikis och bloggar påverkar trovärdighet. Denna studie av interaktionen mellan lärande och nya redskap för informationssökning kommer att bidra med ny teoretisk och empirisk förståelse som har praktisk betydelse för skolor och bibliotek. Projektledare: Olof Sundin, professor Lunds Universitet. Övriga forskare: Helena Francke, Louise Limberg, Anna Lundh Fiktionsläsningen i internetsamhället: Litteraturens betydelse för unga vuxnas personlighetsutveckling och omvärldsorientering "Fiktionsläsningen i internetsamhället" är ett av sju projekt i Vetenskapsrådets programsatsning "Människans behov och bruk av fiktion". Projektet kommer att pågå under tre år med start Projektet Fiktionsläsningen i internetsamhället fokuserar åringar som har vuxit upp i internetsamhället och befinner sig i den känsliga ålder där en vuxenidentitet formeras och en ny plats i den sociala omvärlden etableras. Projektets syfte är att klargöra hur dessa läsare tar emot fiktionslitteraturen och reflekterar kring den samt hur de relaterar sina läsupplevelser till sin personlighetsutveckling och omvärldsorientering. Projektet kombinerar kvantitativa och kvalitativa metoder. Projektet samlar data från elever i gymnasieskolans teoretiska och praktiska linjer samt från unga vuxna utanför gymnasieskolan. Datainsamling sker i Uppsala och Borås. Projektledare: Lektor Skans Kersti Nilsson, BHS samt professor Torsten Pettersson, Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet FiliP - Fildelning efter IPRED: en studie av utveckling och användning av Internetresurser efter politisk reglering Den 1 april 2009 kom den nya fildelningslagen IPRED att gälla i Sverige efter svåra politiska konflikter. IPRED är egentligen en sorts nödlösning på problemet att fildelare är för många och brottet för ringa för att vara hanterbart för polisen. Det upphovsrättsliga ideal som skall skyddas drogs egentligen upp på 90-talet för att täcka den amerikanska musikindustrins behov så som det såg ut före Napster (1999). IPRED ger upphovsrättsinnehavare mandat att själva jaga fildelare som nyttjar deras kreativa produkter utanför ett konventionellt betalningssystem. Men på vilka sätt kommer denna lagstiftning att påverka fildelarnas kulturkonsumtion? 7

8 FilIP, Fildelning efter IPRED: en studie av utveckling och användning av Internetresurser efter politisk reglering, är ett forskningsprojekt som syftar till att få ökad förståelse för de förändringsprocesser som i och med IPRED initieras gällande användning av legala och illegala fildelningstjänster, samt för hur teknikutveckling och Internetanvändning påverkas av reglering. Projektet drivs av forskare verksamma vid Högskolan i Borås och Göteborgs universitet. Kunskaper om fildelares motiv, engagemang, drivkrafter och värderingar är värdefulla och avgörande för utveckling av system och praktiker för tillgängliggörande av information. Fildelning kan ses som ett av de mest angelägna, betydelsefulla och komplexa uttryckssätten på Internet. Projektet syftar till att få ökad förståelse för de förändringsprocesser som i och med IPRED initieras gällande användning av legala och illegala fildelningstjänster, samt för hur teknikutveckling och Internetanvändning påverkas av reglering. Studien kommer att generera kunskap om den svenska kontexten och även ha relevans för förståelse av konsekvenserna av IPRED i andra EU-länder. Projektledare: Professor Jan Nolin, BHS. Övriga forskare: Hanna Maurin Söderholm, Mathias Klang, Monica Lassi. Folkbiblioteken - förr, nu och i framtiden: politik, profession och praxis De senaste åren har man i den svenska bibliotekspressen och i organisationer med anknytning till biblioteksfältet kunnat observera en ständigt pågående debatt om svensk bibliotekspolitik. Från många håll har det kommit krav om att regering och riksdag måste engagera sig för att utforma en nationell bibliotekspolitik som är anpassad till samhällsvillkoren i vår tid. De flesta debattörerna hävdar att Sverige ligger efter i utvecklingen om man jämför med de andra nordiska länderna, som nyligen har genomfört utredningar och reformer och har formulerat bibliotekspolitiska strategier för framtiden. Som forskare ser vi att det finns en levande debatt om detta bland professionella bibliotekarier och deras organisationer. Det frammanar en fråga som vi bör ta oss an: Hur kan vi från ett samhällsvetenskapligt och historiskt perspektiv bidra till en djupare förståelse av vad bibliotekspolitiken förr och nu handlar om? Om några få år är det hundra år sedan statens första bibliotekskonsulenter tillsattes och en konkret nationell politik på området började ta form. Därför är det nu rätt tid att reflektera över folkbibliotekens aktuella läge, såväl som över den historia som lett till dagens situation och vilka utmaningar och 8

9 möjligheter som den förändrade samhällssituationen och de nya kulturpolitiska villkoren för med sig. Varför ser bibliotekspolitiken ut som den gör idag? Projektledare: Professor Anders Frenander BHS. Övriga forskare Jenny Lindberg, Louise Limberg, Lars Seldén, Magnus Torstensson, Mats Dolatkhah SHAMAN (Sustaining Heritage Access through Multivalent ArchiviNg) SSLIS is one of 18 partners in SHAMAN (Sustaining Heritage Access through Multivalent ArchiviNg), a project funded through the European Commission's FP7 programme. SSLIS is one of 18 partners in SHAMAN (Sustaining Heritage Access through Multivalent ArchiviNg), a project funded through the European Commission's FP7 programme. SSLIS's role in SHAMAN is concerned primarily with the design and specification of user assessment criteria and user evaluation of the SHAMAN digital preservation framework by memory institutions, industrial design and engineering, and e-science, but it has also various other research and innovation roles over most of the rest of the 4 year project. The aim of the SHAMAN Integrated Project is to develop a next generation digital preservation (DP) framework. It is furthermore developing corresponding preservation tools for analysing, ingesting, managing, accessing and reusing information objects and data across libraries and archives. Three prototypical applications will support trialling and validating of the result in scientific publishing, parliamentary archival, industrial design and engineering and finally experimentally also in scientific application domains. To achieve these goals SHAMAN is applying grid-based multivalent, linguistic, semantic, and peer-to-peer methods for supporting DP within its core infrastructure. Projektledare: Professor Sándor Darányi BHS. Övriga forskare: Johan Eklund, Elena Maceviciute, Tom Wilson 9