Yttrande Remiss gällande Energimyndighetens uppdatering av områden av riksintresse för vindbruk,

Transkript

1 1 / 13 Samhällsenheten Yttrande Datum Dnr (anges vid skriftväxling) Remiss gällande Energimyndighetens uppdatering av områden av riksintresse för vindbruk, Bakgrund Länsstyrelsen i Jämtlands län har fått Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresse för vindbruk på remiss. Anledningen till att riksintressena för vindbruk som pekades ut år 2008 nu revideras är att Energimyndigheten har fått ett förbättrat underlag i form av en mer detaljerad vindkartering. Nytt i denna revidering är att det tas hänsyn till spridd bebyggelse och att avstånd till region- och stamnät tas som en aspekt i utpekandet av riksintressen. Länsstyrelsen har remitterat förslaget vidare till länets kommuner och fått synpunkter som har beaktats i länsstyrelsens yttrande. Sammanfattning av länsstyrelsens synpunkter Det aktuella utpekandet i Jämtlands län motsvarar cirka 38 % av riksintresse vindbruk i hela landet, vilket bedöms oproportionerligt stort ur ett regionalt perspektiv. I länet finns färdiga tillstånd för 610 verk och nästan 400 verk är under prövning och kan, efter utbyggnad, generera uppskattningsvis 6 TWH/år. Kommunernas översiktsplaner visar att det finns ytterligare utrymme för 3 TWh för en produktion av totalt cirka 9 TWh (dvs. 45 % av den nationella planeringsramen för landbaserad vindkraft). Länsstyrelsen ser vindkraften som ett värdefullt komplement till andra naturgivna energikällor i Jämtlands län. Länet har en stor potential vad gäller förutsättningar för elproduktion av vind och länsstyrelsen arbetar aktivt för att vindkraft ska utvecklas i länet på ett hållbart sätt, t.ex. genom sitt arbete med kommunernas översiktsplaner. Processen för utpekandet och urvalskriterier bör ta hänsyn till ett regionalt perspektiv utifrån erfarenheterna från översiktsplanering och en översiktlig rimlighets- och sannolikhetsbedömning. Lokal förankring och acceptans är viktiga för vindkraftsutbyggnad. Ett omfattande och schablonmässigt utpekande riskerar att långsiktigt motverka syftet att främja Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Webb ÖSTERSUND Residensgränd jamtland@lansstyrelsen.se

2 2 / 13 vindkraft eftersom utpekandet lokalt/regionalt kan upplevas som tvingat och skapa motstånd. Länsstyrelsen betraktar det aktuella förslaget mer som ett grovt underlag och önskar att Energimyndigheten återkommer med en ny remiss till länsstyrelsen (en process som liknar det tidigare utpekandet 2008). Omfattningen av utpekandet motiverar undantaget från Energimyndighetens enhetliga hantering. Kriteriet om 15 km avstånd till region- och/eller stamnät verkar generellt svårt att tillämpa på ett bra sätt. Kriteriet garanterar inte att det finns tillräckligt med överföringskapacitet inom avståndet vilket medför att kriteriet blir ineffektivt. Vidare riskerar kriteriet att förbise lämpliga områden alldeles utanför 15 km-gränsen. Länsstyrelsen anser att även angränsande områden vid nationalparker och obrutet fjäll enligt 4 kap 5 MB ska undantas från utpekandet pga. risken för negativ påverkan på upplevelsevärdena. Vissa juridiska förhållanden kan förhindra vindkraftsutbyggnad i flera av de utpekade områdena. Det gäller till exempel föreskrifter inom natur- och kulturreservat, skyddsbestämmelser enligt miljöbalken och EU-direktiv för Natura 2000-områden och hotade arter, samt höjdbegränsade områden kring flygplatser. De områdena bör därför generellt undantas från utpekandet (se även bilaga nr 2). Länsstyrelsen bedömer att turismen och friluftslivet som bedrivs inom områden av riksintresse för turism och det rörliga friluftslivet enligt 4 kap 2 MB sannolikt kommer att påtagligt skadas av stora etableringar inom fjällen. De flesta utpekade områdena i Jämtlands län ligger i eller i anslutning till fjällmiljö, där vindförhållande är goda. Länsstyrelsen har en restriktiv ställning vad gäller utbyggnad av vindkraft i fjällmiljön och avstyrker att områden i fjällmiljö utpekas som riksintresse för vindbruk. Detta eftersom regionens långsiktiga attraktionskraft och utvecklingsmöjligheter (det gäller till exempel rennäringen, turismnäringen, värdet av orörd natur och kulturmiljöer) kan påverkas negativt. Ett så omfattande utpekande inom fjällen kommer att negativt påverka det nationella miljömålet Storslagen fjällmiljö. Preciseringen av miljömålet Storslagen fjällmiljö visar på ett bra sätt vilka värden som ska skyddas och främjas. Målets preciseringar gäller fjällens värden för rennäringen, karaktär av storslaget landskap med vidsträckta sammanhängande

3 3 / 13 områden, ekologiska dimensioner och biologisk mångfald, fjällmiljöers värden för friluftsliv och vikten att minimera påverkan från buller. Ur ett regionalt perspektiv anser länsstyrelsen att vindkraft ska prioriteras utanför fjällområden, dvs. i områden i skogslandet med bra vindförhållanden. Där finns sannolikt färre motstående intressen och bättre lokal acceptans då vindkraftens samhällsekonomiska fördelar (ekonomiska effekter under utbyggnad, arbetstillfällen m.m.) inte konkurrerar på samma sätt med utvecklingsmöjligheter inom turismnäringen och rennäringen. 1. Vindkraft i Jämtlands län, översiktsplaner och tillstånd Jämtlands län har en stor potential vad gäller förutsättningar för elproduktion av vindkraft. Alla länets kommuner är klara med sina översiktsplaner för vindkraft tack vare det statliga planeringsstödet. Om man grovt beräknar den teoretiska elproduktionen utifrån områdena som är utpekade i översiktsplanerna, kommer Jämtlands län att kunna bygga vindkraftsetableringar som kan producera upp till 9 TWh. 1 Det motsvarar 45 % av den nationella planeringsramen för landbaserad vindkraft. Om man tar hänsyn till tillståndsprövningar som redan är på gång i länet, dvs. allt som är under prövning, har färdiga tillstånd eller är under utbyggnad, så finns det färdiga tillstånd för 610 verk, varav 260 under utbyggnad, och nästan 400 verk är under prövning. Till dessa ska man lägga till 338 verk som är under samråd, dvs. under ett tidigt skede i tillståndprocessen. Utifrån dessa siffror är det inte orealistiskt att tänka att cirka 1000 verk kan byggas inom Jämtlands län de närmaste åren. Länsstyrelsen ser vindkraften som ett värdefullt komplement till andra naturgivna energikällor i Jämtlands län. Att nyttiggöra vindkraften innebär dock en exploatering som kan skada eller negativt påverka andra miljöintressen eller näringar. Därför anser länsstyrelsen att det är viktigt att vindkraftsutbyggnad sker genom en väl genomtänkt planering som kan skapa förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling. 11 Beräkningar utifrån anspråk på ytan, med 2,5 MW verk, ytanspråk 0,3 kvkm per verk; elproduktion 5 GWh/verk. Schablonmässigt bortfall av 50% av ytan. I beräkningen ingår inte områden lämpliga för anmälningspliktiga vindkraftsetableringar.

4 4 / Omfattning och processen för utpekande De aktuella utpekade områdena av riksintresse för vindbruk har ökat väsentligt i förhållande till det tidigare anspråket år Områdena ökar från 15 till 81 områden med ett ytanspråk som från cirka 450 km 2 blir 2900 km 2. Det aktuella utpekandet i Jämtlands län motsvarar cirka 38 % av riksintresse vindbruk i hela landet (år 2008 svarade Jämtlands län för cirka 5 % av det nationella utpekandet). Anledningen till den omfattande utökningen är att Energimyndigheten har valt att använda en enhetlig modell utifrån beslutade kriterier och undantag och detta har i ett regionalt perspektiv utfallit på ett oproportionellt sätt i Jämtlands län. Även om länsstyrelsen har förståelse för Energimyndighetens strävan efter en enhetlig metod, är länsstyrelsen kritisk mot hur resultatet hanterats på grund av det omfattande utpekandet som berör Jämtlands län. Länsstyrelsen ställer sig generellt positiv till vindkraft i länet och arbetar aktivt för att länets fördelaktiga vindförutsättningar tas till vara på ett hållbart sätt (se tidigare punkt 1). Länet kan dock inte ensamt svara för nästan 40 % av det nationella utpekandet utan att äventyra andra bevarandeintressen och näringar viktiga för regional tillväxt. Utgångspunkten i framtagandet av riksintresset är planeringsramen om 30 TWh årlig produktion av elvind till år 2020 (20 TWh på land och 10 TWh till havs). En schablonberäkning har gett hur mycket yta som behöver tas i anspråk och sedan har arean tredubblats för att få en långsiktig marginal och för att kompensera eventuell bortfall. Länsstyrelsen bedömer att metoden uppvisar flera brister för att kunna tillämpas på ett enhetligt sätt. Antagandet som ligger till grund för anspråket på land byggs t.ex. på ett vindkraftverk med 2 MW effekt och en tredubbling av ytanspråk som kompensation för eventuellt bortfall. Schablonberäkningen ändras väsentligt om man t.ex. tar hänsyn till 2,5-3 MW/vindkraftverk (som är aktuella i alla pågående tillståndprövningar) eller om man dubblar istället för att tredubbla ytanspråket. Utgångspunkten för GIS-analyser, dvs. ytanspråket som behövs för att kunna producera 60 TWh elvind på land, byggs på ställningstaganden som kan ifrågasättas. Detta underminerar metodens trovärdighet. Länsstyrelsen anser att det aktuella förslaget har karaktär av underlag och saknar den planmässiga kvaliteten för att vara ett förslag till utpekande. Vindbruk är ett ytkrävande exploateringsintresse och har goda förutsättningar över stora delar av landet. Detta innebär att stora ytor kan vara lämpliga som riksintresseområden och därför bör utpekandet föregås av en urvalsdialog med statliga myndigheter och

5 5 / 13 länsstyrelser. Det aktuella förslaget i Jämtlands län ser ut mer som en vindkarta som visar vilka områden är mest vindintressanta utifrån en ny vindkartering men bidrar inte till ny kunskap vad gäller lämplighet eller byggbarhet av vindkraft i utpekade områden. Förslaget liknar det tidigare underlaget som Energimyndigheten skickade till länsstyrelserna inför utpekande av riksintresse Då hade länsstyrelserna fått i uppdrag att föreslå tänkbara områden utifrån Energimyndighetens kriterier och undantag med utgångspunkt i det regionala perspektivet. Den aktuella enhetliga metoden utesluter den möjligheten. Länsstyrelsen menar därför att det aktuella förslaget bör betraktas som ett underlag och att Energimyndigheten efter denna remiss bör återkomma med en ny remiss till länsstyrelsen (en process som liknar det tidigare utpekandet). Ett undantag från Energimyndighetens strävan efter en enhetlig hantering av riksintresseutpekandet anses som rimligt med tanke på utpekandets omfattning i Jämtlands län. Samma undantag i metoden kan tillämpas även i andra län där utpekade områden har utökats väsentligt. Länsstyrelsen anser att utpekandet behöver ske genom en process där urvalsgrunder mynnar ut i ett resultat som kan klara även en översiktlig rimlighets- och sannolikhetsbedömning. På det här sättet blir riksintresseområdena mer hanterbara i den kommunala planeringen. De erfarenheter som kommit fram under framtagande av översiktsplanerna för vindkraft (och som nationellt rymmer lämpliga områden för vindkraft som vida överstiger planeringsramen) bör analyseras och anknytas till Energimyndighetens urval. Den nu utvalda metoden innebär ett färdigt remissförslag som ersätter den statliga dialogen som år 2008 tog hänsyn till det regionala perspektivet. Länsstyrelsen är medveten att avvägningen mellan olika eventuellt oförenliga riksintressen sker i andra kontexter. Länsstyrelsen vill dock betona att utifrån praxis och vägledande domar har riksintresset för vindbruk en särskild ställning i förhållande till andra riksintressen/allmänna intressen. Detta innebär att det är ännu viktigare att utpekandet sker genom väl genomtänkta urval och inte genom schablonmässiga kriterier som inte tar hänsyn till byggbarhet och rimlighet i förhållande till områdenas olika kvalitéter. Utifrån ett regionalt perspektiv, kan den aktuella processen skapa obalans vad gäller de planmässiga förutsättningarna för en hållbar tillväxt, eftersom riksintresseutpekande ofta innebär begränsningar för annan markanvändning (särskilt genom ett så omfattande utpekande som nu är aktuellt för länet).

6 6 / 13 Vad som sagts ovan är, enligt länsstyrelsen, i linje med vad som står i Energimyndighetens regleringsbrev för budgetåret 2013, under Främjande av vindkraft. Energimyndigheten ska skapa förutsättningar för väl planerad vindkraftsutbyggnad i förhållande till planeringsram på 30 TWh till 2020 och bidra till förutsättningar för god lokal förankring vid vindkraftsetableringar. Att anpassa processen till det regionala perspektivet och med hänsyn till erfarenheten i översiktsplanering för vindkraft bidrar att verka för en väl planerad vindkraftsutbyggnad med god lokal förankring. Den demokratiska dialogen som sker under arbetet med översiktsplaner är ett viktigt verktyg för att öka acceptansen för vindkraft på lokal nivå, vilket är en stor framgångsfaktor i frågan om vindkraftsetableringar. Länsstyrelsen har arbetat tillsammans med länets kommuner för en positiv utveckling av vindkraft i länet genom deras översiktsplaner, som rymmer cirka 45 % av landets planeringsram för landbaserad vindkraft. Ett schablonmässigt omfattande utpekande i länet utan att ta hänsyn till vad som kommit fram i översiktsplanearbetet, riskerar däremot att motverka syftet att främja vindkraftsutbyggnad eftersom processen upplevs som tvingad och motståndet tenderar då att öka. Regionalisering av planeringsram för vindkraft Energimyndigheten ska inom ramen för sitt främjandeuppdrag för vindkraft löpande uppdatera riksintressen för vindbruk samt regionala planeringsramar. Dagens planeringsram på 30 TWh (20 TWh landbaserad vindkraft) har ännu inte fördelats på län. Med anledning av att revidering av riksintresse för vindbruk genomförs, har Energimyndigheten beslutat att regionalisering av planeringsramen skjuts upp till dess denna revidering är avslutad. Länsstyrelsen anser att en regionalisering av planeringsramen skulle ha föregått utpekandet av riksintresset. Regionala planeringsramar innebär en rimligare struktur för att främja vindkraft på ett mer hållbart och balanserat sätt utifrån ett regionalt perspektiv. 3. Kriterier och undantag Kriteriet om 15 km avstånd till region- och/eller stamnät verkar generellt svårt att tillämpa på ett bra sätt. Kriteriet garanterar inte att det finns tillräckligt med överföringskapacitet inom avståndet och kriteriet blir då ineffektivt. Vidare, vad gäller större vindkraftsetableringar, kan en utbyggnad av längre kraftledningar accepteras om det finns lönsamhet i projektet, som även

7 7 / 13 Energimyndigheten påpekar. En schablonmässig tillämpning av kriteriet kan förbise lämpliga riksintresseområden som ligger strax utanför avståndet eller negativt påverka avgränsningar av vissa utpekade områden (se t.ex. området 324 och Skärvången i yttrande från Krokoms kommun). Energimyndigheten har från utpekandet undantagit områden som är lagskyddade enligt miljöbalken, dvs. riksintresse obruten kust (som inte berör Jämtlands län), riksintresse obrutet fjäll, 4 kap 5 MB och nationalparker, 7 kap 2 MB. Länsstyrelsen vill betona att vindkraftverk som lokaliseras i anslutning till dessa områden också kan innebära en olämplig påverkan på miljön inom områdena. Detta är ännu påtagligare i fjällmiljö, då vindkraftverken blir synliga på längre avstånd. Sånfjällets nationalpark, till exempel, är nästan omringad av utpekade områden inom 20 km avstånd som kan påverka upplevelsevärden inom parken negativt pga. landskapsbildpåverkan. Detsamma gäller för de obrutna fjällområdena enligt 4 kap 5 MB i länet. Därför anser länsstyrelsen att även angränsande områden vid nationalparker och obrutet fjäll ska undantas från utpekandet. Inte undantagna områden Vissa juridiska förhållanden kan förhindra vidkraftsutbyggnad i andra utpekade områden. Det gäller till exempel föreskrifter inom natur- och kulturreservat, skyddsbestämmelser enligt miljöbalken och EUdirektiv för Natura 2000-områden och hotade arter, samt höjdbegränsade områden kring flygplatser. De områdena bör därför generellt undantas från utpekandet (se även nedan under punkt 4). 4. Översiktlig bedömning av möjligheten till vindbruk inom utpekade riksintresseområden med hänsyn till andra intressen Även om länsstyrelsen rent principiellt instämmer med Energimyndigheten att avvägningar mellan riksintressen för vindbruk och andra intressen ska göras vid fysisk planering och vid prövning av tillstånd, vill länsstyrelsen ändå lyfta vissa värden/intressen som kan komma i konflikt med vindkraft. Detta för att i riksintresseprocessen lyfta in viktiga frågor ur ett rimlighets- och byggbarhetsperspektiv för kommande vindkraftsetableringar, i linje med vad som sagts under punkt 2.

8 8 / 13 Försvarets riksintressen, 3 kap 9 MB Riksintresset för totalförsvaret har enligt 3 kap 10 MB företräde framför andra riksintressen i 3 kapitlet. Länsstyrelsen anser att Energimyndigheten bör samråda med Försvarsmakten och undanta de områden som uppenbarligen är i konflikt med Försvarets riksintresse innan beslut fattas om riksintresse för vindbruk. Områdena 255, 233 och 310 har, till exempel, begränsats i tidigare sammanhang (översiktsplaner eller samråd för tillståndsprövning) pga. konflikter med militära intressen. Riksintressen för turism och friluftsliv, 4 kap 2 MB Länsstyrelsen bedömer att turismen och friluftslivet troligen kommer att påtagligt skadas av stora etableringar inom fjällen. En vindkraftsetablering inom detta område skulle därmed inte vara tillåtlig enligt 4 kap 1 MB. Länsstyrelsens specifika synpunkter och ställningstagande i frågan finns nedan under punkt 5, Prioritering av områden utanför skyddsvärda fjäll, Turism. Riksintresse för naturvård och friluftsliv, 3 kap 6 MB En vindkraftsetablering i områden som sedan tidigare är utpekade till riksintresse för naturvård och friluftsliv kan vara oförenlig med syftet med riksintresset. De höga värden som ligger till grund för dessa utpekanden riskerar att ta allvarlig skada om en vindkraftsetablering skulle bli aktuell i dessa områden. En vindkraftsetablering skulle innebära att den gynnsamma bevarandestatusen i ett värdefullt naturområde inte kan upprätthållas. Riksintresse för kulturmiljövård, 3 kap 6 MB Många utpekade områden berör områden av riksintresse för kulturmiljövård. En vindkraftsetablering i dessa områden kan vara oförenlig med de värden som riksintresset för kulturmiljövård avser skydda. Det är framför allt verkens påverkan på landskapsbilden som kan påverka upplevelsevärden för kulturmiljöer av riksintresse negativt, särskilt de som är landskapsbildmässigt relevanta t.ex. Storsjöbygden eller fäbodområden. Riksintresse för rennäringen, 3 kap 8 MB Rennäring är en mycket arealkrävande näring där behovet av stora sammanhängande ytor är avgörande för att en hållbar rennäring ska kunna bedrivas. Det är nödvändigt att fungerande system, funktionella samband, finns med flyttleder mellan de olika betesmarkerna med strategiskt lokaliserade uppsamlingsområden. Rennäringen är beroende av stora betesarealer eftersom renarna rör sig efter årstidsväxlingarna.

9 9 / 13 Många utpekade riksintresseområden för vindbruk berör riksintresset för rennäringen och utpekandets omfattning i länet hotar att försvåra en ordnad renskötsel i stora delar av länet. Detta berör framför allt Bergs och Härjedalens kommuner där nya förslag till riksintresse för rennäringen finns framtagna men ej fastställda (se bilaga nr 1 för ytterligare upplysningar). De omfattande utpekade områdena (se särskilt område nr 243, 205, 189 m.m.), berör flera flyttleder och områden av riksintresse för rennäringen utan möjligheter att hitta alternativa områden. Stora opåverkade områden, 3 kap 2 MB De flesta av de föreslagna riksintresseområdena för vindbruk hamnar inom stora opåverkade områden, vilka i första hand ska undvikas enligt 3 kap 2 MB. Paragrafen bör tillämpas även vid urvalet av riksintressen och verkar särskilt relevant avseende riksintressen av exploateringskaraktär som kan medföra påverkan i en större skala, t.ex. vindbruk. Många stora opåverkade områden finns i fjällvärlden där påverkan från vindkraft inte bara berör det fysiska närområdet utan landskapsbildsmässigt kan sträcka sig längre bort (se även nedan under punkt 5, Prioritering av områden utanför skyddsvärda fjäll). Natura 2000, naturreservat och planerat naturskydd Länsstyrelsen ser det som olämpligt att Energimyndighetens förslag inte beaktar redan utpekade Natura 2000-områden (fastställda av regeringen enligt 4 kap 8 MB) och naturreservat, trots att en vindkraftsutbyggnad är helt oförenlig med bevarandet av de naturvärden som ligger till grund för beslut om naturskyddet. Bevarandet av naturvärdena och den gynnsamma bevarandestatusen i områdena går med stor säkerhet inte att upprätthålla om de exploateras med vindkraftutbyggnad. Flera utpekade riksintresseområden berör stora myrområden med mycket höga naturvärden inte bara enligt nyss nämnda typ av naturskydd (Natura 2000 m.m.), men även enligt Myrskyddsplan för Sverige. Länsstyrelsen ifrågasätter lämpligheten att planera vindkraftutbyggnad i den typen av mark, eftersom exploatering av dessa våtmarker med nödvändighet innebär att naturvärden förstörs för all framtid genom t.ex. dikning och annan markpåverkan. Energimyndighetens förslag står i dessa områden i direkt konflikt med det nationella miljömålet Myllrande våtmarker. Några av de utpekade riksintresseområdena berör helt eller delvis pågående reservatbildningar. I de planerade skyddsområdena planeras föreskrifter som anses som oförenliga med vindkraftsutbyggnad.

10 10 / 13 Till yttrandet bifogas en närmare beskrivning av vilka utpekade riksintresseområden som särskilt berör viktiga naturvärden (se bilaga nr. 2). Kulturreservat, 7 kap 9 MB Det utpekade området 189 i Härjedalens kommun inkluderar Lillhärjåbygget som är det enda kulturreservatet i Jämtlands län. Gården representerar det sista levande fjälljordbruket med fäboddrift i väglöst land. Vindkraftsutbyggnad inom eller i anslutning till reservatet bedöms som oförenligt med gällande föreskrifter och de bevarandevärden som skyddas. 5. Prioritering av områden av riksintresse för vindbruk utanför skyddsvärda fjäll Exploatering för vindkraft innebär generellt stora ytanspråk, då man även behöver uppföra infrastruktur av olika slag (vägar, kraftledningar m.m.) och stor landskapspåverkan, eftersom vindförhållandena oftast är gynnsammare på landskapsmässigt dominanta platser. De flesta utpekade områden i Jämtlands län är belägna i fjällmiljö där vindförhållande är goda. Länsstyrelsen har alltid haft en restriktiv ställning vad gäller utbyggnad av vindkraft i fjällmiljön, ett ställningstagande som har framförts i olika sammanhang. Vindkraftspolicy Länsstyrelsen antog år 2000 en policy avseende lokalisering av vindkraft i länet som i stort fortfarande är aktuell. Vindkraftsutbyggnad i länet får enligt policyn inte lokaliseras så att regionens långsiktiga attraktionskraft och utvecklingsmöjligheter påverkas negativt. Det gäller till exempel turismnäringen, rennäringen, värdet av orörd natur och kulturmiljöer. Utpekande av riksintresse för vindbruk, 2008 Även under det tidigare utpekande av riksintresse för vindbruk har länsstyrelsen varit restriktiv vad gäller riksintresseutpekandet i fjällmiljö pga. risken att negativt påverka regionens långsiktiga attraktionskraft och utvecklingsmöjligheter. RUS för Jämtlands län, rev Under utvecklingsområdet Energi och klimat lyfter länsstyrelsen hur länet kan bidra till landets energiförsörjning med förnybara energikällor. Vad gäller vindkraft skriver länsstyrelsen att En storskalig utbyggnad av vindkraft ska därför inte ske i länets

11 11 / 13 fjällområden eller i andra områden som idag upplevs som orörda och som bedöms ha ett särskilt värde för turistisk utveckling på grund av sin vildmarkskaraktär. Det finns även andra perspektiv som enligt länsstyrelsen ska vägas in i processen för utpekande av riksintresse för vindbruk i fjällmiljö. Turismnäring Turismen är en basnäring och tillväxtmotor i Jämtlands län, framförallt för fjällen och runt Storsjöbygden. Även om det är svårt att dra generella slutsatser vad gäller vindkraftens påverkan på turismnäringen, menar länsstyrelsen att det finns scenarier och platser där en vindkraftsutbyggnad inte är positivt ur besöksnäringens perspektiv. Till exempel i direkt närhet av områden som har stor betydelse för besöksnäringen då vindkraftsutbyggnad ger en karaktärsförändring och påverkan på landskapsbilden som kan påverka gästens upplevelse negativt. Vissa turistiska profiler är mer känsliga till karaktärsförändringen som vindkraft medför, t.ex. vildmarksturism, fjällvandring, turism kopplad till kulturmiljöer viktiga för upplevelsevärdet m.m. En rapport som länsstyrelsen i Jämtlands län har beställt som underlag till kommunernas översiktsplaner 2 problematiserar frågan och lyfter riskerna för intressekonflikter mellan vindkraft och turism relaterat till landskapstyp, turismnäringens storlek och besöksanledning. Riskerna är mer framträdande i landskapstyper med höga natur- och kulturvärden och i områden som bedöms viktiga för den kommersiella turismnäringens konkurrens- och utvecklingskraft på kort och lång sikt. Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att försiktighetsprincipen bör gälla pga. osäkerheten som finns kring påverkan på turismnäringen och turismens långsiktiga utvecklingsmöjligheter bör skyddas från vindkraftsetableringar, framförallt i fjällmiljö. Miljömål Storslagen fjällmiljö Vindkraftsutbyggnad kan ur ett hållbarhetsperspektiv på ett positivt sätt bidra till flera miljökvalitetsmål. I vissa fall kan dock vindkraft vara i konflikt med andra miljömål, som t.ex. Storslagen fjällmiljö. Enligt riksdagens beslut ska fjällen ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Preciseringen av miljömålet Storslagen fjällmiljö visar på ett bra sätt vilka värden som ska skyddas och främjas. Där pratar man om fjällens värden för rennäringen, fjällens karaktär av storslaget landskap med vidsträckta 2 Bosse Bodén, Vindkraft i Jämtlands län, en studie relaterad till turism, 2009.

12 12 / 13 sammanhängande områden, fjällens ekologiska dimension och biologisk mångfald, fjällmiljöers värden för friluftsliv och vikten av att minimera påverkan från buller. Sammanfattningsvis, anser länsstyrelsen det som särskilt viktigt att länets storslagna fjällvärld inte påverkas av olämpliga lokaliseringar till men för natur- och kulturmiljöer, friluftslivet, turismen och rennäringen. Länsstyrelsen anser att ett riksintresseutpekande i dessa områden riskerar att medföra stora problem för befintliga värden och näringar samt att begränsa utvecklingsmöjligheter framförallt inom turism och friluftsliv. Många utpekade områden ligger i direkt anslutning till viktiga turistiska destinationer, t.ex. Åre, Duved, Bydalen, Storhogna, Vemdalen, Björnrike m.fl. och kan påverka deras utvecklingsmöjligheter negativt. Länsstyrelsen vill därför föreslå att utpekade områden i fjällmiljö avstyrks som riksintresse eftersom de, utifrån en rimlighetsbedömning och det regionala perspektivet, anses som för konfliktfyllda. En grov avgränsning om vilka områden som kan ingå i den bedömningen kan vara riksintresset för turism och det rörliga friluftslivet enligt 4 kap 2 MB (se bifogad karta, bilaga nr 3). Detta är i linje med länsstyrelsens tidigare ställningstagande i frågan och med resultatet av länets översiktsplanering för vindkraft. Ur ett regionalt perspektiv kan vindkraft prioriteras utanför fjällområden, dvs. i flera områden i skogslandet med bra vindförhållanden. Där finns sannolikt färre motstående intressen och bättre lokal acceptans då vindkraftens samhällsekonomiska fördelar (ekonomiska effekter under utbyggnad, arbetstillfälle m.m.) inte konkurrerar på samma sätt med utvecklingsmöjligheter inom turismnäringen och rennäringen. 6. Övrigt Tidigare hävdade riksintressen för vindbruk Vissa riksintresseområden som beslutades 2008 kommer att falla bort enligt de nya kriterierna. Energimyndigheten skriver i remissen att möjligheten att använda övergångsbestämmelser inte har stöd i lagen och rekommenderar därför att Miljöprövningsdelegationen och kommunerna beaktar att området tidigare varit av riksintresse för vindbruk vid uppstart av projektering och vid bedömning av området. Energimyndighetens rekommendation anses som otydlig då tillståndprövningen beaktar förhållandena vid prövningstillfället och det finns inte stöd enligt lagstiftningen att beakta att området tidigare varit av riksintresse.

13 13 / 13 Kommunernas synpunkter Länsstyrelsen har remitterat Energimyndighetens förslag till kommunerna, som har kommit in med synpunkter (se bilaga nr 5). Alla kommuner i länet har antagit ett tematiskt tillägg till översiktsplanen för vindkraft. Sammanfattningsvis önskar de flesta av länets kommuner att utpekandet tar hänsyn till avvägningarna som gjorts i översiktsplanearbetet. Bräcke och Ragunda har inga särskilda synpunkter då det aktuella förslaget inte medför några nya områden av riksintresse. Anpassning av avgränsningen Vissa avgränsningar bör med fördel utredas närmare och anpassas enligt rimlighet och byggbarhet (se t.ex. området 324 i bilaga nr 4 och andra områden där branta sluttningar ingår). I ärendets beredning har miljöskyddsenheten, naturvårdsenheten, samhällsenheten, program- och strategienheten och näringslivsenheten deltagit. Beslut i detta ärende har fattats av landshövding Britt Bohlin efter föredragning av Massimo Cati, arkitekt. I den slutliga handläggningen deltog även länsråd Susanna Löfgren, enhetschef för samhällsenheten Magnus Lindow och enhetschef för naturvårdsenheten Helena Eriksson. Britt Bohlin Landshövding Massimo Cati Arkitekt Bilagor Nr 1- Upplysningar om rennäringen i Härjedalens kommun Nr 2- Viktiga naturvärden inom de specifika vindområdena Nr 3- Karta över riksintresse vindbruk och riksintresse 4:2 MB (fjällvärlden) Nr 4- Karta med vissa exempel om orimliga utpekanden Nr 5- Kommunernas yttrande Kopia: Länets kommuner, Akten