Tema: Det arktiska perspektivet

Transkript

1 Minnesanteckningar 1 (4) Datum Regionala partnerskapet (RP) Norrbotten Datum Tisdag den 15 december 2015 Tid Kl Lokal Sessionssalen, Länsstyrelsen Tema: Det arktiska perspektivet Ledamöter: Sven-Erik Österberg Andreas Lind Glenn Berggård Britta Flinkfeldt Jansson Niklas Nordström Anders Josefsson Jeanette Wäppling Ola Leander Pertti Vainikainen Nils Harnesk Erik Höglund Robert Forsberg Kjell Hjelm Ingrid Inga Göran Nilsson Eva Furmark Ledamöter med förhinder: Maria Stenberg Tjänstemän/föredragande: Tina Norgren Katarina Ljunggren Anita Lindfors Kenneth Sjaunja Anna Lindberg Erika Falk Jenny Bucht Monica Lejon Torsten Fors Lena Anttila Mikael Jansson Tjänstemän med förhinder Lars Roth Staffan Sarbäck Landshövding, Länsstyrelsen i Norrbotten Länsstyrelsen Norrbotten Norrbottens läns landsting Kommunförbundet Norrbotten Kommunförbundet Norrbotten Kommunförbundet Norrbotten Kommunförbundet Norrbotten TCO LO SACO Luleå tekniska universitet Norrbottens handelskammare Företagarna i Norrbotten Sametinget Arbetsförmedlingen Trafikverket Norrbottens läns landsting Länsstyrelsen i Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbotten Kommunförbundet Norrbotten Norrbottens läns landsting Norrbottens läns landsting Länsstyrelsen i Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbotten North Sweden Arbetsförmedlingen Luleå tekniska universitet POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Internet Luleå Stationsgatan norrbotten@lansstyrelsen.se

2 Minnesanteckningar 2 (4) Datum Diarienummer 1. Inledning Landshövding Sven-Erik Österberg hälsar alla välkommen och öppnar mötet. 2. Upprop Tina Norgren förrättar upprop. 3. Godkännande av dagordning Regionala partnerskapet godkänner dagordningen med ett tillägg av punkten Teststrategi under övriga frågor. 4. Korta rapporter a. Information från näringsdepartementet Andreas Lind informerade om politikerforum och tjänstemannaforum som syftar till en närmare dialog mellan näringsdepartement och regionala aktörer. Integration är just nu den dominerande frågan i forumen. Andreas informerade även kort om nyindustrialiseringssatsningen. En eventuell ny regionindelning nämndes (indelningskommitténs arbete). Regionala exportcentra etableras runt om i landet. b. Regionala partnerskapet 2016 Verksamhetsinriktning (bilaga 1) Tina Norgren lyfte förändringar i det uppdaterade dokumentet för Regionala partnerskapets verksamhetsinriktning. Dokumentet är framtaget av beredningsgruppen och revideras löpande. Tina uppmuntrade inspel om exempelvis teman och föreläsare. c. Landsbygdsprogrammet o. livsmedelsstrategi Jenny Bucht informerade att Landsbygdsprogrammet i stort sett har öppnat helt. Programmet inrymmer 300 miljoner i finansiering, varav 130 miljoner riktade till bredbandssatsningar. Jenny informerade även om arbetet med den regionala livsmedelsstrategin som kommer att presenteras under våren. Den nationella livsmedelsstrategin presenteras i mars. d. Studiebesök NIS Tina Norgren informerade om att en lärande/studieresa för regionala partnerskapet är planerad maj Resan kommer att samordnas med Kommunal- och landstingsrådsgruppen samt projektet NIS (Norrbottens innovationsstrategi). Olika resmål diskuteras. Det finns 3 förslag: Stuttgart, Bilbao och Oberösterreich /Linz. Skriftligt PM kommer ut i början på Inspel uppmuntrades av Tina.

3 Minnesanteckningar 3 (4) Datum Diarienummer 5. Arbetsförmedlingens senaste prognos Göran Nilsson informerar om Arbetsmarknadsutsikterna 2015 Norrbottens län. Prognos för arbetsmarknaden 2016 (bilaga 2). Det finns en problematik med att tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden inte matchar varandra. Norrbotten har idag fler arbetslösa och fler lediga jobb. Vailderingsproblematiken och möjligheter med nyanlända diskuterades. 6. Beslut om a. Handlingsplan integration och tillväxt (bilaga 3a, 3b) Monica Lejon presenterade handlingsplanen för integration och tillväxt som Regionala partnerskapet beslutade att ta fram för knappt ett år sedan. Handlingsplanen fokuserar på de långsiktiga insatserna. Partnerskapet beslutade att ställa sig bakom handlingsplanen efter redaktionella rättningar. b. Pressmeddelande/pressträff Ett gemensamt pressmeddelande har tagits fram och pressträff genomförs kl Tema: Det Arktiska perspektivet a. Inledning Andreas Lind inledde med att betona vikten av Arktis i tillväxtarbetet. Ett steg i den riktningen är namnbytet av GRU till Internationella enheten. Det pågår diskussioner hur Nordkalottrådet kan inrymmas i ett arktiskt perspektiv. b. Arktis i en global kontext (bilaga 4) Mikael Janson beskrev Arktis ur ett globalt, EU samt politiskt perspektiv och betonade vikten av att få in Sverige i EU:s diskussioner inom ramen för den arktiska kontexten, samt få in den arktiska dimensionen i den regionala utvecklingen/tillväxtarbetet. c. Politisk plattform för Arktis (bilaga 5) Niklas Nordström informerade om tillväxtberedningens tankar om hur de kan delta i den arktiska diskussionen genom att skapa en politisk arktiskt plattform och jobba systematiskt med frågan. d. Arktiska arbetsgruppen (bilaga 6) Lena Anttila informerade om arbetet i arbetsgruppen hållbar regional utveckling i Arktis.

4 Minnesanteckningar 4 (4) Datum Diarienummer e. Finansiering (bilaga 6) Lena Anttila berättade att ingen särskild finansiering finns, men det finns utrymme till att prioritera Arktis inom ramen för exempelvis Nordprogrammet Östersjöprogrammet och NPA-programmet. f. Gemensam diskussion Sven-Erik Österberg avrundade dagens diskussioner. 8. Övriga frågor a. Teststrategi Britta Flinkfeldt Jansson efterlyser en strategi inom testområdet som fokuserar på all typ av testverksamhet och som har sitt avstamp i arktisk excellens. Frågan lyfts i tillväxtutskottet. 9. Nästa möte är den 23 februari , Sessionssalen 10. Sven-Erik Österberg avslutar mötet Vid pennan //Erika Falk Bilagor: 1. Regionala partnerskapet Verksamhetsinriktning 2. Arbetsmarknadsutsikterna 2015 Norrbottens län. Prognos för arbetsmarknaden Handlingsprogram integration och tillväxt a. Handlingsprogram integration och tillväxt (HIT) b. Presentation Handlingsprogram integration och tillväxt (HIT) Arktis i en global kontext 5. Politisk plattform för Arktis 6. Arktiska arbetsgruppen/ Finansiering

5 Regionala partnerskapet Version 0.3 Datum Bilaga 1 RP Diarienummer 1 (13) FÖRSLAG Regionala partnerskapet i Norrbotten verksamhetsinriktning 2016 Vad är och vad gör det regionala partnerskapet? Det regionala partnerskapets verksamhet utgår från den regionala utvecklingsstrategin för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS), samt tillhörande tillväxtprogram övriga operativa EU-program och strategier. Det regionala tillväxtarbetet i Norrbottens län tar sitt avstamp i EU:s framtidsstrategi Europa 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla. Regeringen utarbetar årligen ett svenskt reformprogram som anger hur Europa 2020-strategin ska genomföras i Sverige och hur Sverige bidrar till att uppfylla målen. Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) är ett övergripande strategidokument för Norrbottens fortsatta utveckling. Programmets vision är: Norrbotten för attraktiva livsmiljöer och hållbar tillväxt i Sverige och Europa. Strategin innehåller 11 mål som dels följer Europa 2020-strategin, dels mäter särskilt viktiga områden för Norrbotten (exempelvis befolkningsutvecklingen). RUS pekar ut fem prioriterade områden: Livsmiljöer Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Strategiskt gränsöverskridande samarbete Den regionala tillväxtpolitiken handlar om åtgärder för att ta tillvara hela landets utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter. Området omfattar frågor som regionala utvecklingsstrategier, regionala företagsstöd, stöd till kommersiell service och EU:s regionalfondsprogram. Regeringen vill bland annat se en nyindustrialisering av Sverige, satsningar på vägar, järnvägar och bredband samt en säkrad kunskapsförsörjning till företag även utanför storstadsregionerna genom fler platser på universitet och högskolor. Tillväxtpolitiken ska bidra till regeringens tre prioriterade områden: att nå det övergripande målet om att ha lägst arbetslöshet inom EU att nå de nationella miljömålen att sluta jämställdhetsgapet. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET LULEÅ Stationsgatan norrbotten@lansstyrelsen.se

6 2 (13) Datum Diarienummer Regeringens prioriteringar för en hållbar regional tillväxt och attraktionskraft är: Innovation och företagande Attraktiva miljöer och tillgänglighet Kompetensförsörjning Internationellt samarbete Enligt den nationella strategin så ska tillväxtpolitiken inriktas på att regionerna ska ges möjlighet att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar, såväl i städer som på landsbygden. Ju fler regioner som är starka och expansiva, desto bättre för Sverige. Det ska skapas förutsättningar för en hållbar regional tillväxt och Sverige som håller samman. Möjlighet att erbjuda goda livs- och boendemiljöer för kvinnor och män är avgörande för att skapa regioner som kan attrahera, behålla och utveckla såväl kompetenser som företag och kapital. Hela Sveriges attraktionskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas till vara på ett sådant sätt att det bidrar till hållbar regional tillväxt och utveckling. Detta innebär att miljö, jämställdhet och integration på ett tydligt sätt integreras i det regionala tillväxtarbetet. Regional tillväxt omfattar även EU:s sammanhållningspolitik, där målet är att bidra till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning inom EU. För den nya programperioden är Europa 2020-strategin om smart och hållbar tillväxt för alla vägledande. I Sverige omfattar regionalfonden 16 miljarder kronor och inriktas mot insatser inom områdena innovation, företagande och koldioxidsnål ekonomi. Därutöver deltar Sverige i territoriella samarbetsprogram som omsluter 14 miljarder kronor och koncentreras på gränsöverskridande innovationssystem, konkurrenskraft hos näringslivet i gränsregioner, gränsöverskridande natur- och kulturmiljöer, energi, miljöoch klimatutmaningar samt hållbara transporter. Regionalfonden Övre Norrland Socialfonden Övre Norrland Landsbygdsprogrammet Interreg Nord Med fler program EU:s strategi för Östersjöregionen ( Östersjöstrategin ) är ett exempel på makroregionalt samarbete i EU. Östersjöländerna går samman för att stärka regionens konkurrenskraft. I en särskild Östersjöstrategi ska länderna tackla gemensamma problem och ta tillvara regionens speciella förutsättningar. Inga särskilda medel är avsatta för genomförandet av strategin. Det handlar istället om att bli bättre på att ta tillvara de pengar som redan finns och fördela dem mer effektivt. Genomförandet av Östersjöstrategin är en del av tillväxtpolitiken. Länsstyrelsen har exempelvis uppdrag i regleringsbrevet och Östersjöstrategin ingår även som urvalskriterium i Strukturfonderna.

7 3 (13) Datum Diarienummer NSPA- Northern Sparsely Populated Areas är ett nätverk som består av Europas norra regioner i Sverige, Finland och Norge med en gemensam politisk ståndpunkt om den framtida regionalpolitiken som baseras på en framtidsstudie av Nordregio. Genom att uppträda gemensamt i Bryssel och beskriva denna nordliga region i Europa förstärks möjligheterna till att påverka regionalpolitiken för en gynnsam utveckling. Nätverkets 14 regioner har nu beställt en OECD studie för hela NSPA-regionen med fördjupade studier inom 2-3 områden. Därutöver blir det regionala fallstudier med cirka 10 sidor per region. För norra Europa blir studien ett verktyg på EU-arenan för påverkansarbete och argument för närheten till Arktis samt för att behålla den extra allokeringen. Studien kan även stödja det regionala tillväxtarbetet. Det regionala partnerskapet i Norrbotten är till viss del ett formaliserat samarbete mellan myndigheter, landsting, kommuner, organisationer och näringsliv. Partnerskapet är en arbetsform i det samhälleliga planerings- och utvecklingsarbetet i vilken de deltagande aktörerna tar ett gemensamt ansvar i planerings, besluts-, och genomförandeprocessen av de regionala tillväxtfrågorna, den regionala tillväxtpolitiken. Syftet är att kraftsamla och samordna resurser och därigenom förstärka länets position. I Regionala partnerskapet finns en överenskommelse om att varje organisation eller myndighet har ett eget ansvar att förankra de regionala tillväxtfrågorna i sina respektive nätverk och hemorganisationer kort sagt bidra till genomförandet av strategier, planer och program i samverkan. De parter som tillsammans tagit fram programmet ska även fortsättningsvis ange färdriktningen genom att följa, stödja och initiera det fortsatta arbetet med en hållbar tillväxt och utveckling i respektive organisation och kommun. Det handlar om ansvarstagande, samverkan, samsyn och samhandling kring gemensamma prioriteringar för att nå framgång.

8 4 (13) Datum Diarienummer De långsiktiga målen för det regionala tillväxtarbetet framgår av de fastlagda programmen som beskrivs i illustrationen ovan. Regionala partnerskapet tar årligen upp särskilda prioriteringar, som vid sidan av det övriga tillväxtarbetet, bör ges ett förstärkt fokus. Kring dessa prioriteringar kraftsamlar berörda aktörer/parter under det aktuella året. Det regionala partnerskapet i Norrbotten, som leds av landshövdingen sammanträder minst fem gånger per år. Varje möte har en tematisk inriktning. Under mötena presenteras även måluppfyllelse i programmen, exempelvis EU-programmen. Under mötena beslutar partnerskapet i strategiska frågor för det fortsatta utvecklingsarbetet. Tillväxtutskottet (TU) och Kompetensförsörjningsutskottet (KFU) utgör två utskott från det regionala partnerskapet. Utskotten sammanträder minst fyra-fem gånger per år och behandlar vissa aktuella sakfrågor samt tar inriktningsmässiga beslut inför kommande prioriteringar. KFU utgör i samverkan med andra aktörer länets Kompetensplattform.

9 5 (13) Datum Diarienummer Till partnerskapet finns även en kopplat en beredningsgrupp som sammanträder minst tio gånger per år. Beredningsgruppen arbetar mer operativt med uppgifter kring partnerskapets sammanträden och dess löpande verksamhet. Organisation Det regionala partnerskapet består av 17 ordinarie ledamöter samt 16 ersättare. Landshövdingen är ordförande för det regionala partnerskapet. Vid sidan av det regionala partnerskapet finns politiska samverkansforum som till exempel tillväxtberedningen som ansvarar för de politiskt styrda beslutsgrupperna kopplade till de regionala tillväxtfrågorna och dels, i denna kontext, av ett politiskt strategidokument/process med samma namn. Ambitionen med den framtagna politiska plattformen För förnyelse, ökad konkurrenskraft och välfärd är att den ska utgöra utgångspunkt för arbetet med RUP- processen och andra program för tillväxtorienterade vägval med tydliga politiska prioriteringar.

10 6 (13) Datum Diarienummer Till Regionala partnerskapet finns även två utskott. Tillväxtutskottet har uppdraget att fungera som ett arbetsutskott (AU) till partnerskapet. Utskottet utgör också en replipunkt för strategiska vägval kopplade till genomförandet av EU:s strukturfonder. Verksamheten 2016 Varje sammanträde har en tematisk inriktning. Temana fastställs av partnerskapet. Syftet är att få vissa områden belysta, ofta från flera olika håll. Det är inbjudna föreläsare/gäster samt de enskilda representanterna i partnerskapet som tillsammans skapar ett lärande, ett kunskapsbyggande kring det aktuella temat. Beredningsgruppen roll och ansvar Regionala partnerskapet har en beredningsgrupp med tjänstemän som planerar, genomför och följer upp operativa insatser kopplat till strategiska utvecklingsfrågor, program och strategier för länets utveckling. Gruppen följer verksamhetsinriktningen för Regionala partnerskapet samt planerar, arrangerar och utvärderar Regionala partnerskapets sammanträden. Beredningsgruppen kan betraktas som spindeln i nätet och ambitionen är att koordinera och samordna aktiviteter i olika nätverk och grupper för att stärka resultatet och öka lärandet mellan olika nätverk. Länsstyrelsen leder och samordnar beredningsgruppens arbete samt ansvarar för sekretariatsfunktionen. Regional utvecklingsstrategi 2020 (RUS) RUS har tagits fram i bred samverkan och ska genomföras. RUS:en ligger till grund för utformningen av regionala EU-program och andra strategier samt de strategiska prioriteringar som länet gör inom olika områden. Jämställd tillväxt Jämställdhetsfrågorna ska vara integrerade i tillväxtarbetet. Det ställer högre krav på att de ordinarie strukturerna integrerar jämställhetsarbetet, inte minst gäller det prioritering av nya projekt. Länsstyrelsen har en jämställdhetsdelegation. Kommunerna driver

11 7 (13) Datum Diarienummer CMR-arbetet vidare (CMR europastrategi utifrån ett ledningsperspektiv). Länsstyrelsen ansvarar för jämställdhetsdelegationen och har tagit fram en strategi för jämställdhetsintegrering. Öppna upp -projekt finansierat av Tillväxtverket kommer att drivas tillsammans med Region Västerbotten (projektägare). Regionalt tillväxtarbete och sammanhållningspolitiken Under 2015 öppnade EU: struktur och investeringsfonder för projektansökningar. Intresset har varit stort och inom exempelvis regionala fonden så är vissa åtgärder nästan helt intecknade fram till Under 2016 kommer fokus att läggas på projektriggning och utlysningar inom prioriterade områden exempelvis energi och skärningspunkter mellan fokusområden. Det gäller även projekt med tydligt integrationstema (socialfonden). Handlingsprogram för integration och tillväxt (HIT) Regionala partnerskapet har beslutat att ta fram ett regionalt handlingsprogram för att stärka kopplingen mellan integration och tillväxt. Handlingsplanen ska fastställas 15 december 2015 och utgör en plattform för samverkan, gemensamma projekt och erfarenhetsutbyte. Under genomförs aktiviteter och dialogmöten. Länsstyrelsen har förslagit regeringen att ge samtliga län i uppdrag att utveckla handlingsplaner för integration och tillväxt. OECD-studie Europaforum Norra Sverige har tillsammans inom Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) beslutat att ta fram en OECD-studie. Syftet är att slipa argumenten inför nästa programperiod (gleshetsbonusen utgör 1 miljard kronor i regionala fondsprogrammet för Övre Norrland nuvarande period ). Studien kommer att ta ett och ett halv till två år, och den färdiga rapporten är klar i början av Mineralstrategi En regional mineralstrategi för Övre Norrland (Norrbotten och Västerbotten) har tagits fram. Strategin ska genomföras 2016 och framåt, bland annat diskuteras inrättande av ett mineralforum. Det finns påtagliga kopplingar till aktiviteter både nationell och EUnivå som lyfter fram råvarufrågornas betydelse. EU:s råvarusatsning RawMaTERS har en av sina sex noder i Luleå. Lärandeplan Det finns en plan för uppföljning, utvärdering, analys och lärande (lärandeplan) som behöver uppdateras och arbetet slutförs senast december Syftet är att öka lärandet och omsätta ny kunskap i uppdatering och förnyelse av program, strategier, satsningar m.m. Olika analysrapporter har tagits fram av LTU som redovisar länets styrkor, svagheter, möjligheter och utmaningar. En metaanalys kommer att presenteras i början av Inom ramen för strukturfonderna genomförs följeforskning och länet deltar i Reglab och analytikernätverk. Livsmedelsstrategi En regional livsmedelsstrategi ska tas fram under Kartläggning, kunskapsuppbyggnad och inspel till strategin som ska ha ett brett anslag, görs i seminarieform. Vid ett antal tillfällen får intressenter möjlighet att fördjupa sig i områden av vikt för strategin: Framtidens mat och innovationer samt Nuläget och

12 8 (13) Datum Diarienummer framtiden. Arbetsmetoden bygger på samverkan, delaktighet, kreativa processer och bred dialog med hela livsmedelskedjan och med politiker på lokal och regional nivå. Arbetet är startat av länsstyrelsen, landstinget, kommunförbundet och LRF. Regional klimat- och energistrategi Den regionala klimat- och energistrategin uppdateras. Strategins uppgift är att identifiera och ta vara på Norrbottens unika förutsättningar för att bidra till omställning och minskning av klimatutsläpp. Strategin ska också fokusera och rikta länets insatser för ökad tillväxt genom energieffektivisering och ökat byte från fossila till förnybara energikällor. Förslaget har varit ute på remiss. Strategin kommer att läggas fast under början av Folkhälsopolitisk strategi Den folkhälsopolitiska strategin ska omarbetas och det sker i bred samverkan mellan landsting, kommuner, länsstyrelse och andra aktörer. Ett första utkast förväntas vara klart juni Därefter följer en remissomgång fram till oktober och därefter inarbetning av kommentarer. Strategin ska därefter antas under våren 2017 av respektive fullmäktige. Norrbottens innovationssystem (NIS) Projektet Norrbottens innovationssystem (NIS) ska resultera i en ny innovationsstrategi som ska ligga till grund för bland annat nästa programperiod. Under 2016 kommer bland annat en gemensam studieresa genomföras tillsammans med kommun- och landstingsrådsgruppen. Syftet är att vidareutveckla Norrbottens innovationsstrategi utifrån de nya förutsättningar som finns i länet och därmed stärka det strategiska innovationsarbetet i Norrbotten. Fokusområden I den regionala innovationsstrategin prioriteras sex fokusområden. Skärningspunkter mellan fokusområden Teknik- och tjänsteutveckling inom industrin Test- och övningsverksamhet Energi- och miljöteknik/clean Tech Digitala tjänstenäringar Kulturella och kreativa näringar Regional digital agenda (RDA) Den regionala digitala agendan ska uppdateras. IT Norrbotten har fått uppdraget att koordinera arbetet tillsammans med andra regionala aktörer. Arbetet kommer att slutföras under Bredbandsmedel finns i regionalfonden och landsbygdsprogrammet. Testverksamhet i Arktis En förstudie Ett rundare test-sverige planeras under 2016 med syfte att lägga en grund för utveckling av regional och nationell testverksamhet. I förstudien kommer en inventering av test- och demonstrationsmiljöer att genomföras parallellt i region Norr (Norr- och Västerbotten) och i region Väst (Västra Götalandsregionen och Halland),

13 9 (13) Datum Diarienummer med sikte att hitta synergier mellan olika miljöer och regioner. I Norr- och Västerbotten är tyngdpunkt på tester i kallt eller arktiskt klimat. Förutom analysen förväntas förstudien bli uppslag till ansökningar inom regionalfondsprogram och/eller andra program. Genomförande av datacenterstrategin Länets datacenterstrategi ska fortsatt genomföras. På kort tid har sju datacenters etablerats i regionen och vi förväntar oss en snabb tillväxttakt inom branschen. Visionen är minst 20 stora datacenter fram till 2020, vilket kan medföra upp till nya arbetstillfällen. I etableringarna har tillgången till grön el tillsammans med säker leverans, hög kapacitet, ett stort kunnande och med mycket konkurrenskraftiga priser, varit avgörande. Länet driver ett förstudie- och planeringprojekt för implementering av regional datacenterstrategi, projekt omfattar en processledningsfunktion och förbereder den första implementeringsfasen, genom att planera och resurssäkra projekt. SICS Swedish ICT bygger med stöd av länet upp SICS ICE, en stor experimentanläggning för datacenterteknik i Luleå. Placeringen är nära de datacenter som redan byggts av Facebook och andra, och satsningen sker med deras stöd. Besöksnäringen Besöksnäringen är en av basnäringarna för Norrbotten. Swedish Lapland är länets utvecklingsmotor för besöksnäringen. Finansiering sker de närmaste åren via regionalfondsprogrammet och Interreg, samt även via de företagsstöden inkl. landsbygdsprogrammet. Det är en sammanhållen satsning som länet också kommer att följas upp enligt ett särskilt utvärderingsprogram. Kulturella och kreativa näringar (KKN) Länets strategi för kulturella och kreativa näringar behöver uppdateras och aktualiseras. Det handlar om förutsättningar för kulturdriven tillväxt (handlingsprogram). Arbetet genomförs under Norrbotten kommer att stå värd för en nationell KKN konferens Infrastrukturplanering och transporter Den nationella och regionala infrastrukturplaneringen för perioden har påbörjats via den inledande inriktningsplaneringen som efter slutförande första kvartalet 2016 ska vara ett underlag för regeringens kommande infrastrukturproposition. Kompetensförsörjning (KFU-aktiviteter) Kompetensplattformen utgör grunden för länets strategiska kompetensförsörjningsarbete. En verksamhetsplan läggs årligen fast av Regionala partnerskapet. Fortsatt arbete med integration via handlingsplanen, bidra till genomförande av socialfonden, slutföra regeringsuppdraget om långsiktig kompetensförsörjning i gruvnäringen.

14 Datum Diarienummer 10 (13) Sammanträdesplan Totalt planeras fem sammanträden under Innehållet vid respektive mötestillfälle preciseras underhand. Dagordningar speglar aktuella uppdrag och strategiska frågeställningar i länet och i omvärlden. TIDIGA FÖRSLAG PÅ TEMA (kan komma att ändras) Datum: Tid: Plats: Sessionssalen, Länsstyrelsen TEMA: Norrbottens innovationssystem (NIS) Möjligheter och utmaningar Gäst: Nn Genomförande av RUS eller temat Beslut/avrapportering Klimat- och energistrategin Rymdfrågor Datum: Tid: Plats: Sessionssalen, Länsstyrelsen TEMA: Aktuella kompetensförsörjnings- och utbildningsfrågor Möjligheter och utmaningar Gäst: Nn Genomförande av RUS eller temat Beslut/avrapportering Befolkningsstatistik och RUS-indikatorer

15 Datum Diarienummer 11 (13) Datum: Tid: Plats: Sessionssalen, Länsstyrelsen TEMA: Digitaliseringens möjligheter Möjligheter och utmaningar Gäst: Nn Genomförande av RUS eller temat Beslut/avrapportering Regionala digitala agendan (RDA) Datum: Tid: Plats: Sessionssalen, Länsstyrelsen TEMA: etc.) Uppföljning/lärande (kopplat till EU 2020, RUS, EU-programmen Möjligheter och utmaningar Gäst: Nn Genomförande av RUS eller temat Beslut/avrapportering

16 Datum Diarienummer 12 (13) Bilaga Regionala partnerskapet Sven-Erik Österberg, Länsstyrelsen Norrbottens län, ordförande Andreas Lind, Länsstyrelsen Norrbottens län Maria Stenberg, Norrbottens läns landsting Anders Öberg, Norrbottens läns landsting (ersättare) Glenn Berggård, Norrbottens läns landsting Agneta Granström, Norrbottens läns landsting (ersättare) Britta Flinkfeldt Jansson, Kommunförbundet Norrbotten Peter Roslund, Kommunförbundet Norrbotten (ersättare) Niklas Nordström, Kommunförbundet Norrbotten Ellinor Söderlund, Kommunförbundet Norrbotten (ersättare) Jeanette Wäppling, Kommunförbundet Norrbotten Peter Waara, Kommunförbundet Norrbotten (ersättare) Anders Josefsson, Kommunförbundet Norrbotten Majvor Sjölund, Kommunförbundet Norrbotten (ersättare) Ola Leander, TCO Sonja Johansson, TCO (ersättare) Krister Johansson, LO/Kommunal Pertti Vainikainen, LO (ersättare) Nils Harnesk, SACO Johan Sterte, Luleå Tekniska Universitet Erik Höglund, Luleå Tekniska Universitet (ersättare) Nn, Norrbottens Handelskammare Tomas Lejon, Norrbottens Handelskammare (ersättare) Nn, Företagarna i Norrbotten Eilert Isaksson, Företagarna i Norrbotten (ersättare) Ingrid Inga, Sametinget Hilding Andersson, Sametinget (ersättare) Göran Nilsson, Arbetsförmedlingen Luleå Staffan Landström, Arbetsförmedlingen Luleå (ersättare) Eva Furmark, Trafikverket Krister Palo, Trafikverket (ersättare) Beredning: Regionala partnerskapets beredningsgrupp Tillväxtutskott Tillväxtutskottet (TU) är ett arbetsutskott till det Regionala partnerskapet. TU består av huvudmännen för partnerskapets beredningsgrupp. Sven-Erik Österberg, Länsstyrelsen, ordförande Britta Flinkfeldt Jansson, Kommunförbundet Göran Nilsson Arbetsförmedlingen

17 Datum Diarienummer 13 (13) Johan Sterte, Luleå tekniska universitet Maria Stenberg, Norrbottens läns landsting Beredning: Regionala partnerskapets beredningsgrupp Kompetensförsörjningsutskott Göran Nilsson, Arbetsförmedlingen ordförande Andreas Lind, Länsstyrelsen Annika Nilsson, Norrbottens läns landsting Birgitta Bergvall-Kåreborn, Luleå tekniska universitet Ingela Lekfalk, Företagarna Norrbotten Inger Edlund Pedersen, Norrbottens Handelskammare Jan Johansson, Luleå tekniska universitet Kajsa Myrberg, Kommunförbundet Katarina Söderberg, Arbetsförmedlingen Louise Ekbom Isaksson, Försvarsmakten Monica Lundkvist, Lapplands kommunalförbund Roger Andersson, TCO, Unionen Torsten Fors, Länsstyrelsen Beredning: Tove Cullhed Kristin Bergvall Lars Roth Länsstyrelsen Länsstyrelsen Arbetsförmedlingen Regionala partnerskapets beredningsgrupp Tina Norgren Anita Lindfors Anna Lindberg Kenneth Sjaunja Katarina Ljunggren Lars Roth Staffan Sarbäck Länsstyrelsen Kommunförbundet Norrbottens läns landsting Norrbottens läns landsting Länsstyrelsen Arbetsförmedlingen Luleå tekniska universitet Läs mer om det regionala tillväxtarbetet på:

18 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Bilaga 2 RP

19 Näringslivet (nettotal) Marknadsutveckling - Efterfrågan kommande 6 månader

20 Näringslivet Andel som upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering (senaste 6 månader)

21 Näringslivet urval av upplevda bristyrken, hösten 2015 Anläggningsarbetare Anläggningsmaskinförare m.fl. Bangårdspersonal Bussförare Chefer för övriga mindre företag och enheter Civilingenjörer m.fl., bygg och anläggning Civilingenjörer m.fl., maskin Driftchefer; byggverksamhet Driftchefer; service och kommunikation Ekonomichefer och administrativa chefer Elingenjörer och eltekniker Elmontörer och elreparatörer Hovmästare, servitörer och bartendrar Inköps- och distributionschefer Kockar och kokerskor Kranförare m.fl. Köks- och restaurangbiträden Lastbils- och långtradarförare Motorfordonsmekaniker, -reparatörer m. fl. Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl.

22 Offentlig verksamhet Andel som upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering (senaste 6 månader)

23 Offentlig verksamhet urval av upplevda bristyrken, hösten 2015 Barnmorskor Barnskötare m.fl. Behandlingsassistenter m.fl. Chefer för mindre enheter; vård och omsorg Distriktssköterskor Förskollärare och fritidspedagoger Geriatriksjuksköterskor Grundskollärare Gymnasielärare i allmänna ämnen Gymnasielärare i yrkesämnen Lärare i estetiska och praktiska ämnen Operationssjuksköterskor Psykologer m.fl. Sjuksköterskor, medicin/kirurgi Sjuksköterskor, psykiatrisk vård Skötare m.fl. Socialsekreterare och kuratorer Speciallärare m.fl. Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. Vårdbiträden, vårdare, personliga assist. m.fl.

24 Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval av yrken. Bristyrken Överskottsyrken BIOMEDICINSKA ANALYTIKER ADMINISTRATÖRER OCH SEKRETERARE FORDONSMEKANIKER EKONOMIASSISTENTER FÖRSKOLLÄRARE FYSIOTERAPEUTER/SJUKGYMNASTER GOLVLÄGGARE/PLATTSÄTTARE FÖRSÄLJARE, DAGLIGVAROR INGENJÖRER-TEKNIKER BYGG/MASKIN/EL FÖRSÄLJARE, FACKHANDEL KOCKAR GODSHANTERARE OCH EXPRESSBUD LÄKARE LAGERARBETARE LÄRARE - SPECIALPEDAGOGER PARKARBETARE PLÅTSLAGARE STÄDARE SJUKSKÖTERSKOR GRUND/SPECIALIST TRUCKFÖRARE SOCIALSEKRETERARE TRÄDGÅRDSARBETARE UNDERSKÖTERSKOR VAKTMÄSTARE

25 Sysselsatta i Norrbottens län, prognos för åren 2015 och 2016

26

27 Inskrivna arbetslösa i BD län kvartal 4, , prognos för kvartal och 2016

28 Inskrivna med utsatt ställning och övriga inskrivna arbetslösa år, BD län, januari 2004 oktober 2015

29 Bakgrund Utmaningar för länets arbetsmarknad stora ersättningsrekryteringar(ca 2800/år) i kombination med sysselsättningsökning stor arbetskraftsreserv hos AF ca arbetslösa stora rekryteringsproblem Behöver göras Omskolning från yrken där det råder liten efterfrågan till yrken där det råder brist på rätt kompetens är nödvändig. Omfattande informations- och vägledningsinsatser om vilka utbildningar som leder till jobb i länet. Tillvaratagande av redan anställd personals kompetenser och attrahera nya medarbetare genom att kontinuerligt se över och anpassa arbetstids- och arbetsmiljöavtal. Ökad mångfald i arbetslivet Norrbottens län behöver som de flesta skogslänen i landet ökad inflyttning

30 Bilaga 3a RP Regional handlingsplan för integration och tillväxt Version 1.0

31 Titel Författare: Foto: Omslagsbild: Kontaktperson: Handlingsplan för integration och tillväxt, Länsstyrelsen Norrbotten. Rapportserie nr 19/2015 Mats Lindell Cecilia Enholm, Johnérs Bildbyrå Glada barn i gräset Mats Lindell, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå. Telefon: fax: , E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se ISSN:

32 Innehåll Till ledamöter i Regionala partnerskapet 2 Förord 3 1 Bakgrund Framtagandet, mål och målgrupper Mål och målgrupper 6 2 Om integration 6 3 Integration ur ett tillväxtperspektiv Vad säger tidigare studier? 7 4 Nulägesanalys och insatsområden Inflyttning och boende Kompetensförsörjning och arbete Livsmiljö och hälsa 11 5 Regionala samverkansparter, resurser och mätbara mål Samverkansparter inom Regionala partnerskapet Mätbara mål kopplat till RUS 13 6 Övergripande struktur för genomförande Verksamhetsområde Olika grupper med olika behov sammankoppling av aktiviteter till insats- och RUS-områden 15 7 Aktiviteter med koppling mot RUS-åtgärder Livsmiljö Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Innovation och förnyelse 18 8 Organisation och finansiering Uppföljning och utvärdering 20 1

33 Rapportnummer 19/2015 Till ledamöter i Regionala partnerskapet I januari 2015 beslutade Regionala partnerskapet om framtagandet av en handlingsplan för integration och tillväxt (HIT). Uppdraget tydliggjordes i samband med att Länsstyrelsen i sitt regleringsbrev anmodades lämna förslag till hur ett integrations- och mångfaldsperspektiv kan utvecklas och kopplas till det regionala tillväxtarbetet (RB 19:27). HIT tar sin utgångspunkt i befintliga strategiska dokument och regionala överenskommelser. Sålunda utgår innehållet från dels En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft , dels Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 RUS. HIT utgår från av RUS överenskomna tre utvecklingsområden: Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud; Innovation och förnyelse samt Livsmiljöer. Kopplat till följande tre nuläges/ insatsområden: Inflyttning och boende; kompetensförsörjning och arbete samt Livsmiljö och hälsa, har länets strategiska aktörer, tillsammans med representanter för civilsamhället, lämnat förslag på aktiviteter inom det definierade området. HIT lägger fokus på integration ur ett tillväxtperspektiv, det vill säga alla människors förmåga att bidra till Norrbottens utveckling genom att tillvarata möjligheter till arbete eller egenföretagande. Målgruppen är nyanlända som befinner sig i etablering, övriga nyanlända samt asylsökande i Norrbottens län. Det är viktigt betona att målgruppen är heterogen avseende olika behov och när i etableringsfasen som aktiviteterna bör läggas. Detta har beaktats i HIT. Med den snabba och dramatiska utveckling inom flyktingmottagandet som vi i länet upplever är syftet med HIT avslutningsvis också att bidra till behovet av regional samordning och att synliggöra insatser och möjliga synergier mellan aktörer på olika nivåer i samhället. Integration kan bara lösas gemensamt. 2

34 Förord Regionala partnerskapet och Länsstyrelsen ska bidra till att Regeringens integrations- och mångfaldsmål i Norrbotten kan uppnås. Detta gör vi bland annat genom nära samverkan med andra berörda aktörer i länet. Norrbotten har god tillväxt och är inne i ett expansivt skede. Parallellt med regionala utvecklingen sker också stora förändringar i vår omvärld vilket påverkar oss. Denna samhällsomvandling innebär stora utmaningar för länet. Utmaningar i form av tillgång till bostäder, trygga miljöer, en fungerande arbetsmarknad, kompetensförsörjning, infrastrukturåtgärder etc. Bilden av Norrbotten är avgörande för hur väl länet kan möta dessa utmaningar. Människor måste uppleva länet som attraktivt för att vilja bo här. Inflyttningen till länet ökar genom att vi arbetar för att främja jämställdhet, mångfald och samhällsplaneringsfrågor. I Norrbotten bildar Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) en plattform för integrationsarbetet kopplat mot regional tillväxt. Strategin bygger på inriktningen i Europa 2020-strategin, det svenska reformprogrammet och den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Den regionala utvecklingsstrategin är utgångspunkten för alla som arbetar med att utveckla länet. Det är ett dokument som anger vägval för en hållbar tillväxt. Den regionala handlingsplanen för integration och tillväxt (HIT) ska ses som en del av genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin och kommer att bidra till de program som ska tas fram inför innevarande programperiod. Regionala partnerskapet lade fast handlingsplanen den 15 december Landshövding i Norrbottens län 3

35 Regional handlingsplan för integration och tillväxt Version Bakgrund I januari 2015 beslutade Regionala partnerskapet om framtagandet av en handlingsplan för integration och tillväxt (HIT). Uppdraget tydliggjordes i samband med att Länsstyrelsen i sitt regleringsbrev anmodades lämna förslag till hur ett integrations- och mångfaldsperspektiv kan utvecklas och kopplas till det regionala tillväxtarbetet (RB 19:27). Utgångspunkten för samhällets integrationsarbete är en fungerande arbetsmarknad som ger företag och individer förutsättningar att utvecklas och växa av egen kraft. På motsvarande sätt är det både samhällsekonomiskt och socialt betydelsefullt att relatera integration av utrikesfödda och nyanlända till landets och regionernas kompetensförsörjningsbehov på kort och lång sikt. Sverige och Norrbotten behöver ökad invandring och förbättrat tillvaratagande av utrikesföddas humankapital för att klara det framtida behovet av arbetskraft och kompetens. Länsstyrelsen har mot ovan bakgrund tagit initiativ att inom ramen för Regionala partnerskapet arbeta fram en handlingsplan för integration och tillväxt. Syftet med handlingsplanen är att bidra i utvecklingen av de befintliga regionala och nationella strategierna som bygger på Regeringens formulerade tillväxt- och integrationspolitik. I handlingsplanen ligger fokus på integration ur ett tillväxtperspektiv, det vill säga alla människors förmåga att bidra till Norrbottens utveckling genom att tillvarata möjligheter till arbete eller egenföretagande. För att ytterligare stärka länets attraktivitet måste utrikesfödda ha möjlighet att bo, arbeta, starta och driva företag, utbilda sig samt validera sina kunskaper och erfarenheter. Integration och mångfald är en tillväxtfråga för Norrbotten och länet måste stärka integration och social delaktighet på ett uthålligt och kompetent sätt. 1.1 Framtagandet, mål och målgrupper Handlingsplanen för integration och tillväxt utgår från dels En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft , dels Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS). Mer specifikt bygger handlingsplanen på följande tre prioriterade utvecklingsområden i RUS: Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Utvecklingsområdet fokuserar att det finns arbetskraft och kompetens som matchar länets arbetsmarknad. En utmaning här är den pågående generationsväxlingen där fler människor lämnar arbetsmarknaden än antalet som tillträder. Tillgång på arbetskraft med rätt kompetens är en förutsättning för en utveckling av näringslivet. Norrbotten måste därför ha en arbetsmarknad som fungerar för alla, där alla kan känna sig delaktiga oavsett etniskt ursprung, kön eller ålder och där allas arbetslivserfarenhet och kompetens tas tillvara. 4

36 Regional handlingsplan för integration och tillväxt Version 1.0 Innovation och förnyelse Utvecklingsområdet fokuserar på företagens behov av arbetskraft, men också att stimulera nyanländas förmåga att starta och driva egna företag. Satsningar behövs på inkluderande entreprenörskap, innovationer och företagande. Fler möjliga varor, tjänster och lösningar blir synliga när en mångfald av idéer får ta plats. Den offentliga sektorn, inte minst vård och omsorg, står inför betydande utmaningar och även här finns stor potential att ta tillvara. Länets starka expansion av företag inom besöksnäringen och de kulturella och kreativa näringarna är en viktig potential för tillväxt. Inom dessa näringar arbetar många kvinnor, unga och utrikesfödda. Livsmiljöer Utvecklingsområdet inriktat mot Norrbotten som ett attraktivt län att bo och verka i. Länet ska erbjuda mångsidiga, tillåtande och innovativa miljöer för invånarna i Norrbotten och för de som flyttar hit. Till området hör arbetet med folkhälsa. Genom goda livsvillkor och fritidsaktiviteter ska ohälsa och utanförskap förebyggas. Människor som verkat i andra kulturer och tänker i nya banor är ett bidrag till fortsatt stark regional utveckling. Unga människors framgångar och framsteg är nyckelfaktorer för utvecklingen av Norrbotten Regional förankring och arbetsorganisation Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Kommunförbundet Norrbotten och länets kommuner, Luleå tekniska universitet, Norrbottens läns landsting, ALMI Företagspartner Nord, Företagarna, Hushållningssällskapet samt organisationer kopplade till civilsamhället och näringsliv har varit speciellt inbjudna. Under framtagandet av handlingsplanen har flertalet samtal och dialoger förts med regionala och lokala aktörer för inspel till handlingsplanens innehåll och genomförande. Den 6 november genomfördes ett externt dialogmöte i syfte att säkerställa delaktighet och samsyn kring handlingsplanens utformning hos de organisationer som arbetar med frågan. Under framtagandet av handlingsplanen har flyktingmottagandet i landet och Norrbotten ökat dramatiskt till historiskt höga nivåer vilket sätter hårt tryck på samhällets resurser. Detta har fått till följd att målen och syftena med handlingsplanen breddats jämfört med utgångsläget. Som en konsekvens betonas handlingsplanens roll som en regional plattform att för att synliggöra, samverka och skapa synergier mellan aktörer på olika nivåer i samhället. En annan konsekvens är betonandet av insatser med målet att få flyktingar och nyanlända att känna sig välkomna och accepterade i samhällslivet. Detta är ett långsiktigt arbete som fordrar regional överblick, samsyn över ett flertal politikområden, utökad myndighetssamverkan, samverkan med civila samhället sektor och näringsliv. Under framtagandet av handlingsplanen har Kompetensförsörjningsutskottet (KFU) som leder arbetet med Kompetensplattform Norrbotten fungerat som styrgrupp och Regionala Arbetsgruppen för Integration (RAI) som referensgrupp. En intern arbetsgrupp vid Länsstyrelsen med tjänstemän från enheterna Social hållbarhet och samhällsskydd (SHS); Tillväxt och infrastruktur (ToI); Landsbygd samt Samhällsplanering och kulturmiljö (SOK) har ansvarat för det löpande arbetet. 5

37 Regional handlingsplan för integration och tillväxt Version Mål och målgrupper Målet med HIT är att tillsammans skapa förutsättningar för en god integration och etablering i samhället och på arbetsmarknaden för nyanlända som befinner sig i etablering, övriga nyanlända samt asylsökande i Norrbottens län. Det är utomordentligt viktigt betona att målgruppen i grund och botten är individer med sinsemellan olika behov beroende på vad de har med sig. På motsvarande sätt är det centralt att prioritera aktiviteterna i handlingsplanen beroende på var individerna befinner sig i etableringsfasen. Detta utvecklas vidare i kapitel 7. 2 Om integration Integrationspolitiken som helhet omfattar frågor om allas lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter i det svenska samhället oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Den omfattar också nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden och i samhället, ersättning till kommunerna för flyktingmottagande, urban utveckling och svenskt medborgarskap. De demokratiska och mänskliga rättigheterna är en grundförutsättning. Integration handlar om att känna sig delaktig i samhället. Integration förutsätter ömsesidig respekt och förståelse mellan människor samt kunskap om varandras kultur, synsätt och samhälle. Ett samhälle med god integration ses som en tillgång för idérikedom, inspiration och tillväxt där alla medborgare ska ha lika möjligheter till delaktighet i samhällsutvecklingen. Integrationspolitiken fokuserar på: ett effektivt system för mottagande och introduktion för nyanlända fler i arbete och fler företagare likvärdighet i skolan, förbättrade språkkunskaper och utbildningsmöjligheter för vuxna. en effektiv bekämpning av diskriminering en positiv utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap en gemensam värdegrund i ett samhälle som präglas av en tilltagande mångfald 3 Integration ur ett tillväxtperspektiv Medan integrationsområdet som helhet spänner över många samhällsområden, fokuserar denna handlingsplan på möjligheterna till hållbar ekonomisk tillväxt i Norrbotten. Detta innebär insatser som fokuserar på introduktion till arbetslivet ska ligga i linje med en mer långsiktig integration i det svenska samhället. Målet är att skapa en långsiktig och hållbar utveckling för alla, oavsett bakgrund. 6

38 Regional handlingsplan för integration och tillväxt Version Vad säger tidigare studier? Utgångspunkten är att om kunskap och kompetens hos utrikesfödda tas tillvara kommer det att bidra till regional tillväxt och utveckling. Samtidigt är vägen dit kantad av samhällsutmaningar som behöver mötas gemensamt. Enligt samlade forskningsresultat inom området handlar det främst om att skapa möjligheter att lära sig svenska och att tidigt komma i arbete. Det bör vidare underlättas att validera utländska utbildningar och yrkeserfarenhet och komplettera dessa med nya utbildningar eller formaliserat yrkeskunnande. Satsningar på yrkesinriktad språkundervisning med arbetsplatsanknuten utbildning ger klart förbättrade möjligheter på arbetsmarknaden. Logiken är här att en snabbare språkinlärning minskar risken för att den kompetens den nyanlände har med sig ska förlora i värde över tid. Sambandet mellan kunskaper i svenska och möjligheter till en anställning måste synliggöras, så att individer inte avstår från att satsa på språkkunskaper på grund av att de felaktigt tror att det inte kommer att förbättra deras position på arbetsmarknaden. Människor med utländsk bakgrund ska också ges möjlighet att bidra till tillväxten genom att utnyttja sina särskilda fördelar som till exempel kontaktnät, erfarenheter och språkkunskaper. Denna uttalade ambition ställer särskilda krav på den regionala utvecklingspolitiken (Tillväxtverket, 2012). Ett annat exempel på tillvaratagande av humankapital är att rekrytering av utrikesfödda kan ha positiva effekter på företags satsningar på export och internationalisering. Utrikesfödda personer kan därmed ha en handelsfrämjande potential genom goda kunskaper om förutsättningarna i sina hemländer och personliga kontaktnät på dessa marknader. Arbetsgivares anlitande av bemannings-och rekryteringsföretag kan vara ett sätt att minska trösklar för utrikesfödda på arbetsmarknaden. Studier pekar på att dessa företag diskriminerar i mindre utsträckning än andra genom sin expertis på rekryteringsområdet. De kan därmed sägas vara bättre på att bedöma en individs faktiska kompetens än andra företag. Statistik från de nordiska länderna visar att bemanningsbranschen i högre grad anställer utomeuropeiska invandrare än vad reguljära företag gör. Bemanningsföretagen kan därmed fungera som en slags mäklare mellan arbetsgivare och personer med utländsk bakgrund (Reforminstitutet, 2015). 4 Nulägesanalys och insatsområden Grunden för att utforma och genomföra aktiviteter med målet att förbättra integration inom tillväxtarbetet är en inledande nulägesanalys som samtidigt utgör de insatsområden som aktiviteterna i handlingsplanen riktas mot. Nulägesanalysen i denna handlingsplan omfattar följande tre insatsområden: Inflyttning och boende, Kompetensförsörjning arbete samt Livsmiljö och hälsa. Till varje insatsområde kopplas också några av de utmaningar som framkommit i samband med framtagandet av handlingsplanen. 7

39 Regional handlingsplan för integration och tillväxt Version Inflyttning och boende Inflyttningen till Norrbotten har sedan början av 2000-talet varit försiktigt positiv. År 2000 uppgick den totala inflyttningen till länet med motsvarande individer. År 2014 uppgick antalet till drygt individer vilket framgår av diagram 1 nedan (SCB, 2015). Ökningen äger främst rum i kustkommunerna, men också i Malmfälten och Tornedalen. En viktig förklaring till detta är utvecklingen inom gruvnäringen och de byggprojekt som startas till följd av besluten om stadsflytt av Kiruna och Gällivare stad. Även ökningen av antalet studenter som läser vid Luleå tekniska universitet har betydelse för befolkningsutvecklingen i länet. Diagram 1. Inflyttning till Norrbotten perioden fördelat på invandrare och inrikes inflyttade Invandrare Källa: SCB Ett viktigt tillskott till länets befolkningsutveckling är den tillströmning av människor som idag kommer från andra länder. I genomsnitt har under samma tidsperiod andelen invandrare av den totala populationen inflyttare till länet ökat från närmare en femtedel till drygt en tredjedel år 2014 (SCB, 2015). Det är viktigt betona att en fortsatt ökad andel invandring är en absolut nödvändighet för länet om målet, enligt Regionala utvecklingsstrategin (RUS), med en årlig inflyttning på motsvarande minst människor för att balansera den demografiska utvecklingen ska uppnås. Ur ett jämställdhetsperspektiv är det också av stor vikt att fler kvinnor väljer att flytta till länet. 8

40 Regional handlingsplan för integration och tillväxt Version Utmaningar kopplat till integration och tillväxt Den bostadsbrist som råder på många håll i länet utgör en av flera utmaningar för ökad inflyttning. Bostadsbristen har under det senaste året kommit att snabbt förvärras på grund av den ökade flyktingströmmen. Enligt Boverkets delrapport över nyanländas boendesituation är det största hindret bristen på hyresrätter, vilket stämmer med vad kommunerna återgett i den årliga bostadsmarknadsenkäten. Situationen förvärras dessutom av att Migrationsverket hyr lägenheter av bostadsbolag och privata hyresvärdar samtidigt som behovet av anvisningsbara platser ökar i snabb takt. På så sätt konkurrerar behovet av boenden i vanliga lägenheter för asylsökande med Arbetsförmedlingens möjligheter att erbjuda nyanlända kommunplatser (Boverket, 2015). Konkurrensen om hyresrätterna påverkar även den ordinarie bostadsmarknaden, och samtliga grupper som efterfrågar hyresrätter, vilket riskerar att leda att grupper i befolkningen ställs mot varandra. De ökade behoven på boende för grupperna ensamkommande barn/ungdom, familjer och enskilda individer är med största sannolikhet inte tillfälliga, utan kommer att prägla mottagandet under lång tid framöver. För Norrbottens del betyder det ännu större utmaningar. Det finns idag ett planerat länstal för mottagande av nyanlända år 2016 på motsvarande 1166 personer varav 672 är anvisningsbara platser, alltså de platser som Arbetsförmedlingen och Migrationsverket anvisar nyanlända till. Många av de människor som kommer till länet har god utbildning och yrkeskunnande inom branscher som upplever akut arbetskrafts- och kompetensbrist. Ett antal av människorna som kommer till Norrbotten har också erfarenheter av att starta upp och driva egna företag vilket bidrar till länets tillväxt. Länet behöver förändra synen på invandrare och bättre ta till vara på den kompetens som finns genom att utveckla och kvalitetssäkra valideringen av nyanlända invandrares kompetenser. En annan viktig utmaning kopplat till inflyttning är att de 14 kommunerna i Norrbotten har varierande mottagarkapacitet. Kapaciteten avser förutom ekonomiska också personella resurser kopplat till utbildningsområdet, socialtjänst och fritidsverksamhet. 4.2 Kompetensförsörjning och arbete Globalisering, samhällets strukturomvandling och en snabbt föränderlig arbetsmarknad medför behov av ständig kompetensutveckling för kvinnor och män genom hela yrkeslivet livslångt lärande. En förutsättning för konkurrenskraftig och hållbar utveckling för länet är god kompetensförsörjning. Kompetensförsörjning är ett komplext system där många olika faktorer och strukturer måste samspela för att kvinnor och män skall kunna skaffa sig, vidareutveckla och utöva sin kompetens, och för att arbetsplatserna skall kunna hitta den kompetens de behöver. Tillgång till arbetskraft med rätt kompetens är en förutsättning för att både det offentliga och privata arbetslivet ska fortsätta att utvecklas. 9

41 Regional handlingsplan för integration och tillväxt Version Utmaningar kopplat till integration och tillväxt I Norrbotten är den demografiska utvecklingens betydelse för arbetsmarknaden och tillväxten en av länets absolut största utmaningar. I en forskarrapport från Luleå tekniska universitet (LTU, 2013) som beräknar länets sammantagna rekryteringsbehov fram till år 2025, uppskattas behovet av antalet anställningar uppgå till motsvarande drygt stycken. Av dessa utgör närmare stycken rena pensionsavgångar. Enligt samma forskarrapport uppskattas drygt en tredjedel (34 %) av de som år 2010 ingick i arbetskraften, gå i pension till och med år Diagram 2. Branschvisa pensionsavgångar t.o.m fördelat på kvinnor och män Offentlig förvaltning mm Turismrelaterade samt personliga och kulturella Vård och omsorg Utbildning och forskning Finansiell verksamhet och företagstjänster Handel och kommunikation Byggverksamhet Energiproduktion, vattenförsörjning och Tillverkning och utvinning Jordbruk, skogsbruk och fiske Okänt Kvinnor Män Källa: Luleå tekniska universitet Som framgår av diagram 2 nedan påverkar den framräknade arbetskraftsbristen alla branscher och yrkeskategorier på arbetsmarknaden. Sett ur det perspektivet är både en ökad inflyttning till Norrbotten, men också att bättre tillvarata de arbetskraftsresurser som redan finns på plats i länet ett av de viktigaste områdena för handlingsplanen att förbättra förutsättningarna för. Många nyanlända och utrikesfödda har med sig både erfarenheter och kompetenser från landsbygden i sina hemländer. Detta bör ses som resurser för Norrbotten och länets landsbygd. För att skapa förutsättningar för utrikesfödda att verka på den norrbottniska landsbygden krävs det att de får möjligheterna presenterade för sig. Avsaknad av körkort, långa avstånd mellan orterna i länet, samt bristande kollektivtrafik försvårar etableringen på landsbygden. Dessa faktorer påverkar även möjligheten till sysselsättning. 10

42 Regional handlingsplan för integration och tillväxt Version Livsmiljö och hälsa En god livsmiljö är starkt sammankopplad med öppna och inkluderande samhällen, ett aktivt föreningsliv och civilsamhälle som bidrar till goda livsmiljöer och medborgares goda hälsa. Hälsan har en avgörande betydelse for nyanlända flyktingars etableringsprocess och därmed möjlighet att komma i arbete och egenförsörjning (Länsstyrelsen, 2015). Nyanlända flyktingar uppvisar högre ohälsa, eller risk för ohälsa, jämfört med inrikes födda personer. Migration på grund av flykt innebär per definition risker för den fysiska och psykiska hälsan. Den samsyn som finns kring detta bygger både på människors erfarenheter samt forskningen på området. En hälsofrämjande etablering förutsatter inte bara ett utbud av insatser och en nära samverkan mellan myndigheter och organisationer. Det handlar också om kompetens, bemötande och processer Utmaningar kopplade till integration och tillväxt En stor utmaning i Norrbotten är att kunna erbjuda och genomföra Samhällsorientering för de nyanlända som kommer till länet. Ytterligare en utmaning är att kunna erbjuda psykosocialt och medicinskt stöd när behovet finns för både vuxna och barn. Många bär på svåra upplevelser av t.ex. krig, som kräver särskilda insatser. För att hantera denna utmaning kan det exempelvis krävas utbildning som omfattar hälsa (fysisk & psykisk), trauma och rådande lagstiftning. Just nu pågår en revidering av länets folkhälspolitiska strategi. En dialog har påbörjats med kommunerna i länet då det behövs en långsiktig och sammanhållen strategi för hälsa och tillväxt utifrån flykting- och migrantperspektivet. 5 Regionala samverkansparter, resurser och mätbara mål För att sätta kraft bakom handlingsplanens fokus på aktiviteter som bidrar till en god integration och etablering i samhället och på arbetsmarknaden för målgruppen asylsökande och nyanlända invandrare i Norrbottens län, krävs resurser och mål. Nedan följer en kort redovisning av de strategiska länsaktörernas arbete inom området. 5.1 Samverkansparter inom Regionala partnerskapet Flera av länets strategiska aktörer som länsstyrelsen, universitetet, kommuner, landsting, myndigheter, näringsliv, organisationer och civilsamhället har arbetat med integrationsfrågor under lång tid inom ramen för sina respektive verksamheter och i samverkan med andra aktörer. Detta bildar en bra grund för att nu ytterligare intensifiera och koordinera arbetet inom ramen för den regionala handlingsplanen. 11

43 Regional handlingsplan för integration och tillväxt Version 1.0 Länsstyrelsen Länsstyrelsen för dialog med kommunledningar om beredskap och kapacitet att ta emot nyanlända invandrare och asylsökande ensamkommande barn. Överenskommelser skrivs mellan kommun och Länsstyrelse gällande mottagningskapacitet för nyanlända invandrare och mellan kommunen och Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn/ungdom. Länsstyrelsen skapar arenor som bidrar till kompetensutveckling genom konferenser, temadagar och nätverksbyggande. Den civila sektorns arbete med integration stärks genom att strukturella medel för arbete som flyktingguider tilldelas. Kunskap sprids i kommunerna med fakta kring invandringen, för att stävja intolerans och främlingsfientlighet. Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingens uppdrag regleras i Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Denna lag innehåller bestämmelser om ansvar och insatser som syftar till att underlätta och påskynda vissa nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. Insatserna ska ge de nyanlända förutsättningar för egenförsörjning och stärka deras aktiva deltagande i arbets- och samhällslivet. Arbetsförmedlingen ska vidare samordna etableringsinsatser och vara stödjande och pådrivande i förhållande till berörda parter. Arbetsförmedlingen ska upprätta en individuell plan med insatser för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering (etableringsplan). Kommunförbundet Norrbotten Kommunförbundets integrationsarbete har bl.a. inriktning på samverkan, till nytta för individen och som ett led i en långsiktig kompetensförsörjning för kommunerna, samt kunskapsuppbyggnad med fokus på att utveckla indikatorer för mottagande, inkludering och integration. Kommunförbundet genomför utbildningsinsatser för att utveckla kommunernas samarbete inom integrationsområdet samt bidra till kompetensförsörjning inom området. Norrbottens läns landsting Norrbottens läns landsting har målsättningen att erbjuda likvärdig vård och medborgarservice för samhällsmedborgare i alla åldrar, oavsett etnicitet, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning och socioekonomisk bakgrund. Inom ramen för mänskliga rättigheter jobbar landstinget med integration genom att bland annat förbättra och stärka likvärdig tandhälsa med fokus på unga utrikesfödda. Landstingets regionala utvecklingsmedel används för att finansiera projekt som främjar integration och mångfald. Luleå tekniska universitet Luleå tekniska universitet arbetar med kompetensförsörjning och breddad rekrytering till forskarutbildning. Vid universitetet studerar och arbetar idag drygt människor fördelat på drygt 60 olika nationaliteter. Forskarvärlden är en global bransch och för att framgångsrikt rekrytera till forskarutbildning sprids information i kanaler som Euraxess, Platsbanken och i en annonskampanj som särskilt riktas till doktorander, samt genom sociala medier, nätverk och personliga kontakter. 12

44 Regional handlingsplan för integration och tillväxt Version Mätbara mål kopplat till RUS De övergripande målen i den regionala utvecklingsstrategin handlar bland annat om att öka inflyttningen, öka sysselsättningsgraden, höja utbildningsnivån och skapa fler nya och jämställda företag i Norrbotten(till målen). De mätbara mål som tagits fram för handlingsplanen integration och tillväxt relateras till de prioriterade RUS-målen enligt följande: Sysselsättning: Eftersträva en höjning av sysselsättningsgraden till över 80 % i åldrarna år. Utbildning: Andelen åringar som inte avslutat gymnasiestudierna och som inte studerar ska vara mindre än 10 %. Andelen åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska uppgå till 45 %. Utanförskap: Öka den sociala delaktigheten genom att minska andelen utanför arbetskraften till under 14 % Inflyttning: Minst personer ska flytta till Norrbotten varje år. Nettoflyttning: Flyttningsöverskottet ska uppgå till minst 500 personer per år, med jämn könsfördelning Unga: Andel unga kvinnor och män år i nivå med riksgenomsnittet. Nya företag: Minst nya företag per år. Minst 75 % överlevnadsgrad efter 3 år. 6 Övergripande struktur för genomförande Förutom resurser och mätbara mål, är det för regional samordning av stor vikt att det finns en övergripande och regionalt gemensam struktur kring genomförandet. Strukturen anger dels verksamhetsområdet för handlingsplanen, dels kopplar samman aktiviteterna med RUS-områdena och anger prioriteringsgrad. 6.1 Verksamhetsområde Beaktat att såväl tillväxt- som integrationsområdet var för sig är tämligen omfattande, har det i handlingsplanen tydligt avgränsats både utifrån utvecklingsområdena inom RUS, men också kopplat till nulägesanalys/insatsområden enligt tidigare avsnitt. Sammanfogas dessa i en gemensam bild över verksamhetsområdet, kan det gestaltas enligt Figur 1 nedan. 13

45 Regional handlingsplan för integration och tillväxt Version 1.0 Figur 1. Verksamhetområdet för handlingsplan integration och tillväxt. RUS-områden Nulägesanalys/Insatsområde Livsmiljöer Inflyttning och boende Kompetensförsörjning och arbete Livsmiljö och Hälsa Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Aktiviteter Innovation och förnyelse 14

46 Regional handlingsplan för integration och tillväxt Version Olika grupper med olika behov sammankoppling av aktiviteter till insats- och RUS-områden Samtidigt som handlingsplanen avgränsas till ett definierat verksamhetsområde med basen i tillväxtarbetet, sammankopplas förslagna aktiviteter till insats- och RUS-områdena i en prioriterad ordning. Prioriteringen bygger på både beprövad erfarenhet hos de som arbetar med mottagandet i länet, dels vetenskaplig grund (Maslow, A., 1943). Priorieringen sammanfattas i Figur 2 nedan. Figur 2. Prioritering av aktiviteter kopplat till RUS-områdena och etableringsfas. Aktiviteter Livsmiljö Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Innovation och förnyelse Etableringsfas Tid Det Figur 2 anger söker visualisera utgår ifrån att vi först och främst inte betraktar nyanlända och asylsökande som en homogen grupp, utan ser och bemöter individen utifrån dennes förutsättningar och behov. Det som alla har gemensamt är att behovet av insatser är störst i samband med anländande för att därefter med ökad kunskap om det svenska samhället avta. Med ett individperspektiv är det vidare angeläget att aktiviteterna kopplas till beroende på var i etableringsfasen denne befinner sig. Slutligen är det också viktigt att aktiviteterna kan genomföras parallellt med varandra för att på så sätt snabba upp tiden fram till egenförsörjning. Det kan exempelvis röra sig om att kombinera språkundervisning med praktikplats. 15

47 Regional handlingsplan för integration och tillväxt Version Aktiviteter med koppling mot RUS-åtgärder Beaktat den dialog som hållits med länsaktörer, kommunledningar och representanter för civilsamhället, anges först prioriterade aktivitetsområden. Därefter exemplifieras aktiviteter och vem/vilka som ansvarar för dessa. 7.1 Livsmiljö Inom området Livsmiljö genomförs aktiviteter som har koppling till åtgärderna inom RUS med uttalat mål att: Främja förutsättningar för personlig utveckling och karriärmöjligheter oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, social eller kulturell bakgrund, sexuell läggning, religion eller funktionsnedsättning. Skapa förutsättningar för samverkansformer i syfte att stärka social tillit, entreprenörskap och ledarskap. Stimulera aktiviteter för att stödja barn och ungas uppväxtvillkor Förbättra integrationen och se utrikesfödda som en resurs som berikar samhället Aktivitetsområden i handlingsplanen Prioriterade aktivitetsområden: Basutbildning för personal som arbetar med mottagning Kartläggning av kompetensprofil och yrkesbakgrund tidigt under asyltiden Främjandeinsatser för tolerans och öppenhet Exempel på aktiviteter inom området: Idrottsskolor Norrbottens idrottsförbund arbetar med minska fördomar, ändra attityder och öka förståelsen för att olikheter är en tillgång hos de barn- och ungdomar som är del av idrottsskolorna i Norrbotten. Värdegrundsfrågor bearbetas genom att kombinera idrott och kultur. Norrbottens idrottsförbund erbjuder även ekonomiska resurser till föreningar, och driver fadderverksamhet. Förebyggande utbildningsinsatser för ökad traumamedvetenhet -Rädda Barnen planerar i samarbete med Kommunförbundet och Landstinget utbildningsinsatser riktade till kommuner och skolor. Röda Korset satsar också resurser inom traumabehandling. Goda exempel hämtas från projekten (RESPONS) i Skåne län (Trelleborg och Malmö) för ökad kunskap om bemötande av människor i kris. Psykosocialt stöd för flyktingar Luleå stift i samarbete med Rädda barnen och Röda korset erbjuder utbildningar i psykosocialt stöd för de församlingar som aktivt arbetar med flyktingar. Plan-och bostadsdagarna genomförs årligen av Länsstyrelsen för erfarenhetsutbyten kring framtida bostadslösningar. 16

48 Regional handlingsplan för integration och tillväxt Version Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Inom området Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, genomförs aktiviteter som har koppling till åtgärderna i RUS som är följande: Stärka integrationen på arbetsmarknaden Verka för att arbetskraften i Norrbotten väljer att även bosätta sig i länet så att hållbara samhällen kan byggas Använda validering som ett verktyg för att synliggöra kunskap och därmed underlätta för den enskilde att få rätt jobb och för arbetsgivarna att bedöma sökandes kvalifikationer. Inom området Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, genomförs aktiviteter som har koppling till validering, språkträning och matchning på den lokala arbetsmarknaden. Ett uttalat mål är att förkorta ledtiderna för nyanländas etablering på arbetsmarknaden Aktivitetsområden i handlingsplanen Prioriterade aktivitetsområden: Validering av yrkeserfarenheter och utbildningsbakgrund Praktikplatser Språkstudier riktat mot yrkesutbildade och akademiker Exempel på aktiviteter inom området: Jobbmatchen- snabbare kontakt med arbetsgivare - bedrivs i samverkan mellan Arbetsförmedlingen Norra Norrland och Företagarna i Norrbotten och Västerbotten. Insatser ska tillvarata nyanländ kompetens samt trygga kompetensförsörjningen till, i första hand, länets små och medelstora entreprenörsföretag. Insatserna ska skapa fler kanaler mellan arbetsgivare och arbetsförmedlingen för att åstadkomma en effektivare matchning. Kunskaps- och erfarenhetsutbyte- länets regionala samverkansparter arrangerar i samverkan kompetensutvecklings- och seminariedagar för att lyfta fram goda exempel på integration och tillväxt. Pilotverksamhet för kompetenskartläggning i Boden där Arbetsförmedlingen jobbar med nyanlända med uppehållstillstånd som bor på kvar i anläggningsboende för en fördjupad kompetenskartläggning. Arbetsmarknadsutbildningar genomförs med anpassad studietakt kombinerat med språkstudier. Korta vägen för akademiker underlättar för medföljande med utländsk bakgrund att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Luleå tekniska universitetet samarbetar med LTU Business och Eures representanter från Arbetsförmedlingen. Ett utvecklat integrationsarbete Kommunförbundet Norrbotten inleder under 2016 ett arbete med kommunerna med inriktning samverkan till nytta för individen och långsiktig kompetensförsörjning. Projektet är en del av projektet Kompetensplattform Norrbotten som genomförs tillsammans med Länsstyrelsen Norrbotten, Arbetsförmedlingen och Landstinget. 17

49 Regional handlingsplan för integration och tillväxt Version 1.0 Vårdnära servicetjänster Norrbottens län landsting arbetar med att hitta modeller för att kunna breddimplementera vårdnära serviceyrken. Projektet ska arbeta med att skapa en mer inkluderande rekryteringsprocess särskilt inom de yrken där möjligheten finns att arbeta mer individanpassat för att skapa ett hållbart yrkesliv. Grundläggande utbildning riktad till nyanlända är en uppdragsutbildning från Arbetsförmedlingen som Kalix folkhögskola genomför. Koncept för utslussning av ensamkommande ungdomar har tagits fram av folkhögskolan i samarbete med kommunen. Utbildningskoncept för att utveckla och förbättra mottagandet av nyanlända samt utveckla hållbara insatser som ökar andelen nyanlända som går till arbete och/eller studier genomförs av Kalix folkhögskola. Utlandsrekrytering -Inom ramen för utlandsrekrytering har Norrbottens läns landsting i liten skala börjat pröva en metod för att på ett bra sätt kunna ta tillvara på nyanländas kompetens. Ambitionen är att hitta en struktur och systematik även i denna fråga som kommer utgöra en stor och viktig del i den framtida kompetensförsörjningen. I dagsläget finns det bra samverkansformer med berörda aktörer: Arbetsförmedlingen och Migrationsverket inom Luleå/ Boden området. Landstinget har dialog med länets kommuner och vill samverka för att på sikt säkra kompetensförsörjningen i länet. Breddad rekrytering till forskarutbildning Luleå tekniska universitet erbjuder forskarstuderande introduktionsseminarier på svenska och engelska. Utlandsrekryterade medarbetare erbjuds programmet Leadership in Sweden. Kurser i svenska genomförs även för de utlandsrekryterade medarbetarna. I syfte att bredda rekryteringen har universitetet Euraxess Services Network Declaration of Commitment, signerat ett ställningstagande för att arbeta med rekrytering, mottagande och rättigheter för forskare. Mottagandet av internationella medarbetare utvecklas genom förbättrad webbinformation och checklistor. Samverkan med LTU Business, lokala och externa aktörer som Luleå Näringsliv AB, Luleå kommun, andra statliga myndigheter i länet initieras. 7.3 Innovation och förnyelse Inom området Innovation och förnyelse, genomförs aktiviteter som har koppling till åtgärderna inom RUS med uttalat mål att: Satsa på att åstadkomma en ökad differentiering av länets näringsliv. Särskilt stödja entreprenörskap, innovationer och företagande bland utrikesfödda. Stimulera små och medelstora företag att göra fler och bättre affärer på en internationell marknad. Arbeta för att stärka ungas entreprenörskap, företagsamhet och stimulera initiativ till ökad jämställdhet och mångfald i näringslivet 18

50 Regional handlingsplan för integration och tillväxt Version Aktivitetsområden Prioriterade aktivitetsområden: Kartläggning av entreprenörskap hos målgruppen Inkubatorer Rådgivning och mentorskap Stötta uppkomsten och utvecklingen av arbetsintegrerande sociala företag Exempel på aktiviteter inom området: Företagande kombinerat med språkstudier Hushållningssällskapet genomför kommersiell grönsaksodling innehållande handledd odling av grönsaker kombinerat med SFI-undervisning i Öjebyn och andra delar i länet. Förväntade resultat är att fler personer med utomnordisk bakgrund snabbare ska komma ut i arbete, utbildning eller företagande. Deltagare ska bättre och snabbare erövra det svenska språket samt få kontakter och nätverk som leder till sysselsättning och självförsörjning. Samtidigt ska kompetensförsörjning till länets företag och grönsaksproduktionen i länet öka. IFS rådgivning - Almi företagspartner Nord erbjuder rådgivning och finansiering till entreprenörer med utländsk bakgrund som är på väg att starta eller redan driver ett företag. Erbjuder kostnadsfri rådgivning på olika språk, hjälper till med affärsplan, budget, företagsregistrering, låneansökan med mera. IFS Rådgivning arrangerar ofta informationsträffar och kurser. Socialt företagande - Tornedalens folkhögskola genomför en satsning riktad till personer som är långt från arbetsmarknaden som ska erbjudas dels utbildning i företagande för att i framtiden kunna driva ett företag dels ge förutsättningar för personer att bli anställningsbara inom socialt företagande. Tornedalens folkhögskola bedriver även SFI undervisning inom Övertorneå kommun. Kooperativt entreprenörskap och socialt företagande genomförs av Coompanion som en metod för individer med utländsk bakgrund att integreras i samhället och på arbetsmarknaden. Detta sker i samarbete med bl.a. SFI och Arbetsförmedlingen. Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) är ett sätt för nyanlända män och kvinnor att gemensamt skapa sin egen arbetsplats genom tillsammansägt företagande. ASF har en dubbel affärsidé. Dels levererar man tjänster och/eller produkter exempelvis café, hushållsnära tjänster, legoarbete etc. Dels säljer man arbetsträningsplatser till Arbetsförmedling, Försäkringskassa och kommun. 19

51 Regional handlingsplan för integration och tillväxt Version Organisation och finansiering Här kommer en utvecklad text kring samverkansformerna för organisation och finansering av aktiviteter inom handlingsplanen. Exempelvis Samverkan Regionala aktörer kring en AMIF-ansökan. 8.1 Uppföljning och utvärdering Länsstyrelsen ansvarar för samordning av det fortsatta arbetet med handlingsplanen och för uppföljning av aktiviteterna. Resultaten av uppföljningarna kommer regelbundet att spridas till alla som arbetar med länets utveckling och göras tillgängliga via olika informationskanaler. Handlingsplanen skall gå i linje med länets lärandeplan med en mer systematisk uppföljning och utvärdering. Detta skall i sin tur bidra till ett ökat lärande av de utvecklingsinsatser som genomförs inom ramen för det regionala tillväxtarbetet. 20

52

53

54 Integration och tillväxt Bilaga 3b RP i samverkan Foto: Cecilia Enholm

55 Handlingsplan Integration & Tillväxt (HIT) integration ur ett långsiktigt tillväxtperspektiv En plattform för gemensamt arbete RUS-områden Nulägesanalys Prioriterade aktiviteter Dialogmöten 2016 Mätbara mål Gemensam finansiering av aktiviteter Kommunikationsplan

56 Regional handlingsplan Integration och tillväxt i Norrbotten Utgår från Regionala utvecklingsstrategin (RUS) och de prioriterade områdena: Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Innovation och förnyelse Livsmiljöer Utvecklas och förankras i regionala nätverk och arbetsgrupper på uppdrag av Regionala partnerskapet Arbetsmodell för framtagandet: Regionens mål och syfte med handlingsplanen (Vart vill vi?) Nulägesanalys (Var är vi nu?) Aktiviteter (Hur når vi vår målbild)? Plan för utvärdering av aktiviteter gentemot uppsatta mål Tidsplan: Framtagande under år 2015 genomförande åren

57 Regional handlingsplan Integration och tillväxt i Norrbotten Övergripande mål och syften: Integrationsperspektivet ska kopplas ihop med det regionala tillväxtarbetet inom ramen för RUS Synliggöra aktiviteter som antingen är redan igång eller på väg att startas upp - en regional översiktskarta Skapa synergier mellan aktörer inom olika delar av samhället Ta fram mätbara mål kopplat till RUS Möjliggöra finansiering för projektverksamhet inom handlingsplanen

58 Regional handlingsplan Integration och tillväxt i Norrbotten Medverkande aktörer RUS 2. Nulägesanalys Inflyttning Utbildning Efterfrågan/utbud Hälsa Komp.försörjning och ökat arbetskrafts utbud Livsmiljöer Innovation och förnyelse Arbetsförmedlingen Företagarna Länsstyrelsen Folkhögskolorna Rädda barnen Norrbottens läns landsting Coompanion Svenska kyrkan Kommunförbundet Norrbotten Riksidrottsförbundet Lantbrukarnas riksförbund Luleå tekniska universitet Hela Sverige ska leva ALMI företagspartner Hushållningssällskapet

59 Aktiviteter Struktur för insatserna Livsmiljö Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Innovation och förnyelse Tid

60 Regional handlingsplan Integration och tillväxt i Norrbotten Nästa steg i handlingsplanen: Lansering i början av år 2016 uppstartsmöte/konferens/erfarenhetsutbyte Gemensam finansiering av samordnare/projektledare Projektwebb med aktuellt inom integration o tillväxt Återkommande dialogmöten anordnas i samverkan: Lägesrapportering från handlingsplanen Spridning av goda exempel från andra delar av landet

61 Bilaga 4 RP På toppen av Europa och mitt i EU:s Arktiska fokus! Mikael Janson /

62 Connecting Northern Sparsely Populated Areas. 2,2 miljoner invånare (0,5% av EU:s befolkning) på km 2 (10% av EU:s landyta) I snitt 5,1 invånare/km 2 (116 för EU i snitt) Samarbete lönar sig! Source:IIASA ERD project

63 Vända på kartan för att sätta sig på den! Det finns mer än skogar och mörker där kartan allt för ofta slutar!?! Naturresurser Det finns inte minst innovativa människor som kan skapa stora globkala mervärden!

64 Så här uppfattas vi nog oftast

65 eller så här möjligen

66 men ärligt talat kanske mest så här!

67 Men, plötsligt också så här:

68 Vad är på gång egentligen?! Issmältning med global påverkan Nya möjliga transportleder Tillgång till befintliga och nya naturresurser

69 spelplanen där också EU vill vara med!

70 Kiruna NORRBOTTEN Luleå VÄSTERBOTTEN

71 EU:s arktiska kommunikation Developing a European Union Policy towards the Arctic Region, juli 2012 Genomgång av EU:s insatser sedan tidigare EU-arktiskt dokument från Färdplan för EU:s åtaganden och framtida samarbete med parterna i Arktis. Övergripande ansats snarare än en strategi på väg mot en strategi. Syftar till argument för att EU ska tas in som fullvärdig observatör i Arktiska Rådet. Lyfter fram ett antal exempel på hur EU:s politik gynnar Arktis: 1. Kampen mot klimatförändringen där EU går i globala frontlinjen med de uppställda EU-målen. 2. Forskning om miljön i Arktis som EU utfört visar att EU:s insatser har väsentlig betydelse för Arktis socioekonomiska och miljömässiga utveckling. 3. Investeringar i hållbar utveckling i norr med drygt 1,14 miljarder Euro för att utveckla den ekonomiska, sociala och miljömässiga potentialen i de arktiska delarna av EU och dess grannregioner. 4. EU:s forskningsprogram har stor betydelse genom ungefär 200 miljoner Euro i FP7 för internationell forskning i Arktis för att minska osäkerheten om framtiden och övervakning av förändringarna i Arktis. 5. Eftersom ungefär 90% av EU:s utrikeshandel sker med fartyg har EU stor kunskap omsjöfart, varvsindustri, satellitnavigering, sök- och räddning samt varvsindustri med mera till nytta i Arktis. Lyfter fram några målsättningar: 1. Skydd och bevarande av Arktis i samspel med dess invånare mot klimatförändringar och miljöpåverkan samt stöd till urfolk och övrig befolkning i regionen (genom bland annat Regionalfonden med flera EU-fonder). 2. Uppmuntran till hållbar användning av naturresurser såsom energi och råvaror samt transporter genom olika EU-fonder och exempelvis Northern Dimension Partnership on Transport & Logistics (NDPTL). 3. Ökad internationell samverkan från EU:s sida inom områden som berör Arktis genom bland annat utveckling av relevanta internationella överenskommelser och ramverk samt utökad forskning med stöd av EU.

72 Europaparlamentet tar bollen! Resolution mars 2014 pekar på: Nordregios rapport 2009:2 Strong, Specific and Promising Towards a Vision for the NSPA in I europeiska delen av Arktis finns det moderna industrisamhällen, landsbygd och samhällen med ursprungsbefolkning som aktivt måste få medverka i att utforma EU:s politik för Arktis. Utnyttjandet av naturresurser måste respektera och gynna lokalbefolkningen och urfolk. Barentsrådet (BEAC) är ett viktigt organ för samarbete mellan EU och Europas Arktiska delar. Aktörerna i Arktis kan utbyta information och kunskaper genom att delta i gemensamma projekt på europeisk nivå såsom innovationspartnerskapet om råvaror. EU:s regionalpolitik har en avgörande betydelse för Arktiskt gränsöverskridande samarbete. Effektivare synergier mellan befintliga program och bidrag till finansiering av partnerskap inom den nordliga dimensionen med klara investeringsprioriteringar för engagemanget i Arktis. Vikten av väl fungerande infrastruktur för att sammanlänka Arktis med EU inom ramen för TEN-T Uppmuntra investeringar i sakkunskap om kalla klimat, miljövänlig teknik, samt stöd till företagande och integrera sådana prioriteringar för Arktis i Europa 2020-strategi och Horisont Inrätta ett europeiskt centrum för nätverk och information om Arktis med ett kontor i Rovaniemi Förstärkt regelbundet utbyte av synpunkter och samråd med regionala, lokala och till urbefolkningen hörande aktörer i de europeiska delarna av Arktis för ömsesidig förståelse. Vikten av riktlinjer för regionalstöd, med hjälp av vilka av de nordligaste regionerna med särdrag och särskilda utmaningar kan fortsätta att sporra till innovation och hållbar tillväxt. Bekräfta ursprungsbefolkningars rättigheter i allmänhet och samernas i synnerhet och föra dialog med dem med möjlighet att påverka EU:s politik och ekonomiskt bistå deras organisationer.

73 Europeiska Rådet rullar bollen vidare! Rådsslutsatser maj 2014: Välkomnar EU-kommissionens och Parlamentets skrivelser med fokus på: Forskning och ökad kunskap om de miljömässiga utmaningarna och klimatförändringen. Ansvarstagande för ekonomisk utveckling genom hållbart nyttjande av naturresurserna, särskilt på Grönland. Öka EU:s engagemang och samarbete gentemot de Arktiska staterna, urfolken och andra (Arktiska) parter. Stärka stödet till skydd av Arktis miljö genom EU:s beslutsfattande inom miljö, fiske, biodiversitet med mera. Erkänner Arktiska Rådet som det existerande Arktiska samarbetsorganet och önskar fullvärdig observatörsstatus enligt Kiruna-deklarationen genom att lösa utestående frågor med Kanada. Stöd till EU-kommissionens dialoger med urfolken som skall konsulteras i frågor som rör dem. Stöd till anpassade forskningsprogram i dialog med Arktiska forskningsaktörer samt ett Arktiskt informationscentrum i finska Lappland. Ökat samarbete kring maritima frågor för fri och säker sjöfart för alla i Arktis. Noterar råvarufrågornas betydelse i Arktis och Barentsregionen och vikten av långsiktiga partnerskap. Stärka den Nordliga Dimensionen avseende miljö och särskilt nya maritima transporter och noterar den roll Barentsrådet spelar för det praktiska genomförandet. Ber EU-kommissionen försäkra att Arktiskt relevanta EU-fonder och program möter behoven hos lokalbefolkning samt ger stöd för bättre samarbete kring forskning och utvecklingsfrågor. Uppmanar EU-kommissionen och EU:s utrikestjänst att före 2016 presentera förslag för utveckling av en integrerad och sammanhållen Arktisk strategi för EU med synergier till EU:s olika fondinstrument.

74 Arctic Peoples Dialogue Urfolken i norr är definitionsmässigt del av Arktis och med i det Arktiska Rådet. Regionerna där de finns är därmed rent logiskt del av Arktis!

75 Vad ingår då egentligen i Arktis? Arktiska rådets politiska definition: Arktis är allt område norr om polcirkeln och de tillhörande åtta arktiska staterna Danmark/Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, Ryssland, USA och Sverige. Som Europeiska Arktis omnämns Barents Euro-Arktiska samarbetsområdet innefattande Norra Sverige, Norge, Finland och Ryssland genom Barents regionråd (BRC) och det nationella Barentsrådet (BEAC). Finland hänvisar till den 60:e breddgraden för Arktiska intressen och inbegriper därmed hela Finland. Arctic Circle 60 Det bor ungefär fyra miljoner människor i Arktis norr om polcirkeln, varav c:a 10% är urfolk.

76 Finland tar upp kampen! Finland är geografiskt EU:s mest arktiska land och antog under 2013 en strategi som också uttrycker det och en strävan att ta rollen i EU. We have the Snow-how, som Finlands företrädare uttryckte det vid presentation av den omfattande strategin i Bryssel. Strategin innehåller en rad tydliga mål inom samhälle, miljö och klimat, näringsliv och industri (mycket affärsfokus) samt säkerhetspolitik. Finland är EU:s nordligaste land och där Stockholm ligger med svenskt fokus söderut, där börjar Finland med ett Helsingfors med sikte norrut. I sin nationella planer sägs rätt ut att de närmaste 20 åren kommer huvudparten av Finlands investeringar ske i de nordliga delarna. Finland siktar på att bli EU:s nav som knutpunkt i Arktis. När den nationella handen pekar följer alla finska aktörer med och det märks i EU, inte minst förstås från Lappland och East & North Finland.

77 Norge i den stora världen Norge ligger till stora delar inom Arktis och har långa kuststräckor mot Ishavet samt en gräns mot Ryssland. Norge har stora ekonomiska intressen i olja, gas och fisk men även en i regionen isfri djuphavshamn. Norges High North-strategi från 2006 är mot bakgrund av det ett uttryck för Norges starka fokus på Arktis. Utmaningarna ligger i klimatförändringarna, råvarutillgångarna och samverkan med Ryssland enligt den uppdaterade strategin från Att fokusera på Arktis ger utrymme för Norge att vara en central aktör på den globala scenen utanför de stora politiska allianserna såsom EU. Norge agerar för att hålla initiativet inklusive via North Norway och därmed även NSPA på Brysselarenan.

78 Allt fler är med i matchen - till och med Skottland! Många aktörer på Brysselarenan träder fram genom seminarier och andra aktiviteter, inte minst exempelvis Nord-Norge och Finska Lappland samt Nord-Danmark med Århus är aktiva (Arktis är ett av de områden som stundtals syns mest), där EU är få men med i nästan allt. Skottland har bland annat utifrån samordningsansvar för Norra Periferi- och Arktisprogrammet tagit kliv in i samspel med Norge och etablerat en process Arctic Connection för att driva frågan om att skapa samarbeten mellan olika program, initiativ och nätverk kopplat till Arktis, där allt fler är med inklusive EU:s aktörer.

79 Uppväxling av EU-fonder/stöd för smart, hållbar, inkluderande tillväxt (= EU2020) utifrån prioriteringar! Regionala medel Konkurrenskraft Arktiska Nationella medel Excellens Kapacitetsuppbyggnad Medborgar, Rättvisa, Rättighet CEF (trafik/energi/ict) Erasmus+ Hälsa för tillväxt Tydligare styrning från EU; I kommunikationen mer inrikning, men med sikte på kommande programperiod (bra eller dåligt, vi synliggjorda eller bortstyrda?!) Kreativa Europa LIFE Sysselsätt/Social innov. Socialfonden Horizon 2020 Landsbygdsutveckling Regionalfonden

80 Arktisk inbjudan från EU: Pappertigrar eller live and kicking!? Arctic indigenous peoples dialogue (där även vi får vara med) Planering med EU-kommissionen såsom inför särskild Samisk dialog Norra periferiprogrammet som blivit Norra Periferin och Arktis! Kolarctic-programmet (Nordkalotten + Ryssland) Nyomstart Northern Dimension (EU+Ryssland+ Norge+Island) såsom NDPTL (transport & logistics) Regionala samråd om EU:s Arktiska strategi Arktisk forskning EU:s forskningsprogram Mer samordning Arktiska teman alla program +/-?! Det är nu det sker & den regionala nivån är inbjuden till matchen Om vi tar ned bollen innan den gått oss förbi!

81 What s in it for us? För tio år sedan var få intresserade av Arktis och därmed låg även våra regioner i världens utkanter. Idag vill snart sagt alla vara med i Arktis och i den storpolitiken är risken uppenbar att man åter hoppar över våra regioner....om vi inte själva ser till att ta plats på arenan, för ingen annan gör det åt en, utan egna väldigt snäva intressen för det i så fall. Handlar inte om att göra något nytt eller anpassa sig till andras intressen, utan om att: Göra klart att för våra länder och för EU är våra regioner det som gör att man nationellt och i EU som helhet kan göra Arktiska anspråk. Se till att via EU etablera en bundsförvant som ger det regionala perspektivet som en nyckel för EU:s egna intressen att visa ett genuint engagemang för Arktis. Peka på traditioner av regional samverkan mellan de nordiska länderna/regionerna inklusive ryska företrädare i Barents-Arktis som en nyckel för fredlig samexistens. Föra in våra egna intressen i spelet för att försäkra en regional utveckling som går i samklang med våra regioners förmågor och behov, inte bara globala kortsiktiga ekonomiska vinstintressen eller ideella ekologiska stoppkrav, utan att det går hand i hand. Visa på att norra Skandinavien inte bara är is och mörker med utsatta människospillror som är fallet för många andra delar av Arktis, utan ett befolkat, glest men ändå, mönstersamhälle med utvecklingspotential med rätt fortsatt stöd från exempelvis EU. Vikten av att knyta ihop EU:s Arktiska delar inom/mellan/utåt ligger i EU:s eget intresse.

82 Där bilderna/perspektiven möts. Nytt ljus 3 från Norr + Öst-Väst möter det heta Arktis Råvarubehov

83 Sikte mot EU kommunikation (strategi) i December Februari(?!) Samråd om EU:s finansiering för Arktiska perspektiv, där svaren gav; Vi som är verksamma i Arktis vill ha regional utveckling såsom infrastruktur för tillväxt Övriga vill skydda Arktis (eller komma åt ekonomiska värdena) Seminarieserie 2015 DG MARE: April Rovaniemi Maj Oslo Juni - Reykjavik Seminarium EEAS i Bryssel i juni

84 Det går upp och det går ned.ger lite andrum utan paus för det Österut: Elefanten i rummet/ Ryssland inklusive Ukraina Inga nya initiativ Råvaruefterfrågan?!? EEAS Industri Forskning NGO:s Andra DG:n än MARE Mycket är det!

85 in the center of the periphery... Sami Area Baltic Sea Strategy Att ta fasta på att vi är en del av (så att ingen annan definerar det åt oss): Det POLITISKA Arktis Vare sig vi vill eller inte är vi en del av det Det PRAGMATISKA Arktis För oss att använda efter egen nytta/potential Det ALLESTÄDES HÄRVARANDE Arktis Vare sig hett/kallt finns det där

86 Connecting Northern Sparsely Populated Areas. 2,2 miljoner invånare (0,5% av EU:s befolkning) på km 2 (10% av EU:s landyta) I snitt 5,1 invånare/km 2 (116 för EU i snitt) Samarbete lönar sig! Source:IIASA ERD project

87 I samband med ordförandeskapet i Arktiska Rådet ( ) höjde Sverige sin Arktiska profil med en strategi för den Arktiska regionen och prioriteringarna för ordförandeskapet. Strategin pekar ut: Och så då Sverige. Klimat och miljöskydd inom bland annat energiutvinningsområdet. Utveckling genom frihandel inom malm, skog, fisk och olja med svenska industriintressen. Infrastruktur för tillgång till råvaror på land och till havs samt sjö- och flygräddning. Mänskliga dimensioner med fokus på urfolk, särskilt samerna samt rennäring och turism. Forskning inom de olika angivna fokusområden. Därtill under Arktiska Rådets möte i Kiruna ge EU observatörsstatus, men landade i en informell acceptans för EU:s deltagande då Kanada blockerar frågan, medan ett antal länder såsom Kina, Indien, Japan, Singapore och Italien fick full observatörsstatus. OSLO HELSINKI STOCKHOLM Ny nationell svensk strategi (= UD-driven) tänkt + mer samverkan svenska regionerna för kraftfält i att matcha övriga och stärka Sverige

88 Agera samlat såsom i EU Kommentera EU-kommissionens kommunikation Aktivitet i Bryssel när den kommit för att ta plats Ansvara för ett seminariepass Arctic Futures i Bryssel Samspel med UD, forskning, NSPA med flera Relevant sikte mot kommande EU regionalpolitik

89 Tack! Besök vår hemsida för att se vad som är aktuellt & anmäla till vårt Nyhetsbrev! Följ oss via vår Facebooksida!

90 Bilaga 5 RP Politisk Arktisk plattform Tillväxtberedningen gemensam politisk beredning (landstinget och kommunförbundet)

91 Vad ingår i Arktis? Arktiska rådets politiska definition allt norr om polcirkeln Finland 60:e breddgraden Sverige Norr- och Västerbotten

92 Tillväxtberedningen politisk Arktisk plattform Arktis på politiska agendan klimatförändringar, råvarutillgångar, Arktiska rådet, EU;s intresse. Under 2013 startade en process i tillväxtberedningen: kunskapsuppbyggnad begreppet, vi är en del av Arktis! svarade på EU-kommissionens samråd om rationalisering av EUstödet i europeiska delen av Arktis. diskussion - var finns den politiska regionala nivån? Hur kan vi tillsammans stärka svensk Arktis politik? dialog med UD - regionernas betydelse och inflytande. Viktigt med det regionala perspektivet i arktiska frågor!

93 Tillväxtberedningen politisk Arktis plattform UD - bildande 2015 av arktisk forum, 2 gng/ år, olika intressenter. Syfte; utveckla dialogen mellan nationell och regional politiskt nivå för att stärka Sveriges position i arktiska frågor och öka tillväxten i svenska delen av Arktis. Delaktig i revidering av Sveriges strategi för den arktiska regionen. Möjligheter för regional tillväxt! Nya utmaningar och möjligheter för miljön, befolkningarna, näringslivet och för geopolitiken!

94 Politisk Arktis plattform EU meddelande om Arktis Sveriges strategi för Arktiska regionen Genomförande; 4 workshops under våren 2016 Norrbottenskonferens juni 2016, bred politisk förankring Tillväxtberedningen beslut Strategiskt nivå, hållbar tillväxt i regionen som en del av Arktis Syfte få in kunskapsunderlag, perspektiv till Arktis politisk plattform Infrastruktur Hållbart samhälle Hållbart näringsliv FoUI

95 Sveriges strategi fokusera på miljö och klimat stärka svensk Arktisforskning främja en hållbar utveckling av den arktiska regionen stödja svenskt näringsliv i den arktiska regionen förbättra situationen för den arktiska befolkningen stärka bilaterala relationer stärka regionalt samarbete eftersträva att Arktis förblir ett säkerhetspolitiskt lågspänningsområde

96 New Sea routes in the Arctic The Northern Sea Route The North-West passage Central Arctic Shipping route?

97

98 Regionala partnerskapet Bilaga 6 RP

99 Arbetsgruppen för Hållbar regional utveckling i Arktis - NM, Ämbetsmannakommitté - Utveckla framtidsscenarier - Tematiska studier, Arktis framtida utv - Arbetsprogram, 3 huvudfrågor - Forseightprocess 3 workshops, i de deltagande länderna - Rapporter om näringsliv, ungdomar, och demografi - Ytterligare 3 arbetsgrupper

100 Arktis Finansiering?

101 Program tex Nord Östersjö NPA

102 Diskussioner/Meddelande 1. Arktisk mekanism 2. Synergier och samarbete 3. Årlig konferens från 2017