11.30 Samling i Galaxen och därefter gemensam lunch

Transkript

1 Sekretariat FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (2) LANDSTINGSSTYRELSEN LK/ Plats Galaxen, Landstingshuset, Karlstad Samling i Galaxen och därefter gemensam lunch Fotografering nya landstingsstyrelsen Föredragningar -Öppna jämförelser Verksamhetsutvecklare Karin Lundberg -Rapport primärvårdsuppdrag Hälso- och sjukvårdschef Ingrid Magnusson Ev ajournering för partiernas gruppmöten Ärendebehandling Justering Förslag till justerare Ulric Andersson ÄRENDEN LK/ Förhyrning av lokaler för ambulansverksamheten, Schéelegatan 1A, kvarteret Ejdern 5, Filipstads kommun 2. LK/ Framtida driftform Nordic Medtest 3. LK/ Utredning om förutsättningarna att erbjuda konduktiv pedagogik i landstinget i Värmland 4. LK/ Ärenden behandlade av samverkansnämnden i Uppsala-Örebroregionen den 17 okt 2014.

2 2 5. LK/ Remiss: Apoteksombud- rapport från läkemedelsverket 6. LK/ Remiss Kostnadsfria läkemedel för barn (Ds 2014:42) (Redovisas på sammanträdet p g a kort remisstid) 7. LK/ Begäran om utredning och yttrande från Justitieombudsmannen 8. LK/ Reviderat riksavtal för utomlänsvård med giltighet fr.o.m. den 1 januari LK/ Verksamhetsbidrag 2015 till länsövergripande frivilligorganisationer inom det sociala området 10. LK/ Förstudie e-journal LiV 11. LK/ Slutrapport primärvårdsuppdrag 12. LK/ Förrättande av val (Redovisas på sammanträdet) 13 LK/ m.fl. Ärenden för kännedom Ärenden till landstingsfullmäktige 14. LK/ Förslag till förändring av ersättning inom Hälsoval Värmland för särskilda uppdrag och målrelaterade ersättningar LK/ Avgiftsfri telefonkonsultation

3 Tjänsteskrivelse 1 (1) Landstingsstyrelsen Landstingsfastigheter Annette Andersson LK/ Förhyrning av lokaler för ambulansverksamheten, Schéelegatan 1A, kvarteret Ejdern 5, Filipstads kommun Division medicinska specialiteter inom landstinget bedriver från Filipstad en ambulanssjukvårdsverksamhet som omfattar två ambulanser och en reservambulans. Lokalerna uppfyller inte de krav som gäller för ambulansverksamhet enligt arbetsmiljölagen. Landstinget föreslås därför hyra lokaler i den kommunala brandstationen efter ombyggnad och anpassning. Landstinget genomför projektet i samverkan med Filipstads kommun. Ombyggnationen/anpassningen finansieras av Filipstads kommun. Hyreskostnaden för landstinget uppgår till ca kronor per år. Delar av ambulansverksamhetens befintliga lokaler kommer kunna upplåtas till externa hyresgäster. De ökade kostnaderna för Landstingsfastigheter bedöms uppgå till ca kronor per år. Till den årliga hyreskostnaden tillkommer en initial investering på kronor för lös inredning och utrustning som finansieras ur division medicinska specialiteters återinvesteringsram. Dessutom tillkommer kronor för konstnärlig utsmyckning../. Ärendet beskrivs mer detaljerat i bilagda ärendebeskrivning. Förslag till beslut att uppdra till fastighetschefen att inom befintlig ram teckna 15 årigt hyresavtal för ambulansstation, Schéelegatan 1A, Filipstads kommun. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Annette Andersson Fastighetschef

4 Ärendebeskrivning 1 (3) Landstingsstyrelsen Landstingsfastigheter Annette Andersson LK/ Förhyrning av lokaler för ambulansstation, Schéelegatan 1A, kvarteret Ejdern 5, Filipstads kommun Bakgrund Landstinget i Värmland bedriver från Filipstad en verksamhet som omfattar två ambulanser och en reservambulans. Verksamheten är lokaliserad till av landstinget ägda lokaler förlagda i den södra delen av vårdcentralsområdet, Lasarettsgatan i Filipstad. Lokalerna, främst ambulanshallen har stora arbetsmiljömässiga brister och avståndet mellan stationsdelen och fordonshallen är så stort att gångtiden blir för lång för att det skall vara möjligt att klara utryckningstidsfristen. De arbetsmiljömässiga bristerna i fordonshallen är knutna till klimatet eftersom garaget inte är utformat för de temperaturkrav som gäller idag, ingen avskiljning mellan fordonstvätt och övrig hallverksamhet samt brist på arbetsutrymme bakom fordonen. Genomförda utredningar visar att det inte är ekonomiskt försvarbart att rusta upp nuvarande lokaler till de krav som gäller för en modern ambulansstation även om alternativet är att nuvarande lokaler lämnas outnyttjade. Nuvarande ambulanshall uppfördes 1971 och är aldrig renoverad. Överväganden I samverkan mellan företrädare för Filipstads kommun, Bergslagens Räddningstjänst och Division medicinska specialiteter inom landstinget har Landstingsfastigheter utrett möjligheterna till att rymma lokaler för såväl Bergslagens Räddningstjänst som landstingets ambulansverksamhet i anslutning till nuvarande brandstation i Filipstad. Även om verksamheterna drivs av två skilda huvudmän finns verksamhetsmässiga vinster med en samlokalisering. Inom landstinget finns erfarenheter från sådan samlokalisering i Årjäng, Sunne, Munkfors och Kristinehamn. Förslaget innebär att i nuvarande brandstation efter begränsade omdisponeringar samt viss komplettering genom utbyggnad skapas separerade ytor för räddningstjänstverksamhet respektive ambulansverksamhet samt ytor för gemensamma funktioner. Ambulansverksamheten disponerar såväl enskilt som tillsammans med Bergslagens Räddningstjänst totalt cirka 640 kvadratmeter lokaler. Inom denna area ryms allt från tvätthall, uppställningsplatser för 2 ordinarie ambulanser och en reservambulans, omklädningsutrymmen, förråd, administrationsutrymmen, grupprum, utbildningslokaler, studierum, träningslokaler samt hygienutrymmen och uppehållsutrymmen.

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (3) Nyttobeskrivning och ekonomi Nuvarande lokaler för ambulansverksamhet i Filipstad har grova brister ur patientsäkerhetsperspektiv och arbetsmiljöaspekter. Nuvarande brandstation är strategiskt väl placerad i vägnätet. Genom en samlokalisering med Bergslagens Räddningstjänst skapas yttre förutsättningar för en god verksamhet. Erforderliga anpassningsåtgärder omfattar: Plan 2 Plan 1 Plan 0 Befintliga lägenheter byggs om till administrativa lokaler. Fordonshallen avdelas med två platser för ambulanser och erforderliga serviceutrymmen, omklädning, hygien och torkutrymmen skapas för ambulanspersonal samt inryckningsutrymme med skyddsklädesförvaring för räddningstjänsten. Skapas uppställningsplats för reservambulans, lokal för fysisk träning med förråd, tvättrum och bastu. De åtgärder som föreslås är nödvändiga för att ambulansverksamheten skall kunna integreras i byggnaden men innebär dessutom förbättrade förhållanden för Bergslagens Räddningstjänst framförallt beträffande förhållandena för inryckande personal. I förslaget drivs projektet av byggprojektledare från Landstinget i Värmland tillsammans med representanter från Filipstads kommun. Hyreskostnaden för Landstinget i Värmland beräknas uppgå till ca kronor per år exklusive indexuppräkning. I hyreskostnaden ingår ett ombyggnadstillägg för anpassningar på ca kronor per år under den första avtalsperioden. Kostnader för lös inredning och utrustning bedöms uppgå till ca och kostnader för konstnärlig utsmyckning bedöms uppgå till ca kronor. Flyttkostnader bedöms uppgå till ca kronor. Hyresavtalet föreslås tecknas för 15 år med rätt till förlängningar i perioder om tre år. De nya lokalerna bedöms kunna tas i bruk under sista kvartalet Laglighetsbedömning Kommunen ansöker om bygglov för den kompletterande verksamheten. Barnperspektiv./. Se bifogad Barnchecklista. Arbetsmiljö Genom föreslagna åtgärder skapas förutsättningar för en god arbetsmiljö för såväl ambulans- som räddningstjänstpersonal. Jämställdhet Jämställdhetsaspekter beaktas i detaljutformningen av lokaler.

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (3) Fackligt samråd Information om projektet har getts och kommer att ges vid arbetsplatsträffar inom ambulansverksamheten i Filipstad. Samråd med brukarorganisationer Inga sådana samråd har skett. Strategisk miljöbedömning Samlokalisering med räddningstjänst innebär miljömässiga fördelar genom att förutsättningar för hållbara lösningar skapas beträffande fordonstvätt och liknande. Uppföljning Projektet följs upp efter landstingsfastigheters ordinarie rutiner.

7 1 (1) Barnchecklista Ansvarig enhet: Handläggare: Landstingsfastigheter Conny Jönsson Dnr: LK/ Ärende: Lokaler för ambulansverksamhet, fastigheten Ejdern 5, Filipstad, LK/ Barnchecklista ska upprättas vid beredning av ärenden som på ett allmänt och avgörande sätt, direkt eller indirekt, rör eller berör barn och ungdomar. Kommer beslutet att beröra barn/ungdomar, direkt eller indirekt? Ja Nej Om svaret är ja bör barnchecklista användas inför beslut. 1. Vilka barn eller ungdomar berörs av detta beslut? 0 år - 24 år. Verksamhet ambulanssjukvård. Ambulansstation Filipstad. 2. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Ja Nej Motivera svaret: Ambulanssjukvården tillhandahåller hög vårdkvalite för barn och ungdomars bästa. Observera att patienter inte kommer att vistas i ambulansstationen. 3. Innebär beslutet att barns och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella Ja Nej rättigheter beaktas? Motivera svaret: Alla har samma rättigheter att kunna ta del av ambulanssjukvårdens verksamhet. 4. Innebär beslutet att barns och ungdomars rätt till god hälsa och utveckling Ja Nej beaktas? Motivera svaret: Vid ambulanssjukvård för barn och ungdomar erhålls en hög vårdkvalite. 5. Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening? Ja Nej På vilket sätt? Motivera svaret: Gemensam arbetsgrupp för samverkan i ambulansverksamheten har inhämtat synpunkter och kan därmed samverka om hur en bra och väl fungerande ambulansstation bör utformas. 6. Har särskild hänsyn tagits till behov hos barn och ungdomar med Ja Nej funktionsnedsättning? Motivera svaret: Landstingets riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet, skyltning och byggstandard används. Ifylld barnchecklista ska lämnas till diariet i Landstingshuset tillsammans med aktuellt ärende. Dessutom ska en kopia lämnas till landstingets enhet för folkhälsa och samhällsmedicin som regelbundet rapporterar landstingets arbete med barnkonventionen till Barnombudsmannen och Sveriges regering. Mer information lämnas av Eva Åkesdotter Goedicke, folkhälsostrateg vid landstingets enhet för forskning och folkhälsa, telefon: , e-post: eva.goedicke@liv.se Postadress Besöksadress Telefon (växel) E-postadress Organisationsnummer Landstingshuset Våxnäsgatan diariet@liv.se Karlstad Telefax

8 Tjänsteskrivelse 1 (2) Landstingsstyrelsen Enheten för Ekonomistyrning Annika Kardemark LK/ Avgiftsfri telefonkonsultation Landstinget införde år 2012 en avgift för telefonkonsultation. Avgiften uppgår till 100 kr och ingår i högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård, vilket för år 2014 uppgår till kr. Med telefonkonsultation avses en med patienten i förväg överenskommen telefonkonsultation i stället för ett läkarbesök på mottagning. Det är kvalificerad hälso- och sjukvård som innehåller en medicinsk bedömning och beslut om eventuell behandling eller ändring av pågående behandling. Samtalet ska vara dokumenterat i patientjournal. Alla telefonsamtal är därmed inte avgiftsbelagda utan dessa kriterier ska vara uppfyllda för att avgift ska tas ut. Vid uppföljning av intäkter för telefonkonsultation framkommer stora skillnader mellan divisionerna. I tabellen nedan framgår intäkter för telefonkonsultation från år 2012 till oktober år 2014 (kronor). Division År 2012 År 2013 Ack Medicin Psykiatri Opererande specialiteter Hälsa, Habilitering, Rehab Länsspecialiteter Allmänmedicin Sjukhuset i Torsby Sjukhuset i Arvika Totaler Division medicin och opererande specialiteter har genom åren haft högst intäkter för telefonkonsultation. Inom dessa divisioner är det framför allt verksamheterna för kirurgi/urologi, hud, internmedicin, ortopedi och neurologi som står för den största andelen intäkter. Skillnaderna mellan divisionerna skulle bland annat kunna förklaras med olika arbetssätt inom olika typer av verksamheter. Då det fortfarande är många frågor om när avgift ska debiteras för telefonkonsultation, är bedömningen att det finns en stor risk att det bedöms på olika sätt i olika fall. Förtydliganden har gjorts men det finns fortfarande en osäkerhet när avgift ska debiteras. Det är därmed en stor risk att patienter behandlas olika beroende på vilken tolkning som görs.

9 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (2) När det gäller telefonkonsultation är det ett arbetssätt som kan bli vanligare i framtiden tillsammans med andra indirekta besök såsom internetbaserad behandling. Arbete pågår för att se över internetbaserad behandling och avgift för detta kommer belysas särskilt. Landstinget gör årligen en översyn av avgifter vilket beslutas i fullmäktige i juni. I översynen av avgifter inför år 2016 ska internetbaserad behandling belysas särskilt. Landstinget har sedan år 2012 arbetat för att regelverket för avgifter och högkostnadsskydd ska vara enkelt, skydda särskilt utsatta grupper och att patienter ska behandlas lika. Nuvarande regelverk med telefonkonsultation innebär tolkningssvårigheter och det finns en stor risk att patienter behandlas olika ur ett avgiftsperspektiv. Förslaget är att landstinget i ett långsiktigt perspektiv ser över avgift för indirekta besök såsom internetbaserad behandling och telefonkonsultation. På kort sikt föreslås att avgiftsfrihet införs för telefonkonsultation. Det skulle innebära ett avsteg från den generella principen att avgifter beslutas i fullmäktige i juni. Nuvarande regelverk innebär samtidigt en risk att patienter behandlas olika, vilket kan motivera avsteget. Förslag till beslut att införa avgiftsfrihet för telefonkonsultation och att förändringen träder i kraft från den 1 januari år Gunilla Andersson Landstingsdirektör Harald Ludviksen Stabschef

10 Tjänsteskrivelse 1 (2) Landstingsstyrelsen Verksamhetsstöd Harald Ludviksen LK/ Framtida driftform Nordic Medtest Nordic Medtest är i grunden ett treårigt Vinnova-finansierat testbäddsprojekt (1 oktober september 2015) med målsättningen att etablera ett oberoende och öppet testcenter där vårdgivare i samverkan med leverantörer av IT kan utveckla, testa och på ett säkert sätt införa nya och innovativa IT-tjänster i vård och omsorg. I projektuppdraget har ingått att pröva om det finns realistiska möjligheter att etablera en framtida verksamhet baserat på den verksamhetsidé som Nordic Medtest erbjuder. Ur marknadssynpunkt har svaret varit ja. Efterfrågan på tjänster finns sedan sommaren Ett samarbetsavtal har dessutom träffats med Inera, landstingéns gemensamma bolag för nationell ehälsa. Mot denna bakgrund fick landstingsdirektören vid landstingsstyrelsens sammanträde den 2 3 juni 2014 i uppdrag att utreda framtida driftform för Nordic Medtest. Framtaget beslutsunderlag framhöll vikten av att hitta samarbetspartners för att säkra framtida drift, där även landstinget i Värmland skulle vara en av intressenterna. Förutsättningarna för att i nuläget hitta samverkanspartners på den nationella arenan är begränsade p g a pågående utredningar och diskussioner kring förhållandet, uppgifts- och ansvarsfördelningen etc. mellan Inera, SKL och den nyligen etablerade ehälsomyndigheten. Statusen som projekt utan vetskap om framtida förutsättningar inverkar dock på möjligheten till långsiktiga affärsrelationer och kompetensförsörjning. I dag kan inga avtal tecknas med kunder som sträcker sig längre än september Detta är en stor begränsning eftersom ambitionen är att etablera långsiktiga och ekonomiskt säkra relationer. Att behålla och attrahera kompetent personal blir också svårare ju närmare ett projektavslut kommer. Det finns således ett stort behov att redan 2014 besluta om en verksamhetsetablering. Mot denna bakgrund och landstingets långsiktiga intresse i verksamheten föreslås en övergångslösning där landstinget tar ansvar för Nordic Medtest i samverkan med nuvarande partners under en förlängd projektperiod efter att Vinnova projektet avslutats.

11 LANDSTINGET I VÄRMLAND (2) Förslag till beslut att fortsätta arbetet med att hitta samverkanspartners enligt beslut i landstingsstyrelsen den 2 3 juni 2014, att om avtal med samverkanpartners inte kan träffas innan nuvarande projekttids utgång så tar landstinget ansvar för Nordic Medtest i samverkan med nuvarande partners under en förlängd projektperiod t o m 31 december 2016 Gunilla Andersson Landstingsdirektör Harald Ludviksen Stabschef

12 Verksamhetsplan

13 Innehållsförteckning Innehåll Innehållsförteckning 2 Förord 3 Om Nordic Medtest 4 Värdegrund 5 Vision 6 Verksamhetsidé 7 Kundperspektivet 9 Strategiska mål 9 Verksamhetsperspektivet 10 Bakgrund 10 Inriktning och prioriterade områden 10 Marknadssegment 10 Tjänsteerbjudande 10 Utvecklingsprojekt och samverkan 11 Driftform 11 Nuläge 11 Verksamhetsetablering 11 Intressenter 11 Tidplan 12 Strategiska mål 13 Medarbetarperspektivet 14 Strategiska mål 14 Miljöperspektivet 15 Strategiska mål 15 Ekonomiperspektivet 16 Strategiska mål 16

14 Förord Nordic Medtest är i grunden ett treårigt Vinnova-finansierat testbäddsprojekt (1 oktober september 2015) med målsättningen att etablera ett oberoende och öppet testcenter där vårdgivare i samverkan med leverantörer av IT kan utveckla, testa och på ett säkert sätt införa nya och innovativa ITtjänster i vård och omsorg. Nordic Medtest-projektet är en gemensam satsning som Landstinget i Värmland (projektägare), Karlstads Universitet och IT-stiftelsen Compare Karlstad gör med nationellt stöd från Sveriges innovationsmyndighet Vinnova, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Resultatet av arbetet har fått ett mycket positivt mottagande av vårdgivare och leverantörer på såväl den offentliga som privata sidan. Detta beror på ett stort behov av testrelaterade tjänster inom de flesta områden och den höga kompetensprofil vi uppvisat men framför allt för att vi går in som en oberoende aktör. Projektplanen bygger på i princip tre sekventiella delar. 1) Utred förutsättningar, möjligheter och intresse. 2) Kör något/några pilotprojekt och etablera en första enkel version av grundläggande verksamhetsstruktur. 3) Utvärdera om det finns realistiska möjligheter att etablera verksamheten. Avseende frågan om det finns realistiska möjligheter att etablera verksamheten, så fick vi ett mycket tydligt ja redan under första året. Marknaden tror på vår idé men kan/vill inte vänta tills projektet avslutas hösten 2015 utan har beställt tjänster sedan sommaren Inera, landstingens gemensamma bolag för nationell ehälsa, har tecknat ett samverkansavtal med Nordic Medtest som innebär att vi redan idag är en hovleverantör när det gäller test- och kvalitetssäkring av nationella ehälso-tjänster. Därför har Nordic Medtest under projektets gång genomfört en rad pilotprojekt och en verksamhetsstruktur har etablerats. Arbetet med den tredje sekventiella delen pågår för fullt. Olika utredningar avseende lämplig driftform visar att det lämpligaste för denna typ av verksamhet är i bolagsform med ett brett nationellt och offentligt ägande. Just nu pågår olika utredningar och diskussioner kring förhållandet, uppgifts- och ansvarsfördelningen etc. mellan Inera, SKL och den nyligen etablerade ehälsomyndigheten. Detta gör det svårt att i absolut närtid finna en lämplig lösning för Nordic Medtest samtidigt som verksamheten som sådan är i mycket stort behov av en långsiktig stabilitet både vad gäller kunder och uppdrag som att behålla och attrahera kompetens. Därför kommer verksamheten att under en övergångsperiod drivas inom LiV till dess att förutsättningar för bolagsbildning med lämpliga parter finns.

15 Om Nordic Medtest IT-stödet inom vård och omsorg är omfattande, komplext och under accelererande utveckling med nya innovativa tjänster och produkter. Införandet av dessa förbättringar är en stor utmaning då goda idéer ofta fastnar i otydliga processer med många intressenter men även att nya lösningar produktionssätts utan tillräcklig kvalitetssäkring med allvarliga konsekvenser som följd. Nordic Medtest är ett nationellt test- och kompetenscenter öppet för alla aktörer inom svensk hälso-, sjuk- och omsorgsvård så som myndigheter, landsting, kommuner, privata vårdgivare, leverantörer och innovatörer. Vi tillhandahåller testrelaterade tjänster i alla faser under IT-tjänsters och IT-produkters livscykler. Exempel på tjänsteområden är användbarhet, testledning, certifiering, testmiljö, testdata, utvecklingsstöd, expertrådgivning, med mera. Var och en av Nordic Medtests kundgrupper/avnämare har egna krav som ställs på testtjänster: Vårdtagare vill ha högre patientsäkerhet. Nordic Medtest bidrar till detta genom att testa och kvalitetssäkra både funktionalitet och användarvänlighet innan IT-system i vård och omsorg tas i drift. Vårdgivare vill ha mer vård för pengarna. Nordic Medtest bidrar till detta genom öppen samverkan mellan IT-användare och IT-leverantörer kring utveckling och införande av nya ITtjänster i vården. Leverantörer vill erbjuda mer och säkrare vård-it. Nordic Medtest bidrar till detta genom att ge svenska vårdgivare och IT-företag en ledande position på en snabbväxande marknad för kvalitetssäkrad ehälsa. För att klara dessa krav behövs den breda och öppna samverkan mellan användare och leverantörer av vård-it som Nordic Medtest tillhandahåller. Genom samverkan kombinerar Nordic Medtest vårdnytta med affärsnytta som bidrar till samhällsnytta och det skapar förutsättningar för mer och säkrare IT i vården.

16 Värdegrund All verksamhet inom Landstinget i Värmland vilar på en gemensam värdegrund: Alla människor har lika värde och ska bemötas med empati och respekt Värdegrunden innebär att Landstinget i Värmland genomsyras av en humanistisk grundsyn, där respekten för människors lika och okränkbara värde, jämlikhet och jämställdhet betonas. Nordic Medtest bidrar genom att i sitt dagliga operativa arbete utgå från intentionerna i landstingets värdegrund genom: att behandla varandra med respekt i vardagsarbetet att arbetsplatsen kännetecknas av ett tillåtande klimat att bemöta våra kunder med professionellt förhållningssätt att beakta och vara lyhörda för våra kunders behov

17 Vision Visionen beskriver vad organisationen vill vara. Nordic Medtest har ambitionen att vara: Det självklara kompetenscentret för kvalitetshöjande åtgärder inom ehälsa Till visionen hör även en mission som beskriver den övergripande meningen med organisationens existens. För Nordic Medtest lyder missionen: Genom en kombination av test- och vårdkompetens möjliggör vi säkrare, effektivare och mer användbar IT inom vård och omsorg

18 Verksamhetsidé IT-stödet inom vård och omsorg är omfattande, komplext och under accelererande utveckling med nya innovativa tjänster och produkter. Införandet av dessa förbättringar är en stor utmaning åtminstone två problemområden. 1) Goda idéer och bra lösningar fastnar eller försenas kraftigt i införandeprocesser där många intressenter med olika ansvarsområden och roller är aktiva. 2) Nya lösningar produktionssätts utan föregående lämpliga kvalitetssäkringsinsatser, vilket innebär ett oövervägt/odefinierat risktagande för bl.a. patientsäkerhet, driftsäkerhet och ekonomisk förutsägbarhet. Nordic Medtest är ett nationellt test- och kompetenscenter öppet för alla aktörer inom svensk hälso-, sjuk- och omsorgsvård så som myndigheter, landsting, kommuner, privata vårdgivare, leverantörer och innovatörer. Vi tillhandahåller som oberoende part testrelaterade tjänster i alla faser under och ITtjänsters och IT-produkters livscykler. De tre avnämargrupperna har specifika krav eller drivkrafter som präglar verksamhetsidén och just oberoendet har visat sig vara en central kvalité som Nordic Medtest värnar. Vårdtagare vill ha högre patientsäkerhet. Nordic Medtest bidrar till ökad patientsäkerhet - genom att testa och kvalitetssäkra både funktionalitet och användarvänlighet innan IT-system i vård och omsorg tas i drift. IT-relaterade brister, problem och haverier i vård och omsorg drabbar patientsäkerheten från förlängda väntetider till felbehandlingar och i värsta fall dödsfall. Därför blir det allt viktigare för vårdtagare att nya IT-tjänster i vården testas och kvalitetssäkras - innan de tas i drift. Hittills har vårdgivare och IT-leverantörer testat och kvalitetssäkrat sina egna IT-tjänster oftast var för sig och i egna driftsmiljöer. Det kan fungera bra när det gäller en enskild IT-tjänst. Problemen uppstår när flera IT-tjänster från olika vårdgivare och IT-leverantörer ska fungera tillsammans. Då behövs samverkan mellan vårdgivare och leverantörer för att tillsammans testa och på ett säkert sätt införa nya IT-tjänster i vården. Och ju fler IT-tjänster som ska fungera tillsammans desto fler vårdgivare och leverantörer behöver samverka. Och ju fler vårdgivare och leverantörer som ska samverka desto större behov av en oberoende samarbetspartner. Vårdgivare vill ha mer vård för pengarna. Nordic Medtest bidrar till mer vård för skattepengarna genom öppen samverkan mellan IT-användare och IT-leverantörer kring utveckling och införande av nya IT-tjänster i vården. IT-relaterade brister, problem och haverier i vård och omsorg tar tid, kostar pengar och skapar frustration tid och pengar som behövs i vården och frustration som undergräver förtroendet för IT-systemen. Därför blir det allt viktigare för vårdgivare att nya IT-tjänster i vården testas och kvalitetssäkras - innan de tas i drift. IT-tjänster i vården upplevs ofta som svåra och krångliga att använda av vårdpersonal även det tar tid, kostar pengar och är frustrerande. Därför blir det allt viktigare för vårdgivare att nya IT-tjänster utvecklas i nära samverkan mellan IT-användare och IT-leverantörer och att det finns en testmiljö för denna utveckling som är öppen och tillgänglig för alla vilket bygger förtroende.

19 Svenska vårdgivare får allt fler gemensamma IT-tjänster nationella digitala tjänster för ehälsa som spar tid och pengar. Men ju fler IT-tjänster som ska fungera tillsammans desto fler vårdgivare och leverantörer behöver samverka. Och ju fler vårdgivare och leverantörer som ska samverka desto större behov av en oberoende samarbetspartner. Leverantörer vill erbjuda mer och säkrare vård-it. Nordic Medtest bidrar till globala affärsmöjligheter genom att ge svenska vårdgivare och IT-företag en ledande position på en snabbväxande marknad för kvalitetssäkrad ehälsa. Sverige är sedan många år ett respekterat land för utveckling, test och produktionslansering av IT-system generellt. Vi har etablerad industri, innovativa företag, försklassig akademisk miljö och en IT-mogen befolkning. Nordic Medtest skapar en ny dimension och öppnar helt nya möjligheter för ehälso-segmentet inom IT. IT-relaterade brister, problem och haverier i vård och omsorg är inte bara ett problem för vårdtagare och vårdgivare det drabbar även IT-leverantörer. Stora etablerade företag kan klara även alvarliga haverier men för mindre innovativa företag är bristande kvalitetssäkring inget alternativ då det är vägen till en säker konkurs. Därför blir det allt viktigare för leverantörer att deras IT-tjänster i vården testas och kvalitetssäkras - innan de tas i drift. Testade och kvalitetssäkrade IT-tjänster minskar risken för fel och brister och ökar därmed lönsamheten och kundens förtroende för leverantören. Och ju högre förtroende bland vårdgivarna desto större och fler affärsmöjligheter som kan bidra till att lösa en av vårdens största utmaningar för framtiden. Möjligheten att testa och kvalitetssäkra nya IT-tjänster i en öppen och oberoende testmiljö gör det lättare att utveckla nya och innovativa, säkra och användbara IT-tjänster för vården. Och ju fler smarta digitala lösningar för ehälsa som utvecklas i samverkan mellan användare och utvecklare desto större affärsmöjligheter på en global marknad. Nordic Medtest har som bärande verksamhetsidé att värna om vårt oberoende. Vi tillhandahåller våra tjänster utan att samtidigt representera en kund eller en leverantör och kan därmed på ett neutralt sätt hjälpa till att flytta fokus från ändlösa diskussioner kring skuld och avtal till konkret kvalitetsförbättrande arbete. Dessutom kan vi tillåta oss att drivas av ett nitiskt sökande efter fel och brister samt glädjen i att genom samarbete med användare hitta systemjusteringar som verkligen förbättrar användarvänligheten i praktiken. Därför kan Nordic Medtest arbeta på ett annat sätt än personer som har en aktiv roll i ett utvecklingsprojekt där man ofta medvetet eller omedvetet helst bara vill få igenom flödet. Med vår fokusering kring testområdet har vi möjligheten att på ett effektivt dra nytta av stordriftsfördelar och långsiktighet när det gäller kompetensuppbyggnad, erfarenhetsåtervinning, testmiljöhantering, testprocesser etc. på ett bättre sätt än de flesta andra verksamheter som ofta har ett bredare anslag.

20 Kundperspektivet Nordic Medtest är verksamhet med potentiella kunder i alla aktörer inom svensk hälso-, sjuk- och omsorgsvård. Till exempel myndigheter, landsting, kommuner, privata vårdgivare, leverantörer och innovatörer. Nordic Medtest bidrar till att lösa en av vårdens största utmaningar för framtiden: Att skapa mer vårdnytta med hjälp av nya och innovativa, säkra och användbara IT-tjänster. Nordic Medtest bidrar till att stärka Sverige som IT-nation på en global marknad: Att skapa mer affärsnytta med hjälp av nya och innovativa, säkra och användbara IT-tjänster. För att klara dessa utmaningar behövs den breda och öppna samverkan mellan användare och leverantörer av vård-it som Nordic Medtest tillhandahåller. Genom samverkan kombinerar vi vårdnytta med affärsnytta som bidrar till samhällsnytta Strategiska mål Ett mått på att Nordic Medtest gör skillnad på ovan beskrivet sätt är att kundbasen är differentierad. 40% av kundbasen är enskilda landstinget eller regioner 20% av kundbasen är enskilda kommuner 20% är offentliga leverantörer 15% av kundbasen är privata leverantörer 5% av kundbasen är privata vårdgivare

21 Verksamhetsperspektivet Bakgrund Nordic Medtest är sprunget ur ett fortfarande pågående treårigt Vinnova-finansierat testbäddsprojekt med målsättningen att etablera ett oberoende och öppet testcenter där vårdgivare i samverkan med leverantörer av IT kan utveckla, testa och på ett säkert sätt införa nya och innovativa IT-tjänster i vård och omsorg. Landstinget i Värmland är huvudansvariga för projektet som även inkluderar IT-stiftelsen Compare Karlstad, Karlstads Universitet, SKL och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA). Projektavslut sker 30:e september Resultatet av arbetet har fått ett mycket positivt mottagande av vårdgivare och leverantörer på såväl den offentliga som privata sidan. Detta beror på ett stort behov av testrelaterade tjänster inom de flesta områden och den höga kompetensprofil vi uppvisat men framför allt för att vi går in som en helt oberoende aktör. Marknaden tror på vår idé men kan/vill inte vänta tills projektet avslutas hösten 2015 utan har beställt tjänster sedan sommaren Inera, landstingens gemensamma bolag för nationell ehälsa, har tecknat ett samverkansavtal med Nordic Medtest som innebär att vi redan idag är en hovleverantör när det gäller test och kvalitetssäkringav nationella ehälso-tjänster. Ovanstående innebär alltså att vi redan har etablerat en verksamhet som dock i skrivande stund är begränsad i tid inom ramen för projektet. Inriktning och prioriterade områden Marknadssegment Nordic Medtest har som målsättning: att fortsätta utveckla och befästa vår redan idag goda position när det gäller Ineras nationella tjänster och dess införande att fortsätta utveckla och marknadsföra vårt erbjudande till kommunsektorn att fortsätta utveckla och paketera vårt erbjudande så att det blir attraktivt för den privata leverantörssidan att fortsätta utvecklandet och vårdandet av internationella kontakter och partners i syfte att succesivt etablera verksamheten internationellt Tjänsteerbjudande Nordic Medtest har redan idag ett stort antal genomförda uppdrag som visar på en mycket god förmåga att leverera tjänster inom testmetodik, testledning, användbarhet, certifiering, testutförande, etc. Vi har idag en tjänstekatalog som på en övergripande nivå beskriver ett antal tjänsteområden där vi är aktiva. Ett naturligt nästa steg är nu att konkretisera och bryta ner dessa i tydliga väl definierade och beskrivna tjänster. Vi ska vidare lägga extra stort engagemang på tjänsterna som ligger tidigt i livscykeln och adresserar krav, användbarhet och utveckling. Dels för att det på alla sätt är bättre och billigare att upptäcka kva-

22 litetsbrister så tidigt som möjligt och dels för att det ger en god och naturlig möjlighet till merförsäljning av våra tjänster. Utvecklingsprojekt och samverkan Nordic Medtest har en hög ambitionsnivå och avser inte enbart följa utvecklingen utan även vara med och driva densamma. Vi ska kontinuerligt engagera oss i lämpliga nationella och internationella samverkansprojekt i syfte att utveckla oss själva och det området inom vilket vi verkar. Exempel på samverkansprojekt där vi idag har beslut eller är mycket nära beslut är inom Horizon 2020 och Nordic Innovation. Detta ger oss förutom finanserad verksamhetsutveckling och erfarenhetsutbyte även ett ovärderligt kontaktnät som kan nyttjas vid fortsatt affärsutveckling. Driftform Inom projektet har vi genomfört såväl interna som externa utredningar avseende lämplig driftform för verksamheten. KommunAkutens Förstudie om organisationsform för Nordic MedTest medföljer som bilaga. Dessa utredningar pekar på att den lämpligaste driftformen för denna typ av verksamhet torde vara i bolagsform och med ett bredare offentligt ägande. Nuläge Nordic Medtest befinner sig nu (hösten 2014) i stora stycken i ett mycket positivt läge. Det finns en stor efterfrågan på våra tjänster och vi har en mycket kompetent och väl anpassad bemanning. Det som begränsar och äventyrar fortsatt utveckling och framgång är oklarheten om verksamhetens situation efter projektets avslut. Vi kan t.ex. idag inte teckna avtal med kunder som sträcker sig längre än september 2015 vilket är en stor begränsning eftersom vi har som ambition att etablera långsiktiga och ekonomiskt säkra relationer. Att behålla och attrahera kompetent personal blir också svårare ju närmare ett projektavslut vi kommer. Det finns således ett stort behov att redan 2014 besluta om en verksamhetsetablering. Just nu pågår olika utredningar och diskussioner kring förhållandet, uppgifts- och ansvarsfördelningen etc. mellan Inera, SKL och den nyligen etablerade ehälsomyndigheten. Detta arbete påverkar Nordic Medtest på så sätt att det försvårar möjligheten att driva frågan om den önskade driftformen med ett bredare nationellt ägande av ett offentligt bolag. Verksamhetsetablering För att inte missa den stora potential som finns i Nordic Medtest kommer verksamheten att under en övergångsperiod drivas inom LiV till dess att förutsättningar för bolagsbildning med lämpliga parter finns. Utöver att bedriva ordinarie verksamhet kommer Nordic Medtest att aktivt och intensivt jobba med att åstadkomma en slutlig driftform. Intressenter Det finns ett antal intressenter när det gäller NMTs framtida eventuella bolagsbildning och ägande. Nedan listas de mest uppenbara och hur vi avser arbeta med dem ur ett dirftformsperspektiv. Inera

23 Inera är idag en av NMTs viktigaste samarbetspartners. NMTs styrgrupp bedömer att Inera på sikt kan vara en bra ägare, alternativt att NMTs verksamhet integreras i Ineras. Idag är dock detta inte möjligt att besvara idag då Inera genomgår en egen organisationsförändring. NMT har redan för avsikt att utveckla och fördjupa samarbetet med Inera, men därutöver ska även frågan om ägarskap/organisatorisk integrering väckas. Samtalen bör inledas snarast, men samtidigt visa full respekt för Ineras egen tidsplan gällande omorganisering. SKL SKL är en tänkbar ägare som diskuterats internt i NMT. Idag är det dock oklart hur SKL ställer sig till detta, samt hur det exakta ägarförhållandet skulle se ut. En tänkbar form är att SKL Företag äger NMT. Oaktat driftformsfrågor kommer NMT att etablera samverkansavtal med SKL gällande operativ verksamhet. Inom ramen för detta samarbete blir det naturligt att NMTs organisationsform belyses och om/hur SKL ställer sig till att äga NMT. ehälsomyndigheten ehälsomyndigheten är relativt nyetablerad och NMTs verksamhet ligger i deras intressesfär. NMT ska därför etablera samverkansavtal med myndigheten gällande operativ verksamhet. Inom ramen för detta samarbete ska även NMTs organisationsform belysas ur ett myndighetsperspektiv. Det framstår inte som troligt att myndighetens skulle ingå i ett ägande av NMT men de har sannolikt värdefulla synpunkter på en framtida organisering. Landsting/Regioner NMT har idag en rad samarbeten med flera landsting. NMT ser landsting som en tänkbar ägare av ett bolagiserat NMT. Denna lösning kan se ut på en mängd olika vis, allt ifrån att ett enskilt landsting är ensam ägare till att samtliga landsting kollektivt äger NMT. KommunAkutens förstudie bringar viss klarhet i visa juridiska aspekter av landstingsägande, men det är idag okänt hur landstingen ställer sig till detta. NMT ska därför etablera samarbetsavtal med främst de stora landstingen (SLL, VGR och Region Skåne) gällande operativ verksamhet. Inom ramen för detta samarbete ska även NMTs organisationsform belysas och om/hur landstigne ställer sig till att ingå som ägare av NMT. Tidplan 2014 Beslut om etablering av verksamhet inom LiV under en övergångsfas Fortsatt arbete inom ramen för Vinnova-projekt inklusive externa uppdrag Fortsatt operativt arbete, inklusive avslutande av, pågående Vinnova-projekt Etablering av driftverksamhet inom LiV för externa uppdrag och projekt Omvärldsbevakning och utökad samverkan med intressenter ur ett driftformsperspektiv Inriktningsbeslut om slutlig driftform Driftverksamhet inom LiV Beslut om slutlig driftform och ägande Förberedande arbete inför omstrukturering och ägarskifte Driftverksamhet i slutlig regi

24 Strategiska mål Nordic Medtest har en relation med samtliga segment inom svensk hälso-, sjuk och omsorgsvård Det finns ett tydligt definierat tjänsteutbud som motsvarar kundsegmentens nuvarande och framtida behov Nordic Medtest har etablerats i en slutgiltig driftform senast 2017

25 Medarbetarperspektivet Den verksamhet Nordic Medtest bedriver bygger på djup kompetens inom områdena test, IT och vård vilka alla är under kontinuerlig och snabb utveckling. Att underhålla och vidareutveckla kompetensen är en utmaning. Beläggningsgraden för vår verksamhet kommer också att variera över tid. Av denna anledning är vår strategi att inte bygga upp en stor organisation med fast anställd personal. Vi ska ha en kärna med egen personal och sedan tar vi efter behov in externa resurser från såväl vården som leverantörer av test- och IT-kompetens med färsk erfarenhet och kunskap även från andra branscher. Denna mix av anställningsformer är en av grundidéerna vi jobbar efter. Värdegrund, medarbetarskap och övriga perspektiv innefattar samtliga medarbetare inom Nordic Medtest oavsett anställningsform och tidsaspekter. Strategiska mål Nordic Medtests personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Nordic Medtests personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser tydligt sin roll i helheten. Nordic Medtest är Värmlands mest attraktiva arbetsplats hos studenter, egen personal och partners.

26 Miljöperspektivet Nordic Medtest bidrar till en hållbar utveckling genom tillhandahållandet av våra tjänster samt genom att kontinuerligt minska vår egen miljöbelastning. De projekt Nordic Medtest bedriver inkluderar oftast ett flertal intressenter från olika delar av landet. Verksamheten har en väl fungerande testmiljömetodik som är under ständigt utveckling. Detta innebär dels att testmiljöer på ett effektivt sätt kan samutnyttjas av många olika kunder och dels att kundernas befintliga system virtuellt kan knytas ihop med våra testmiljöer. Med detta förhållningssätt minskar behovet av maskinvara drastiskt jämfört med traditionell testning. De virtuella testmiljöerna ger dessutom den fördelen att projektens olika intressenter kan genomföra gemensamma och sammanhållna tester från sina respektive hemmakontor utan behov av resor. Avseende vårt interna arbete så kännetecknas Nordic Medtest av att: ha medarbetare och samarbetspartners som bidrar till hållbar utveckling genom att de utvecklar, sprider och tillämpar teknik, metoder, synsätt och kunskaper som beaktar detta uppmuntra medarbetare och samarbetspartner till miljömedvetenhet i och utanför verksamheten ständigt och systematiskt förbättra miljöprestanda hushålla med energi, varor och material samt ställa miljökrav på resor, inköp och upphandlingar Strategiska mål Ett vid varje given tidpunkt ha ett korrekt uppdaterat bokningssystem som säkerställer optimalt utnyttjande av befintliga testsystem. Projekt som med samma kvalitet kan genomföras virtuellt på distans ska till 100% också göra det. 100% av resor, inköp och upphandlingar ska beakta miljöperspektivet.

27 Ekonomiperspektivet En av de bärande idéerna med Nordic Medtest är att det ska vara en oberoende och icke vinstgenererande verksamhet. Verksamheten finansieras genom tjänsteförsäljning till betalande, offentliga och privata kunder, och ska alltså drivas på affärsmässiga grunder med en nationell, och på sikt även internationell, kundbas. Eventuellt internationellt genererat överskott ska komma den svenska kundbasen till godo. Målsättningen är att följa principen för god ekonomisk hushållning och generera en marginal på 2% av omslutningen. Målsättningen är satt till en nivå som innebär att Nordic Medtest med hänsyn tagen till verksamhetens art klarar att på egen hand finansiera såväl den löpande verksamheten som den utveckling av kompetens och effektivitet som krävs för att proaktivt kunna bidra till ökad kvalitet och säkerhet så kostnadseffektivt som möjligt. Nordic Medtest ska uppfattas som en attraktiv partner av våra kunder. Två bärande ekonomiska principer för Nordic Medtest är kontrollerad tillväxt och flexibilitet. Med kontrollerad tillväxt avser vi att offentligt finansierad verksamhet inte ska användas för spekulation. Fasta kostnader med längre bindningstid än 12 månader inte ska överstiga 50% av budgeterade intäkter. Utvecklingen inom ehälso-området är i en fas med omfattande förändringar. Detta innebär att kraven och förväntningarna på Nordic Medtests verksamhet kommer att vara under kontinuerlig förändring. En grund för överlevnad är således att snabbt kunna anpassa sig till nya förutsättningar. Med flexibilitet menar vi att varje beslut, inte minst infrastrukturinvesteringar och rekryteringar, noggrant ska värderas med avseende ev. framtida inriktningsförändringar. Avseende utveckling av verksamheten så ska detta i så stor utsträckning som möjligt genomföras med stöd av nationella och internationella fonder. Endera som ensam part eller tillsammans med andra aktörer. Strategiska mål Ekonomisk marginal om 2% av omslutning Fasta kostnader högst 50% av budgeterade intäkter Vid varje given tidpunkt deltagande i minst ett fondfinansierat utvecklingsprojekt

28 Förstudie om organisationsform för Nordic MedTest Kommunakuten A B, H jälmstavägen 8, Vallentuna E-post: christer.hjert@kommunakuten.se w w w.kommunakuten.se Tfn Christer Hjert: Fax: M ob:

29 Innehåll Förstudie om organisationsform för Nordic MedTest Inledning/bakgrund Uppdraget Vissa prioriteringsfrågor Grundläggande rättsliga frågeställningar Organisationsformen och dess förhållande till LOU De s.k. konfliktlösningsreglerna i konkurrenslagen Kort om andra organisationsformer Bildandet av ett aktiebolag Verksamheten i egen regi Bolag med landstinget i Värmland som enda ägare Bolag med flera eller alla landsting som ägare alternativt med flera eller alla landsting och kommuner som ägare Bolag med ett blandägande bestående av Landstinget i Värmland samt ett eller flera privata bolag Sammanfattande rekommendation Kommunakuten A B, H jälmstavägen 8, Vallentuna E-post: christer.hjert@kommunakuten.se w w w.kommunakuten.se Tfn Christer Hjert: Fax: M ob:

30 Inledning/bakgrund Nordic MedTest är ett testcenter för vård-it - ett leverantörsoberoende och öppet testcenter där vårdgivare (landsting, kommuner och privata aktörer) i samverkan med leverantörer av IT-system och programvaror kan utveckla, testa och på ett säkert sätt införa nya och innovativa IT-tjänster i vården (hälso-, sjuk- och omsorgsvård). Nordic MedTest drivs för närvarande i ett projekt som avser utveckla och etablera en öppen testbädd där företag i samverkan med landsting och kommuner, samt senare även utländska aktörer inom hälso- och sjukvård kan utveckla, testa samt på ett säkert sätt införa nya ITtjänster med tillhörande, produkter och processer. Projektet går bra, till och med bättre än förväntat, och man har idag ett behov av att etablera verksamheten i lämplig organisationsform. Under hösten 2013 genomfördes en översiktlig jämförelse mellan olika organisationsformer och man har även i samband med detta utrett de juridiska aspekterna avseende hanteringen av patientdata. 2. Uppdraget Med utgångspunkt i tidigare genomfört arbete önskas en rapport av Kommunakuten AB som beskriver åtminstone de nedan listade fem olika varianterna av organisationsformerna: Del av Landstinget i Värmland Bolag med Landstinget i Värmland som ägare Bolag med flera eller alla landsting som ägare Bolag med samtliga landsting och kommuner som ägare (SKL) Bolag med ett blandägande bestående av Landstinget i Värmland samt ett eller flera privata bolag Rapporten skall belysa fördelar och nackdelar för respektive organisationsform baserat på den verksamhet Nordic MedTest avser att bedriva samt en oberoende slutsats eller Kommunakuten A B, H jälmstavägen 8, Vallentuna E-post: christer.hjert@kommunakuten.se w w w.kommunakuten.se Tfn Christer Hjert: Fax: M ob:

31 rekommendation avseende vägval i frågan. Rapportens syfte är att tjäna som beslutsunderlag till såväl projektets styrgrupp som landstingets politiska ledning. Det finns flera grundläggande rättsliga frågeställningar som måste analyseras inför valet av organisationsform. De två viktigaste frågorna hänger samman med dels den kommunala kompetensen dels lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Dessa två frågor måste analyseras noggrant. Kompetensfrågan är av avgörande betydelse för bedömningen av vad landstinget eller ett landstingsägt bolag får tillhandahålla, detta behandlas i avsnitt 4 nedan. Organisationsformen och dess förhållande till LOU är viktigt som utgångspunkt för huruvida det i framtiden är nödvändigt att tillämpa LOU eller inte för de berörda landstingen, detta kommer att behandlas i avsnitt 5 nedan. Slutligen måste också verksamhetens förhållande till de s.k. konfliktlösningsreglerna i 3 kap konkurrenslagen (2008:579) beaktas. Dessa frågor kommer att beröras nedan under avsnitt 6. Efter de mer generella avsnitten görs en genomgång av de olika alternativen. 3. V issa prioriteringsfrågor Av det material som ställts till vårt förfogande kan utläsas att det finns vissa prioriteringar som behöver behandlas i samband med eller inför val av organisationsform. Detta syns tydligt inte minst enligt promemorian SWOT analys utifrån olika organisationsformer, på kort och lång sikt av Nordic MedTest, daterad den 7 november I SWOT analysen kan tydligt utläsas frågan om och farhågorna kring kontrollen över verksamheten. På flera håll i promemorian tas upp risken för att landstinget i Värmland kan förlora kontrollen över verksamheten. Samtidigt poängteras på flera ställen möjligheterna till nationellt samarbetet och möjligheterna till en såväl nationell som internationell marknad. Detta skall också sättas i relation till SWOT analysens slutsats som pekar på flest fördelar med ett bolag som alla landsting äger. Det finns en viss inkonsekvens i det förda resonemanget eftersom det troligen är mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att för landstinget i Värmlands del få fullständig kontroll och Kommunakuten A B, H jälmstavägen 8, Vallentuna E-post: christer.hjert@kommunakuten.se w w w.kommunakuten.se Tfn Christer Hjert: Fax: M ob:

32 samtidigt utveckla ett nationellt samarbete med samtliga landsting, t.ex. genom ett gemensamägt bolag. Utan att ha kontrollerat med övriga landsting är det rimligt att anta att dessa, om de ska vara delaktiga i ett gemensamt projekt och ett samägt bolag, ställer krav på motsvarande inflytande över verksamheten. Det kan dock finnas vissa möjligheter inom ramen för en bolagisering att ta hänsyn till detta och kunna påverka det i en riktning som är positiv för Landstinget i Värmland, t.ex. vad gäller lokalisering av verksamheten. Vi återkommer till detta nedan under avsnitt Grundläggande rättsliga frågeställningar 4.1. Den kommunala kompetensen Den kommunala kompetensen kan sammanfattas i de rättsliga regler som ger kommuner och landsting åligganden och/eller befogenheter att bedriva viss verksamhet. Huvuddelen av den kompetens som tillkommer landstinget är reglerad i speciallagstiftning såsom t.ex. hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL). Utöver speciallagstiftningen och viss speciell befogenhetsutvidgande lagstiftning regleras den kommunala kompetensen i 2 kap. 1 och 2 kap. 7 kommunallagen (1991:900) (KL). Av 2 kap. 1 KL framgår att kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. I 2 kap. 7 KL föreskrivs att kommuner och landsting får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunen eller landstinget. I förevarande fall råder det inga tvivel om att verksamheten som utgångspunkt är att betrakta som kompetensenligt enligt 2 kap. 1 och 7 KL. Verksamheten har dessutom, som utgångspunkt, sådan anknytning till landstingets hälso- och sjukvårdsansvar att den även torde rymmas inom ramen för hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Kommunakuten A B, H jälmstavägen 8, Vallentuna E-post: christer.hjert@kommunakuten.se w w w.kommunakuten.se Tfn Christer Hjert: Fax: M ob: