instängd råtta) kunde lika gärna vara...cornered horse, för en instängd häst utan möjligheter att fly kan bli mycket våldsam.
|
|
- Christoffer Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Aggression hos hästar Tidningen Hästfynd nr 8, 7 augusti 2001 Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Aggression kan ta sig många olika uttryck hos hästar. Aggressiva hästar kan också skapa svåra problem, inte minst därför att vi människor är så små, lätta, långsamma, svaga och bräckliga i jämförelse med en häst. Olyckor inträffar ganska ofta i form av avsparkade armar och ben och t o m dödsfall. Kan vi göra problemen mindre genom att förbättra vår kunskap om aggressionens orsaker och yttringar hos hästarna? I denna översiktliga artikel ska jag försöka belysa aggression hos hästar genom att först redogöra för vad man vet om aggression hos djur i allmänhet och därefter översätta det till de speciella förutsättningar, som gäller för hästar. De allmänna delarna, dvs om aggression i allmänhet, är i huvudsak baserade på boken Aggression - det så kallade onda av Konrad Lorenz. Ett aggressivt beteende hos ett djur innebär våld eller hot om våld mot en eller flera andra individer. Det våld, som förekommer i samband med jakt, t ex när ett rovdjur jagar och dödar sitt byte, är något annat än aggression. Aggression är en självständig instinkt, en av de fyra stora artbevarande instinkterna: fortplantning, födosökande, flykt och aggression. Aggressionsinstinkten är primärt intraspecifik, dvs den riktar sig i första hand mot artfränder och först i andra hand mot individer av en annan art. Den äkta aggressionens målsättning är INTE att döda artfränden. Aggression har fyra huvudfunktioner: Att fördela arten över biotopen: I naturligt tillstånd strävar alla djur efter att överleva, med tillräcklig tillgång till föda. Den tillgängliga födan inom ett visst område räcker bara till ett visst antal individer av samma art. Det starkaste djuret säkerställer därför sin föda genom att driva undan andra djur av samma art. Aggressionen mot artfränder hjälper alltså arten som helhet att överleva. Djur av andra arter konkurrerar däremot oftast inte om samma föda och tillåts därför utan vidare att leva inom samma område - det finns ingen anledning att var aggressiv mot individer av andra arter. Detta är grundorsaken till revirbeteende hos alla djur, inklusive människan. Det skråsystem vi hade under lång tid i Sverige innebar ju att antalet verksamma yrkesmän inom främst hantverksyrken begränsades för varje yrke, så att alla godkända hantverkare inom varje yrke skulle ha en rimlig chans att livnära sig genom tillräckligt många uppdrag. Hästen är ju ursprungligen ett stäpplevande djur, med i princip obegränsad tillgång till föda. Därför har hästen normalt ingen anledning att försvara sina födoresurser och hästar hävdar normalt inte heller revir. I situationer med begränsad födotillgång inom ett avgränsat
2 område blir läget annorlunda. På en ö utanför USA s östkust finns hästar, som uppvisar klara och tydliga tendenser att försvara revir. En del nära släktingar till hästen, t ex Grevy s zebra, hävdar också revir i traditionell bemärkelse. Varje häst har däremot en privat zon - ett slags litet revir runt omkring sig, precis som vi människor - som de ofta försvarar mot intrång, framförallt mot ranglägre individer i flocken. Ett intressant fenomen i fråga om revir är det faktum att revir hos vissa djur kan fördelas inte bara i rummet utan även i tiden. Det finns beskrivet att katter, som stöter på en färsk doftmarkering av en annan katt, vänder och tar en annan väg. Om doftmarkeringen däremot är några timmar gammal fortsätter den däremot obekymrat att tränga in i det doftmarkerade området. Urval genom rivalstrider: Med tanke på artens fortbestånd innebär det en fördel att avkomman har så starka föräldrar som möjligt. Därför måste hannarna av de flesta djurarter konkurrera med varandra om rätten att para sig med en eller flera honor. Hanar är därför ofta aggressiva mot andra hanar av samma art. Naturens avsikt med rivalstriderna är inte att någon av parterna (den svagare) ska bli dödad - arten bevaras bäst om så många som möjligt överlever. Den starkaste hanen, som har vunnit sina rivalstrider, kan ju förolyckas eller bli offer för ett rovdjur. Rivalstrider följer därför nästan alltid noggrant ritualiserade mönster. Hanarna börjar med att försöka imponera på konkurrenten, ofta genom att göra sig så stora som möjligt. Ger inte det resultat i form av att motparten viker undan, övergår man till hot. Först när alla försök att imponera eller hota har misslyckats tar de till regelrätt våld och börjar slåss. Hos hästar förekommer sådana rivalstrider mellan hingstar. Hingstarna försöker först imponera och hota. De imponerar med hjälp av spänd halsmuskulatur, svansen i vädret och genom att röra sig överdrivet spänstigt. Om någon av kombattanterna erkänner sig underlägsen på detta stadium sänker han huvudet och sticker svansen mellan benen. Om hingstarna börjar slåss använder de framhovarna och tänderna. Sådana strider kan bli mycket våldsamma, men slutar oftast inte med dödlig utgång. För att kunna hävda sig i med någon utsikt till framgång i en rivalstrid måste en hingst vara aggressiv. Hingstar är också naturligt nog mycket mer aggressiva än ston. Ofta får vi människor problem med att hantera hingstar just av denna anledning. Mestadels löser vi detta problem på ett ganska effektivt sätt genom att kastrera hingsten. Studier har visat att hos problemhingstar, som uppvisat oacceptabel aggressivitet, försvinner aggressiviteten mot människor i % av fallen och aggressiviteten mot andra hästar i 40 % (Budiansky). I en undersökning av 140 hästar fann man att minskningen av aggressiviteten är densamma oavsett om hingstarna kastreras före eller efter puberteten (Budiansky). Försvar av avkomman: De flesta djurarter försvarar sin avkomma, även hästar. Djurmödrar försvarar sin avkomma mot alla andra individer, både artfränder och andra, med stor intensitet. Detta beteende styrs helt av aggressionsinstinkten, den så ofta omtalade modersinstinkten finns helt enkelt inte, i varje fall inte som självständig och medfödd instinkt (Lorenz). En nybliven förstagångsmor inom djurvärlden måste faktiskt lära sig att känna igen sin avkomma. Varje art har sina egna medfödda identifierings-signaler. Ett belysande exempel är kalkoner, som har ett ljud - den nykläckta ungens pip - som identifieringssignal. Normalt hackar nyblivna kalkonmödrar intensivt mot allting som rör sig i deras närhet - utom nykläckta ungar, som piper på ett särskilt sätt. En döv kalkonhöna hackar utan tvekan ihjäl sina ungar, eftersom hon inte hör deras pip. En kalkonhöna med normal hörsel kan utan problem fås att ta en uppstoppad iller, som piper på rätt sätt, under sina vingars beskydd.
3 Ston försvarar sina föl både mot andra hästar och mot individer av andra arter. Omedelbart efter födseln nosar och slickar stoet länge på sitt föl, troligen som ett led i identifieringsbeteendet. Om stoet av någon anledning förlorar sitt föl och vi människor försöker ge henne ett annat istället, exempelvis ett nyfött föl som förlorat sin mor, är det oftast mycket stora svårigheter att få stoet att acceptera det nya fölet. Ibland kan man också se hästar försvara en annan vuxen häst, som är skadad. Jag har inte sett några vetenskapliga rapporter om det, men fick en gång fly hals över huvud ur en hage. Min häst var svårt halt (en hovböld, men det visste jag inte förrän efteråt), och ett rasande sto försvarade honom. Samma sto hade enligt utsago tidigare försvarat en annan sjuk valack. Jag vet inte om det bara är ston, som gör så, men det finns ett fall beskrivet där en elefant hade slitit av lårpulsådern på en skötare och hindrade all hjälp till skötaren, så att han förblödde (Lorenz). Förhindra strider inom arten: Rangordning är mycket vanlig hos alla flocklevande djur. Rangordningen har stor betydelse för att förhindra onödiga strider och dödsfall inom arten. Den fastställs genom aggression - det aggressiva djuret skaffar sig en högre rangposition genom att vara aggressivt mot andra individer inom samma grupp. När rangordningen är fastställd behöver individerna inte strida med varandra, utan det räcker oftast med ett lätt hot för att återställa ordningen genom att det lägre i rang stående djuret viker undan för hotet. Rangordningen, som fastställs genom aggression, leder alltså till mindre aggression. Aggression är med andra ord ett effektivt sätt att undvika onödigt våld (Budiansky). Inom en hästflock finns alltid en tydlig rangordning. Denna rangordning anses av vetenskapliga forskare vara tämligen stabil (Fraser), men är inte på något sätt är oföränderlig. En sjuk eller skadad ranghög häst orkar eller kan inte försvara sin rangposition och sjunker därför på rangskalan under sin skada. När skadan är läkt kan den återerövra sin tidigare höga rangposition igen. Utöver dessa funktioner används aggressivt beteende hos djur som försvar mot andra arter. Både hästar och andra djur kan gemensamt angripa ett fientligt rovdjur. En ursinnig älgko, som tröttnat på min morska unga rottweilertiks ihärdiga ståndskall fick med sig hela gruppen om sex älgar och gick till anfall mot hunden. Den rottweilertiken blev inte så ofta rädd, men den gången blev hon det. Hon sökte skydd hos mig, där jag stod mitt ute på ett ganska stort fält. Jag sprang osannolikt fort den gången. Vid ett tillfälle har jag också en gång sett hur några fölston hjälptes åt att sparka ihjäl en griskulting. Gemensamma angrepp mot en fiende kallas för mobbing. Försvar i form av anfall (aggression) mot andra arter när alla andra utvägar är stängda kallas för kritisk reaktion och innebär att djuret slåss för sitt liv med alla medel det har och med förtvivlans mod. Det engelska uttrycket fighting like a cornered rat (slåss som en
4 instängd råtta) kunde lika gärna vara...cornered horse, för en instängd häst utan möjligheter att fly kan bli mycket våldsam. Ett par vetenskapliga grunduppgifter till om aggression hos djur i allmänhet: Bristen på social kontakt, särskilt förlust av den, hör till de starkt understödjande faktorerna för aggression (Freud enligt Lorenz). Aptitbeteende: Instinktiva beteenden är självutlösande, dvs djuret har ett ofrånkomligt behov att utföra ett visst beteende. Det kallas aptitbeteende. Födosöksbeteendet hos katter innebär t ex att katten lurpassar på en mus för att kunna fånga den, döda den och äta upp den. Ibland lyckas katten genast fånga sin mus, men ofta måste den lurpassa länge och intensivt för att lyckas. Lurpassandet är därför en viktig del av kattens beteende för att skaffa föda. Om man ger en katt obegränsat antal möss fångar den och äter möss tills den är mätt. Den fortsätter att lurpassa på fler möss och dödar några till. Så slutar den att döda möss, men den fortsätter ändå att lurpassa på möss. Intressant nog struntar den i möss, som kryper över framtassarna på den, men lurpassar på de möss, som är längst bort (Lorenz). Djur utför alltså instinktiva beteenden (i det beskrivna fallet en katt och födosöksbeteende) oavsett om det finns någon yttre retning för att utföra just det beteendet eller inte. Skillnaden ligger i att om katten är hungrig, så lurpassar den mer intensivt på mössen. Om ett instinktivt beteende länge förblir outlöst kommer djuret att behöva mindre stimulans för att utföra beteendet, tröskelvärdet för beteendets utlösande retning sjunker. Instinktiva beteenden går alltså att förstärka eller försvaga (Lorenz). Aptitbeteende och tröskelvärdesättning är mer utvecklade hos intraspecifik aggression än hos andra instinktiva beteenden. Konsekvenserna av detta i fråga om hästar är att de har ett inneboende behov av att bete sig aggressivt. Om en häst inte får utlopp för sin aggression på ett naturligt sätt, exempelvis i det dagliga umgänget med sina flockkamrater, därför att den är instängd i sin box hela dagarna, så kommer den efter ganska kort tid garanterat att bete sig aggressivt på något sätt, eftersom aggressionsinstinkten är självutlösande. Då kan den börja sparka i boxväggen eller angripa skötaren eller någon annan individ i omgivningen. Detta är en av anledningarna (det finns flera) till att det är mycket viktigt för hästar att dagligen få umgås med andra hästar. Hur visar sig då aggression hos normala hästar? Och hur ska vi hantera aggressivt beteende? Rangordningssituationer: Aggressivt beteende förekommer oupphörligen mellan individerna i en hästflock. Hästar fastställer sin inbördes rangordning genom aggression mot andra hästar, som den vet eller tror har lägre rang. I första hand använder hästar hot om våld genom att stryka öronen bakåt och hota med att bita, alternativt trycka undan den andra hästen med bogen. Visserligen räcker det oftast med hot, för den ranglåga hästen viker nästan alltid undan, om den kan. Om den hästen viker undan är allting klart. Om den inte viker undan tar den ranghögre hästen till det våld den hotat med, den biter eller sparkar. Ston bits eller vänder bakdelen till och sparkar med bakbenen, hingstar och valacker bits eller sparkar med frambenen om de kan (offensiv aggression utförs oftast med framhovarna av hingstar) och använder bakhovarna i första hand som försvarsvapen.
5 Men en häst angriper normalt aldrig en individ med högre rang, den vet att det inte lönar sig. För oss hästmänniskor, som sett ut hästens synvinkel också utgör en sorts flockmedlemmar, innebär det att det är mycket viktigt att hästen uppfattar oss som ranghöga. Om den inte gör det finns risken att vi blir utsatta för ett aggressivt beteende, som är fullkomligt normalt för hästen. Om vi inte är tillräckligt uppmärksamma (det går fort) eller inte vet vad hästens signaler betyder kan vi råka riktigt illa ut. Det ojämförligt bästa sättet att hantera rangordningsaggression är alltså att se till att hästarna alltid ser oss som ranghöga, eftersom en normal häst som inte är rädd aldrig angriper en ranghögre individ. Försvarssituationer: Djur hamnar ofta i situationer, där de måste försvara sig själva, sin avkomma, sin föda eller sin rangposition för att nämna några få exempel. Försvarssituationer innebär mycket ofta att djuret befinner sig i en situation av konflikt mellan aggressivt beteende och rädsla. På hundar och en del andra djur är detta så tydligt att man faktiskt kan mäta det objektivt. Konfliktsituationen kan både försvaga och förstärka aggressionen. En rädd hund är mer oberäknelig än en hund, som bara är aggressiv och inte rädd. En rädd häst försöker alltid i första hand att fly, för hästen är ett s k flyktdjur, med flykt som första försvar. (Flyktinstinkten är den enda av alla instinkter, som har styrkan att ensam ta kommandot över ett djurs beteende, i alla andra situationer styrs djurets beteende av två eller flera instinkter, Lorenz). En häst, som inte har möjligheten att fly, visar ofta tecken på kritisk reaktion, och den kan då bli mycket aggressiv. Innebörden av detta är att om Du bestraffar en häst genom att slå den, så reagerar den med att bli rädd och försöka fly. Om Du hindrar den från att fly, t ex genom att hålla hårt i tyglar, tömmar eller grimskaft och samtidigt skrämmer den ännu mer genom att skrika åt den, så kan hästen mycket väl reagera genom att gå till angrepp och försöka slå sig fri. Det bästa sättet att hantera försvarsaggression är naturligtvis att så långt som möjligt undvika att orsaka rädsla hos hästen och därmed utlösa flyktinstinkten. Ett annat bra skäl att undvika att skrämma hästen är det faktum att en rädd häst inte är mottaglig för att lära sig något nytt. Hämningar: För att förhindra att djur dödar sina artfränder i onödan har naturen mycket ofta skapat beteendemässiga skyddsmekanismer, som förhindrar djur (och människor) att döda artfränder. Infantilt beteende (att bete sig som en unge) eller att vända bort sitt vapen och visa sin svagaste sida är mycket vanliga exempel på sådana hämningar. En normal vuxen hund KAN helt enkelt inte anfalla en valp, som lägger sig på rygg och klämmer fram några droppar urin, hur ursinnig den vuxna hunden än är. En hanhund ger upp i en rivalstrid genom att visa halsen och blotta strupen och segraren KAN helt enkelt inte bita ihjäl rivalen. Föltuggande hos hästar, där föl tuggar på ett speciellt sätt, har samma funktion. Rivalstrider mellan hingstar undviks också ofta, som redan nämnts, genom att en av hingstarna erkänner sig underlägsen.
6 Omorienterat beteende är väldigt vanligt - även hos hästar - i konfliktsituationer. Det gäller i synnerhet i fråga om aggressivt beteende. Det beror på att aggression lättare än de flesta andra instinkter kan avreageras helt och fullt på ett ersättningsobjekt (Lorenz). Anta att Din häst står och tuggar på sitt kvällshö. Du går förbi boxen och ser att nattäcket behöver rättas till. Eftersom det är ganska sent och Du vill åka hem, så väntar Du inte tills hästen ätit färdigt utan går in i boxen för att rätta till täcket. Hästen bryr sig inte om att täcket sitter snett, den tycker det är mycket viktigare att äta hö. Och den vill helst vara ifred när den äter. Om hästen uppfattar Dig som ranglåg varnar den först genom att lägga öronen bakåt eller kanske slå med huvudet åt Ditt håll. Om Du ändå går emot den kan det hända att Du får ett bett eller en spark. Om hästen i stället uppfattar Dig som ranghög kommer den in i en konfliktsituation. Den vill fortfarande äta sitt hö ifred, men den vågar sig inte riktigt på att angripa Dig, eftersom Du är ranghög. Istället kan den bita i boxgallret eller sparka i väggen, dvs den riktar sin aggression mot något annat än det som har utlöst den (Du). Slutligen är det viktigt att veta att aggression faktiskt är förutsättningen för vänskap. Det finns aggressiva djur, som inte kan bilda personliga vänskapsband med en annan individ (t ex reptiler), men det finns inga djur som kan bilda vänskapsband och inte är aggressiva. Ett personligt band och individuell vänskap finns endast hos djur med högt utvecklad intraspecifik aggression (Lorenz). Det personliga bandet och t o m kärleken har sannolikt utvecklats ur den intraspecifika aggressionsinstinkten. Det finns alltså intraspecifik aggression utan personliga vänskapsband, men den finns inga personliga vänskapsband utan aggression (Lorenz). Hästar har stor förmåga till vänskap, både med andra hästar och individer av andra arter, exempelvis människor. En av mina egna allra bästa vänner någonsin heter Calypso (fux, val, 16, 183 cm ö m). Litteratur: Budiansky; Stephen. The nature of horses, 1997 Fraser. Andrew F.: The behaviour of the Horse, 1992 Lorenz: Konrad: Aggression det så kallade onda, 1983
Välkommen till vår skog!!!
Välkommen till vår skog!!! Lär Dig mer om den svenska vildmarken och de stora rovdjuren!! Du kan hälsa på de olika rovdjurens hem och se vad de gör och äter!!!! Ha det så kul!! Lodjur Lynx lynx Hej!! Vill
Läs merLär hästen sänka huvudet!
Lär hästen sänka huvudet! Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Som ryttare vill man också att hästen ska tugga på bettet och skumma kring munnen, eftersom det är ett tydligt tecken på att hästen är avspänd
Läs merInlärning hos hästar Tidningen Hästfynd nr 2, 24 februari 2001
Inlärning hos hästar Tidningen Hästfynd nr 2, 24 februari 2001 Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Hästens medfödda förmåga att lära sig nya beteenden och att anpassa sig till nya förhållanden och situationer
Läs merPRATA INTE med hästen!
PRATA INTE med hästen! Text Sven Forsström Foto Inger Lantz Forsström Det finns tränare som tejpar för munnen på elever som pratar för mycket med sina hästar. Själv har jag än så länge bara hotat mina
Läs merNär du har kommit överens med en häst om att det är du och inte den som är ranghög är
Boken Horsemanship:Layout 1 09-09-13 11.23 Sida 34 KAPITEL 4: Ledarskapsövningar När du har kommit överens med en häst om att det är du och inte den som är ranghög är det dags att befästa och vidareutveckla
Läs merNågon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han
Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med
Läs merTillsammans ska vi göra björnjakten säkrare Den svenska björnstammen växer. Antalet fällda björnar ökar och därmed tyvärr också skadskjutningarna.
Säkrare björnjakt Tillsammans ska vi göra björnjakten säkrare Den svenska björnstammen växer. Antalet fällda björnar ökar och därmed tyvärr också skadskjutningarna. Många jägare kan för litet om björnen
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merSUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004
SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 (utdrag ur en horsemanshiptränares dagbok) Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz En vinterdag för ungefär ett år sedan ringde min telefon. Som så många andra gånger
Läs merHur kan vi förvänta oss att kon uppträder i samband med kalvning? Vad kan hända? Säker djurhantering vid kalvning i dikobesättningar
Säker djurhantering vid kalvning i dikobesättningar Sofie Johansson 2016-11-11 Maria Torsein Hur kan vi förvänta oss att kon uppträder i samband med kalvning? Vad kan hända? Gömmer kalven om kalvning utomhus
Läs merFinns det "besvärliga människor"?
Finns det "besvärliga människor"? I Thomas Jordan artikel tar han upp olika typer av så kallade besvärlig människor. Du vet den typen som många känner obehag inför, någon man undviker eller som bara irriterar
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merIlska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd
För att kunna förstå din ilska och aggressioner behöver du bli medveten om styrkan i ilska och när det är tid för dig att ta kontroll över din känsla och lära dig att styra dig själv i stället för att
Läs merHubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert
Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är
Läs merProblemlösning med hästar
Problemlösning med hästar Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Allt oftare händer det i olika sammanhang att hästmänniskor ber mig om hjälp att lösa problem med hästar. Det kan gälla snart sagt vilken
Läs merFemtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30
Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt
Läs merKan Du Hundspråk? En Frågesport
Kan Du Hundspråk? En Frågesport Hundar kommunicerar främst genom kroppsspråk, lukt och läten. Det är en bra idé att lära sig grunderna inom detta område för att kunna förstå hunden bättre. Testa att svara
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Catarina Bengtsson
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015 Faktorer som påverkar rangordningen i en hästflock Catarina
Läs merIslandshästar är inte som andra hästar om skillnaden mellan aktiva och passiva hanterare
Islandshästar är inte som andra hästar om skillnaden mellan aktiva och passiva hanterare Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz För alla hängivna islandsryttare är det en självklarhet att islandshästar
Läs merLÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3
SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän Förskoleklass åk 3 Innehåll Innan besöket... 1 Notebook Smartboard... 1 Power point... 2 Under besöket... 2 Efter besöket... 2 Till läraren om sällskapsdjur...
Läs merÖppna händer ett säkrare koncept av obeväpnad självförsvar
Öppna händer ett säkrare koncept av obeväpnad självförsvar Under många decennier har man samlat information & diskuterat effektivare och tryggare metoder av självförsvar / obeväpnad kamp samt olika polisiära
Läs merHUR GÖR DJUR? Praktisk del Utförs på Fredriksdal
HUR GÖR DJUR? Praktisk del Utförs på Fredriksdal Etologi är läran om djurs beteende och en etolog studerar djurens signalsystem. Det finns t ex visuella signaler (färger, rörelsemönster, vargen som blottar
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merEpilepsienkät - Hund
1 Epilepsienkät - Hund Datum: 1. Allmänna frågor: Ägarens namn: Adress: Telefon: e-mail: 2. Information om hunden Tilltalsnamn Registrerat namn Registreringsnummer Ras Uppfödarens namn: Födelsedatum: Hundens
Läs merKommandon för klickerträning
Kommandon för klickerträning Klickerträna din valp Klickerträningen utvecklades på 1940-talet av tränare av marina däggdjur som upptäckte att de kunde ge delfiner och valar signaler som uppmuntrade korrekt
Läs merTips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen
Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen TUNNELKULL ISKULL ELEFANTKULL PEPPARKAKSKULL SMÅ STJÄRNE KULL RUTNA ÄGGET KATT OCH RÅTTA AKTA DIN SVANS STAMPA ORM HELA HAVET STORMAR
Läs merJag skall nu berätta en historia som nästan känns som en saga.
Kan verkligen kvantmedicin hjälpa eksemhästar? Finns det verkligen hjälp att få för eksemhästar? Jag skall nu berätta en historia som nästan känns som en saga. Vi har haft islandshästar i drygt 15 år.
Läs mermodiga Första-hjälpen hästar UPPLYSANDE» för säkrare hantering
UPPLYSANDE» för säkrare hantering Första-hjälpen modiga till hästar Hur vi hanterar hästars rädslor kan variera väldigt och resultaten blir inte alltid som vi önskat. Svante Andersson, erkänd hästtränare,
Läs merLedarskap & dominans. Dominansbegrepp & ledarskapsförvirring. www.gk9.se Johan Gullberg
Ledarskap & dominans Dominansbegrepp & ledarskapsförvirring Dominansbegreppet Kort historik dominans Hackordning 1922 (höns) T Schjeldrup- Ebbe Ej rangordning i vilt levande flockar 1963 (Rhesus apor)
Läs merHan bor tillsammans med 20 andra hästar i Polisens stall här i Malmö stad. Mat får de två gånger om dagen.
PROJEKT POLISEN: Polishästar, del 1 Det här är Sierra. Han är 12 år och jobbar som polishäst här i Malmö. Han bor tillsammans med 20 andra hästar i Polisens stall här i Malmö stad. Där har de alla varsin
Läs merMentalitet och personlighet hos hund
Mentalitet och personlighet hos hund Text och foto: Lotta Arborelius, docent En hunds mentala egenskaper brukar beskrivas i termer av temperament eller personlighet. Inom psykologin brukar man definierar
Läs merFrån spermie till champion
Från spermie till champion Varje uppfödares drömscenario! Vägen dit är teoretiskt enkel. Para en bra tik med en bra hane, få arbetsdugliga och friska avkommor. Sälj till en bra valpköpare, så finns det
Läs merCODEX WALLERSTEIN(Cod.I.6.4.2) En översättning av långsvärdsstyckena till Svenska
CODEX WALLERSTEIN(Cod.I.6.4.2) En översättning av långsvärdsstyckena till Svenska Av Mattias Landelius Uppsala Historiska Fäktskola 2015 www.uhfs.se INTRODUKTION Codex wallerstein är en fäktmanual i vilken
Läs merEpilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen.
Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen. Datum: Djurägarens namn: Djurägarens personnummer
Läs merPositiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen Detta test på hur din häst arbetar tar ca tre minuter och bör ingå i uppvärmningen varje dag. Du måste veta vad du vill när du sitter
Läs merPojke + vän = pojkvän
Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna
Läs merEn olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011
En olydig valp Det var en varm dag fram på höstkanten. I en bil satt den lilla jack russell-valpen Puzzel. Hon var en terrier och rätt så envis av sig. När dörren öppnades slank hon snabbt ut. Tyst som
Läs merDiskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Läs merKommunikation och beteende
Kommunikation och beteende Inledning I ditt arbete som växtskötare kommer du i kontakt med två grupper av varelser: Växter och människor. Delkurserna tills nu har rört sig om att hjälpa dig med att bli
Läs merInnehåll. Inledning. Sida 3-4 1. Teknik Batterier Miljö. Sida 8-9 5. Allmänt om träning Kommandon, reaktioner och belöning. 10 6. Frågor om DOG-e-walk
Innehåll Sida 3-4 1. Teknik Batterier Miljö 4-5 2. Funktion Signal 6-7 3. Hunden Hundraser, ålder m.m. Sida 8-9 5. Allmänt om träning Kommandon, reaktioner och belöning 10 6. Frågor om DOG-e-walk Allmänt
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merFakta om Polartrakterna
Pressinformation Stockholm, 2010-12-06 Fakta om Polartrakterna Polartrakterna är en av världens största utställningar om livet i Arktis och Antarktis. I utställningen får besökarna se några av världens
Läs merHandmatning och beröm!
Handmatning och beröm! Det finns vissa saker som vi människor gärna gör dagligen med våra hästar för att vara visa hästarna att vi är vänliga och vill dem väl, eller visa vår uppskattning och kärlek. Ibland
Läs merNr 782 3833. Hunden får inte visa störande aggressivitet eller tydlig skygghet. Hunden förs till prestationen försedd med munkorg.
Nr 782 3833 Bilaga 1. TILLGÄNGLIGHET Hunden förs kopplad och försedd med munkorg genom en människogrupp till domaren. På hunden utförs kontroll av utrustningen och identifikationsmärkningen samt hundens
Läs merPublicerat med tillstånd Märtas hästbok Text och bild Erika Eklund Wilson Bonnier Carlsen 2011
Jag heter Märta. Jag älskar hästar! Det här är min bästa häst Julia. Hon bor på ridskolan. Där finns ridläraren Kattis, alla hästarna och mina ridkompisar. Jag rider där varje vecka. 7 Använd skänklarna!
Läs merKapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE
Kapitel 4 - Naturens häftigaste NATURENS HÄFTIGASTE Ormar som hugger blixtsnabbt. Vargar som ylar i natten. Björnar som ryter. Fästingar som biter sig fast Ska man vara rädd för dem? Nej då! Du behöver
Läs merIslandshästar och passiv hantering igen
Islandshästar och passiv hantering igen Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz För något år sedan redovisade jag i en artikel erfarenheter, som pekar mot att det relativa antalet passiva hanterare kanske
Läs merLäsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel
Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än
Läs merValpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3
Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3 När en valp föds så är den blind och döv, och kan med nöd och näppe röra sig. Ändå har den en sådan överlevnadsinstinkt att den kämpar sig fram
Läs merJesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn
Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet
Läs merINDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander
INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter
Läs merN Y C K E L N T I L L E T T L I V
NYCKELN TILL ETT LIV När du ser på mitt liv som det är nu, med framgång och berömmelse, så kan du säkert inte föreställa dig att jag en gång i tiden helt saknade självkänsla och inte hade någon tro på
Läs merHantering av rädsla med katten som exempel
Hantering av rädsla med katten som exempel Detta är översikten från en 90-minuters föreläsning om hur man bäst förebygger och minskar rädsla hos katt. Men sluta inte läsa här resonemangen går att tillämpa
Läs merEmma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988
Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla
Läs merhade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.
Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt
Läs merEn 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7
Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger
Läs mer7 Etologi hur gör djur?
7 Etologi hur gör djur? 7.1 1 En etolog studerar beteenden 2 Studera ett husdjur 3 Även små djur beter sig 4 Rädda sig den som kan 5 Vart flyttar fåglarna? OH1 Fåglarnas flyttningar 6 Olika typer av beteenden
Läs merVad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala
Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det
Läs merPå Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.
Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning
Läs merPIA. Publicerat med.llstånd Titel Text Bild Förlag
PIA Jonatan är så glad att han nästan svävar in genom dörren till sporthallen. Han är barfota och har träningsbyxor och T-shirt på sig. Han ser fram emot att få flyga genom luften med ena benet framför
Läs merSkruttan - flickan. med en mage som luras
Skruttan - flickan med en mage som luras Skruttan - flickan med en mage som luras Skruttan, flickan med en mage som luras. En saga om och för barn med Prader-Willi syndrom. Skruttan är inte som alla andra
Läs merAlexandra Lind Labanskolan
Hej! Jag heter Alexandra och jag går sista året på. Jag har valt att forska om delfiner därför att dem är mina favoritdjur. Dom är både vackra och smarta. För att hitta information så har jag lånat böcker
Läs merSammanställning av FSK enkät som gjorts i samband med revideringen av RAS.
Sammanställning av FSK enkät som gjorts i samband med revideringen av RAS. Enkäter utskickade till medlemmar tillsammans med Field spaniel Nytt nummer 3 2013. Totalt 120 stycken utskick gjordes till klubbens
Läs merPositiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller
Läs merVad svarade eleverna?
Vad tycker eleverna om sina skolor? Vad svarade eleverna? Tjej 78 50 % Kille73 47 % Vill inte svara 8 5 % Vad är det bästa med din skola? att man känner alla. maten och att fröknarna har tid med en bra
Läs merMina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd
Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd Av Henrik Ståhlberg Det sägs ibland att människor med autism inte kan tycka synd om andra. Hos människor som inte kan så mycket
Läs merBAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL
BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag
Läs merTa vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.
Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör
Läs merHästens tänder. Distriktsveterinärerna tipsar
tänder Distriktsveterinärerna tipsar Hästens tänder 2 Inledning Vi människor har haft hästen som husdjur i nästan 6000 år, vilket endast är en bråkdel av den tid som hästen har funnits och utvecklats till
Läs merPublicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006
I huset vid havet var det lördag, och i köket stod mamma och diskade. Zackarina höll henne sällskap, så att hon skulle ha det lite roligare. Hon rullade omkring på golvet, fram och tillbaka, och ylade.
Läs merSveriges bönder om djur och etik.
Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande
Läs mer>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR
>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater
Läs merFÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)
FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer! (Joh 8:11) Det kommer ett starkt budskap från vår Herre
Läs merJa nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.
Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man
Läs merUPPSALA PONNYKLUBB TEORI För Ryttarmärke 1
UPPSALA PONNYKLUBB TEORI För Ryttarmärke 1 HÄSTENS DELAR Nosrygg Ganash Hals Manke Länd Rygg Kors Svansrot Bringa Bog Bakknä Underarm Framknä Kastanj Has Skenben Kota Krona Skenben Karled Hov Så här är
Läs merHur mycket har du besvärats av:
SCL 90 Namn: Ålder: Datum: INSTRUKTIONER Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran
Läs merVAD VAR DET JAG SA? Om kommunikation mellan människa och djur. Anna Tykesson. Skriften är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne 1
VAD VAR DET JAG SA? Om kommunikation mellan människa och djur Anna Tykesson Skriften är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne 1 Text och foto: Anna Tykesson Layout: Tyke Tykesson Tack till
Läs merFlykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material
Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige
Läs merFrågor och svar angående vildsvin
Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var
Läs merVåld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?
Våld i nära relation Hur ser det ut? Vem, när och varför? www.karlskoga.se Våld är ett svårt ord vem vill För oss är det viktigt att skilja på person och handling. Inget blir bättre av att man stämplar
Läs merStall Flitige Lise. Resan. Boende
Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av
Läs merDiabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling
Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning
Läs merBILAGA 14. RAS Clydesdale A. RASBESKRIVNING
BILAGA 14 RAS Clydesdale A. RASBESKRIVNING Färger att föredra är de traditionella färgerna, mörkbrun eller brun med vit strimbläs och fyra vita helstrumpor. Vanligt förekommande är fux, svart, ljusbrun
Läs merJag ringde upp Lars Östrell som har hand om polishästarna här i Malmö och ställde några frågor om polishästar och hur de jobbar.
PROJEKT POLISEN: Polisrytteriet, del 1 Jag ringde upp Lars Östrell som har hand om polishästarna här i Malmö och ställde några frågor om polishästar och hur de jobbar. Hur gamla är hästarna? De är mellan
Läs merRödluvan. Med bilder av Mati Lepp
Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom
Läs merPositiv Ridning Systemet Hästens psyke Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Hästens psyke Av Henrik Johansen mottaglig för belöning och beröm. Den har ett fantastiskt minne och ett otroligt lokalsinne. Den får snabbt vanor som den sedan håller fast vid.
Läs merFlickor, pojkar och samma MöjliGheter
Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra
Läs merTräningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB
Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består
Läs merÅlder: speciellt för de yngre, 1-3 år, även om många äldre barn säkert också tycker om att titta på bilderna och prata om dem.
Övning - Hur känner djuret - hur känner jag? Övning Hur känner djuret - hur känner jag? Ålder: speciellt för de yngre, - år, även om många äldre barn säkert också tycker om att titta på bilderna och prata
Läs merVerktyg för Achievers
Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem
Läs meren lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum
en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen
Läs merPappor står utanför lagen
1 av 5 2012-02-23 17:04 Pappor står utanför lagen AKTUELLT Hur länge ska vi pappor bli behandlade som idioter som inte kan ta hand om våra egna barn? Det frågar sig en pappa som känner sig överkörd och
Läs merGrådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER
Grådask eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER (före detta Snövit) (hennes man) (den åttonde, bortglömde, dvärgen) SÅNGER Min dröm, vart
Läs merKonflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter
Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket
Läs merWebbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö
Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,
Läs merISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur)
Grupp 5 FCI-nummer 289 Originalstandard 2000-10-25 FCI-Standard 2000-11-29; engelska SKKs Standardkommitté 2001-12-06 ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag
Läs merKapitel 10: Sidvärtsrörelser
Kapitel 10: Den här övningen (öppna) har så många förtjänster att jag räknar den som alpha och omega bland alla övningar för hästen som syftar till att utveckla fullständig lösgjordhet och perfekt rörlighet
Läs mer