Minnesanteckningar Framtidens Trähusfabrik Logistik 27/5-10

Transkript

1 Minnesanteckningar Framtidens Trähusfabrik Logistik 27/5-10 Närvarande: Jan Nilsson Finndomo AB, Urmas Kömmits Regionförbundet södra Småland Johan Blixt Södra Timber, Bengt Sahlberg Forshem Industri AB, Benny Fransson Linnéuniversitetet, Thomas Bajer Moelven Utvikling AS, Peter Norrman Linnéuniversitetet, Tomas Bengtsson Södra Timber AB, Bengt Johansson J & J Trä AB, Torbjörn Håkansson Linnéuniversitetet, Tomas Nord Linköpings Universitet, Roger Bendz CAD-Q, Johan Palm Träcentrum, Nässjö, Christoffer Fält Linnéuniversitetet. Medverkande: Diana Unander Nordle Regionförbundet södra Småland/Linnéuniversitetet, Helena Forslund, Linnéuniversitetet, Lars-Olof Rask Linnéuniversitetet, Thomas Thörnqvist Linnéuniversitetet, Lars Eliasson Linnéuniversitetet, Johanna Skoog Tunga fordon, Bo Carlsson Linnéuniversitetet och Michel Azoulay KTH. Inledning Lars Eliasson började med att hälsa alla välkomna samt gav en bakgrundspresentation till dagens seminarium som är första delen av tre i sen seminarieserie inom ramen för projektet Framtidens Trähusfabrik, som i sin tur är en del av ett större EU-projekt med namnet Dynamik i Småländska Kluster (DISK). Inom ramen för Framtidens trähusfabrik har en rad aktiviteter genomförts exempel på dessa är en workshop våren 2009, en konferens hösten 2009, två examensarbeten ett under våren 2009 och ett nu under våren Nästa steg är nu seminarieserien tillsammans med en rad företagsbesök samt ett pilotprojekt om robotisering tillsammans med Robotdalen och Vinnova. Lars introducerade även programmet för dagen och de förändringar som skett pga sjukdom. Utbildningar inom skog och trä på Linnéuniversitetet Nina Albrecht kom in och drog en snabb-presentation av utbildningar inom Skog och Trä på Linnéuniversitetet. Den i särklass mest populära utbildningen är Hållbart familjeskogsbruk som har studenter från hela landet i alla åldrar. Övriga utbildningar finns på både distans och campus och söksiffrorna har gått uppåt under den senaste ansökningsperioden. För tillgället håller man på att planerar en masterutbildning i skog och trä med två möjliga fördjupningar skogsteknologi eller träteknologi. För mer information kontakta Nina på: nina.albrecht@lnu.se eller Framtidens Trähusfabrik Logistikfrågor Då Åsa Gustafsson dessvärre inte kunde vara med pga sjukdom presenterade Lars-Olof Rask på egen hand vad som finns gjort inom området när det gäller logistikfrågor på olika nivåer. Inom logistiken pratar man om tre olika typer av logistik och styrningen av olika flöden: inköp och anskaffning, produktion och distribution. Bristande lagertillgänglighet, långa ordercykeltider, otillförlitliga leveranstider, höga transportkostnader, ryckig produktionsplanering, tung orderadministration osv är några vanliga symtom på dålig logistik. Lars-olof presenterade olika typer av logistikstrategier och leverantörsnätverk samt flöden mellan kunder och leverantörer och vilka konsekvenser dessa kan få. 1

2 Under presentationen var det några som nickade instämmande och verkade känna igen sig medan andra skakade på huvudena och kunde inte alls relatera till de teorier som presenterades. För mer information se Lars-Olofs power-point presentation eller kontakta honom på: eller Studentarbeten på ditt företag? Utveckling i samverkan. Helena Forslund avdelningschef för logistikavdelningen på Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet gav en kort presentation om möjligheten att samverka med studenter som under utbildningen gör olika studierelaterade arbeten och där det kan finnas ett vinna-vinna perspektiv för företag att engagera sig. Studenterna kan läsa på olika nivåer dels inom civilekonomsprogrammet på år tre och fyra, på en ettårig magister termin eller en internationell masterutbildning som ges på både ett och två år. Arbetena är olika när det gäller djup och nivå allteftersom studenterna utvecklas, mognar och lär sig mer i ämnet. Exempel på samverkan är under höstterminen då studenterna genomför ett logistikprojekt här är inte kraven så formella och studenterna är ännu ganska gröna men oftast mycket nyfikna och engagerade här har företaget större möjligheter att påverka arbetets utformning. Kandidat och magisteruppsatser har större formella krav och mognaden fördjupas ju mer studenterna har läst, båda uppsatserna ligger under mars-juni men har man uppslag för samverkan bör de inkomma senast januari. Examensarbetet som är det nya för civilekonomsprogrammet sträcker sig över en hel termin januari-juni och här har ni möjlighet att göra ett avancerat arbete som är stort i omfattning tillsammans med mogna studenter. Helena berättade även lite om de olika möjligheter som finns för att ingå i ett forskningsprojekt. För mer information om logistikutbildningarna och möjligheter tillsamverkan se power point presentationen eller kontakta Helena direkt på: helena.forslund@lnu.se eller Diana Unander Nordle som arbetar med initiativet Studenter i Regionen som är kopplat till Regionförbundet södra Småland och Linnéuniversitetets samverkansavdelning informerade om vilka andra möjligheter som finns till samverkan med studenter. Det kan vara allt från marknadsföring av varumärken som många gånger är eftersatt bland trähusföretagen, till ekonomi, personalfrågor då trähusföretagen är mycket konjunkturkänsliga till materialkvalitéer och inköp. Har du inte en tydlig ingång med ett uppslag eller inte vet om det kan vara intressant för en student att arbeta med så finns det mellanmänniskor som Diana och Torbjörn Håkansson från samverkansavdelningen som var med under dagen. Viktigt att påpeka att det hela tiden handlar om studenter under utbildning så det är inte fråga om några konsultuppdrag och mycket av utformning och inriktning på arbetet sker mellan student och handledare på universitetet för att få den teoretiska kopplingen. Företaget har dock sen stor möjlighet att komma med uppslag och tillsammans med studenten utforma projektet och majoriteten av företagen som samverkar med studenter säger sig ha vunnit mycket på samverkan. Diana delade även ut ett dokument om vad det kan innebära att samverka med en student vad man bör tänka på osv. Vill du veta mer om samverkan eller diskutera några konkreta frågeställningar hör då av dig till Diana på: diana.unandernordle@rfss.se eller eller gå in på Lars-Olof Rask avslutade passet med några konkreta exempel på genomförda uppsatser som genomförts av studenter i samverkan med sågverk och trähusföretag. 2

3 Kommentarer: Flera av deltagarna berättade att de har samverkat med studenter vid olika tillfällen med skilda resultat. Bland andra Thomas Bajer från Moelven Utvikling AS visade ett stort intresse för alla typer av samverkan och flera andra nickade instämmande. Att ta in studenter som gör arbeten och sedan om möjligt anställa dem kan vara en väg till att öka kompetensen i företagen för på att så sätt öka konkurrenskraften och se över möjligheterna till ökad förädling och produktutveckling. Projektet Leverantörsutveckling Johanna Skoog som arbetar på Tunga fordon som är ett kluster för företag som arbetar med tunga fordon exempel på medlemsföretag är Volvo CE och Rottne Industrier hade bjudits in för att presentera ett projekt de arbetar med inom ramen för Dynamik i Småländska Kluster. Syftet med Johannas presentation var att ge en del inspiration från andra branscher och visa exempel hur man kan arbeta med leverantörsutveckling. Syftet med projektet är att öka innovationsförmågan och konkurrenskraften hos regionens (med omnejd) leverantörer, vars nuvarande och potentiella kunder är maskintillverkare inom den tunga fordonsindustrin. Projektet har delats in i tre delprojekt: Beställningsstrategier och krav, Kundens framtida produktfunktionsbehov och Leverantörsstrategier och behov. I delprojekt 1 om Beställarstrategier och krav genomfördes en beställarturné bland Tunga fordons maskintillverkare (OEM) för att skapa en förståelse av maskintillverkarens krav på sina leverantörer och vilka former av beställarstrategier som används i dag. Turnén pågick mellan oktober 2008 och februari 2009 och resulterade bland annat i en identifiering av tre olika leverantörstyper som används i dag: 1. Delsystemleverantör, 2. Komponentleverantör, del i system, 3. Komponentleverantör, komponent/ lego. I delprojekt 2 har olika branschseminarier genomförts tillsammans med en delphistudie. När det gäller det tredje och sista delprojektet leverantörsstrategier och behov bygger det på olika aktiviteter som leverantörsturné, storseminarium/ temadagar, fokusgrupper och kurser. Genom leverantörsturnén har leverantörer i regionen, med omnejd, identifierats; deras situation, form av industri, leverantörstyp och behov inför framtiden. Besöken har skapat en förståelse om vilka område som behöver utveckling. För mer information kontakt Johanna på: , eller på johanna@tungafordon.com I samband med och efter Johannas presentation kom gruppen igång ordentligt med kommentarer och inlägg. Fråga: Är medlemsföretagen med i andra nätverk? Svar: Några är nog det bortsett från branschorganisationer och arbetsgivarorganisationer men klustret är ganska unikt för den här gruppen med företag. Då man inte är så många och har arbetat tillsammans under en längre tid som vågar företagen vara mycket öppna mot varandra och det finns en stor tillit inom klustret. Kommentar: När det gäller träsidan så finns det många olika kluster och nätverk runt om i landet med olika syften och mål så det lan ibland vara svårt för företagen att prioritera var man skall vara med och inte. Fråga: Hur tajt arbetar man tillsammans? Svar: Företagen har gemensamma utvecklingsprojekt men man har till exempel inga gemensamma affärssystem och man arbetar inte med gemensamma inköp eller liknande. 3

4 Frågor utan svar: Vilka egenskaper är egentligen viktigast? Skall man tänka regionalt, nationellt eller internationellt kring leverantörsutveckling? Outsourca eller inte, hur arbetar man? Hur utvecklar man leverantörerna inom trä? Kommentar: När det gäller träindustrin så ser förhållandena mellan kunde och leverantör annorlunda ut i jämförelse med i fordonsbranchen där beställaren oftast är stor med mindre leverantörer. I träindustrin är sågverken oftast stora koncerner medan beställaren är små. Detta innebär att det finns en stor risk att man som beställare hamnar i knät på leverantörerna och måste foga sig efter utbudet snarare än att leverantörerna fogar sig efter efterfrågan. Kommentar: Viktigt att se att även om vi till viss del är konkurrenter inom branschen så konkurrerar vi som bransch gentemot andra material. Det är därför viktigt att vi går samman och utvecklas gemensamt annars kommer vi hamna långt efter andra material. Det finns inte rum för interna stridigheter. Kommentar: Inom träbranchen finns en mycket rigid struktur och steget till utveckling är stort. Mycket av den utveckling som sker är en direkt följd av krav som kommer i form av myndighetsbeslut snarare än en förändringsbenägenhet. Kommentar: Flera sågverk har sålt ut sina underhållsavdelningar och köper istället in tjänsten, Kommentar: Sågverken säljer idag en bulkvara till den som betalar mest utan att ställa krav. Ställer någon krav är det lättare att vända sig till andra kunder än att utveckla produkten. Vi måste komma ifrån det här förhållningssättet. Kommentar: Vi har valt att köpa in av mindre sågverk som är på tårna och vill utvecklas. Fråga: Segmentering av sågverksbranschen? Kommentar: Ta tillexempel en takstol plockat via grossist för att få rätt kvalité kan innebära stora sparmöjligheter. Fråga: Hur ser processen/dialogen ut? Vem driver på? Kommentar: Om hustillverkarna går samman till en beställarsamverkan inom husproduktion och börjar ställa krav på till exempel material med höga toleranser kan det bli skillnad. Problemet är att många av hustillverkarna ursprungligen kommer från sågverksbranschen vilket innebär att traditionen och synen på beställare -leverantör sitter djupt från början och man nöjer sig med hur det fungerar idag. Kommentar: Vi måste börja arbeta mer med kvalitésäkring i alla leden. Produktspecificeringar saknas. Krav på material saknas. För att öppna ögonen på aktiva inom branschen måste vi kanske börja arbeta med studier av kvalitetsbristkostnader och göra det hela kvantifierbart. Konstruktioner/dimensionering hur mycket slängs hur skulle det kunna se ut? Hur kan nanoteknologi förbättra kvalitén på trähus och trähusföretagens lönsamhet? Michel Azoulay från KTH började att berätta mer om nanoteknologi och The NanoGrowth Initiative För mer information se Michlels power point presentation. Bo Carlsson från Linnéuniversitetet dök ner i en mer konkreta frågeställningar som berörde trähusföretagen och besvarade frågor som Hur nanoteknologi bidra till att ge mervärde till en trähusfasad? 4

5 Bo berättade bland annat om hur man inom nano försöker efterlikna naturen med till exempel smuts och vattenavstötning likande de inbyggda funktioner som finns hos en lotusblomma. Med hjälp av nanoteknologin finns det stora möjligheter för utvecklingen av trä som material det är ekologiskt riktigt och är återvinningsbart vilket innebär att det ligger rätt i tiden. Bo gav ett konkret erbjudande om att vara med i ett enkelt projekt. För mer information se Bos power point presentation eller kontakta honom på: bo.carlsson@lnu.se eller , Flera av företagen visade intresse av att veta mer och pratade vidare efter seminariets slut. Kommentar: Spännande med den konkreta nytta så vi ser vad vi kan använda ny teknologi till. Efter denna programpunkten knöt Lars Eliasson ihop säcken, tackade för visat intresse och flaggade lite för nästa seminarieträff som går av stapel den 22/9 och berör Kvalité ur olika aspekter. Vid tangenterna, Diana Unander Nordle, Regionförbundet södra Småland. 5