Trygghet i Tranemo kommun. - En kartläggning och analys av behov och insatser

Transkript

1 Trygghet i Tranemo kommun - En kartläggning och analys av behov och insatser 1

2 Diarienr: 489 A / Vid frågor om innehållet, kontakta: Stefan Hellberg, Brottsanalytiker Polismyndigheten Regionkansliet Verksamhetsstyrning & analys

3 INNEHÅLL 1 FÖRORD SAMMANFATTNING BAKGRUND SYFTE OCH METOD SYFTE AVGRÄNSNING DATAMATERIAL/FORSKNINGSMATERIAL SVARSFREKVENS OCH BORTFALL BAKGRUND TILL EMPIRISK KONTEXT UPPFÖLJNING AV SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSEN RESULTAT ALLMÄNHETENS BILD VIA TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN POLISENS BILD CAN SKOLELEVERS DROGVANOR MEDIEARKIVET DISKUSSION OCH REKOMMENDATIONER BILAGOR Bilaga 1 Kronobergsmodellen Bilaga 2 Älvsborgsmodellen Bilaga 3 Trygghetsvandringar Bilaga 4 Forskning: Former av brottsprevention/ Begreppsförklaring Bilaga 5 Buskörning och mopeder Bilaga 6 Samverkan mellan lokala grupper och det offentliga för att minska brott Bilaga 7 - Samverkan, tillit och vägledande projekt

4 1 Förord Människan är en komplicerad varelse och vi lever alla i en komplex värld. I denna värld har vi byggt upp samhällen, som av sin natur är mer eller mindre avancerade. I dessa samhällen, likt Tranemo kommun, uppstår emellanåt problem. Dessa problem kan i sin tur vara av mer eller mindre komplex karaktär och beroende av en mängd faktorer. Faktorerna i sig kan även de vara mer eller mindre komplexa. Ur dessa problem kan det således växa individer som ser möjligheter, för egen vinnings skull eller av andra syften, i att ägna sig åt olaglig och/eller destruktivt och asocialt leverne. Att i efterhand försöka identifiera roten till följderna av vissa människors kriminella, destruktiva och asociala handlingar är svårt, näst intill omöjligt. Diskussionen kan lätt börja handla om vem som har ansvaret, vems är felet till att problemen uppstår och vem eller vilka borde ha gjort något? Istället bör vi lyfta blicken och se till vad vi kan göra för att förebygga den här typen av problem i framtiden. Det ligger i allas intresse och är allas ansvar att skapa en bättre framtid och en trygg och säker närmiljö för alla. Analysgruppens rekommendation med föreliggande rapport är således i stället att vi identifierar de problem vi ser kring en företeelse. Företeelser som kan handla om invånarnas oro, utsatthet för brott, otrygga trafikmiljöer och liknande. Har vi alla fokus på identifiering av de bakomliggande grundproblemen kring en företeelse, kan vi på lång sikt komma åt både symptom på ett problem och själva grundproblemet. Det arbetet kan då skapa en trygg kommun utan invånare som bär på en oro kopplad till staden. Varje problem som identifieras består som ovan nämns ofta av flera faktorer. Ansvaret för dessa faktorer kan ligga på enskilda men emellanåt ligger de på flera av varandra oberoende aktörer inom en kommun, likväl som aktörer som har sina huvudsäten i andra geografiska områden. Då måste en samverkan till. En samverkan som ibland kan bestå av kommunala och statliga instanser likväl som näringsliv, religiösa samfund, föreningar och intresseorganisationer. Inte att förglömma är den enskilda medborgaren, som ofta är en förälder, aktiv i föreningar kanske arbetandes inom kommun, stat eller näringsliv. De problem som analysgruppen problematiserar runt i föreliggande rapport är några av de viktigaste områdena runt begreppet oro, vad som skapar oro, varför stadens invånare upplever oro och otrygghet i sin närmiljö. Exempelvis kan det handla om områden som ungdomar som skolkar, sniffar eller uppvisar asociala beteenden. Om ungdomar skolkar eller sniffar är det ett tecken på att allt inte står rätt till. Detta asociala och destruktiva levnadssätt kan emellanåt leda till än mer destruktivitet, så som kriminalitet och användning av tyngre droger. Individer med destruktiva beteenden söker sig till varandra och bildar olika former av nätverk eller gäng. Nätverken och gängen ägnar sig emellanåt åt destruktiva handlingar som påverkar många andra människor. Det kan handla om skadegörelse och klotter, aggressiv bil-, MC- och mopedkörning, alkohol- och droghantering och så vidare. Allt nämnt skapar i sin tur oro och otrygghet för alla medborgare i ett samhälle. Alla har vi ett ansvar att skapa det samhälle vi vill leva i, där vi kan känna oss trygga med så liten känsla av oro som möjligt! Stefan Hellberg Brottsanalytiker Polisområde Älvsborg 4

5 2 Sammanfattning Bakgrund: Vart tredje år genomför polisområde (PO) Älvsborg, tillsammans med de 10 kommuner som ingår, en trygghetsundersökning vilken bland annat syftar till att delge invånarnas upplevda trygghet, utsatthet för brott samt ge rekommendationer på vad polis och kommun kan göra för att öka tryggheten inom kommunen. Syfte & metod: Hur trygga eller otrygga är invånarna i Tranemo kommun och vad kan polis och kommun göra för att öka tryggheten ytterligare? För att finna svar på dessa frågor har rapporten ett tvådelat syfte. Rapporten ämnar först beskriva eventuella problemområden sett utifrån ett flertal perspektiv. Därefter syftar rapporten till att ta fram rekommendationer för hur polis och kommun, enskilt och i samverkan med varandra och övriga samhällsaktörer, kan komma tillrätta med eventuella problemområden, på kort och lång sikt. Materialet består av (1) statistiska källor så som Status 1, CAN 2 - Skolelevers drogvanor 2013 och Trygghetsundersökningen 2014, (2) kvalitativ data bestående av nyhetsartiklar publicerade i tryckt svensk press och (3) för sakfrågorna relevant forskning. Resultat: I Tranemo kommun framkommer vissa specifika problemområden. Ett par av dessa är höga nivåer av alkohol- och droganvändning (och då främst bland flickor) och ovårdade trottoarer och gator inom stadskärnan. Trafiken är också en stor källa till irritation. Respondenterna i Tranemo upplever att trafikrelaterade problem i form av bilister som bryter mot trafikreglerna och kör för fort förekommer i hög utsträckning. Dessutom uppger medborgarna att det råder en hög nivå av tung trafik och buller. Det som främst förtjänar ökat fokus från Polis och kommun, är alkoholrelaterad problematik bland kommunens elever, där andelen riskkonsumenter (flickor i åk 9) är en bra bit över genomsnittet för landet i stort. Att alkoholdebuten för vissa skett innan 13 års ålder gör bilden än mer problematisk. Att ungdomar i Tranemo har en hög alkoholkonsumtion och att de uppger att det är lätt att få tag i folköl, alkohol och cigaretter bör ses som varningsklockor som måste tas på allvar. Medborgarna i Tranemo har ett relativt lågt förtroende för polisen, men önskar en ökad synlighet och närvaro från polisens sida. Som ett led i detta och att motverka både brott och destruktivitet bland unga rekommenderas polisen inleda ett arbete enligt Älvsborgsmodellen 3, även inom Tranemo kommun. Rekommendationer: Mot bakgrund av resultaten och den bild som framträder genom intervjuer och viss forskning rekommenderas Polisen att göra följande: Införa Älvsborgsmodellen Riktade insatser mot trafiken, bl.a. beteendeövervakning och kontroller av mopeder och MC Delta i trygghetsvandring Fortsätta med kontroller av cigarett- och ölförsäljare, tillsammans med kommunen Använda Kronobergsmodellen i högre utsträckning Mot bakgrund av resultat och den forskning som finns kring den specifika problematiken rekommenderas kommunen att göra följande: Genomföra trafiksäkerhetsinformation för elever Identifiera områden där destruktiva beteenden i trafiken märks i störst utsträckning, och på sikt bygga om dessa områden eller vägar Anordna trygghetsvandring inom tätorten Fortsätta med kontroller av cigarett- och ölförsäljare, tillsammans med polisen 1 Status: Besluts- och statistikstöd för operativ verksamhet, inom polisen. Status används som ett statistiskt informationssökningsprogram, med bland annat anmälda brott. 2 CAN: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 3 Se vidare information om Älvsborgsmodellen i bilaga 2. 5

6 3 Bakgrund Polisens mål är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Ett led i att förstå vad som gör människor otrygga och skapa underlag för det trygghetsskapande arbetet är att genomföra trygghetsundersökningar. Trygghetsundersökningen syftar till att undersöka den typ av brottslighet som drabbar de flesta i samhället, nämligen mängdbrottsligheten. Denna typ av brottslighet skapar oro, rädsla och frustration hos allmänheten och kan även leda till ett minskat förtroende för polisen och rättssystemet. En trygghetsundersökning ska inbegripa trygghet i relation till brottslighet, där aspekter så som utsatthet för brott, problem i bostadsområdet, förtroende för polisen, upplevd trygghet och oro för brott ska mätas. En trygghetsundersökning ska ge en korrekt bild av utsattheten för brott och människors upplevelse av otrygghet. Den ger också en bild av människors förtroende för och erfarenhet av polisen. En av de viktigaste poängerna med en trygghetsundersökning är att den ger oss en bild av vilka brott människor varit utsatta för oavsett om de har polisanmält eller inte. Det ger en bättre bild än att bara följa polisanmälda brott, vilket även ger värdefull information om mörkertalet, något som helt kan förändra synen på vilka brott som kan tänkas vara de största problemområdena. På så sätt kan den som deltar i undersökningen bidra till att polisen och kommunerna kan vidta rätt åtgärder som gör att tryggheten ökar och brottsligheten minskar. Närmast föregående trygghetsundersökning genomfördes Det bör poängteras att flera av företeelserna som kommer uppmärksammas i Trygghetsundersökningen för 2014, se 6 Resultat, har uppmärksammats tidigare. Vissa av företeelserna går det att läsa rekommendationer om och förslag på åtgärder, till både polis och kommun i Analysrapport Tranemo från Även i den samverkansöverenskommelse som upprättades mellan polis och Tranemo kommun efter Trygghetsundersökningen 2011 finns rekommendationer och åtaganden med. 5 Att företeelserna uppmärksammas igen kan bero på olika saker. Ibland kan det handla om att problematiken är av sådan vikt att den bör lyftas fram ytterligare, kanske ur ett annat perspektiv. Det kan också vara så att det bör läggas ytterligare resurser på den specifika problematiken då den är av sådan vikt, genom exempelvis ändrat arbetssätt. (Se vidare under avsnitt 8 Diskussion och rekommendationer.) Föreliggande rapport kan med fördel därför också ses som en uppföljning och reflektion kring hur polisens och kommunens arbete har fortlöpt under de tre åren som gått. 4 Polismyndigheten i Västra Götaland (2011) Analysrapport Tranemo Polisområde Älvsborg, diarienr: AD /10. 5 Polismyndigheten i Västra Götaland (2012) Överenskommelse om samverkan mellan polis och kommun Överenskommelse om samverkan mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Tranemo kommun. Polisområde Älvsborg, diarienr: AD

7 4 Syfte och metod 4.1 Syfte Syftet med föreliggande rapport är att utröna hur trygga eller otrygga invånarna i Tranemo kommun är. Vidare syftar också rapporten till att komma med rekommendationer till berörda parter hur de skulle kunna bemöta eventuella problemområden. Detta görs genom att besvara följande frågeställningar: -Vilka problem finns? -Vem äger eventuella problemområden och frågor? -Vad kan polis och kommun göra för att komma tillrätta med eventuella problem? 4.2 Avgränsning Uppdraget gäller endast Tranemo kommun. Analysgruppens 6 fokus är på Polisen och på det polisiära uppdraget, men när problem inom kommunen verkar uppstå inom ramen för andras ansvarsområden kommer även detta att lyftas fram. 4.3 Datamaterial/forskningsmaterial Litteraturen består av vad analysgruppen bedömt som för sakfrågorna relevant forskning. Den elektroniska litteraturen är inhämtad från bland annat Brottsförebyggande rådet och Göteborgs universitetsbibliotek. Det använda datamaterialet motiveras genom att de olika källorna presenterar olika bilder av trygghetsaspekten. Den kanske viktigaste, och genom vilken föreliggande rapport hämtar sin bakgrund, är Trygghetsundersökningen 2014 vilken utgör allmänhetens bild. Polisens bild i frågan utgörs av data från Status 7, det vill säga anmälningsstatistik. Analysgruppen har även valt att väga in ungas attityd till, och användning av, droger. Därför ingår även CAN 8 -Skolelevers drogvanor Att medierna har stort inflytande i samhället är troligtvis inget kontroversiellt påstående. En ökad eller stor medierapportering kring en viss företeelse kan därför tänkas skapa en oro runt densamme eller en tro att det blir värre och värre. Därför lyfts även mediearkivet in. Datamaterialet som använts är följande: Trygghetsundersökningen Statistisk information från Status. CAN - Skolelevers drogvanor Artiklar från Mediearkivet. Mediearkivet Eftersom Tranemo kommun är en förhållandevis liten kommun har ett totalurval gjorts. Detta innefattar alltså alla artiklar som uppfyller tre krav: - Alla artiklar som innehåller ordet Tranemo. - Är författade mellan och Är publicerade i tryckt svensk press. 6 Analysgruppen är brottsanalytikern och kriminologen Stefan Hellberg och mastersstudenterna i offentlig förvaltning Jennifer Stolpe och Aron Larsson. 7 Status: Besluts- och statistikstöd för operativ verksamhet, inom Polisen. Status är uppbyggd med dataprogrammet QlikView som central programvara och används som ett statistiskt informationssökningsprogram. 8 CAN: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 7

8 4.4 Svarsfrekvens och bortfall Tranemo kommun är indelat i två stycken stratum där enkäten gick ut till 300 personer i varje. Kommunen är indelat i områdena tätort och annan del. Sedan dess att urvalet gjordes har en del av de tilltänkta respondenterna flyttat ur kommunen, avlidit eller på annat sätt omöjliggjort deltagande varvid de inte längre ingår i urvalet. Nettourvalet är de respondenter som återstår och också det antal som svarsfrekvens och bortfall utgår ifrån. På totalnivå 9 svarade 71,6 % av respondenterna. I Tranemo kommun uppgick svarsfrekvensen till 73,2 %. Av dessa valde merparten att nyttja svarskuvertet som följde med (64,6 %) men det fanns också de som svarade via internet (8,6 %). Antal Procent Nettourval ,0 Svarsfrekvens, total Via posten ,2 64,6 Via internet 51 8,6 Bortfall (baserat på nettourval) ,8 Tabell 1 Svarsfrekvens och bortfall. I relation till liknande undersökningar är resultatet relativt bra där exempelvis motsvarande trygghetsundersökning i Malmö har 54 % svarsfrekvens och den nationella trygghetsundersökningen har en svarsfrekvens på 64 % Polisområdet och totalnivå används synonymt i denna rapport. I polisområde Älvsborg ingår följande kommuner: Alingsås, Bollebygd, Borås, Herrljunga, Lerum, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. 10 Malmö Högskola (2013) Malmö områdesundersökning 2012 Lokala problem, brott och trygghet. Brottsförebyggande rådet (2014) NTU 2013 Om utsatthet, otrygghet och förtroende. 8

9 Trafik 5 Bakgrund till empirisk kontext Alkohol och droger/ungdomsbrottslighet Förtroende/Polisiär närvaro Problembild 2011 Rekommendationer 2011 Åtagande samverkansöverenskommelse % av respondenterna uppger att det förekommer trafikrelaterade problem i deras närområde. Upplevelsen ökar över tid. Buskörning med moped/mc har reducerats över tid. Antalet gärningsmän ökar och så gör även antalet ungdomsbrott. Hög andel av flickorna är intensivkonsumenter och konsumerar större mängder alkohol än pojkarna. Andelen respondenter som uppger att polisen bryr sig om de lokala problemen har minskat över tid. Andelen respondenter som anser att polisen inte bryr sig har ökat över tid. Närmiljö Nedskräpning Andelen av respondenterna inom Tranemo kommun, som upplever nedskräpning i sitt närområde som ett problem har ökat över tid. Tillgrepp/Stöld Skadegörelse Andelen respondenter som uppger att de utsatts för skadegörelse har minskat. Medborgarna upplever däremot skadegörelsen som ett problem i likvärdig utsträckning som tidigare. Andelen respondenter som uppger att de utsatts för någon form av tillgreppsbrott har minskat över tid. Kartläggning av var trafikproblem föreligger. Ha trafiken som en programpunkt i planerade temadagar. Polisen bör bli bättre på att nyttja traditionella och aktuella sociala mediekanaler för att på ett fullgott vis förmedla sin verksamhet. Hit hör även att kommunicera till samhället om händelsekedjan från anmälan till fällande dom. Kommunen rekommenderades att upprätta och genomföra cost-benefit-analyser 12. Kommunen rekommenderades också anordna stafett-föreläsningar 13 Polisens rekommenderades utfärda ordningsbot vid upptäckt av nedskräpning Kommunen rekommenderades arbeta fram en klotterpolicy. Rekommendation gavs också att utarbeta samverkansplaner i arbetet för en klotter- och skadegörelsefri kommun. Informationsarbetet för att stävja tillgreppsbrott. Polis: kontroller av fordonsförare relaterat till alkohol och droger. Kontroller av mopeder samt fordonsskick. Kommun: Kartläggning av var i kommunen trafikproblemen finns. Polis: Medverka vid SAMFU 11, samt besöka skolor och fritidsgårdar. Direktförverkande, krogkontroller m.m. Kommun: SAMFU, vuxennärvaro på skolorna, informera rektorerna om trygghetsundersökningen. Krogkontroller, drogfria avslutningar m.m. Polis: Utfärdande av ordningsbot, observera och rapportera förekomst av klotter. Kommun: Utreda möjligheten till att göra en costbenifitanalys, se över en eventuell klotterpolicy. Tabell 2 - Sammanställning av bakgrund till empirisk kontext. 11 SAMFU: Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet. Kommun, Polis, butiker och Räddningstjänst ingår. 12 Cost-benifit-analyser: Samhällsekonomiska kalkyler 13 Polisen, Räddningstjänsten, Individ- och familjeomsorgen och privata butiksinnehavare ska agera föreläsare. Den ökade problemupplevelsen av nedskräpning skulle här kunna utgöra en programpunkt bland de ämnesområden som ska avhandlas. Forumet är gynnsamt eftersom många av samhällets berörda aktörer återfinns samlade inom ramen för satsningen. 9

10 5.1 Uppföljning av samverkansöverenskommelsen Tranemo kommun och polisen har efter genomförd avtalsperiod (år ) för åtaganden enligt samverkansöverenskommelsen, låtit göra en uppföljning kring de åtgärder som gjorts. Där har de haft möjlighet att svara enligt färgkoderna grönt åtgärden genomförd, gult åtgärden har påbörjats och rött åtgärden ej påbörjad. Kommun och polis har exempelvis även haft möjlighet att skriva kommentarer kring hur arbetet fortgått, samt förklara varför en viss åtgärd inte gjorts enligt den upprättade samverkansöverenskommelsen. För Tranemo kommun och polisen har följande fem samverkansområden valts: trafiksäkerhet, ungdomsbrottslighet, ungas alkoholkonsumtion, nedskräpning och skadegörelse samt organiserad brottslighet. Majoriteten av de åtgärder som kommunen och polisen har åtagit sig att utföra har genomförts enligt uppföljningen av samverkansöverenskommelsen. De åtaganden som är påbörjade men ej genomförda, alternativt att åtgärden ej är påbörjad är följande; Polisen Besöka samtliga skolor minst en gång per läsår och fritidsgårdarna minst två gånger per termin Tranemo kommun Vuxennärvaro på skolorna 10

11 6 Resultat Resultatdelen är uppbyggd med en redovisning över delar ur Trygghetsundersökningen 2014, CAN-undersökningen, brottsstatistik, Mediearkivet samt övrigt material som kan vara relevant för att få en helhetsbild. 6.1 Allmänhetens bild via trygghetsundersökningen Informationen som presenteras under detta avsnitt är hämtad ur den trygghetsundersökning som genomfördes i polisområde Älvsborg under Vilka problem respondenterna ser Problem i närområdet ska mäta störningar, antisocialt beteende eller skadegörelser som kan signalera hot och risker vilket kan skapa konflikter. Polis och kommun ska jobba med dessa störningar för att förebygga konflikter och brott. För att mäta detta har frågor kring vad boende ser använts, alltså inte vad de själva uppfattar som problem utan vad som finns i miljön. Genom att mäta vad respondenter ser och till vilken frekvens tar man reda på vad för problem som syns, vilket i förlängningen kan leda till konflikt eller oro. I Tranemo förekommer över lag relativt låga nivåer av de kategorier som efterfrågades (se figur 1, där redovisas de företeelser som enligt respondenterna förekommer i hög utsträckning 15 ). Tung trafik och buller är den företeelse som förekommer i störst utsträckning på 23 % (på totalnivå 25 %) följt av nedskräpning på 9 % (på totalnivå 14 %) Nedskräpning Tung Trafik/buller Bilar som kör för fort Buskörning med mopeder/mc Bilister som bryter mot trafikregler Tranemo Totalnivå Figur 1 Problem i närområdet. Ordningsstörningar och dylikt kan projicera att samhället inte klarar av att hantera problem. Områden med personer som inte är väl förankrande i samhället eller där den kollektiva problemlösningsförmågan är låg uppfattas då som särskilt otrygga. 14 Polismyndigheten i Västra Götaland (2014) Trygghetsundersökningen Polisområde Älvsborg, diarienr: 489 A / Hög utsträckning är en sammanslagning av stor utsträckning och ganska stor utsträckning. 11

12 Den ordningsstörning som förekommer i störst utsträckning är bilar som kör för fort på 43 % (39 % på totalnivå, se figur 1) följt av den närliggande kategorin bilister som bryter mot trafikregler på 22 % (23 % på totalnivå). Övriga kategorier förekommer i relativt låg utsträckning i förhållande till övriga polisområdet 16. Foto - Teknikens Värld. Utsatthet för brott Att mäta utsatthet för brott är en väsentlig del av trygghetsundersökningen och har flera aspekter. Dels är utsatthet för brott ett avsnitt där polisen vill veta vilka brott som respondenterna utsatts för och i vilken utsträckning. Likaså är svaren ett komplement till anmälningsstatistiken, ett verktyg för att undersöka människors anmälningsbenägenhet och se skillnader mellan olika bostadsområden. Resultaten kan även visa om brottsligheten har minskat eller ökat efter en genomförd polisiär insats och svaren ska även kunna ge information kring var man borde fokusera på att lägga sina brottsförebyggande insatser någonstans Cykelstöld Inbrott i vind, garage, källare eller förråd Skadegörelse på bostad Fysiskt våld Hotad på ett sådant sätt att du blev rädd Lurad på pengar eller andra värdesaker Trakasserad Tranemo Totalnivå Figur 2 Utsatthet för brott. Vad gäller utsattheten för stöld följer Tranemo genomsnittet för polisområdet. Flest personer uppger att de fått sin cykel stulen (4 %) följt av någonting ur/från bil, cykel, MC och/eller moped (2 %). Tranemo följer även genomsnittet för polisområdet vad gäller inbrotten i vind, garage, källare eller förråd (2 %) medan bostadsinbrotten ligger en procentenhet under genomsnittet (1 %). Nivåerna på skadegörelse utmärker sig inte mot övriga polisområdet med undantag för skadegörelsen på bostad där 2 % (mot 1 % på totalnivå) uppger att de blivit utsatta för detta. Ser vi till svaren gällande personbrott framträder vissa utmärkande områden. Exempelvis har Tranemo högst andel som uppger att de blivit utsatta för trakasserier 17 med sina 5 % (4 % på 16 Polisområdet och totalnivå används synonymt i denna rapport. I polisområde Älvsborg ingår följande kommuner: Alingsås, Bollebygd, Borås, Herrljunga, Lerum, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. 17 För samtliga frågor under detta avsnitt är det respondenternas livsvärld, deras upplevelse, som undersöks. Det är alltså inte nödvändigtvis brott i juridisk bemärkelse. I undersökningen exemplifieras trakasserier som förföljd, oönskade besök/telefonsamtal/sms/mejl, etc. 12

13 Procent totalnivå), högst andel vad gäller bedrägeri med sina 5 % (på totalnivå 3 %) och högst andel vad gäller hot med sina 4 % (på totalnivå 3 %). 18 Andelen som uppger att de blivit utsatta för fysiskt våld 19 är också den en procentenhet högre än snittet (2 % mot 1 % på totalnivå). Däremot är det betydligt fler kommuner som skiljer sig mot snittet för denna kategori och därmed inget som särskiljer Tranemo mot flertalet av de andra kommunerna. Trygghet Oro är en framåtblickande känsla som grundar sig i vad som skulle kunna hända. Oro för brott anses vara en generell känsla av otrygghet, och behöver inte vara direkt kopplad till brottsligheten. 20 Det finns alltså inget givet samband mellan förekomsten av kriminalitet och rädslan för att utsättas för brott. Men om en person utsatts för brott, hört talas om brott via medier eller känner någon som utsatts för brott så kan känslan av oro öka. 21 Tranemo utmärker sig inte vad gäller rädslan att utsättas för brott. Att någon närstående ska drabbas av brott är det som Tranemoborna uppvisar högst oro över. Oron att bil, MC, moped eller cykel ska utsättas för skadegörelse är den enda kategori där oron är högre än på totalnivå (6 % respektive 5 %) Inbrott i bostaden Inbrott i ditt förråd/källare/vind eller garage Bli överfallen eller misshandlad Att bil, MC, moped Att någon närstående eller cykel ska utsättas ska drabbas av brott för skadegörelse Tranemo Totalnivå Figur 3 Andel som uppger att de har hög oro att utsättas för vissa brott I undersökningen får respondenterna på ett par ställen fritt skriva sina svar. Dessa svar sammanställs senare under vissa teman. Skrivfrågor är generellt sett behäftade med större bortfall än frågor med färdiga alternativ, vilket gör att resultaten kan bli en aning missvisande. Svaren kan däremot ge en bild av de problemområden och önskemål som finns. 18 Vad gäller bedrägeri och hot är inte Tranemo ensam med det högsta värdet utan delar toppnoteringen med en annan kommun i respektive kategori. 19 Fysiskt våld exemplifieras med slag, sparkar, knuffar. 20 Heber, Anita (2008) En guide till trygghetsundersökningar om brott och trygghet. 21 Sandstig, Gabriella (2010) Otrygghetens landskap - En kartläggning av otryggheten i stadsrummet och en analys av bakomliggande orsaker, med fokus på mediernas roll. 13

14 En fråga går ut på att försöka utröna vilka typer av personer och vilka platser som respondenterna aktivt undviker (se figur 4). I Tranemo placerar sig Alkoholoch drogpåverkade personer på en klar förstaplats på 18 % (motsvarande siffra på totalnivå är 23 %). På andra plats finner vi öde platser på 15 % (på totalnivå 10 %). Alkohol-/ drogpåverkade personer Öde platser Grannar Platser med dålig/ingen belysning Gångtunnlar Figur 4 - Platser och personer som undviks Mer synlighet/närvaro Patrullera gående/ aktivt prata med folk Kontrollera trafiken Mer lampor/bättre belysning Det ställs även en fråga vad polis eller kommun kan göra för att öka tryggheten. Också denna fråga är en skrivfråga som därefter är indelade under vissa teman (i figur 5 redovisas de fem vanligaste kategorierna). Vanliga svar på denna typ av frågeställningar är att allmänheten önskar ökad polisiär närvaro. Visa sig mer natt-/ kvällstid Figur 5 Vad polisen och kommunen kan göra för att öka tryggheten I Tranemo handlade 3 av de 5 vanligaste svaren om just ökad närvaro. Några av respondenterna uttryckte sig så här: Att kontoret (stationen) är öppen och bemannad i Tranemo. Att ni visar er i byn och cirkulerar med bilen [ ]. Inne på samma spår var även denna person: Ta tillbaka polisstationen här i Tranemo alla dagar i veckan. Trafiken beskrevs tidigare vara ett problemområde med både tung trafik/buller och bilar som kör för fort. Här uttrycker respondenterna en önskan om att kontrollera trafiken. Stävja buskörning med bil, främst nattetid på gamla vägen mellan Tranemo och Rosenlund och genom Rosenlund. Slutligen var också ökad belysning ett vanligt svar vilket berör kommunens ansvarsområde. Förtroende och kontakt med polisen Den sista delen i Trygghetsundersökningen 2014 behandlar hur respondenterna upplevt kontakten med polis, om de haft någon sådan. Också förtroendet för att polisen gör sitt arbete kommer att beröras här. 30 % av svarspersonerna uppgav att de under de senaste 12 månaderna varit i kontakt med polisen. 22 Av dessa uppger merparten i Tranemo att polisen agerade professionellt även om andelen är lägre än på totalnivå (61 % för Tranemo respektive 72 % för hela polisområdet). 22 Orsaken till kontakt är inte specificerad utan innefattar allt, från personer som misstänks för brott till personer som förnyat sitt pass. 14

15 Tranemo Professionellt Neutralt Oprofessionellt Totalnivå Figur 6 Polisens bemötande Andelen som uppgav att polisen hade ett oprofessionellt bemötande (10 %) var högre i Tranemo än för hela polisområdet (5 %). På frågan om hur ofta respondenterna ser polis/polisbil i sitt närområde uppger 2 % i Tranemo kommun att det sker varje dag/flera dagar i veckan. Motsvarande siffra på totalnivå är 10 %. I Tranemo tätort är det 4 % och i annan del är det 2 % som anger att de ser polis/polisbil i sitt närområde varje dag/flera dagar i veckan. Dessutom är förtroendet för polisen något lägre i Tranemo kommun än på totalnivån. 58 % uppger att de hyser mycket eller ganska stort förtroende för polisen generellt, motsvarande siffra på totalnivå är 62 %. 6.2 Polisens bild Anmälningsstatistik Där trygghetsundersökningen kan sägas gestalta allmänhetens bild får anmälningsstatistiken sägas utgöra en del av Polisens bild. Statistiken för de redovisade åren består av antalet anmälningar mellan januari till och med oktober. Anmälningarna vad gäller samtliga våldsbrott har ökat i hela landet sett över tid och har i stort sett gjort så under de senaste 20 åren. 23 Viss ökning av våldsbrotten går även att finna i Tranemo kommun (se figur 7). Den största ökningen i Tranemo (sett över en femårsperiod) återfinns vad gäller olaga hot, av såväl mot man 18 år eller äldre som mot kvinna 18 år eller äldre. På nationell nivå föreligger däremot en nedåtgående trend vad gäller anmälningarna om olaga hot. 24 Vad gäller brottskategorin övriga går det även här att skönja en ökande trend. Den största ökningen går att finna i ofredande mot kvinna 18 år eller äldre (totalt 35 av 83 anmälningar). Föregående brott utgör, tillsammans med ofredande mot man 18 år eller äldre och hemfridsbrott, den stora merparten av alla anmälningar i övriga. 23 Brottsförebyggande rådets (Brå) statistikdatabas: Antalet inkomna anmälningar och att dessa har ökat är inte lika med att antalet våldsbrott ökar. Ett ökat anmälningsflöde kan bero på en mängd faktorer, där ökad anmälningsbenägenhet är en viktig faktor. Se även omvärldsanalys för Tranemo, U-473A Brottsförebyggande rådets (Brå) statistikdatabas: För brottskod 0405: Minskade från st (2010) anmälningar till st (2013). För brottskod: 0406: Minskade från st (2010) anmälningar till st (2013). 15

16 Antal Antal Våldsbrott Övriga Tillgreppsbrott Skadegörelse Figur 7 - Anmälningsstatistik för brott mot personer. Tillgreppsbrotten har totalt sett minskat sett över de senaste fem åren. Störst minskning i. absoluta termer har skett vad gäller stöld ur eller från motordrivet fordon, släpvagn och husvagn 25. Inbrott i villa/radhus (från 11 till 18 stycken) samt stöld av diesel 26 (från 0 till 14 stycken) har däremot ökat. Antalet anmälda skadegörelse ligger relativt stadigt över tid. Inga trender går att utläsa för enskilda brottskategorier. Nästa kategori i anmälningsstatistiken gäller narkotika och trafikbrott (se figur 8). Då narkotikabrott är beroende av polisens insatser är det mycket svårt att göra några uttalanden om förändringar i anmälningar eller uttala sig om faktisk brottslighet. Skulle det vara så att inga personer kontrolleras skulle förmodligen också ytterst få anmälningar upprättas. Värt att nämna är att anmälningarna uteslutande rör sig om bruk och innehav Narkotikabrott Trafikbrott Figur 8 Anmälningsstatistik för narkotika- och trafikbrott. Även trafikbrotten är beroende av polisens insatser. Görs inga alkoholutandningsblås eller fartkontroller kommer inte några större mängder av rattfyllerier eller hastighetsöverträdelser att anmälas. Att dra slutsatser enbart utifrån anmälningsstatistiken utan att först beakta vilka insatser som gjorts vore därför synnerligen riskabelt. 25 Brottskod: Det är viktigt att notera att brottskoden 9821 Stöld av diesel inte fanns innan

17 Antal Den sista delen i anmälningsstatistiken innefattar så kallad annan brottslighet (se figur 9). Bedrägeribrotten har ökat något under senare tid och ökningen går främst att finna i bedrägerier med hjälp av faktura och bedrägeri med hjälp av internet. I övrigt finns få nämnvärda iakttagelser inom annan brottslighet Bedrägeribrott m.m. Tillgrepp i butik Övriga BrB-brott Övriga specialstraffrättsliga Figur 9 Anmälningsstatistik för annan brottslighet.. 17

18 Procent 6.3 CAN Skolelevers drogvanor 2013 Nedan redovisas en kort sammanfattning av CAN-undersökningen och dess uppgifter relaterat till Tranemo kommun. Skolelevers drogvanor 2013 CAN:s undersökning om skolelevers drogvanor är en nationell undersökning som går ut till skolelever i årskurs 9 och gymnasiet år Syftet med undersökningen är att få en överskådlig bild av skolelevers drogvanor, attityder till droger samt hur skoleleverna till viss del mår. Undersökningen är såpass omfattande att den även ger en lägesbild på kommunnivå, vilket gör sig användbart när skolelevers drogvanor i Tranemo kommun ska studeras. När slutsatser dras utifrån resultaten på kommunnivå, är det dock viktigt att vara medveten om att antalet individer som ligger till grund för respektive kommun i många fall är lågt, vissa fall närmare 50 elever. Detta gör att ett fåtal elevers svar kan få ett stort genomslag för en viss kommun. Därför är det värdefullt att se åt vilket håll flera indikatorer pekar. Det är även viktigt att poängtera att enskilda siffror snarare bör ses som en storleksordning på konsumtionen av ett visst preparat och inte som ett exakt mått på det verkliga beteendet. 28 Materialet kommer här nedan att redovisas utifrån kategorierna; alkohol, tobak, sniffning/ boffning, narkotika, receptbelagda läkemedel, utan recept, olagliga preparat inom 24 timmar samt skolkning. Dessa kategorier är med i föreliggande rapport med utgångspunkt i att de visar en bild av ungdomars relation till droger och asociala levnadssätt. Då eventuella drogvanor, attityder till droger samt hur skolelever mår ständigt är aktuella frågor oavsett om problematiken existerar i dagsläget eller inte, så kan frågorna alltid vara aktuella i arbetet kring prevention och elevers allmänna hälsa. Alkoholvanor Riskkonsumenter I Tranemo kommun uppger 5 % av pojkarna och 14 % av flickorna i årskurs 9 att de konsumerar alkohol i den grad att de omfattas av kategorin riskkonsumenter 29, se figur 10. Det framgår att andelen flickor i årskurs 9 som konsumerar alkohol i denna uträckning är högre för Tranemo kommun än riket i stort. Inom samma kategori fast för gymnasiet år 2 anger 34 % (ej uppdelat efter kön) att de faller inom gruppen riskkonsumenter av alkohol. 30 Vi kan också se att andelen riskkonsumenter i Tranemo kommun följer ungefär samma mönster som nationellt. Ja Nej 66 65, ,8 88,8 73, , ,2 11,2 26,8 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Ej kön Pojkar Flickor Tranemo Nationellt Tranemo Nationellt Årskurs 9 Gymnasiet år 2 Figur 10 Andelen riskkonsumenter för årskurs 9 och gymnasiet år 2 27 CAN (2013) Skolelevers drogvanor CAN (2013) Drogvanor i Västra Götaland, årskurs 9 och gymnasiet, år 2, Med riskkonsumenter menas elever som dricker minst 9 standardglas för flickor eller 14 standardglas för pojkar i veckan. (Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol och motsvarar 33 centiliter starköl, 12 centiliter vin och fyra centiliter starksprit.) CAN (2013) Skolelevers drogvanor (Ursprunglig definition kommer från Folkhälsomyndigheten och där anges 9 standardglas för kvinnor och 14 standardglas för män). 30 För Tranemo kommun, gymnasiet år 2 är andelen riskkonsumenter ej uppdelat efter kön, då det statistiska underlaget inte är tillräckligt stort för att redovisa pojkar och flickor separat. 18

19 Procent Procent Smugglad starksprit/starköl Andel elever i Tranemo kommun som druckit smugglad starksprit och smugglad starköl, redovisas genom att alla svarskategorier som inkluderar att smugglad starksprit/smugglad starköl konsumerats de senaste 12 månaderna är sammanslagna. 31 Detta för att göra det jämförbart med den nationella nivån där andelen redovisas i kategorin andel som har druckit smuggelsprit de senaste 12 månaderna. Här nedan redovisas andelen både inom Tranemo kommun och nationellt, för såväl årskurs 9 som för gymnasiet år 2. För Tranemo kommun, både årskurs 9 och gymnasiet år 2 är även kategorin kön sammanslagen, då det statistiska underlaget inte är tillräckligt stort för att redovisa pojkar och flickor separat. Vi kan se; att eleverna i Tranemo kommun, såväl årskurs 9 som gymnasiet år 2, följer ungefär genomsnittlig konsumtion av både smugglad starksprit och smugglad starköl. Att smugglad starksprit dricks i något större mängd än smugglad starköl, för både årskurs 9 och gymnasiet år 2 i Tranemo kommun. Samma mönster kan utrönas nationellt för respektive kategori (se figur 11 och figur 12). Smugglad starksprit Dricker inte smugglad starksprit Smugglad starköl Dricker inte smugglad starköl 65 73,6 70, ,8 62, ,6 70, ,8 62, ,4 23, ,0 33, ,3 10, ,6 12,9 Ej uppdelat efter kön Pojkar Flickor Ej uppdelat efter kön Pojkar Tranemo Nationellt Tranemo Nationellt Årskurs 9 Gymnasiet år 2 Figur 11 - Andelen som har druckit smugglad starksprit Flickor Ej uppdelat efter kön Pojkar Flickor Ej uppdelat efter kön Pojkar Tranemo Nationellt Tranemo Nationellt Årskurs 9 Gymnasiet år 2 Flickor Figur 12 Andelen som har druckit smugglad starköl Alkoholdebut innan 13 års ålder I Tranemo uppger 9 % av eleverna (ej uppdelat efter kön) i årskurs 9 att alkoholdebuten inträffade vid 13 års ålder eller yngre. I den nationella undersökningen uppger 21,7 % av pojkarna och 19,9 % av flickorna i årskurs 9 att alkoholdebuten inträffade vid 13 års ålder eller yngre. I Tranemo kommun, gymnasiet år 2 svarade 14 % av eleverna (ej uppdelat efter kön) att alkoholdebuten inträffade när de var 13 år eller yngre. Motsvarande för den nationella undersökningen uppger 23,7 % av pojkarna och 19,6 % av flickorna att alkoholdebuten inträffade när de var 13 år eller yngre 31 För Tranemo kommun årskurs 9 är kategorierna En gång i månaden, 2-6 gånger i månaden de senaste 12 månaderna, En gång de senaste 12 månaderna sammanslagna till kategorin Har druckit smugglad starköl/smugglad starksprit de senaste 12 månaderna. För Tranemo kommun gymnasiet år 2 är kategorierna Någon gång i veckan eller oftare, 2 3 gånger i veckan, En gång i månaden, 2-6 gånger i månaden de senaste 12 månaderna och En gång de senaste 12 månaderna sammanslagna till kategorin Har druckit smugglad starköl de senaste 12 månaderna. 19

20 Tobaksvanor Vad det gäller rökvanor bland elever i årskurs 9 i Tranemo, röker 2 % av flickorna varje dag/nästan varje dag, och noll procent av pojkarna. Detta kan jämföras med den nationella undersökningen där 4,8 % av pojkarna och 5,5 % av flickorna har uppgett att de röker varje dag/nästan varje dag. Vad det gäller rökvanor bland elever i gymnasiet år 2 i Tranemo kommun, så röker 16 % (ej uppdelat efter kön) varje dag/nästan varje dag. Detta kan jämföras med den nationella undersökningen där 9 % av pojkarna och 13, 6 % av flickorna röker varje dag/nästan varje dag. Sniffning/boffning 0 % av pojkarna och 2 % av flickorna i årskurs 9 i Tranemo kommun uppger att de har sniffat/ boffat någon gång de senaste 12 månaderna. Detta kan ställas mot de nationella värdena, där 2,7 % av pojkarna och 2,3 % av flickorna uppger att de sniffat/boffat någon gång de senaste 12 månaderna. För gymnasiet år 2 uppger 0 % av eleverna (ej uppdelat efter kön) i Tranemo kommun att de sniffat/boffat någon gång de senaste 12 månaderna. Nationellt anger 2 % av pojkarna och 1, 5 % av flickorna att de sniffat/boffat någon gång de senaste 12 månaderna. Se vidare diskussion om detta område, dess skadeverkningar och allvar under avsnitt 8 Diskussion och rekommendationer. Narkotika Inom Tranemo kommun, årskurs 9 har 0 % av pojkarna och 2 % flickorna någon gång använt narkotika de senaste 12 månaderna. Nationellt har 5,5 % av pojkarna och 4,4 % av flickorna någon gång använt narkotika de senaste 12 månaderna. Vid samma fråga fast för gymnasiet år 2 inom Tranemo kommun anger 7 % av eleverna (ej uppdelat efter kön) att de någon gång använt narkotika de senaste 12 månaderna. Nationellt sett anger 14,4 % av pojkarna och 9, 8 % av flickorna att de använt narkotika någon gång de senaste 12 månaderna. Receptbelagda läkemedel, utan recept 1 % av ungdomarna (ej könsuppdelat) i Tranemo kommun, årskurs 9 uppger att de använt receptbelagda sömnmedel eller lugnande läkemedel, utan recept, någon gång. Nationellt uppger 2,5 % av pojkarna och 4 % av flickorna att de använt receptbelagda sömnmedel eller lugnande läkemedel, utan recept, någon gång. I gymnasiet år 2 uppger 4 % av ungdomarna (ej könsuppdelat) i Tranemo kommun, att de använt receptbelagda sömnmedel eller lugnande läkemedel utan recept någon gång. Nationellt uppger 4,1 % av pojkarna och 4,1 % av flickorna att de använt receptbelagda sömnmedel eller lugnande läkemedel utan recept någon gång. 20

21 Procent Procent Olagliga preparat inom 24 timmar Genom att studera hur fördelningen ser ut över vilka preparat eleverna tror sig kunna få tag på inom 24 timmar, kan vissa indikationer som pekar åt ett visst håll visa på hur vanligt ett visst preparat är samt hur den allmänna attityden kring ett visst preparat är. Här nedan redovisas andel elever som kan få tag på något av följande inom 24h (från och med då frågan ställdes). Procentuell fördelning efter Tranemo kommun och nationellt samt årskurs 9 och gymnasiet, år 2. (Flera alternativ har kunnat anges.) Notera särskilt folköl, alkohol från systembolaget samt cigaretter, framförallt för gymnasiet år Tranemo Nationellt Tranemo Nationellt Årskurs 9 Gymnasiet år 2 Ja, folköl Ja, alkohol från systembolaget Ja, smugglad alkohol Ja, cigaretter Ja, hasch/ marijuana Ja, anabola steroider Nej, inget av ovanstående Figur 14 - Få tag på "olagliga" preparat inom 24 timmar. Skolkning 15 % av eleverna (ej uppdelat efter kön) i årskurs 9 i Tranemo kommun har angett att de brukar skolka. 33 Nationellt sett har 26,9 % av pojkarna och 28,1 % av flickorna i årskurs 9 angett att de brukar skolka ,9 28, ,5 25 % av eleverna (ej uppdelat efter kön) i gymnasiet år 2 i Tranemo kommun har angett att de brukar skolka. Nationellt sett har 40 % av pojkarna och 42,5 % av flickorna i gymnasiet år 2 angett att de brukar skolka. Ej kön Pojkar Flickor Ej kön Pojkar Flickor Tranemo Nationellt Tranemo Nationellt Årskurs 9 Gymnasiet år 2 Figur 15 - Andel elever som angett att de brukar skolka. 32 Kategori Nationellt, årskurs 9 och Nationellt, gymnasiet år 2 är medelvärdet för pojkar och flickor, från CAN(2013) Skolelevers drogvanor Detta för att underlätta jämförelsen mellan Tranemo kommun och nationellt. 33 I kategorin Brukar skolka är svarsalternativen från CAN Tabeller för Södra Älvsborg, (Bilaga 11 och 12) Ja, någon gång per termin, Ja, en gång i månaden, Ja, 2.3 gånger i månaden, Ja, en gång i veckan och Ja, flera gånger i veckan sammanslagna i en svarskategori, för att matcha kategorin Brukar skolka, totalt i, CAN (2013) Skolelevers drogvanor

22 6.4 Mediearkivet Här nedan följer ett sammandrag av händelser som har varit uppmärksammade i medierna eller som på annat sätt kan ha påverkat medborgarnas trygghet utan att de för den sakens skull blivit utsatta själva. Genomgången av de händelser som presenteras här är koncentrerade till perioden mellan den 1 januari och 1 juli 2014, vilket innefattar perioden då respondenterna haft möjlighet av besvara enkäten. Efter en systematisk genomgång av de artiklar som berör Tranemo, finns det ytterst få händelser att belysa närmare. Det är fullt möjligt att andra mediala händelser nationellt och internationellt kan ha påverkat medborgarnas upplevda trygghet inom kommunen. Men eftersom samma avgränsning gjorts för alla kommuner inom polisområdet, så kommer händelserna endast koncentreras till de som skett inom kommunen under den specifika tidsperioden. Ett område som belyses genom några artiklar är avsaknad av polisiär närvaro lokalt och att stölder från företagare och privatpersoner är problematiskt. 34 Exempelvis stjäls det en hel del diesel för lantbrukare och skogsarbetare, när de har sina maskiner utomhus. 35 En del stölder har skett från matbutiker, så som en grov stöld mot en Willysbutik, där mannen blir dömd till ett års fängelse. 36 En kvinna blir utsatt för ett rån när en man sliter åt sig ett kuvert, som kvinnan placerat en stor summa pengar i efter ett uttag i bankomat, och försvinner från platsen Wahlberg, Ann Sofie (2014) Beatrice Ask lyssnade till företagares problem, Svenljunga & Tranemo tidning, onsdag 19 mars 2014, s. 6 (pappersutgåva). 35 Se exempelvis Diesel stals från skogsmaskin, Borås tidning, fredag 17 januari 2014, s. 12 (pappersutgåva). 36 Kyhle, Hanna (2014) Döms till fängelse för fräck stöld, Borås tidning, lördag 15 februari 2014, s. 14 (pappersutgåva). 37 Rosenberg, Anders (2014) Ingen gripen för rånet, Ulricehamns tidning, lördag 31 maj 2014, s. 4 (pappersutgåva). 22

23 7 Sammanfattning av resultat Nedan presenteras en sammanställning av resultaten av de olika källorna. Den fokuserar på problemområden, såväl relativa som absoluta. 38 Trygghetsundersökningen 2014 Anmälningsstatistik CAN - Skolelevers drogvanor 2013 Mediearkivet Trafikrelaterade problem är vanligt Bilar som kör för fort Bilister som bryter mot trafikregler Tung trafik och buller Skadegörelse på bostad är högre än genomsnittet i polisområdet. Tranemo kommun har högst andel inom polisområdet som blivit utsatta för trakasserier, bedrägerier och hot. Oron att någon närstående ska drabbas av brott är hög. Tranemoborna är också oroliga för att bil, MC eller cykel ska utsättas för skadegörelse. Tranemos invånare undviker gärna alkohol- och drogpåverkade personer. Önskar ökad synlighet, och att polisen patrullerar gående och aktivt pratar med människor. Ser poliser och polisbilar i lägre utsträckning än man gör på totalnivå. Förtroendet för polisen är lägre i Tranemo kommun än på totalnivån. Svag ökning av våldsbrotten, och olaga hot står för den största ökningen. Stor minskning av anmälningar om tillgreppsbrott. Bedrägeribrotten har ökat de senaste fem åren. Alkoholen är det stora problemet bland unga; 14 % av flickorna är riskkonsumenter i årskurs % riskkonsumenter i gymnasiets år 2. Vanligt (18 % i ÅK 9, 29 % inom gymnasiet år 2) att ha druckit smugglad starksprit. Vanligt (17 % i ÅK 9, 26 % i gymnasiet år 2) att ha druckit smugglad starköl. Många (9 % i ÅK 9 och 14 % i gymnasiet, år 2) har en mycket tidig alkoholdebut. 16 % av gymnasieeleverna röker varje dag. Enkelt att få tag i alkohol och andra drogpreparat. 7 % av eleverna i gymnasiet har det senaste året använt narkotika. En stor andel (2 %) av flickorna i 9:an uppger att de sniffat under det senaste året. Diskussioner om hur skolledning skött en av kommunens skolor. Avsaknad av polisiär närvaro med koppling till stölder och ett rån som skett inom kommunen. Tabell 3 - Sammanfattning av resultat. 38 Detta innefattar två saker: (1) i de fall då Tranemo kommun utmärker sig gentemot andra kommuner i negativ bemärkelse kommer detta att redovisas och (2) att tabellen även inkluderar sådant som är problematiskt eller oroväckande alldeles oavsett hur det ser ut på andra ställen. 23

24 8 Diskussion och rekommendationer Analysgruppen för nedan en diskussion och ger rekommendationer till några av de berörda parterna. Diskussionen och rekommendationerna ska ses som en hjälp i att både identifiera problemen och faktorerna runt problemen, men också som förslag på lösning, eller delar av en lösning. Inte att förglömma är även vikten av att involvera invånarna i kommunens olika forum i arbetet kring att skapa en trygg och trivsam närmiljö och utsmyckning av det offentliga rummet. Under detta avsnitt kommer även tidigare rekommendationer, analysrapporter och samverkansöverenskommelse att vägas in. Föregående trygghetsundersökning(ar) kommer däremot att fungera som en fingervisning om tidigare problem snarare än en redogörelse om förändring från tidigare år. Detta med anledning av att 2014 års trygghetsundersökning har en omarbetad enkät. Omarbetningen gjordes för att det fanns ett behov av att aktualisera undersökningen sett till både språkbruk och problemområden. Ytterligare en fördel med den nya enkäten är att den tar avstamp i modernare metodologisk forskning kring enkäter och dess utformning. 8.1 Trafik 2011 Av tidigare trygghetsundersökningar inom Tranemo kommun framgår det att trafiken varit en källa till irritation. 39 Bilden av trafiken som ett problem har ökat över tid. Däremot har buskörning med MC och moped reducerats över tid. För att komma tillrätta med de påtalade problemen rekommenderades kommunen att kartlägga var trafikproblem föreligger samt ha trafiken som en del i planerade temadagar. I den samverkansöverenskommelse som delvis baserades på 2011 års analysrapport åtog sig polisen att kontrollera trafiken med inriktning mot rattfylleri, samt genomföra kontroller av mopeder samt fordonsskick. Vidare åtog sig kommunen bland annat att genomföra var i kommunen trafikproblem finns. I uppföljningen av samverkansöverenskommelserna som polis och kommun har gjort går det att utröna vilka åtaganden som genomförts. Analysgruppen noterar att åtaganden har fullföljts gällande trafikarbetet Trafiken fortsätter att vara ett område med förbättringspotential. De flesta av de trafikrelaterade problemen placerar Tranemo kommun i linje med eller strax under genomsnittet för polisområdet på övriga trafikrelaterade frågor i trygghetsundersökningen (se avsnitt 6.1). Antalet anmälda trafikbrott har ökat något de senaste åren och Tranemo kommun är hårt drabbad av antalet dödade och skadade i trafiken. 40 Respondenterna uppger i Trygghetsundersökningen 2014 att det är en hög nivå av tung trafik och buller. Vanligast förekommande är bilar som kör för fort men även bilister som bryter mot trafikregler ligger relativt högt. 39 Se avsnitt 5. Bakgrund till empirisk kontext. 40 Transportstyrelsen (2015) Olycksstatistik Västra Götaland Antalet dödade och skadade personer Transportstyrelsen. Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande Statoils och NTF:s trafikskadeindex 2013, 24

25 När det kommer till trafiken som irritationsmoment vet vi från forskningen att människor uppfattar ljudet från mopeder betydligt mer irriterande än exempelvis ljud från bil- eller tågtrafik. 41 Vi vet också att mopedförare löper en mycket högre risk, ca gånger så hög, att råka ut för olyckor. 42 Till följd av att mopedförsäljningen ökat sedan intåget av klass 1 mopederna, de så kallade EU-mopederna, har också antalet personer som blivit allvarligt skadade ökat över tid. 43 Ett förebyggande arbete runt unga och mopeder är därför viktigt. Provkörning av elevers mopeder samt informationskampanjer till föräldrar och elever har visat sig fungera. En central tankegång bland intervjuade poliser är att det är viktigt att inte ge sig ut på några biljakter eftersom risken inte står i proportion till brottet. 44 Genom att åka till skolorna och provköra mopederna på plats undviks därmed farliga situationer. Foto: Tomas Karlsson Se vidare information under bilaga 5 Buskörning och mopeder. Rekommendationer: Trygghetsundersökningen visar att bilar som kör för fort är ett större problem än buskörning med moped/mc vilket antyder att de personer som kör för fort är över 18 år. Med detta sagt bör förebyggande insatser mot hastighetsöverträdelser främst riktas mot personer över 18 år. Men vikten av att fånga upp ungdomarna tidigt får inte glömmas, därmed bör särskilda insatser så som kampanjer i skolan etc. även tillämpas i den mån det är möjligt. Polisen rekommenderas således att stödja kommunen med trafiksäkerhetsinformationsmaterial som kan användas av kommunen i informationssyfte för kommunens högstadieklasser samt till elevernas föräldrar. Polisen rekommenderas även att genomföra tillsyner av elevernas mopeder. Vidare rekommenderas polisen att genomföra riktat arbete mot trafiken över lag. Detta med anledning av att medborgarna upplever trafiken som irriterande och störande samt att antalet skadade och dödade inom Tranemo kommun är hög. Kommunen kan efter kartläggning bistå med information till polisen var de största trafikrelaterade problemen finns. Även Transportstyrelsen, Trafikverket och Statens väg- och transportforskningsinstitut har bland annat information om vilka vägar som är mest drabbade av trafikolyckor som genererar död och/eller allvarliga skador på trafikanter. Kommunen rekommenderas genomföra trafiksäkerhetsinformation, med stöd av polisen och NTF 45 med flera, för kommunens högstadieklasser samt till elevernas föräldrar. Kommunen rekommenderas också att fortsätta göra kartläggning över var rådande trafikproblem försiggår och efter hand förändra den fysiska miljön för att stävja det oönskade beteendet. Även kommunen rekommenderas ta stöd av den information som Transportstyrelsen, Trafikverket och Statens väg- och transportforskningsinstitut har gällande olycksdrabbade vägsträckor och förebyggande åtgärder över lag inom trafikområdet. 41 Vos, Joos (2006) Noise annoyance caused by mopeds and other traffic sources Proceedings Internoise Steg, Linda & van Brussel, Annmarie (2009) Accidents, aberrant behaviours, and speeding of young moped riders. Transportation research, 12(6), s Berg, Jessica., Forward, Sonja & Holgersson, Stefan (2008) Unga på moped en studie av riskgrupper och riktade polisinsatser för att motverka trimning. VTI rapport Ibid. 45 NTF: Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. 25

26 8.2 Drogvanor och destruktivitet Problematiken med alkohol- och drogpåverkade personer i offentlig 2011 miljö hade minskat fram till För att komma till rätta med återstående problem i allmänhet och förebygga nya i synnerhet rekommenderades polis och kommun en tätare samverkan runt unga människor. I de samverkansöverenskommelser som skrevs åtog sig polis och kommun att genomföra vissa åtgärder. Polisen skulle bland annat genomföra ett antal direktförverkanden, besöka skolor och fritidsgårdar, förhindra och beivra ordningsstörningar samt samarbeta med kommunen kring krogkrontroller. Kommunen å sin sida åtog sig att genomföra antilangningskampanj, krogkontroller i samverkan med polis, planera drogfria fester för ungdomar samt informera föräldrar. Uppföljningen av samverkansöverenskommelsen förtäljer att merparten av de stipulerade åtagandena är genomförda. Undantagen är att polisen inte haft möjlighet att fullt ut besöka skolorna och fritidsgårdarna i den utsträckning som överenskommits. Kommunen å sin sida har inte fullt ut kunnat ha den vuxennärvaro som var tänkt från början Från årets trygghetsundersökning går det att se liknande nivåer som 2011 runt problematiken; alkohol- och drogpåverkade personer i offentlig miljö. Invånarna i Tranemo kommun upplever detta som ett problem i ungefär samma storleksordning som på polisområdesnivå (totalnivå). Det som däremot utmärker sig och framkommer av resultatredovisningen är en framträdande problematik med ungas alkoholkonsumtion och annan destruktiv drogrelaterad konsumtion. Beträffande alkoholdebuten ligger den på en lägre nivå än den nationella gällande elever i åk 9 i Tranemo kommun (9 %) som uppger att denna skedde innan 13 års ålder. Däremot betraktar hela 14 % av flickorna i årskurs 9, och 34 % av gymnasieungdomarna sig själva som riskkonsumenter vilket måste tolkas som synnerligen alarmerande. Föredragsvis ska vi inte ha några ungdomar alls som konsumerar så till den grad att de klassas som riskkonsumenter med vuxna mått. Flera av eleverna i årskurs 9 uppger att de kan få tag i alkohol inom 24 timmar. Den enkla tillgången till alkohol kan vara en förklaringsfaktor till den höga konsumtionen. Att också 2 % av flickorna i åk 9 har sniffat någon gång, kan vara en indikator på att de inte mår särskilt bra. Detta är allvarliga problemområden som kan få mycket svåra och tragiska konsekvenser för enskilda individer och familjer samt kostsamma konsekvenser för samhället på lång sikt. Kommunen och polisen bör därför fortsätta och utveckla arbetet med ungas alkoholkonsumtion och annan asocial levnadsstil. Som ett led i att komma tillrätta med tillgången på alkohol bör polisen fortsätta använda sig utav Kronobergsmodellen och om möjligt i än högre utsträckning, med särskilt fokus på langningen. Se vidare information om Kronobergsmodellen i bilaga 1. Foto: Lisa Hjertén 26

27 Även andelen rökare i gymnasiet utmärker sig i jämförelser med den nationella nivån, och då främst flickorna. Ungdomarnas beskrivning att de även väldigt enkelt kan komma över cigaretter på olaglig väg, gör att problematiken med rökning bland ungdomar bör uppmärksammas. Rekommendationer: Bilden som målas upp är att en stor del av ungdomarna inom Tranemo kommun har det bra, och har en sund inställning och relation till alkohol och andra droger. En liten grupp och då främst flickor utmärker sig i statistiken genom att uppge att de använder alkohol, sniffrelaterade preparat och andra droger på ett skadligt och asocialt sätt. Polis och kommun rekommenderas ställa sig alla viktiga frågor som guidar oss rätt när vi vill komma till rätta med problematiken, runt nämnda ungdomar. Varför mår ungdomarna som de gör? Vilka är ungdomarna? Hur motverkar vi att fler hamnar i asociala levnadsmönster? Vad gör skolan? Hur ser skolan på problemen? Vad kan skolan göra? och en mängd andra frågor kan guida oss rätt. Lämpliga forum för dessa diskussioner är både lokala Brå och SSPF. Här finns berörda parter som tidigt kan se uppkomna problem. Efter kartläggning och analys av problemen hittar man också problemägarna och en diskussion kan inledas runt de roller problemägarna bör ta, samt vilka roller övriga samverkande parter kan ha, för att stötta problemägaren. Polisen rekommenderas skapa förutsättningar för att utveckla och intensifiera arbetet enligt Kronobergsmodellen 46 i kommunen. Analysgruppen kan inte nog trycka på vikten av att löpa linan ut i den inledande fasen av Kronobergsmodellen, att tidigt ta kontakt med föräldrarna. I de fall då föräldrarna inte hämtar sina barn eller poliserna finner andra skäl att oroa sig för den unge ska, enligt modellen, socialtjänsten kontaktas. Ett fortsatt nära samarbete med socialtjänsten är således en grundförutsättning för att arbetet enligt denna modell ska bli så effektivt som möjligt. Det är också mycket viktigt att det sker ett framgångsrikt informationsutbyte mellan patruller i yttre tjänst och underrättelseverksamheten när det kommer till langningen av alkohol och andra droger. Insatser mot alkohollangning likt arbetet som genomförts under våren 2015 är att rekommendera även i framtiden. Polis och kommun rekommenderas också att gemensamt genomföra kontroller av cigarettförsäljare med anledning av att ungdomarna enkelt kan komma över tobaksprodukter. 46 Se bilaga 1 Kronobergsmodellen. 27

28 8.3 Förtroende för Polisen och polisiär närvaro Under åren fram till 2011 påvisades en nedåtgående trend vad gäller hur 2011 mycket invånarna anser att polisen bryr sig om lokala problem. Polisen rekommenderades att bli bättre på att kommunicera ut goda resultat till medborgarna genom såväl traditionella som nyare mediekanaler. Eftersom detta område endast berör polisen, och inte kommunen, är inte detta en del av rådande samverkansöverenskommelse Av Trygghetsundersökningen 2014 står det klart att invånarna i Tranemo kommun i lägre utsträckning än övriga inom PO Älvsborg ser polisen varje dag eller flera dagar i veckan. Även förtroendet för polisen generellt är något lägre än för totalnivån. Analysgruppen vill varna för konsekvenserna av att försumma enskilda områden. Bristande polisiär närvaro i områden kan på sikt leda till att polisen drabbas av en legitimitetskris och ett ifrågasättande av våldsmonopolets existensberättigande. Tranemo kommun uppvisar en del allvarliga problem som på sikt kan leda till än allvarligare problem. Det handlar om trafikrelaterade problem, ungas drog- och alkoholvanor samt i vissa fall asociala levnadssätt och förtroende för och tillit till polisen. Att brottsanmälningarna är relativt få kan te sig som något positivt, och så kan mycket väl vara fallet, men likväl är det inte oproblematiskt. Det är inte orimligt att föreställa sig att i ett område som har låg polisiär närvaro och där kontakten med medborgarna är låg, kommer förtroendet över tid att minska. Upplevelsen av att polisen i lägre utsträckning bryr sig om lokala problem, som framkommit genom tidigare trygghetsundersökningar, kan vara ett uttryck för detta. Det är inte heller orimligt att föreställa sig att där förtroendet för polisen är lågt, förlitar sig medborgarna i lägre utsträckning på polisens kapacitet och underlåter därmed att anmäla brott. Tranemo kommun är därför i en ypperlig sits att utöka arbetet enligt de brottsförebyggande metoder som finns stipulerade, innan problemen förvärras. Polisledningen bör skapa förutsättningar för att nivån runt det brottsförebyggande arbetet ska öka och intensifieras. Att utöka och utveckla arbetet efter den upparbetade modellen som analysgruppen valt att kalla Älvsborgsmodellen 47 skulle således vara vägen att föredra. Foto: Områdespolisen, Borås Rekommendationer: Polisen rekommenderas att även inleda ett arbete enligt Älvsborgsmodellen i Tranemo kommun. För att detta ska kunna genomföras, rent resursmässigt, rekommenderas polisledningen att tänka utanför den traditionella boxen. Att Tranemo kommun, polisiärt, ligger under den polisiära ledningen för Ulricehamns kommun är ett faktum. Ett faktum är också att den polisiära ledningen för Marks kommun också ansvarar för polisverksamheten i Svenljunga kommun. Däremot finns det inget, vare sig praktiskt eller faktiskt, hinder att en operativ enhet 47 Se bilaga 2 Älvsborgsmodellen. 28

29 inte skulle kunna arbeta inom både Tranemo kommun och Svenljunga kommun, eftersom båda ligger under lokalpolisområde Borås. Så analysgruppens rekommendation är att använda poliser som arbetar enligt Älvsborgsmodellen gränsöverskridande i båda kommunerna Tranemo och Svenljunga. Dessa poliser ska arbeta tvärsektoriellt och med samtliga relevanta aktörer 48. Att dessa poliser arbetar i båda nämnda kommuner kan också får andra positiva följder och effekter, som vi i nuläget inte kan förutspå. Slutligen rekommenderas även polisen att fortsätta arbeta med att marknadsföra sig i och för kommunen. 8.4 Nedskräpning, skadegörelse och ovårdade gator/trottoarer Från föregående analysrapport stod det klart att problemupplevelsen vad 2011 gäller nedskräpning hade ökat över tid. Problemupplevelsen kring skadegörelse låg på en likvärdig nivå med tidigare års trygghetsundersökningar. Kommunen är processägare i arbetet kring nedskräpning och skadegörelse eftersom kommunen är den aktör som har möjlighet att förändra den fysiska miljön för att underlätta för människor att göra rätt. För att komma tillrätta med problemen rekommenderades kommunen att genomföra Cost-benifit-analyser 49, bland annat för att se de samhälleliga kostnaderna och nyttan med att till exempel placera ut fler papperskorgar i kommunen. Kommunen rekommenderades också att upprätta en klotterpolicy. Polisen å sin sida rekommenderades att ge medborgare ekonomiska incitament att inte skräpa ner. Båda parterna rekommenderades att gemensamt och med andra aktörer genomföra olika former av föreläsningar inom områdena skadegörelse och nedskräpning. I samverkansöverenskommelsen har åtagandena varit följande inom dessa problemområden: För kommunens del har det handlat om att utreda om man kan göra cost-benifit-analys och upprätta en klotterpolicy. För polisens del utfärda ordningsbot vid nedskräpning och rapportera förekomst av klotter. Från 2014 års trygghetsundersökning står det klart att en något lägre andel 2014 av respondenterna upplever nedskräpning som ett stort problem i Tranemo kommun i relation till genomsnittet i polisområdet. Inom tätorten är det däremot 10 % av invånarna som upplever att gatorna och trottoarerna i stor utsträckning är ovårdade. Det är viktigt att arbeta med dessa frågor av flera skäl. Det första, och kanske viktigaste, är att det finns samband mellan välskötta 50 utomhusmiljöer och upplevd trygghet. 51 Det andra är att det uppkommer en risk att medborgarna själva blir mindre försiktiga med sin närmiljö om denna inte är välskött. Ett beprövat hjälpmedel för att komma tillrätta med ovan nämnd problematik är kartläggning av utemiljöer med hjälp av trygghetsvandringar. 52 Det är viktigt att invånarna själva får delta och att 48 Relevanta aktörer kan vara kommunen, religiösa samfund, näringsliv, föreningar, fastighetsägare m.fl. 49 Cost-benifit-analyser: Samhällsekonomiska kalkyler. 50 Avsaknad av klotter, nedskräpning och skadegörelse. 51 Brottsförebyggande rådet (2008) Trygghetsvandringar Om lokalt brottsförebyggande arbete. 52 För en enklare guide till trygghetsvandringar, se bilaga 3- Trygghetsvandringar 29