DÖDLIGA SKÖNHETER. Utställningsfakta
|
|
- Britta Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DÖDLIGA SKÖNHETER Utställningsfakta 1
2 Obehagliga och otäcka eller imponerande, spännande och kanske till och med gulliga? Alla tycker olika om ormar, ödlor och spindlar. I Dödliga skönheter finns arter som inte finns att se i någon annan djurpark i världen. Här kan du komma nära (ö)kända arter som inlandstaipan, svartsvansad grön mamba och östlig diamantskallerorm och några giftiga leddjur. GIFTET I MÄNNISKANS TJÄNST Det finns giftiga djur och växter även i de andra utställningarna på Universeum. I Vattnets väg finns exempelvis paddor och huggormar. I Akvariehallen återfinns fjärsing, stingrockor och koralldjur. I Regnskogen finns sötvattensstingrockor, paddor och pilgiftgrodor. Här finns även giftiga växter, till exempel pipranka och prickblad. Giftiga arter är mycket sällsynta bland däggdjur och fåglar, men hos de flesta andra djurgrupper är de ganska vanliga. Läran om gifters egenskaper och verkningar kallas toxikolologi. Endast en liten droppe gift från vissa arter är nog för att döda en vuxen människa. Men gifter kan vara bra också! Gifter av olika slag har varit till hjälp vid forskningen. De har bidragit till förståelsen av komplexa biologiska mekanismer inom flera forskningsfält, bland annat inom neurobiologi, cirkulationsfysiologi, muskelfysiologi och farmakologi. Vissa gifter används vid medicinsk behandling. En lång rad medicinska preparat har sitt ursprung i ormar, fiskar, spindlar och andra giftiga djur och växter. Ett intressant exempel är giftet från bin. I flera hundra år har man vetat att biodlare mycket sällan får reumatism och det beror förmodligen på de många bistick som de har fått under årens lopp. Användandet av bigift i medicinsk behandling är mycket vanlig. Inlandstaipan 2
3 FÖRSVARSMETODER Reptiler har även många sätt att försvara sig, både aktiva och passiva. SEX SYSTEM AV GIFTIGA BETT GIFTSNOKAR Giftsnokar (Elapidae) har stora giftkörtlar i överkäken (och ibland bakåt i framkroppen) som huvudsakligen producerar nervgifter (neurotoxiner). Dessa injiceras genom korta fasta gifttänder längst fram i överkäken och leder ofta till kvävning genom att andningsmuskulaturen förlamas. Tänderna är framtill försedda med en oftast sluten giftfåra. Gruppen innehåller ca 350 arter. Spottkobrorna i Afrika och Asien försvarar sig genom att spotta gift. Hos dessa arter har kanalen i gifttanden en skarp krök nära Spottkobra spetsen. Öppningen på tandens framsida är så liten att giftet sprutas ut under högt tryck och strålen kan nå mer än en meter! BAKGIFTTANDADE SNOKAR Bakgifttandade snokar (vissa Colubridae) har giftkörtlar i överkäken som huvudsakligen producerar nervgifter (neurotoxiner). Gifterna injiceras genom de bakersta tänderna i överkäken. Dessa tänder är förstorade och försedda med en giftfåra på framsidan. Gruppen innehåller 26 arter som kan vara farliga för människan. VATTENSNOKAR Vattensnokar (vissa Colubrinae och Natricinae) har giftkörtlar i överkäken och producerar nervgifter (neurotoxiner). Många arter har förstorade tänder baktill som dock saknar giftkanal. Giftet tuggas in i bytet. Gruppen innehåller bland annat 19 arter som är farliga för människan. Vår svenska snok har giftig saliv men brukar sällan bitas, tänderna kan gå igenom huden på oss människor men saliven kommer inte in i huden. HUGGORMAR Huggormar (Viperidae) har stora giftkörtlar i överkäken som huvudsakligen producerar blodgifter (haematoxiner). Dessa injiceras genom långa rörliga gifttänder i överkäken. Tänderna är konstruerade som kanyler med en inre kanal där giftet passerar. Gruppen innehåller ca 320 kända arter. Gabonhuggormen är den art som har längst gifttänder. De kan bli upp till fem centimeter långa! JORDHUGGORMAR Jordhuggormar eller stilettormar (Atractaspididae) har långa giftkörtlar i överkäken och framkroppen som producerar gifter (huvudsakligen sarafotoxiner) som påverkar hjärtat och kärlsystemet. Giftet injiceras genom rörliga, långa gifttänder som viks ut i sidled genom mungiporna. Gruppen innehåller 17 arter. 3
4 GIFTÖDLOR Giftödlor (Helodermatidae) har giftkörtlar i underkäken och som huvudsakligen producerar nervgifter (neurotoxiner). Giftet injiceras med hjälp av fårade gifttänder i underkäken. Gruppen innehåller två arter varav den ena är skorpiongiftödlan. KAMOUFLAGE Med hjälp av kroppsformen och skyddsteckningen blir en del ormar näst intill osynliga. Färgerna är ofta anpassade till det underlag som ormen lever på.hos en art som finns i ett större område där underlaget varierar, skiftar vanligen också ormarnas färg. Det gör att olika populationer inom samma art kan ha variation i färgerna. Ett exempel på detta är vår svenska huggorm. VARNINGSSIGNALER Att försöka hota sin angripare är vanligt bland ormar. Vissa blåser upp sig. Detta kombineras ofta med ett väsande. De kan också göra låtsasangrepp och slungar då fram huvudet utan att vidröra. Om inte det avskräcker angriparen gör de ett verkligt angrepp. Även ogiftiga ormar kan ge smärtsamma bett. Ett exempel på varningssignaler är skallerormarnas rasslande. Skallran består av hudsegment som rasslar när ormen skakar sin stjärt. Även ökenhuggormen i Afrika och Mellanöstern varnar hörbart. Hornhuggormen och sandrasselhuggormen har tandade fjäll på sidorna. Fjällen kan gnidas mot varandra och låter då ungefär som grovt sandpapper. Snok SLINGRA IHOP SIG ELLER SPELA DÖD En del ormar slingrar ihop sig och gömmer huvudet bland kroppsslingorna, eller lägger svansen över huvudet. Det minskar risken för livshotande skador i huvudet. Vår svenska snok är en av de ormarter som kan spela död. Ormen lägger sig på rygg med munnen öppen och tungan hängande ut och ett illaluktande sekret kan utsöndras. Andra arter har en helt annan strategi; starka varningsfärger som fungerar som skydd. Färgen signalerar att de är giftiga. Det ses hos bland annat korallormarna. Vissa ogiftiga ormar härmar de giftiga ormarna och har också en stark färg, för att skrämmas. Detta kallas för mimicry. 4
5 ORMAR Ormar har alltid setts som något mystiskt. De stirrande ögonen har gjort att man trott att de kan hypnotisera. Och hur kan ormarna egentligen röra sig så snabbt utan ben? De blixtsnabba rörelserna möjliggörs av de starka musklerna och ryggradens höga rörlighet. Ryggraden är så rörlig tack vare det stora antalet ryggkotor över 400 stycken hos vissa arter. Att jämföra med människor som har ryggkotor! Ormar är växelvarma. Det innebär att de inte alstrar sin egen kroppsvärme utan är beroende av yttre värmekällor. Idealtemperaturen för de flesta ormar är 30 o C. Det betyder att ormar i svala områden måste flytta sig ganska ofta för att hålla värmen. Är det kallt blir ormen trög och kroppsfunktionerna saktas ner eller upphör. Är det för varmt blir ormen utmattad och kan dö. UTBREDNING Det finns ungefär kända ormarter i världen. De finns överallt på vår jord utom Arktis och Antarktis där det är för kallt. Irland, Island, Grönland och Nya Zeeland saknar också ormar i sin fauna. Australien är unikt i ormhänseende. Det är den enda kontinent som har fler giftiga än ogiftiga arter och där finns inga huggormar. Det finns ormar på marken, i träden, i haven och ormar som gräver i jorden. Det finns till och med flygande ormar paradissnokar som kan glidflyga korta sträckor. Här i Sverige har vi huggorm, hasselsnok och vanlig snok ORMGIFT Av de cirka kända arterna är ungefär 450 arter starkt giftiga. Giftet har ormarna för att skaffa föda och för att försvara sig med när de känner sig trängda eller hotade. Gifterna är ofta artspecifika och riktade mot de byten som ormen har specialiserat sig på. Ormbett orsakar ca dödsfall varje år, de flesta i Sydostasien. I Dödliga skönheter har vi några av de värsta arterna bakom dessa siffror, däribland Östlig diamantskallerom som orsakar många dödsfall varje år. Hur farlig en orm är beror på flera saker, däribland mängden gift och ormens temperament, alltså ormens benägenhet att bita. SERUM Det serum som används vid ormbett framställs vanligtvis genom att hästar eller får injiceras med svaga doser ormgift och på så sätt utvecklar antikroppar. Vid ormbett är det viktigt att veta vilken orm som har bitit. Serumet i sig är nämligen inte helt ofarligt och dessutom oftast väldigt dyrt. En full serumdos kan kosta kr. I Sverige används vanligtvis inflammationshämmare som kortison eller antihistamin och under vissa omständigheter adrenalin. 5
6 SINNEN Ormar har alla sinnen som människan har, plus flera till. Deras sinnesorgan är dock annorlunda uppbyggda och fungerar på helt andra sätt. SYN Ormar har ett par ögon precis som vi människor. Ögonens form och placering har anpassats efter hur de lever. Det kan till exempel ses hos ormar som lever under markytan, vilka har ögon som tillbakabildats till den grad att de endast kan skilja på ljus och mörker. Vissa trädlevande arter har däremot betydligt bättre syn som gör att de kan fånga snabbflygande byten såsom fåglar. Generellt är ormar mycket närsynta. För att få en skarp bild utnyttjar ögat en särskild del av näthinnan, fovea, ett område med massor av tätt sammanpackade tappar. Fovea finns emellertid bara hos några få trädormar. Alla andra ormar saknar denna och är följaktligen troligen ur stånd att se skarpt. Eftersom ormarnas ögon sitter på sidan av huvudet verkar det föga troligt att de kan bedömma avstånd särskilt väl, med undantag av vissa ormar som kan kompensera med ett system som kan registrera infraröd värmestrålning. I allmänhet tycks ormögon fungera som en slags rörelsedetektor över ett stort område snarare än som leverantörer av detaljerande synbilder. Kanske är de ur stånd att upptäcka orörliga byten. LUKT Ormar uppfattar inte doft enbart med näsan. Den luktar även med hjälp av sin tunga. Ormens tunga är lång, smal och kluven i spetsen. Ormen skickar ut tungan och fångar upp luktämnen som den sedan för upp mot det jacobsonska organet som sitter uppe i gommen. Tack vare att tungan är kluven kan ormen känna från vilket håll lukten kommer. Ormens stora näsborrar står också i förbindelse med hjärnans luktcentra. Östlig diamantskallerorm Boomslang HÖRSEL Hörseln skiljer sig mycket från vår. Ormar har inga öronöppningar, men de har rudiment av innerörat kvar i form av små ben. Benen överför vibrationer till innerörat. Ormar kan bland annat uppfatta rovdjurs fotsteg och trippandet av bytesdjur men de kan inte höra luftburet ljud. KÄNSEL Känsel har ormen över hela kroppen och de kan känna vibrationer genom kroppsytan. VÄRMEKÄNSLIGHET Värmekänsligheten är speciell hos familjerna boaormar, pytonormar och grophuggormar. Alla dessa arter har ett sinnesorgan som kallas värmegropar. I dessa finns celler som kan uppfatta mycket små temperaturhöjningar. Med hjälp av värmegroparna kan ormar uppfatta temperaturskillnader på mindre än 0,001o! Med värmen som ledhjälp kan ormarna beräkna bytesdjurens läge och avståndet till dem, även i totalt mörker 6
7 KROPPSBYGGNAD Ormar har likadana inre organ som andra ryggradsdjur. Problemet är bara att ormen måste få plats med dessa organ i en mycket lång och smal kroppshålighet. MAGSÄCK OCH TARMAR I ett avseende är ormens form idealisk. Till skillnad från andra ryggradsdjur behöver den inte ha en lång slingrande tarm i en kort och bred buk. Tarmarna måste vara långa för att djuren ska få en stor yta där det kan smälta och absorbera födan. Hos en orm går matsmältningskanalen raka vägen från munnen till analöppningen utan ringlar med undantag av tunntarmen. Magsäcken ligger inte på tvären över kroppshålan som hos de flesta djur utan är en enkel utbuktning. LUNGOR, NJURAR OCH LEVER Ormkroppens form gör det möjligt att enkelt och effektivt ordna tarmarna, men det är svårt att få rum med t ex lungor och njurar, som hos alla ryggradsdjur sitter parvis, ett på varje sida av kroppen. Hos ormarna är dessa par antingen ordnade efter varandra eller den ena halvan reducerad. Njurarna sitter efter varandra, den högra efter den vänstra och samma sak gäller för testiklarna respektive äggstockarna. Vanligtvis är det högra organet större än det vänstra och båda är långsträckta. Levern är långt utdragen med mindre vänsterlob än högerlob. Gallblåsan är liten och sitter bakom levern. Därefter kommer bukspottkörteln och mjälten. Samma utveckling har också skett med lungorna. De flesta ormar har bara en funktionsduglig lunga, den högra. Hos dem som har två lungor är vänsterlungan dåligt utvecklad. Normalt sträcker sig lungan över mer än halva kroppslängden. Bakre delen av lungan fungerar som någon slags luftreservoar, medan syreintaget sköts av framdelen och ett specialiserat luftrör. SKELETT Även när det gäller ormarnas skelett finner man en del intressanta anpassningar. Skallen har modifierats för att passa ormens matvanor, men också rygggraden har en del ovanliga drag. Eftersom ormen saknar både extremiteter och extremitetsgördlar, behöver den därför inte ha några modifierade ryggkotor. Alla kotor i ryggraden är mycket lika varandra. Alla utom en eller två längst fram har revben och i stjärtregionen är revbenen sammansmälta med kotorna. Antalet kotor varierar mellan 185 hos korta huggormar och 400 eller ännu fler hos en del pytonormar och giftlösa snokar. Kotorna är mycket rörliga mot varandra eftersom de är förenade med leder och inte som hos däggdjur med broskskivor. Det stora antalet ger en starkare ryggrad och skyddar ryggmärgen bättre. Samarbete mellan kotor, leder och muskler ger ormarna deras smidighet. BLODOMLOPP Blodomloppet har inte undergått några större förändringar. Hjärtat ser ut som hos andra kräldjur. Kammaren har en längsgående skiljevägg, som dock inte delar den i helt skilda rum. Blodomloppet är dubbelt och ofullständigt men ormarna har utvecklat en del extra blodkärl p g a sin avlånga kroppsform. Aortan utgår från de båda aortarötterna. Den högra aortaroten utgår från kammarens vänstra del och för med sig arteriellt blod. Den vänstra aortaroten börjar i den högra kammarhalvan och transporterar venöst blod. I aortan blandas båda blodtyperna men med dominans för det arteriella, medan huvudparten av det venösa blodet strömmar till lungorna. Ormarnas venösa system påminner mycket om amfibiernas. De har ytliga hudkärl som kan vidgas eller sammandras och samtidigt spelar en viktig roll vid temperaturregleringen. Lymfatiska systemen är väl utvecklade hos ormar. Pariga lymfhjärtan i bäckenregionen pumpar lymfan in i vensystemet. 7
8 SMIDIGA MÄSTARE Systemet med fjäll och hudveck ger en god smidighet åt ormens skinn. Det ger också god tänjbarhet, vilket är en absolut nödvändighet för att ormen ska kunna svälja större byten. ORMSKINN Ormarnas skinn måste uppfylla mycket höga krav. Det måste vara så slätt och jämnt att det ger minsta möjliga friktionsmotstånd vid rörelse framåt, men samtidigt vara tillräcklig grovt för att kunna ta spjärn mot olika hinder. Fjällstrukturens hos världens ormarter har en mycket stor variation och allt från supersläta till stora taggiga fjäll kan hittas. Ormfjällen är inte separata hudstycken, utan bildas av veckad hud. De består av tjocka stycken ytterhud, epidermis. Dessa yttre lager fortsätter också mellan fjällen, men är där tunnare och veckade. Vecken mellan bukfjällen är enkla, men på ryggen är fjällen inte ordnade i en enkel rät linje. 8
9 GIFTIGT VACKRA DJUR Skrämmande eller fascinerande? Eller kanske både och? Åsikterna kring ormar, ödlor och spindlar är många. I Dödliga skönheter vill vända rädslan till fascination genom att visa på deras fantastiska anpassningar till de mest skiftande levnadssätt. ORMAR SVARTSVANSAD (GRÖN) MAMBA Det här är en orm som gillar att klättra i träd. Den svartsvansade mamban (Dendroaspis jamesoni kaimosae) jagar framförallt fåglar och mindre trädlevande gnagare! För att klara det måste ormen vara oerhört snabb, rörlig och ha ett starkt gift. Svartsvansad mamba förekommer i västra och centrala Afrika. Ormen är trädlevande men kan söka föda på marken. Den lever i fuktig skog och längs stränder men den Svartsvansad grön mamba förekommer också i odlingslandskap och i parker. Det är en skygg orm som smiter iväg bland träden när den blir störd. Den genomsnittliga längden är 200 cm för en vuxen orm, men den kan bli dryga 300 cm. Den vuxna ormen är gräsgrön med citrongul udersida. Svansen är mörk, nästan svart. Ögonen är stora och gröna med rund pupill. Mambaormen är lång, slank och en snabb jägare. Den har ett starkt nervgift och är bland Afrikas farligaste ormar! Den äter fåglar och små däggdjur och den lägger ägg precis som alla mambor. Hanarna har rivaliserande kamper som påminner om danser med syftet att pressa ner motparten på marken. Dessa sammandrabbningar kan ta flera timmar. Ormarna parar sig hängandes i ett träd och detta kan ta upp till 17 timmar. ÖSTLIG DIAMANTSKALLERORM Den östliga diamantskallerormen (Crotalus adamanteus) är Nordamerikas farligaste orm och en av de farligaste i världen! Dessutom är detta den största arten av alla skallerormar. Den lever framförallt i träskmarkerna och i öppen lövskog i sydöstra USA. Den blir upp till 230 centimeter och har ett konturupplösande, rombiskt färgmönster längs ryggen. Den har ett stort och brett huvud och på svansspetsen har den en skallra. Den nyfödda ormens svansspets avslutas som en rund, päronformad knapp. Ormen ömsar sedan minst en gång per år och varje gång den ömsar, uppkommer ett till hudsegment vid svansspetsen, dessa hudsegment bildar själva skallran. Idag är ormen ovanlig beroende på en växande befolkning och ett intensivare utnyttjande av mark för odling. Den äter möss och råttor som ung och som vuxen även kaniner, ekorrar, kalkoner med mera. Skallerormarna lever i torra och sandiga områden med tallar och en liten palm, Saw Palmetto, som undervegetation. Saw Palmetto, Serenoa repens, är en medicinalväxt med effekt mot bl a urinvägsproblem och prostatabesvär, traditionellt har den även använts mot bröstsmärtor och ryggont. 9
10 INLANDSTAIPAN Inlandstaipanen (Oxyuranus microlepidotus) är världens giftigaste landorm. Den har ett extremt neurotoxiskt gift. Giftet innehåller både pre- och postsynaptiska neurotoxiner plus muskelgifter och blodkoagulerande ämnen. Döden orsakas ofta av andningsförlamning. Den är skygg vid normala temperaturer och lever endast i ökenområden i västra Queensland och därmed rapporteras få dödsfall, de flesta dödsfall som rapporterats är herpetologer som försökt fånga eller hålla inlandstaipaner i fångenskap. Inlandstaipanen livnär sig på små gnagare, i huvudsak råttor, och dödar sitt byte genom snabba hugg då den samtidigt injicerar sitt mycket toxiska gift i offret. Ormen är mycket snabb, har relativt långa gifttänder och ett mycket starkt gift vilket gör den mycket farlig. Dess färger skiftar med årstiderna och är ljusare på sommaren och mörkare på vintern. Den mörkare färgen på vintern gör att ormen kan absorbera mer ljus, och därmed värme, under de kallare månaderna. BOOMSLANG Boomslang (Dispholidus typus) är en bakgifttandad snok och den enda kända arten i sitt släkte. Namnet betyder trädorm på afrikaans och uttalas [bå:mslaŋ:]. Den lever i Afrika söder om Sahara och trivs bland buskar och träd. Ormen lägger ägg, upp till 24 stycken. I naturen förekommer Boomslangen som många olika färgvarianter. När den känner sig hotad kan den blåsa upp sig för att varna sin omgivning. Det tillhör ovanligheten att människor blir bitna i det vilda. Den har ett långsamt verkande gift med upp till 24 timmar innan man märker av symptomen. Giftet är ett blodgift som förhindrar att blodet levrar sig och offren dör av inre blödningar. Den äter i huvudsak kameleonter men även fåglar. ÖSTAFRIKANSK GABONHUGGORM Gabonhuggormen (Bitis gabonica) har ormvärldens längsta gifttänder upp till 5 cm långa! Den kan också injicera den största giftmängden av alla ormar. Med en vikt på upp till 11 kg är den även den tyngsta av alla giftormar. Till skillnad från andra giftormar Östafrikansk gabonhuggorm håller den oftast fast sitt byte tills giftet verkat. På matsedeln står fåglar och däggdjur bl a apor, små antiloper och piggsvin. Arten är en utpräglad lurpassare (ambushing) och ligger mera still i det dolda och väntar på lämpligt byte än jagar aktivt. Den är långsam i sina rörelser, men kan hugga blixtsnabbt åt alla håll. Oftast är individerna ganska lugna och försöker undvika upptäckt genom att ligga helt still. Gabonhuggormen är en regnskogsart som lever i fuktiga och regniga miljöer i centrala, östra och södra Afrika. Flodstränder och träskmarker, liksom deltaland och sjöstränder utgör lämpliga biotoper. Tack vare sin komplicerade kroppsteckning har arten ett utomordentligt kamouflage i regnskogsmiljön där den lever. När de får ungar kan de föda upp till 43 st i en kull. ETIOPISK BERGSHUGGORM Etiopisk bergshuggorm (Bitis parviocula) är ytterst ovanlig och lever högt uppe i de etiopiska bergen. Universeum är i dagsläget den enda anläggningen i Sverige som innehar två individer att kika närmare på! 10
11 MEXIKANSK RÖDKNÄAD FÅGELSPINDEL Den rödknäade fågelspindeln (Brachypelma smithi) lever i Mexikos busk- och ökenlandskap. Terrängen består av sten, klippformationer och växtligheten utgörs mest av kaktusar och buskar. Den är marklevande och gömmer sig gärna i hålor och sprickor i marken. Denna fågelspindel har ett mycket lugnt och stabilt temperament, men blir den attackerad försvarar den sig genom att sprätta mycket irriterande nässelhår på angriparen. Den kan också bitas men är bara svagt giftig för människor. Den allergiska reaktionen ökar dock med varje bett. På grund av sitt smått skräckinjagande utseende har den varit med i en hel del filmer, t ex Indiana Jonesfilmen Jakten på den försvunna skatten och i en del James Bondfilmer. Den är också känd som en av de vackraste och mest långlivade spindlarna. Honor av denna art kan bli år gamla. Matsedeln består av diverse insekter, men också gärna små möss och ödlor. Ett vuxet exemplar kan uppnå en storlek av cm. Den växer dock ganska långsamt. 11
UTSTÄLLNINGSFAKTA DÖDLIGA SKÖNHETER
DÖDLIGA SKÖNHETER Obehagliga och otäcka eller imponerande, spännande och kanske till och med gulliga? Alla tycker olika om ormar, ödlor och spindlar. I Dödliga skönheter finns arter som inte finns att
Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot
Kräldjur och fåglar Kräldjur Kallas också reptiler. Kräldjur Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot uttorkning. Alla
skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)
Fossiler Jämför skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Alla varelser som lever består av celler. Urdjur består bara av en cell. Cell betyder litet rum och cellerna gör så att man kan leva. Hos encelliga
Ormar. Malmö Naturskola
Ormar Ormarna är kräldjur och alltså släktingar till dinosaurierna som levde på jorden förr. Andra kräldjurssläktingar är ödlor, sköldpaddor och krokodiler. De är växelvarma liksom till exempel grodor
SMAK- PROV. Utkommer till ht 14
SMAK- PROV Utkommer till ht 14 Tankar om biologi I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG: { något om vad biologi är ( hur man vet det man vet idag u hur man sorterar växter och djur och ger dem namn hur man gör en
Sammanfattning skelettet och muskler
Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.
STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år
Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta
Av: Kalle och Victoria
åra sinnen Av: Kalle och Victoria Hörseln Vi hör ljud genom ljudvågor. I en radio, tv, mobiler eller t.ex. Stereo är det högtalaren som gör ljudvågorna. Hos oss människor är det stämbanden som gör ljudvågorna.
75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.
75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring
Bergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige.
Bergfink 5 Ord n i n g tättingar, fa m i l j f i n k a r Utseende: 14 16 centimeter. Hannen (bilden) har svart huvud och rygg, orangefärgat bröst och vit undersida med mörka fläckar på sidorna. Honan är
Hästens delar Sadelns delar
Hästens delar Sadelns delar Ryttarmärke 1 Tränsets delar Det här är ett träns med ett metallbett och en aachen-nosgrimma. Tyglarna är avtagna men brukar sitta fast i bettringarna. Tecken Många hästar har
Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att
Lymfsystemet Lymfsystemet är viktigt för att kroppen ska kunna försvara sig mot infektioner av olika slag. Systemet består dels av så kallade lymfatiska organ vilka bildar speciella celler som deltar i
NAKEN B IO L OG I. Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita.
NAKEN B IO L OG I Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita. 16 Text och Foto Anders Axelsson Vinterdykningen går mot
Inför nationella proven i Biologi
Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas
SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola
SMÅKRYP I SÖTVATTEN Innehåll Innehåll... 1 Buksimmare... 2 Dykare... 2 Flickslända... 3 Gråsuggor... 3 Iglar... 4 Klodyvel... 5 Ryggsimmare... 6 Sävslända... 6 Sötvattensmärla... 7 Tordyvel... 7 Trollslända...
Regler och ansvarsförsäkran gällande för Expo Mitt och Expo Syd.
Regler och ansvarsförsäkran gällande för Expo Mitt och Expo Syd. Viktiga ändringar: Förbud mot fjällösa reptiler Förbud mot venomoider (opererade giftormar) Minsta behållare 1.5 dl Skärpta krav för giftiga
Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).
Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning
Musklernas uppbyggnad
Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas
Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.
EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara
Tundra. Var finns biomet? Formad för 10000 år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr.
Alpint klimat Kallt, snöigt och blåsigt. Det alpinska klimatet är vanligt förekommande i berg. På latin står alpes för höga berg, vilket förklarar binomets lokalisation. Alpint klimat förekommer i de högre
Lab 4. Undersökning av fisk och ev. daggmask m.m.
MALMÖ HÖGSKOLA Biologi I HT2010 Lab 4. Undersökning av fisk och ev. daggmask m.m. Syfte med laborationen Syftet med laborationen är att studera anpassningar, likheter och olikheter i olika grundplaner
NORSK LUNDEHUND. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.
Grupp 5 FCI-nummer 265 FCI-standard på engelska publicerad 2012-02-22 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2011-11-10 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21
Akut hjälp vid personskada.
Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten
Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011
Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa
Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget
1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han
Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?
Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
Text och foto: Hans Falklind/N
Text och foto: Hans Falklind/N Boet byggdes ständigt på under häckningen. GRUS Fåglar i Västergötland 1-2014 Livet i en talltopp Fågelfotografen Hans Falklind följer en fiskgjusefamilj under en hel säsong
Välkommen till Naturstig Miskarp
Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en
Ryggradsdjur - Vertebrater. Skelettet inuti kroppen.
Ryggradsdjur - Vertebrater Skelettet inuti kroppen. Ryggsträngsdjur - Sjöpungar och lansettfiskar. - Alla ryggradsdjurs föregångare. - Ryggsträng (korda) som fungerar som skelett (tillbakabildas hos vuxna
Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren
ELEVBLAD - Blommor Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera på: Är detta en trivsam plats för ditt djur? Skulle djuret kunna bygga ett bo
FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2003-03-25
Grupp 7 FCI-nummer 224 FCI-standard på engelska publicerad 2003-05-05 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2003-03-25 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-03-23 STANDARD FÖR
Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I
B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan vår vackraste fisk Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan anses ofta som vår vackraste fisk. Färgprakten hos hanen kan utan
Lärarmanual för Simkampen
Lärarmanual för Simkampen Lärarmanualen är tänkt att använda som ett hjälpmedel vid simundervisningen inför Sim- kampen. Materialet innehåller ett antal övningar med skiftande svårighetsgrad och förslag
Instuderingsfrågor Skelettet, med svar
Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra på oss. Förutom emaljen så är ben det hårdaste material vi har i vår kropp. 1. Vad är det skelettet gör? Svar: Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra
Grupp 5 NORSK LUNDEHUND Nordisk Kennel Union
Grupp 5 FCI-nummer 265 FCI-standard på engelska publicerad 2012-02-22 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2011-11-10 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21
Växter och djur i regnskogen
Faktablad tropisk skog Växter och djur i regnskogen De tropiska skogarna täcker inte mer än ungefär sju procent av jordens landareal men ändå lever kanske två tredjedelar av alla växter och djur i denna
Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?
Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa
Solidaritet med det ofödda barnets rätt till liv som en egen skyddsvärd individ
Kyrkomötet Kyrkomötet Motion 2013:47 av Lennart Sacrédeus och Margit Borgström Solidaritet med det ofödda barnets rätt till liv som en egen skyddsvärd individ Förslag till kyrkomötesbeslut Kyrkomötet beslutar
Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket
Våtflugefiske Det traditionella våtflugefisket har under senare år alltmer kommit i skymundan. Torrflugefiske och nymffiske har brett ut sig i stället. Ibland kan dock våtflugan med sitt ofta mjuka hackel
Övningen är hämtad från www.friluften.se där du själv kan bidra med övningar och inspireras av andra utomhuspedagoger.
Ämne: Biologi Författare: Linda Karlsson Årskurs: 4-9 Gruppstorlek: Helklass som delas in i smågrupper Svarar mot kursmål: Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven - utvecklar
Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson
Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk
ENGELSK SETTER (English Setter)
Grupp 7 FCI-nummer 2 Originalstandard 1987-06-14 FCI-Standard 1987-06-14; engelska SKKs Standardkommitté 1995-06-20, ändrad 2004-09-01 ENGELSK SETTER (English Setter) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel
Läsförståelse 6 KATTDJUR. stora och små. Jonas Storm, Kungsbroskolan, Tidaholm www.lektion.se
Läsförståelse 6 KATTDJUR stora och små Innehåll Lejon TIGER JAGUAR LEOPARD PANTER GEPARD OZELOT Liger Tigon TAMKATT Powerpoint Lejon Bilden visar Afrika. Panthera Leo betyder lejon på språket latin. Lejon
CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK
Grupp 1 FCI-nummer 332 FCI-standard på tyska publicerad 1999-09-03 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1999-09-03 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2009-02-19 CESKOSLOVENSKÝ
Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra.
2 Vulkaner. Vulkaner hittar man i sprickzonerna mellan jordskorpans plattor. Av jordens flera tusen landvulkaner är endast 450 aktiva. En vulkan ser ut som ett vanligt berg när den inte får utbrott. De
Sinnenas stig GNESTA
Sinnenas stig GNESTA Välkommen till denna promenad där du ska få en sinnesupplevelse samtidigt som du får en härlig vandring i Gnestas vackra miljö. Fokus är på DIG och dina sinnen, tanken är att du ska
Skoterspecial Körglädje, trygghet och naturupplevelser
SÄKER PÅ SKOTER Skoterspecial Körglädje, trygghet och naturupplevelser Med skotern på släp kan du reglerna? Håll huvudet kallt trygg körning på isen Viktor Stenman livet efter jättekraschen tahandomdigitrafiken.se
Utdrag ur Misstänkt ljus. Kapitel 1: Ljuset från ett ufo
Utdrag ur Misstänkt ljus Kapitel 1: Ljuset från ett ufo Har du tänkt på att ljuset från ficklampan syns ut genom tältduken, viskade Kajsa. Om det skulle komma ett ufo flygande där uppe över trädtopparna
MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3
MÄNNISKOKROPPEN Biologi - V46- V3 CELLEN Cellerna är aktiva hela livet, non stop. Encelliga organismer består av endast en cell. Hos människor finns det massa olika typer av celler. Muskelceller, ögonceller,
Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås
Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.
FRÅGOR. Tre lag vinner:
Tre lag vinner: Kunskapsbox till klassen! Lunds universitet och Nationalencyklopedin i samarbete. Här följer frågor i kategorierna BIOLOGI, FYSIK och KEMI som en förberedelse till showerna. FRÅGOR Kunskapsböcker
Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:
Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Kerstin Lundberg Hahn Vad handlar boken om? Boken handlar om Ebba och Ivar, som är tvillingar. En dag, när de kommer till skolan, är fröken sjuk. Deras vikare, Fröken
NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009
Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. Delprov
Hur påverkar träd och skugga våra greener?
Hur påverkar träd och skugga våra greener? HGU arbete 2008-2010 av Daniel Pantzar Landeryds GK Sammanfattning Tanken till arbetet var att hitta argument för att kunna ge äldre greener nya förutsättningar
PRATA INTE med hästen!
PRATA INTE med hästen! Text Sven Forsström Foto Inger Lantz Forsström Det finns tränare som tejpar för munnen på elever som pratar för mycket med sina hästar. Själv har jag än så länge bara hotat mina
Kapitel 10: Sidvärtsrörelser
Kapitel 10: Den här övningen (öppna) har så många förtjänster att jag räknar den som alpha och omega bland alla övningar för hästen som syftar till att utveckla fullständig lösgjordhet och perfekt rörlighet
Mindfull STÅENDE Yoga
Mindfull STÅENDE Yoga Tack min kollega Leg psykolog och MBSR-lärare Åshild Haaheim som fotograferat rörelserna på Garrison Institute. Intention & Yogafilosofi Intentionen med mindfull yoga är att utforska
AZAWAKH. Grupp 10. FCI-nummer 307 Originalstandard 1994-08-22 FCI-Standard 1998-06-03; franska SKKs Standardkommitté 2005-06-09
Grupp 10 FCI-nummer 307 Originalstandard 1994-08-22 FCI-Standard 1998-06-03; franska SKKs Standardkommitté 2005-06-09 AZAWAKH Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Alendronat HEXAL Veckotablett 70 mg tabletter Alendronsyra
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Alendronat HEXAL Veckotablett 70 mg tabletter Alendronsyra Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. - Spara denna information,
Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till
1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke
Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren
Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att
FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN
1 2 Översättning: Göran Gademan FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 3 ERWARTUNG 4 black 5 In här? Man ser inte vägen 10 15 Så silvrigt stammarna skimrar som björkar! Åh, vår
Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen Detta test på hur din häst arbetar tar ca tre minuter och bör ingå i uppvärmningen varje dag. Du måste veta vad du vill när du sitter
ftåätwx áéçxààxü ECCF @ ECDD à ÄÄ ué~àüùwxà Ñü ^tàxwütäá~éätçá skolgård i Lund exwt~à Ü ^Ü áà Çt [tää Çw
ftåätwx áéçxààxü ECCF @ ECDD à ÄÄ ué~àüùwxà Ñü ^tàxwütäá~éätçá skolgård i Lund exwt~à Ü ^Ü áà Çt [tää Çw VÅRSONETT VID BOKEN 2003 Nu smälter isen, tvekar, dröjer, droppar... Nu abdikerar kylan från sin
ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur)
Grupp 5 FCI-nummer 289 Originalstandard 2000-10-25 FCI-Standard 2000-11-29; engelska SKKs Standardkommitté 2001-12-06 ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag
Marios äventyr. Kapitel 1
Marios äventyr Kapitel 1 -Jag heter Mario. Jag är 10 år. Jag bor i ett litet grönt hus och min kompis Luigi bor i ett litet gult hus. Jag ska till min kompis Luigi, vi är bästa vänner. Nu ska jag gå till
STANDARD FÖR SVENSK LAPPHUND
Korr från (Renée Sporre-Willes) RSW 28/9 2010 RÖD markering är tillägg/korrigering från/till SKK standard Kommitté och/eller Ras/Specialklubb (korr indetifieras med förkortning inom parantes efter ändring,
DREVER. Grupp 6. FCI-nummer 130 Originalstandard 2005-06-09 SKKs Standardkommitté 2005-06-09
Grupp 6 FCI-nummer 130 Originalstandard 2005-06-09 SKKs Standardkommitté 2005-06-09 DREVER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen
VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse)
Grupp 1 FCI-nummer 347 Originalstandard 2002-11-26 FCI-Standard 2002-12-18; engelska SKKs Standardkommitté 2003-10-08 VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag
Tillsammans ska vi göra björnjakten säkrare Den svenska björnstammen växer. Antalet fällda björnar ökar och därmed tyvärr också skadskjutningarna.
Säkrare björnjakt Tillsammans ska vi göra björnjakten säkrare Den svenska björnstammen växer. Antalet fällda björnar ökar och därmed tyvärr också skadskjutningarna. Många jägare kan för litet om björnen
GRUNDERNA I NATIVRÖNTGENDIAGNOSTIK. Frida Norrén Hanna Håkans Thomas Johansson 2015
GRUNDERNA I NATIVRÖNTGENDIAGNOSTIK Frida Norrén Hanna Håkans Thomas Johansson 2015 LUNGSJUKDOMAR Pneumothorax Lungpneumoni KOL Lungcancer Hemothorax Frisk lungbild P N E U M O T H O R A X Här är en lungbild
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
DANA R. Felsökningsguide
DANA R Felsökningsguide LARM OCH FELMEDDELANDEN FÖR INSULINPUMPEN SKÄRM BETYDELSE ÅTGÄRD Skärmen för svagt batteri visas när batteriet inte längre räcker till för att driva pumpen. Ett ihållande larm aktiveras
Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult
Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult 2013-05-13 Syfte Syfte har varit att undersöka förekomsten av amfibier i Bengts göl med närområde. Metod Tre besök gjordes 2013 från kl. 17:00 till
Information och utbildningsmaterial
Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.
AFFENPINSCHER. Grupp 2. FCI-nummer 186 Originalstandard 2007-03-06 FCI-Standard 2007-04-18; tyska SKKs Standardkommitté 2007-06-13
Grupp 2 FCI-nummer 186 Originalstandard 2007-03-06 FCI-Standard 2007-04-18; tyska SKKs Standardkommitté 2007-06-13 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel
AMERICAN FOXHOUND. Grupp 6
Grupp 6 FCI-nummer 303 FCI-standard på engelska publicerad 1998-03-05 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1979-11-02 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-05-17 AMERICAN FOXHOUND
C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium
O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av
UPPSALA PONNYKLUBB TEORI För Ryttarmärke 1
UPPSALA PONNYKLUBB TEORI För Ryttarmärke 1 HÄSTENS DELAR Nosrygg Ganash Hals Manke Länd Rygg Kors Svansrot Bringa Bog Bakknä Underarm Framknä Kastanj Has Skenben Kota Krona Skenben Karled Hov Så här är
Övning 2 - Frågesport
Övning 2 - Frågesport Denna övning är en frågesport som kan utföras på många olika sätt, individuellt eller i lag. Några förslag ges nedan. Övningen passar grupper på 1-20 elever. Syfte: Frågesporten syftar
Fröken spöke och den svarta katten
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om tvillingarna Ebba och Ivar, som en morgon får se en katt som mystiskt förvinner när Fröken Sparre
Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner
Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information
PETIT BASSET GRIFFON VENDÉEN
Grupp 6 FCI-nummer 67 Originalstandard 1999-01-09 FCI-Standard 1999-10-15; franska SKKs Standardkommitté 2000-11-07 PETIT BASSET GRIFFON VENDÉEN Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag
MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg
Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Textbladet får skrivas ut och kopieras Talgoxen Hallå, hallå, hallå vad är det som står på? Nu kommer våren snart, helt underbart så klart! En talgoxe
Döda bergen Lärarmaterial
Lärarmaterial sidan 1 Författare: Cecilie Eken Vilka handlar böckerna om? Berättarjaget i böckerna om den svarta safiren är pojken Aram och äventyret utspelar sig när han är 13 år. Aram bor i staden Rani
Kapitel 1. Jag gillar inte honom sa jag, inte jag heller svarade Emil. När vi hade rast gick vi till dörren
Kapitel 1 Hej jag heter Matteo Lindgren. Jag går på elevskolan. Jag är 10 år. Min bästa kompis heter Emil Hanson. Vaktmästaren är läskig. Han är alltid arg skriker så högt så att man blir rädd. Första
Blås- och bäckenbottenträning
BET-067- BET-0667- Blås- och bäckenbottenträning För män Broschyren är framtagen av Astellas Pharma i samarbete med sjukgymnast och uroterapeut Hanne Ryttergaard, kontinenskliniken i Roskilde. ASTELLAS
Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?
Lärarhandledning Klappa en vän. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Klappa en vän är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om de sällskapsdjur vi har hemma. Många barn vill ha ett djur
LHASA APSO. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.
Grupp 9 FCI-nummer 227 FCI-standard på engelska publicerad 2011-02-16 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-08-18 LHASA APSO
Kondition uthållighet
Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,
17 Droger. 2 Droger vad är det? 3 Ord som gäller alla droger 4 Varför använder man droger?
17 Droger 17.1 1 Människan en reptil? 2 Droger vad är det? 3 Ord som gäller alla droger 4 Varför använder man droger? 17.2 5 Tobaksdocka OH1 Tobakens effekter på kroppen 6 Tobaksreklam 7 Vad kostar det
Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union
Grupp 2 FCI-nummer 186 FCI-standard på tyska publicerad 2009-09-02 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-03-26 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21
Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du?
Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Spännande fakta om Kattegatt och några av de djur och växter man hittar i havet. Havet vid den svenska västkusten kallas Västerhavet. Det består av två delar, Skagerrak
Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Att träna och köra eldriven rullstol
Bilaga 12:5 1(13) Att träna och köra eldriven rullstol Mål och delmål för barn och ungdomar. Tidsfaktorn är viktig vilket ställer krav på den som skall handleda. att kunna invänta att inte skynda på att
Simon K 5B Ht-15 DRAKEN. Av Simon Kraffke
DRAKEN Av Simon Kraffke 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Erik och jag är 7 år och jag bor på en gård och den gården heter Hemlighetensgård bara för att vad som helst kan hända här. Och den gården ligger
PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard 2000-04-06 FCI-Standard 2000-09-13; tyska SKKs Standardkommitté 2003-10-08, ändrad 2004-03-29
Grupp 1 FCI-nummer 55 Originalstandard 2000-04-06 FCI-Standard 2000-09-13; tyska SKKs Standardkommitté 2003-10-08, ändrad 2004-03-29 PULI Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands
Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union
Grupp 5 FCI-nummer 205 FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-27 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21
Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union
Grupp 5 FCI-nummer 276 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-21 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Centralstyrelse 2009-02-05 NORRBOTTENSPETS