BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

Transkript

1 HÖGANÄS KOMMUN l (l) BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM SÄNDLISTA Remiss med begäran om yttrande Avdelningen för Näringsliv och marknad Exploateringsavdelningen Kommunledningskontoret Samhällsbyggnadsförvaltningen Fastighetsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Socialförvaltningen U t bildnings förvaltningen Räddningstjänsten o \l ',.1 ~ _.,..._... ~- -- "'_,_ o' _...,. - \ i6 r~/~o't t AB Höganäshem Höganäs Energi & Fjärrvärme Centerpartiet Folkpartiet Kris tdemoktaterna Miljöpartiet Moderaterna Socialdemakta tema Sveriges Pensionärers Intresseparti Sverigedemakta tema Vänsterpartiet Remiss med inbjudan till yttrande Länsstyrelsen i Skåne län Region Skåne Skåne Nordväst SKNV Helsingborgs stad Ängelholms kommun Jefast AB ~HÖGANÄSKOMMUN ~-- SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se

2 HÖGANÄS KOMMUN l (2) BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Enligt lagen om bostadsförsörjning har kommunen ansvar för att alla medborgare bor bra. Höganäs kommun har dessutom som mål att antalet invånare i kommunen ska växa till fram till Därför är det viktigt att det finns en strategi för hur fler bostäder kan bli tillgängliga genom t ex flyttkedjor och nybyggnation. Markanvändningen i kommunen visas i översiktsplaner. Just nu arbetar kommunen med en kommuntäckande översiktsplan som avses bli klar under Övergripande mål för markanvändningen är att hushålla med marken så att den används på ett effektivt sätt och utan att jordbruksmark tas i anspråk, men också att styra bostadsutbyggnaden till goda kollektivtrafiklägen där det finns kommunal service. Avsikten är att hushålla med kommunens resurser idag och inför framtiden, för en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Föreliggande bostadsförsörjningsprogram bör resultera i riktlinjer för bostadsförsörjningen som kan användas som stöd för översiktsplanen och annan fysisk planering, som i sin tur blir vägledande för kommunens investeringar i skolor och infrastruktur mm. Därför är det vår förhoppning att bostadsförsörjningsprogrammet studeras och kommenteras aktivt i denna remissrunda utifrån Ditt ansvarsområde! Frågor som kan diskuteras är befolkningssammansättningen; Hur tror vi att befolkningsstrukturen förändras i framtiden? Vad kan det få för konsekvenser på bostadsbehovet? Hur ser bostadsbeståndet ut i kommunen? Skiljer det sig i de olika tätorterna? Hyresrätter efterfrågas t ex i Höganäs, medan antalet bostadsrätter är förvånande litet. Kan kommunen göra något så att bostadsbeståndet blir mer blandat? I en ortsstruktur där Höganäs centralort har bra utbyggd service och kollektivtrafik, och med ett nätverk av mindre, välfungerande orter som Jonstorp, Nyhamnsläge, Lerberget och Viken blir frågan t ex om det finns mark för utbyggnad. Finns det utrymme i alla orternas skola för ett växande elevantal? Vill kommunen prioritera de olika tätorternas utbyggnad i relation till befintlig service? Om elevantalet minskar i Nyhamnsläge och det inte fums planlagd mark att bygga på, och det istället planeras i Arild; vilka konsekvenser får det? Kanske planberedskapen och planprioriteringen ska ta hänsyn till detta? Vilka typer av särskilt boende kommer det att behövas i en snar framtid? Hur många? Ja, det finns många frågor att diskutera. Under ett par år har bostadsförsörjningen funnits på agendan; Våren 2011 tog Jan Amcoff, kulturgeograf från Uppsala, oss ut i världen och beskrev befolkningens utvecklingstrender i olika länder, samt applicerade detta på vår region och kommun. Ola Thufvesson från Campus Helsingborg, visade på helheter och vilka trender som gäller. HÖGANÄSKOMMUN ~~ SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se

3 HÖGANÄS KOMMUN 2 (2) Hösten 2011 visade kommunen på Vision 11 dagens befolkningssammansättning, struktur och tendenser med hjälp av Emma Phil, fysisk planerare, SWECO. Samma höst hade kommunen ett möte med representanter för Sveriges byggindustrier, som analyserat bostadsbyggandets förutsättningar i kommunen. Man framhöll behov av samverkan och att kommunen måste ha en tydlig vision för orternas och hela kommunens utveckling; långsiktig och tvärpolitiskt förankrad. Mark- och planberedskapen lyftes fram, öppenhet för nya upplåtelseformer, och en uppmaning att inte bygga för kön! 2012 hade kommunen dialog om bostadsmarknaden med länsstyrelsen. Frågor om boende för äldre lyftes särskilt vid ett möte om Vikens utbyggnad samma år har en workshop med förtroendevalda den 15 mars lagt grunden till detta förslag till bostadsförsörjningsprogram. Det är många som bidragit. Särskilt ska planeringsstrateg Ulf Peterzon, planchef Mila Sladic, översiktsplanearkitekt Jacob von Post och hela planavdelningen, nämnas. Nu väntar vi på Din synpunkt! Bostadsförsörjningsprogrammet är på remiss fram till fredagen den 27 september Efter de kompletteringar som behöver göras kommer bostadsförsörjningsprogrammet att föras till kommunfullmäktige för antagande i höst. Kerstin Nilermark Samhällsbyggnadschef Ny bostadsförsörjningslag på gång! Från lagrådsremissen: Yttrande lämnas senast 27 september till: Höganäs kommun Samhälls byggnads förvaltningen Planavdelningen stationshuset Höganäs Eller via e-post till: planavdelningen@hoganas.se Märk yttrandet med diarienummer KS/2012/ Innehållet i riktlinjerna för bostadsförsörjning Regeringens förslag: Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska särskilt innehålla uppgifter om kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, planerade insatser för att nå målen och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. ~ HÖGANÄSKOMMUN ~~ SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN t> Höganäs kommunen@hoganas.se E

4 ~ REMISSFÖRSLAG BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR HÖGANÄS KOMMUN HÖGANÄS KOMMUN

5 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM för Höganäs kommun Kartor och dokument finns även på hemsidan: HÖGANÄS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

6 INNEHÅLLsFÖRTECKNING Inledning 6 Syfte 6 styrdokument 6 Dagens bostadssituation 7 Bostadsbyggande 7 Bostadsbestånd 7 Tomt- och lägenhetskö 7 Invånare i Höganäs kommun 9 Befolkningsutveckling i kommunen 9 Orternas befolkningsutveckling l O Flyttmönster l O Pendlingsmönster 11 Bostadsbyggnadsbehov 12 Höganäs i regionen 12 Betokningsprognoser och mål 13 Bostadsbehov 14 Behov för ungdomar 14 Behov för familjer 14 Behov för äldre 14 Behov för de med särskilda behov 14 Bostadsplanering i Höganäs kommun 16 ÖP Höganäs kommun, FÖP Viken, FÖP Höganäs och Väsby, Ny ÖP Höganäs kommun 17 Förarbeten inför programmet 18 Planerad bostadsbyggnation 19 Sammanställning Översiktlig karta 19 Planerad bostadsbyggnation ortsvis 20 Höganäs & Väsby 20 Viken 22 Lerberget 23 Jonstorp, Svanshall & Rekekroken 24 Nyhamnsläge 26 Mölle 27 Arild 28 Farhult 29 Övriga orter 30 En jämförelse 31 Riktlinjer 32 Höganäs kommuns utveckling och expansion 32 Utveckla och höja boendekvaliteten 32 Arbetsformer 33 Källor 33 Källor för statistik 33 Övriga källor 33

7 ~ SAMMANFATTNING Höganäs kommun befinner sig i en av Sveriges idag snabbast växande regioner och har ett bra geografiskt läge. Kommunen har växt stadigt de senaste l O åren och utvecklats mot en kommun med allt mer utpräglad boendespecialisering. Kommunens tillväxt kan helt förklaras av en kraftig inflyttning, då den naturliga folkökningen är negativ. Hälften av de i arbetsför ålder pendlar ut från kommunen för att arbeta, de flesta till Helsingborg. Detta märks också i att det främst är kommunens södra delar, med Viken och Lerberget främst, som växt mest under 2000-talet. De prognoser som finns för framtiden pekar på en fortsatt tillväxt genom inflyttning. Den prognos som Region Skåne gjort pekar på en ökning i kommunen med 7% under perioden Utmaningarna ligger i att möta en åldrande befolkning samt att kunna matcha efterfrågan på lägenheter och byggklara tomter. Antalet planerade bostäder de närmsta fem åren kommer ligga kring lägenheter per år, vilket är betydligt över de 100 som befolkningsmålet förutsätter. Det finns dock en stor osäkerhet om hur många som verkligen blir av. Majoriteten av bostäderna kommer uppföras i Höganäs och Viken. Men även för Arild, Jonstorp och Farhult finns omfattande planer. 4 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

8 l \ \ \

9 ~ INLEDNING Kommunen ska enligt lagen om kommunernas bostadsforsörjningsansvar. som in fordes 200 l, upprätta riktlinjer for bostadsförsörjningen i kommunen minst en gång vart fjärde år. Detta är extra viktigt i vår del av regionen där det finns en stor efterfrågan på bostäder och höga ambitioner att utvecklas till ett attraktivt och livskraftigt samhälle. Bostadsförsörjningsprogrammet redovisar planberedskapen och anger inriktningen för den långsiktiga fysiska planeringen. Programmet ska ses som ett planeringsunderlag och inte som en fixerad plan. ~ HÖGANAs KOMMUN SYFTE Höganäs kommuns styrdokument för bostadsförsörjningen är föreliggande fårslag till bostadsförsörjningsprogram och riktlinjer. Efter omarbetning enligt inkomna remissyttranden kommer programmet och riktlinjerna att läggas fram får antagande i kommunfullmäktige. Syftet med programmet är att konkret redovisa planberedskapen för nya bostäder. Programmet syftar också till att vara en planeringsfårutsättning för budgetarbetet och anger den aktuella omfattningen och inriktningen på bostadsbyggandet för perioden Riktlinjerna anger hur kommunen avser agera för att nå uppställda mål med sin bostadsförsörjning. Bostadsförsörjningsprogrammet är kopplat till arbetet med den nya översiktsplanen och anger inriktningen för den fysiska planeringen, men också för andra kommunala investeringar i t.ex. infrastruktur, skolor m. m. Den planerade bostadsbyggnationen har störst tillförlitlighet för de närmaste åren, därefter ökar osäkerheten beroende av planprocessen och marknadsläget. Kommunens förutsättningar att driva planärenden är en av flera viktiga parametrar för att uppnå en sund balans mellan antalet fårdigställda bostäder, befolkningsmål och -prognoser. Marknaden och konjunkturen kan förändra antaganden för bostadsplaneringen. Ovcrsiktsphm för Höganös kommun ÖP2002 ~~... "~'ol~ ~,.,.,._...,~,,.l>ho.'!l'l! l~b:d"..,~...!u:.l STYRDOKUMENT Kommunfullmäktige antog i oktober 2002 en översiktsplan, Höganäs kommun ÖP2002. Översiktsplanen utgör det övergripande styrdokumentet för kommunens långsiktiga fysiska planering. ÖP2002 har aktualiserats i kommunfullmäktige år 2005 och En fördjupning av översiktsplanen för Viken antogs av kommunfullmäktige i april I juni 2012 antog kommunfullmäktige en fördjupning av översiktsplanen för staden, FÖP Höganäs & Väsby. Ett nytt kommunomfattande ÖParbete har påbörjats under hösten 2012, och i samband med detta har även ett visionsarbete inletts. Planmonopolet är kommunens viktigaste instrument för att styra utvecklingen på bostadsmarknaden, med beslut om markanvänding och var det är lämpligt att bygga bostäder. Därför är det viktigt att kommunen är aktiv och verkar för att det finns en planberedskap får nya bostäder. 6 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

10 ~ DAGENS BOSTADSSITUATION BOSTADSBYGGANDE 120 lo< Q)... Q).d d Q) l:lll :~ -~... ~ o Flerbostadshus Småhus Siffrorna i diagrammet är hämtade från SCB och bygger på beräkningar baserade på bygglov och fårdigställande av hus. De kan ge en god bild av nybyggnadstakten i kommunen åren De senaste åren har bostadsbyggandet legat en bit över l 00 bostadslägenheter per år, förutom under 2009 och Nedgången kan förklaras av den då rådande ekonomiska konjunkturen. Det har under perioden byggts något fler lägenheter i flerbostadshus än i småhus. o BOST ADSBEST AN D Antal rum Källa: Lantmäteriet Bostadsbeståndet i kommunen består av ungefår småhus/lantbruk, lägenheter i flerbostadshus, samt l 400 fritidshus (beräknat på uppgifter i lägenhetsregistret). Småhusen utgör således omkring 66 procent av antalet bostadslägenheter. Av bostäderna är ungefår 70 procent äganderätter, 23 procent hyresrätter och 7 procent bostadsrätter. Storleksmässigt fördelar sig lägenheterna i flerbostadshus enligt diagrammet till höger. En villa i kommunen är i genomsnitt 130 kvadratmeter stor. Iii Utan uppgift TOMT- OCH LÄGENHETSKÖ Ett visst mått på hur väl bostadsmarknaden fungerar kan tomt- och lägenhetsköerna ge. För att underlätta rörligheten på bostadsmarknaden krävs en vakansgrad på l procent (Länsstyrelsen i Skåne, Bostadsmarknadsanalys 2012, s. 20), men även andra siffror förekommer. Är det svårt BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

11 att skaffa lägenhet kan låsningar uppstå där personer som vill byta hus mot lägenhet och tvärtom inte kan göra det. Det kommunala bostadsbolaget Höganäshem äger och förvaltar ungefår l 400 lägenheter. Den 31 december 2012 var vakansgraden O procent och vid samma tidpunkt stod personer i bostadskön (Höganäshem, Årsredovisning 2012, s. 5), en siffra som ökat kraftigt de senaste åren. År 2009, när bolaget införde sitt nuvarande digitala kösystem, var vakansgraden 0,2 och l 447 personer stod i kö. Åldersfördelningen i kön är ganska jämn: ungefår 25 procent var under 29 år, 29 procent var mellan år, 20 procent var mellan år och 25 procent var äldre än 65 år (Höganäshem, Årsredovisning 2012, s. 20). För Höganäs kommun finns en tomtkö för fördelning av kommunala tomter. I april2013 stod 348 personer i denna kö och störst var efterfrågan i Viken, Lerberget och Höganäs. Även Mölle och Arild har viss efterfrågan. Många av de som står i bostads- respektive tomtkön har köat i flera år för att förbättra sin position om och när lägenhet/tomt i ett visst område ska fördelas. De har inget akut behov och därför ger antalet köande inget entydligt besked om aktuell efterfrågesituation. Köerna ger däremot en bild av förväntad utveckling på den lokala bostadsmarknaden. Efterfrågan är mer komplex än antal köande, den visar sig först när lägenheter/ tomter ska fördelas och bland annat ekonomi, läge och standard kommer in i bilden. Sammantaget konstateras att kösituationen visar en fortsatt förväntning av högre efterfrågan på bostäder, än utbudet av lediga lägenheter och byggklara tomter. Är det möjligt för grannkommuner att samverka kring en gemensam bostadsförmedling? En fråga som väckts inom SkåneNordväst-samarbetet är hur man skulle kunna få till stånd en gemensam tomtkö för hela Skåne nordväst. En sådan skulle underlätta för de som söker en bostadstomt i regionen, och samtidigt stärka varumärket Skåne Nordväst som en gemensam stad. Ekdungen, Höganäs Foto: Cecilia Olla 8 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

12 o ~ INVANARE l HOGANAS KOMMUN BEFOLKNINGSUTVECKLING l KOMMU NEN Höganäs kommun växte kraftigt under 1970-talet med en genomsnittlig ökning på 1,7 procent per år. Därefter bromsades tillväxten in och under perioden ökade befolkningen endast med O, l procent per år. Under 2000-talet har tillväxten åter ökat och legat på i snitt 0,7 procent per år, en ökning som helt beror på inflyttning då födelsenettot varit negativt under perioden. Den 31 december 2012 hade kommunen invånare. Riket Kommunen Källa:SCB Kä lla:scb Befolkningens fördelning i olika åldersklasser redovisas i diagramet intill. Kommunen har en fördelning där ungefår 50 procent är i arbetsför ålder, 25 yngre och 25 äldre. Jämfört med riket har kommunen en lika stor andel under 20 år, men tappar dock i gruppen år. Kommunen har också en högre andel äldre än riket i genomsnitt. Befolkningsutveckling i kommunen < ~ o r:/) 1-< ~ ~ ~ rt 0-14 år år 1l år 75- år 15-19år år år Källa: SCB o r-- N r-- 0\ 0\...-<...-< -.::!' \0 00 o r-- r-- r \ 0\ 0\ 0\ < N -.::!' \0 00 o N -.::!' \ \ 0\ 0\ 0\ 0\ 0\ 0\ 0\ 0\ 0\ 0\ 0\ < < <...-<...-< 00 0\ 0\... o <'l N -.::!' \0 o o o o o o N N N 00 o N o...-<...-< o o o N N N - Befolkningsutveckling BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

13 ORTERNAS BEFOLKNINGSUTVECKLING Av tabellen nedan framgår orternas befolkningsutveckling under perioden Samhällena Viken, Höganäs och Jonstorp har ökat mest under perioden. Mölle och Arild har minskat mest. Dessa två orter har också högst andel personer över 65 år, medan Mjöhult och lngelsträde har störst andel under 20 år. BefolkniAgsutvecklin g i orterna Kö!illa: SG:B Invånare % av befolkningen Ort /- Under 20 år Över 65 år Höganäs Viken Lerberget Landsbygden J onstorp, Rekekeoken och Svanshall Nyhamnsläge och kullens havsbad Mö ile Väs by Strandbaden Mjöhult Arild Farhult Ingelsträde Skäret Lerhamn Flylltlinger " 1300 ~ ~ 1200 /'---v -;;; 1100 ~ v ~ - InAyttade - UtAyttade FL YTTMÖNSTER De senaste åren har kommunen haft fler inflyttade än utflyttade. År 2012 var flyttningsnettot 237 personer. 60 procent av de som flyttade ut från kommunen rörde sig inom Skåne, ett mönster som också stämmer för de som flyttar till kommunen. Av övriga inflyttade kom 15 procent från utlandet och 26 procent från övriga riket. Inom regionen har kommunen störst utbyte med Helsingborg och Ängelholm. De som flyttar från kommunen är främst ungdomar i 20-årsåldern. De som flyttar till kommunen är främst personer i åldern år. I åldersgruppen 65 år eller äldre var flyttningsnettot 2 personer under år 2012, alltså ungefär lika många nyinflyttade som personer som flyttar ut. lo BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

14 PENDLINGSMÖNSTER Totalt pendlade personer till arbete i annan kommun 2011, medan personer pendlade till kommunen. Detta ger ett pendlingsnetto på personer. Total var det personer som både arbetade och bodde i kommunen. 52 procent av arbetspendlingen sker till arbetsplats inom kommunen. Utpendlingen till arbetsplatser utanför kommunen fördelar sig enligt kartan nedan. Det absolut vanligaste målet är Helsingborg, följd av en rad orter främst i nordvästra Skåne med ett fåtal pendlare. Dessutom står målpunkter i Stockholm och Göteborg vardera för l procent av den totala arbetspendlingen från Höganäs kommun. För inpendlingen är mönstret snarlikt; Helsingborg står för 15 procent, Ängelholm 4 och Åstorp l. Övriga kommuner ligger under l procent av de förvärvsarbetande över 16 år. i~ \\ ~~ \ ~ ~~ -.. ÅSTORP KLIPPAN. BJUV ~~ ' Höganäs kommun är till stor del en pendlingskommun. Omkring hälften av den totala arbetspendlingen sker till platser utanför kommunen. Bilen är det dominerande transportmedlet. Men Höganäs har redan idag goda förbindelser med kollektivtrafik som kopplar upp kommunen med sin omvärld. ffff:.,.ö LUND Det är viktigt att ytterligare bättra på förutsättningar för ett ökat kollektivtrafikanvändande genom att lokalisera ny bostadsbebyggelse i anslutning till goda hållplatslägen. BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

15 ~ BOSTADSBYGGNADSBEHOV Skånes folkmängd forväntas öka till l personer inom tio år, vilket är en ökning med drygt l invånare. Befolkningen kommer att bestå av fler barn, fler äldre och fler i yrkesverksam ålder och innebär ett ökat tryck på de regionala resurserna. Skånes folkmängd förväntas öka till J personer inom tio år, vilket är en ökning med drygt l invånare. Befolkningen kommer att bestå av fler barn, fler äldre och fler i yrkesverksam ålder och innebär ett ökat tryck på de regionala resurserna. HÖGANÄS l REGIONEN Statistiska Centralbyrån tar fram befolknings-prognoser för riket. Region Skåne tar årligen fram motsvarande prognoser för länet och kommunerna. I sin nedbrytning av länsprognosen tar regionen hänsyn till bostadsbyggnadsplanerna i länets kommuner. Region Skånes senaste befolkningsprognos täcker perioden Skånes folkmängd förväntas öka till l personer inom tio år, vilket är en ökning som motsvarar ungefår 8,4 procent eller drygt l invånare, men redan år 2016 kommer folkmängden att passera l,3 miljoner invånare. Antalet barn iförskole-och grundskoleålder förväntas öka, likaså antalet äldre främst i åldern år. Trots att även antalet i arbetsförålder ökar kommer försörjningskvoten öka som en konsekvens av detta. Malmö, Lund och Helsingborg förväntas vara de kommuner som växer mest under perioden. Under prognosperioden förväntas Höganäs kommuns befolkning att öka med motsvarande 7 procent. Region Skånes kommunprognoser kan dock skilja sig ganska kraftigt åt från kommunernas egna bedömningar av befolkningsutvecklingen. l <0,0% 0,0-0,5% 0,5-1,0% - 1,0%> Genomsnitt för åren Artigfolkökning i procent. Genomsnitt för åren Källa: Region Skåne 12 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

16 o BEFOLKNINGSPROGNOSER OCH MAL Kommunens bedömning av befolkningsutvecklingen redovisas i diagramet nedan. Bedömningen grundar sig på tre antaganden eller förutsättningar. Det första (mål) är det kommunövergripande målet om att Höganäs kommun ska ha invånare år Det andra (prognos) överenstämmer med Region Skånes prognos för perioden fram till år Det tredje (trend) är en beräkad linjär trend för perioden fram mot år Denna trend ska endast ses som en indikation på omfattningen av befolkningstillväxten. I genomsnitt innebär detta en bedömd ökning med minst 175 personer per år. Befolkningsprognos Kolla: Kommunen ocfl Region Sk()lne ~"v ~,-, ~ ~<-:, ~l-, ~ ~'tj ~ ~ CY"'- 0v"v ct' ~ ~ (Yl-, ~ ""'R'l ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ Trend - Mål - Prognos Om prognosen för perioden byts ner på olika åldersklasser kan följande noteras: Antalet barn som är 16 år eller yngre kommer öka med 459 personer, eller med 9 procent. Kommunen fortsätter att tappa personer i åldern år. Antalet minskar med 159 personer, eller med -11 procent. För unga vuxna i åldern år ökar antalet med 136 personer, eller med 11 procent. Antalet i åldern år minskar med 123 personer, eller med -3 procent. De som är mellan år ökar med 308 personer, eller med 5 procent. De äldre mellan år minskar med 238 personer, eller med 12 procent, medan antalet över 70 år ökar. Antalet i den senare gruppen kommer att öka med 1359 personer, eller med 35 procent. Höganäs kommun har ett negativt födelsenetto, vilket gör kommunen beroende av inflyttning. För perioden beräknar Region Skåne ett underskott på i snitt 20 personer per år. Konsekvensen av detta antagande är att hela befolkningsökningen måste ske genom inflyttning, totalt i genomsnitt 195 personer per år. BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

17 BOST ADSBEHOV Beräknat på tidigare utveckling har varje nybyggd bostadslägenhet resulterat i 1,7 nya invånare. För att nå målet om 175 nya invånare per år måste det alltså byggas minst l 00 bostäder per år, eller l 700 nya bostäder fram till år I den årliga bostadsmarknadsanalysen som Länsstyrelsen i Skåne gör noteras det en stor differens mellan vad som planeras och vad som verkligen blir av. För hela Skåne är denna skillnad upp mot 50 procent, vilket delvis hänger ihop med att för att en byggnation ska bli av måste det finnas ett intresse från marknaden. Detta är givetvis svårt att styra, men det pekar på att för att det verkligen ska bli l 00 nya bostäder per år, bör kommunen planera för att möjliggöra en bostadsproduktion på minst 150 nya bostäder per år i genomsnitt. BEHOV FÖR UNGDOMAR Utbudet av mindre och billiga hyresrätter, gärna centralt, och som är lämpliga för ungdomar är litet. Och det är därför värdefullt att kunna erbjuda kommunens unga nya möjlighet att kunna bo kvar i kommunen under sin studietid. BEHOV FÖR FAMILJER En stor del av de bostadssökande i Höganäs är barnfamiljer. De efterfrågar småhus eller större lägenheter med god tillgång till barnomsorg och skola. Det innebär att det behövs planeras för allt från radhus till områden med fribyggartomter. En del av efterfrågan kommer att kunna tillgodoses genom försäljningar av tomter via den kommunala tomtkön. I takt med en utbyggnad av nya bostadsområden är det också viktigt att utbyggnaden av infrastrukur, service och skolor följer med. BEHOV FÖR ÄLDRE Teorierna kring äldres hälsa i framtiden varierar men känt är att kring 2025 blir det en ökning av antalet 80 år och äldre. Det betyder att det finns ett antal år för planering och förberedelse för att möta ökningen. Det bedöms angeläget att kommunen redan nu börjar planera för detta, att resurser avsätts och att organisationen arbetar med att utveckla verksamheten för att möta behoven. BEHOV FÖR DE MED SÄRSKILDA BEHOV Ur ett bostadsperspektiv ska människor med särskilda behov behandlas på ett sådant sätt att varje persons individuella behov kan tillgodoses. De flesta personers behov kan tillgodoses i ordinarie bostadsbestånd, medan vissa kan behöva speciella lösningar. Socialförvaltningen samarbetar med 14 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSAROGRAM Foto: Per Sjöborg

18 Höganäshem AB och övriga fastighetsägare i kommunen för god planering av boende för personer med olika funktionsnedsättningar. En bostad med särskild service kan vara en gruppbostad eller en servicebostad med personal. Det kan även vara en bostad med en viss grundanpassning till personer med funktionsnedsättning men utan fast bemanning. Särskild efterfrågan kan finnas på lägenheter som igger på bottenplan eller i hus med hiss. BOSTADSFÖRSÖRJN

19 ~ BOSTADSPLANERING l HÖ GANÄS KOMMUN ~ HÖGANÄS KOliMUN ÖP HÖGANÄS KOMMUN, 2002 Kommunfullmäktige antog i oktober 2002 kommunens översiktsplan, ÖP2002. Den har sedan blivit aktualiserad 2005 och Sedan 2012 pågår arbetet med att ta fram en ny kommunomfattande översiktsplan. Ett övergripande mål var att Höganäs kommun vidareutvecklas som attraktiv kommun och når invånare år Resultatet blev invånare år \ ersiklsplnn ffir Höganis kommun 0P2002 AII2,""0:r<l=a&f~ollo.pm\<~l..-..F~~}! l..~plnl..l,.. ~~.,_,.-~ INRIKTNING FÖR NY BEBYGGD MILJÖ Höganäs och Väsby: Ny bostadsbebyggelse möjliggörs på markområden i centrala delarna av centralorten. Ny bebyggelse föreslås i övrigt främst norr om väg 112 samt söder och öster om Långarödsområdet. Ny bostadsbebyggelse föreslås nordväst och nordost om Väsby. Nyhamnsläge och Strandbaden: Ny bostadsbebyggelse föreslås främst i område i anslutning till Brunnbyvägen och i sydöstra och södra delen av Nyhamnsläge. Två mindre områden förslås i norr. Tillkommande bebyggelse i Strandbaden bör lokaliseras så att byn som sådan stärks. Ny bebyggelse föreslås i Strandbadens centrala delar öster om väg 111. Mölle och Lerhamn: Ny bostadsbebyggelse föreslås söder om Mölles nuvarande bygräns mellan Kullbergsvägen och gång- och cykelvägen på f d banvallen. Ariki, Skäret och Brunnby: Möjlighet till ny bostadsbebyggelse förslås i södra Arild på båda sidor om Stora Vägen. Möjlighet till bostadsbebyggelse och viss begränsad verksamhet föreslås för de norra delarna av Brunnby. fonstorp, Rekekroken och Svanshall: Möjlighet till ny bostadsbebyggelse föreslås sydost om centrala Jonstorp och utmed Norra Kustvägen i norra Jonstorp. Möjlighet till bebyggelse i mindre omfattning föreslås på två områden i östra delen av Jonstorp vid Revavägen och ldrottsvägen. Möjlighet till ny bostadsbebyggelse föreslås väster om Norra Kustvägen vid SvanshalL Farhult och N Häljaröd: I Farhult föreslås ny bebyggelse för bostäder främst öster och söder om nuvarande bebyggelse. Ett mindre område i centrala Farhult i den gamla radbyn kan också få ny bebyggelse. Mjöhult och lngelsträde: Områden for ny bebyggd miljö fullföljer de förslag som ingår i Översiktsplan -93. Viken: Ny bostadsbebyggelse föreslås öster och i anslutning till ett nytt centrum sydost om nuvarande by. Lerberget: Ny bostadsbebyggelse föreslås tillkomma som utbyggnad av Östra Lerberget. 16 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

20 FÖP VIKEN, 2008 Kommunfullmäktige antog i april 2008 en fördjupning av översiktsplanen for Viken. Totalt rymmer planförslaget cirka l 000 bostadslägenheter. Siffran kan variera med hur tätt man bygger. Det totala antalet lägenheter i Viken bedöms vid full utbyggnad enligt planen uppgå till cirka lägenheter. Det innebär att det totala invånarantalet skulle bli cirka FÖP HÖGANÄS OCH V ÄSBY, 2012 Kommunfullmäktige antog i juni 2012 en fördjupning av översiktsplanen för Höganäs stad och Väs by. Fram till 2015 finns kommunala mål om att öka befolkningen i Höganäs stad från dagens dryga 8500 invånare till l 0000 invånare. Detta motsvarar ca nya bostäder. Fördjupningen av översiktsplanen har dock en planeringshorisont fram till 2030 och tar som utgångspunkt att Höganäs fortsätter att växa i motsvarande takt som fram till2015, dvs med knappt 200 bostäder om året. Målsättningen i planen är att hälften av utbyggnaderna ska inom ramen för den befintliga tätortsytan genom förtätning. VARIATION CENTRUMUTVECKLING BLANDAD STAD STADSLIV HINSKA BARRIÄREFFEKTER SPÄRBUREN KOLLEKTIVTRAFIK & CVKEL FÖRTÄTNING ATTRAKTIVITET LÅNGSIKTIGHET NY ÖP HÖGANÄS KOMMUN Sedan hösten 2012 pågår arbetet med att ta fram en ny kommunomfattande översiktsplan. För att kunna möta utmaningar som en fortsatt ökande befolkningstillväxt, ökad andel äldre i samhället samt frågan om exploatering av jordbruksmark, m.m. har ett antal utvecklingsstrategier formulerats med koppling till bostadsförsörjningen: Vi anpassar planeringen utifrån en befolkningsökning med minst 175 invånare per år. Vi utnyttjar redan gjorda investeringar i infrastruktur genom att lokalisera nya bostäder i attraktiva lägen med närhet till bra kollektivtrafik och service. Vi matchar efterfrågan och planerar for ett varierat utbud av bostäder i våra serviceorter. Vi värnar om jordbruksmarken och utrymmet för matproduktion. Det är en resurs som används, men som även bidrar till en attraktiv livsmiljö. Men vi ser att det kan vara mer prioriterat att bygga bostäder snarare än att bevara jordbruksmark i direkt anslutning till våra serviceorter och där det är nära till högkvalitativa bytespunkter för kollektivtrafik. Och vi undviker därför ny enstaka bebyggelse utanför områden med sammanhållen bebyggelse, och beaktar VA-plan och övrig befintlig teknisk infrastruktur. 2030, ÖVERSIKTSPLAN.litÖ GANÄS; - BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

21 FÖRARBETEN INFÖR PROGRAMMET Som en del i arbetet med bostadsförsörjningen hölls en workshop i mars 2013 där deltagarna fick fördela behovet av nya bostäder i kommunen. Som underlag användes målet om minst 175 nya invånare per år. Höganäs, Viken, Nyhamnsläge, Lerberget och Jonstorp är generellt utpekade som de orter som ska ha en klar majoritet av bostäderna. I Arild, Mjöhult, Väsby och Farhult ska en viss utbyggnad ske. För övriga orter handlar det om enstaka lägenheter. Andel av bostäderna 3.2 Mö lie 1.2% Lerhamn Brlllmby.. 0.4% Arild 2 ' 3 % Nabben 0,7% Skoret 0,9" Grupp 1 - Grupp2 - Grupp3 - Grupp4 - Grupp5 Strand-baden 0,5% Landsb~~den 1,2% Farhult 2.n~ ''" tiatjaröd (),6%. l ngelstrad~ 0.8% Mjllhult 2,3% Pajdiagrammen visar antalet bostäder som varje grupp har lagt ut på respektive ort. Diagrammens storlek är proportionerliga mot antalet bostäder orten fått totalt. Procenten anges på kartan. 18 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

22 ~ PLANERAD BOSTADSBYGG NATION SAMMANSTÄLLNING Totaltplaneras 870- l 755 nya bostadslägenheter i hela kommunen. Av dessa kommer majoriteten uppfåras i Höganäs och Viken, men även för Arild, Jonstorp (inklusive Rekekroken och Svanshall) och Farhult finns omfattande planer. Lerhamn, Skäret, Kullens havsbad, Strandbaden, Mjöhult och lngelsträde saknar helt planer på nybyggnation under denna period. Totalt ger detta en möjlig utbyggnadstakt på bostadslägenheter per år, vilket ligger väl över målet på 100 bostäder/år. På grund av osäkerheten kring det exakta antalet lägenheter i pågående planarbeten redovisar kartan nedan ett intervall. Den lägre siffran omfattar endast gällande planer och den i högre ingår även pågående planer.... ' --.."""'... ~, _, -- :..., :r l 6. lp,.~... 6 \ ;g // 1 JONSTORP, REKEKROKEN NYHAMNSLÄGE l OCH SVANSHALL Nya lägen heter Gällande planer N,! Pågående planarbete Å 1: l ( / r-- ~ r ) BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

23 ~ PLANERAD BOSTADSBYGG NATION ORTSVIS HÖGANÄS OCH V ÄSBY Höganäs är centralorten i kommunen och redovisas här nedan tillsammans med Väsby kyrkby. Höganäs stad har utvecklats genom sammanläggning av Nedre (fiskeläget) och Övre (bruksorten). Första uppgiften för bostadslägenheter för den då nybildade Höganäs stad finns från 1939 då det fanns l 264 bostadslägenheter. Efter det har staden växt kraftigt och 2013 är motsvarande siffra 4 698, där en stor del av dessa uppfördes under och 60-talet. Av dessa är 56 o/o flerbostadshus och 43 o/o småhus. Väsby byggdes ut främst under 60- och 70-talet och idag är ungefår hälften av ortens 217 bostadslägenheter från denna period. Av dessa är 7 4 o/o småhus och 24 o/o vårdplatser. PLANERAD BYGGNATION Det finns flera planerade projekt inom Höganäs samt ett i Väsby. En del är delar av detaljplaner som inte genomförts. Andra områden är fortfarande pågående planer och därför osäkra gällande när de kan vara färdigställda. Detta gäller bland annat Folkparken, Steglingeområdet och Odeon. Under perioden beräknas att lägenheter kan nå byggstart i Höganäs och Väsby. Det finns också ett 30-tal outnyttjade byggrätter spridda inom Höganäs. SERVICE Höganäs är kommunens centralort med den särställning som det innebär. Den kommunala förvaltningen med dess administration och service parallellt med kommersiell service, regionens service, stor del av näringslivet m.m. utgör tillsammans den kärna som har uppgifter som gagnar hela kommunen. Kollektivtrafiken bedöms som mycket god, främst söderut mot Helsingborg. Alla busslinjer i kommunen, utom linjen mellan Mjöhult, Jonstorp och Arild, passerar genom Höganäs. I Väsby finns ett större äldreboende och orten betjänas också av busslinjen mellan Höganäs, Jonstorp och Ängelholm. 20 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

24 N A j Osäkra Anm. Väs l Väsby del ay 12:102 7 och 12:9 Anmärkningar: (A) Osäker byggstart. (B) Utrymme i detaljplan. (C) Inflyttning gäller 28 bostadslägenheter i flerbostadshus, resten efter sommaren (D) 90 planerade, 50 kvar. BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

25 VIKEN Viken är kommunens näst största ort nära gräsen till Helsingborg. Orten har växt kraftigt i flera etapper: 1960 hade orten 325 bostadslägenheter, 1980 var antalet l 225 (båda åren exklusive fritidshus) uppgick antalet till 2 O l O, varav 82 % småhus, l O % flerbostadshus och 4 % fritidshus. Orten har växt utifrån de gamla delarna, först norrut och senare österut efter omläggningen av väg 111. Under det senaste decenniet har bostadsbyggnationen varit högre i Viken än i Höganäs. Mellan år 2000 och 2009 har det byggts i genomsnitt 40 bostäder per år i Viken. Genomsnitt får Höganäs stad för samma period ligger på 28 bostäder per år. PLANERAD BYGGNATION Planer for ny bostadsbyggnation i Viken innebär en fortsatt utbyggnad österut. I detta ingår bland annat områdena i det som kallas Vikens Byastad med tre etapper. Område Vl och de delar som ingår i södra Viken, V3-4, är fortfarande på planeringsstadiet och är därför något osäkra. Under perioden blir det totalt bostäder. Det finns också ungefår 20 byggrätter som ej utnyttjats främst i de äldre delarna av Viken. SERVICE Viken är en av kommunens serviceorter och här finns tillgång till service utom vårdcentral. Kollektivtrafiken bedöms som mycket god, med en linje mellan Höganäs och Helsingborg som under rusningstid ger 10-minuterstrafik till och från Helsingborg. 1: BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

26 Namn på detaljplan/projektnamn Vl Stubbarp 34:2, 39:2, 33:2 V2 70 An m. A V3 V4 76 B c VS Vikens byastad 20 omrade 2 V6 Vikens byastad 14 område 4 V7 Vikens byastad 23 område 5 Anmärkningar: (A) Totalt kan det inrymmas cirka bostadslägenheter i projektet, som bedöms genomföras i 4 etapper. De två första etapperna är inom perioden för bostadsförsörjningsprogrammet. (B) Två pågående planutredningar. (C) Del av Viken Södra. LERBERGET Lerberget är kommunens tredje största ort. Genom utbyggnaden av områden öster om väg 111 i flera etapper från 1970-talet och framåt har orten ökat från 159 bostadslägenheter 1970 till l 077 år Det mesta av utbyggnaden har skett i form av villor/småhus och idag är 92 o/o av bostadslägenheterna av denna typ, 5 o/o är flerbostadshus och 2 o/o är fritidshus. PLANERAD BYGGNATION Den planerade byggnationen som finns för Lerberget är lokaliserad till den östra delen i två etapper. Den första etappen rymmer 37 fribyggartomter, och samtliga väntas att bebyggas redan under Ett pågående planuppdrag kommer att möjliggöra ytterligare upp till 200 bostäder i etapp 2. Totalt rör det sig om bostäder under perioden. Det finns också ettl5-tal byggrätter som ej utnyttjats väster om väg 111. SERVICE Lerberget är en av kommunens serviceorter och här finns tillgång till service utom vårdcentral. Kollektivtrafiken bedöms som mycket god, med två linjer mellan Höganäs och Helsingborg som under rusningstid ger l O-minuterstrafik till Helsingborg. BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

27 N Å 1: ~-- ~ Gräns för stalistikomnlde - Blandad bebyggelse [_] Flerbosladshus D Par-, rad-, kedjehus - Villor o l l " \ \ \.,.. Namn på Antal Beräknad byggstart Osäkra An m. detaljplan/projektnamn L1 Lerberget 49: A (etapp 2) ~ L2 Del av Lerberget 5 49:707 Anmärkningar: (A) Ett planuppdrag pågår för projektet, som kan rymma cirka bostadslägenheter beroende på byggnadstyp och bebyggelsetäthet. JONSTORP, INKL SVANSHALL OCH R EKEKROKEN jonstorp var tidigare centralort i Jonstorps kommun och är idag kommunens fjärde största ort. Orten har växt kraftigt under 1900-talets andra hälft, med flera utbyggnadsetapper. Under perioden 1965 till 2013 ökade antalet bostadslägenheter från 178 till 640 inom Jonstorp, om endast permanentboende räknas. Även Svanshall och Rekekroken har växt under perioden, men för dessa saknas statistik. Idag utgör dessa tre orter en i princip sammanhängande bebyggelsestruktur med totalt 909 bostadslägenheter, fördelat på 7 4 % småhus, 5 %i flerbostadshus och 15 %fritidshus. 24 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

28 PLANERAD BYGGNATION I Jonstorp finns flera projekt som fortfarande har etapper kvar. Detta inkluderar Jl-4 med totalt 52 nya lägenheter. Till detta kommer bland annat området kring det gamla bankhuset (Tunneberga 5:2) med 31 lägenheter. Detta är dock fortfarande en pågående plan så antalet kan komma att förändras. I Svanshall och Rekekroken finns ett fåtal tomter som kan bebyggas längs med Norra Kustvägen. Totalt för hela området handlar det om nya lägenheter i främst småhus/villor, men också flerbostadshus. I Svanshall och Rekekroken finns också omkring 15 outnyttjade byggrätter. SERVICE Jonstorp är en av kommunens serviceorter och här finns tillgång till service utom vårdcentral. Ortens skola har nyligen byggts till för ökad kapacitet. Kollektivtrafiken bedöms som god mellan Jonstorp och Höganäs, men betydligt sämre till och från Ängelholm. ~ -- ~ Gräns för statistikområde N (J±LJ Blandad bebyggelse -l Flerbostadshus Å Par-. rad-. kedjehus 1:24 000!'J Villor ".~:: ~ ~... Osäkra Anm Anmärkningar: (A) Osäkert antal och byggstart BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

29 NYHAMNSLÄGE Ursprungligen ett fiskeläge som fick ett stort uppsving som stationssamhälle. Med järnvägens tillkomst började orten växta, men det var först efter 1960 som byggandet tog fart hade orten 191 bostadslägenheter (exklusive fritidsbostäder) var antalet 718, varav 78% småhus, 7 % flerbostadshus och 7 % fritidshus. PLANERAD BYGGNATION Det finns ett pågående planarbete som syftar till att möjliggöra upp till 12 nya lägenheter. Dessutom är ett nytt vårdboende under planering, vilket kan komma att frigöra ett 35-tal bostäder i Nyhamnsläge. Det finns också ett tatal byggrätter som ej utnyttjats. SERVICE Nyhamnsläge är en av kommunens serviceorter och här finns tillgång till service utom vårdcentral. Kollektivtrafiken bedöms som god. Orten betjänas både av linjerna till Arild och till Mölle. N Å 1: =. ~ Gräns för slalisukområde - Bland ad bebyggelse ( ~ Flerboslad sh u s D Par-, rad-, kedjehus - VIllor 26 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

30 MÖ LLE Mölle präglas av en kraftig utbyggnad under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal med koppling till turismen. Området mellan den gamla järnvägsstationen och landsvägen byggdes ut under 1970-talet med ett 70-tal villor. Under början av 2000-talet tillkom ytterligare 29 bostadsrättslägenheter. Vissa av de gamla hotellen har också omvandlats till lägenheter hade orten 204 bostadslägenheter, exlusive fritidshus. Idag finns 604 bostadslägenheter, varav 60% är småhus, 18% flerbostadshus och 20% fritidshus. PLANERAD BYGGNATION Idag saknas större utbyggnadsplaner för orten. Kvar är fyra tomter för småhus i närheten av stationsområdet. I samma område finns möjlighet att planlägga för cirka 15 radhus. SERVICE Orten saknar idag service. Kollektivtrafiken till orten bedöms som god. 1 _ J Gräns för statistikområde N 1: Blandad bebyggelse FlarbOstildsnus Par.. '"d. kedjehus Villor,. Namn på detaljplan/projektnamn Osäkra Anm. BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

31 ARILD Arild är precis som Mölle starkt påverkad av den tidiga turismen, även om det här skedde i en mindre skala. Den äldsta bebyggelsen är lokaliserad runt hamnen, medan bebyggelsen från senare tid klättrar upp för branterna inåt land. Under andra halvan av 1900-talet har orten byggts ut såväl väster som öster ut hade orten 116 bostadslägenheter, men denna siffra inkluderar inte fritidshus. Idag har orten omkring 330, inklusive fritidshusen. 56 o/o av bostäderna är klassade som småhus och 38 o/o som fritidshus i lägenhetsregistret. PLANERAD BYGGNATION Under de kommande åren planeras en utbyggnad söderut från Arild på båda sidor av Stora vägen. Områdena väster om vägen beräknas bli klara i olika etapper och omfattar totalt 59 tomter. Dessutom finns möjlighet till ett trettiotal bostadslägenheter i flerfamiljshus inom Blossalyckan. Ö ster om Stora vägen finns 24 tomter varav cirka 5-6 är bebyggda. Totalt rör det sig om nya bostadslägenheter i småhus/villor i Arild. Och ett trettiotallägenheter i flerfamiljshus. Utöver detta finns ytterligare ett trettiotal obebyggda tomter i orten som kan bebyggas SERVICE Orten saknar idag service. Kollektivtrafiken till orten bedöms som god. Orten betjänas också av en linje mellan Arild, Jonstorp och Mjöhult. N 1: ~ -- ~ Gräns för statistikområde Blandad bebyggelse Flerbosladshus Par-. rad-, kedjehus Villor.-.,. _,., 'r:r.. -. Namn på detaljplan/projektnamn i\1 Arild södra 45 (Blossalyckan) Antal Beräknad byggstart J2015 r> _j Al Arild södra 30 l (Hiossalyckan) i\3 Stubbarp 6: l A4 Stubbarp 7: Osäkra An m. 28 BOSTADSFÖRSÖRJNI NGSPROGRAM

32 FARHULT Farhult består av två delar: Farhults kyrkby med den äldre bebyggelsen runt kyrkan samt Farhultsbaden. Inom båda områdena finns idag 316 bostadslägenheter, varav 24 o/o är småhus och 72 o/o är fritidshus. PLANERAD BYGGNATION I Farhultsbaden finns ett område öster om nuvarande bebyggelse där 60 nya småhus kan uppföras. SERVICE Orten saknar idag service. Kollektivtrafiken till orten bedöms som acceptabel på vardagar. 1 _ J Gräns för statistikomrilde N A 1: Blandad bebyggelse l Flerbostadshus ~J Par-, rad-, kedjetuis Villor r..:. l., l...:...?~~-~ ~ ;,,; ;,; L ~> l;-.( '' ; ~ -. l. ' "' ~ ~ i..:,,:.. r/- \ (, ' Namn på Antal Beräknad Inflyttning detaljplan/projektnamn Fl Viaköp 3:13 60 l r -=:1 l l Osäkra An m. BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

33 ÖVRIGA ORTER I kommunen finns också en rad orter som idag inte har någon planerad utbyggnad, i detaljplan, pågående exploatering eller pågående detaljplaneuppdrag. MJÖHULT OCH INGELSTRÄDE Äldre byar som växte kraftigt som stationssamhällen längs järnvägen mellan Kattarp och Höganäs. Byggdes ut främst under 1900-talets första decennier, efter 1960 har antalet lägenheter på orterna i princip varit oförändrat, med strax över l 00 respektive strax över 80 stycken. I princip samtliga är småhus. Inom orterna finns ett fåtal outnyttjade byggrätter. STRANDBADEN OCH KULLENS HAVSBAD Växte fram som stationssamhälle längs järnvägen mellan Höganäs och Mölle. Fick ett uppsving som turistorter i början av 1900-talet. Har aldrig varit egen tätort och därför finns ingen äldre statistik över orten fanns det 223 respektive 236 bostadslägenheter, nästan samtliga byggda efter Småhusen dominerar båda orterna, i Strandbaden är 15 o/o fritidshus och i Kullens havsbad är 40 o/o fritidshus. LERHAMN Äldre fiskeläge och före detta stationssamhälle fanns det 83 bostadslägenheter på orten varav ungefår 70 o/o uppförts innan Av dessa är 69 o/o småhus och fritidshus 29 o/o. SKÄRET INKLUSIVE NABBEN Äldre fiskeläge. Idag finns 293 bostadslägenheter i området, varav 38 o/o är småhus och 59 o/o fritidshus. Av dessa är mer än hälften uppförda efter Inom orten finns ungefär 20 outnyttjade byggrätter. 30 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

34 ~ EN JÄMFÖRELSE I workshopen om bostadsforsötjning tecknades en bild av viijan hur och i vilken omfattning Höganäs kommun skulle växa under den kommande perioden. En jämforelse av helheten mellan de faktiska siffrorna i pågående projekt och resultatet från workshopen avser att visa på överenstämmelser och avvikelser. I kommunen finns pågående projekt, med förväntad byggstart fram till 2018, i nio orter. I Höganäs, Lerberget, Viken, Jonstorp och Farhult överenstämmer pågående bostadsbyggande med den vilja som tecknades i resultatet från workshopen. När det gäller Mölle, Nyhamnsläge och Väsby är andelen pågående projekt mycket lägre än den andel som fördelades under workshopen. I Arild är förhållandet det motsatta, med en betydligt större andel bostäder i pågående projekt än vad som ansågs lämpligt under workshopen om bostadsförsörjning Mer om resultatet från workshopen finns på sidan 18 ''Förarbeten infor programmet". Ortsvis fördelning av bostadslägenheter Mö l ~ Andel enligt wori<shop Andel i pågående projekt \ l Högan BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

35 ~ RIKTLINJER Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar såväl tillväxten som kommunens välford Att utveckla kommunens boendemiljöer är därfor en viktig del i den strategiska planeringen. Med följande riktlinjer for bostadsplaneringen vill kommunen tydliggöra sina ambitioner när det gäller att forbättra möjligheter och villkor for de boende. HÖGANÄS KOMMUNS UTVECKLING OCH EXPANSION Kommunen ska, genom god mark- och planberedskap, skapa förutsättningar för att minst 100 lgh/år kan produceras. Efterfrågan på byggklara tomter ska tillgodoses, genom att planläggning av nya görs, minst i takt med tomtförsäljningen. Förtätning och nya bostäder ska så långt som möjligt planeras inom ianspråktagen mark och utmed eller i närheten av befintlig infrastruktur i form av kollektivtrafikstråk, gator, ledningsnät och skolor. Kommunen ska skapa förutsättningar för ett varierat utbud av bostäder i Höganäs stad och i de större tätorterna med service. Kommunen ska planera för vårdboende i Höganäs och Nyhamnsläge samt stimulera tillkomsten av senior- och trygghetsboenden. UTVECKLA OCH HÖJA BOENDEKV All TETEN Vid utveckling av nya områden ska mötesplatser för samtal, kulturell och fysisk aktivitet tillgodoses och stimuleras. Närheten mellan boendemiljön och naturen ska bibehållas och utvecklas. Vid markupplåtelse ska kommunen ställa krav på energieffektivitet och miljöanpassade material. Byggandet av kostnadseffektiva, resurssnåla byggnader med låg energianvändning ska särskilt premieras. Kommunen ska arbeta för att fler fastighetsägare tecknar avtal med kommunen om bostadssociala kontrakt. Kommuninvånarna ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande i bostadsplaneringen. Barns och äldres behov ska särskilt uppmärksammas. 32 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

36 ARBETSFORMER Kommunens arbete ska präglas av enkelhet, snabbhet och god service. God intern och extern kommunikation liksom samverkan ska vidareutvecklas. Kommunen ska vid behov samråda med grannkommuner i frågor som rör bostadsplanering. ~ KÄLLOR KÄLLOR FÖR STATISTIK SCB, Statistiska centralbyrån, FOB, Folk och bostadsräkningen, / List aspx Lantmäteriet, Lägenhetsregistret, utdrag l mars Region Skåne, tabell med l års klasser, / ANDRA KÄLLOR Höganäshem (2012), Årsredovisning 2012 Höganäshem (2009), Årsredovisning 2009 Länsstyrelsen i Skåne (2012), Bostadsmarknadsanalys Skåne Rapport 2012:17 Region Skåne, Skånes befolkningsprognos BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM

37