Utvärdering av projekt som fick medel från Stockholm läns landstings innovationsfond EN SAMMANFATTNING

Transkript

1 Utvärdering av projekt som fick medel från Stockholm läns landstings innovationsfond EN SAMMANFATTNING 1

2 Innehåll Om Innovationsfonden... 3 Inledning... 4 Utvärderingen... 4 Ekonomi... 4 Projektens utveckling... 6 Implementering... 6 Nutid... 7 Återkoppling... 7 Fortsättningsmedel... 9 Analys...11 Bilagor

3 Om Innovationsfonden SEDAN 2015 HAR MEDARBETARE inom landstingsfinansierad hälsooch sjukvård möjlighet att ansöka om medel ur Stockholms läns landstings innovationsfond. Därmed har en rad projekt startat som leder till nyskapande produkter, tjänster, processer och metoder till nytta för invånare, patienter och medarbetare. Utvecklingen av innovationer är en del av Stockholms läns landstings satsningar på en allt bättre, effektivare och mer tillgänglig hälso- och sjukvård. Innovationsfonden gör det möjligt för medarbetare inom vården att medverka i detta utvecklingsarbete. Genom fonden kan de få ekonomiskt stöd att förverkliga sina idéer om hur nya lösningar kan förbättra det dagliga arbetet. När Innovationsfonden instiftades 2014 bestod den av 10 miljoner kronor för utdelning en gång per år. Under 2017 utökades fonden till 15 miljoner kronor som delas ut två gånger per år från och med Läs mer på sllinnovation.se/innovationsfonden 3

4 Inledning DENNA RAPPORT sammanfattar en utvärdering av projekt som fick medel från Stockholms läns landstings innovationsfond under 2015 samt av projekt som fick fortsättningsmedel Utvärderingen redovisar de projektansvarigas uppfattningar om sina projekt, hur de har arbetat och deras syn på stödet från landstingets innovationsenheter. Den innefattar också en kortfattad analys av projekten. Innovationsfondens utlysningsprocess var i inledningsskedet en ny företeelse inom landstinget och det är den perioden undersökningen speglar. Utveckling och förbättringsarbete kring utlysningsprocessen har sedan ständigt pågått och flera av de önskemål och problem som lyfts i rapporten är åtgärdade. Som helhet är rapporten ett värdefullt verktyg i arbetet med att förbättra och utveckla utlysningsprocessen för Innovationsfonden. Fördjupad information om utvärderingen finns på sllinnovation.se Utvärderingen En utvärderingsenkät och telefonintervjuer bildar underlag Under 2015 utlystes för första gången möjligheten att ansöka om medel från Innovationsfonden. Det kom in totalt 113 ansökningar varav 32 beviljades projektmedel. Dessa projekt beviljades även fortsättningsmedel Projekten tilldelades mellan kronor och kronor. Samtliga 32 projekt ombads under våren 2017 att delta i en utvärderingsenkät. Svar inom från 29 av dem i tid för att behandlas i utvärderingen. Därutöver har ytterligare sex telefonintervjuer genomförts. Telefonintervjuerna hade en jämn könsfördelning med tre kvinnor och tre män. De omfattade även en spridd fördelning av yrkesgrupper. Ekonomi Projektledarna fick frågor om de hur tilldelade medlen har använts De flesta av projekten använde 100 % av sina tilldelade medel. En övervägande del av medlen gick till utvecklings- och konsultstöd eller till egna lönekostnader. Endast ett av de undersökta projekten använde inte sina medel 2015 på grund av att en försenad faktura bokfördes efter årsskiftet och medlen därför frös inne. 4

5 Helena Östman och Aster Hadgue fick tipset att söka medel fråninnovationsfonden. Nu är deras idé patenterad och prototyper för träning i gipsteknik används redan på Södersjukhusets akutmottagning. 5

6 Projektens utveckling Projektledarna fick frågor om när och hur projektet har utvecklats sedan de tilldelats medel Tre projekt, motsvarande 10%, har ändrat sina målsättningar. En av projektledarna som har fått fortsättningsmedel uppskattar att det finns risk att projektet läggs ner på grund av svagt intresse från målgruppen. Stora administrativa förändringar under projektets gång har skett inom 13 av projekten. Det handlar till exempel om att projektledaren bytt arbetsplats, fått en ny chef eller att ansvarsfördelningen inom projektet har förändrats. Ett återkommande problem som anges är att utvecklingen av projekt fördröjts eller på annat sätt förhindrats på grund av tidsbrist. Många projektledare upplever det svårt att hitta ledig tid för att arbeta med projekten. Några projektledare nämner även att utvecklingen av idéen eller metoden har tagit längre tid än väntat. Andra problem som har fördröjt processerna är utdragna upphandlingar och avtalsförhandlingar samt byråkrati inom den egna arbetsorganisationen. Implementering Projektledarna fick frågor om när och hur de förväntar sig att implementera sin produkt, projekt eller idé På frågan om när produkten/tjänsten förväntas implementeras svarar 45 %, 13 projekt, av samtliga som svarat på enkäten att den uppskattas vara bruk under Av dessa svarar 24 %, sju projekt, att produkten/tjänsten redan är i bruk och 21 %, sex projekt, att den kommer att vara i bruk senare under Det bör dock poängteras att det i enkätfrågan inte specificerades vad som menas med att innovationen är implementerad. I flera fall har projektledaren menat att produkten/tjänsten är implementerad när den används på den egna avdelningen. På frågan när produkten/tjänsten är implementerad anger ytterligare 24 % av att de inte vet eller att det beror på. Bland annat anges finansiering och tid som avgörande faktorer för när en implementering kan ske. Resterande nio projekt uppskattar att produkten/ tjänsten kommer att implementeras någon gång mellan 2018 och En del projekt anger att de behöver mer finansiering för att kunna färdigställa produkten/tjänsten. 16 projekt, motsvarande 55 %, anger att de planerar söka ytterligare medel på annat håll. Nio projekt planerar att söka medel från Vinnova. De flesta av projekten anger att implementering kommer genomföras via kontakt med distributörer eller investerare. Några nämner även vetenskapliga sammanhang som kongresser och artiklar som en spridningsmöjlighet. Även kliniker nämns som en möjlighet till implementering. Svaren på frågan var projektet befinner sig om fem år består av allt från omfattande beskrivningar av avancerad vidareutveckling till korta meningar om att projektet eventuellt är nedlagt. Det vanligaste svaret är att produkten/tjänsten troligen kommer att bli standard i verksamheten. Ett annat vanligt svar är att produkten/tjänsten nog kommer att finnas på den internationella marknaden. En del namnger specifika länder medan andra tror på att produkten/ tjänsten kan komma att bli världsledande. En del hoppas att produkten/tjänsten ska ha spridit sig till andra sjukhus och landsting. Flera hoppas att projektet mynnat ut i ett etablerat företag inom fem år, medan några svarade att det beror på. Det senare svaret kunde även följas av att projektet har lagts ner. 6

7 Nutid Projektledarna fick frågor om när och hur de förväntar sig att implementera sin produkt, projekt eller idé Det i särklass vanligaste svaret är att det finns behov av finansiering. Finansiering behövs för vidareutveckling, underhåll och förvaltning av produkten/ tjänsten. Många projektledare har dock inte planerat för detta förrän projektet är färdigt. Andra exempel på stöd som projektledarna anser att de behöver är för avtalshantering och upphandling, i utveckling av prismodeller och vid bolagsbildning. En del projekt nämner även att de skulle behöva stöd i kontakt med kliniker och företag. Många ställer sig positiva till vara ambassadörer för Innovationsfonden. Till exempel genom att nämna fonden i presentationer om sitt projekt och att tipsa kollegor. De sprider även gärna information om både Innovationsfonden och sina projekt i digitala kanaler, i sina nätverk samt till kollegor och externa kontakter. Återkoppling Projektledarna ombads nämna hur de upplevde tiden med stöd från Innovationsfonden och vilka förbättringar de önskade De flesta menar att Innovationsfonden och stödet från ansvariga personer har varit avgörande för utvecklingen av deras produkt/tjänst. Flera projektledare beskriver tiden med medel från Innovationsfonden som positiv, värdefull och inspirerande. Innovationsfondens dag nämns av flera som ett uppskattat inslag. Många nämner också nätverkandet med andra projekt som givande för att dela erfarenheter och utbyta kunskap. Även om de flesta projekt är positiva så finns det viktiga synpunkter. En projektledare upplever att utvecklingsstödet har varit ganska svagt. Ett projekt som fick sin ansökan om medel halverad hade önskat en tydligare motivering till detta. Även tydligare riktlinjer om hur pengarna kan användas efterfrågas. Många projektledare nämner att de hade önskat en personlig kontakt som kan svara på frågor och vara stöd under innovationsprocessen. Någon föreslår en panel med en eller flera coacher att kunna träffa vid några tillfällen under projektets gång. Detta för att få råd och diskutera hinder och problem. En annan svarar att pengar i kombination med rätt coachning kanske skulle användas bättre och önskar att en personlig kontakt skulle ha erbjudits. En projektledare nämner att information kring fonden borde spridas mer inom Stockholms läns landsting. Någon tycker att arbetet med ansökningen har varit omfattande och hade gärna velat beskriva sin idé för en ansvarig person istället för på papper. En deltagare i telefonintervjuerna nämner risken för att läkare som är vana vid att skriva ansökningar blir tilldelade medel i högre utsträckning. 7

8 VR-teknik för mindre nacksmärta Långvarig nacksmärta till följd av whiplashvåld är ett vanligt problem hos vårdtagare i Stockholms läns landsting. Innovationsfondens projektmedel stöder arbetet med att utveckla en produkt för träning i Virtual Reality vid långvarig nacksmärta. 8

9 Uppföljning Här följer en sammanställning och analys av projekt som fick fortsättningsmedel 2016 Sammanställningen och analysen belyser hur långt de olika projekten hunnit fram till juli Detta kan identifiera vilka ytterligare insatser som behövs och hur innovationsverksamheten kan bistå projekten framöver. Analysen tydliggör också vilka frågeställningar som bör spela roll i ansökningsprocessen. Grupp 1 Projekten i denna grupp är färdiga med sin innovationsfas och har tagit fram en pilot som går att använda. I flera fall så används piloten inom den egna kliniken. Gemensamt för projekten är att det inte finns ett tydligt koncept för spridning och implementering av produkten. Nr 42 Pilloxa prototyp. Pilotförsäljning har påbörjats. Nr 102 Virtuell träning. En demo har tagits fram och ett licensierbart program uppskattas att finnas under Nr 51 Waranprovtagning. Etablering i den egna verksamheten är klar och implementering i andra verksamheter kan ske om intresse finns. Nr 49 Epilepsiwebben. Finns i den egna verksamheten och är klar att implementeras i andra. Nr 89 RVC on line. Är färdig att användas vid den egna kliniken och ska spridas till fler kliniker under Nr 14 Beslutstöd HLR-produkten. Är färdigutvecklad, men om inget företag vill ta över så läggs projektet ner. Nr 77 Patientsäker gipsning. En prototyp använd i den egna verksamheten. Nr 59 Omvärldskonsult. Är implementerad på Danderyds sjukhus och sprids genom information till andra kliniker. Grupp 2 Projekten i denna grupp anser sig behöva ytterligare ca ett år för att validera eller CE märka sin produkt/tjänst. Därefter ser de en möjlighet till snar försäljning. Nr 34 App lungfunktionsmätare. CE märkning och försäljning under Nr 18 Smartstas. Patentansökan och CE märkning kvarstår, försäljning planeras under 2017/2018. Nr 96 Behandling hemorrojder. Kliniska studier pågår och efter 2019 sker internationell spridning. Nr 92 Förutbestämning av patientflöden. Verktyget utvecklas och testas, lansering till andra kliniker planeras under Nr 11 Bildtolkning slätröntgen med hjälp av AI-Forskningsprojekt. Kan implementeras 2017/2018 förutsatt att avtal, upphandling och testning faller väl ut. Nr 82 Prevention av trycksår. Prototyp har tagits fram, validering kvarstår och kontakt med företag har tagits. NR 46 Transkutan. En ny plattform för läkemedelstillförsel som fästs på huden som ett plåster. 9

10 Grupp 3 Projekten i denna grupp har inslag av forskning och behöver ytterligare några års utvecklingsarbete. Dessa projekt har också behov av mer finansiering än vad de redan har erhållit eller sökt från externa finansiärer. Projekten har en tydlig tanke kring spridning och tänker sig lansering på en internationell marknad. Nr 41 Superselektiv mikroprovtagning. Ytterligare utveckling ska ske, produktlansering planeras om fyra år. Nr 35 Digitala hjälpmedel/parkinson. Projektet söker mer medel för att kunna färdigställa tjänsten. Nr 107 Frakturdiagnostik. Projektet behöver mer finansiering för utvecklingskostnader, antingen läggs det ner eller lanseras på internationell marknad om fem år Nr 71 DRones equipped with defibrillators. Det kommer göras en klinisk prospektiv studie och en ansökan om testflygningar Grupp 4 Projekten har samma inslag som de tidigare grupperna men skiljer sig åt genom att de har etablerat eller ingått samarbete med företag. Efter att innovationsarbetet är klart har företagen en tydlig uppgift att implementera och sälja produkten/tjänsten. Nr 70 Hjärtstoppare färdigutvecklad. Projektet är beroende av politiska beslut för implementering på andra kliniker. Nr 45 Virtual reality. Ett externt företag driver och äger implementeringen. Nr 15 Ortopedisk kirurgi med datortomografi. Mjukvaruutveckling och validering är på gång, försäljning sker genom ett företag under Nr 57 Syrgassensor nyfödda. Forskningsprojekt, utveckling och validering. CE märkning och lansering på marknaden 2019/

11 Analys De 23 genomgångna projekt som har fått medel från Innovationsfonden under två år fördelar sig enligt följande: 1. Pilot/klara, affärskoncept saknas eller behövs inte för implementering. Gäller åtta projekt, ca 34 % av samtliga. 2. Validering, sedan snar försäljning. Gäller sju projekt, 30% av samtliga. 3. Ytterligare utveckling behövs med implementering på längre sikt. Gäller fyra projekt, ca 18% av samtliga. 4. Implementering genom bolag. Gäller fyra projekt, ca 18% av samtliga. Projekten i grupp 1 som har en färdig pilot behöver generellt stöd i affärsmodellen. Några verkar främst vara intresserade av att deras innovation används och att den sprids genom information till andra verksamheter eller genom vetenskapliga artiklar. Ägande, driftkostnader och alternativkostnader är frågor som ofta uppstår. Projekt i grupp 2 är mycket positiva till framtiden och ser att de inom ett år kommer att ha en validerad produkt eller tjänst som kan implementeras. Hur detta är tänkt är dock mer otydligt. Behoven i grupp 2 är därmed ganska lika de i grupp 1 när det gäller spridning och försäljning. Skillnaden är att det i grupp 2 snart finns en produkt med patent eller CE-märkning. Det innebär att det finns en tydligare produkt och tydligare ägarrättigheter, vilket underlättar vid försäljning eller licensiering. För såväl grupp 1 som grupp 2 skulle Innovationsfonden kunna ha en tydligare funktion genom stöd för utveckling av affärsmodell och implementering i bredare skala. I grupp 4 finns projekt som behöver ytterligare utveckling. De har ett mer långsiktigt perspektiv och är ofta inställda på en internationell marknad. Projekten har sökt eller blivit beviljade ytterligare medel och har en plan för det fortsatta arbetet. De som valt att implementera genom ett bolag har antingen har gått ihop med ett befintligt bolag eller startat eget. Gemensamt är att affärsupplägg som försäljning, marknadsföring och implementering redan är i bolagsform. Bilagor Följande bilagor till utvärderingen finns att ladda ned på sllinnovation.se Enkät utsänd till huvudsökande till Innovationsfonden 2015/2016 Frågor vid telefonintervju Utvärderingen är genomförd av SLL Innovations kansli, på uppdrag av Stockholms läns landstings innovationsberedning. SLL Innovation är en del av SLL forskning och innovation som ansvarar för innovationsutvecklingen inom Stockholms läns landsting. Innovationsarbetet är en viktig del i utvecklingen av landstingets kärnverksamheter såsom hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Arbetet drivs vid innovationsstödjande verksamheter vid akutsjukhus och i primärvården och bygger på idéer från medarbetare och företag. SLL Innovation koordinerar, kvalitetssäkrar och utvärderar innovationsverksamheterna utifrån landstingsövergripande innovationsstrategi och riktlinjer. Läs mer på 11

12 Landstingsstyrelsens förvaltning Box 22550, Stockholm Telefon: