Dialog om kulturhuset

Transkript

1 Maj 2013 Dialog om kulturhuset SKELLEFTEÅ KOMMUN Skol- och kulturkontoret Malin Pers Strömbäck

2 INNEHÅLL Vad är unikt för Skellefteå?... 3 Vad är kulturhusets roll?... 4 Organisation och drift... 5 Goda exempel... 5 Vad är föreningarnas behov?... 6 Vad ska kulturhuset innehålla? (verksamheter och rum)... 6 Vad ska kulturhuset innehålla? (service och tjänster)... 8 Vad ska kulturhuset innehålla? (samarbete och samverkan)... 9 Kulturhus placering och utseende... 9 Olika åsikter Vad tyckte ungdomarna? Hur integration? Hur tillgängligt? Specifika önskemål för musiken Specifika önskemål för dansen Specifika önskemål för teatern Specifika önskemål för konsten Andra synpunkter och förslag om kulturlivet i Skellefteå De olika gruppernas fokus Bilagor Bilaga 1. Skrivelse från Skellefteå museum Bilaga 2. Skrivelse från Museum Anna Nordlander Bilaga 3. Västerbottensteaterns lokalprogram Bilaga 4. Synpunkter från enskilda företagare: Ted Kjellsson Jeanette Gustafsson Philip Cohen Monica Lindgren Gunnar Karlsson Jörgen Lindmark Ellenor Lindgren Carina Löfroth Bilaga 5. Skrivelse från Musikföreningarnas kulturhusgrupp Bilaga 6. Skrivelse från Skellefteå Riksteaterförening Bilaga 7. Lista med synpunkter från träffarna med föreningar/andra grupper Bilaga 8. Synpunkter via webb, e-post, medborgarförslag, motioner m.fl. skrivelser Bilaga 9. Lista med synpunkter från Drömstad (öppet hus i Vintergatan) 1

3 INLEDNING Kulturen är viktig för tillväxten. Såväl för Skellefteå kommun som satsar på att bli invånare år 2030, som för den enskilda människans utveckling och hälsa. Skellefteå kommun har ett rikt och sjudande kulturliv, men det syns och märks inte i så stor utsträckning idag. Den stora kulturella kraft som finns behöver få möjlighet att kanaliseras på ett bra sätt. Kulturen behöver lyftas och synliggöras. I Skellefteå kommuns kulturplan är byggandet av ett kulturhus ett av sju prioriterade områden. Målet är att skapa attraktivitet och bättre livsmiljö, samt bättre förutsättning för kultur och tillväxt. Verksamheterna i ett kulturhus är till sin natur föränderliga och givetvis behöver huset planeras och byggas utifrån denna grundförutsättning. För att huset ska byggas på rätt sätt och på rätt plats är det dock viktigt att göra ett genomtänkt val av inriktning och det huvudsakliga innehållet. Det enda som fastställts i kulturplanen är att kulturhuset ska vara främst för scenkonst och placeras i Skellefteå centrum. Skellefteå kommun ville föra en bred medborgardialog kring innehållet i kulturhuset innan lokalprogrammet fastställdes. Allt kan inte och bör inte heller rymmas i kulturhuset. Men så många som möjligt skulle få möjlighet att delge sina idéer kring vad de tyckte att det nya kulturhuset skulle fyllas med. På så vis minskade risken att något viktigt skulle förbises i processen. Detta dokument är en sammanställning av alla de synpunkter som kommit in från olika håll fram till maj 2013, i samtal, via e-post och medborgarförslag med mera. Synpunkterna behandlar Skellefteås kulturliv i allmänhet och kulturhuset i synnerhet. Synpunkterna har kommit in från: Träffar med 44 föreningar och andra kulturengagerade grupper, totalt över 300 personer (se hela listan på Möten med personalen på kommunens kultur- och biblioteksavdelning Skellefteå museum MAN Västerbottensteatern Enskilda företagare i Skellefteå inom den kreativa och kulturella sektorn Privatpersoner via webb, e-post, medborgarförslag och motioner Privatpersoner via Drömstad månadslångt öppet hus i Vintergatan Definition När det endast står Skellefteå menas det geografiska området Skellefteå kommun. När någon annan geografisk avgränsning är aktuell anges detta. Ibland nämns Skellefteå kommun som organisation, vilket då tydligt framgår av sammanhanget. 2

4 VAD ÄR UNIKT FÖR SKELLEFTEÅ? Många upplever att Skellefteå har en ganska så konturlös kulturidentitet. Däremot har flera möjliga guldklimpar lyfts fram, som kan förtydliga Skellefteås kulturella profil: Berättarna/författarna Lyft bygdens kända författare - Skellefteå är ju Berättarnas Stad och har en uppskattad berättarfestival. Dessutom satsar Västerbottensteatern stort på just berättandet. Utlys vissa veckor till författarveckor. Musiken Återuppliva Skellefteås status som musikmecka (årets popstad 2002), med kända musikexporter, kulturföreningen Mullberget/Trästock och vår stora musikskola. Även den akustiska musiken är stor, Skellefteå är t.ex. en av landets tre största körkommuner. Teatern Var stolt över att länsteatern ligger i Skellefteå, UngHästen med sin interaktiva teater, Edelviks skådespelarutbildning och alla revy- och amatörteatergrupper runt om i kommunen. Dansen Lyft Skellefteås danshistoria (Bolidenbaletten och Dans i skolan) som lett fram till dagens rika dansliv med den aktiva Dans- och balettföreningen, Dansväxthuset och dansfestivalen Dans i novembermörkret. Skellefteås industrihistoria Lyft Skellefteås rika industrihistoria och innovationer. Arbeta för att göra Trästad Skellefteå känt - en föregångare för byggande och forskning i trä. Den levande bygden Var stolt över engagemanget och det rika föreningslivet i bygden Skellefteå är i grunden en bygd, inte en stad. Med rötterna i arbetarbygden hålls den folkliga kulturen levande i en rik hemslöjds- och hantverkstradition. Satsa på hemslöjden i Skellefteå ur turist- och hälsoperspektiv. Kulturarvet Lyft Skellefteås rika lokalhistoria. I kommunen finns ovanligt stor kulturhistorisk aktivitet, närmare 100 böcker har getts ut om olika delar av skelleftebygdens historia. Dessutom har vi vårt unika kulturarvsområde med Nordanå och Bonnstan (Riksintresse AC20). MAN Museum Anna Nordlander är en unik institution inte bara i Norden utan i världen, då de konsekvent arbetar med frågeställningar om genus och identitet och samarbetar med internationellt etablerade konstnärer. 3

5 Vintern Vintersim och Dark & Cold röner stor internationell uppmärksamhet och bygger på det mest grundläggande i vår kultur: vinter, is, mörker och kyla. Varför inte bygga vidare på detta och skapa en vinterfestival i kulturens tecken? VAD ÄR KULTURHUSETS ROLL? Glädjande nog har de flesta en gemensam bild av kulturhusets övergripande roll och funktion. Ofta lyfts vikten av att samtidigt utreda övriga hus med kulturverksamheter. Nordanå behöver till exempel en tydlig profilering som skiljer sig från kulturhuset. Det är viktigt att se till kulturen i Skellefteå som helhet, oavsett vad som ska in i kulturhuset. Återkommande åsikter var att kulturhuset ska: Lyfta HELA Skellefteås kulturliv vara den samlande kraften Göra kulturen tydlig och bli det synliga navet Vara inkastare till fler kulturyttringar Vara en naturlig mötesplats i centrum såväl dag som kväll Vara för alla - oavsett ålder, etnicitet, funktionshinder, ekonomi Ha en låg tröskel in ett levande hus, även för inte kulturella Ha högt i tak professionella/amatörer, visa upp/ prova på Öka utbyte/samarbete mellan kulturformer och grupper Göra Skellefteå mer attraktivt att bo i och besöka Underlätta arbetsmarknaden för kulturella/kreativa näringar Göra stadskärnan mer attraktiv bidra till ett levande stadsliv Öka tryggheten i centrum kvällstid mer liv och rörelse Öka toleransen och mångfalden, skapa samhällsdebatt Skapa gemenskap i samhället kring annat än sport Bidra till folkhälsa och identitetsskapande. Förslag: Berättarnas hus Gör berättandet (i alla former) till den röda tråden. Kreativitetshuset Ordet kultur är svårt, kreativitet är mer positivt laddat. Satsa på professionell samtidskonst bli en nod för detta i norra Sverige. Handens hus Skellefteå har ett stort behov av ett konst- och hantverkshus. Kollektivverkstad, där såväl t.ex. grafiska tryckmaskiner som kontor, showrooms, utställningsrum, caféer och butiker finns. För såväl proffs som amatörer. Nordanå kan ha öppna verkstäder/kollektivverkstäder, produktionslokaler och scener för främst repetition (men även uppvisning). Kanske ska Kulturskolan och nya "Teknobalder" vara på Nordanå? Västerbottensteatern behöver ett helt eget hus för sin verksamhet. 4

6 ORGANISATION OCH DRIFT De flesta som arbetar inom kulturområdet lyfter den avgörande frågan om organisation och drift av verksamheten. Det är en sak att det budgeteras för byggandet av ett kulturhus, men det måste finnas en fungerande organisation, resurser och en långsiktig plan för att få ett levande kulturhus. Flera enskilda företagare påpekar vikten av att komplettera med kommersiella verksamheter i huset för att kunna minska beroendet av kommunala medel. Dessa synpunkter framkom: Börja satsa mer på kulturen redan nu, så det finns en publikbas när kulturhuset står färdigt. Det är viktigt att se till kulturen som helhet och satsa över hela linjen, oavsett vilka konstformer och verksamheter som kommer att hamna i kulturhuset. Kulturhuset behöver egna resurser som är knutna dit och egna verksamhetsmedel. Organisationen bakom kulturhuset ska ha eget mandat och kunna samordna allt. Viktigt att det finns en långsiktig plan för att hålla aktiviteterna levande i kulturhuset. Det behövs även en långsiktig plan för hur själva huset kan förändras och förnyas (mycket kommer att bli utnött/omodernt samtidigt). Det behöver finnas en samsyn och ett samarbete över gränserna (kommunen, destinationsbolaget, näringslivet, utbildning och forskning). Förslag: Se över möjligheterna för sponsring - det är inte bara något för idrottsvärlden. Arbeta aktivt med produktutveckling och skalbarhet när kulturupplevelser paketeras. Kulturhusets organisation bör även samordna övriga kommunala scener i Skellefteå stad: Anderstorpssalen, Nordanåteatern, Hallen och caféscenen på Nordanå samt samarbeta med övriga möjliga kulturscener. Komplettera den fasta organisationen med projektanställda kan bidra med spets och utveckling. GODA EXEMPEL Att ta hjälp av andra som gjort denna resa mot ett kulturhus, att ta del av deras erfarenheter och undvika deras misstag är naturligtvis viktigt. Dessa kulturhus lyftes som förebilder och inspiration: De Geer i Norrköping Dieselverkstan i Nacka Dunkers kulturhus i Helsingborg Kulturens hus i Luleå Stockholms kulturhus Vallentuna kulturhus och bibliotek 5

7 VAD ÄR FÖRENINGARNAS BEHOV? Det gemensamma behovet för i princip alla föreningar handlar om lokaler de önskar ändamålsenliga lokaler för sin verksamhet som inte kostar skjortan. Dessutom upplever de att det är svårt att synas i det stora informationsbruset - att nå ut med sina arrangemang och aktiviteter. I sammanfattning lyfte de följande behov: Flera scener med olika storlek, publikantal och akustik (för musik, teater, dans) Bra teknisk och övrig utrustning samt funktionella utrymmen bakom scenerna Fler utställningslokaler/utställningsytor Replokaler (teater, dans, musik) Verkstäder och ateljéer Mötesrum i olika storlek Billiga lokalhyror för föreningarna En resurs som samordnar marknadsföringen av kulturarrangemang. Förslag: Handens Hus, ett konst- och hantverkshus (med verkstäder, ateljéer, mötesplats). Föreningarnas Torg, mötesplats för föreningar, där de kan ha föreningsmöten, cafékvällar, mindre uppträdanden, marknader o.dyl. samt möjlighet att hyra kontorsarbetsplats m.m. för låg hyra. Mullberget fungerar utmärkt som det är. Komplettera med en liten scen. Anderstorpssalen passar utmärkt för akustisk musik men kräver tillbyggnad/ombyggnad för att fungera för tillresande musiker och publik. Gamla industrilokaler har ofta goda förutsättningar som utställningslokaler. Västerbottensteaterns nuvarande hus kan bli ett amatörteaterhus, Dansens hus, Handens hus eller centrum för kulturskolan med pedagogik inom alla kulturformer. Föreningar i mindre samhällen behöver hitta samarbetsformer kring lokaler och administration kan kommunen initiera ett sådant arbete? VAD SKA KULTURHUSET INNEHÅLLA? (VERKSAMHETER OCH RUM) De flesta synpunkterna handlade om vilka verksamheter/aktiviteter samt vilka lokaler/rum som bör finnas i kulturhuset. Återkommande önskemål om innehåll var: Scenkonst, Västerbottensteatern, utställningar, biovisning Café och en bra restaurang Stadsbiblioteket alt. bibliotekshörna Välkomnande informationsdisk vid entrén, vet allt som händer i huset Kultur- och turistinformation för hela kommunen samt biljettcentrum Lokaler för workshops (för performing arts samt visual arts) Lokaler för möten, även tysta ljudisolerade rum och lugna oaser Konferenser och föreläsningar Utvalda butiker (med kvalitet och relevant innehåll för ett kulturhus) 6

8 Fler scener, både A-scen, black box och flera mindre Permanent caféscen med aktiviteter både lunchtid och kvällar Scener som fungerar bra för såväl musik som teater och dans Modern, kvalitativ teknik samt funktionella utrymmen bakom scenerna Salonger som kan omvandlas efter behov och olika publikstorlek Scener och visningsytor både för professionella och amatörer Utrymme vikt åt föreningarna, där man kan ha kulturcafé, uppträdanden, utställningar Öl- och vinrättigheter (kunna stänga av emellan, så fler arrangemang kan köras samtidigt) Högre kulturutbildning Inkubator/flexkontor för kreativa företagare Miljö som attraherar ungdomar att hänga i Kontinuerliga aktiviteter för barn: workshops, fredagslek m.m. Pedagogisk verksamhet Ta in världen i kulturhuset andra kulturers mat, hantverk, konst o.s.v. Omgivningen viktig grönt, vatten, gärna en utomhusscen Bra med parkeringar Förslag: Västerbottens författare ska synas i kulturhuset, vara en röd tråd genom huset. Biytor: glöm inte de osynliga ytor som krävs (förråd, kontor m.m.). Butiker: en större Nordanåbutik, design, böcker, mode, hantverk, konstplanscher m.m. Biblioteket: Flexibla lokaler, både kunna öppna upp ytor och göra flera rum med flyttbara väggar. Självklart med kompetent personal, nya medier, självutlån dygnet runt. Biovisning av direktsända föreställningar och konserter med stora artister. Profilerade visningsytor, varje konstart ska ha en tydlig hemvist. Flexibel säkerhetsklassning i visningslokalerna. Utställningsyta/öppen vägg där alla kan visa upp sin konst. Visningsrum för kreatörer inom hemslöjden (såväl proffs som amatörer). Projektera konst på vit vägg. Showroom för våra årligen återkommande festivaler. Berättarrum, ett fast rum för workshops, berättarluncher, berättarkalendern o.s.v. lyft fram bonskan! 3D-fota museets samlingar och gör dem tillgängliga i kulturhuset. Museum: historiskt museum, utställning om människans evolution. Science center/teknikavdelning (ex. Teknikens hus i Luleå i mindre skala). Mångkulturellt café med mat från all världens hörn. Matkvällar/brunch med olika teman. Bastu och Sinnenas gym ger mervärde åt besökande och gästande artister. 7

9 VAD SKA KULTURHUSET INNEHÅLLA? (SERVICE OCH TJÄNSTER) Ett flertal framhöll det goda värdskapet vikten av att rätt människor arbetar i kulturhuset för att få en levande mötesplats. I övrigt önskar man att kulturhuset kan erbjuda: Coacher som samarbetar med olika kulturarrangörer (föreningar, studieförbund, privata) och hjälper dem att ordna sina arrangemang i kulturhuset En konsultent/producent med egna medel för varje konstform; som har ett paraplyperspektiv, är i framkant och erbjuder samtidskonst i vid mening Resurs som samordnar och utvecklar marknadsföringen av kulturarrangemang i hela Skellefteå Egna tekniker samt publikvärdar och roddare Generösa öppettider, alla dagar i veckan, dag- och kvällstid Nattöppet café Gratis wi-fi med snabb uppkoppling Billigare hyror av scener och andra lokaler för föreningar Kurser, workshops och prova-på inom kultur In residence samt hjälp till unga att starta egna kulturprojekt Öppna verksamheter gratis eller väldigt billiga för att inte utestänga Kulturbussar från serviceorterna som kör in folk till kulturhuset (och tillbaka) Uthyrning av modern, mobil ljusutrustning till arrangerande föreningar Teknikutbildning av ljus/ljud till arrangerande föreningar (alt. erbjud egna tekniker som föreningar kan boka för en överkomlig summa). Förslag: Samordna alla receptioner i kulturhusets infodesk (Turistbyrån, Nordanås reception, bibliotekets reception samt Konsument Skellefteå). Elektroniska anslagstavlor, på husfasaden och inomhus, som visar kulturarrangemang. Gärna även på flera ställen i stadsrummet, vid E4-entréerna och på skolorna. Använd stadsrummet för att visa vad som händer i kulturhuset, t.ex. digital fasad, konst utanför, "triggers" runt om i staden som tillsammans bildar en helhet. Webbsida, Facebook, app och sms-prenumeration + affischer/flyers för kulturarrangemang. Färdigt annonspaket som t.ex. Kulturbladet och kopplat till affischplatser runt om i Skellefteå. 8

10 VAD SKA KULTURHUSET INNEHÅLLA? (SAMARBETE OCH SAMVERKAN) Ett kulturhus är naturligtvis inte en egen värld utan behöver interagera med sin omgivning. Följande saker lyftes speciellt: Ta hjälp av experterna inom olika kulturformer/verksamheter när kulturhuset planeras. Se till hela regionens utbud och behov när kulturhuset planeras. Turnéplanera mera samarbeta med t.ex. Umeå, Piteå och Luleå. Ta in professionella personer att hålla utbildningar/workshops i olika kreativa ämnen. Samarbeta med företagen inom kreativa näringar. Undersök möjligheterna för en högre kulturutbildning i kulturhuset, t.ex. hantverksutbildning. Samarbeta med scenografiutbildningen, datorspelsutbildningen och Dansväxthuset. Håll sommarakademi där olika kreativa kompetenser kan träffas och korsbefrukta varandra under 1-2 veckors utbildning. Samarbeta med skolorna så det blir naturligt för barn/ungdomar att vara där. Samarbete med kulturskolan - de bör ha kulturhuset som ett regelbundet besöksmål, och t.ex. vara där en halv dag och prova på olika kulturformer. Samarbete kring workshops: En förening kan bjuda in gästläraren och ha workshop först, därefter öppen workshop för allmänheten. KULTURHUS PLACERING OCH UTSEENDE Även om innehållet i kulturhuset har varit den centrala frågan, togs naturligtvis även placering och utseende upp. Alla var överens om att en central placering är ett måste för att få liv och rörelse i kulturhuset. Vad som är den bästa centrala placeringen fanns det dock olika åsikter om. En del ifrågasatte också varför det ska byggas ett hus. Bygg hellre flera men mindre som fungerar för olika behov. Många ansåg att Västerbottensteatern behöver ett eget hus för sin verksamhet, och det huset behöver inte ligga lika centralt som ett kulturhus som ska locka spontanbesökare. Andra såg det stora behovet av ett Handens hus. Några föreslog ett samlat kulturkvarter med Nordanå som utgångspunkt. Förslag på placering I anslutning till nya Resecentrum - ger bra reseförbindelser och blir en naturlig mötes- och väntplats Nära Nordanå vid älven (på tomten med Vattenverket eller gamla lekparken) - ger ett tydligt, samlat kulturområde med en oslagbart vacker omgivning, samordningsvinster med Nordanå och blir lättillgängligt med nya bron 9

11 Där Stadshuset ligger idag - bästa läget, nära älven och gradängerna på Bryggarbacken, kommunens personal flyttas till Expolaris eller nuvarande Stadsbibliotekets lokaler På Campusområdet - underlättar samverkan med aktörerna på området, förbind husen med t.ex. glasgångar På Torget På Strömsörtomten Området kring Folkparken/Vitberget har stor utvecklingspotential - billigare att bygga där, bra med parkeringar och logistik. Förslag på utseende Designen är viktig för att få ett personligt kulturhus. Skapa flexibla "rum" med olika uttryck i de allmänna delarna med hjälp av möbler och design (tänk Rosan Bosch) Inneträdgård i mitten av kulturhuset. Kulturhuset bör vara ett landmärke ska sticka ut Bygg i trä i Trästaden Skellefteå med ny utmanande byggteknik Kulturhuset bör stå vid älvskanten och belysas av färgat ljus Bygg med mycket glas (för utsikt och insyn) och trä Bygg spektakulärt, t.ex. på pålar ut i älven Bygg inte ett stort skrytbygge, tänk mindre, enklare och fyll det med innehåll Ha ett miljötänk i hela bygget Förläng nuvarande Vb-teatern bakåt med en ny byggnad som svarar mot teaterns behov och med A-scen. OLIKA ÅSIKTER Det fanns några återkommande ämnen där åsikterna ofta gick isär. Dessa var: Ren uppvisning eller även träning Ska kulturhuset vara ett rent uppvisningshus eller även erbjuda eget skapande och utforskande? Här spänner åsikterna över hela skalan. Från att kulturhuset bör vara ett rent uppvisningshus till att där även ska finnas gott om övningslokaler, verkstäder, studios m.m. för alla typer av skapande. En ståndpunkt som de flesta delar är att kulturhuset bör ha kontinuerliga barnaktiviteter, för att det ska kännas naturligt för barnen att gå dit. Många anser också att kulturhuset bör erbjuda besökarna prova på och att grupper ska kunna hålla workshops där ibland, även om det regelbundna skapandet sker på andra platser. 10

12 Biblioteket Att ett bibliotek ska finnas i kulturhuset såg alla som självklart. Däremot gick åsikterna isär om hela Stadsbiblioteket ska flyttas dit och samtidigt utvecklas/moderniseras, eller om Stadsbiblioteket ska bli kvar och kulturhuset endast ska hysa en bibliotekshörna/filial inriktad mot nya medier. Ett modernt samtidsbibliotek i kulturhuset skulle kunna locka nya målgrupper, t.ex. studenter och gymnasieelever. En biblioteksfilial får nischa sig mot en viss målgrupp, förslagsvis barn eller unga vuxna. Västerbottensteatern Tre åsikter återkom: 1. Västerbottensteatern ska ligga i kulturhuset (produktionsoch administrativa lokaler kan ligga i bakre delen av kulturhuset medan de verksamheter som är öppna hela dagen frontar). 2. Vb-teatern behöver ett eget, nytt hus för sin verksamhet. 3. Vb-teatern ska använda scenerna i kulturhuset, men ha övrig verksamhet i ett eget hus (med bra logistik emellan). Konferens Huset bör byggas så flexibelt att stora konferenser kan vara där och bidra ekonomiskt till huset. Eller Det är svårt att få till bra lokaler för både kongress och kultur blir en dålig kompromiss. Dessutom krävs mycket kringverksamheter (ex. boende, matservering) för att det ska fungera för stora konferenser. Museum Anna Nordlander MAN behöver nya lokaler. Vissa ser självklart att MAN med sin unika profil ska ha en permanent plats i kulturhuset. De visar på samtidskonst, stora samhällsfrågor och skapar debatt. Andra anser att MAN naturligtvis ska samarbeta med kulturhuset och ha tillfälliga utställningar där, men bör ha basen någon annanstans. Kulturhusets utseende En del talar om ett pampigt landmärke som sticker ut och vars arkitektur i sig kan locka besökare utifrån. Andra vill hellre se ett varmt, välkomnande hus med låg tröskel utseendet ska inte avskräcka någon från att komma in. Det kanske inte är omöjligt att kombinera dessa två åsikter, men ingångarna är väldigt olika. Kulturhusets placering Se under rubriken Förslag på placering ovan. 11

13 VAD TYCKTE UNGDOMARNA? Samla så mycket som möjligt på samma ställe En liten scen vid café/restaurang, öppen scen Utställningsytor öppna för alla, ansöka om plats Läsplattor på biblioteket Klädbibliotek En mysig miljö att hänga i, som ett vardagsrum, med soffor, bord och kaffemaskin samt biljard/pingis (gratis att hänga) Ett nattcafé (alt. till krogen) med liten scen, bra priser, datorer med gratis wi-fi), glassbar Färgglad, inbjudande miljö Man ska få prova på många olika kulturformer i kulturhuset Nytänk! Ha tentaklerna ute och visa upp nya uttryck i huset Ett skaparrum för performing arts (dans, teater, musik) En verkstad/ateljé för att pyssla, bygga, måla, fota En musikstudio för inspelningar Events, som t.ex. LAN, cosplay och disco Ett kök där man kan laga mat när man tränar i huset En vägg el dyl. vikt åt kulturskolans elever och en för graffiti Rutschkanor som alternativ till trappor Omgivningen viktig kunna flytta aktiviteter utomhus sommartid Kulturhuset bör ligga vackert vid älven Bygg en flytande scen nedanför Bryggarbackens gradänger. HUR INTEGRATION? Kultur en bra ingång till delaktighet för nya svenskar Gör kulturhuset varmt, vänligt och välkomnande inte ett stort skrytbygge För att få ett levande hus är organisationen bakom det viktigaste inte huset All personal utbildad i bemötande av människor med olika bakgrund Biblioteket en viktig mötesplats för nya svenskar (och ska ha media på många olika språk) Biblioteket kan även låna ut instrument och andra "kulturverktyg" Turist- och kulturinformationen ska vara tillgänglig på många olika språk Låt många aktiviteter vara gratis/väldigt billiga för att inte utestänga Mångfalden i huset ska vara synlig, t.ex. i språk och i anställda En resurs som arbetar med mångfald, jämställdhet, handikappfrågor med att nå och inkludera alla medborgare/besökare Kulturhuset bör ha en yta vikt för etniska föreningar där de får visa upp sin kultur och sin del av världen Bygg upp en världsscen i Skellefteå (ej en fysisk plats utan ett innehåll) 12

14 Uppmuntra det spontana skapandet i kulturhuset - få testa och upptäcka Erbjud öppna verkstäder (behöver ej vara i kulturhuset) Erbjud teater- och musikgrupper (behöver ej vara i kulturhuset) Bygg upp referensgrupper med nya svenskar för att vidga kulturutbudet Utbilda och anställ några ur referensgruppen som kulturvärdar de kan nå och guida nya svenskar Mötesrum med kök vikt åt föreningar i kulturhuset Mat ger naturliga möten ett internationellt food court i kulturhuset? Högtider i olika kulturer kan firas i kulturhuset (t.ex. nyår och avslutningen av ramadan) Kulturhuset bör även boka kända grupper/föreställningar från Finland - ge stolthet åt ungdomar med finska rötter Infrastruktur viktigt Hur tar man sig dit? Går det bussar? Vilka tider? Tillgänglighet viktigt Det ska vara tydligt vart man ska, om det är gratis eller kostar o.s.v. Alla dessa praktiska saker som kan oroa och hindra. HUR TILLGÄNGLIGT? Krav i lokalprogrammet att huset ska vara tillgängligt för alla oavsett funktionsnedsättning Stäm av lokalprogrammet med handikapporganisationerna för att kontrollera att tillgänglighetskraven är heltäckande Se till att tillgängligheten inte byggs bort vid genomförandet Krav på en fysisk modell i lokalprogrammet, så man kan "känna" huset när det är färdigt Central placering är viktigt för att göra huset tillgängligt (väster om E4) Logisk planering av husets innehåll information, reception, toaletter ska finnas vid entrén Ledstråk fram till receptionen från entrén - därifrån kan man få hjälp Tänk på framkomligheten för olika hjälpmedel, t.ex. rullstolar Tänk kontrastfärger vid designen av huset Ledstänger följer trapporna hela vägen förbi vilplan och har annan färg Ge möjlighet för syntolkning i kulturhuset Guidade turer ger möjlighet för synskadade att delta. Tips: Bra bok om tillgänglighetskrav: "Bygg ikapp handikapp" Bra exempel: Ancona (IT) - museum med tydliga ledstråk i skulpturpark, infoskyltar osv. 13

15 SPECIFIKA ÖNSKEMÅL FÖR MUSIKEN Detta önskar Musikföreningarnas kulturhusgrupp ska finnas i Skellefteå stad: (allt behöver inte vara i kulturhuset) För utförligare beskrivning, se bilaga 5. Skrivelse från Musikföreningarnas kulturhusgrupp Scener för: 1. Stor symfoniorkester, kör, dans och opera 2. Mindre grupp/kör akustiskt 3. Mindre grupp elförstärkt (dämpad grundakustik) 4. Storband och liknande 5. Black box 6. Caféscen (flexibel med permanent grund i form av scen, ljus och ljud). Salongerna flexibla så de kan omvandlas till: personer (sittplatser) personer (sittplatser) 3. öppen yta framför scenen för t.ex. ståplatser. Utrymmen bakom scen: 1. (Låsbara) Loger med dusch 2. (Låsbart) Orkesterrum 3. Pentry och vilrum 4. Sköna stolar 5. Praktisk in/utlastning via slussar utan trappor och utan (små) hissar. Övrig utrustning: 1. Bra grund för ljud och ljus 2. Tyngre instrument, t.ex. pukor, andra slagverk, flygel 3. Stolar (symfoniorkestern) 4. Notställ m belysning 5. Gradänger o.dyl. för att bygga olika scenerier. För publiken: Bra parkering, garderob, mingelytor, toaletter, kafé, restaurang och bar. Förslag: Mullberget fungerar utmärkt som det är. Komplettera med en liten scen. Anderstorpssalen fungerar utmärkt för akustisk musik. Bygg ny entré och publika utrymmen skilda från skolan. Utrymmena bakom scen behöver uppfylla kraven från turnerande musiker. Kan man skärma av sittsektioner i salongen utan att förlora i akustik, för mindre publik? Ny samlingslokal för skolan frigör Anderstorpssalen till riggning och repetitioner dagtid. 14

16 SPECIFIKA ÖNSKEMÅL FÖR DANSEN Detta önskar representanter för den sceniska dansen ska finnas i kulturhuset: Scener: A-scen: m bredd x 14 m djup. Högt till tak 8-9 m Black box: 10 x 10 m Sviktande golv och utan luckor i golvet Stora scenfickor på sidoscen för ombyte Många lingångar + fasta punkter i taket Överhörning mellan scener (så alla vet vad som pågår och kommer in rätt) God akustik Flexibla salonger för olika publikstorlek En öppen caféscen med minimiyta 10 x 10 m. Utrymmen bakom scenerna: Duschar, toaletter, omklädningsrum och loger. Danssalar: Två stycken på 15 x 15 m, minst 4,5 m höjd, spegelvägg, flyttbara balettstänger, vändbar dansmatta (vit/svart). Resurser: En danssamordnare/producent för hela kommunens dansliv Erbjud in residence för dansare/koreografer (med tillgång till tekniker, ljus/ljud) Ge även möjlighet att söka stipendium för att sätta upp föreställningar i black box. Förslag: Anderstorpsskolans danslokaler (Skebo) kan kvällstid hyras ut till residens och annan professionell dansverksamhet. Övriga önskemål kring dans I Skellefteå centrum bör finnas danssalar (med spec. enligt ovan) som går att hyra både dag- och kvällstid, med billig hyra för icke-professionella. (Idag erbjuder Skellefteå kommun endast en bokningsbar danslokal (i Vb-teatern), men endast kvällstid, nedsliten.) I Skellefteå centrum bör finnas en bra danslokal där man kan ha större arrangemang med levande orkester, dans, mat och även alkoholhaltig dryck. Skellefteå bör ha en dansscen/skolscen där alla dansaktiva i kommunen kan visa upp sig. Även vanlig dans, som bugg och foxtrot, bör få plats i kulturhuset = främjar folkhälsa, ger social träning och uppmuntrar till ett nyktert liv. Dansen bör finnas med i skolan från årskurs ett och uppåt = tränar socialt beteende och minskar mobbning. 15

17 SPECIFIKA ÖNSKEMÅL FÖR TEATERN Detta önskar representanter för teater ska finnas i kulturhuset: För utförligare beskrivning, se bilaga 3. Västerbottensteaterns lokalprogram Scener: A-scen (för 500 personer) Black box (för personer) Mindre, flexibla scener inkl caféscen Flera mindre teaterlokaler/repetitionssalar För publiken: foajé, garderob, wc, biljett/info, café och restaurang För personalen: Administration, loger, sömnad, mask, ljus/ljud, träning, musik/ljuddesign, verkstäder, förråd, inlast, teknikutrymmen, lokalvård. Verksamhet: Västerbottensteatern och Skellefteå Riksteaterförenings kontor ska ligga i kulturhuset. Övriga önskemål kring teater Skapa ett Teaterväxthus i Skellefteå (som Dansväxthuset men för teater). Det bör finnas teatergrupper för både barn, ungdomar och vuxna i Skellefteå. Erbjud lokala revy- och teatergrupper utbildning och vidareutveckling (dessa grupper är växthus för de lokala ungdomarna). Bättre samarbete mellan Edelviks skådespelarutbildning och Västerbottensteatern. SPECIFIKA ÖNSKEMÅL FÖR KONSTEN Detta önskar konstnärer ska finnas i Skellefteå: Ateljéer och öppna verkstäder (t.ex. monumentalverkstad, grafikverkstad, keramikverkstad), som konstnärer kan hyra in sig i till rimligt pris. En mötesplats för konstnärer. En plats för kurser, träffar, informationsspridning och där allmänheten kan möta konstnärer spontant. Flera mindre, flexibla utställningslokaler med bra villkor som är öppna för lokala professionella konstnärer. Ett professionellt utställningsstöd och en samordnande kraft som kan samordna större arrangemang, utbildningar m.m. Förslag: Gemensam lokal för verkstäder, ateljéer och samlingsplats skulle kunna vara Vb-teaterns nuvarande lokaler, idrottshallen på Nordanå eller en tidigare skollokal. Gamla industrilokaler har ofta goda förutsättningar som utställningslokaler. Årlig Jubilarens Val-utställning (för 25-års gratifikationer) med Skellefteås lokala professionella konstnärer. Öppen för allmänheten, jubilarer har förtur att välja konst. Årlig Ungdomens vårsalong kan locka nya besökare och uppmuntra unga talanger. 16

18 ANDRA SYNPUNKTER OCH FÖRSLAG OM KULTURLIVET I SKELLEFTEÅ Kommunen som möjliggörare Planeringen av kulturhuset motiverar en ordentlig översyn av hela kulturlivet i Skellefteå. Många hoppades på att kommunen (organisationen) skapar former och infrastruktur så att den stora kulturella kraft som finns i Skellefteå kan kanaliseras på ett bra sätt. En bättre dialog med och uppbackning av föreningar, ideella krafter samt professionella konstnärer och andra kulturarbetare, från kommunens och kulturnämndens sida, efterfrågades ofta. Kulturen är kittet i ett samhälle men i Skellefteå saknas pengar till kulturen, var en åsikt som ofta återkom. Fler synpunkter kring detta var: Skellefteå kommun bör öka kulturanslagen, erbjuda fler stipendier och bidrag. Kommunen bör ha en ung, engagerad person som har ett helhetsperspektiv och sitter på en påse pengar som kan stödja kulturinitiativ. Kommunen bör ge ut fler ungdomsstipendium inom kultur. Kommunen bör satsa mer på Västerbottensteatern och MAN. Goda exempel och förslag Kulturföreningen Mullberget och deras betydelse för musiklivet i Skellefteå lyftes som en förebild av många. Liknande stödjande nätverk behövs för dansen och bildkonsten. Även Trästock lyftes ofta varför inte satsa på liknande festivalarrangemang för teater och dans? Det skulle kunna sätta Skellefteå på kartan. Flera initiativ till kontinuerlig musikscen har gjorts i Skellefteå, där Pinkerton nämndes som ett gott exempel Skellefteå skulle behöva ett nytt Pinkerton. Kulturlivet i Skellefteå idag är rikt, men spretigt och osynligt för många. Förutom att samla och tydliggöra kulturen krävs en kontinuitet i arrangemangen för att nå ny publik. Till exempel bör det vara arrangemang varje fredag kväll i det nya kulturhuset. Kulturen ökar tillväxten i kommunen Att kulturen kan öka tillväxten i en kommun är numer självklart. Synpunkter kring detta: Skellefteå kommun bör satsa särskilt på unga med kreativ utbildning samt unga som engagerar sig kreativt på fritiden. Det är de kreativa personerna som startar egna företag och efterfrågas på arbetsmarknaden, oavsett bransch. Bli bättre på att bearbeta våra studenter inom kulturella/kreativa utbildningar så de vill stanna och bosätta sig här. Ge verksamhetsbidrag åt de verksamheter som lockar människor till kommunen. Jobba med samordning, paketering och marknadsföring av kulturen gentemot medborgare, besökare och särskilt studenter. "Se och sov" - Skellefteå behöver förpacka sina kulturupplevelser till större paket. 17

19 Förmedla kulturpaketen bl.a. via hotellen och företagen som får många besök. Amatörverksamheten är bred i Skellefteå, det behövs högre grad av professionalitet som matchar och utvecklar. Bli bättre på att locka hit nya kulturpersoner, t.ex. lärare. Kultur i utbildningen Vikten av kultur i skolan och att unga får tillfälle att utöva kultur lyftes återkommande: Skellefteå behöver mer kultur i skolan låt kulturskolan fylla detta behov. Få in drama och teater i skolan. Skellefteå behöver fler pedagoger (med erfarenhet av annat än Skellefteå). Starta en filmskola i Skellefteå (exempel: Kalix folkhögskola). Barn/ungdomar i kulturskolan kan fara på turné till Folkets Hus i orterna för att visa upp sina slutproduktioner. Bygg upp en sago-/berättarsamling, genom att man kan gå in i ett rum och spela in/skriva ner sin berättelse. Samlas i en sökbar databas öppen för alla. Kulturidéer i stadsrummet Det kom även ett antal förslag på hur man kan lyfta kulturen i Skellefteå centrum: Bygg en flytande scen nedanför Bryggarbackens gradänger. Lyft bygdens författare i Skellefteå centrum visa att vi är Berättarnas Stad! En ute-/innedansbana mitt på torget (med tak och flyttbara glasväggar). Nordanå bör ha öppet alla dagar i veckan. Nordanås café bör byggas ut sommartid - perfekt intill nya lekplatsen. Skellefteälven är otroligt vacker mellan stadsdelarna, en resurs som nyttjas för lite. DE OLIKA GRUPPERNAS FOKUS Under dialogen framträdde ett grovt mönster, där man kunde se att beroende på om utgångspunkten var föreningens, företagarens eller den offentliga kulturarbetarens så fokuserade man på lite olika saker. Föreningar och andra kulturaktiva grupper: Lokaler, lokaler, lokaler För föreningarnas del var behovet av lokaler samt fler scener ständigt återkommande. Dessutom tryckte många på flexibiliteten - att kulturhusets scener och lokaler måste vara lätta att förändra utifrån olika behov. Läs mer i skrivelserna från Musikföreningarnas kulturhusgrupp och Skellefteå Riksteaterförening (bilaga 5 och 6) och se listan med alla synpunkter i bilaga 7. 18

20 Kultur- och biblioteksavdelningen samt museum: Börja satsningen idag De flesta som arbetade inom kulturområdet lyfte frågan om organisation och drift. Det är en sak att det budgeteras för byggandet av ett kulturhus, men det måste finnas en fungerande organisation, resurser och en långsiktig plan för att få ett levande kulturhus. Dessutom är det viktigt att satsa på kulturen redan nu, så det finns en publikbas när kulturhuset väl står där. Läs mer i skrivelserna från Skellefteå museum och Museum Anna Nordlander (bil 1 och 2). Enskilda företagare: Bygg inte en bäddsoffa Bland företagarna var det många som varnade för bäddsoffan. Att försöka bygga kulturhuset för så många olika saker och kompromissa så mycket att lokalerna i slutändan inte fungerar bra för någon verksamhet. Flera föreslog istället att man bygger två hus: ett Teaterhus och ett Kulturhus (ev. med gemensam restaurang, café och reception). Och om det blir för dyrt att bygga båda två samtidigt, börja med teatern. Då kan dessutom kulturhusets inriktning och innehåll planeras ordentligt. Att kulturhuset är grundat i en bra affärsmodell och även har kommersiella aktörer och sponsorer framhölls också. Läs synpunkterna från de enskilda företagarna i sin helhet i bilaga 4. Medborgardialogen: Vi vill ha ett kulturhus Under den månad som Skellefteå kommun höll öppet hus i Vintergatan under rubriken Drömstad kom 640 synpunkter om kulturhuset in - som både barn, ungdomar och vuxna lämnat - varav mer än hälften kom från personer mellan 26 och 55 år - varav knappt två tredjedelar från tjejer/kvinnor och drygt en tredjedel från pojkar/män. Förslag och synpunkter har även kommit in via webb, e-post och medborgarförslag. I princip alla som har tyckt till var positiva till ett nytt kulturhus i Skellefteå. Någon enstaka var negativ och ansåg att man istället bör satsa på annat, t.ex. Nordanåområdet och ett nytt resecentrum. I övrigt kändes många av medborgarnas synpunkter igen från samtalen med föreningarna och andra grupper. Det kom in ganska många förslag på var kulturhuset borde placeras. De flesta synpunkterna handlade dock om kulturhusets innehåll och återkommande önskemål handlade om musik, dans, teater, utställningar, bibliotek samt café och restaurang. Ett bevis om något att Drömstad erbjöd en uppskattad form av dialog var synpunkten att "Drömstad" skulle få en permanent lokal i kulturhuset. Se alla synpunkter från medborgare i bilaga 8 och 9. 19

21 Bilaga 1 Synpunkter på ett Scenkonsthus/Kulturhus i Skellefteå Vad bör kulturhusets roll vara: Samlingspunkt för skelleftebor och tillresande. Ett besöksmål även för den som inte är kulturintresserad i egentlig mening. En oas att vistas i när man handlat, roat sig, lekt, åkt skridskor eller haft annan aktivitet och behöver sitta ner för att vila, fika, äta. En plats där Västerbottensteatern kan sätta upp sina föreställningar och ha allt som behövs för detta i moderna och praktiska lokaler. En plats där bildkonst kan visas i ändamålsenliga lokaler. Ett lokalt centrum för kulturarrangemang. Tillräckligt stor och rätt utformad kan världskonferenser bli möjliga att arrangera i Skellefteå. Varför ska Skellefteå ha ett kulturhus: En stad av Skellefteås storlek och historik ska självklart ha ett kulturhus. Kultur är en del av det mänskliga och måste ges utrymme på ett sätt som visar dess vikt och betydelse för oss människor. Vad ska kulturhuset innehålla: Scener och arenor som efterfrågats och med de biutrymmen som krävs för teaterverksamheten och för dansföreställningar. Konsthall eller konsthallar. Skellefteå Konsthall och Museum Anna Nordlander bör inrymmas i byggnaden. Med rätta lokaler skulle Museum Anna Nordlander kunna visa utställningar av nationellt och internationellt snitt, samt visa och arbeta med den konstsamling som finns, vilket inte är möjligt idag. Utrymmen lämpliga för pedagogisk verksamhet. Hela biblioteket eller filial av modernt snitt vilket möjliggör ett utvecklat ABM-samarbete (ABM = Arkiv Bibliotek Museum). Restaurang. Caféteria för dagbesökaren till handelscentrum, lekpark, friluftsmuseum fågeldammar, isbana, bibliotek, Skellefteå museum, Nya Kunskapskällan/Arkivcentrum, etc.

22 Placering: Där nu Vattenverket ligger, samt där lekparken tidigare låg. Motivering Inga rivningar av byggnader utöver Vattenverket blir nödvändiga, marken ägs redan av kommunen. Ny centrumbro kommer att ansluta till området och göra huset lättillgängligt för bilburna besökare. Till- och fråntrafik blir enkel att organisera, för publik och besökare, likaväl som för verksamheterna. Läget gör det möjligt att utforma en vacker byggnad, med utskjut över Hälsans Stig och perspektivfönster med vy över vattnet. Det frikostiga utrymmet runt om gör det möjligt att ha allt ett scenkonst/kulturhus behöver på ett ställe och i samma byggnad. Parkering går att anlägga intill, mellan Skellefteå museum och den nya byggnaden. Nordanå ingår i Riksintresset AC 20 Skellefteå, västra delen. Detta område utgjorde Skellefteå sockencentrum med kyrkstad och marknadsplats vid den gamla kustlandsvägen. Husets placering i anslutning till Riksintresse AC 20 möjliggör utveckling av och förmerar värdet av både scenkonst/kulturhuset och det anrika kulturarvsområdet. Nordanåområdets dragningskraft för besöksnäringen med sin kärna i kultur/kulturarvsidentiteten (ca besökare/år), gör att det är viktigt att bevara och helst förstärka denna identitet vilket ett scenkonst/kulturhus skulle göra. Närheten till Skellefteå museum med Lanthandeln och friluftsmuseet, nya lekparken, fågeldammar (isbana på vintern) och andra kulturella organisationer och aktiviteter kan ge ett ökat utbyte och vidgat värde för besökarna. Bonnstan finns ett stenkast bort och följs av Landskyrkan, Lejonströmsbron och Stiftsgården allt blir i ett sammanhängande område, där scenkonst/kulturhuset utgör huvudentrén. Om kulturhuset förläggs vid entrén till Riksintresset AC 20 kunde restaurangen Nordanå Värdshus i Nordanågården med fördel flyttas och skulle därmed ha möjligheter till utveckling, vilket man inte har idag. Man skulle kunna laga maten i ett modernt kök i anslutning till serveringsdelen, och inte som idag i ett tillagningskök varifrån man transporterar den till värdshuset. Man kunde också få moderna soputrymmen, och inte som idag, inrymda i provisoriska utrymmen och utgörande en sanitär risk likaväl som en risk för kulturarvsvärden i anslutning till soprummet. Vidare skulle verksamheten ligga lättåtkomlig för besökarna, och inte som nu, på en otillgänglig plats långt in på ett område som egentligen borde vara bilfritt. Nordanågården kunde exempelvis ombildas till ett efterfrågat företagshotell för småföretagare inom området hantverk/kultur/kulturarv. Om ett Science Center anläggs någonstans på eller i närheten av Nordanå kan mervärde uppstå genom närheten mellan kultur, kulturarv och teknik.

23 Om den sk gympahallen kan vara ett hus för danskonsten är närheten till scenkonst/kulturhuset viktigt för utbyte och ömsesidig utveckling. Nordanå är idag ett sk grönt område och betraktas som mycket vackert. Älven går förbi hela området och Hälsans Stig följer älvskanten. Närheten till älven ger möjlighet till ändå större skönhetsupplevelse om scenkonst/kulturhuset läggs intill älven, och om växtligheten, som bitvis är alldeles för ymnig, tuktas till lämplig omfattning. Samordningsvinster för ex nyttjande av tekniker är möjligt om byggnaden förläggs till Nordanåområdet. Konferenslokaler kan inrättas i läroverksbyggnaden. Fördelar och fallgropar, vad är viktigt att tänka på: Om huset ska vara levande så stor del av dygnet som möjligt behövs flera olika verksamheter. Detta innebär att ägaren måste utforma policy, tydliga riktlinjer och direktiv och även tillskapa en övergripande tjänstemannaorganisation som på ett professionellt sätt administrerar och synkroniserar verksamheterna i huset. Vid placering på Nordanå ska man ha i minnet att idag finns ingen övergripande organisation för kultur/kulturarvsområdet Nordanå. De aktörer som idag har funktioner och ansvar är, förutom Kulturenheten och Skellefteå museum AB, bl a Tekniska kontoret, Fastighetskontoret och Fritidskontoret. Många aktörers inblandning gör arbetet tungrott och inte alltid effektivt, då kommunikationen ofta brister. För att inte hamna i ytterligare svårare situation bör hela sammanhanget då ses över i samband med att scenkonst/kulturhus byggs.

24 Bilaga 2 Vad bör Kulturhusets roll vara? Varför ska Skellefteå ha ett kulturhus? Den primära rollen för ett kulturhus måste ju vara att stärka och lyfta kulturen. Huset bör byggas för att uppfylla behov som staden har eller för att möjliggöra någon annan form av kulturell utveckling. Att bygga ett hus i sig stärker inte kulturen, och vi skulle redan idag kunna säga att Skellefteå har ett kulturhus genom de verksamheter som är lokaliserade till Nordanå. Problemet är att huset på Nordanå inte är till fullo anpassat för de verksamheter som ska rymmas här och det saknas kontorslokaler, förråd och den naturliga genomströmning som man skulle kunna önska. Kanske kan man säga att det är för mycket verksamhet för de faciliteter som finns tillgängliga. Sedan är själva huset inte heller i så bra skick som det borde vara. Det är dock viktigt att komma ihåg den mångfacetterade verksamhet som finns på Nordanå, och därför se till att ett nytt Kulturhus innebär ett lyft även för andra scener och kultur som finns i Skellefteå. Kulturhuset får inte ses som ersättare till det redan etablerade. Det är heller inte bra att se det som en helt ny verksamhet som startas på bekostnad av det redan existerande. Med det sagt så behöver Skellefteå en utökad infrastruktur för både professionell- och amatörkulturell verksamhet och ett nytt kulturhus skulle kunna vara en viktig del av den utvecklingen. Hur kan Skellefteås kulturliv utvecklas? Den här frågan berördes av en hel del i den omvärldsanalys som MAN medverkade i inför arbetet med den lokala kulturplanen. Skellefteå har idag institutioner som verkar på länsdels- och regional nivå (Skellefteå museum och MAN + Västerbottensteatern). Dessa verksamheter är en viktig resurs för Skellefteå och regionen men det behövs även komplement. En del ligger i att öka möjligheterna för att det fria kulturlivet, på både amatörnivå och kanske framför allt på professionell nivå att etablera sig och bibehålla verksamheterna. Antalet scener, spel- och utställningsplatser kan alltid ökas men det gäller framför allt befintliga resurser används klokt. Jag upplever att det finns ett glapp mellan fria arrangörer och t.ex. de förvaltningar som ansvarar för scenerna. Institutioner som MAN, Skellefteå museum och Västerbottensteatern tillsammans med professionella fria aktörer är en tillgång inte bara för publiken utan även för amatörkulturen. Det erbjuder en växelverkan och tillsammans växer dessa båda uttryck sig starkare. Ett vitalt och levande kulturliv byggs inte av parallella spår och linjer som ibland råkar korsas. Ett levande kulturliv är varierat och aktörer måste kunna mötas, korsbefruktas, inspirera och berika varandra.

25 Skellefteå kommun måste stödja de fria krafterna i sin utveckling. Det är aldrig en kommuns uppgift att skapa kultur utan att möjliggöra skapandet av kultur. MAN som museum är i sin natur en både skapande och bevarande verksamhet. Ett regionalt konstmuseum med säte i Skellefteå är en viktig resurs genom våra samlingar, utställningar, vårt förmedlande, lärande och kunskapsspridning. Utvecklingsmöjligheterna finns inte bara i det publika arbetet utan även i samarbetet med akademisk miljö och forskning. Sett till detta så behöver vi samtidigt den fria kulturen. Vi behöver de som skapar nytt. Om vi jämför med Umeå kan vi där se åtminstone fyra professionella teatergrupper, lokalt baserade danskompanier och ett flertal oberoende konstinitiativ med Galleri Verkligheten i spetsen. Även om Umeå är en mycket större stad med ett större upptagningsområde genom universitetet förefaller det märkligt och lite besvärande att vi inte ser fler liknande initiativ i Skellefteå. Eller initiativ som blommar under en kort period för att sedan försvinna. En utveckling av kulturlivet skulle innebära en bred satsning på den institutionella och fria kulturen. Dessa enheter är att se som komplement till varandra och har också kunskapen att driva och utveckla sina verksamheter med Skellefteå kommuns stöd. Vad ska Kulturhuset innehålla för att utveckla kulturen i Skellefteå? Då beslutet att bygga ett kulturhus fattades formulerades det väldigt tydligt att inriktningen skulle vara scenkonst och då främst för Västerbottensteaterns verksamhet. Avsaknaden av en A-scen i Skellefteå och Västerbottensteaterns lokalbehov motiverar också detta. Kulturhuset är ändå en chans för kommunen att göra ett verkligt avstamp för utveckling på flera plan. Som ett komplement till den publika verksamheten bör vi även frigöra ytor för MAN:s verksamhet i det nya kulturhuset. MAN invigdes 1995 och blev en permanent verksamhet MAN:s första egna utställningslokal kom till så sent som ett år tidigare, Utifrån MAN:s verksamhet där vi arbetar med frågeställningar om genus och identitet och våra samarbeten med internationellt etablerade konstnärer är MAN en unik institution inte bara i Norden utan världen. Genom det konsekventa arbete som bland annat genom konstsamlingen som belyser och problematiserar kvinnors position i konsthistorien vilar MAN:s verksamhet på en organisation som borde spela en än mer framträdande roll än vi gör idag. MAN har förutsättningarna för ett utökat regionalt och även nationellt uppdrag, men utan tydliga viljeyttringar och satsningar från ägarna, Skellefteå kommun (60 %) och Region Västerbotten (40 %) kommer det att vara svårt att nå dit. MAN har idag svårt att motsvara den efterfrågan som finns från allmänheten. De senaste åren har antalet besök stigit med mer än 10 % per år. De lokaler som MAN förfogar över möjliggör inte utställningar av nationellt och internationellt snitt och vi saknar helt möjligheter att visa och arbeta med den konstsamling som finns. Idag visas konsten på Stadsbiblioteket som inte är en utställningslokal eller klimatanpassade för att inte skada konsten. En teaterns eventuella lokalbehov kommer jag inte att beröra men då jag förhåller mig till beslutet att scenkonsten kommer att vara med så ser jag till det övriga. Kulturhuset bör innehålla utställningsytor för MAN:s tillfälliga utställningar och för utställningar

26 med verk ur samlingen. Utöver detta krävs avlastningsytor, förråd och lastbrygga. Utöver detta är MAN i akut behov av nya magasin då de som nyttjas idag inte håller den standard som krävs och samlingen riskerar att ta allvarlig skada. Utöver detta bör café och restaurang finnas. Grundläggande serviceinrättningar som toaletter, möjligheten att äta och fika etc. Lokaler för pedagogisk verksamhet, för att ta emot klasser och andra grupper. Ser du några fördelar/fallgropar i detta projekt? Vad bör vi tänka på? Det finns många fördelar med projektet. Stora verksamheter som Västerbottensteatern och MAN har en möjlighet att säkerställa kvalitén på lokaler och verksamhet. Det i sig är en förutsättning för att verksamheterna ska kunna fortsätta utvecklas. En eventuell flytt öppnar då samtidigt upp för ytterligare synergieffekter. Nya scener kan skapas på de ytor som MAN och teatern lämnar på Nordanåområdet. Skapas även fler scener i det nya Kulturhuset bör det finnas möjlighet att skapa en bättre organisation kring scenen på Anderstorp, Nordanåteatern, Hallen på Nordanå och inte minst caféscenen. En ganska basal men farlig fallgrop är de osynliga ytor som krävs för att driva en professionell kulturverksamhet. De förråd, verkstäder och kontor som publiken inte ser men som är nödvändiga för verksamheten får inte underskattas. En utveckling man allt för ofta ser är satsningar på publika ytor när man samtidigt inte ser de biytor som krävs för att hålla just dessa lokaler publika. Resultatet blir att material tar skada pga av undermålig hantering och förvaring samt att personalens arbetsmiljö blir kraftigt lidande.

27

28

29 Ted Kjellssons synpunkter om kulturhuset vid samtal i februari 2013 Bilaga 4 Tänk på nästa generation när ni planerar kulturhuset Ted Kjellsson är mycket glad åt planerna på ett kulturhus, och säger: Jag ser hellre ett kulturhus än en filmstudio i Skellefteå, trots att jag är filmare själv. Vi har en fungerande filmstudio på Plåtvägen 12 som duger gott om den får en liten ansiktslyftning. Det är viktigt för en kommun av Skellefteås storlek att ha ett kulturhus. Han fortsätter med en varning: Akta er för att blanda in för många olika saker i ett hus! Då blir det inte bra för någon - bara skumt. Multifunktion fungerar bara i teorin. Se även till att bygga långsiktigt och rätt från början, med kvalitet och bra teknik. Om ekonomin är ett problem ta av nästa års budget istället för att dumsnåla. En miniversion av Stockholms kulturhus tycker Ted är en bra utgångspunkt. Men se till hela regionen i planeringen av huset - Skellefteås kulturhus ska komplettera, inte konkurrera. Med det menar han att man inte behöver tänka Opera (Umeå) i första hand. Om innehållet Kulturhuset ska ha bra scener, ett levande bibliotek, café, butiker, en fin restaurang (behövs inte om huset ligger nära Bryggargatan!) och en bra planerad konferenslokal. Teater och konserter ser han som prio 1. Satsa på två, rejäla bra scener. Och dessa kan även dans och annan slags scenkonst använda. Prio 2 är event, evenemang och föreläsningar samt filmvisning. Exempelvis Creative Summit, Nordsken och Berättarfestivalen. Kulturhuset ska vara en välkomnande mötesplats helt enkelt. Sen skulle jag inte klaga om man fick en tip top filmstudio i anknytning till kulturhuset. Däremot ser jag det som omöjligt att samsas om samma ytor då behoven är så olika. Ted lyfter också nästa generations behov i kulturhuset. Tänk inte kulturtantens behov primärt, tänk nästa generation. Vad behöver dom, vad vill dom och vad intresserar dom? Det ska självklart finnas gratis wi-fi med snabb uppkoppling i huset. Som konstnär, författar etc vore det gött att kunna spendera några dagar i veckan med bara sin laptop på en inspirerande plats. Gärna med utsikt mot älven! Om värdskapet Ted talar om kulturhuset som en plats för levande möten. Människorna som arbetar där är minst lika viktiga som själva huset! Se till att rätt personer arbetar där de ska vara öppna och välkomnande. Ted lyfter Pinkerton som ett gott exempel där man kände sig välkommen direkt. Tänk inte fas 3 och lönebidrag, självklart kan det finnas folk i dessa kategorier som passar in men snåla inte. Rätt folk på rätt plats. Snåla varken med bygget eller med de anställda! Ted är gärna med och bidrar med fler synpunkter och råd utifrån sina expertområden när planerna på kulturhuset konkretiserats mer.

30 Jeanette Gustafssons synpunkter om kulturhuset vid samtal i mars 2013 Planera kulturhuset utifrån ett större perspektiv Alic & Franc är en ny, professionell aktör mellan konstnärer och företag. Förenklat går det ut på att Jeanette Gustafsson samarbetar med ett antal konstnärer, köper konst av dem som hon sedan hyr ut till företag. Kulturhusets roll och innehåll Jeanette ser kulturhuset som en samlande plats och en samlande kraft för kulturen i Skellefteå. Kulturhuset kan bli ett skyltfönster för kulturen och ha en organisation som kan se helheten. Hon vill att kulturhuset blir ett levande hus dit alla kan gå. I kulturhuset ska man kunna få sitt första möte med olika kulturformer. Kulturhuset kan också vara utgångspunkten i flera konststråk och uppmuntra aktiviteter mellan olika aktörer. Jeanette påminner om vikten av att planera kulturhuset utifrån ett större perspektiv: Hur kan vi komplettera och samarbeta kring kulturen med övriga städer längs norrlandskusten? Kulturhuset basinnehåll ska vara Västerbottensteatern, scener för musik av olika slag, konsthall, café och restaurang. Ett konkret förslag på aktivitet är att kulturhuset anordnar en Ungdomens vårsalong varje år. Det blir ett välbesökt arrangemang som kan locka nya besökare och samtidigt uppmuntrar unga talanger. För att nya barn/ungdomar ska upptäcka kulturhuset behöver man bygga upp ett igenkännande. Först träffar man dem i deras invanda miljö, sedan bjuder man in dem till huset för att bekanta sig med det och nästa gång de går dit är de förhoppningsvis öppna för att ta del av konsten. Kulturhusets organisation Jeanette varnar för att kulturhuset kan bli för mycket institution istället för ett föränderligt hus, som bjuder in och även går utanför huset. Se till att ha muskler både inne i huset och utanför, genom bra samarbeten och kontaktnät. Genom egen erfarenhet vet hon att en statisk organisation ger små förändringar i rummet. Därför bör kulturhuset komplettera sin fasta organisation med projektanställda som kan bidra med spets och utveckling. Hur locka nya konstnärer Jeanette påpekar Skellefteås behov av fler professionella kulturaktörer. Kulturen kan inte enbart byggas på ideella krafter. För att Skellefteå ska kunna behålla och locka nya konstnärer behövs verkstäder och ateljéer samt möjlighet för residence. Dessutom behöver Skellefteå fler utställningsmöjligheter. Skellefteå kan bli ett attraktivt residence för konstnärer med vår fina miljö, älven, vintern - många konstnärer söker sig ofta till lugna, vackra miljöer när de ska skapa.

31 Jeanette anser att ett branschråd med professionella kulturarbetare bör bildas i Skellefteå. Det behövs ett nätverk där man kan utbyta erfarenheter, hitta samarbetsformer och driva gemensamma frågor. Vi borde också resa ut mer och ta del av hur andra gör för att förstora bilden. Philip Cohens synpunkter om kulturhuset vid samtal i februari 2013 Bygg inte en bäddsoffa En av de första sakerna Philip Cohen lyfter i samtalet är: Varför talar man om ett kulturhus - vi behöver flera hus med olika profil som rymmer olika konstarter, inte en enda stor koloss. Han ser gärna ett kulturkvarter istället för ett kulturhus. Bygg inte en bäddsoffa, som är bra varken som soffa eller som säng! varnar Philip. Det är ytterst viktigt att inte kompromissa så mycket att lokalerna inte fungerar bra för någon verksamhet. Att Västerbottensteatern behöver nya lokaler är självklart. Men om de ska vara i ett kulturhus eller ha ett eget teaterhus - det är frågan. Bygg lokalerna i kulturhuset i första hand för scenkonsten - om de sedan kan fungera även för stora kongresser är det bra, men de är sällangrejer och bör inte styra bygget. Om det visar sig svårt att kombinera - bygg hellre en rejäl kongresslokal i Skellefteå Kraft Arena och låt kulturhuset vara ett kulturhus. Och om det visar sig vara svårt att enas och besluta om vad kulturhuset egentligen ska innehålla och byggas för - bygg en ny teater först och processa vidare kulturhuset. Det är viktigt att det blir rätt när kulturhuset väl byggs. Just nu är det många processer på gång samtidigt. Det är viktigt att inte lamslås av detta - låt inte allt stanna upp i väntan på varandra för då händer ingenting. Om plats Naturligtvis ska kulturhuset/kulturhusen byggas centralt med goda transportförbindelser och parkeringar (för buss och bil) samt rejält inlastningsområde. Om nya resecentret kan tillföra mycket till kulturhuset är det en god idé att bygga kulturhuset i anslutning till det - annars inte. Philip nämner även Strömsör som en plats som är illa utnyttjad idag. Om innehåll och finansiering När det gäller innehåll i kulturhuset vill Philip se både professionellt och improviserat, proffs och amatörer blandat. Kulturhuset ska ha ett bibliotek, café, gourmetrestaurang och pub, för att få en naturlig ström av besökare. Han lyfter specifikt behovet av ett orkesterdike, så att Skellefteå kan ta hit opera. Självklart ska kulturhuset även ha kommersiella verksamheter. Kulturhuset bör successivt minska sitt beroende av kommunen och då är de kommersiella aktörerna en

32 förutsättning. Kulturhuset bör ha en bokhandel, en "riktig" musikhandel och andra butiker som associeras till kultur. En naturlig strömning av besökare ger även t.ex. en vårdcentral eller en tandläkare. Philip föreslår också att kulturhusets olika rum/delar får olika sponsorer. (Sponsorerna får kulturcred, känna att de bidrar till staden och kommunen, men får naturligtvis inte bestämma innehållet.) Ett annat förslag är att låta salarna få namn från kända lokala eldsjälar, t.ex. Leif Åkesson-salen, och lyfta upp berättelserna kring dem. (Knyter an till Berättarnas stad.) Om eldsjälar, föreningar och framtid Kulturen i Skellefteå behöver nya eldsjälar - var finns de nya, unga eldsjälarna och var finns politikerna som brinner för kultur? Philip tror att många föreningar behöver se över sig själva och mentalt ställa om sig. De behöver tänka mer strategiskt, bygga upp en egen ekonomi och hitta samarbetspartners och inte förlita sig på bidrag. Philip vill att Skellefteå ska profilera sig med: Körsången (Skellefteå är en av Sveriges tre största körkommuner), ungdomsmusiken, författarna och Västerbottensteatern (när de har fått sin nya teater). Skrivelse från Monica Lindgren, artist, producent och kulturkonsument Kulturhus eller Teaterhus i Skellefteå? Det är hög tid att satsa, prioritera och höja statusen för kulturen som jag tror är livsnödvändig för alla människors personliga utveckling. Nu gäller det dock att bestämma sig för vad man vill ha! Är det ett Kulturhus eller ett Teaterhus? För mig är det verkligen inte alls samma sak! Västerbottensteatern Västerbottensteatern behöver ca 6000 m2 till nya, fungerande och ändamålsenliga lokaler. Teaterns behov är väldigt speciella då man producerar föreställningar, bygger dekor, repar, har lokaler för kansli, kostym och rekvisita mm. SAMT scener för att spela föreställningarna! Eftersom scenerna många gånger också används för repetitioner så är det oerhört svårt för andra att komma in och gästspela. Teatern behöver med andra ord ett helt eget hus - precis som Norrbottensteatern (som ju ligger granne med Kulturens Hus) eller Norrlandsoperan - för sin egen verksamhet och dess utveckling! Teatern servar dessutom hela länet och är verkligen värd denna satsning! I Skellefteå har man så pratat om att bygga ett kulturhus där teatern ska inrymmas. MEN. Inte bara den. Man vill bygga ett hus som ska klara allt och det tror jag INTE är möjligt. Om det nu inte blir jättestort! Och då menar jag jätte-jätte-stort! Jag har deltagit i informationskvällarna där både Luleå och Umeå Kommun berättat om sina kulturhus och drar lite paralleller.

33 Luleå Kulturens Hus i Luleå är ca 7000 m2 och där ryms Konsthallar, Lokaler för Konferens & Konserter och Biblioteket. Superfint, välorganiserat, folkligt och en fantastisk mötesplats som både har café och restaurang. Det strömmar hela tiden människor genom huset och verksamheterna befruktar varandra! Härligt! Jag tycker, efter att ha varit där några gånger, att biblioteket är en förutsättning för det folkliga - för att man ska nå "vanligt folk" och inte bara de redan kulturfrälsta! Ett syfte med ett nytt hus måste ju vara att nå nya besökare och bredda konsumtionen? I Luleå har man debatterat ett Kulturhus i över 70 år och jag hoppas verkligen inte att vi ska behöva hålla på så länge. När det väl blev av berodde det på att några verksamheter blev nödställda när det gällde lokaler. Konsten, Biblioteket och Kulturförvaltningen behövde nya ytor och när man då ritade och byggde huset så var det med dessa behov för ögonen. Umeå I Umeå har man gjort tvärtom vilket jag inte tycker är någon lysande lösning. Deras kulturhus Kulturväven ska ju stå klart om något år och har verkligen blivit en bergoch dalbana när det gäller innehåll. Här har man konstruerat behov i efterhand och arkitekten har inte fått göra annat än att rita om. Hur som helst så har de Balticgruppen som medfinansiärer och de delar med kommunen de miljonerna som bygget kostar 50/50. Men hur mycket tillåts näringslivet då att påverka kulturen? Bara en fråga. Och är stöd av näringslivet ett alternativ för Skellefteå? De bygger t o m en "Black box" som ska tjäna som gästspelsscen i Umeå. MEN senare kröp det fram att de ska lägga ned fina Sagateatern! Jag vet, efter kontakter med andra i Umeå, att det protesteras kraftigt från föreningslivet eftersom de aldrig kommer att ha råd att hyra lokaler/scenen i det nya kulturhuset. Sagateatern har varit en perfekt mindre lokal där hyreskostnaderna legat på en acceptabel nivå både för oss som gästspelar där och för Umeås egna föreningar. Hur kommer det att bli i Skellefteå? Vad händer med gamla teaterhuset och Nordanå? I anslutning till den här informationen och ritningen på deras planerade black box kom frågor från mötet om det fanns någon liten verkstad bredvid för att teatern... Men hallå! Det finns alltså människor i Skellefteå som har åsikter om kulturhuset och som samtidigt tror att Västerbottensteaterns behov kan täckas av en svart låda för 400 personer med tillhörande loger och ett förråd? Nej, nej, nej! Två hus? Vi måste vara mer än tydliga med vilka behov som finns och vad som är möjligt att bygga i ett nuläge. Ett Kulturhus och ett Teaterhus är inte samma sak! Man kan inte kompromissa sönder Kulturens behov och tro att det räcker med bara ett hus. Vi bygger ju heller inte en stor hall för ALL idrott! Vissa idrotter (som t ex hockeyn) behöver egna lokaler för sin stora verksamhet. Precis som teatern. DÄRFÖR tycker jag, ur behovssynpunkt, att det är realistiskt att planera för två hus. Hörde att busstationen är ett av alternativen och ytan där uppgår till ca 6000 m2 (om jag inte minns fel). Antingen bygger man på höjden, eller så tar man ännu en tomt i anspråk. Man kan tänka sig att de båda husen är sammanbyggda och att man har gemensam

34 reception och biljettkassa. Kulturförvaltningen tar hand om Kulturhusets verksamhet och anställer driftiga personer som kan lägga egna program och köpa in olika arrangemang för en bred verksamhet. Teatern tar hand om sin verksamhet och de två "husen" drar publik åt varandra! Att biblioteket då ligger i Kulturhuset tror jag vore fantastiskt bra eftersom gemene man då också lär sig att komma till teatern! Som jag ju älskar! Utan att förbise teaterns behov vidhåller jag fortfarande bibliotekets närvaro för folkligheten. Jag tror aldrig att teatern får samma genomströmning dagtid. Så är det i alla fall i Luleå och man måste väl dra nytta av andras erfarenheter. Så bygg två hus med gemensam reception och biljettkassa! OCH - blir detta för dyrt eller omfattande så bygg ett Teaterhus nu och ett Kulturhus senare. Men planera så att de kan dra nytta av varandra att de i framtiden kan ha t ex en gemensam reception. Politikerna har lovat ett Kulturhus med betoning på scenkonst och formuleringen andas kompromiss Låt det inte bli så. Att förlägga en del av biblioteket till Teaterhuset tror jag heller inte på. Då är det bättre att vänta tills man har råd att bygga ett Kulturhus. För det är det som är frågan just nu: Teaterhus ELLER Kulturhus? Inte en kompromisslösning. Så mina förslag är följande: 1. Bygg ett teaterhus för Västerbottensteatern med Servering/Restaurang och Reception. 2. Bygg ett Kulturhus där man kan inrymma Konsthallar, Gästspelsscener (som även kan användas till konferenser), Kulturförvaltning, Bibliotek och Café. Ett separat kansli för alla konferenser och gästspel? Dessa kommer ju att bli viktiga inkomstkällor för huset. 3. Bygg ihop båda husen (eller planerna för att göra det i framtiden) och se till att det i Mellanrummet ryms gemensam restaurang, café och reception/biljettkassa. Bygger man bara ett Teaterhus i nuläget så får det både reception/biljettkassa, restaurang och café som sedan kan användas av båda husen i ett framtidsperspektiv. 4. Utveckling: Ett kulturhus får inte bara vara avsett för finkulturen. Hur kan man hålla hyrorna på en rimlig nivå för att föreningarna också ska ha råd att komma in? Eller ska de få hålla till i gamla teaterhuset? 5. Utveckling 2: Alla stora gästspel/konserter som i dagsläget går Skellefteå förbi får äntligen en spelplats i det nya Kulturhuset! Förr kunde vi inte få vissa produktioner till Skellefteå utan bara till Umeå och Luleå men med en ny, stor, gästspelsscen skulle detta vara möjligt. Det gör också att huset blir folkligt men ur ett annat perspektiv. Skellefteå måste också kunna erbjuda ett rikt kulturutbud inom teater, konst och musik för att unga människor ska vilja stanna och bo kvar här eller nya att flytta hit! Det ÄR en lokaliseringsfaktor! Och Skellefteå ÄR också en fantastisk musikstad! En av de främsta! 6. Fallgropar Kompromisslösning är den största fallgropen. Prioritera behoven.

35 7. Placering Gärna busstorget om man tror att man kan rymma bägge eller bygga på höjden för att spara pengar. En annan placering där jag gärna velat se ett Kulturhusbygge är Bryggeribacken men där har ju Bryggargatan nu sina lokaler. Kan man bygga mer där? Bredvid? Kan man använda de befintliga trapporna som läktare och bygga en flytande scen på älven som ligger i nära anslutning till Teaterhuset? Kan man bygga på Strömsörtomten? Jag tycker att ett nytt Kulturhus ska vara centralt placerat och lätt för alla att nå. Det ska också visa framfötterna och vara en snygg bild när man kommer och kör genom stan. Kan man kanske bygga ett antal skyskrapor som i Hedvig City i Skrotarna? Jag vill bo kvar här och känna fortsatt stolthet! Förmodligen får inte jag bestämma i den här frågan men jag är tacksam över att ha fått lämna synpunkter och tycker att huvudsaken ju är att det blir bra! Och centralt! Och inte en kompromiss! Skriftliga synpunkter från Gunnar Karlsson, Stadsfesten Blanda det konstnärliga med det kommersiella Vad bör Kulturhusets roll vara? Varför ska Skellefteå ha ett Kulturhus? En central samlingspunkt som skall vara öppet under större delen av dygnet med ett brett underhållningsutbud som skall passa alla åldrar. Skellefteå behöver ett kulturhus för att bredda programutbudet när det gäller konst, musik, teater, show, café och restauranger. En viktig framgångsfaktor blir att locka olika åldersgrupper och till ett brett underhållningsutbud samtidigt, därför tror jag på flera arrangemang av olika karaktär vid samma tillfälle i olika delar av lokalen. Hur kan Skellefteås kulturliv utvecklas? Får vi detta kulturhus rätt från början och låter det leva så utvecklas kulturlivet av sig själv. Jag tycker att man i Luleå med Kulturens Hus lyckats blanda det konstnärliga och kulturella med det kommersiella. På detta sätt har de fått ett lyckat kulturliv med väldigt många konserter, teatrar och konferenser av olika slag i tät följd året runt. Vad ska kulturhuset innehålla för att utveckla kulturen i Skellefteå? Jag tror att det skall innehålla turistbyrå, bibliotek, biljettförsäljning, del av teater, konsertlokaler av olika slag och storlekar, café, konferenslokaler, restaurang. Det får absolut inte sluta med en lokal som bara går att använda för ett par enstaka utövare, det har vi tillräckligt med lokaler av i Skellefteå. Ser du några fördelar/fallgropar? Vad bör man tänka på? Jag tror inte att man skall hasta fram och bygga ett Kulturhus utan man bör fundera ordentligt samt ta hjälp av andra som gjort denna resa samt kolla av vad de gjorde för missar. Dessutom skall man naturligtvis ta lokal hjälp vid utformningen/tanken vid strukturen för denna lokal. Dessutom tror jag att man bör titta på Kulturens Hus som blandat de kommersiella arrangemangen med de kulturella arrangemangen för båda skall naturligtvis finnas med och båda är lika viktiga för att få en bra och stor bredd i detta kulturhus.

36 Skriftliga synpunkter från Jörgen Lindmark, Artistkontoret Låt kulturhuset bli Skellefteås hjärta Vad bör kulturhusets roll vara? En bra värd för inkommande produktioner/turnéer och lokala produkter inom kultur. Skellefteås "hjärta" och en lättillgänglig och trevlig plats för besökare. Varför ska Skellefteå ha ett kulturhus? För att på ett bra sätt kunna erbjuda invånare och inresande kultur. Ett hus som för turnéer och produktioner har rätt förutsättningar att "sätta upp" shower, festivaler, galor, och för större och mindre artister. Dels tekniskt men även läge och storlek på olika gästantal. Hur kan Skellefteås kulturliv utvecklas? Mångfald, eldsjälar, skapande av nya event, festivaler etc. Att det finns rätt förutsättningar både ekonomiskt och tekniskt att sedan lyckas. Vad ska kulturhuset innehålla för att utveckla kulturen i Skellefteå? Gärna två scener med teknik av god kvalité t.ex. lilla salen 250 pers. och stora salen 600 pers. Restaurang och t.ex. café med lokal konst etc. biljettkontor och ett färdigt annonspaket som t.ex. kulturbladet och affischplatser runt om i Skellefteå. Ser du några fördelar/fallgropar? Vad bör man tänka på? Vi ser många fördelar med ett kulturhus i Skellefteå. Vi tror man bör kolla på t.ex. Idun F.H. i Umeå och Kulturens hus i Luleå. Fallgropar är väl att det kostar en stor summa pengar som man nog inte räknar hem i huset enbart, man får nog se det mycket långsiktigt och att det hjälper handeln, hotell etc. i övrigt. Vi är gärna med och diskuterar denna fråga vidare om det finns intresse. Skrivelse från Ellenor Lindgren, teater Bartolinis, skådespelare, dramatiker Ett rikt kulturliv lockar till sig kreativa människor Varför ska Skellefteå ha ett kulturhus? Kultur betyder odling. Som jag ser det; odling av människor. Ett varierat, välbesökt, rikt, brett kulturliv är grunden till samhällsklimatet i en stad. Atmosfären, känslan att leva här. Detta är vitalt och syns på in/utflyttning. Det som drar med storstaden är ofta det rika kulturlivet. Rikt kulturliv lockar också till sig kreativa människor, precis dem som man vill ska bo i sin stad, för människor som har förmågan att tänka utanför givna ramar behövs i allt! Odling kräver plats. Stor plats ger möjlighet till stor växt och skörd. Skellefteås kulturhus ska vara ett centrum och en samlingsplats för alla grenar av kulturen. Viktigt att det därför ligger i centrum vilket gör det tillgängligt och "vanligt". Vanligt, för att man passerar det var dag, det blir inget speciellt utan istället en självklar del av vår stad.

37 Och på så sätt ger man den annars fattiga kulturen också en möjlighet att synas, visa att den finns! Ett kulturföretag kan inte anlita en reklambyrå för hundra tusen för att slå igenom i mediabruset. Men man måste nå sin publik för att berätta att man finns. Viktigt därför att det syns! Också för att det är något vi ska skryta med. Ingen som strosat genom Skellefteå stad ska missa att vi satsar på kultur! Det ska vara ett ställe för alla. Där alla kan delta, alla kan växa, där odlar vi medmänsklighet och förståelse! (Odlar mänskliga möten som homozappiens annars missar!) En viktig träffpunkt! Hur kan Skellefteås kulturliv utvecklas? Skellefteås kulturliv utvecklas genom fler besökare/deltagare! Därför att det sprider sig som ogräs, ju fler vars intresse väcks desto fler kommer att locka hit kultur. Så klart utvecklas också vårt kulturliv genom att man konkret pumpar in pengar till projekt! Till stipendier/bidrag som kulturutövare kan söka. För att fler ska kunna hålla på helt enkelt. På heltid. Så enkelt. Och professionell verksamhet leder till mer amatörverksamhet, för man tittar och blir inspirerad och går hem och funderar, vilket leder till mer duktiga konstnärer, vilket ger mer proffs. Osv. Vad ska kulturhuset innehålla? Scenkonst. Minst 4 scener för scenkonst (dans/musik/teater) att hyra, i olika storlekar. Vore fint med en fast verksamhet som västerbottensteatern också, då skulle det alltid vara igång grejer. Vi, teater Bartolinis, letar alltid efter flexibla scener med ca 150 publikplatser. Och om Västerbottensteatern låg där skulle förmodligen vi (och andra) utnyttja kulturhuset mer eftersom med dem sammarbetar vi ofta, de lånar ut lokaler som annars varit för dyra för frigrupper som oss att hyra. Klart, i en utopi, har teater Bartolinis (som just är i startgroparna att bli mer kontinuerliga) sin egen lokal med egen scen som är replokal/spellokal och kontor i ett och samma! Bildkonst. Överallt där det är möjligt måste det finnas utställningsmöjligheter. Böcker. Tycker att stadsbiblioteket ska ha filial här, som i Stockholms kulturhus. Utvalda delar/kategorier, såklart västerbottensförfattare och en barnboksavdelning med barngruppsverksamheter vissa dagar. Caféverksamhet. Flera caféer. Trivsamma, barnanpassat med god matkultur! Där föräldralediga kan hänga på dagarna (Barnen viktiga kulturkonsumenter! De ska in redan från början, för kulturhuset ska inte vara något främmande som man bara besökt en gång med skolan!). Där man kan äta lunch och lättare middag innan teaterbesöket. Ett café med scen för lunchunderhållning. Vidare, apropå barn, skapandeverkstad för barn borde verkligen in. För att kulturlivet ska växa så är det ju viktigt med verksamhet för icke professionella också, med den verksamheten tycker jag inte behöver ligga i kulturhuset (förutom en del grejer för barn). I kulturhuset ska man gå för att njuta av kultur och det ska vara som en samlingsplats för fler intresserade. Men var själva "lära sig improvisationsteater"- kursen ligger är inte lika viktigt, det behöver inte vara i huset. För kursen i sig behöver ingen publik. Däremot kommer ett kulturhus som är välbesökt ju vara en fantastisk plats att annonsera om t.ex. en sådan kurs. Och inspirera fler att vilja utöva och pröva!

38 Ser du några fördelar/fallgropar? En fallgrop vore att välja billigare bygge utanför centrum. Då behöver ni inte bygga ett hus alls tycker jag. Läget är a och o i en stad som Skellefteå. Vi behöver bygga upp ett självförtroende vad gäller kultur (och vad gäller oss själva i stort!). Alltså att det är för mig, jag, vanliga jag, inte för någon överklass. Och jag, vanliga jag, har rätt att tycka att det där är bra och det är dåligt, det var kul och det var tråkigt. Det är för mig. Det är ju grymt bra att ni tar in så mycket åsikter som ni gör! Skriftliga synpunkter från Carina Löfroth, wdo meetings Det finns en köpstark marknad inom kultur Vad bör kulturhuset vara? Kulturhuset bör vara en fysisk plats som ändrar sin verksamhet efter omvärldens skiftningar efter behov och efterfrågan, kulturhuset bör även vara en plats som speglar omvärldens behov. Kulturhusets driftsorganisation ska ha en framträdande roll i samhället, såväl i dialog, samtal som genom att uppmuntra till konkreta aktiviteter. Organisationen kan skapa tillväxt i regionen genom uppmuntran till kulturutövare som vill livnära sig på sin kompetens. Dessutom bör de ha en löpande dialog med andra aktörer som arbetar med kulturella frågor. Slutligen bör både kulturhusets driftsorganisation och kulturhuset vara ekonomiskt hållbart och grundade i en bra affärsmodell. Varför ska Skellefteå ha ett Kulturhus? Skellefteå behöver inte nödvändigtvis ha ett kulturhus. Jag tror nämligen inte att en känsla av eufori infinner sig i en byggnad utan att det är människorna som är byggnaderna. I Skellefteå kommuns fall handlar det om att förändra förhållningssättet till varandra och arbeta med andra metoder för att uppmärksamma vetskapen om att vi sitter i samma båt. Men jag anar att det uppkommit av att andra har ett kulturhus och det vore bra att samla allt. Det är sällan bra att göra något för att andra har något eller för att det är bra att samla allt, dels går det inte och dels finns alltid frågan vad är allt? För min del är det självklart att bygga huset, på samma premisser som vi ska bygga en bro eller dra om en E4, våga ändra och våga förändras. Men inte för att jag brinner mer eller mindre för det ena eller andra utan för att jag ser det som nödvändigt om man ska växa. Exempel på vad som kan komma när man skapar ett kulturhus är: - Skapa förutsättningar för ett brett utbud av konstnärliga uttryck av hög kvalitet - Ge förutsättningar för att ett internationellt utbyte och samarbete utvecklas - Verka för att kulturen påverkar delar av välfärds- och utbildningssektorerna - Ge goda förutsättningar för att kunna verka som kulturföretagare/kulturutövare Vad ska kulturhuset innehålla för att utveckla kulturen i Skellefteå? Kulturhuset ska innehålla personer som kan räkna på kostnader kring kulturella möten och evenemang, det säger jag inte bara för att jag är en av dem, men jag har sett många dåliga exempel på otydlighet i ekonomiska frågor i vår kommun.

39 Man bör också aktivt arbeta med skalbarhet, ofta sker produktpaketeringen i ett allt för generellt eller i ett allt för specifikt erbjudande. Både kulturellt utövande och det led som skapar förutsättningar för kulturlivet behöver bli en ekonomisk fråga. Produktutveckling är en annan intressant satsning tycker jag. Det finns en köpstark marknad inom kultur i andra städer och andra länder. Jag tror på export av kultur och kulturellt utövande som en intäkt till kommunen. Givetvis ska kulturhuset innehålla scener, utrymmen, servicetjänster och allt annat som krävs för att bedriva verksamheten. Utmaningen är stor när det gäller nyttjandet av lokalerna eftersom det är svårt att förutse besättning och beläggning. Många exempel på att detta inte är genomtänkt finns på anläggningar i Sverige, jag hoppas man i Skellefteå gör bra och gör rätt. Ett projekt som lyckats väl vad gäller kulturhusbyggen och som vi i branschen tycker är ett gott exempel är Vallentuna kulturhus och bibliotek.

40 Skellefteå Inlägg beträffande prestanda och krav på ett nytt kulturhus i Skellefteå sett ur lokala konsertanordnares perspektiv. Skellefteå Orkesterförening, Kammarmusikföreningen, Jazzklubben Boston, Skellefteå Musikkår (SMK), Boliden Big Band (BBB) Skellefteå Big Band (SBB), Skellefteå Kammarkör, Mullberget /Trästock, Gammbyssa, Skellefteå manskör och Scenen vill efter analys av våra gemensamma behov lämna synpunkter på utformningen av ett nytt kulturhus i Skellefteå. Samtliga föreningar är ideellt arbetande föreningar som engagerar såväl amatörer som professionellt arbetande musiker. Föreningarna anordnar tillsammans c:a 50 konserttillfällen och når en publik om ca personer under ett år. (Trästocksfestivalen oräknad) Resp. förening presenteras närmare sist i detta dokument. Efter gemensam analys av vad vi saknar har vi valt att sammanställa våra krav enligt följande. 1. Salonger 2. Övriga utrymmen för publik 3. Scener 4. Utrymmen bakom scener 5. Övrig utrustning Generella synpunkter Generellt vill vi gärna påpeka att många av våra redan nu befintliga arenor och repetitionslokaler ur många synpunkter fungerar väldigt bra och vi förutsätter att byggande av ett nytt kulturhus inte blir på bekostnad av eller indraget underhåll på exempelvis Anderstorpsalen, Nordanåteatern eller Mullberget/Musikskolan. Anderstorpssalen fungerar bra för helt akustisk musik om än foajé och loger lämnar en hel del att önska. Beläggningen ibland problematiskt då skolan använder den och därmed försvårar riggning och repetitioner under dagtid. Nordanåteatern fungerar för medelstora evenemang men med torftiga kringutrymmen bakom scen. Musikskolan fungerar alldeles utmärkt med interaktion mellan skola och ortens amatörmusikliv -ett redan nu befintligt kulturhus. Här finns i dag möjlighet till repetitioner, utrymmen för notarkiv och förråd. Att komplettera med en liten scen här skulle vara en mycket bra idé. Våra behov enligt nedan måste inte nödvändigtvis tillfredställas genom ett kulturhusbygge utan vi är öppna för andra lösningar likväl på hela eller delar av våra behov. 1. Kulturhus salonger Tre salonger om vardera 600, 200 och 100 stolar krävs. För närvarande saknas framför allt en salong för kammarmusik (klassiskt eller jazz) med utrymme för c:a 200 personer och en salong för större produktioner. 2. Kulturhus övriga publika utrymmen Oavsett placering krävs bra parkeringsytor och/eller bra kollektiva transportmöjligheter.

41 Väl inne i huset krävs, garderob, mingelytor, toaletter, kafé, restaurang och bar. Man skall på ett bekvämt sätt kunna erbjuda mat, förfriskningar och bekvämlighet i samband med en konsert. 3. Kulturhus scener Scenerna skall ha kapacitet och akustik för: 1. Stor symfoniorkester, kör, dans och opera (bra fungerande orkesterdike!). Scendjup tillräckligt för att rymma både stor orkester och annan aktivitet samtidigt på samma golv. Exempelvis dans eller musikföreställning där både orkester och andra aktörer skall vara synliga samtidigt. 2. Mindre grupp/kör akustiskt. Stråkkvartett och körer är exempel där framförandet måste kunna göras helt utan elförstärkning. 3. Mindre grupp elförstärkt. Jazz, Rock och pop framförs ofta med elförstärkning som förutsättning vilket kräver en mycket mer dämpad grundakustik i salongen. 4. Storband eller liknande. 5. Någon scen utformad som blackbox. (En black Box är en lokal, som bygger på flexibilitet. Den scenen inte är fast utan flyttbar och sittplatserna är flyttbara så att man kan bygga olika scenrum t. ex. det traditionella tittskåpet eller en arenascen med sittplatser runt om samt oftast en dämpad akustik) 6. Kaféscen skall finnas med tanke på jazzkafé, teatersoppor och liknande evenemang. Bör utformas flexibelt men med en permanent grund i form av scen, ljus och ljud som kan stå framme hela tiden. Viktigt är också att man skall kunna ta betalt vid framträdanden här. Är kaféscenen som på Nordanå går det inte att ta entré när man gör ett framträdande där. 4. Kulturhus utrymmen bakom scener Vi vill gärna påpeka att kraven från turnerande musiker numera ofta omfattar även utrymmen bakom scen samt möjligheter till vila och matpauser etc. En arbetsmiljöfråga som inte uppfylls på Anderstorp och endast nödtorftigt på Nordanå. 1. (Låsbara) Loger med dusch. 2. (Låsbart) Orkesterrum för uppvärmning, väskor mm. 3. Pentry och vilrum 4. Sköna stolar 5. Praktiskt in/utlastning via slussar men utan trappor och hissar. (Viktig arbetsmiljöfråga, hissar kan naturligtvis användas om kapaciteten är tillräcklig) 5. Kulturhus utrustning Viss utrustning måste finnas på plats. Det gäller bra grund för ljud och ljus samt en del tyngre instrument, t.ex. pukor och andra slagverk, flygel (som måste förvaras klimatneutralt) mm. Stolar (symfoniorkestern). Notställ med belysning. Gradänger och liknande för att bygga olika scenerier. Bra grund för ljus och ljud (PA).

42 Musikföreningarna presentation Skellefteå Orkesterförening Skellefteå Orkesterförening verkar genom Skellefteå Symfoniorkester för möjligheter till orkesterspel och utveckling av Skellefteås musikliv. Vi samarbetar ofta med Musikskolans elever och vill vara en inspirationskälla för dem. Orkestern arbetar under ledning av olika dirigenter och i samarbete med solister och körer. Orkesterföreningen arrangerar även resor till olika musikevenemang i våra grannstäder. Ansluten till SOF Antal produktioner per år: 3-4 Årspublik: personer Kontakt: Ulla Lundqvist Jazzklubben Boston Anordnar konserter med turnerande professionella musiker men har också möjlighet att ge amatörer i norr- och västerboten en spelplats. Ansluten till Svensk Jazz. Antal medlemmar 300 Antal produktioner per år: 25 Årspublik: personer Kontakt: Mats Åkerström Skellefteå Kammarkör Anordnar egna konserter och ibland med inbjudna musiker och artister samt andra körer både professionella och amatörer. Antal medlemmar 39 Antal produktioner per år: 3-5 Årspublik: personer Kontakt: Kikki Berntsdotter Gammbyssa Blandad profan kör Ca 40 medlemmar Produktioner/år 3-6 Årspublik 700. Kontakt Johnny Lindbergh Skellefteå Manskör Kören uppträder regelbundet på valborgsmässoafton, nationaldagen och tillsammans med skelleftebygdens körer under advent. Kören ger dessutom egna konserter och ibland tillsammans med andra körer och solister Antal medlemmar 30 Antal produktioner per år: 4-6 Årspublik: personer Kontakt: Göran Carlbäck Kammarmusikföreningen Skellefteå Kammarmusikförening anordnar konserter och konsertresor i Skellefteå med omnejd. I målsättningen ingår att hålla så hög kvalité som möjligt. Anlitar företrädesvis professionella musiker eller professionella musiker i vardande. Antal medlemmar 100 Antal produktioner per år: 4-5 Årspublik: 500 personer Kontakt: Christina Lindberg Skellefteå Musikkår (SMK) Spelar vid olika arrangemang både som marscherande band och i konsert-sammanhang. Anlitar ofta professionella gäster och samarbetar regelbundet med andra aktörer och ungdom vilket kan kräva plats på scen och i loger för upp mot 200 medverkande. Ansluten till SOF. Antal medlemmar c:a 40 Antal produktioner per år: 2-6 Årspublik: personer. Kontakt: Mats Öhgren Boliden Big Band (BBB) Ordnar egna konserter, ibland med inbjudna (professionella) gäster. Även dansmusik. Antal medlemmar 25 Antal produktioner per år: 1-4 Årspublik: personer Kontakt: Björn Wallin Musikföreningen/fabriken/Trästock Producerar bl.a. Trästocksfestivalen Kontakt: Marcus Andersson Skellefteå Big Band Ordnar egna konserter, ibland med inbjudna (professionella) gäster. Även dansmusik. Antal medlemmar 25 Antal produktioner per år: 1-4 Årspublik: personer Kontakt: Lage Johansson Skellefteå Mats Åkerström e.u.

43 Skeppargatan 11 B SKELLEFTEÅ Våra idéer kring ett framtida Kulturhus I september 2012 fylldes Södra teatern i Stockholm med glada människor från hela landet. Stämningen var på topp. Det tisslades och tasslades av förväntan i den vackra teatersalongen. Vad skulle vi få se denna gång? Vad skulle vi kunna boka till vår stad? Vi bjöds på teater, balett, sång, cirkus och opera, på komedi och på allvar. Smakprover på det breda utbud Riksteatern har att erbjuda sina föreningar i Sverige. Det var som ett helt smörgåsbord fyllt med delikatesser. Vi representanter från Skellefteå Riksteaterförening blev ivriga och anmälde direkt vårt intresse till en av de föreställningar som vi visste att det skulle bli dragkamp om med landets övriga riksteaterföreningar. Vi ville vara först. Men, som vanligt, fick vi tänka helt om. Det vi helst hade velat erbjuda skellefteborna gick inte att arrangera i Skellefteå. Problemet: det finns inte någon tillräckligt stor scen i vår stad som kan ta emot föreställningar som kräver A-scen. På grund av detta har vi genom åren fått tacka nej till en mängd föreställningar och tvingats konstatera att de skelleftebor som vill se teater på stor scen får bege sig till Umeå, Lycksele, Härnösand, Sundsvall, Östersund, Piteå, Kiruna eller helt enkelt stanna hemma och motvilligt gå miste om det som stora delar av Norrlands teaterpublik kan se. En stor scen på hemmaplan En A-scen står därför allra högst upp på önskelistan när vår förening diskuterat innehållet och verksamheterna i det planerade Kulturhuset. En stor scen skulle innebära att vi har möjlighet att bredda vårt utbud och erbjuda skellefteborna möjligheten att, på hemmaplan, få ta del av publikmagneterna på Riksteaterns smörgåsbord. Skellefteås teaterscen skulle äntligen ta sig upp i Elitserien. Därför är vi mycket glada över att Skellefteå kommuns kulturplan, som antogs av kommunfullmäktige i mars 2012, så tydligt prioriterar Kulturhuset som: ett hus främst för scenkonst i centrum. Det är en prioritering som vi inom Skellefteå Riksteaterförening ställer oss helt bakom och vi vill poängtera vikten av att intentionerna i kulturplanen fullföljs.