ÖVERSIKTSPLAN planstrategi - samråd

Transkript

1 ÖVERSIKTSPLAN planstrateg - samråd

2 Förord INNEHÅLL VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? 3 VISION FÖR LUNDS KOMMUN 4 SAMMANFATTNING 5 UTMANINGAR I STADSBYGGANDET 8 LUND I REGIONEN 11 DET VÄXANDE LUND 19 Bostäder växande befolknng Utbyggnadsutsättnngar Förtätnng Närngslv verksamhetsområd DET GRÖNA LUND 35 Klmatanpassnng Energhushållnng Mobltet Grön nfrastruktur ekosystemtjänster Vatt DET NÄRA OCH LEVANDE LUND 59 Stadslv möt Socal hållbarhet Arktektur kulturmljö Stadskärnan PLANSTRATEGI 73 Hela Lund ska leva Strategkartor - KONSEKVENSER 78 GENOMFÖRANDESTRATEGIER 88 PÅGÅENDE PLANERINGSPROCESSER 90 Lund skapar framtd - kunskap, nnovaton öpphet Lunds nya vson ska styra allt vårt kommunala arbete. Översktsplan skapar utsättnngar vsar på färdrktnngar vsons verklgande. Plan är ett av de mest påtaglga framtdsdokumt som kommun gör tdsram är dessutom relatvt lång. Lund är bara början av perod stora ändrngar. Stadsdel Brunnshög växer fram stadg takt början av 2017 togs det sta spadtaget tll spårväg som ska knyta samman Lund C stadsdels forsknngsanläggnngar ESS MAX IV. Nya täta etags- bodemljöer växer fram längs spårvägsdragnng, det så kallade Kunskapsstråket, nya stadsupplevelser skapas. Lunds ctralstaton området runt omkrng kommer de närmaste år att få helt ny form funkton. Västerbro vd Öresundsväg, nte långt därfrån, omvandlas tll blandad stad. Äv Källby sydvästra Lund kommer både stadsbld nnehåll att utvecklas när ny tågstaton kommer på plats. Närhet tll natur, d öppna m lugna bykänslan goda pdlngsmöjlgheter är vktga utsättnngar de mndre erna. Där sker flera betydelsefulla tätnngs- omvandlngsprojekt. I Stångby växer ett statonssamhälle fram d llla orts delar m ändå närhet tll stad rest av regon. I Veberöd fnns möjlghet tll ett unkt naturnära bode andra värd än stads. Sedan länge är Lund ledande kunskapsstad hållandet mellan kommun unverstet är avgörande att d dynamska vson ska verklgas. Idag rankas Lund högt nom mljöområdet. V är d bästa cykelstad, fjärde bästa klmatkommun nummer ett på hållbara transporter. V står n betydande utmanngar när v planerar framtds Lund, m nog kan v säga att utgångsläget är fantastskt! Beställare: Kommunfullmäktge Lunds kommun Berednng: Byggnadsnämnd Lunds kommun Styrgrupp: Kommunstyrelss arbetsutskott/ strategsk samhällsplanerng Projektansvarg: Stadsbyggnadskontorets strukturavdelnng, Lunds kommun Foto: Lunds kommun om nget annat anges Lund september 2017 Byggnadsnämnds beslut: När byggnadsnämnd behandlade översktsplan på sammanträdet beslutades att godkänna översktsplan samråd ändrngar tllägg. Beslutet ändrngar tllägg fnns att läsa här ntll. Framsda: Sustanable Studo

3 Byggnadsnämnds beslut Byggnadsnämnd beslutar att upprättad planhandlng, Översktsplan Lunds kommun, godkänns samråd, följande ändrngar tllägg: Översktsplaneperod utökas tll 2040 som slutår kompletteras utbyggnadsmöjlgheter ytterlgare bostäder bode tll 2040 Utbyggnadsområd som eslås ÖP2010 m nte fnns samrådsslaget tas som Övrga utbyggnadsområd ÖP2018, Veberöd behandlas utbyggnadsområd nom FÖP Veberöd Dalby kompletteras områd nya bostäder kollektvtrafknära läg. Belysa framtda exploaterngskostnader, om behov eslå prorterngsordnngar de åtgärder som eslås Det behövs utökad verksamhetsmark. De 120 ha som skall ersättas ska ersättas lka stort utrymme att möjlggöra nya verksamheter Komplettera ÖP2018 jämställdhetsanalys Att ändra mål lgt följande Ny lydelse s.19 Det växande Lund mål 1 I Lunds kommun ska bostäder möjlggöras fram tll 2040 där bostadsutbudet ska möta både dags framtds befolknngs behov önskemål. Ny lydelse s.35, Det gröna Lund, mål 3 D högkvaltatva blågröna nfrastruktur avsede rekreatva ekologska värd ska öka kommuns er på landsbygd. Att under samrådet komplettera strateger lgt följande Attraktvtet att bygga de östra erna ska ökas Smrshamnsbanan skall ses som ett prorterat kollektvtrafkstråk tåg/superbuss. Ny bebyggelse kollektvtrafknära läg ska bättra utsättnngarna kollektvtrafk Planera bllgare standardserade bostäder våra er Planera frbyggartomter områd där de kan ge ett bra komplemt blandad bebyggelse Satsa på pdlarparkerngar anslutnng tll lämplga goda kollektvtrafkläg Satsa på gröna mljöer på våra tak Stadsdelsctra övrga sctra ska prorteras handel servce lokalsamhället 1

4 Planera nfrastruktur elfordon plats laddnngsstolpar Öka byggaktörernas delaktghet planprocess Underlätta solcellsutbyggnad både vd tllkommande bebyggelse nom det befntlga beståndet Planera att möjlggöra produkton av bogas Planera utbyggnad av vndkraft Att ändra strateg lgt följande Ny lydelse s 53 Grön nfrastruktur ekosystemtjänster punkt 7 Förtätnng av kommuns er ska ske på andra ytor än högkvaltatva grönytor. att fjärde strategn (sd 47) lägga tll spårväg:...samman tågtrafk, spårväg regonal busstrafk. att omarbeta mobltetsavsnttet så att det på ett lkvärdgt sätt behandlar lga transportslag att nfoga ett särsklt avsntt om bl som västlg del av transportsystemet under planperod att åter redovsa befntlga vägreservat. 2

5 Vad är översktsplan? Enlgt plan- bygglag (PBL) ska varje kommun ha aktuell översktsplan som omfattar hela kommun. Översktsplan är ett strategskt dokumt som ska uttrycka kommuns vlja hur mark, vatt d exsterande stadsmljön ska användas, bevaras utvecklas på längre skt. Översktsplan ska ge god överblck av de planerade ändrngarna tydlgt redovsa de övergrpande strukturfrågorna kommun som helhet kommuncera tydlggöra kommuns syn på d framtda utvecklng. D långsktga nrktnng som plan anger nnebär att delar av det som redovsas kan komma att realseras relatvt långt n framtd. Översktsplan är nte jurdskt bndande m har gom sn vägledande funkton vktg roll kommuns fortsatta utvecklng. Lunds gällande översktplan ÖP 2010 antogs av kommunfullmäktge aktualtetsklarades av kommunfullmäktge Process Lunds planstrateg är ett led arbetet att ta fram ny översktsplan. D är ett underlag dalog krng ny översktsplan. Planstrategn är ett nytt sätt att arbeta översktsplan kommer att uppdateras varje mandatperod. Kommunstyrels har ansvar kommuns översktlga planerng kommunfullmäktge beslutade om uppdrag ny kommunomfattande översktsplan Arbetet nleddes att ta fram 17 styck dalog-pm vlka sedan utgjort grund framtagandet av samrådsslaget. Uppdraget leds av stadsbyggnadskontorets strukturavdelnng samrådshandlng har arbetats fram dalog samarbete kommuns övrga valtnngar. Planprocess regleras av plan- bygglag dokumtet skckas ut gransknng vd två tllfäll, under samrådet utställnng, nnan det antas. Vd båda dessa tllfäll ges möjlghet att lämna synpunkter. Samrådet När ny översktsplan tas fram ska ett samråd ske statlga organ, grannkommuner andra berörda. För dna samrådshandlng sker ett brett öppet samråd där dalog Lunds kommuns nvånare är vktg del av process. När samrådstd är slut sammanställs lga synpunkter så kallad samrådsredogörelse, där också kommtarer slag tll justerngar beskrvs. Läsanvsnng Samrådshandlng nleds Lunds kommuns vson de utmanngar som stadsbyggandet Lunds kommun står n, dels under planperod dels ytterlgare n framtd. Därefter kommer översktsplans huvuddel, tre målområd tllhörande strateger stadsbyggandet. I anslutnng tll målområda fnns planstrategn strategkartor Lunds stad kommuns övrga er. (Mark- vattanvändnngskarta Lunds kommun presteras st under plans utställnngsskede.) Slutlg presteras konsekvsanalys strateger plans gomande. Översktsplan fnns äv att ta del dgtalt format som storyboard på 3

6 Vson Lunds kommun Vson är utgångspunkt kommuns styrnng tllsammans hållnngssätt kommuns grunduppdrag ska d gomsyra allt arbete som uts kommun. Vson är språngbräda ledstjärna både det daglga arbetet d långsktga, strategska utveklng. Vson är också vktg del av Ett Lund, styrmodell Lunds kommun. Lund skapar framtd kunskap, nnovaton öpphet I Lund har kunskap ändrat värld mer än 1000 år. Nytänkande problemlösande lgger vår natur. V hämtar kraft hstor att tllsammans andra skapa framtd. Lund är plats där du kan vara dg själv, där du vll bo, utvecklas bdra tll framtd. Här fnns unk kunskapskultur där olkheter berkar. V vågar tänka stort vsa handlngskraft. Gom öpphet tllt tll varandra låter v déerna växa tll hållbara lösnngar på dags morgondags utmanngar. Tllsammans kan v mötas, skratta lösa världsproblem. Gom att vsa väg nsprera andra vsar v att Lund är ett levande ledande kunskapsctrum som gör skllnad. Då, nu framtd. Här värld. 4

7 Sammanfattnng Under det saste decnet har Lunds kommun vuxt kraftgt befolknng väntas äv fortsättnngsvs att öka. Översktsplans utbyggnadsstrateg behöver tllgodose det stora behovet av nya bostäder arbetsplatser dgt som attraktv lvsmljö stärks att det sker hushållnng mark resurser. Plans mål- strategdel är uppdelad 3 målområd: Det växande Lund D ökande befolknngs behov av bostäder, arbetsplatser servce ska mötas dgt som tllväxt blr hållbar välbalanserad hela kommun. D expanderande bostadsmarknad det ökande närngslvets önskemål behov ska tllfredsställas dgt som jordbruksmark värnas Lunds kommun fortsätter att vara attraktv hållbar kommun att bo verka. I Lunds kommun ska 1200 bostäder möjlggöras varje år där bostadsutbudet ska möta både dags framtds befolknngs behov önskemål. Lunds kommun ska främst växa gom tätnng sammanhåll resurseffektv bebyggelsestruktur. Lund ska axla roll som regonal motor nnovatons- kunskapsdrvet närngslv spets möta ett mångfacetterat närngslvs behov. Det gröna Lund Lunds kommun ska vara ebld när det kommer tll grön hållbar stadsutvecklng arbeta att skapa mer hållbara transportsystem. Gom god planerng kan v mnska ta hand om de väntade effekterna av klmatändrngarna dgt öka kommuns rekreatonsmöjlgheter bologska mångfald. Lunds kommun ska mnska stt klmatavtryck utsläpp av växthusgaser ska mnska fortlöpande vara nära noll All resandeöknng Lunds kommun ska ske gång, cykel eller kollektvtrafk. D blågröna nfrastrukturs kvanttet kvaltet avsede rekreatva ekologska värd ska öka kommuns er på landsbygd. Det nära levande Lund Att skapa närhet tllgänglghet tll rekreaton, servce platser spontana möt är av stor vkt när nya bodemljöer utformas socal hållbarhet eftersträvas. I tätare bebyggelsestruktur som värnar om befntlga värd ska det möjlggöras ett levande, öppet attraktvt stadslv. Lunds kommun ska erbjuda attraktv helhet där alla nvånare kan känna tllhörghet, delaktghet stolthet över att bo kommun. De arktektonska kulturhstorska värda ska värnas utvecklas, dgt som nya skapas att stärka dttet. Lunds stadskärna ska vara d självklara mötesaran alla kommunnvånare dess unkum som spännande plats att bo, arbeta besöka ska stärkas. 5

8 Hela Lund ska leva Med pågåde tllväxttakt under planperod kan Lunds kommun komma att ha nära nvånare jämt dags drygt Kommuns målsättnng är att möjlggöra 1200 nya bostäder per år att möta bostadsbehovet d utbyggnadstakt skulle ge nya bostäder fram tll. I Lunds stad pågår flera större stadsbyggnadsprojekt långa gomandetder som där väntas gerera nya bostäder under hela planperod. Sammantaget har Lunds stad pottal att rymma 3/4 av kommuns, nom planperod, planerade bostäder. Övrga er växer långsammare har svårare att locka nvesterngar dgt som de, tllsammans landsbygd, kan erbjuda kvalteter som breddar kommuns bostadspalett. För att vara varaktga ntressanta alternatv framtda utvecklng behöver deras attraktvtet pdlngsmöjlgheterna utvecklas. Gerellt är tätnngspottal mndre erna jäm Lund m beräknas, tllsammans landsbygd, ändå ha kapactet upp tll 1/3 av kommuns planerade bostäder fram tll. Planstrateg - strategkartor Lunds planstrateg är ett led framtagandet av ny översktsplan presterar strateger önskvärd utvecklng av hela kommun fram tll. Strategkartorna vsar stadsutvecklngsstrateg där stads ernas bebyggelse huvudsak växer nfrån ut krng strukturbldande stråk. Se planstrategn från sdan 73. Utbyggnadsstrateger Förtäta Växa nfrån ut Satsa på noder stråk stadsutvecklng Kraftsamla vktga stadsutvecklngsområd 6

9 Gomandestrateger Eftersom utbyggnadstakt påverkas av konjunktur marknadskrafter är det svårt att utse vlka konsekvser nvesterngar nya utbyggnadsområd får kommuns ekonom. Där är det vktgt att det fnns strateger som effektvt utnyttjar kommuns resurser nvesterngar som fungerar vd både låg- högkonjunktur. Utbyggnad takt nfrastruktur En stor del av kommuns utbyggnad är avhängg gomandet av större nfrastrukturprojekt som tll exempel starka kollektvtrafkstråk. För hållbar utvecklng är det avgörande att utbyggnad sker samspel nfrastruktur utvecklng av starka kollektvtrafknoder. För Lunds stad exemplferas det bland annat bebyggelseutvecklng längs spårvägsdragnng från Lunds C tll Brunnshög. Utbyggnads- bodestrateg För d sta halvan av planperod fnns det antag utbyggnads- bodestrateg vars syfte är att kraftsamla planerng krng vssa geografska områd att bdra tll att kommuns nvesterngar utnyttjas på ett resurseffektvt sätt både vad gäller nfrastruktur, skolor eller annan samhällsservce. Kommuns marknnehav är begränsat där blr strategska markvärv vktg faktor att möjlggöra tätnngar utbyggnadsprojekt längnng underlätta gomandet av översktsplan. Delaktghet dalog Eftersom översktsplan lgger tll grund hela kommuns utvecklng där kommer att påverka alla männskors bode- lvsmljöer är det av stor vkt att borgarna aktörer får vara delaktga planerngsprocess så att vktga frågeställnngar fångas upp projekt får bred acceptans ett tdgt skede. Som del dalog borgarna d demokratska process gomdes bland annat Future Cty Games översktsplans uppstartsfas att fånga n vktga frågeställnngar synpunkter från ett urval av Lunds kommuns borgare. Dna handlngs samråd är nästa steg dalogprocess det sta tllfället kommuns borgare att ge sna synpunkter yttra sna åskter om d eslagna utvecklngsrktnng planstrategn Lunds kommun.tank är att dalog under samrådet ska hållas på översktlg strategsk nvå så att möjlghet att påverka ett tdgt skede ges. Övergrpande utgångspunkter Internatonella, natonella, regonala lokala mål påverkar översktsplan där FN:s 17 globala hållbarhetsmål är utgångspunkt konsekvsbedömnng. Regonala planer som Strukturbld MalmöLund Strukturplan MalmöLundregon har narbetats översktsplan framtda planerngsutmanngar, mål tllhörande strateger beskrver Lunds kommuns utvecklngsrktnng fram tll. Lunds kommuns nya vson, Lund skapar framtd kunskap, nnovaton öpphet, gomsyrar hela översktsplan på övergrpande nvå. 7

10 Utmanngar stadsbyggandet Det dokumt som du nu läser behandlar olka vägar att ta sg an rad utmanngar. Olka tdshorsonter En översktsplan nnebär avvägnngar mellan olka ntress, nte mnst när stad nu växer gom tätnng konkurrs om mark ökar. V behöver tänka nytt komma nnovatva lösnngar att nte hamna stuprörstänkande låsa oss sektorsrktlnjer. Hela Lunds kommun har ansvar hur översktsplan kan verklgas. Samverkan mellan valtnngar, nämnder bolag är nödvändga att göra rätt prorterngar nvesterngar. De olka delarna av kommun har ofta olka tdsperspektv sna beslut, det är vktgt att relatera de sklda beslut tll ett långt utvecklngsperspektv. En god samverkan ger också större kraft samspelet andra aktörer, tll exempel vd statlga nfrastruktursatsnngar, länsstyrelss myndghetsutövnng, närngslvets exploaterngsbehov mera. En starkare regon Lund har stark relaton tll sn omvärld. D har blvt än starkare på sare år bättrade kommunkatoner som mnskat både de fysska de mtala avstånd. Lunds geografska läge ger både tllgång tll bred arbetsmarknad ett stort befolknngsunderlag. D ökade attraktonskraft hela regon, både natonellt nternatonellt, är postv utvecklng skapar nya möjlgheter. ESS MAX IV Brunnshög bdrar tll unk nternatonell forsknngs- nnovatonsmljö. Lund måste ur detta perspektv arbeta att erbjuda fler attraktva etablerngsläg åt närngslvet, ordna bostäder åt alla skapa goda bode- frtdsmljöer åt d ökande befolknng. D regonala expanson ställer också stora krav att fnna hållbara transportlösnngar som möter väntnngar på god tllgänglghet ett ökat resande. Transportfrågan andra planerngsfrågor som berör klmatpåverkan måste hanteras över kommungränserna. Hela Lund ska leva växa De saste to år har Lunds kommun växt nvånare befolknng väntas fortsätta att öka. D bärande strategn är att Lund erna ska växa nfrån ut. En tätare stad ger ett resurseffektvt samhälle ett stärkt socalt ekonomskt utbyte. För att nå socalt hållbara mljöer när Lund växer är det vktgt att varje stadsdel kan erbjuda bred bodepalett hela lvets olka behov. De ska fnnas bostäder varerande storlekar upplåtelseformer som möter olka behov önskemål. I Lund fnns ett underskott av bostäder unga äldre, studter nyanlända. V ska se tll att det fnns hyresrätter de grupper som nte kan eller vll köpa sn eg bostad. Ansträngnngar bör också göras att söka öka flexbltet bland bostäder äldre. 8

11 Klmatsmart kommun Lunds stadsstruktur ska bdra tll mnskad klmatpåverkan. D samlade nternatonella klmatforsknng vsar att männskans utsläpp av klmatgaser gererar klmatändrngar som slutet av detta århundrade nnebär stora ändrngar av klmatet. Lund ska mnska utsläpp av växthusgaser tll nära noll år Nya delmål kommuns mljöprogram, LundaEko II, anger att klmatutsläpp ska mnska 80 proct tll För att uppfylla de ambtösa klmatmål ställs det krav på ändrng hur man nyttjar resurserna vlket också ställer krav på hur man planerar stad. D stora utmanng stads- samhällsplanerng lgger att verklga mål om nollutsläpp dgt som Lund växer kraftgt. Det ändrade klmatet nnebär högre temperatur fler värmeböljor. D totala regnmängd kommer att öka, modlg gom ökat antal dagar kraftg nederbörd. Vår hanterng av dagvatt översvämnngar måste anpassas tll nya utsättnngar. Utöver klmatändrng skapar också urbanserng tätare bebyggelse mer hårdgjorda ytor utmanngar. Vattnet får nte någon naturlg avrnnng det nnebär äv rngsproblem. Delaktghet påverkan allt vktgare Lunds kommuns nvånare ska känna att man har möjlghet att påverka sna lvsvllkor samhällets utvecklng. Kan man påverka får man också starkare känsla av delaktghet nflytande. Invånarnas delaktghet kan nnebära allt från dalog planerngsprocess tll att mer konkret delta utformnng av d fysska mljön. Barn använder de flesta mljöer ett samhälle m har gerellt sett ng, eller väldgt lt, möjlghet att påverka nnehåll utformnng. Där är det vktgt att barn unga så långt som möjlgt har möjlghet att vara delaktga påverka. Mötesplatser är vktga stadsstruktur. Gom att låta borgarna vara när dessa planeras utformas skapas känsla av gemskap. Man känner ett ansvar mljön man lever rör sg det socala kaptalet stärks. D starka dttet blr konkurrsdel när nya nvånare lockas att bosätta sg där närngslvet utvecklas nya etablerngar. Dgtalserng som möjlghet Möjlghet tll ständg uppkopplng påverkar utformnng av våra stadsmljöer. E-handel ändrar tll exempel våra konsumtonsvanor där handelns utsättnngar. Väl utbyggd fber 4G/5G nät nnebär att lundaborna får tllgång tll dgtala verktyg som underlättar vardag äv bdrar tll mer jämlk kommun. Dna översktsplan sträcker dg fram tll. Går v lka långt tllbaka td kunde få utse hur snabbt d dgtala globala utvecklng skulle ändra våra lv. Översktsplan kan nte utse all utvecklng, utan v måste vara lyhörda på vad ändrng berättar oss vare beredda på justerngar. M utan stark vethet om vad som måste anpassas är det svårt att htta de optmala lösnngarna. 9

12 10 LUND I REGIONEN

13 Lund regon Lund är kommun som har stark relaton tll d omgvande regon, relaton som blvt allt starkare under sare år. Förbättrade kommunkatoner har skapat vdgad arbetsmarknad MalmöLundregon, Skåne över Öresund. Utvecklng samarbeta stort har äv stärkt utbytet framallt Malmö Köphamn. Lunds kommun, sna natonellt regonalt vktga verksamheter sn nternatonella profl, har ctral poston sn närregon kan därgom drva frågor som är vktga kommuns eg utvecklng. LUND I REGIONEN 11

14 Regonal samverkan En regon utvecklng D ökade attraktonskraft regon krng Lund, både natonellt nternatonellt, är postv utvecklng de möjlgheter som skapas m följs också av utmanngar som att kunna erbjuda attraktva etablerngsläg åt närngslv som vll etablera sg regon eller ordna bostäder åt alla skapa goda bode- frtdsmljöer åt d ökande befolknng. I Lunds kommun bor verkar männskor från hela värld. Att skapa plats alla oavsett bakgrund, kön ålder är dels självklarhet m äv utsättnng att spännande möt nnovatva déer ska uppstå. Det fnns dag krav på omvandlng tll ett mer hållbart samhälle, nte mnst nom transportsektorn där utmanng blr att få tll hållbara transportlösnngar som möter väntnngar på god tllgänglghet ett ökat resande. Samhällsplanerngs frågor som berör klmatpåverkan stort behöver också hanteras över kommungränserna på regonal nvå. Regons betydelse ökar De saste decnerna har betydels av att verka regon lyfts fram allt mer. Det handlar tll stor del om att allt fler männskor har regon som sn vardagsmljö. Att tllhöra hel regon nte bara ett samhälle eller kommun har ökat betydelse många nvånare spelar kommungränserna allt mndre roll då det numera nte är ovanlgt att man bor kommun, arbetar annan har sn frtdssysselsättnng tredje. Regons gemsamma utbud I regon, jämt stad eller kommun, fnns ett utbud som sällan kan erbjudas på eg hand. Det gäller allt från tllgång tll kompets etablerngsläg närngslv tll kultur- frtdsutbud nvånarna. Vad som planeras regons bästa fokus stärker där också utvecklngsmöjlgheterna varje skld kommun eller stad. Det är där Lunds ntresse att regon utvecklas ökar sn attrakton nternatonella konkurrskraft dgt som det är övrga regons ntresse att Lund utvecklas. Lund stt regonala sammanhang Lunds kommun verkar samarbetar flera regonala sammanhang nvåer där tll exempel Greater Cophag & Skåne Commttee Regon Skåne är två vktga samarbetsforum partners. Därutöver pågår kontnuerlgt planerngs strukturarbete övrga kommuner sydvästra Skåne Lunds kommun har anlednng att fortsatt agera alla dessa nvåer att stärka sn ställnng utvecklng. D närmaste, vardagsregon, där d mesta av pdlng tll från Lund tll arbete, skola, bostad frtdssysselsättnng sker är sydvästra Skåne krng Malmö Lund, Helsngborg Köphamn nkluderat. I det sammanhanget kan Lund erbjuda ett stort antal arbets- studeplatser åt hela regon ökad regonalserng Skåne klare kopplngar över Öresund har möjlghet att bo kommun arbeta annan ökat. 12 LUND I REGIONEN

15 SKÅNES REGIONALA UTVECKLINGSSTRATEGI Greater Cophag Greater Cophag & Skåne Commttee är samarbetsorganet Öresundsområdet sedan 1 januar 2016 ersätter vad som tdgare hette Öresundskommttén. Man har som mål att vara nvå de mest framgångsrka metropolerna Europa bl nternatonell knutpunkt nvesterngar kunskap. Inom det regonssamarbetet har Lund ett unkt sgnum stark dttet sn roll som ledande kunskapsnod. Strukturbld Skåne (Regon Skåne) Strukturbld Skåne syftar tll att koppla hop d regonala utvecklngsstrategn Skåne kommunernas översktsplaner dalog krng utmanng ett utvecklat regonalt perspektv på d fysska planerng. Det är ett arbete som sker kontnuerlgt nära dalog Skånes alla kommuner togs strukturbld fram nnehållande gemsamma strateger de hållbara fysska strukturerna Skåne utfrån målbld om Det flerkärnga Skåne. Skånes regonala utvecklngsstrateg (RUS) Ett av Regon Skånes permanta uppdrag är att samordna de regonala utvecklngsfrågorna därgom leda arbetet att ta fram d regonala utvecklngsstrategn Skåne län, strateg som ska skapa gemsam grund, gagemang ansvar Skånes utvecklng. D regonala utvecklngsstrategn, Det öppna Skåne, beslutades av regonsfullmäktge jun 2014 formulerar gemsam målbld Skåne fem prorterade ställnngstagand att verklga målbld ge utsättnngar Skåne att utvecklas önskvärd rktnng tll Strukturbld MalmöLund Mellan sammanställdes gemsam strukturbld Malmö Lund samarbete Burlöv, Lomma Staffanstorp. Syftet rapport är att stärka samsyn krng storstadsområdets utvecklng hur man bäst valtar utvecklngskraft tllväxtmotorn MalmöLund. Med samplanerng kan hållbar struktur levande blandade stadsmljöer stärkas rapport pekar ut olka utvecklngsstrateger scarer ett sök att stärka MalmöLund som ett hållbart attraktvt storstadsområde. NORDEN ESS Lund Scce Vllage BRUNNSHÖG MAX IV ÖRESUNDSVÄGEN KUNSKAPSSTRÅKET LTH Spårväg Lund C-ESS SUS Lund IDEON Medcon Vllage LU LUND SYDVÄSTRA HJÄRUP 4-spår Stambanan Supercykelväg Regonal spårväg SLU Alnarp ÅKARP Regonbuss E22 Öresundsmetro Pdlarparkerng KRONETORP VÄSTRA HAMNEN Sustanable Busness Hub MalmöLve Clean Tech Cty NYHAMNEN MAH ÖSTRA HAMNEN Solar Cty KÖPENHAMN MEDEON SUS Malmö Regonala noder EUROPA VÄRLDEN Spårväg Malmö HYLLIE Malmö Ara Malmömässan Pdlarparkerng Strategska stadsutvecklngsområd Tänkbara strategska stadsutvecklngsområd Statonsnära hållbara bode- lvsmljöer Befntlg spårbur kollektvtrafk Framtda spårbur kollektvtrafk Vson MalmöLund. Ett koppel av regonala noder utvecklas ett stråk mellan Brunnshög Hylle. Bld är hämtad från Strukturbld MalmöLund. LUND I REGIONEN 13

16 MalmöLundregon Sydvästra Skåne sn flerkärnga ortsstruktur stället ett mer sammanvuxet stadslandskap skljer sg från många andra storstadsregoner. Goda kommunkatoner mellan stad- ortskärnor är av regons styrkor på sare år har bostads- arbetsmarknad regon vdgats följdeffekt att utbytet mellan regons delar har ökat. En allt mer sammankopplad regon nnebär att relaton stad-omland blvt allt vktgare utmanng att ta tllvara. I Lund fnns nternatonella anläggnngar forsknng som bdrar tll närngslvets utvecklng hela regon Lund är av de städer som Regon Skåne pekar ut som regons tllväxtmotor. För att regon ska kunna konkurrera omvärld behövs ett starkt samarbete tydg dttet. MalmöLundregons samarbete d gem framtagna strukturplan är ett led ett sådant samarbete. Läs mer Strukturplan Malmö- Lundregon, oplasmer Strukturplan MalmöLundregon MalmöLundregon är ett mellankommunalt samarbete mellan Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlnge, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg Vellnge där syftet är att vara ett samarbetsforum strategskt betydelsefulla utvecklngsfrågor. Strukturplan, som antogs av MalmöLundregons styrelse november 2016 är gjord att kommunerna klare ska kunna arbeta gemsamma utmanngar stärka fortsatt postv utvecklng. Plan kommer bland annat kunna stärka kommunernas gemsamma ntress vd nvesterngar nfrastruktur bdra tll effektvare mer ratonell regonal bostadssörjnng. Gom samarbetet får äv lemskommunerna samlad starkare röst vd dalog natonella regonala aktörer. Strateger Strukturplan MalmöLundregon Motorn mtt Nordeuropa Stärk utvecklngskraft tllväxtmotorn MalmöLundregon Stärk tllgänglghet tll andra storstadsområd Utveckla dra nytta av MalmöLundregon som hållbar transt- logstkregon En hållbar sammankopplad storstadsregon Utveckla MalmöLundregon utgångspunkt starka kollektvtrafkstråk Utveckla MalmöLundregon tät struktur berode av platss utsättnngar Stärk MalmöLundregon som cykelregon Sverges bästa lvsmljö Planera varaton mångfald på bostads- arbetsmarknad Planera attraktva levande städer, orter landsbygd Stärk utveckla lokala unka mljöer som gör regon attraktv 14 LUND I REGIONEN

17 LILLERØD HELSINGÖR BIRKERØD HELSINGÖR HELSINGÖR BIRKERØD HELSINGÖR LANDSKRONA FARUM ESLÖV HÄSSLEHOLM ESLÖV HÄSSLEHOLM HÄSSLEHOLM HÄSSLEHOLM KÄVLINGE-HÄSSLEHOLM FURULUND KÄVLINGEFURULUND FARUM VÆRLØSE VÆRLØSE HELSINGBORG ÅSTORP HELSINGBORG ÅSTORP HELSINGBORG ÅSTORP HELSINGBORG ÅSTORP ÅSTORP BJUV BJUV BJUV BJUV BJUV HILLERØD SMØRUMNEDRE SMØRUMNEDRE HILLERØD HILLERØD HILLERØD HELSINGÖR HELSINGÖR HELSINGÖR HELSINGÖR HELSINGÖR LILLERØD BIRKERØD HELSINGBORG BIRKERØD HELSINGBORG BIRKERØD BIRKERØD HELSINGBORG FARUM HELSINGBORG HELSINGBORG ÅSTORP FARUM ÅSTORP FARUM FARUM VÆRLØSE VÆRLØSE VÆRLØSE VÆRLØSE BJUV TAASTRUP KLIPPAN HELSINGBORG KÖPENHAMN KÖPENHAMN KÖPENHAMN ÅSTORP COPENHAGEN AIRPORT BJUV COPENHAGEN AIRPORT COPENHAGEN AIRPORT BJUV COPENHAGEN AIRPORT HØRSHOLM LANDSKRONA DRAGØR LÖDDEKÖPINGE SVALÖV LANDSKRONA DRAGØR HELSINGÖR KÖPENHAMN KÖPENHAMN KÖPENHAMN KÖPENHAMN KÖPENHAMN SVALÖV DRAGØR HELSINGÖR GBORG BIRKERØD GBORGÅSTORP ÅSTORPLANDSKRONA ÅSTORP FARUM ÅSTORP KÖPENHAMN DRAGØR HELSINGBORG LÖDDEKÖPINGE KÄVLINGEFURULUND KÄVLINGEKÄVLINGEFURULUND SVALÖV KÄVLINGEKÄVLINGEKÄVLINGEFURULUND FURULUND FURULUND FURULUND LUND LOMMA LUND LUND LUND LUND LUND AIRPORT COPENHAGEN AIRPORT HILLERØD SMØRUMNEDRE DRAGØR HØRSHOLM HØRSHOLM DRAGØR DRAGØR BIRKERØD DRAGØR DRAGØR DRAGØR COPENHAGEN AIRPORT COPENHAGEN AIRPORT COPENHAGEN AIRPORT COPENHAGEN AIRPORT COPENHAGEN AIRPORT KÖPENHAMN ÅSTORP LOMMA ESLÖV LOMMA LOMMA ESLÖV LOMMA LOMMA ARLÖV ESLÖV HÖÖR ÅSTORP LANDSKRONA ÅSTORP ÅSTORP LANDSKRONA BJUV HELSINGÖR SVALÖV KLIPPAN KLIPPAN KLIPPAN KLIPPAN BJUV PERSTORP BJUV SKURUP SKURUP HÖÖR HÖÖR STAFFANSTORP ARLÖV ARLÖV ARLÖV STAFFANSTORP STAFFANSTORP STAFFANSTORP HÄSSLEHOLM SJÖBO SJÖBO SJÖBO SJÖBO HÄSSLEHOLM HÄSSLEHOLM HÄSSLEHOLM HÖLLVIKEN HÖLLVIKEN TRELLEBORG HÖRBY TRELLEBORG HÖRBY HÖRBY KLIPPAN HÄSSLEHOLM AIRPORT HÄSSLEHOLM SJÖBO SVEDALA HÖÖR SVEDALA PERSTORP SVEDALA SVEDALA HÖÖR PERSTORP HÖÖR AIRPORT HÄSSLEHOLM AIRPORT AIRPORT KÄVLINGEARLÖV STAFFANSTORP d flerkärnga ortsstruktur. Goda möjlgheter SVALÖV Ortsstruktur HÖÖR FURULUND LÖDDEKÖPINGE VELLINGE ARLÖV STAFFANSTORP SJÖBO KÄVLINGEARLÖV STAFFANSTORPatt bredda bostadsutbudet utbudet nomsjöbo SVALÖV bland Ortsstruktur VELLINGE Natonell kärna En stad ctral betydelse ARLÖV STAFFANSTORP d flerkärnga ortsstruktur. Goda möjlgheter ARLÖV FURULUND STAFFANSTORP HÄSSLEHOLM ÅSTORP AIRPORT SVEDALA HÖRBY ARLÖV KÄVLINGEFURULUNDSTAFFANSTORP SVALÖV HÄSSLEHOLM HÖRBY HÖRBY HÖRBY HÖRBY HÖRBY PERSTORP PERSTORP PERSTORPESLÖV PERSTORP PERSTORP ÅSTORP HÄSSLEHOLM PERSTORP VELLINGE TAASTRUP HILLERØD HÄSSLEHOLM SVEDALA VELLINGE LÖDDEKÖPINGE KLIPPANLÖDDEKÖPINGE LÖDDEKÖPINGE LÖDDEKÖPINGE KLIPPAN KLIPPAN KLIPPAN HÖRBY HÖRBY HÖRBY STAFFANSTORP HÄSSLEHOLM HÖÖR LUND LUND LUND ESLÖV ESLÖV LOMMA ESLÖV KLIPPAN ESLÖV LOMMA ESLÖV LOMMA KLIPPAN LOMMA HELSINGBORG LILLERØD LUND SVALÖV ÅSTORP HÖRBY STAFFANSTORP PERSTORP LÖDDEKÖPINGE LÖDDEKÖPINGE LÖDDEKÖPINGE HELSINGBORG VÆRLØSE HÄSSLEHOLM HÖÖR HÖÖR HÖÖR HÖÖR HÖÖR PERSTORP LÖDDEKÖPINGE LANDSKRONA SMØRUMNEDRE SVALÖV SVALÖV SVALÖV SVALÖV KÖPENHAMN KÄVLINGEFURULUND KÄVLINGEKÄVLINGEFURULUND KÄVLINGEFURULUND FURULUND KLIPPAN SVALÖV TAASTRUP HÄSSLEHOLM ESLÖV ARLÖV GEMENSAM MÅLBILD 5 ESLÖV ARLÖV ESLÖV GEMENSAM MÅLBILD 5 GEMENSAM MÅLBILD 5 ESLÖV PERSTORP DRAGØR BJUV FARUM BJUV BJUV BJUV PERSTORP DRAGØR TAASTRUP TAASTRUP TAASTRUP BJUV VÆRLØSE KLIPPAN HELSINGÖR BIRKERØD LILLERØD PERSTORP COPENHAGEN PERSTORP AIRPORT ÅSTORP KLIPPAN LANDSKRONA BJUV LANDSKRONA LANDSKRONA LANDSKRONA BJUV LANDSKRONA HØRSHOLM LUND HÄSSLEHOLM LOMMA KLIPPAN KLIPPAN HELSINGÖR HILLERØD HÖÖR HÖÖR HÖÖR LUND LOMMA HÄSSLEHOLM LANDSKRONA LANDSKRONA LANDSKRONA BJUV LILLERØD HILLERØD SVALÖV SVALÖV SVALÖV COPENHAGEN AIRPORT TAASTRUP BJUV ÅSTORP HELSINGBORG HELSINGBORG ÅSTORP HÖÖR SVALÖV LÖDDEKÖPINGE KÖPENHAMN LANDSKRONA ÅSTORP SMØRUMNEDRE SMØRUMSMØRUMNEDRE SMØRUMNEDRE NEDRE LÖDDEKÖPINGE KÖPENHAMN HØRSHOLM HØRSHOLM HØRSHOLM GEMENSAM MÅLBILD 5 GEMENSAM MÅLBILD 5 GEMENSAM MÅLBILD MÅLBILD 55 GEMENSAM PERSTORP PERSTORP PERSTORP PERSTORP PERSTORP HØRSHOLM LILLERØD LILLERØD LILLERØD ØRSHOLM ØRSHOLM HØRSHOLM HØRSHOLM ØRSHOLM KLIPPAN KLIPPAN KLIPPAN KLIPPAN KLIPPAN KLIPPAN HÄSSLEHOLM HÄSSLEHOLM HÄSSLEHOLM VELLINGE SJÖBO VELLINGE SJÖBO PERSTORP annat närngslv, servce, handel kultur. att bredda bostadsutbudet utbudet nom SJÖBO bland HÄSSLEHOLM SKURUP SKURUP SKURUP SKURUP Noder stråk kommunka Noder stråk kommunka Flygplats Cophag Arport Malmö LUND YSTAD utvecklng natonellt Skåne. betydelse fnns här ges goda Cophag utvecklngsmöjlgheter. Natonell kärna En stad ctral Flygplats Arport Malmö AIRPORT PERSTORP HÄSSLEHOLM PERSTORP SVEDALA HÄSSLEHOLM YSTAD HÄSSLEHOLM annat närngslv, servce, handelhörby kultur. vktga natonella regonala funktoner, stor SKURUP utvecklng natonellt Skåne. fnns här ges goda utvecklngsmöjlgheter. YSTAD Mndre starka kollektvtrafkstråk LÖDDEKÖPINGEBJUV YSTAD Vktg hamn Cophag/Malmö Port KLIPPAN ESLÖV LANDSKRONA HELSINGÖR BJUV KÖPENHAMN LOMMA mycket npdlng. vktga natonella regonala funktoner, Kraftg stor BJUV branschbredd HÖRBY VELLINGE stor KLIPPAN PERSTORP Mndre bostäder servce. Ort starka kollektvtrafkstråk LÖDDEKÖPINGE Trelleborgs ges goda utvecklngsm Vktg hamnhamn Cophag/Malmö Port FARUM KLIPPAN ESLÖV LANDSKRONA HELSINGÖR TAASTRUP PERSTORP KÖPENHAMN KLIPPAN KLIPPAN tllväxt befolknng sysselsättnng ger sprdbranschbredd mycket stor npdlng. Kraftg YSTAD LUND som har goda möjlgheter att utvecklas hållbart PERSTORP Mndre bostäder servce. Ort KÄVLINGEStrategska logstkverks COPENHAGEN AIRPORT Trelleborgs läg hamn gessamlad goda utvecklngsm HELSINGÖR VÆRLØSE HÖLLVIKEN PERSTORP PERSTORP HELSINGBORG FURULUND nngseffekter av regon. HELSINGÖR tllväxt befolknng delar sysselsättnng ger sprdarlöv STAFFANSTORP LUND tll övrga HELSINGÖR utgångspunkt högklassg kollektvtrafk. som har goda möjlgheter att utvecklas hållbart HÖRBY HÖLLVIKEN KÄVLINGEVÆRLØSE Strategska läg samlad logstkverks SJÖBO HELSINGBORG HÖLLVIKEN Staton höghastghetståg Vktga tré AIRPORT nngseffekter tll övrga delar av regon. FURULUND HÖLLVIKEN TRELLEBORG Vktga att utveckla fnmaskga flerkärnga utgångspunkt d högklassg kollektvtrafk. HÄSSLEHOLM Regonal kärna En stadhöllviken som har ctral betydragør ESLÖV AIRPORT HÖRBY SVEDALA HELSINGBORG LOMMA regon. statonsmljöer m Staton Statoner höghastghetståg Vktga tré TRELLEBORG SMØRUM AIRPORT ortsstruktur. Vktga att utveckla d fnmaskga flerkärnga HILLERØD AIRPORT SVEDALA LÖDDEKÖPINGE TRELLEBORG AIRPORT delse regon dragkraft stt omland. Här SKURUP NEDRE Regonal kärna En stad som har ctral betytrelleborg ESLÖV HELSINGBORG KÖPENHAMN SVEDALA TRELLEBORG LOMMA kvaltet. regon. Statoner statonsmljöer m SMØRUMHELSINGBORG SKURUP HÄSSLEHOLM SVEDALA SVEDALA ortsstruktur. KLIPPAN HILLERØD HELSINGBORG LÖDDEKÖPINGE ska fnnas vktga regonala funktoner, stor delse regon dragkraft stt omland. Här NEDRE SKURUP HÖÖR Mndre Mndre COPENHAGEN AIRPORT HÄSSLEHOLM KÖPENHAMN LUND SKURUP. Attraktva PERSTORP kvaltet. SKURUP SVALÖV VELLINGE HÄSSLEHOLM HÄSSLEHOLM ÅSTORP Internatonellt natonellt vktga stråk ARLÖV betydande branschbredd npdlng. ska fnnas vktga regonala funktoner, stor STAFFANSTORP KLIPPAN HÄSSLEHOLM KÄVLINGEHÖÖR HÄSSLEHOLM VELLINGE bodemljöer vss servce ort. Vktga Mndre Mndre.påAttraktva COPENHAGEN AIRPORT LUND PERSTORP HØRSHOLM ÅSTORP SVALÖV HÄSSLEHOLM KLIPPAN SJÖBO VELLINGE Bld är hämtad frånbranschbredd Strukturplan MalmöLundregon. FURULUND Väg, järnväg eller av nternatonell, Internatonellt metro natonellt vktga stråk ARLÖV betydande npdlng. ÅSTORP ÅSTORP VELLINGE STAFFANSTORP HÄSSLEHOLM PERSTORP KÄVLINGEVELLINGE KLIPPAN KLIPPAN HÖÖR bodemljöer d fnmaskga flerkärnga ortsstruktur. vss servce på ort. Vktga YSTAD HÄSSLEHOLM ÅSTORP LILLERØD ÅSTORP KLIPPAN Stad Stad PERSTORP urban karaktär ett varerat LOMMA KLIPPAN HØRSHOLM PERSTORP V HÄSSLEHOLM SVALÖV HÖÖR AIRPORT SJÖBO ÅSTORP LANDSKRONA PERSTORP FURULUND KLIPPAN betydelse. knyter sam HÖÖR PERSTORP Väg,regonal järnväg eller metro Stråk av nternatonell, YSTAD BJUV d fnmaskga flerkärnga ortsstruktur. ÅSTORP TAASTRUP PERSTORP SVALÖV SVALÖV d flerkärnga ortsstruktur. Goda möjlgheter KLIPPAN HÖÖR LILLERØD SVEDALA YSTAD HÖÖR utbud av bostäder arbetsplatser, bredd Stad Stad urban karaktär ett varerat Ortsstruktur Noder stråk kommunkaton LOMMA ÅSTORP LM BJUV HÄSSLEHOLM KLIPPAN HÖÖR BIRKERØD Landskapskaraktärer YSTAD YSTAD PERSTORP SVALÖV LANDSKRONA MalmöLundregon högklassg regonal betydelse. Stråk knyterkol sam COPENHAGEN AIRPORT SKURUP PERSTORP HÖÖR SVALÖV BJUV BJUV HÖÖR SVALÖV d flerkärnga ortsstruktur. Goda möjlgheter Ortsstruktur Noder stråk kommunkaton LM TAASTRUP BJUV att bredda bostadsutbudet utbudet nom bland nom närngslv, utbldnng, vård, handel BJUV utbudbl.a. av bostäder arbetsplatser, breddstaffanstorp ARLÖV HÄSSLEHOLM HÖRBY stråk Natonell kärna En stad ctral betydelse Flygplats Cophag Arport regon Malmö Arport SVALÖV d flerkärnga ortsstruktur. Goda möjlgheter BIRKERØD Ortsstruktur Landskapskaraktärer Ortsstruktur Noder kommunkaton Landskapskaraktärer LM Låglänt landskap Skanör-Falsterbo strandäng, SVALÖV LANDSKRONA BJUV d flerkärnga ortsstruktur. Goda möjlgheter kopplar tll omvärld ärkol d MalmöLundregon högklassg Ortsstruktur Noder stråk kommunkaton COPENHAGEN AIRPORT LM FARUM SJÖBO ESLÖV att bredda bostadsutbudet utbudet nom bland BJUV Natonell kärna En stad ctral betydelse Flygplats Cophag Arport Malmö Arport VELLINGE annat närngslv, servce, handel kultur. kultur. En flerkärng erbjuder varnom bl.a. närngslv, utbldnng, vård, ARLÖV PERSTORP STAFFANSTORP utvecklng natonellt Skåne. fnnsstadsstruktur här ges goda utvecklngsmöjlgheter. BJUV HÖRBY ÅSTORP att bredda bostadsutbudet utbudet nom bland LANDSKRONA KLIPPAN Natonell kärna stad ctral betydelse handel utvecklåglänt landskap Skanör-Falsterbo strandäng, Söder-slätt, Söder-slätt, Lund Helsngborgslätt Natonell kärna En ctral betydelse Flygplats Cophag Arport Malmö Arport Låglänt landskap Skanör-Falsterbo strandäng, att bredda bostadsutbudet utbudet nom bland DRAGØR äv vktga godstransporter. kopplar regon tll omvärld är d HÖLLVIKEN PERSTORP Natonell kärnalöddeköpinge En stad staden ctral betydelse Flygplats Cophag Arport Malmö Arport FARUM SJÖBO LANDSKRONA annat närngslv, servce, handel ESLÖV kultur. HELSINGÖR LANDSKRONA natonellt utvecklng Skåne. fnns här ges goda utvecklngsmöjlgheter. aton av både större mndre städer. Högklassg kultur. En flerkärng stadsstruktur erbjuder varperstorp vktga natonella regonala funktoner, stor HÖRBY annatnatonella närngslv, servce, handel kultur. HÖLLVIKEN NHAMN YSTADutvecklngsmöjlgheter. Vombsjö-sänkan. utvecklng natonellt Skåne. fnns här här vktga ges goda Lund Helsngborgslätt Vombsjö-sänkan. lng Skåne. fnns Söder-slätt, Lund Helsngborgslätt Mndre starka kollektvtrafkstråk annat närngslv, servce, handel kultur. DRAGØR äv vktga KÄVLINGEVÆRLØSE natonellt Vktg hamn Cophag/Malmö Port godstransporter. utvecklng natonellt Skåne. fnns ges goda utvecklngsmöjlgheter. HELSINGÖR HÖLLVIKEN LÖDDEKÖPINGE här ESLÖV BJUV natonella regonala vktga funktoner, Kraftg stor Regonalt vktga stråk Väg, järnväg sp HÖRBY FURULUND HÖLLVIKEN kollektvtrafk mellan städernas ctrum. I de större aton av både större mndre städer. Högklassg HÖLLVIKEN HELSINGÖR branschbredd mycket stor npdlng. TRELLEBORG Mndre starka kollektvtrafkstråk NHAMN HELSINGÖR Vktg hamnhamn Cophag/Malmö Port vktga natonella regonala funktoner, stor Vombsjö-sänkan. Mndre bostäder servce. Ort HÖRBY regonala funktoner, stor branschbredd AIRPORT myckkävlingeeslöv VÆRLØSE Trelleborgs ges goda utvecklngsmöjlgheter. vktga natonella regonala funktoner, stor HÖRBY Mndre starka kollektvtrafkstråk Backlandskap Södra mellanbygd, Sydskånska backlandtrelleborg Backlandskap Södra mellanbygd, Sydskånska Vktg hamn Cophag/Malmö Port Mndre starka kollektvtrafkstråk branschbredd mycket stor npdlng. Kraftg regonal betydelse. Högklassg kollektvtra Regonalt vktga stråk Väg, järnväg sp städerna fnns lokal kollektvtrafk. FURULUND ESLÖV kollektvtrafk mellan städernas ctrum. I de större Vktg hamn Cophag/Malmö Port tllväxt befolknng sysselsättnng ger sprdlund Mndre bostäder servce. Ort ESLÖV TRELLEBORG Trelleborgs hamn ges goda utvecklngsmöjlgheter. branschbredd mycket stor npdlng. Kraftg har goda möjlgheter att utvecklas hållbart et storhelsingborg npdlng. Kraftg befolknng som sysselsättkävlingetrelleborg Strategska logstkverksamhet. branschbredd mycket stor tllväxt npdlng. Kraftg TRELLEBORG Mndre servce. Ort SVEDALA skapet, mellanbygd läg Sydskånska skogsbebacklandskapet, Ctrala mellanbygd Trelleborgs hamn gessamlad goda utvecklngsmöjlgheter. Backlandskap Södra mellanbygd, Sydskånska AIRPORT Mndre bostäder bostäder Ctrala servce. Ort tllväxt sysselsättnng ger sprdsamman städer Högklassg er MalmöLund regonal betydelse. kollektvtra städerna fnns lokal kollektvtrafk. FURULUND Trelleborgs hamn ges goda utvecklngsmöjlgheter. SMØRUM- befolknng nngseffekter tll övrga delar av regon. LUND som har goda möjlgheter att utvecklas hållbart KÄVLINGESKURUP Strategska läg samlad logstkverksamhet. tllväxt ger befolknng sysselsättnng ger sprd utgångspunkt högklassg kollektvtrafk. Större Större bredd av HÖLLVIKEN LÖDDEKÖPINGE NEDRE nng sprdnngseffekter tll övrga delar av regon. tllväxt befolknng sysselsättnng ger sprdsom har goda möjlgheter att utvecklas hållbart SVEDALA HÖRBY HELSINGBORG AIRPORT KÄVLINGEFURULUND Sydskånska skogsbeklädda backlandskapet. Strategska läg samlad samlad logstkverksamhet. backlandskapet, Ctrala mellanbygd KÖPENHAMN som har goda möjlgheter att utvecklas hållbart klädda backlandskapet. nngseffekter tll övrga delar av regon. samman MalmöLund KÄVLINGEHÄSSLEHOLM Staton höghastghetståg Vktgastäder tréer tller Strategska läg logstkverksamhet. SMØRUM utgångspunkt d högklassg kollektvtrafk. HELSINGBORG FURULUND nngseffekter tll övrga delar av Vktga att utveckla fnmaskga flerkärnga Schematsk dragnng höghastghetståg SVEDALA SKURUP HELSINGBORG bostadstyper FURULUND upplåtelseformer arbetsplatstörre Större TRELLEBORG LÖDDEKÖPINGE bredd avhässleholm HÖRBY NEDRE Regonal kärna En staden som har ctral nngseffekter tll övrga delar av regon. regon. utgångspunkt högklassg ESLÖV AIRPORT kollektvtrafk. Staton Statoner höghastghetståg Vktga tréer Sydskånska skogsbeklädda HÄSSLEHOLM utgångspunkt kollektvtrafk. KÖPENHAMN LUND högklassg Regonal kärna stad som betyhar ctral betydelse SKURUP HÖRBYbacklandskapet. VELLINGE regon. statonsmljöer tll höghöghastghetståg HÄSSLEHOLM Vktga att utveckla d fnmaskga flerkärnga HÖRBY Höglänt landskap Romeleås Lnderödsås. Höglänt landskap Romeleås Staton höghastghetståg Vktga tréer tll HELSINGBORG HÄSSLEHOLM Regonal kärna En stad som har ctral betyortsstruktur. KLIPPAN Schematsk dragnng SVEDALA HILLERØD ser. Mycket god regonal tllgänglghet gom högeslöv bostadstyper upplåtelseformer arbetsplatåstorp LÖDDEKÖPINGE Staton Statoner höghastghetståg Vktga tréer delse regon dragkraft stt omland. Här KLIPPAN HÖÖR LOMMA Vktga utveckla d HÄSSLEHOLM HÄSSLEHOLM PERSTORP Regonal kärna En som har ctral betyregon. statonsmljöer tll hög Vktg vattled Vktga att att utveckla d fnmaskga fnmaskga flerkärnga flerkärnga KÖPENHAMN ESLÖV LUND SKURUP PERSTORP regon dragkraft ska fnnas vkvellinge kvaltet. Statoner Regonal kärna En stad stad som stt har ctral betyhöör ÅSTORP ESLÖV KLIPPAN HILLERØD VELLINGE Lnderödsås. statonsmljöer LÖDDEKÖPINGE Höglänt landskap Romeleås regon. delse SVALÖV regon dragkraft sttomland. Här omland. Här KLIPPAN klassg kollektvtrafk. Vktga att ortsstruktur. bredda utbudet ser. Mycket god regonal tllgänglghet gom högregon. hög hög ska fnnas vktga regonala funktoner, HÖÖR stor ÅSTORP PERSTORP SVALÖV ortsstruktur. KLIPPAN HÖÖR YSTAD KÖPENHAMN HÖÖR HÖÖR LÖDDEKÖPINGE LOMMA d flerkärnga ortsstruktur. Goda möjlgheter delse regon dragkraft stt omland. Här kvaltet. Statoner statonsmljöer PERSTORP Mndre Mndre Noder. Attraktva ortsstruktur. Vktg vattled ÅSTORP ur HILLERØD stråk kommunkaton HILLERØD SVALÖV ÅSTORP LUND branschbredd KLIPPAN HÖÖR LÖDDEKÖPINGE LOMMA delse regon dragkraft stt omland. Här KLIPPAN HÖÖR tga regonala funktoner, stor PERSTORP HÖÖR SVALÖV SVALÖV KÖPENHAMN VELLINGE kvaltet. Lnderödsås. ska fnnas vktga regonala funktoner, stor HÄSSLEHOLM PERSTORP SVALÖV SVALÖV KÖPENHAMN klassg kollektvtrafk. Vktga att bredda utbudet att d flerkärnga ortsstruktur. Goda möjlgheter HÖÖR HÖÖR PERSTORP SVALÖV Internatonellt natonellt vktga stråk BJUV ur Noder stråk kommunkaton kvaltet. YSTAD HÖÖR branschbredd betydande npdlng. Mndre Mndre.påAttraktva KÄVLINGEYSTAD LUND ortsstruktur. bredda bostadsutbudet utbudet nom bland ska fnnas vktga regonala funktoner, stor bodemljöer vss servce ort. Vktga TAASTRUP SVALÖV SVALÖV d flerkärnga Goda möjlgheter HÖÖR ur Noder stråk kommunkaton acopenhagen En stadhørsholm ctral betydelse Flygplats Cophag Arport Malmö Arport Noder stråk kommunkaton LOMMA ska fnnas vktga regonala funktoner, stor Mndre Mndre. Attraktva AIRPORT betydande npdlng. BJUV HÖÖR SVALÖV d flerkärnga ortsstruktur. Goda möjlgheter LUND ortsstruktur. SVALÖV Internatonellt metro natonellt vktga stråk natonell d flerkärnga Goda möjlgheter Mndre bland Mndre.påAttraktva branschbredd betydande npdlng. ur Noder stråk kommunkaton ÅSTORP att bredda bostadsutbudet utbudet nom KÄVLINGELUND FURULUND KLIPPAN HÖÖRSVALÖV Väg, eller av nternatonell, COPENHAGEN AIRPORT YSTADjärnväg SVALÖV BJUV vss servce ort. Vktga a En stadhørsholm ctral betydelse Flygplats Cophag Arport Arport Internatonellt natonellt vktga stråk annat närngslv, kultur. betydande npdlng. bodemljöer d fnmaskga flerkärnga ortsstruktur. PERSTORP SVALÖV TAASTRUP HÖÖR att bredda bostadsutbudet utbudet nom bland bland KÄVLINGEBJUV ØD Strukturbld MalmöLund Inom ram samarbetet mellan Malmö stad Cophag Lunds kommun harmalmö strukturbld MalmöLund gjorts mellan Arbet ARLÖV handel Internatonellt natonellt vktga stråk natonellt Skåne.branschbredd fnns här ges goda utvecklngsmöjlgheter. BJUV ARLÖV Stad Stad karaktär ett servce, varerat branschbredd urban betydande npdlng. LOMMA STAFFANSTORP Flygplats Arport Malmö Arport ges goda STAFFANSTORP bodemljöer vss servce servce på ort. Vktga na En stad stadhørsholm ctral betydelse Flygplats Cophag Arport Malmö Arport COPENHAGEN AIRPORT KÄVLINGEatt bredda bostadsutbudet utbudet nom FURULUND Väg, järnväg eller metro av nternatonell, natonell att bredda bostadsutbudet utbudet nom bland bodemljöer vss på ort. Vktga LANDSKRONA na En ctral betydelse Flygplats Cophag Arport Malmö Arport annat närngslv, servce, handel kultur. na En stad ctral betydelse Flygplats Cophag Arport Malmö Arport regonal betydelse. knyter samman Stad Stad urban ett varerat utbud SVALÖV karaktär d flerkärnga ortsstruktur. Goda möjlgheter COPENHAGEN AIRPORT HØRSHOLM Ortsstruktur Noder stråk kommunkaton d fnmaskga flerkärnga ortsstruktur. SJÖBO metro Stråk natonellt Skåne. fnns här ges goda utvecklngsmöjlgheter. FURULUND ØD Väg, järnväg eller av nternatonell, natonell Stad Stad urban karaktär ett varerat LOMMA annat närngslv, servce, handel kultur. FURULUND vsar på utvecklng stråket Malmö Lund har tagts fram samarbete Burlöv, Staffanstorp. Strukturbld MalmöLund kan ses som Strukturbld MalmöLund Inommellan ram samarbetet mellan Malmö stad Lunds kommun har Lomma strukturbld MalmöLund gjorts mellan Arbete SJÖBO Väg, järnväg eller metro av nternatonell, natonell ARLÖV ella regonala funktoner, HÖLLVIKEN stor utbud av bostäder arbetsplatser, bredd HÖRBY ARLÖV STAFFANSTORP d fnmaskga flerkärnga ortsstruktur. STAFFANSTORP natonellt Skåne. fnns här ges goda utvecklngsmöjlgheter. BJUV utvecklngsmöjlgheter. LANDSKRONA ØD annat närngslv, servce, handel kultur. BIRKERØD Mndre starka kollektvtrafkstråk Stad Stad urban karaktär ett varerat regonal betydelse. Stråk knyter samman Landskapskaraktärer annat närngslv, servce, handel kultur. LOMMA d fnmaskga flerkärnga ortsstruktur. att bredda bostadsutbudet utbudet bland natonellt Skåne. fnns härbetydelse ges goda goda utvecklngsmöjlgheter. DRAGØR HÖLLVIKEN ØD Vktg hamn Cophag/Malmö Port natonellt Skåne. fnns här ges utvecklngsmöjlgheter. MalmöLundregon högklassg kollektvtrafk, Stad urban ett varerat Natonell kärna EnStad stad karaktär Flygplats Cophag Arport Malmö Arport LOMMA COPENHAGEN AIRPORT av ctral bostäder arbetsplatser, bredd nom bl.a.nom ESLÖV ella regonala stor SJÖBO LANDSKRONA HÖRBY regonal betydelse. Stråk knyter samman LANDSKRONA funktoner, utbud av bostäder arbetsplatser, bredd LANDSKRONA Mndre starka kollektvtrafkstråk djupad bld av Strukturplan MalmöLundregon del avhamn regon. Inrktnng att utveckla regonala noder högklassg det mycket tllgänglga stråket gom vsar på utvecklng stråket mellan Malmö har tagts framcophag/malmö samarbete är Burlöv, Lomma Staffanstorp. Strukturbld MalmöLund kan ses som e regonal betydelse. Stråk knyterkollektvtrafk, samman BIRKERØD mycket stor npdlng. Kraftg SJÖBO nom bl.a. närngslv, utbldnng, vård, handel ARLÖV Landskapskaraktärer Vktg Port nella regonala funktoner, stor STAFFANSTORP HÖRBY HÖRBY annat närngslv, servce, handel kultur. ESLÖV bostäder servce. Ort Lund utbud av bostäder bredd MalmöLundregon COPENHAGEN AIRPORT utvecklng natonellt Skåne. fnnsarbetsplatser, härmndre ges goda utvecklngsmöjlgheter. Mndre starka kollektvtrafkstråk HÖLLVIKEN Låglänt landskap Skanör-Falsterbo strandäng, ella regonala funktoner, stor DRAGØR HÖLLVIKEN HÖRBY Trelleborgs hamn ges goda utvecklngsmöjlgheter. ella regonala funktoner, stor kopplar regon tll omvärld är de flesta fall BIRKERØD Vktg hamn Cophag/Malmö Port Trelleborgs hamn utbud av bostäder arbetsplatser, bredd HÖRBY Landskapskaraktärer Vktg hamn Cophag/Malmö Port mycket stor npdlng. Kraftg närngslv, utbldnng, vård, handel kultur. En flerkärng ARUM TRELLEBORG SJÖBO Mndre starka kollektvtrafkstråk Landskapskaraktärer ESLÖV utbldnng, ESLÖV BIRKERØD MalmöLundregon högklassg högklassg kollektvtrafk, Mndre starka kollektvtrafkstråk nom bl.a. närngslv, vård, handel COPENHAGEN AIRPORT ARLÖV Vktg hamn Cophag/Malmö Port regonala noder STAFFANSTORP Mndre bostäder servce. Ort Skanör-Falsterbo HÖRBY TRELLEBORG MalmöLund, bland annat att Hylle, Brunnshög. Vktg Cophag/Malmö Port HELSINGÖR djupad bld av Burlöv MalmöLundregon Trelleborgs del avhamn regon. Inrktnng är att utveckla det mycket MalmöLundregon sysselsättnng ger sprdkultur. En flerkärng erbjuder Strukturplan vareslövstadsstruktur COPENHAGEN AIRPORT hamn ges goda utvecklngsmöjlgheter. dknng mycket stor npdlng. npdlng. Kraftg ESLÖV Låglänt landskap strandäng, vktga natonella regonala funktoner, stor HÖRBY som har goda möjlgheter utvecklas hållbart nom bl.a. närngslv, utbldnng, vård, handel kopplar regon tll omvärld samärkollektvtrafk, tllgänglga de flesta fallstråket gom ARLÖV STAFFANSTORP Mndre bostäder servce. Ort Söder-slätt, Lund Helsngborgslätt d mycket stor Kraftg KÄVLINGEHÖRBY Mndre starka kollektvtrafkstråk ARUM SJÖBO DRAGØR stor Strategska läg samlad logstkverksamhet. mycket npdlng. Kraftg vktga godstransporter. nom bl.a. närngslv, utbldnng, vård, handel ESLÖV ARLÖV Trelleborgs hamn ges goda utvecklngsmöjlgheter. utvecklngsmöjlgheter. geshamn goda utvecklngsmöjlgheter. Strategska läg STAFFANSTORP Vktg Cophag/Malmö Port äv knng sysselsättnng ger sprdhörby Låglänt landskap Skanör-Falsterbo strandäng, TRELLEBORG Mndre bostäder servce. Ort stadsstruktur erbjuder varaton av både större mndre LÖDDEKÖPINGE ESLÖV kopplar regon tll omvärld omvärld är är de de flesta flesta fall fall Mndre bostäder servce. Ort BORG flerkärng stadsstruktur erbjuder vartrelleborgs hamn ges goda FURULUND Låglänt landskap Skanör-Falsterbo strandäng, som har godahögklassg möjlgheter att utvecklas hållbart ARUM SJÖBO Trelleborgs hamn ges goda utvecklngsmöjlgheter. MalmöLund, bland annat Hylle, Burlöv Brunnshög. TRELLEBORG kopplar regon tll tll av regon. ESLÖV aton aven både större Kraftg mndre städer. KÄVLINGEbranschbredd kultur. mycket stor npdlng. Strategska läg samlad logstkverksamhet. knng delar sysselsättnng ger sprdarumövrga SJÖBO Söder-slätt, Lund Helsngborgslätt ESLÖV DRAGØR utgångspunkt högklassg kollektvtrafk. kultur. En flerkärng stadsstruktur erbjuder varäv vktga godstransporter. Mndre bostäder servce. Ort som har goda möjlgheter att utvecklas hållbart Vombsjö-sänkan. knng sysselsättnng ger sprdborg Trelleborgs hamn ges goda utvecklngsmöjlgheter. knng delar sysselsättnng ger sprdlöddeköpinge stadsstruktur KÄVLINGEkultur. flerkärng erbjuder var- städernas FURULUND Strategska läg samlad samlad Vktga logstkverksamhet. ÆRLØSE HÖRBY tll övrga av regon. lad logstkverksamhet. Söder-slätt, som har har godahögklassg möjlgheter attkävlingeutvecklas hållbartlund DRAGØR äv vktga godstransporter. städer. Högklassg kollektvtrafk mellan ctrum. I som goda möjlgheter att utvecklas hållbart aton aven både större mndre städer. KÄVLINGEStrategska läg logstkverksamhet. tllväxt befolknng sysselsättnng ger sprdsöder-slätt, Lund Helsngborgslätt Helsngborgslätt utgångspunkt högklassg kollektvtrafk. GBORG KÄVLINGEStaton läg höghastghetståg tréer tll DRAGØR Strategska läg samlad logstkverksamhet. Regonalt vktga stråk Väg, järnväg spårväg av LÖDDEKÖPINGE äv vktga godstransporter. FURULUND FURULUND kollektvtrafk mellan städernas ctrum. I de större tll övrga delar av regon. som har goda möjlgheter att utvecklas hållbart Vombsjö-sänkan. LÖDDEKÖPINGE HÖRBY GBORG KÄVLINGEVktga att utveckla d fnmaskga flerkärnga aton av både större mndre städer. Högklassg Strategska samlad logstkverksamhet. GBORG FURULUND KÄVLINGEÆRLØSE utgångspunkt utgångspunkt högklassg högklassgvombsjö-sänkan. kollektvtrafk. tll övrga delar avtll regon. atll Enövrga stad som har ctral betydelar av regon. aton avfurulund både större FURULUND mndre städer.kollektvtrafk. Högklassg Staton Sydskånska höghastghetståg VktgaRegonalt tréer tll HELSINGBORG HÖRBY kollektvtrafk. nngseffekter övrga delar av regon. vktga stråk Väg, spårväg av utgångspunkt HÄSSLEHOLM d högklassg kollektvtrafk. AIRPORT FURULUND kollektvtrafk mellan städernas ctrum. I de större deeslöv större städerna fnns lokal Backlandskap Södra mellanbygd, Vombsjö-sänkan. Vktga att utveckla flerkärnga regon. statonsmljöer hög utgångspunkt fnmaskga KÄVLINGEhögklassg kollektvtrafk. regonal betydelse. Högklassg kollektvtrafk knyter HÖRBY städerna lokal kollektvtrafk. Staton höghastghetståg Vktga tréer tlljärnväg regon. KÄVLINGEStaton Statoner höghastghetståg Vktga tréer tll ÆRLØSE HÖRBY aærløse En stad som har ctral betylund ESLÖVfnns HÖRBY Regonalt vktga Väg, av FURULUND ortsstruktur. kollektvtrafk mellan städernas ctrum. II de större Staton höghastghetståg Vktga tréer tll Vktga att att utveckla utveckla d fnmaskga fnmaskga flerkärnga SVEDALA LÖDDEKÖPINGE Staton höghastghetståg Vktga tréer tll Regonalt vktga stråk stråk Väg, järnväg järnväg spårväg spårväg av n omland. Här FURULUNDBacklandskap kollektvtrafk mellan städernas ctrum. de Staton höghastghetståg Vktga tréer tllbetydelse. na En dragkraft stad som stt har ctral betyregon. Statoner statonsmljöer hög ESLÖV Södra mellanbygd, Sydskånska Vktga d flerkärnga regonal Högklassg kollektvtrafk knyter Vktga att utveckla d fnmaskga flerkärnga AIRPORT Vktga större atthässleholm utveckla d fnmaskga flerkärnga städerna fnns lokal kollektvtrafk. backlandskapet, Ctrala mellanbygd a En stad som har ctral betyortsstruktur. kvaltet. LUND a En stad som har ctral betysamman städer er MalmöLundregon. Regonal kärna En stad som har ctral betyskurup ESLÖV ESLÖV regon. Statoner statonsmljöer hög LÖDDEKÖPINGE ESLÖV Statoner statonsmljöer hög kvaltet. n dragkraft stt omland. Här MBacklandskap Södra mellanbygd, Sydskånska Större Större bredd av bostadstyregonal betydelse. Högklassg kollektvtrafk knyter städerna fnns lokal kollektvtrafk. regon. Statoner statonsmljöer hög regon. Statoner statonsmljöer hög Backlandskap Södra mellanbygd, Sydskånska ortsstruktur. KLIPPAN HÖÖR LUND SVEDALA regon. Statoner statonsmljöer hög regonal betydelse. Högklassg kollektvtrafk knyter as vktga regonala funktoner, stor Större Större bredd av städerna fnns lokal kollektvtrafk. LÖDDEKÖPINGE LÖDDEKÖPINGE on dragkraft stt omland. Här kvaltet. HÖÖR ortsstruktur. LUNDPERSTORP backlandskapet, Ctrala mellanbygd ortsstruktur. Mndre Mndre. Attraktva samman städer er MalmöLundregon. LÖDDEKÖPINGE ortsstruktur. delse regon dragkraft stt omland. Här AIRPORT SVALÖV LÖDDEKÖPINGE Sydskånska skogsbeklädda backlandskapet. LUND on dragkraft stt omland. Här HÖÖR LÖDDEKÖPINGE MKÖPENHAMN on dragkraft stt omland. Här SKURUP SVALÖV kvaltet. KÖPENHAMN as vktga regonala funktoner, upplåtelseformer stor backlandskapet, mellanbygd kvaltet. HÖÖR samman städer MalmöLundregon. VELLINGE Större Större möjlgheter bredd av per arbetsplatser. Mycket god skogsbeklädda re- Ctrala LÖDDEKÖPINGE kvaltet. backlandskapet, Ctrala Mndre Mndre.på Attraktva MInternatonellt natonellt vktgaschematsk stråkvktga kvaltet. KLIPPAN dragnng höghastghetståg HÖÖR SVEDALA samman städer er er MalmöLundregon. npdlng. Internatonellt natonellt stråk Väg, järnväg bostadstyper ortsstruktur. upplåtelseformer arbetsplatlund as vktga regonala funktoner, stor KÄVLINGE AIRPORT Mskabetydande fnnas vktga regonala funktoner, stor d flerkärnga Goda SVALÖV Sydskånska backlandskapet. HÖÖR KÖPENHAMN Noder stråk mellanbygd kommunkaton bodemljöer vss servce ort. Vktga Större Större av HÖÖR LÖDDEKÖPINGE Mndre Mndre.. Attraktva PERSTORP SVALÖV Mndre Mndre Attraktva as vktga regonala funktoner, stor HÖÖR as vktga regonala funktoner, stor LUND Större Större bredd bredd av LUND LUND SKURUP HÖÖR LÖDDEKÖPINGE Internatonellt metro natonellt vktgaschematsk stråk natonell AIRPORT HÖÖR betydande npdlng. SVALÖV SVALÖV Sydskånska skogsbeklädda backlandskapet. Mndre Mndre. Attraktva KÖPENHAMN KÄVLINGEdragnng höghastghetståg SVEDALA Mndre Mndre. VELLINGE bostadstyper upplåtelseformer arbetsplatlund AIRPORT gonal tllgänglghet gom högklassg kollektvtrafk. Vktga Höglänt landskap Romeleås bodemljöer vss servce påattraktva ort. Vktga Sydskånska skogsbeklädda backlandskapet. LUND FURULUND Väg, järnväg eller av nternatonell, KÖPENHAMN Internatonellt natonellt vktga stråk Schematsk SVALÖV branschbredd betydande npdlng. ser. Mycket god regonal tllgänglghet gom höginternatonellt natonellt vktga stråk SVALÖV eller metro av nternatonell, natonell betydelse. d betydande npdlng. YSTAD regonal KÄVLINGE AIRPORT att bredda bostadsutbudet utbudet nom bland LOMMA KÄVLINGE d flerkärnga ortsstruktur. Goda möjlgheter dragnng höghastghetståg SVEDALA bodemljöer vss servce på ort. Vktga d fnmaskga flerkärnga ortsstruktur. bostadstyper upplåtelseformer arbetsplatnoder stråk kommunkaton LUND SKURUP Internatonellt natonellt vktga stråkvattled ydelse Flygplats Cophag Arport Malmö Arport bodemljöer vss vss servce servce påhöglänt ort. Vktga Vktga d betydande npdlng. Internatonellt natonellt vktga stråk Vktg Schematsk dragnng höghastghetståg 5M urban karaktär ett varerat SVEDALA betydande LOMMA npdlng. bostadstyper upplåtelseformer arbetsplatkävlingefurulund Väg, järnväg eller metro av nternatonell, natonell KÄVLINGElandskap Romeleås bodemljöer på ort. vssortsstruktur. servce påortsstruktur. ort. Vktga FURULUND LUND SKURUP ser. Mycket god regonal tllgänglghet gom högväg, järnväg eller metro av nternatonell, natonell VELLINGE LANDSKRONA Lnderödsås. bodemljöer d fnmaskga flerkärnga ortsstruktur. regonal betydelse. Stråk knyter samman att bredda utbudet d Goda LOMMA FURULUND klassg kollektvtrafk. Vktga att bredda utbudet LUND SKURUP Väg, järnväg eller metro av nternatonell, nternatonell, natonellystad flerkärnga d fnmaskga flerkärnga 5 urban ett varerat LOMMA Stråk knyter samman MalmöLundregon högklashöglänt landskap Romeleås annat närngslv, servce, handel kultur. AIRPORT att bredda bostadsutbudet utbudet nom bland Vktg vattled SVEDALA Stad Stadkaraktär urban karaktär ett varerat LOMMA ser. Mycket god regonal tllgänglghet gom högfurulund Väg, järnväg eller metro av natonell 5äder fnns här ges goda utvecklngsmöjlgheter. d fnmaskga flerkärnga ortsstruktur. Höglänt landskap Romeleås FURULUND ydelse Flygplats Cophag Arport Malmö Arport Väg, järnväg eller metro av nternatonell, natonell LOMMA arbetsplatser, bredd LANDSKRONA Mycket god regonal tllgänglghet gom hög5 urban karaktär ett varerat regonal betydelse. Stråk knyter samman LANDSKRONA LOMMA ser. VELLINGE LOMMA regonal betydelse. Stråk knyter samman Lnderödsås. d fnmaskga flerkärnga ortsstruktur. Vktg vattled LOMMA Landskapskaraktärer d fnmaskga flerkärnga kollektvtrafk. att bredda utbudet urban karaktär ett varerat LOMMA klassg Vktg vattled MalmöLundregon högklassg kollektvtrafk, LANDSKRONA 55 urban ett varerat LOMMA möjlgheter att bredda bostadsutbudet ortsstruktur. utbudet nom regonal betydelse. Stråk knyter samman VELLINGE utbud avkaraktär bostäder arbetsplatser, Vktga bredd äder arbetsplatser, bredd Lnderödsås. YSTAD SKURUP sgregonal kollektvtrafk, kopplar regon tll omvärld är de annat närngslv, servce, handel bredda kultur.lomma SVEDALA LANDSKRONA klassg kollektvtrafk. Vktga att utbudet VELLINGE Landskapskaraktärer regonal betydelse. Stråk knyter samman Landskapskaraktärer ner, LANDSKRONA stor Lnderödsås. 5 fnns här ges goda utvecklngsmöjlgheter. betydelse. Stråk knyter samman TRUP ngslv, utbldnng, vård, handel MalmöLundregon högklassg kollektvtrafk, ARLÖV klassg kollektvtrafk. Vktga HÖRBY att bredda utbudet COPENHAGEN AIRPORT STAFFANSTORP täder arbetsplatser, bredd MalmöLundregon högklassg HÖRBY Mndre starka kollektvtrafkstråk Vktg hamn Cophag/Malmö Port tll Landskapskaraktärer landskap Skanör-Falsterbo strandäng, LOMMA täder arbetsplatser, bredd YSTAD nom bl.a. utbldnng, vård, handel Låglänt kopplar regon omvärld ärkollektvtrafk, de flesta fall äder arbetsplatser, bredd ARLÖV AIRPORT ESLÖVnärngslv, HÖLLVIKEN STAFFANSTORP MalmöLundregon högklassg högklassg kollektvtrafk, HÖRBY bland annat närngslv, servce, handel kultur. ngslv, utbldnng, vård, handel SJÖBO strandäng, LOMMA COPENHAGEN ARLÖV ESLÖV STAFFANSTORP SKURUP HÖRBY Landskapskaraktärer TRUP Låglänt landskap Skanör-Falsterbo flesta fall äv vktga godstransporter. kopplar regon tll omvärld är de flesta fallflestamellan MalmöLundregon kollektvtrafk, dlng. Kraftg YSTAD ner, stor MalmöLundregon högklassg kollektvtrafk, HÖRBY ärng stadsstruktur erbjuder varsjöbostad Lunds kommun Låglänt landskap Skanör-Falsterbo strandäng, ESLÖVsamarbetet Strukturbld MalmöLund Inom ram mellan Malmö har strukturbld MalmöLund gjorts ngslv, utbldnng, vård, handel kopplar regon tll omvärld är de fall Arbetet ARLÖV ARLÖV ARLÖV YSTAD Mndre bostäder servce. Ort STAFFANSTORP STAFFANSTORP STAFFANSTORP starka kollektvtrafkstråk HÖRBY TRUP SJÖBO kultur. En flerkärng stadsstruktur erbjuder vareslöv Trelleborgs hamn ges goda utvecklngsmöjlgheter. Söder-slätt, Lund Helsngborgslätt Vktg hamn Cophag/Malmö Port ngslv, utbldnng, vård, handel COPENHAGEN AIRPORT Låglänt landskap ARLÖV äv vktga godstransporter. Skanör-Falsterbo strandäng, TRUP ngslv, utbldnng, vård, handel STAFFANSTORP ARLÖV HÖLLVIKEN HÖRBY ESLÖV kopplar regon tll omvärld omvärld är är de de flesta fall Arbetet STAFFANSTORP Söder-slätt, Lund mellan Helsngborgslätt erbjuder varhörby Rärng äv vktga godstransporter. stadsstruktur SJÖBO TRELLEBORG SJÖBO MalmöLund Låglänt landskap Skanör-Falsterbo strandäng, ESLÖV VELLINGE DEKÖPINGE Låglänt landskap Skanör-Falsterbo strandäng, Strukturbld MalmöLund Inom ram samarbetet Malmö stad Lunds kommun har strukturbld gjorts mellan kopplar regon tll flesta fall ARLÖV er sprdcopenhagen AIRPORT dlng. Kraftg ARLÖV kopplar regon tll omvärld ärstrukturbld järnväg de flesta fall STAFFANSTORP Mndre starka kollektvtrafkstråk Mndre större mndre städer. STAFFANSTORP Söder-slätt, Lund Helsngborgslätt SJÖBO vsar på utvecklng stråket mellan Malmö Lund har tagts fram samarbete Burlöv, Lomma Staffanstorp. MalmöLund kan ses som kärng stadsstruktur erbjuder varäv vktga godstransporter. SJÖBO ESLÖV SJÖBO aton av både större Högklassg mndre städer. Högklassg COPENHAGEN AIRPORT Regonalt vktga stråk Väg, spårväg av som har goda möjlgheter att utvecklas hållbart ESLÖV Mndre bostäder servce. Ort KÄVLINGE Strukturbld MalmöLund ram samarbetet mellan Malmö stad Lunds kommun har strukturbld MalmöLund gjorts mellan Arbetet ARLÖV Strategska läg samlad logstkverksamhet. Vombsjö-sänkan. Trelleborgs hamn ges goda utvecklngsmöjlgheter. kärng stadsstruktur erbjuder vararlöv STAFFANSTORP Vombsjö-sänkan. STAFFANSTORP Söder-slätt, Lund Helsngborgslätt kärng stadsstruktur erbjuder varkävlinge-inom SJÖBO DRAGØR HÖLLVIKEN KÄVLINGEäv vktga godstransporter. Strukturbld MalmöLund Inom ram samarbetet mellan Malmö stad Lunds kommun har strukturbld MalmöLund gjorts mellan Arbetet ARLÖV större mndre städer. Högklassg ARLÖV STAFFANSTORP STAFFANSTORP TRELLEBORG FURULUND Söder-slätt, LundOrt Helsngborgslätt Söder-slätt, Lund Helsngborgslätt VELLINGE vsar på utvecklng stråket mellan Malmö Lund har tagts fram samarbete Burlöv, Lomma Staffanstorp. Strukturbld MalmöLund kan ses som äv vktga godstransporter. n. SJÖBO Regonalt vktga stråk Väg, järnväg spårväg av er sprdregonalt vktga stråk Väg, järnväg spårväg av äv vktga godstransporter. FURULUND kollektvtrafk mellan städernas ctrum. I de större FURULUND mellan städernas ctrum. I de större Vombsjö-sänkan. SJÖBO bostäder servce. som har goda möjlghestörre mndre städer. Högklassg djupad bld av Strukturplan MalmöLundregon del av regon. Inrktnng är att utveckla regonala noder det mycket tllgänglga stråket gom KÄVLINGE utgångspunkt stråket högklassg kollektvtrafk. som har goda möjlgheter att utvecklas hållbart regonal betydelse. Högklassg kollektvtrafk knyter samman SJÖBO DRAGØR HÖLLVIKEN KÄVLINGEvsar på utvecklng mellan Malmö Lund har tagts fram samarbete Burlöv, Lomma Staffanstorp. Strukturbld MalmöLund kan ses som SJÖBO större mndre städer. Högklassg Strategska läg samlad logstkverksamhet. Vombsjö-sänkan. HÖRBY större mndre städer. Högklassg Regonalt vktga stråk Väg, järnväg spårväg av vsar på utvecklng stråket mellan Malmö Lund har tagts fram samarbete Burlöv, Lomma Staffanstorp. Strukturbld MalmöLund kan ses som KÄVLINGEFURULUND SJÖBO mellan städernas I de större Backlandskap Södra mellanbygd, Sydskånska regonal betydelse. Högklassg kollektvtrafk knyter TRELLEBORG Vombsjö-sänkan. städerna fnnsctrum. lokal kollektvtrafk. DRAGØR HÖLLVIKEN FURULUND höghastghetståg Vktga tréer tll Backlandskap Södra mellanbygd, Sydskånska djupad bldbland av Strukturplan MalmöLundregon Staton del av regon. Inrktnng är att utveckla regonala noder det mycket tllgänglga stråket gom KÄVLINGEn. LUND regonal betydelse. Högklassg kollektvtrafk knyter lokal kollektvtrafk. KÄVLINGERegonalt vktga stråk Väg, järnväg spårväg av DRAGØR HÖLLVIKEN YSTAD FURULUND mellan städernas ctrum. I deutvecklas större MalmöLund, annat Vombsjö-sänkan. Hylle, Burlöv Brunnshög. ter att hållbart utgångspunkt högklassg LUND Vktga att utveckla d fnmaskga flerkärnga utgångspunkt högklassg kollektvtrafk. städer er MalmöLundregon. djupad bld av Strukturplan MalmöLundregon del av regon. Inrktnng är att utveckla regonala noder det mycket tllgänglga stråket gom Regonalt vktga stråk Väg, järnväg spårväg av ntral betyfurulund mellan städernas ctrum. I de större Regonalt vktga stråk Väg, järnväg spårväg av SLÖV FURULUND Backlandskap Södra mellanbygd, Sydskånska mellan städernas ctrum. I de större HÖRBY backlandskapet, Ctrala mellanbygd regonal betydelse. Högklassg kollektvtrafk knyter TRELLEBORG djupad bldbland av Strukturplan MalmöLundregon del av regon. Inrktnng är att utveckla regonala noder det mycket tllgänglga stråket gom samman städer er MalmöLundregon. lokal kollektvtrafk. MalmöLund, LUND regon. Statoner statonsmljöer hög backlandskapet, Ctrala mellanbygd Staton höghastghetståg Vktga tréer tll annat Hylle, Burlöv Brunnshög. samman städer er MalmöLundregon. Backlandskap Södra mellanbygd, mellanbygd, Sydskånska regonal betydelse. betydelse. Högklassg Högklassg kollektvtrafk kollektvtrafk knyter knyter Större Störreortsstruktur. bredd av Backlandskap LÖDDEKÖPINGE s lokal kollektvtrafk. YSTAD kollektvtrafk. Vktga TRELLEBORG att utveckla dmellanbygd fnmaskga flerkärvktga att utveckla d fnmaskga flerkärnga LUND Södra Sydskånska TRELLEBORG AIRPORT Södra mellanbygd, Sydskånska MalmöLund, annat Hylle, Burlöv Brunnshög. regonal mland. Här Sydskånska skogsbeklädda backlandskapet. ntral betylokal kollektvtrafk. KÖPENHAMN regonal betydelse. Högklassg kollektvtrafk knyter Större LÖDDEKÖPINGE bredd av bland backlandskapet, Ctrala ssslöv lokal kollektvtrafk. LUND samman städer er MalmöLundregon. MalmöLund, bland annat Backlandskap Hylle, Burlöv Brunnshög. LUND Schematsk dragnng höghastghetståg AIRPORT kvaltet. Schematsk dragnng höghastghetståg Sydskånska skogsbeklädda backlandskapet. SVEDALA regon. hög bostadstyper LÖDDEKÖPINGE upplåtelseformer arbetsplathamn backlandskapet, Ctrala mellanbygd Statoner statonsmljöer samman städer er MalmöLundregon. MalmöLundregon. Större bredd av ortsstruktur. nga ortsstruktur. backlandskapet, Ctrala mellanbygd LUND SKURUP backlandskapet, Ctrala mellanbygd samman städer er ner, stor mland. Här Schematsk dragnng höghastghetståg AIRPORTHÖÖR SVEDALA samman städer er MalmöLundregon. arbetsplatsydskånska skogsbeklädda backlandskapet. HAMN upplåtelseformer Större bredd av Höglänt landskap Romeleås LÖDDEKÖPINGE Mndre Mndre. Attraktva ser. Mycket god regonal tllgänglghet gom högund Större bredd bredd av SVEDALA kvaltet. LOMMA AIRPORT AIRPORT SVALÖV LÖDDEKÖPINGE Sydskånska skogsbeklädda backlandskapet. Större av LUND SKURUP NHAMNupplåtelseformer LÖDDEKÖPINGE Schematsk dragnng höghastghetståg Vktg vattled Vktg vattled arbetsplat AIRPORT Sydskånska skogsbeklädda backlandskapet. AIRPORT NHAMN natonellt vktga stråk Höglänt landskap Romeleås Internatonellt Sydskånska skogsbeklädda backlandskapet. dlng. NHAMN VELLINGE ner, stortllgänglghet Lnderödsås. d regonal gom Schematsk dragnng höghastghetståg höghastghetståg SVEDALA HÖÖR SVEDALA upplåtelseformer arbetsplatklassg kollektvtrafk. Vktga högattmndre bredda utbudet LUND SKURUP Mndre Mndre. Attraktva bodemljöer vss servce påattraktva ort. Vktga Mndre. AIRPORT UND Schematsk dragnng SVEDALA upplåtelseformer arbetsplatvktg vattled Schematsk dragnng höghastghetståg Höglänt landskap Romeleås bodemljöer Väg, järnväg eller upplåtelseformer arbetsplatsvalöv LOMMA LUND SKURUP d regonal tllgänglghet gom hög- SVEDALA SKURUP AIRPORT VELLINGE metro av nternatonell, Lnderödsås. SVEDALA Internatonellt natonellt vktga stråk LUND SKURUP AIRPORT dlng. Höglänt landskap Romeleås vtrafk. Vktga att bredda utbudet LUND SKURUP YSTAD Vktg vattlednatonell od regonal tllgänglghet gom hög d fnmaskga flerkärnga ortsstruktur. bodemljöer vss servce på ort. Vktga vss servce på ort. Vktga d fnmaskga flerkärnhöglänt landskap Romeleås SVEDALA Höglänt landskap Romeleås ett varerat od regonal tllgänglghet gom högvellinge SKURUP HÖLLVIKEN Lnderödsås. od regonal tllgänglghet gom högvktg vattled SVEDALA LOMMA vtrafk. Vktga COPENHAGEN att bredda utbudet Vktg vattled regonal betydelse. knyter samman AIRPORT Väg, järnväg eller metro Stråk avvktg nternatonell, natonell VELLINGE SKURUP vattled VELLINGE Lnderödsås. tvtrafk. Vktga att ARLÖV bredda utbudet SKURUP VELLINGE d fnmaskga ortsstruktur. LOMMA Strukturbld MalmöLund Inom ram flerkärnga samarbetet mellan Malmö stad Lunds kommunystad har strukturbld MalmöLund gjorts mellan Arbetet Lnderödsås. VELLINGE ARLÖV ga ortsstruktur. STAFFANSTORP STAFFANSTORP Lnderödsås. mt bredd tvtrafk. Vktga att bredda utbudet ett varerat vtrafk. Vktga att bredda utbudet HÖLLVIKEN Landskapskaraktärer LOMMA VELLINGE YSTAD SJÖBO MalmöLundregon högklassg regonal betydelse. Stråk knyterkollektvtrafk, samman LOMMA vsar på utvecklng stråket mellan Malmö Lund har tagts fram samarbete Burlöv, Lomma Staffanstorp. Strukturbld MalmöLund kan ses som LOMMA COPENHAGEN AIRPORT SJÖBO VELLINGE YSTAD YSTAD AIRPORT andel VELLINGE ARLÖV mt ARLÖV bredd STAFFANSTORP DRAGØR HÖLLVIKEN HÖRBY kommun YSTAD MalmöLund ram samarbetet mellan Malmö stad Lunds harkopplar strukturbld gjorts mellan Arbetet TRELLEBORG ARLÖV YSTAD STAFFANSTORP STAFFANSTORP COPENHAGEN AIRPORTInom Låglänt landskap Skanör-Falsterbo strandäng, regon tllmalmölund omvärld ärtllgänglga de flesta fall högklassg kollektvtrafk, djupad bldram av Landskapskaraktärer Strukturplan MalmöLundregon stad del avlunds regon. Inrktnng är utveckla regonala noder det mycket stråket gom SJÖBO YSTAD ESLÖV AIRPORT MalmöLund Inom samarbetet mellan Malmö kommun harmalmölundregon att strukturbld Arbetet ARLÖV COPENHAGEN AIRPORT SJÖBO MalmöLund gjorts mellan 2012 ARLÖV STAFFANSTORP STAFFANSTORP er varsvedala andel ARLÖV YSTAD STAFFANSTORP TRELLEBORG COPENHAGEN AIRPORT cklng stråket mellan Malmö Lund har tagts fram samarbete Burlöv, Lomma Staffanstorp. Strukturbld MalmöLund kan ses som HÖRBY AIRPORT SJÖBO TRELLEBORG COPENHAGEN AIRPORT MalmöLund Inombland ram samarbetet mellan Malmö stad Lunds kommun kommun haräv strukturbld strukturbld MalmöLund gjorts mellan Arbetet ARLÖV ARLÖV YSTAD STAFFANSTORP STAFFANSTORP Söder-slätt, Lund Helsngborgslätt MalmöLund, annat Hylle, Burlöv Brunnshög. Låglänt landskap Skanör-Falsterbo strandäng, AIRPORT SJÖBO vktga godstransporter. kopplar regon tll omvärld är de flesta fall MalmöLund Inom ram samarbetet mellan Malmö stad Lunds har MalmöLund gjorts mellan Arbetet ARLÖV HÖLLVIKEN ARLÖV MalmöLund Inom rammalmö samarbetet mellan Malmö stad Lunds kommun har Lomma strukturbld MalmöLund gjorts mellan Arbetet ARLÖV SJÖBO STAFFANSTORP STAFFANSTORP ARLÖV ESLÖV STAFFANSTORP STAFFANSTORP SVEDALA cklng stråket mellan Lund har tagts fram samarbete är Burlöv, SJÖBO Staffanstorp. Strukturbld MalmöLund kan ses som SJÖBO SKURUP Högklassg eravstrukturplan vardcklng MalmöLundregon del av regon. Inrktnng attäv utveckla regonala noder det mycket tllgänglga stråket gom SJÖBO HÖLLVIKEN SVEDALA stråket mellan Malmö Lund har tagts fram samarbete Burlöv, Lomma Staffanstorp. Strukturbld MalmöLund kan ses som SJÖBO SJÖBO 15 Vombsjö-sänkan. LUND I REGIONEN Söder-slätt, Lund Helsngborgslätt SVEDALA vktga godstransporter. KÄVLINGE cklng stråket mellan mellan Malmö Lund Lund hardel tagts fram samarbete samarbete är Burlöv, Lommaregonala Staffanstorp. Staffanstorp. Strukturbld MalmöLund kan ses ses som SJÖBO cklng stråket Malmö har tagts fram Burlöv, Lomma Strukturbld MalmöLund kan som SJÖBO SKURUP HÖLLVIKEN dbland MalmöLundregon avhöllviken regon. Inrktnng attregonalt utveckla noder det mycket gom TRELLEBORG vktga stråk Väg,järnväg tllgänglga spårväg av stråket FURULUND.dIav destrukturplan större Högklassg HÖLLVIKEN HÖLLVIKEN annat Hylle, Burlöv Brunnshög. SKURUP av Strukturplan MalmöLundregon del av regon. Inrktnng är att utveckla regonala noder det mycket tllgänglga stråket gom Vombsjö-sänkan. SKURUP TRELLEBORG KÄVLINGEav Strukturplan Strukturplan Burlöv MalmöLundregon del del av avhöllviken regon. Inrktnng är att attregonal utveckla regonala noder det mycket tllgänglga stråket gom d.di av MalmöLundregon regon. Inrktnng är utveckla regonala noder det mycket tllgänglga stråket gom AIRPORT bland annat Hylle, Brunnshög. Backlandskap Södra mellanbygd, Sydskånska Högklassg kollektvtrafk knyter TRELLEBORG Regonaltbetydelse. vktga stråk Väg, järnväg spårväg av TRELLEBORG HÖLLVIKEN FURULUND de större VELLINGE HÖLLVIKEN SVEDALA bland annat Hylle, Hylle, Burlöv Brunnshög. Brunnshög. TRELLEBORG TRELLEBORG bland annat Burlöv bland annat Hylle, Burlöv Brunnshög. SKURUP backlandskapet, Ctrala mellanbygd TRELLEBORG VELLINGE Backlandskap Södra mellanbygd, Sydskånska samman städer Högklassg er MalmöLundregon. regonal betydelse. kollektvtrafk knyter TRELLEBORG VELLINGE bredd av VELLINGE TRELLEBORG PINGE AIRPORT VELLINGE Sydskånska skogsbeklädda backlandskapet. backlandskapet, Ctrala mellanbygd samman städer er MalmöLundregon. AIRPORT LILLERØD BIRKERØD FARUM

18 Förutsättnngar utvecklng Satsnngar på närngslvet För närngslvet erbjuder Lund tllgång tll spjutspetsforsknng stark kompets. Läget regon, tllgång tll effektv nfrastruktur, möjlggör etag att också ta del av hela Öresundsregons utbud där det är möjlgt att koppla hop sna produktonsheter regonalt, nå kunder, partners kunna ta del av större rekryterngsbas. För Lunds regons del är det vktgt att dna öpphet flexbltet närngslvet ädlas utvecklas gom rätt gemsamma satsnngar. I ett sådant arbete är de nära regonala samarbeta helt avgörande. Lund har tydlg roll som regonal motor är d kommun Skåne som har högst självsörjnngsgrad avsede arbetstllfäll. För Lund är kvot mellan värvsarbetande dagbefolknng värvsarbetande nattbefolknng 1,31, där kvot över 1 nnebär nettonpdlng tll kommun. År 2014 var nettopdlng tll jobb Lund personer. Omkrng 60 % av de som arbetar Lund har eftergymnasal utbldnng. Utbldnng, forsknng nnovaton Lund har ledande roll nom kunskapsutvecklng både regonalt natonellt drar tll sg ökande andel elever tll unverstetet, annan högre utbldnng gymnaseskolor. Lunds unverstet har dag Sverges bredaste mest flervetskaplga forsknng tack vare etablerngarna av ESS MAX IV kommer Lunds roll som framträdande kommun nom utbldnng forsknng stärkas än mer. Att de två forsknngsanläggnngarna byggs Lund vsar på Lunds nternatonella attraktonskraft ökar dsamma forsknngs- unverstetsvärld. Stråket från Brunnshög norr, längs Kunskapsstråket va Lund C, delar av Öresundsväg (Västerbro) det nya statonsläget sydvästra Lund (Källby) kommer att utgöra vktg axel d framtda stad. Här kommer det att ske kunskapsutbyte mellan forsknng omgvande samhälle unverstetet kommer att knytas starkare tll satsnngar längs stråk. Vson är att skapa nnovatva mljöer utöver vad Lunds kommun kan erbjuda dag. Lund som kunskapsnod Gom unverstetet, närngslvet Lunds nternatonella kontakter knyts stad närmare andra nternatonella kunskapsnoder värld som nfluerar påverkar Lunds utvecklng mer nternatonell rktnng. Lunds, lksom hela regons, attraktvtet har stärkts de saste år m behöver stärkas än mer att utvecklas tll europesk global spelare klara av morgondags konkurrs. Lund är av Nords största studt- utbldnngsstäder Lunds unverstet är ett ctrum högre utbldnng forsknng världsklass. Med målet att vara d bästa plats Sverge studer, forsknng utvecklng världsledande från skola skola tll unverstet bör Lunds kommun på bästa sätt söka att ta tllvara vad unverstetet dess studter bdrar. Det gäller bland annat att, gom stadsplanerng, kunna möta unverstets studternas behov när det gäller tll exempel bostäder bra kommunkatoner. 16 LUND I REGIONEN

19 Kopplngar tll Lunds omvärld Bostads- arbetsmarknad regon Ur bostadsmarknadshänsede är det sta hand sydvästra Skåne som utgör gemsam bostadsmarknad. Kommunerna sydvästra Skåne är olka stora, skftande utsättnngar har sammantaget ett varerat bostadsbestånd. Malmö Lund, där flerbostadshus är stor del av bebyggels, kompletteras av de mndre ernas kommunernas småskalgare bostadsbestånd huvudsak småhus. Ett väl utbyggt kommunkatonsnät gör bostadsmarkands tllgänglg många männskor som nte tvngas begränsa stt sökande efter bostad tll bart arbetsort. Med vktga strategska satsnngar som stärker de befntlga nfrastrukturella kopplngarna, eller skapar nya, underlättas utökas både bostads- arbetsmarknad regon så att möjlghet att bo på plats regon arbeta eller studera på annan utökas. Äv nya närngslvsetablerng kan uppstå när bättrade kommunkatoner skapar fler attraktva läg verksamheter regon. Läs mer PM Lund regon, www. lund.se/oplasmer Internatonell natonell tllgänglghet En vktg utsättnng utvecklng Lunds kommun är att säkerställa tllgänglghet kelhet att resa tll från Lund regon. Ökad rörlghet har gett stärkt regon bättre möjlgheter arbete sysselsättnng Lunds nvånare. Enkelhet att resa flytta sg har också nverkat postvt på Lunds attraktonskraft alla regonala nvåer, attraktonskraft som det är vktgt att valta. Flygplatser Malmö Arport Cophag Arport kan gom sna många natonella nternatonella lnjer vara avgörande faktor både männskors vardagslv närngslvet vd evtuella etablerngsbeslut. En vktg utsättnng utvecklng av sta hand Lunds nternatonellt nrktade etag verksamheter möjlghet att attrahera nya nternatonellt orterade etag verksamheter är närhet tllgänglghet tll de båda flygplatserna. Lund bör anlednng av dels möjlghet att attrahera dessa typer av etag att underlätta nvånarnas resebehov arbeta utvecklng av flygplatserna m främst att bndelserna från Lunds kommun utvecklas stärks, nte mnst över Öresund. Höghastghetståg För att Lund ska få goda utsättnngar att bbehålla utveckla sn roll som ett nternatonellt ctrum forsknng, utbldnng etagande är etablerng av höghastghetståg vktg del. Ett transportel som delvs kan komma att ersätta dags flygtrafk då det är ett mer hållbart resandealternatv än flyg. Som andra etapp höghastghetsbana som framtd ska koppla samman Malmö Stockholm kommer, byggstart sast 2029, Lund Hässleholm kopplas samman fyra spår varav två höghastghetståg. Banan beräknas kunna tas bruk krng. Med ökad pdlngskapactet utvdgas äv arbetsmarknadsregon Lunds roll som Skånes jobbmotor stärks. Att på skt kunna koppla hop svsk höghastghetsbana ett nordeuropeskt höghastghetstågsystem efter Fehmarn Bält bndelss färdgställande, skulle underlätta utbyt mellan unverstet Sverge Europa därgom hjälpa tll att utveckla Lunds unverstet. Det skulle skapas utsättnngar europeska unverstet att skapa ett forsknngskluster världsklass. Ett stopp på Lund C ett sådant nfrastrukturnätverk kommer att stärka kunskapsmljöernas utsättnngar Lund stort. LUND I REGIONEN 17

20 18 DET VÄXANDE LUND Illustraton: Arrow

21 Det växande Lund Som del av expansv regon har Lund möjlghet att ta av de ledande rollerna regons utvecklng. Lunds kommun ska möta d växande befolknngs behov av bostäder arbetsplatser ta ansvar att tllväxt blr balanserad hållbar ett varerat bostadsutbud än bättre utvecklngsutsättnngar närngslvet. I Lunds kommun ska erna sta hand växa gom tätnng kollektvtrafknära läg att säkerställa tllgänglghet hållbar utvecklng. Lund ska vara det växande Lund. Mål I Lunds kommun ska 1200 bostäder möjlggöras varje år där bostadsutbudet ska möta både dags framtds befolknngs behov önskemål. Lunds kommun ska främst växa gom tätnng sammanhåll resurseffektv bebyggelsestruktur. Lund ska axla roll som regonal motor nnovatons kunskapsdrvet närngslv spets möta ett mångfacetterat närngslvs behov. DET VÄXANDE LUND 19

22 Bostäder växande befolknng En väl fungerande bostadsmarknad ett långsktgt hållbart bostadsbyggande är vktg utsättnng kommuns tllväxt. För att bbehålla öka ernas attraktonskraft behövs bostadsprodukton som skapar ett blandat utbud av bostäder dgt håller jämna steg befolknngsutvecklng. När männskor väljer bostad är kommungränserna nte avgörande. Goda möjlgheter tll pdlng dstansarbete gör att Lunds kommuns bostadsmarknad kan ses ett större regonalt sammanhang. En stark befolknngstllväxt regon nnebär att Lund Lunds kommun fortsatt kommer att vara ett attraktvt bodealternatv många så länge möjlgheterna tll arbete är goda, alternatvt goda pdlngsmöjlgheter. Trots att bostadsmarknad kan anses vara regonal angeläghet har ändå varje kommun ett eget ansvar bostadssörjnng åt alla kommun. I lag om kommunernas bostadssörjnngsansvar (2000:1383, rev 2013:866) står att: Varje kommun ska rktlnjer planera bostadssörjnng kommun. Syftet planerng ska vara att skapa utsättnngar alla kommun att leva goda bostäder att främja att ändamålslga åtgärder bostadssörjnng bereds goms. Läs mer PM Framtds bode oplasmer Tllgodose bostäder åt alla De saste to år har Lunds kommun vuxt ca nvånare under samma perod har ungefär 6000 bostäder byggts kommun. Kommuns befolknng väntas fortsatt öka kommun saste befolknngsprognos från 2016 pekar på årlg öknng gomsntt 1,5 proct, från dags drygt tll nästan personer år Dna översktsplan ska fortsatt ge utsättnngar såväl omflyttnng nom kommun som nflyttnng tll kommun. Sammantaget ska översktsplan nom planperod ge utrymme tllväxt på 1200 bostäder per år. Bostadsbyggandet Sverge sker dag på marknads vllkor följer där snarare ekonomska konjunktursvängnngar än behov. Det nnebär att flera aktörer kommun, stat, fastghetsägare, fastghetsutvecklare byggherrar behöver agera tllsammans att öka bostadsbyggandet där ge hushåll bättre möjlgheter tll bra bode. Bostadssörjnng är ett kommunalt ansvar kommun skapar utsättnngar bostadsbyggande gom detaljplaner, bygglov, markanvsnngar, exploaterngsavtal gom ägardrektv tll LKF (Lunds kommuns fastgheter AB) m att nsatser ska få effekt måste bostadsmarknads aktörer samverka kommun. Bostäder olka behov Kommunerna är lgt lag (2016:38) skyldga att ta emot nyanländ som har bevljats uppehållstllstånd. Anvsnngstalet 2017 Lunds kommun är 421 personer utöver dessa beräknas ungefär lka många tllkomma gom så kallade egbosättnng - EBO, famljeanknytnngar samkommande barn unga. Prognos kommande års anvsnngar fnns nte, då antalet asylsökande är avhänggt världsläget m bedömnng är att det kommer att behövas ca 300 bostäder per år under de närmaste år kommunplacerade nyanlända flyktngar. I dagsläget har merpart av de tll Lund anvsade tllfällga uppehållstllstånd, tllstånd som är möjlga att bl längda. För Lunds kommun utgör antalet anvsade betydande del av de akut bostadssökande. Detta ökade bostadsbehov har nte kunnat utses har där httlls nte ngått kommuns långsktlga planerng. Arbete att fnna bostadslösnngar nyanlända, lkväl som att fnna tllvägagångssätt ett gerellt ökat bostadsbyggande, pågår. 20 DET VÄXANDE LUND

23 Hur Lund ska växa Hur mark ska hanteras Hur v tllgodoser bostäder alla september 2016 I Lund fnns det äv ett underskott av bostäder unga studter vlket gör det svårt dessa grupper att fnna bostad kommun. Hyresrätter är d upplåtelseform som är det främsta alternatvet de ekonomskt svagare grupperna det är där vktgt att säkerställa ett utbud av hyresrätter de grupper som nte kan eller nte vll köpa sn eg läghet. En annan grupp som också är behov av ökad flexbltet bland bostäder är äldre. När nvånarantalet ökar är det vktgt att matcha alla gruppers behov. Ett bostadsbestånd balans Sammantaget Lunds kommun utgörs drygt 30 proct av bostäderna av småhus ca 70 proct av flerbostadshus där delnng mellan upplåtelseformer på kommunnvå är ca 45 proct hyresrätter, 30 proct bostadsrätter 25 proct äganderätter. Det fnns dock stor varaton på d proctuella delnng berode på område att kunna uppfylla ambtoner om varaton bostadsbeståndet hela kommun, både lokalt stadsdelar er, är det vktgt att planerng utgå från det aktuella områdets delnng. Det kan tll exempel betyda planerng nblandnng av småhus stadsdelar stor domnans av flerbostadshus. Utbyggnads- bodestrateg Kommun har lgt lag om kommunernas bostadssörjnngsansvar (SFS 2000:1383) ansvar att planera bostadsbyggandet. Kommunerna ska ta fram rktlnjer bostadssörjnng varje mandatperod Lunds kommun har dessa rktlnjer formulerats som Utbyggnads- bodestrateg bostadspoltska mål, antag av KF Utbyggnads- bodestrategn, som ska aktualseras varje mandatperod, har tagts fram att effektvsera kraftsamla kommuns resurser tll prorterade utbyggnadsområd. Strategn är ett hållnngssätt tll hur utbyggnad av stad erna ska utvecklas. I dokumtet anges också kommuns bostadspoltska mål hur kommun arbetar markanvsnngar exploaterngsavtal. Lunds kommuns bostadspoltska mål Bostadsutbudet Lunds kommun ska karakterseras av ekologskt, ekonomskt socalt hållbara, högkvaltatva bostäder bodemljöer som kan tllgodose behov efterfrågan av bostad hos männskor som befnner sg olka faser av lvet, har olka preferser olka ekonomska utsättnngar. UTBYGGNADS- & BOENDESTRATEGI 2025 Läs mer Lunds kommuns Utbyggnads- bodestrateg (antag av kommunfullmäktge september 2016) oplasmer Bostadspalett Mångsdghet av hustyper, upplåtelseformer, läghetsstorlekar Uppmärksamma särsklda grupper: studter, ungdomar, äldre, socalt utsatta m.fl. Mnst 10% av hyresrätter på tdgare kommunal mark ska erbjudas kommun att tllgodose särsklda bostadsbehov 45% av nybyggnaton ska vara hyresrätter Attraktvtet Attraktva högkvaltatva bostäder bodemljöer Mötesplatser, rekreaton, tllgänglghet tll daglgvaruhandel kollektvtrafk bostadsområd Mljö Långsktgt ekologskt, ekonomskt socalt hållbart. Särskld vkt vd ergeffektvtet. Kostnadseffektva långsktga lösnngar avsede bodemljöer DET VÄXANDE LUND 21

24 Utbyggnadsutsättnngar Det behov av bostäder verksamheter som kommer att fnnas uppstå nom planperod, fram tll, kan tll stor del tllfredsställas nom befntlga sgränser utbyggnadsområd som redan är under planerng. I Lunds stad är tätnngspottal stor m det blr utmanng att lyckas erbjuda samma bredd av bostadstyper närngslvsetablerngar kommuns övrga orter på landsbygd där tätnngspottal är mycket mndre. Läs mer PM Stadsbyggnadsstrateger, www. lund.se/oplasmer Stadsutvecklng kollektvtrafknoder Det är vktgt att d utbyggnad som planeras s goms sker samspel d nfrastruktur kollektvtrafk som fnns eller planeras. Målsättnng måste vara att god kollektvtrafk ska fnnas på plats från början nya bostads verksamhetsområd att på så sätt stödja hållbar stadsutvecklng. Nya kollektvtrafknoder kan hjälpa tll att vtalsera stt närområde där tll exempel framtda spårvägshållplatser ny tågstaton sydvästra Lund (Källby) är exempel som kommer att lyfta göra respektve närområde mer attraktvt både bode verksamheter. Gerellt ska högst täthet prorteras de mest kollektvtrafknära läga. Långsktg valtnng av jordbruksmark Frågan om jordbruksmarks bevarande har ntsferats sedan d nu gällande översktsplan antogs Från att fokus då låg på att särsklt bevara så kallad 10+ jord vlket motverade kvanttatv utbyggnad av de östra erna lgger fokus dna översktsplan mer på långsktg hållbar valtnng av jordbruksmark krng alla kommuns er. Så långt det är möjlgt ska all typ av jordbruksmark stället kunna bevaras exempelvs långsktg lvselssörjnng, klmatanpassnngsåtgärder eller möjlghet rekreaton. Kommuns er, byar landsbygd I Lunds kommun är trycket möjlghet tll tätnng främst påtaglgt Lunds stad. Södra Sandby, Dalby, Veberöd, Garp, Stångby övrga er har andra utsättnngar att utvecklas. I jämelse Lund har de, utöver d gemsamma närhet tll västra Skånes arbetsmarknad, äv mer eller mndre drekt närhet tll natur rekreaton, attrakton som bör tas tllvara. Utöver d kvanttatva utbyggnad som espråkas översktsplan från 2010 lgger fokus nu på att skapa attraktvtet utfrån orternas unka utsättnngar. Männskor etag söker sg främst tll storstadsområda västra Skåne där är utvecklngskraft svagare östra Skåne lkaså nctamtet att täta Lunds östra delar. För att motverka polarserng mellan stad landsbygd fnns det ett behov att äv stärka de mndre orternas attraktvtet dttet. En dttet som attraktv bodeort nära natur kan tll exempel vara ett komplemt tll västra Skånes större städer. Också olka typer av konceptbode kan vara ntressant, tll exempel kopplng tll besöksnärng, lantbruk eller annan typ av verksamhet. Förtätnngar orterna på landsbygd skulle dock, om dags bostadsutbud breddas, kunna bdra tll ökad attraktvtet, ett större underlag närngslv handel mer levande orter. Ifall de mndre erna på landsbygd mellan Österl Malmö/Lund, därbland de som lgger Lunds kommun, blr mer lvskraftga orter skulle äv skapandet av tydlg länk öst-västlg rktnng Skåne bl mer 22 DET VÄXANDE LUND

25 angeläg. Därgom skulle utsättnngar framtda persontrafk på Smrshamnsbanan bättras, d öst-västlga axeln stärkas ntressant framtda bostadsmarknad skulle bldas. Närhet tll natur, öpp lugn bykänsla plus goda pdlngsmöjlgheter skulle skapa goda utsättnngar ett attraktvt bode som kan erbjuda sådant som stad nte kan. I de mndre byarna påverkar VA-utbyggnadstakt de ekonomska utsättnngarna de sklda fastghetsägarna. Stadsdels- sctra som stärker dttet Eftersom många av dags stadsdels- sctra Lunds kommun är relatvt små vänder sg mer nåt än utåt kan det fnnas bättre strategska läg där utsättnngarna kraftfull stadsutvecklng effektv kollektvtrafksörjnng är goda. Ett hållnngssätt tll planerng är att nya stadsutvecklngsnoder får roll att erbjuda arbetsplatser, högklassg kollektvtrafk, servce handel an del av dags stadsdels- sctra får roll att ngå d socala nfrastruktur stärka de lokala möta bdra tll stärkande av områdets dttet. Förhållnngssätt stadsbyggandet Lunds kommun Koppla Barrärer byggs bort stråk av bebyggelse, grönstruktur rörelse stärks. Skapa noder Konctrera utvecklng tätnng längs stråk noder. Blanda Blandnng av både bostäder. verksamheter, servce kultur att få ett varerat utbud alla. Förädla Det unka platss pottal som utgångspunkt nya projekt. Förtäta Ska alltd ske utfrån rådande utsättnngar högst täthet kollektvtrafknära läg. Öppna upp Öppna upp etablera mötesplatser funktoner strategska läg. Strateger Lund kommuns er ska framöver främst växa gom tätnng så att stadsutvecklng sker resurseffektvt hållbart. Utbyggnad av Lunds kommun ska främst ske läg god tllgång tll kollektvtrafk att skapa hållbar utvecklng. Utbyggnader Lunds kommun ska främst ske gom tätnng så att jordbruksmark annan oexploaterad mark utan sgräns så långt som möjlgt kan bevaras bland annat långsktg lvselssörjnng klmatanpassnngsåtgärder. I de mndre erna kommun ska utvecklng utgå från orternas unka utsättnngar att kunna erbjuda kompletterande bodemljöer som nte fnns att tllgå Lunds stad. Tllkommande bebyggelse på landsbygd bör, om nte särsklda skäl elgger, placeras anslutnng tll befntlg bebyggelse. DET VÄXANDE LUND 23

26 Förtätnng Att tllgodose behovet av bostäder ytor verksamheter dgt som tllväxt sker hållbart blr utmanng Lunds kommun. Där tätnng är möjlgt ges dock goda möjlgheter att göra befntlga områd mer hållbara dgt som d ytmässga expanson begränsas. Förtätnng är nödvändg stadsutvecklngsstrateg att spara jordbruksmark nå ett sammanhållet resurseffektvt samhälle. Läs mer PM Förtätnng Lund, oplasmer Hög täthet stad behöver nte bara betyda tät bebyggelse utan äv mer funktoner på plats, ökad konctraton av männskor rörelser, mer grönska bättre nfrastrukturella kopplngar. För att lyckas skapa nära, tät grön stad är samutnyttjande av mark resurser ett måste. Varje nvesterng att täta ett område kommer leda tll flera följdverknngar nyttor, både d sklde helhet. Gom tätnng ges möjlghet att möta behovet av nya bostäder stor del av arbetsplatserna, stärka mötesplatser stadslvet, bygga bort barrärer, skapa funktonsblandade områd, utveckla de gröna värda, höja attraktvtet stärka ernas dtteter. Målet tätnng är att hushålla mark resurser dgt som det skapas socalt ekonomskt hållbara stadsmljöer som är attraktva, gröna känns trygga vår framtda geratoner. Hållbarhet gom tätnng Att begränsa d ytmässga expanson stärker utsättnngarna mnskad resursanvändnng klmatpåverkan. När fler männskor lever rör sg på begränsad yta kan exempelvs d utbyggda nfrastruktur användas av fler det fnns bättre möjlgheter hållbara transportel tack vare de kortare avstånd. Att blanda olka bostadstyper, arbetsplatser, kultur andra samhällsfunktoner gom tätnng ett samma område kan skapa mer lvskraftga offtlga rum trygghet sammanhållnng stärkta möjlgheter tll möt. En tätare mer blandad stad ökar också barns, äldres funktonshndrades utsättnngar att röra sg smljön vlket bdrar tll socal hållbarhet. Förtätnng kan äv bdra tll ekonomsk hållbarhet hushållnng av kommuns ekonom då ett högre utnyttjande av socal teknsk nfrastruktur så som skolor, parker, vägar VA blr möjlg. Dessa kan större utsträcknng utvecklas samutnyttjas stället att nya måste byggas. Förtätnng kan leda tll dyrare markprser när allt mer ska konkurrera om samma yta. Rsk undanträngnng av svaga grupper eller branscher behöver hanteras vetet. Förändrng kräver dalog ankrng Förtätnng kan ofta nnebära stora ändrngar d befntlga mljön. Det är där vktgt tdg dalog att få projekt väl ankrade. För att tätnng ska påverka de befntlga mljöerna så lte som möjlgt är det också vktgt att d sker utfrån platss egna utsättnngar så att resultatet blr lyckat man fullt ut skapar d attraktvtet de mljöer man eftersträvat. 24 DET VÄXANDE LUND Kompsaton högre belastnng Vd tätnng är det naturlgt att närmljön, de allmänna ytorna, oavsett om det rör sg om nya bostäder eller verksamheter, påverkas av ett högre användartryck. Fler männskor på samma yta skapar ett utökat behov av plats funktoner som kräver större ytor. Det är något som måste arbetas n ett tdgt skede planprocess så att ändrngarna resulterar nya trevlga stadsmljöer.

27 Vtalsera gom tätnng Gom tätnng skapas möjlghet att vtalsera områd bredda bostadspalett så att nga grupper utestängs från d nya bostadsmarknad. Förtätnng bör alltd hjälpa tll att vtalsera områd nte resultera att vss typ av bode eller verksamheter nte får plats. I de fall där äldre verksamhetsområd omvandlas är det vktgt att d typ av verksamheter som nte kan samlokalseras bostäder eller annan känslg markanvändnng stället får tllgång tll rodlad ndustrmark som tllgodoses på nya platser. Då ges verksamheterna möjlghet att fortsätta verka Lunds kommun. Förtätnng verksamhetsområd Förtätnng verksamhetsområd är ofta kopplad tll omvandlng av rodlade verksamhetsområd tll ett funktonsblandat stadsnnehåll både bostäder arbetsplatser. Vssa verksamhetsområd kan dock där det är möjlgt äv del tätas andra verksamheter, kontor eller servce. De ofta storskalga verksamhetsområda låg exploaterngsnvå kla hallbyggnader stora öppna ytor parkerng har allmänhet stor tätnngspottal. Möjlgheter såväl påbyggnader som tllbyggnader kan fnnas. Behovet av nya verksamhetsområd Lunds kommun ökar att hushålla mark nyttja rodlad verksamhetsmark bättre framtd bör d bl mer yteffektv nschad än dags. Kreatv omvandlng av ctrummljöer Tätorternas stadsdelarnas ctrummljöer är vktga delar ett stadsutvecklngsarbete som fokuserar på tätnng ädlng. Dessa mljöer har pottal att fungera som dynamska mötesplatser, dels nom området m också som tréer mötesplatser relaton tll omvärld. Förtätnng ska så fall hjälpa tll att stärka platss dttet attraktvtet bdra tll levande trygg mljö fler bostäder arbetsplatser mer servce, handel kultur. Förtätnng bostadsområd En stor tätnngspottal erna utgörs av många små tllskott d befntlga kvartersbebyggels. Det kan tll exempel handla om påbyggnader, vndsomvandlngar nya byggnader på parkerngsplatser. Äv ett vllakvarter större tomter kan ny bebyggelse små gränder kvarters nre bl attraktva tllägg. Illustratonsbld kvarteret Kryptan ctrala Södra Sandby. Äldre lägre bebyggelse ersätts ny högre som kommer att nnehålla både servce lägheter. DET VÄXANDE LUND 25

28 Förtäta mellanrumm En stor tätnngspottal fnns de stora outnyttjade mellanrumm stad. Mellanrum kan tll exempel vara öppna ytor mellan stora trafkleder bebyggelseområd. Förtätnng sådana läg är postvt d bemärkels att det då kan skapas nya värd ytor som sällan ses som värdefulla som vanlgtvs utgör barrärer mellan två områd. Gom boulevardserng av del trafkleder kommun, där de byggs om tll stadsgator, skulle det skapas nya ytor att bygga på d befntlga mark skulle kunna utnyttjas effektvare än d görs dag. Istället att vara barrärer som dag mnskar framkomlghet separerar områd åt skulle stadsstruktur som helhet kunna bndas hop på ett bättre sätt. Det skulle skapas utrymme nya bostäder, verksamheter, handel servce. Läs mer om vad balanserngsprncp är på www. lund.se/bygga-bo- -mljo/klmat-mljo--hallbarhet/ undersda-klmat-2/ balanserngsprncp Tät grön kommun Förtätnng pekas ofta ut som ett hot mot parker andra gröna värd stad. Varje sklt tätnngsprojekt kan leda tll prncpell kamp mellan olka ntress där det blr avvägnng mellan hög bebyggelsetäthet de gröna ytorna. För att Lund ska lyckas utvecklas tll blandad, tät grön kommun är hållnngssättet när det kommer tll tätnng gröna mljöer vktgt. Förtätnng Lunds kommun bör främst ske på andra ytor än parkmark högkvaltatva grönytor dast på grönytor när det vsats att alla andra alternatv är sämre ur ett hållbarhetsperspektv. Om tätnng ernas grönytor görs kan balanserngsprncps prorterngsordnng tllämpas, vlk handlar om att kompsera de värd som svnner eller skadas när exploaterng goms. En utvärderng av balanserngsprncp hur d kan applceras görs av Lunds kommun under Strateger Ny bebyggelse befntlga områd ska komplettera stärka platss dttet, attraktvtet bdra tll levande trygg mljö. Samutnyttja mark resurser största möjlgaste mån. Bostadspalett efter tätnng ska vara bred så att nga grupper utestängs. Förtäta befntlga verksamhetsområd planera nya tätare att hushålla befntlga resurser utnyttja mark mer effektvt. För särsklda verksamheter skrymmande behov, rsker eller rsk störnng ska särsklda verksamhetsområd erbjudas. I verksamhetsområd som omvandlas tll blandad stad ska befntlga verksamheter del kunna ntegreras ny bebyggelse. I nya utbyggnads- eller omvandlngsområd ska blandnng av funktoner såsom bostäder, samhällsservce, kultur verksamheter eftersträvas. Effektvare utnyttja befntlg byggbar mark längs tll exempel kommuns trafkleder gom boulvardserng omvandla dessa tll stadsgator bebyggelse. Om ernas grönytor planeras att tas anspråk vd tätnng kan balanserngsprncps prorterngsordnng tllämpas så att värd som svnner kan kompseras på bästa sätt. 26 DET VÄXANDE LUND

29 Närngslv verksamhetsområd En tätare stadsmljö, balans mellan dag- nattbefolknng, har goda utsättnngar att kunna bära ett vardagsnära servcennehåll som också bdrar tll attraktva arbets- bodemljöer. Att kunna erhålla tlltalande helhet att bo, verka besöka blr allt vktgare vd såväl männskors personlga val som vd närngslvslokalserngar. Funktonsblandat stadsnnehåll För många av de framträdande växande branscherna Lunds kommun fungerar funktonsblandade stadsmljöer bra skapar goda utvecklngsmöjlgheter, särsklt verksamheter som gynnas av att fnnas där det händer. Närhet tll kunder, samarbetspartners servce är attraktvt att fnnas välfungerade sammanhang efterfrågas av många anställda. För att få ett mer blandat stadsnnehåll behöver plats framtds mångfacetterade närngslv säkerställas på både kort lång skt. Förutsättnngarna ser olka ut kommuns olka orter. I Lund är kunskaps- nnovatonsdrvet närngslv ett sgnum planerng mer funktonsblandade stadsmljöer god. I stråket mellan Lund C forsknngsanläggnngarna MAX IV ESS Brunnshög planeras ett stort antal nya arbetsplatser som bedöms täcka behovet många år framåt. Funktonsblandat stadsnnehåll eslås också Öresundsvägs omvandlngsområde (Västerbro) sydvästra Lund (Källby). Äv om omvandlng av äldre verksamhetsområd resulterar höjd attraktvtet effektvare markutnyttjande fnns det också ett värde äldre lokaler, som ofta är bllgare, de arbetstllfäll som erbjuds sådana områd. De verksamheter som kan samlokalseras bostäder bör ges möjlghet att htta sn plats områda äv efter stadsomvandlng. Övrga verksamheter bör ges möjlghet att htta ny plats kommun. Läs mer PM Närngslv, oplasmer I andra delar av Lund erna är närngslvsandel sett tll dagbefolknng lägre m av stor betydelse attraktonskraft tllgång tll servce. Gom att täta krng stadsdelsctra ernas ctrala delar, gärna samordnat kollektvtrafktllgång, eftersträvas konctraton av männskor ett lättllgänglgt servcennehåll. Tätorternas lokala arbetsplatser är av stor betydelse utsättnngarna ett lokalt handels- servceutbud. Kommun har vktg roll som framträdande arbetsgvare de mndre orterna. Kommuns närngslv dag morgon Huvuddel av kommuns strax under arbetstllfäll fnns Lund. De branscher som sysselsatte flest personer Lund år 2015 var vård omsorg; socala tjänster, utbldnng etagstjänster. Sammanlagt omfattar dessa branscher mer än 50% av kommuns arbetstllfäll. Jordbruket är framträdande närngsgr Lunds kommun är av betydelse lvselssörjnng ur såväl ett lokalt som natonellt perspektv. Andel sysselsätta utgör dock mndre än 1% av kommuns arbetstllfäll. Mellan år , tdsperod då Lund drabbades av större varsel, uppgck öknng av antalet sysselsatta tll crka 3,3 %. En motsvarande utvecklng fram tll år skulle betyda strax under nya arbetstllfäll. Om utvecklng som skett de saste 15 år stället blr tongvande, då antalet arbetstllfäll kommun ökat ca 1000 per år, kan uppemot nya arbetstllfäll tllkommt fram tll år. Det fnns stor osäkerhet bedömnng av utvecklng av antalet sysselsatta då det tll exempel beror på konjunktur, allmän samhällsändrng teknkutvecklng. DET VÄXANDE LUND 27

30 Samrådsslaget tar höjd planberedskap lnje utvecklngstakt om crka 1000 arbetstllfäll per år eftersom effekterna av MAX IV ESS väntas ge tydlga avtryck närngslvsutvecklng. Vdare utgår samrådsslaget från branschdelnng krav på yta lk dags ett bedömt behov ersättnngsmark de verksamhetsområd som eslås stadsomvandlas. Precs som dag kommer avvägnngar att behövas göras över vlka verksamheter som kan ges plats, hänsyn tll d värdefulla åkermark. Samutnyttjande rum över td Fördelarna samutnyttjande är flera. Ekonomsk nnebär det att varje skld aktör behöver nvestera mndre ju fler man är som delar. Blandade samutnyttjade platser där flera olka verksamheter aktörer kommer närmare varandra kan också stmulera tll att nya kontakter knyts, nsprera tll nnovaton hjälpa tll att forma starka etagskluster. Samutnyttjande stärker trygghetskänslan när platser byggnader nte står tomma långa tder av dygnet eller under peroder av omställnng stadsnnehållet. Behov möjlghet fnns att ge andra aktörer tllfällg tllgång tll platser väntan på d nya användnng. Tllfällga upplåtelser kan också bdra tll kreatv mljö. För ekonomsk utvecklng närngslvets utvecklngsmöjlgheter är det vktgt att kunna erbjuda flexbltet tll exempel lokaltllgång. I funktonsblandad stad mnskar avstånd mellan målpunkterna vlket främjar gång- cykelresande, något som stärker hälsan. Andra ra samhällsvnster som kan kopplas tll samutnyttjande av lokaler platser är mnskade koldoxdutsläpp mnskade transportbehov när det byggs mndre. Ökande besöksnärng Enlgt nternatonella bedömnngar kommer det globala resandet tursm att växa 66 proct fram tll Resandet växer snabbast tll storstäderna m har äv stor pottal tll andra destnatoner. Ur sysselsättnngssynpunkt är turstnärng personalntsv ger möjlghet tll arbetstllfäll utan krav på flerårg erfarhet eller utbldnng. Tursms omsättnng antal sysselsatta nom besöksnärng Lunds kommun har ökat stadgt från år Under samma perod ökade omsättnng ungefär 50 % antalet sysselsatt 40 % att uppgå tll nära 900 årssysselsatta personer. Förutom sevärdheter, evemang besöksattraktoner kopplat tll natur- frluftslv, som lockar besökare turster, har Lund äv pottal att utvecklas som konfers- kongresstad utfrån det nternatonella närngslvet unverstetet. Kreatva närngar Kulturella kreatva närngar är växande allt vktgare del av närngslvet. Med kulturella kreatva närngar avses bland annat arktektur, flm, konst, ltteratur musk. En kulturell verksamhet kan vara vktg symbol plats, kommun eller regon. Kultur kan äv spela betydande roll nnovatonskraft andra närngar gom att skapa mljö ändrngsbäghet grogrund nnovaton. 28 DET VÄXANDE LUND

31 Framtda handel Efter år 2010 har utvecklng detaljhandelns omsättnng vart svag kommun. Köptroghet daglgvaror har vart stabl an sällanköp varerat mer. Förutsättnngarna handel servce Lund påverkas markant av skoltermnerna där folklvet tunnas ut under lov konsumton mnskar påtaglgt. E-handels andel fortsätter att öka dgtalserng ersätter delar av platsbehovet handel skrymmande varor sällanköp. Äv behovet av detaljhandelsyta väntas mnska, eller alla fall nte öka, när butkerna ntegrerar näthandeln sna koncept. Som konkurrsel blr ndvduell personlg servce allt mer framträdande del av handelns erbjudand. Värderngar, atttyder betede kommer att påverka handelsutvecklng m på vlket sätt är svårt att utspå. För närvarande är ntresset stort närproducerat. Trd pekar mot att det blr allt mer vktgt d lokala handeln att kunna erbjuda upplevelser personlg servce. Där återfnns d framtda handeln servc Lund stadsntegrerat, funktonsblandade stadsmljöer. Infrastruktur kopplngar Framtds bostäder närngslv utsätter god tllgänglghet, därbland välfungerande dgtal nfrastruktur. Lund har stor npdlng av arbetskraft där fnns det pottal att fler kommer att vlja bosätta sg kommun framtd. Fler nvånare ökad tllgång tll arbetskraft ger ökad köpkraft vlket leder tll ett växande närngslv m det nnebär också att plats närngslv behöver värnas bland annat kollektvtrafknära läg. Behovet av lättllgänglghet väntas öka betydelse, både dtgtalt geografskt. Dgtal nfrastruktur I td där allt fler tjänster blr dgtala blr det vktgt att Lunds nvånare etagare har god tllgång tll tllräcklg uppkopplng va ett väl utbyggt bredbandsnät. I Lunds kommun fnns det bredbandsstrateg som på övergrpande nvå slår fast hur kommun ska agera frågor om dgtal nfrastruktur. En utbyggnad av bredbandsnätet, där mnst 95 % av alla hushåll etag får tllgång tll mnst 100 Mbt/s år 2020, ska underlätta bdra tll långsktgt hållbar utvecklng. Frtt höghastghetswf eller L-F är betydelsefullt besökare närngslvet. Särsklda verksamhetsområd Äv om stor andel arbetsplatser kan bör lokalseras blandade stadsmljöer fnns det behov av rodlade verksamhetsområd verksamheter som på grund särsklda behov nte kan samordnas bostäder annan känslg markanvändnng. Idag fnns efterfrågan på verksamhetsmark de flesta av kommuns orter dgt som tllgång är mycket begränsad. Pågåde stadsomvandlngsprojekt av äldre verksamhetsområd gererar behov av ersättnngsmark äv om stadsomvandlngarna också ger nctamt tll tätnng av annan befntlg verksamhetsmark. Inrktnng är att verksamheter som behöver flytta tll följd av stadsutvecklng ska kunna htta sn plats kommun. Lund har därtll stor efterfrågan på verksamhetsmark äv om efterfrågan är ojämnt delad över kommun. Läs mer om bredbandsstrategn (antag av kommunstyrels ) se/bygga-bo--mljo/ bredband--t DET VÄXANDE LUND 29

32 Storlek på det framtda behovet av ndustrmark är svårbedömt bland annat berode på hur mycket befntlga verksamhetsområd som kan tätas vlket utfall dgtalserng/automatserngsvåg ger. Framtds tllverknng kommer se annorlunda ut, materalåtervnnng väntas öka mycket av handel servce flyttar ut på nätet. På efterföljande sdor presteras kartor som utom plats funktonsntegrerad stad äv vsar olka alternatv, storlek läge, framtda rodlad verksamhetsmark Lunds kommun. Alternatv nnebär att åkermark tas anspråk. Tllgång tll goda kommunkatoner goda pdlngsmöjlgheter har bedömts vara vktga lokalserngsfaktorer. Strateger God tllgänglghet närngslvets aktörer ntresster ska säkerställas plats närngslv prorteras statonsnära kollektvtrafknära läg. Tllgång tll dgtal, snabb uppkopplng ska fnnas hela kommun. Lund ska ha kontnuerlg dalog eträdare kommuns närngslv att gom samverkan kunna möta närngslvets behov d allt snabbare globala utvecklng. De etag som berörs när befntlga verksamhetsområd utvecklas tll blandad stad ska kunna htta sn plats Lunds kommun också framöver. Lund ska kunna erbjuda ett varatonsrkt utbud av lokalserngsmöjlgheter som möter ett mångfacetterat närngslvs behov; (från dé tjänstesektor tll produkton återbruk), gom att: - Närngslv som kan samlokalseras bostäder annan känslg markanvändnng ntegreras stadsmljön. - Särsklda verksamhetsområd rodlas bart de verksamheter/forsknng som kräver skyddsavstånd. - Stad erbjuds som testbed plats/lokaler StartUp värnas. 30 DET VÄXANDE LUND

33 LUND Funktonsblandat stadsnnehåll verksamhetsområd En planberedskap rodlad verksamhetsmark, det vll säga mark verksamheter som har behov av skyddsavstånd tll bostäder annan känslg markanvändnng, behövs samband de stadsomvandlngar av äldre ndustrområd som är på gång eller planeras. Därtll behövs möjlghet befntlga etag att utvecklas nyetablerngar som stärker kommun. Gom att kombnera pottal att täta verksamhetsområd vss tllgång tll ny verksamhetsmark blr planerng mer flexbel robust. Ytbehovet av rodlad verksamhetsmark är svårbedömt bland annat hänvsnng tll betydels av ESS MAX IV d snabba teknkutvecklng som pågår. För att ersätta de crka 120 hektar befntlg ndustrmark som eslås stadsomvandlng beräknas ett behov på omkrng hektar mark. Därutöver bedöms planberedskap på hektar utvecklng nyetablerng fram tll, bland annat spn off-effekter av ESS. TECKENFÖRKLARING Stadsutvecklng - tät grön blandad stad Stadsntegrerat närngslv Järnväg/spårväg respektve hållplatsläge Befntlgt verksamhetsområde som behålls Exploaterngsberedande planerng/ anläggnng/ännu ej fullt utbyggt verksamhetsområde Forsknngsanläggnngar Befntlg verksamhetsmark som stadsomvandlas Olka alternatv ny verksamhetsmark Utrednngsområde - tllsammans Staffanstorps kommun Utrednngsområde järnväg DET VÄXANDE LUND 31

34 I kartorna studeras möjlga alternatv, olka storlek läge, som svarar mot sklda verksamhetsbehov. Alternatv kan kombneras på olka sätt, alla redovsade ytor behövs nte att möta det bedömda behovet. Tradtonell, god tllgänglghet va det allmänna vägnätet erbjuds västra Lund Dalby. Större fokus på forsknng kan stället göra ett läge norr om Brunnshög, anslutnng tll forsknngsanläggnngarna, attraktvt. En annan frågeställnng är om Lunds stora etablerngstryck ska mötas krng stad, då behövs huvuddel av de eslagna områda krng Lund, eller om Dalbys geografska läge kan vara ntressant. Förslaget möjlggör fler etablerngar Dalby än vad dags efterfrågan ndkerar. Södra Sandby Veberöd eslås kunna möta ett etablerngstryck motsvarande dags. Garp har planlagd, ännu ej utbyggd verksamhetsmark som bedöms täcka behovet fram tll. SÖDRA SANDBY DALBY 32 DET VÄXANDE LUND

35 VEBERÖD GENARP STÅNGBY TECKENFÖRKLARING Stadsutvecklng - tät grön blandad stad Stadsntegrerat närngslv Järnväg/spårväg respektve hållplatsläge Befntlgt verksamhetsområde som behålls Exploaterngsberedande planerng/ anläggnng/ännu ej fullt utbyggt verksamhetsområde Befntlg verksamhetsmark som stadsomvandlas Olka alternatv ny verksamhetsmark Utrednngsområde järnväg Spårkorrdor Smrshamnsbanan DET VÄXANDE LUND 33

36 34 DET GRÖNA LUND

37 Det gröna Lund Lund ska vara egångare ebld nom hållbar stadsutvecklng arbeta aktvt hushållnng av jords resurser gom mer effektvt nyttjande mnskade utsläpp av växthusgaser. Lund ska fortsätta vara ledande nom hållbar mobltet gom att skapa effektvare mer hållbara transportsystem planerng fokusera än mer på utvecklad kollektvtrafk bättre utsättnngar gång- cykeltrafkanter. Lund ska bl grönare kommun där de gröna blå strukturerna utvecklas att möta väntade klmatändrngar dgt öka de rekreatva värda d bologska mångfald. Dags Lund ska vara det gröna Lund. Mål Lunds kommun ska mnska stt klmatavtryck utsläpp av växthusgaser ska mnska fortlöpande vara nära noll All resandeöknng Lunds kommun ska ske gång, cykel eller kollektvtrafk. D blågröna nfrastrukturs kvanttet kvaltet avsede rekreatva ekologska värd ska öka kommuns er på landsbygd. DET GRÖNA LUND 35

38 Klmatanpassnng D samlade nternatonella klmatforsknng (IPCC) vsar att männskans utsläpp av klmatgaser gererar klmatändrngar som slutet av detta århundrade nnebär stora ändrngar av klmatet jämt dag. Olka klmatscarer är tänkbara berode på om utsläpp sänks eller blr oändrade. Äv utvecklng snabbt sänkta utsläpp ner tll noll skulle leda tll allvarlga klmatändrngar, m som samhället sannolkt skulle kunna klara av att anpassa sg tll. En utvecklng utan sänknng av utsläpp, leder tll så kraftga klmatändrngar att ekosystem kollapsar samhälle, männska, djur natur utsätts stor fara. V måste där snarast sänka våra utsläpp ner tll noll dgt anpassa samhället tll de klmatändrngar som kan väntas. Läs mer PM Ett klmatanpassat Lund, oplasmer Männskans påverkan på klmatet landskapet är dessutom påtaglgt. De saste 200 års drastska ändrngar av landskapet har anspråktagt naturresurser trängt undan de gratstjänster (ekosystemtjänster) som ekosystem annars ger att ta hand om klmatet. Där har dags samhälle sämre grundutsättnngar att anpassa sg tll de klmatändrngar som sker. De klmatreglerande ekosystemtjänsterna behöver stärkas nom hela kommun långsktg mark- vattplanerng har stor betydelse mågan att möta väntade klmatändrngar. De största utmanngarna lgger att klmatanpassa landsbygd befntlga stadsmljöer. Värmeböljor högre temperaturer En väntad klmatändrng är att årseltemperatur höjs 3-4 grader Lund. Det kan bland annat nnebära rsker urbana värmeöeffekter, vattbrst torka. Städer som Lund, där stora delar är hårdgjorda, har lt måga att reglera övertemperaturer då kan det skapas så kallade värmeöar när soluppvärmda ytor värmer andra ntllggande ytor. Följd kan bl hälsofarlg de nedsatt hälsa, äldre små barn. Höga temperaturer är något som kan mldras gom bland annat mer växtlghet vatt stadsmljön. Lunds kommun, som tll stor del består av odlngslandskap, skulle kunna gynnas av ett varmare klmat längd odlngssäsong som följd m odlng är det avgörande att nederbörd kommer rätt mängd vd rätt tdpunkt. Peroder av torka kommer att drabba åkerlandskapet jordbruket hårt, särsklt eftersom landskapet är utdkat nte har mågan att buffra så mycket vatt n peroder av torka. Fler vattmljöer höga träd mldrar de höga temperaturerna äv på landsbygd. Ökad nederbörd som följd av klmatändrngar Som följd av klmatändrngarna väntas årselnederbörd öka kraftgt framtd. På sommar, trots att klmatet då väntas bl varmare torrare, kommer fler skyfall att nträffa an d största totala nederbördsöknng kommer att ske under vnterhalvåret väntad öknng på %. Följderna blr framallt ökad mängd dagvatt nom erna under vnterhalvåret översvämnngar som följd av skyfall under sommarhalvåret. Då Lunds kommun planerar att växa främst gom tätnng blr det utmanng att både planera mnska rskerna de stora regnmängder som kommer på kort td vd ett skyfall bättra dagvatthanterng som tar hand om vardaglga regn. Vd placerng av ny bebyggelse måste både d specfka plats vlka sammanhang som på- 36 DET GRÖNA LUND

39 verkar d översvämnngshänsede studeras. I de mndre erna kommun är bebyggelsestruktur glesare grönare vlket ökar möjlgheterna tll klmatanpassnng hanterng av dagvattnet, m de är fortsatt utsatta vd ett skyfall. Tätorterna påverkas mer av det omgvande landskapets måga eller omåga att buffra hantera vatt. Anpassnng tll klmatändrngarna En samhällsplanerng som respekterar bättre utnyttjar naturs stödjande reglerande egskaper behövs att framtds stad, landskap ska klara av väntade klmatändrngar dess följdeffekter. I ett framtda varmare blötare klmat är det vktgt att hårdgjord allmän platsmark, som gator torg, får mer grönska öppna vattytor form av dagvatthanterng att både bdra tll temperaturreglerng bättra d vatthållande mågan d allt tätare stad. Ett sätt att klmatanpassa odlngslandskapet vore att återskapa äldre vattmljöer som dels kan utnyttjas av jordbruket under torkperoder dels buffra vatt att mnska översvämnngsrsk nedströms landskapet vd kraftga regnperoder. Med rätt utformnng kan de åtgärder som görs klmatanpassnngs skull äv tlla kvalteter värd som både stad landsbygd har brst av dag, såsom ökad bologsk mångfald rekreatonsmöjlgheter. Ur Klmatolog nr 29, 2015 SMHI. Förändrng årseltemperatur slutet av sekelskftet nederbördsmängd under vntrarna utfrån två utvecklngsscarer jämt refersperod. ( ) Strateger Temperaturreglera bättra d vatthållande mågan erna gom mer grönska öppna vattytor på annars hårdgjord allmän platsmark. Utforma anpassnngsåtgärderna så att äv mervärd, som rekreaton, mötesplatser bologsk mångfald skapas. Planera ny bebyggelse stad utfrån plan som tar hand om skyfallsrsker hndrar översvämnngseffekter. Återskapa landskapets vattbuffrande måga, att få tllgång tll vatt torrperoder hndra översvämnngar nedströms landskapet under regnperoder. DET GRÖNA LUND 37

40 Energhushållnng Lund ska mnska utsläpp av växthusgaser tll nära noll år 2050 jämt 1990 års nvåer. Nya delmål kommuns mljöprogram, LundEko II, anger att klmatutsläpp ska mnska 80 proct tll De ambtösa klmatmål om ett fosslfrtt samhälle strävar mot ett samhälle som utvecklas tll både männskans naturs del. För att uppfylla de ambtösa klmatmål ställs det krav på ändrng hur man nyttjar resurserna det sn tur kan underlättas av hur man planerar stad. D stora utmanng stads- samhällsplanerng lgger att verklga mål om nollutsläpp dgt som Lund växer kraftgt. Läs mer PM Hållbar erg Lund, oplasmer Stads- sstruktur mnskat ergbehov God stadsplanerng blr nyckel arbetet att söka mnska nvånarnas totala ergbehov. Det ergbehov som återstår måste fyllas nybar erg spllvärme att nå de uppsatta mljömål om nollutsläpp. För att lyckas kan man gom stadsplanerng mnska de eteelser som kräver att ergtllsel sker. Av de klmatutsläpp som produceras nom Lunds kommuns gränser står transporter d övervägande största del. Behovet av transporter tllsel av erg tll byggnader kan mnmeras gom att det byggs tätt, funktonsblandat kollektvtrafknära läg. Förtätnng stad behöver gå hand hand utvecklng av d lokala närmljön. Det gäller att bättra luftkvaltet, tllgång tll grönska, ljud- ljusmljön, säkerhet tllgänglghet stad att få männskor att vlja bo kvar. I de mndre erna kommun kan lösnng vara annan. Där kan det naturnära bodet, skapandet av mer servce, att stmulera det lokala treprörskapet bättre kollektvtrafk vara det som får männskor att bo kvar på så sätt mnska stt vardaglga berode av stads utbud. Producerade klmatutsläpp(omräknat tll ton koldoxd) nom Lunds kommuns geografska område uppdelat per sektor. I beräknng ngår nte lundabornas konsumton av produkter som tllverkats utan kommuns gränser. Under 10 proct av el som används kommun produceras dag nnan kommungräns. Energeffektvare byggnader Nya byggnader bör placeras främst nom fjärrvärmeområdet måste framtd vara så ergeffektva att de under större del av året kan leverera mer erg än vad som används nom byggnad. D befntlga bebyggels är ett större problem då d regel har ett högre ergbehov. Energeffektvserngsåtgärder kan del vdtas samband allmänna upprustnngsåtgärder m ergeffektvserng måste avvägas mot ekonomska aspekter socala hänsyn så att rsk gtrferng (undanträngnng av grupper) motverkas. 38 DET GRÖNA LUND

41 Schematsk bld av stad som ett kretslopp - vsonsbld Brunnshög. Bld: Testbed Studos Förnybara ergkällor En utmanng att skapa framtds ergsystem är att bygga ut det nybara tllräcklgt snabbt, att dgt se tll så att erglagrngsystem kommer tllstånd att mark-, vatt- ergresurser används optmalt. Transportsektorn kommer att övergå från fossl erg tll mestadels el. Där måste d nybara el täcka n transportsektorns framtda behov. Energprodukton nom kommuns gränser är redan dag tll nästan 100 % nybar, gom fjärrvärme. Däremot har el som används hushåll verksamheter ofta ett fosslt ursprung. Efterfrågan på nybara klmatsmarta ergkällor ökar utvecklng är så kraftg att man nom snar framtd kan vänta sg att de på grund av sjunkande prser kommer att konkurrera ut de fossla ergkällorna. Dock är de nybara ergkällorna regel mycket mer ytkrävande där blr det utmanng att lösa de ytor som krävs. LundaEko II Lunds kommuns program ekologskt hållbar utvecklng Datum: Beställare: Kommunfullmäktge Utare: Kommunkontoret, strategska utvecklngsavdelnng Läs mer Lunda- Eko II (antag av kommunfullmäktge ) www. lund.se/oplasmer Spll- fjärrvärme Lund har unk möjlghet att framtd utnyttja spllvärme från forsknngsanläggnngarna MAX IV ESS dna möjlghet bör det planeras. De årlga volymerna spllvärme skulle kunna täcka femtedel av årsbehovet värmeerg tll byggnader Lund, Lomma Eslöv. D lågtempererade spllvärm som de två anläggnngarna kan bdra tll skulle väl möta de behov som fnns lågerghus eller framtds nära-noll-erghus, m det krävs ett separat lågtempererat nät. Lund har redan ett väl utbyggt fjärrvärmät att mnska klmatbelastnng bör ny bebyggelse, där det är möjlgt, främst tllkomma nom fjärrvärmeområd. Eftersom fjärrvärm Lunds kommun har låg klmatbelastnng skulle det också vara gynn mljön att ny bebyggelse planeras tätt nom fjärrvärmeområda Lunds stad, Dalby Garp att fjärrvärmätet kopplas hop byggs ut tll de er som dag saknar där bebyggels planeras tätas eller byggas ut. Vnd- solkraft Vnd- solkraft är två ergkällor som kan utnyttjas bättre Lunds kommun. Teknskt lämpade platser vndkraftsetablerngar kan bl emål prövnng. Detta kommer att utredas närmre tll utställnng utfrån det underlag vndkraft som togs fram ÖP 2010 som stora delar fortfarande är aktuellt. Som ett komplemt kan äv mndre verk bl ntressanta tllskott modern stadsbld dessutom smälta n bättre kulturlandskapet. Läs mer om vndkraft Lunds kommun, planerngsunderlag ÖP 2010, oplasmer 39

42 För solergn fnns det stor utvecklngspottal d urbana mljön där exempelvs tak eller fasader på ndustrbyggnader, p-hus eller flerbostadshus skulle kunna täckas solceller. Om alla tak Lunds kommun som har optmala hålland skulle få solceller kunde stora delar av Lunds nvånares elbehov täckas. Vd placerng utformnng ska hänsyn tas tll kulturmljön arktektur. Storskalga solcellsparker kan ha större nverkan på landskapet än vndkraft där bör de också prövas mot ntressekonflkter. Vdare utrednng om detta tas fram tll utställnngshandlng Solceller behövs att täcka framtds elbehov modlg kommer både hel del tak del mark att användas det ändamålet. Bogas Bogas behövs som drvel m äv tll ndustrverksamheter. Bogasprodukton från restflöd har gerellt mycket hög klmatnytta, eftersom bogas kan ersätta fossla bränsl dgt som utsläpp av växthusgaser från avfallsprodukterna kan mnska. Vd bogasprodukton uppkommer också rötrest som kan användas som bogödsel jordbruket. Restprodukter från jordbruket kan sn tur användas tll bogasprodukton. I ett längre tdsperspektv behövs planmässg beredskap rötgasanläggnngar. Behov av smarta framtda ergsystem Energomställnng kan vara nära fullbordad tll. Elkonsumter kan då vara elproducter byggnader ha låga ergbehov stället vara pluserghus. Fordonsflottan är säkerlg elektrferad tll mycket stora delar rest använder bobränsl eller andra alternatva drvel. Energsystem behöver bl smartare så att ergn på ett effektvt sätt kan dstrbueras dt d behövs bäst tllfället. Med växande andel nybar elprodukton växer äv behovet av erglagrng, tll exempel när produkton nte är fas elbehovet. Det pågår utvecklngsarbete att möjlggöra effektv lagrng av el batterer, tll exempel anslutnng tll bostäder. En elektrferad fordonsflotta kan fungera som ett erglager systemet. I Lunds kommun fnns det äv områd som skulle lämpa sg bra storskalg värmelagrng, hjälp av så kallad djupgeoterm, vlket skulle kunna kopplas tll ett befntlgt eller utbyggt fjärrvärmät. Strateger Planera tätt funktonsblandat kollektvtrafknära läg ökad erghushållnng mnskat ergbehov. Yt- ergeffektvt byggande ska stmuleras. Ny bebyggelse kommun bör där det är möjlgt främst tllkomma nom fjärrvärmeområd att mnska klmatbelastnng. Utöka fjärrvärmätet de er kommun där det saknas där ny bebyggelse planeras. I markplanerng göra plats utökad produkton av el från nybara ergkällor som behövs att täcka det utökade ergbehovet av el. Utnyttja djupt lggande akvfärer berggrund mellan Lund Staffanstorp att lagra värmeerg gom geoterm. 40 DET GRÖNA LUND

43 Mobltet Prognoser vsar på att Lunds nvånarantal kommer att växa relatvt kraftgt de närmaste decnerna, uppemot 2 % per år under de nästkommande 10 år. För mobltet planerng blr det utmanng att hantera tllväxt då man, om nget görs, kan räkna att resandet ökar ungefär samma takt. En kraftg bltrafköknng skulle nte bara göra det svårare att ta sg fram trafk utan äv påverka stads attraktvtet trvseln på offtlga platser männskors hälsa. Så länge fordonsflottan nte består av tll största del elfordon påverkas också klmatet, luftorngarna bullernvån. För att begränsa sådan utvecklng eslås ett mål om att all resandeöknng Lunds kommun ska ske gång, cykel kollektvtrafk. Detta är ett ambtöst mål, m det skulle ge tydlgt hållbar rktnng mnska negatva trafkeffekter av kraftg befolknngstllväxt. Målet kräver att Lunds kommun fortsätter att utveckla d goda grund v har vårt framgångsrka strategarbete Lunda- MaTs. Planerng nfrastruktursatsnngar Gom klok planerng kan Lund fortsätta vara kommun hög tllgänglghet, där stora delar av arbetsplatserna servceutbudet kan nås på kort td. En tätare stad kommun, där avstånd mellan bostad, arbete, skola frtdssysselsättnng är mndre, kan också på ett effektvt sätt mnska transportbehovet skapa utsättnngar mer hållbara transporter. Infrastruktursatsnngar bör fokuseras på hållbara transporter. För gång cykel handlar det om att skapa hög standard attraktvtet nätet som helhet. Särsklda satsnngar på snabbcykelstråk cykelgator är dock angelägna. Busstrafk bör utvecklas tätare avgångar ges högre prortet trafkmljön egna körfält prorterng korsnngar lgt tank tänk spår kör buss. Nästa steg är tystare fordon eldrft där resandeunderlaget är stort nog kan konverterng tll spårväg bl aktuell. Äv tågresandet bör ges bättre utsättnngar ökad turtäthet satsnngar på statonsmljöerna. Attraktva kollektvtrafknoder bra kopplngar tll övrgt kollektvtrafknät gång- cykelvägnät ger goda utsättnngar hållbar stadsutvecklng tätnng som främsta utbyggnadsstrateg. För att öka järnvägsnätets kapactet räckvdd kompletteras stambanan ytterlgare två spår, Smrshamnsbanan byggs ut, ett yttre godsspår avlastar Lunds stad från d ökande godstågstrafk. LUNDAMATS III Strateg ett hållbart transportsystem Lunds kommun Läs mer om hållbara transportsystem LundaMaTs III (antag av kommunfullmäktge ) oplasmer Läs mer PM Mobltet nfrastruktur, oplasmer Nollväxt bltrafk I Norge har Oslo flera andra större städer tecknat bymljöavtal stat, där övergrpande målet är att öknng av persontransporter ska ske gång, cykel kollektvtrafk. Gom avtalet erhåller stad fnanserng åtgärder nom just gång- cykelvägar kollektvtrafk. Avtal kan jämas stadsmljöavtal Sverge, äv om målsättnngarna Sverge nte satts lka högt. Lund bevljades stadsmljöavtal 2015, bland annat spårväg cykelåtgärder. Vancouver har sn transportplan 2040 satt ett mål om att 2/3 av resorna ska ske gång, cykel kollektvtrafk. Detta nnebär att blresandet totalt sett ska lgga kvar på samma nvå som dag, trots planerng prognos om fortsatt kraftg öknng av antalet nvånare stad. Mål fnns också om att blresandet per nvånare ska mnska 20% mellan DET GRÖNA LUND 41

44 Satsa på gångtrafk boulevardserng Gerellt sett har fotgängare, både r nu, getts lte utrymme stadsrummet trots att de ofta är flest tll antalet att nästan alla resor börjar eller slutar tll fots. Gång är nte bara ett hållbart hälso sätt att flytta sg, gåde männskor bdrar också tll ökat stadslv vlket skapar ett tryggare ntressantare Lund. Det är där av stor betydelse att tllgodose fotgängarnas behov planerngsprocess. Det handlar oftast om att göra många små saker rätt, snarare än några staka stora nsatser. I stadskärnan, vss mån äv stadsdels- sctrum, kan det dock vara lämplgt att ta större helhetsgrepp. Gåde är långt från homog grupp. Det är där vktgt att mljöerna utformas både unga, gamla eller personer olka funktonsnedsättnngar. Gatumljöerna dag är stor utsträcknng utformade på bltrafks vllkor. Behaglgare trafkklmat sänkta hastgheter mer utrymme gåde, m också cyklster kollektvtrafk kan uppnås gom boulevardserng. Boulevardserng nnebär att gator stor bldomnans omvandlas tll stadsgator, evtuellt tätade ny bebyggelse, blr gång- cykelvänlga stråk höjda rekreatva ekologska värd form av exempelvs trädplanerngar eller annan grönska. Med fler personer som väljer att gå, cykla eller åka kollektvt kan framkomlghet gatunätet öka, så att äv resterande bltrafk kommer fram smdgt trots mnskat gaturum sänkta hastgheter. Förutsättnngarna upplevelserna både fotgängare cykeltrafkanter skulle bl bättre, både tvärs längs dessa stråk. I bld nedan vsas ett slag där fotgängare eslås extra hög prortet stadskärnan, längs Kunskapsstråket de större stadsutvecklngsområda vlka gator som ur trafkmljösynpunkt är aktuella att boulevardsera. Bland annat pekas Sandbyväg, Svshögsväg Kävlngeväg ut som lämplga gator. Äv Norra Rng pekas ut som ett aktuell sträcknng, fast detta trolgtvs är aktuellt st på längre skt. 42 DET GRÖNA LUND Områd där fotgängare eslås ges extra hög prortet gator som bör boulevardseras att uppnå bättre trafkklmat.

45 Cykelkommun 2.0 Lund är Sverges främsta cykelstad under de saste 20 år har cyklandet ökat ungefär samma takt som befolknng. Cyklster elcykel lastcykel blr allt vanlgare öppnar upp nya möjlgheter. Jämt ett cykelland som Holland eller cykelstad som Köphamn fnns det pottal att höja attraktvtet ytterlgare Lund. Ett cykelnät bör vara fnmaskgt att kunna erbjuda korta ga resor tll stads olka målpunkter. Samtdgt fnns anlednng att skapa herark peka ut några stråk som särsklt vktga. Detta har gjorts sedan några decner tllbaka ett antal huvudcykelstråk namngvna efter olka färger. En översyn av dessa stråk eslås att koppla stråk bättre tll eslagna stadsutvecklngsstråk -noder stad tll erna runt omkrng. Någon eller några av dessa stråk skulle också kunna utformas som snabbcykelstråk, extra hög framkomlghet standard. Alla stråks sträcknngar standard behöver dock utredas ytterlgare nnan beslut om ändrngar fattas. Förslag tll huvudcykelstråk nom Lunds kommun. Cykelbanor är det bästa sättet att skapa god framkomlghet säkerhet cyklster, fortsatt utvecklng av det befntlga nätet är angeläget. Cykelbanor ger hög standard cyklster, m det är nte möjlgt att ordna längs alla gator. Sänkta hastgheter blandtrafk nande av cykelfartsgator, där cyklster blster samsas om samma yta m höjd standard cyklsterna, är andra sätt som underlättar cyklsterna. Hela-resan-perspektvet måste beaktas stor vkt bör äv läggas på bra cykelparkerng både kort- långtdsuppställnng. Gom att vetet prortera upp cyklsts färdväg upplevelse planerng, öka nvesterngarna cykelsystemet ta hänsyn tll d allt mer varerade cykelflottan, kan v närma oss holländsk nvå på cyklandet. Detta gäller nte bara Lunds stad, utan äv nom mellan övrga större er. Att utveckla det regonala cykelsystemet är vktgt såväl arbetspdlng som rekreaton tursm. DET GRÖNA LUND 43

46 Starka kollektvtrafkstråk buss spårväg Bussresandet har ökat kraftgt Lunds kommun under de saste decnerna vlket bland annat är ett resultat av kontnuerlgt utvecklngsarbete omfattande satsnngar. Det har under års lopp etablerats ett antal stråk stad som kan betecknas som starka kollektvtrafkstråk, se karta nedan. För både stads- regonbuss är det vktgt att det fortsatt utvecklas ett stråktänk, både på kort på lång skt, då tydlga stråk skapar långsktga utsättnngar bostäder, arbetsplatser servce vlka sn tur skapar ett större underlag kollektvtrafk. Med större samverkan mellan kollektvtrafkplanerng bebyggelseplanerng kan långsktga stråk gynna mljömässgt hållbar stadsutvecklng. Med planerad trafkstart 2020 kommer spårväg bl ryggrad kollektvtrafk Kunskapsstråket koppla samman Lund C Brunnshög. Inga beslut om ytterlgare etapper har tagts m ÖP2010 fnns flera spårvägsreservat angvna. Flera av dessa bedöms fortfarande ha pottal framtda utvecklng av kollektvtrafk, som spårväg eller superbusskoncept som BRT (Bus Rapd Transt). Starka pottellt starka kollektvtrafkstråk. Lunds kommun Skånetrafk samverkar att kunna elektrfera hela stadsbusstrafk Eldrft möjlggör tystare trafkerng, utan lokala utsläpp av luftorngar, tll nytta både resärer omgvnng. Det är angeläget att Lund följer deltar utvecklng krng bränsle motorteknk, eftersom dessa befnner sg stark utvecklngsfas. 44 DET GRÖNA LUND

47 Spårväg Lund C - ESS planeras trafkstart 2020, ändhållplats på Clemstorget vd Lund C. Järnväg som regonal ryggrad Tågresandet Skåne har dubblats sedan mllneskftet, rätt nsatser fnns pottal fortsatt öknng. Ökad turtäthet är vktgt att nå ett ökat resande, vlket kräver ökad kapactet det skånska järnvägssystemet. Gom att komplettera Södra stambanan två nya spår norr söder om Lund C, antng markplan eller tunnel, skapas utrymme fler snabbare regonaltåg höghastghetståg norrut mot Stockholm söderut mot kontnt. Dna utbyggnad nnebär stora utmanngar Lunds ctrum. Järnvägsnätet bör också utvdgas Smrshamnsbanan att koppla samman östra västra Skåne. Gom att knyta Dalby Veberöd närmre Lund, Malmö Köphamn kan dessa er bl än mer attraktva platser att bo verka. Smrshamnsbanan skulle kopplas tll Lunds ctrum de stora arbetsplatserna längs Kunskapsstråket gom etablerng av spårväg Dalby-Brunnshög-Lund C. Äv statonsmljöerna måste erhålla särsklda satsnngar att öka resandet, särsklt Lund C som kollektvtrafks vktgaste knutpunkt Lund ca tågresärer varje dag. Pottal fnns också att utveckla statonsmljöerna Gunnesbo Stångby, kommande pågatågstaton sydvästra Lund (Källby) på längre skt Dalby Veberöd. Södra stambanan trafkeras av ett stort antal godståg gom Lunds stadskärna, vlket orsakar olycksrsker, buller luftorngar. Det fnns dagsläget nga statlga planer på ett yttre godsspår m som kommun är det fortsatt angeläget att planera ett yttre godsspår som skulle elmnera de påtaglga mljöstörnngar rsker som godstrafk orsakar stad. DET GRÖNA LUND 45

48 Hållbar vägtrafk Med planerngsnrktnng att det gomsnttlga blanvändandet per nvånare ska mnska, ett mål LundaMaTs III, fnns det ng anlednng att gerellt öka kapactet framkomlghet på Lunds gatunät. Med målsättnng om att all resandeöknng ska ske gång, cykel kollektvtrafk blr detta än tydlgare. Bltrafk kan snarare vssa befntlga områd behöva prorteras ner att skapa bättre framkomlghet säkerhet de mer hållbara trafkslag. Samtdgt fnns det utbyggnadsområd som växer så kraftgt att det kan bl nödvändgt att komplettera vägnfrastruktur trots ambtösa mål om hållbart resande. Detta är särsklt tydlgt nordöstra Lund, där Brunnshög på skt väntas ha upp emot bode, anställda studerande. Där planeras nya av- påfarter vd Ideon, på längre skt äv ny trafkplats vd ESS, vlka ska betraktas som vägreservat. I översktsplan från 2010 pekades vägreservat ut mellan E22 E6 norr, mellan väg 108 Åkerlund & Rausngs väg söder. Idag bedöms behovet av dessa bndelser som osäkert. Dessa bndelser ges där nte längre status vägreservat översktsplan m kan komma att aktualseras framtda utrednngar behovsbedömnngar, exempelvs d djupade översktsplan Lund Sydväst (Källby) där behov lokalserng av kopplng tll väg 108 kommer att studeras. Föreslagna reservat väg, järnväg starka kollektvtrafkstråk Parkerng Lokalserng, utformnng prs på parkerng har stor betydelse hur många som väljer att resa bl där behovet av ytor bluppställnng. En god utformnng marknadsmässg prssättnng av blparkerng är där vktga god stadsmljö. Behov fnns att ta fram övergrpande parkerngsstrateg där dessa frågor behandlas mer ngåde. Utvecklng nom parkerngsområdet går snabbt varpå parkerngsnorm bl cykel bör revderas jämna mellanrum. 46 DET GRÖNA LUND

49 Informaton betedepåverkan Parallellt d fysska planerng är det angeläget att arbeta aktvt betedepåverkande åtgärder kombnaton fysska lösnngar att ändra resebeted. För att öka kunskap om, uppmuntra tll, ett hållbart sätt att resa används Moblty managemt som metod. Inom Moblty managemtarbetet används åtgärder som nformatonssprdnng, dalogarbete kampanjer att vsa på alternatva sätt att transportera sg på nsprera tll nya sätt att resa. Det är vktgt att Moblty managemt tllämpas hela planerngsprocess fnns som röd tråd från övergrpande planerng tll gomande valtnng. Det relatvt nya begreppet Moblty as a Servce (MaaS) eller Transport som tjänst öppnar upp möjlghet att va dgtala plattformar bättra kommunkaton krng hållbara transporter så delande av fordon, samåknng hållbart resande främjas. Framtds fordon resor Eldrvna blar kommer framtd sannolkt att utgöra stor del av fordonsflottan. Nya fordon öppnar upp nya möjlgheter ställer dgt nya krav på nfrastruktur där exempelvs eldrvna blar, äv cyklar, behöver laddnngsplatser. Det fnns äv högt ställda väntnngar på att framtds fordon är helt självkörande. Varerande scaros dskuteras, från stora fordonsflottor taxsystem, tll prvatägda blar som kör tll målpunkt m kan parkera själv på annan plats. Självkörande elfordon skulle äv kunna öppna upp högkvaltatva kollektva transportel kopplade tll de delar av kommun som nte har tllräcklgt befolknngsunderlag ett acceptabelt turutbud buss. Av allt att döma kan självkörande blar av något slag väntas bl vanlgt ekommande framtd, m när detta sker råder det mycket delade mngar om. Konsekvserna trafksystemet samhället kan bl både postva negatva. Eldrvna fordon har uppbara samhällsvnster som mnskat buller- mljöpåverkan m mnskar nte problem som bltrafk vad gäller markanvändnng trängsel på gator vägar om blnnehavet per person blr det samma som dag. D kommunala planerng bör aktvt ta del av utvecklng skapa ett flexbelt transportsystem som på bästa sätt kan hantera ändrade utsättnngar nya möjlgheter som uppkommer td. Strateger Fokusera stads ernas utvecklng stråk att mnska transportbehov bättra utsättnngarna hållbart resande. Ge fotgängar större kvaltatva utrymm stadsrummet att tllgodose deras behov öka trygghet attraktvtet. Höj standard cykelnfrastruktur att öka framkomlghet trafksäkerhet att lyfta cyklandet tll högre nvå. Fortsätt utveckla prortera kollektvtrafk efter ett tydlgt stråktänk koppla samman tågtrafk regonal busstrafk gång- cykelstråk d lokala busstrafk. Planera ett yttre godsspår att framtd kunna elmnera mljöstörnngar rsker som godstrafk orsakar stad. Boulevardsera bldomnerande huvudgator skapa tätnngsmöjlgheter, bättre framkomlghet, säkerhet attraktvtet mer hållbara färdssätt. Ta fram övergrpande parkerngsstrateg kommun utveckla parkerngsnorm kontnuerlgt. Utveckla arbetet Moblty managemt hela planerngsprocess att främja hållbart resande. DET GRÖNA LUND 47

50 Stadsbyggnadskontoret Teknska valtnng Grönstruktur- naturvårdsprogram Lunds kommun Grön nfrastruktur ekosystemtjänster Förutsättnngarna Lunds kommun att kunna möta klmatändrngar, ra luft vatt dgt se männskor rekreatonsmöjlgheter är ett drekt resultat av hur erna dess gröna nfrastruktur planeras byggs. Gom kunskap om vlka mljöer männskor, växter djur behöver att kunna samexstera kan man välja att rusta sg framtds utmanngar. Lund är av de mest tätade städerna Sverge, sett tll grönyta per nvånare grönytornas andel av sarean (SCB, 2015). Stad har många små grönytor m få stora. Närområdet krng Lunds stad domneras av ett ntsvt brukat jordbrukslandskap lte tllgänglga rekreatonsytor. Där är det av stor vkt att värna de allmänt tllgänglga grönytor som fnns kommer att skapas att äv framtd kunna erbjuda stads nvånare bra möjlgheter tll närrekreaton naturupplevelser. God tllgång tll parker naturområd är utsättnng ett rkt hälso stads- slv. Läs mer PM Grön nfrastruktur ekosystemtjänster, oplasmer Grönstruktur- naturvårdsprogram Lunds kommun - bevarande utvecklng Antaget av kommunfullmäktge A - programdel Läs mer Lunds kommuns Grönstruktur- naturvårdsprogram (antag av kommunfullmäktge ) www. lund.se/oplasmer Vd tätnng är det vktgt att låta andra värd än de kortsktgt ekonomska ta plats att kunna utveckla Lund tll hållbar, jämställd attraktv kommun. Naturmljö Naturlandskapet är ständg ändrng under stor påverkan av männskor. Lunds kommun består av ett kulturpräglat landskap där männskor har levt verkat århundrad därgom påverkat dess utformnng, nnehåll bologska mångfald. Lunds landsbygd är ara många olka ntress, det är plats där männskor bor, vstas verkar, m också bologskt vktg plats flera växt- djurarter. Med sn högproduktva åkermark ryms både storskalgt jordbruk nrktat på växtodlng väster jordbruk nslag av djurhållnng öster. En stor del av kommuns naturområd är prvatägd mark många markägare drver etag nom exempelvs jordbruk, skogsbruk, jakt tursm. Det är vktgt att det fnns balans mellan allmänhets nyttjande av prvatägd natur markägarnas möjlghet att drva verksamhet. Framtdsutmanngarna Lunds kommun handlar tll stor del om att balansera ntressa på landsbygd. Naturs värd produkton av ekosystemtjänster måste värnas stärkas dgt som man ger utsättnngar det frluftslv, d produkton de samhällsnyttor som också är berode av landsbygd. För att hejda lust av bologsk mångfald behöver habtat utvecklas, utökas, bättras knytas samman så att lvsmljöer dessa arter blr sammanhängande nätverk av värdefulla mljöer som är sammanlänkade korrdorer eller sprdnngsöar, utan oöverstglga hnder barrärer. Ett arbetssätt att lyckas dna ambton kan vara att systematskt bedrva ett strategskt naturvårds- vattvårdsarbete. För att göra detta på ett effektvt sätt presteras dna översktsplan strateger utvecklng av kommuns gröna nfrastruktur. I övrgt har Lunds kommun ett Grönstruktur- naturvårdsprogram som behandlar bevarande, utvecklng skötsel av natur-, rekreatons- parkområd kommun. En uppdaterng av detta program, Grönprogram Lunds kommun, tas just nu fram samråd planeras att hållas under höst DET GRÖNA LUND

51 Grön nfrastruktur som värdeskapare På samma sätt som trafknfrastruktur måste planeras sammanhängande att fungera är det vktgt att äv d gröna nfrastruktur planeras på ett strategskt sätt. Ett sammanhängande nätverk av värdekärnor grönstråk av tllräcklgt god kvaltet storlek behöver skapas stad på landsbygd. På så sätt kan man skapa utsättnngar att ekosystem kan fungera producera de ekosystemtjänster som männskan är berode av. Ett sammanhängande nätverk av blå-gröna mljöer kan höja rekreatonsvärda nära bostad, m kan också skapa lvsmljöer sprdnngsvägar växter djur på så sätt bdra tll rk bologsk mångfald hela kommun. Lunds stad har många små grönytor få stora m gom att knyta samman ytorna blågröna stråk kan sårbarhet mnskas de rekreatva ekologska värda höjas. Grönytor kan också nyskapas samband stadsutvecklngsprojekt. En mångfald av blå-gröna mljöer erna är stor tllgång kommunnvånarna dessa värd måste stärkas takt att kommun växer. En grön nfrastruktur av tllräcklg kvaltet kvanttet där de olka ytorna är sammanlänkade kan bdra de ekosystemtjänster som behövs att göra tät stadsbebyggelse funktonell attraktv att bo. De gröna mljöerna stad skapar nte bara ekologska klmatmässga värd utan äv ekonomska värd. Att skydda stads gröna kaptal, det vll säga grönytorna, nvestera grönblå nfrastruktur är lönsam nvesterng. Gröna blå strukturer stad skapar rekreatonsvärd, stödjer d bologska mångfald, rar luft från hälsofarlga luftpartklar, producerar syre, sänker bullernvåer dröjer rar dagvatt. Gom strategska nvesterngar grön-blåa strukturer god valtnng, skötsel, drft underhåll kan v bygga ett robust samhälle hög motståndskraft mot klmatändrngarnas effekter. Gom att ntegrera d urbana grönskan bebyggels skapa multfunktonella ytor kan kostnaderna klmatrelaterade skador reduceras. Dna deskss redovsar ett slag tll grön nfrastruktur Lunds stad, d.v.s. d högsta skalnvån d mest grova struktur stads blå-gröna struktur. Dessa värdekärnor huvudstråk nnehåller de mest värdefulla ytorna rekreaton ekolog bör prorteras allra högst vd evtuellt motståde allmänna sklda ntress. Det är sta hand dessa ytor som stads blå-gröna framtdsnvesterngar bör göras att skapa hållbar stadsutvecklng som skapar goda utsättnngar de ekosystemtjänster samhället är berode av. DET GRÖNA LUND 49

52 Vsonsbld som vsar ett exempel på vad klare form av boulevardserng av Bryggaregatan Lund stad skulle kunna nnebära. Boulevardserng omfattar trädplanterng ängsyta som är multfunktonell fungerar dröjnng av dagvatt dgt skapar utsättnng ett rkare växt- djurlv, sänker fart på trafk utgör avskljande buffertzon mellan blar/ bussar oskyddade trafkanter. Underbyggnad på gång- cykelväg är ett luftgt bärlager stor porvolym som kan buffra stor vattvolym. Ekosystemtjänster bologsk mångfald Fungerande grön nfrastruktur, ett stads- landskapsperspektv, ger samhället ekosystemtjänster som bdrar tll lvskvaltet, god hälsa, attraktvtet skydd mot klmatändrngar. För att stadsmljön ska kunna erbjuda rk bologsk mångfald krävs att d gröna nfrastruktur kan erbjuda tllgång tll varerade lvsmljöer växter djur. Männskan samhället är på flera sätt berode av ekosystems funktoner tjänster. Luft v andas är fltrerad av växter, gröna ytor buffrar vatt som skyddar bebyggels från översvämnngar vårt fysska välbefnnande är delvs också berode av tllgång tll grönområd. Dessutom har naturbaserade lösnngar (nature based solutons) såsom öppna dagvattlösnngar, boulevardserng av gatumljöer, boflter, gröna tak, väggar anläggnng av nya pocket parks del fall vsat sg vara mer effektva, långsktgt hållbara bllgare än konvtonella teknska lösnngar. Boulevardserng, där trafkleder tätas omvandlas tll stadsmässga, multfunktonella ytor, kan tlla rekreatonsmässga ekologska värd dgt öka stads klmat-resls. För att kunna bdra tll fler ekosystemtjänster stad kan de boulevardserade gatorna ses ett artrkt varerat örtskkt som kan främja fjärlar, humlor bn dröja ra dagvatt. Grön nfrastruktur - aran ekosystemtjänster. Exempel på ekosystemtjänster som fnns eller kan utvecklas stad Lund. 50 DET GRÖNA LUND

53 Grön nfrastruktur landskapet I odlngslandskapet Lunds kommun fnns goda möjlgheter att bättra utsättnngarna d bologska mångfald gom att tll exempel återskapa nyskapa habtat, anlägga våtmarker odlngsfra trädbevuxna kantzoner. Utan strategskt nrktade åtgärder från samhället brukare av mark kommer d bologska mångfald landskapet att fortsätta utarmas. För att hejda d pågåde lust av bologsk mångfald Skåne Lunds kommun bör utsättnngarna befntlga habtat bättras knytas samman så att de olka arternas lvsmljöer blr mndre sårbara. Det behövs fungerande grön nfrastruktur d rurala mljön kommun att behålla d bologska mångfald de ekosystemtjänster som d bdrar. Då krävs det ett nätverk av värdefulla blå-gröna mljöer sammankopplade korrdorer sprdnngsöar utan hnder barrärer. En sådan grön nfrastruktur skulle nte bara hjälpa arterna att fnnas kvar sprda sg utan äv ge nvånarna Lunds kommun bättre tllgänglghet tll attraktva grönområd. Grön nfrastruktur ett landskapsperspektv (prncpell struktur). Struktur bygger på mer eller mndre sammanhängande gröna stråk bland steppngstones som knyter samman de vktgaste större värdekärnorna värdetrakterna rekreatva ekologska värd. DET GRÖNA LUND 51

54 Multfunktonella ytor stad För att tllgodose behovet av ekosystemtjänster som v männskor är berode av, är det avgörande att säkerställa tllräcklg kvaltet kvanttet värdekärnor grönstråk. Ett sätt att få n mer grönska, vatt ekosystemtjänster tät stadsmljö är att skapa multfunktonella ytor där samma yta kan fylla funktoner exempelvs dagvatthanterng, trafksäkerhet, rekreaton, växt- djurlv. Ökad urbanserng tätnng städerna ställer ökade krav på att få n fler funktoner på samma yta. Vd gomtänkt gestaltnng av de offtlga stadsrumm kan de få fler rekreatva ekologska funktoner än dag, äv om stad tätas. Utformnng av dessa tllkommande offtlga ytor ekologska rekreatva värd kommer att vara vktga att kunna lyckas bygga attraktv, tät grön stad. Frluftslv Frluftslv är ett samlngsbegrepp frtdsaktvteter som goms utomhus, allt från vandrng cykelturer tll rdnng bad. Aran som behövs dessa aktvteter är tll stor del offtlga platser, parker, naturområd stränder. Möjlgheter tll ett aktvt frluftslv har stor betydelse Lunds kommuns attraktvtet det är där av stor vkt att kommun kan erbjuda ett varerat utbud av rekreatons- naturområd som fungerar väl många olka målgrupper. Samhällsvnsterna omfattar lång rad aspekter, nte mnst bättrad folkhälsa. Framtdsutmanngar Lunds kommun handlar tll stor del om att kommun lgger ett av landets mest tätbefolkade expansva områd låg andel allmänt tllgänglg grönyta per person, synnerhet Lunds stad. En ökad urbanserng tätnng ökad efterfrågan på snära natur väntas ge ett högre besökstryck sltage på befntlga rekreatons- naturområd. Detta ställer stora krav på robusta mljöer som kan klara ett stort besöksantal utan att lora kvaltet, m vsar också på behovet av att nyskapa snära rekreatons- naturområd. Naturområda på landsbygd, betonng på kommun östra del, utgör vktg resurs hela kommuns frluftslv då de kan erbjuda större naturområd mndre störnngar. Dessa områd har också rekreatva kvalteter som aldrg helt kan uppnås eller nära anslutnng tll stad kompletterar stads utbud. Där ställs det höga krav på befntlga nyskapade rekreatonsytor vad gäller kvanttet, kvaltet, nåbarhet tllgänglghet. 52 DET GRÖNA LUND

55 Strateger Förbättra tllgång, nåbarhet kvaltet på grönytor ett rkare hälsosammare stads- slv. Skapa nätverk av gröna mljöer tllräcklg kvaltet storlek att de ekosystemtjänster som männskan behöver ska kunna produceras. Planera valta d gröna nfrastruktur så att effekterna av d pågåde klmatändrng hanteras, stads påverkan på d globala uppvärmnng mnskas kostnaderna klmatrelaterade skador reduceras. Återskapa nyskapa habtat växter djur att bättra d bologska mångfald kommuns er odlngslandskap. Skapa ett nätverk av grön nfrastruktur stads- landskapsperspektv som sammanbnder vktga rekreatonsområd, värdetrakter värdekärnor. Skapa gröna ytor flera användnngsområd så att de offtlga stadsrumm behovet av ekosystemtjänster nom tät bebyggelse tllgodoses trots att samhället tätas. Förtätnng av kommuns er ska, så långt som möjlgt, ske på andra ytor än parkmark högkvaltatva grönytor. Om tätnng sker på grönytor ska kompsaton, så långt möjlgt, ske närområdet. Boulevardsera huvudgator trafkleder som har god pottal bra strategskt läge att stärka ernas klmatresls rekreatva ekologska värd. Underlätta borgarnas möjlgheter tll frluftslv rekreaton gom utvecklng av närrekreatonsområd ökad tllgänglghet tll dessa. Möjlghet tll stadsodlng utvecklas nyskapas så att områd flerbostadshus Lunds stad får tllgång tll odlngsmöjlgheter nom gång cykelavstånd från bostad. DET GRÖNA LUND 53

56 Vatt I takt att klmatet ändras lghet de prognoser SMHI gjort, som vsar på ökat antal dagar kraftg nederbörd öknng av d totala regnmängd, måste de teknska system som fnns kommuns er hanterng av dagvatt översvämnngar anpassas tll nya utsättnngar. Utöver klmatändrng ökad mer ntsv nederbörd som följd påverkar också urbanserng tätare bebyggelse mer hårdgjorda ytor möjlgheterna tll dröjnng rng av dagvattnet. Under sare år har flera städer Lunds närområde drabbats av kraftga skyfall efterföljande översvämnngsproblematk vlket tyder på att det är sannolkt att äv Lund kan drabbas av lknande skyfall framtd. Det blr utmanng ur vatthanterngshänsede att både bygga ut kommuns er gom tätnng dgt hantera klmatändrngarnas följdeffekter. Läs mer PM Vatt, oplasmer Lunds vatt Inom ram projektet Lunds vatt håller VA Syd, samverkan Lunds kommun, på att ta fram fem delplaner som syftar tll att säkerställa hållbar vattvaltnng. Lunds vatt kommer att utgöra ett bra planerngs- beslutsunderlag bdra tll ett effektvare arbete vattfrågor. Planerna kan också underlätta att ta hänsyn tll vattfrågor fyssk planerng beslut som berör mark- vattanvändnng. VA-utbyggnadsplan är plan hur vlk prorterngsordnng som kommuns va-utbyggnad kommer att ske. I plan lyfts bland annat frågan hur avloppsrngsverk dgt ska kunna hantera växande befolknng skärpta mljökvaltetskrav. Vattsörjnngsplan presterar hur vattresurser kan skyddas framtd på lång skt trygga vattsörjnng kommuns nvånare. Läs mer VA-utbyggnadsplan (antag av kommunfullmäktge ) www. lund.se/oplasmer Sjö- vattdragsplan beskrver hur kommuns sjöar vattdrag ska uppnå god ekologsk status. Sjöar vattdrag kan dels utgöra vktga drcksvattresurser m är också vktga männskor gom att de erbjuder naturupplevelser bologsk mångfald möjlgheter rekreaton, frtdsfske, tursm bad. Plan vsar också på hur ett långsktgt vattvårdsarbete bör bedrvas att säkerställa ekosystemtjänster, bologsk mångfald, mnska läckage av gfter, närngsämn reducera översvämnngsrsker. Dagvattplan håller på att tas fram behandlar hur ernas dagvatt bör hanteras hur befntlgt dagvattnät kan kompletteras öppna dagvattlösnngar att klara framtds utmanngar. Plan kommer att slås samman kommuns dagvattstrateg få tllhörande åtgärdsplan. Läs mer Sjö- vattdragsplan (antag av kommunfullmäktge ) www. lund.se/oplasmer Översvämnngsplan håller på att tas fram beskrver hur översvämnngsrsker vd höga vattflöd extremregn bör hanteras hur Lunds kommun kan öka sn motståndskraft mot klmatändrngarnas effekter. Som grund plan har översvämnngskarterng över kommuns större er tagts fram att säkerställa att de områd som rskerar att översvämmas nte bebyggs, eller att särsklda skadeebyggande åtgärder vdtas att möjlggöra byggnaton. 54 DET GRÖNA LUND

57 Översvämnngskarterng Lunds kommun LUND STÅNGBY Meter Maxvattdjup, 100årsregn m - Besvärande framkomlghet m - ej möjlgt att ta sg fram motorfordon. Rsk stor skada > 0.5 m - Stora materella skador, rsk hälsa lv SÖDRA SANDBY VEBERÖD Läs mer Vattsörjnngsplan Lunds kommun (antag av kommunfullmäktge ) www. lund.se/oplasmer DALBY GENARP Se läs om översvämnngskarterng kommuns er, se/bygga-bo--mljo/ vatt--avlopp/ oversvamnngsplan 55

58 Öpp dagvatthanterng Dags er det tradtonella sättet att hantera dagvatt - att leda bort det underjordska lednngssystem - är nte anpassat att kunna hantera de större nederbördsmängder som väntas framtd. Som komplemt tll lednngsnätet krävs det där ett sekundärt system öppna dagvattlösnngar som vd behov kan hantera mycket större vattvolymer än det tradtonella lednngsnätet. Det handlar om naturbaserade lösnngar dröjnng rng av dagvattnet nnan det rnner vdare mot recpt. Det kan lösas dagvattanläggnngar form av dk, dröjnngsdammar eller våtmarker m äv gröna tak eller mångfunktonella ytor som större del av td kan ha andra funktoner. Mångfunktonella ytor För ett effektvt markutnyttjande behövs fler mångfunktonella ytor där dagvatthanterng kan fungera tllsammans andra funktoner. En framtdsutmanng dagvatthanterng lgger att få samutnyttjade ytor att fungera väl tätad stad. Exempel på ytor som under kortare tdsperoder kan tllåtas att stå under vatt att skydda bebyggelse samhället vktga funktoner är grönytor, parker, fotbollsplaner torgytor m äv cykeltunnlar parkerngsytor. Vd kraftga /eller långvarga regn kan de magasnera dagvatt m huvuddel av td har ytan annan funkton. Då det ofta fnns brst på ytor som kan användas att hantera dagvatt är det vktgt att samutnyttja tllgänglga ytor så att de kan få fler funktoner. Ansamlngar av vatt på markytan blr ett problem när det orsakar skador på bebyggelse, andra värdeluster eller påverkar samhällsvktga funktoner. Vd större vattdjup fnns också rsk männskors hälsa lv. Vsonsbld som vsar ett exempel på hur Mästers park Lunds stad kan anpassas att kunna bdra ökad buffrngsmåga dagvatt. Bevara grönytor Då Lunds väntade befolknngsöknng framöver ska tas om hand främst gom tätnng kommer det att bl konkurrs om grönytorna. Grönytor erna bör, så långt det är möjlgt, ej hårdgöras eller bebyggas, dels att de behövs rekreatva ekologska värd m äv att de behövs framtda dagvatt- skyfallshanterng. Vatt stadsmljö Vatt stadsmljön är tllgång som kan skapa stora värd leda tll postva effekter. Gom att öka andel gröna (träd vegetaton) blå (vatt) nslag d urbana mljön skapas högre attraktvtet, rekreatonsmöjlgheter boplatser växter djur. Mljöpsykologska undersöknngar vsar att grönska vatt är två av de mest attraktva elemt god bebyggd mljö kan utöver stora ekologska värd äv bdra tll ökad lvskvaltet ökad robusthet mot klmat- 56 DET GRÖNA LUND

59 ändrngarna. Vd nyprodukton fnns möjlghet att säkerställa de naturlga systems måga att dröja ra dagvatt dgt som man skapar grönskande platser ett bra utomhusklmat. Vatt grönska bdrar tll levande stadsmljö. Anpassnng på landsbygd För att bdra tll hållbar vattvaltnng som mnskar de negatva samhällseffekterna av ökad nederbörd torka blr vktg åtgärd, både Lunds kommun grannkommunerna, att återskapa våtmarker, trädbevuxna skyddszoner krng sjöar vattdrag meandrande vattdrag på landsbygd. Med gomtänkt utformnng kan dessa landskapselemt skapa både ekologska rekreatva värd på landsbygd. Nya våtmarker kan också bättra jordbruksnärngs bevattnngsmöjlgheter vd torka bättra d allmänna acceptans jordbruksnärng. Strateger Komplettera dags lednngsnät ett öppet system dagvatthanterng att hantera ökade vattvolymer ökad ntstet frekvs. Öka andel multfunktonella ytor erna träd, vegetaton vatt där öpp dagvatthanterng kan fungera tllsammans andra funktoner stad. Skapa mljöer dagvatthanterng som mnskar de negatva följder av kraftgt regn dgt som attraktva platser ur rekreatva ekologska hänsed skapas. Öka landskapets vattbuffrande måga gom att återskapa nyanlägga våtmarker småvatt att mnska orngsrsker klmatändrngarnas negatva effekter. Återskapa nyskapa våtmarker habtat växter djur att bättra d bologska mångfald kommuns er odlngslandskap. Arter mljöer ekosystem som är hotade rskerar att svnna ska prorteras. DET GRÖNA LUND 57

60 58 DET NÄRA OCH LEVANDE LUND

61 Det nära levande Lund För de som bor, verkar eller besöker kommun ska Lund vara öpp, attraktv kreatv plats, d självklara aran gränsöverskrdande möt kontakter. Lund ska bygga vdare på sn möjlghet att skapa unka blandnngar av hstora nnovaton Lunds ctrum ska fortsätta att utvecklas som lvfull, överaskande ntressant plats. När Lund växer är det vktgt att det utformas socalt hållbara stadsmljöer åt d mångfald av männskor som fnns Lund. Goda lvsmljöer, heterog befolknng, ska skapas gom närhet tllgänglghet tll gröna mljöer, servce naturlga mötesplatser. Delaktghet nflytande blr självklarhet naturlg del av vardag. Lund ska vara det nära levande Lund. Mål Lunds kommun ska erbjuda attraktv helhet där alla nvånare kan känna tllhörghet, delaktghet stolthet över att bo kommun. De arktektonska kulturhstorska värda ska värnas utvecklas, dgt som nya skapas att stärka dttet. Lunds stadskärna ska vara d självklara mötesaran alla kommunnvånare dess unkum som spännande plats att bo, arbeta besöka ska stärkas. DET NÄRA OCH LEVANDE LUND 59

62 Stadslv möt I värld som blr allt mer ndvdualstsk, dgtal anonym fnns ett ökande behov att tllhöra ett sammanhang känna del något kollektvt. Utmanng är att skapa ett samhälle där alla männskor får lka möjlghet tll goda lvsmljöer oavsett vlket behov vlka utsättnngar de har. Jämlkhet, trygghet, delaktghet de fysska strukturerna stadsmljön är helt avgörande faktorer d levande attraktva stad. Läs mer PM Stadslv möt, www. lund.se/ oplasmer Möt relatoner Männskors gagemang samhällsfrågor växer fysska mötesplatser får större betydelse. För att gom stadsbyggande skapa ett attraktvt framtda samhälle är det vktgt att se stad kommun som ett nätverk av relatoner där det skapas goda utsättnngar möt skapande. Möjlgheter ntressanta möt relatoner attraherar både männskor etag har stor betydelse när ett framtda Lund byggs upp. Möt männskors välbefnnande kommer att bl framtda konkurrsfråga världs städer. Nya kontaktytor där man kan mötas blr nvesterng öpphet tolerans där männskor nkluderas, polarserng mnskar resultatet blr stad som upplevs tryggare. V befnner oss värld där professonella möt evt bygger stads varumärke höjer nvånarnas stolthet. Mötesndustrn erbjuder verktygslåda nyskapande samverkan samhället där närngslv, akadem, offtlg sektor, kultur nöjessektorn borgare möts på nya kreatva sätt framtds möjlgheter uppstår. Möt har äv stor kompetsmässg betydelse gom all d kunskap som flyttas tll ädlas på ort. Möt är verktyg att: stärka Lund som dynamsk plats stärka möjlghet fler att påverka stads utvecklng motverka polarserng tydlggöra vktga värd som måste få plats d tätnng som väntar kommun Dgtalserng Mycket av vårt socala lv har flyttat ut på nternet handel servce sker allt oftare dgtalt är där också allt oftare platsobundet. V har dock kvar behovet att mötas fysska platser kommer alltd ha stor betydelse stad m hur de utformas vlka funktoner de ska erbjuda kommer att ändras på grund av ökande dgtalserng. Männskors sökande efter ett sammanhang tllhörghet plus ett ökat gagemang samhällets utvecklng kommer att leda tll att det d framtda stad äv kommer att fnnas behov av nya former platser att mötas på utöver dags tradtonella. Det gemsamma rummet Det är mellanrumm stad erna som håller hop gör det urbana samhället möjlgt. I ett tätnngsskede där nya byggnader byggs befntlga områd är det vktgt att goda utsättnngar det gemsamma säkerställs. Eftersom mycket av stadsutvecklng framöver, nte mnst vd tätnng, äv kommer att drvas av prvata aktörer blr hållandet mellan det prvata det offtlga rummet extra angeläget. När man som nvånare använder stads olka rum ntera- 60 DET NÄRA OCH LEVANDE LUND

63 gerar andra männskor ska man känna sg välkomm där oavsett vem som äger plats. Kommun som koordnator stads utvecklng bör oftare kunna ta ett tydlgt ansvar samverkan andra aktörer bl garant utvecklng av det gemsamma rummets ytor, mötesplatser kvalteter. Sund aktv frtd För att främja fysska aktvteter stad därgom bdra tll socalt hållbar utvecklng är det vktgt att det skapas nfrastruktur av sammanhängande stadsrum ytor där männskor kan mötas, rekreera sg eller delta andra frtdssysselsättnngar. God tllgång tll platser eller ytor där man kan ägna sg åt fysska aktvteter, både spontant organserat, har postv nverkan på nvånarna ur många aspekter. Dels bättras folkhälsan av mer rörelse vardag m äv ntegraton kan underlättas av att personer olka bakgrund möts på ett otvunget sätt. Ytorna frtdsaktvteter bör vara väl sammanlänkade strategskt placerade närhet av bostäder, skolor, arbetsplatser ngslv, så att så många som möjlgt får drekt tllgång. Ett sådant sammanhängande nätverk kan del kopplas samman kommuns gröna nfrastruktur där multfunktonaltet skulle kunna stmulera rörelse, aktvtet avkopplng bdra tll att flera behov kan tllfredsställas på begränsad yta. Nöbbelövs mosse Knyta hop Nöbbelövs mosse Kungsmark St Hans backar Kunskapspark Höje å stråket Aktvtets stråket Knyta hop Aran, Kongress, Bjärredspark o St Hans backar Stadspark Botan Hardebergaspåret Råbysjö Aktvtetsnät där urbana rum aktvtet lokalseras strategskt där det redan fnns ntstet aktvteter dag. Prncp är att man alltd ska ha nära tll nätet att stråk laddas många funktoner platser. DET NÄRA OCH LEVANDE LUND 61

64 Kultur kreatvtet stadsrummet För att stärka kommuns attraktvtet som bodekommun är det vktgt att de kulturella kreatva närngarna ges mer utrymme att deras möjlgheter att utvecklas bättras. När kommun växer behöver äv platser dessa närngar utökas eller växa antal. Ett stort kulturutbud bdrar tll ett rkare stadslv där spontana möt mellan männskor kan ske. Det är där vktgt att passande faclteter kan erbjudas hela kommun. Faclteter kulturella kreatva närngar går ofta del att samutnyttja av flera aktörer går där att få tll gom tätnng. Ytor platser som har olka funkton berode på tllfälle kan ge kreatvtet större utrymme ntressantare former. Det är nte bara byggnader som kreatvtet kan äga rum utan det måste också beredas goda möjlgheter ett gem offtlgt lv på torg, parker andra platser d bebyggda mljön. Studter unga vuxna utgör ungefär tredjedel av kommuns befolknng vlket gör det extra vktgt att äv satsa på ett kulturutbud mötesplatser som passar d målgrupp. Tllgång tll bllga lokaler ger ett bredare kulturlv kommun som sn tur bdrar tll att öka kommuns samlade attraktvtet. Strateger Skapa fler nformella cke-kommersella mötesplatser att främja ntatv spontana tllfällga kultur- frtdsaktvteter. Arbeta ett aktvt samarbete mellan kommun, deella organsatoner, närngslv unverstet att gynna nya koncept mötesplatser. Skapa ett tllgänglgt sammanhängande nätverk av offtlga rum stad erna att skapa goda utsättnngar möt stmulera tll rörelse aktvtet. Satsa på ett större kulturutbud fler mötesplatser unga studter att få ett kreatvare stadsrum. Öka mångfald av lokaler offtlga mljöer kultur, kreatvtet upplevelser. 62 DET NÄRA OCH LEVANDE LUND

65 Vad är socal hållbarhet stadsplanerng Lund Vad påverkar arbetet d socala hållbarhet Ctrala utgångspunkt Socal hållbarhet Socal hållbarhet är vktg byggst att skapa ett välfungerande samhälle där männskor känner tllhörghet, trygghet ges lka möjlgheter tll goda lvsmljöer oavsett vlket behov eller utsättnngar de har. Bra vardagshålland skapas bland annat gom välplanerad ntegrerad stadsstruktur. Bodemljö Både rumslga socala åtgärder är nödvändga att åstadkomma socalt hållbara bodemljöer. Alla stadsdelar er bör nnehålla olka upplåtelseformer, vara attraktva att bosätta sg hålla hög kvaltet. Bodemljöns kvaltet är av stor vkt, främst de som nte kan eller har möjlghet att röra sg långt från hemmet där blr berode av god närmljö. Varerade upplåtelseformer, storlekar prsläg är nyckelfaktorer att nå socal hållbarhet jämlkhet nom bostadssörjnng bodemljön. Om det lokala bostadsutbudet är blandat ges männskor möjlghet att kunna bo kvar ett område äv fall deras lvsstuaton ändras. För att stärka ett områdes dttet dgt nya det utan att befolknngssammansättnng ändras är det angeläget att bra dalog s de som redan bor där. För socal hållbarhet är det vktgt att utvecklng anpassas efter de bodes ntress ekonomska möjlgheter. Socal hållbarhe EN DEL AV FÖRARBETENA TILL LUNDS NYA ÖVERSIKTSPL PM8 Läs mer PM Socal hållbarhet, www. lund.se/oplasmer Närhet tllgänglghet En ctral del när man planerar utvecklar ett samhälle att nå socal hållbarhet är att skapa närhet tllgänglghet som underlättar vardagslvet. Att tllfredsställa nvånarnas vardagsbehov skapa god tllgänglghet tll skola utbldnng, arbetsplats, frtdssysselsättnng eller butker vardagsnköp ger rättvsa möjlgheter skapar utsättnngar som bdrar tll d socalt hållbara stad. Gom att placera dessa samhällsfunktoner strategskt kan man knyta samman olka områd därgom uppmuntra tll rörelse nya möt. D fysska tllgänglghet är vktg, det vll säga möjlghet att ta sg tll från plats på ett kelt smdgt sätt m tllgänglghet kan också vara av ekonomsk socal art, det vll säga aspekter av kostnader ndvd upplevda socala hnder. Jämställd delaktghet dttet Som nvånare Lunds kommun ska man känna att man har möjlghet att påverka sn vardag samhällets utvecklng. Ges man möjlghet att påverka sna egna lvsvllkor får man också starkare känsla av delaktghet nflytande. Invånarnas delaktghet kan nnebära allt från dalog planerngsprocess tll att mer konkret delta utformnng av d fysska mljön. Det är vktgt att mäns, kvnnors, pojkars flckors olka erfarheter behov synlggöras tas hänsyn tll stadsplanerng. Gom ökad delaktghet planerng av exempelvs stads kommuns torg parker därgom utveckla dessa tll mötesplatser kulturella forum skapas känsla av gemskap, dttet stärks man känner ett ansvar mljön man lever rör sg. När plats dttet är stark lockas nya nvånare att bosätta sg där närngslvet utvecklas nya etablerngar. D starka dttet blr då konkurrsdel gtemot andra städer kommuner. DET NÄRA OCH LEVANDE LUND 63

66 Läs mer om barns rättgheter barnchecklstan på kommun--poltk/ mansklga-rattgheter/barns-rattgheter Barnperspektvet Barn använder de flesta mljöer ett samhälle m har gerellt sett ng, eller väldgt lt, möjlghet att påverka nnehåll utformnng. Det är vktgt att process gestaltnng av de offtlga rumm utformas så att hänsyn tas tll barns behov. Det är vktgt att barn unga så långt som möjlgt bereds möjlghet att vara delaktga påverka. Barn är unka ndvder ska nte betraktas som homog grupp som tycker lkadant upplever saker på samma sätt. I Lunds kommun fnns det av kommunfullmäktge antag strateg att stärka barns rättgheter, Barnets bästa. D tllhörande checklstan skall användas alla beslut gällande fyssk planerng så att barnperspektvet ytterlgare stärks d fysska planerng. Barnchecklsta 1. Påverkar beslutet barn? Oavsett svar på frågan ska det ges klarng av hur de berörs eller var de nte berörs. 2. Har barn fått uttrycka sna åskter? När barn fått uttryckt sna åskter ska de få uppföljnng. 3. Hur har barns bästa beaktats? Vd alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa komma främsta rummet. 4. Beskrv evtuella ntressekonflkter. När barnets bästa måste ge vka andra ntress bör kompsatorska åtgärder övervägas. Trygghet Känsla av trygghet handlar ndrekt om att ha kontroll över sn vardag när fler männskor är rörelse stadsrummet skapas gerellt upplevd trygghetskänsla. Otrygghet kan leda tll begränsnngar rörlghet frågan om vlka transportsätt eller vägar man väljer det offtlga rummet. Offtlga platser som erbjuder delaktghet någon mng kan ge postva effekter som mnskad känsla av solerng, samhet otrygghet. Det är där vktgt att gom planerng, del tllsammans nvånarna, skapa utsättnngar som underlättar stärker rörelsemönstr kommuns alla er. Det kan åstadkommas gom funktonsblandade stadsdelar, lättllgänglga mötesplatser goda kommunkatoner som gör att stad befolkas under större del av dygnet. Strateger Utveckla nya dalogmodeller att stärka borgarnas delaktghet planerngsprocess. Barn ska ges större utrymme större möjlghet att påverka de offtlga rumms utformnng nnehåll. Skapa utsättnngar stärkta nya rörelsemönster kommuns stadsrum ökad trygghetskänsla. Arbeta ett varerat bostadsutbud varje stadsdel kvarter vad gäller upplåtelseform, storlek prsläge att nå socal hållbarhet på bostadsmarkand. 64 DET NÄRA OCH LEVANDE LUND

67 Arktektur kulturmljö Det är vktgt att planerng tänka på hur befntlga mljöer påverkas vd utbyggnad tätnng. En utmanng blr att god planerng göra moderna tllägg som samspelar omgvande bebyggelse områd utan att de ursprunglga karaktärsdrag går lorade. Lund är kontrasternas stad där 1000 årg hstora blandas framtda vsoner. Att valta arktektur de kulturhstorska värda måste vara ctral del planerng så att befntlga kvalteter nte svnner, kanske extra vktg när Lunds kommun väntas växa gom främst tätnng. Att passa n ny arktektur Äv om det tll exempel nte byggs drekt närhet tll de äldsta mest bevarandevärda mljöerna ctrala Lund kan tätnngs effekter fler nvånare nya funktoner mötesplatser stad ha drekt eller ndrekt påverkan på de mljöer som dag anses vktga att värna om. Om plats tas anspråk bebyggs ska det som läggs tll eller ersätter tlla något. Det är av vkt att tllägg håller sg tll d rådande skalan. Detta gäller äv stads eller s ytterområd där landskapet möter bebyggels så att nya byggnader blr naturlg del av stadsbld stadssluett. Det betyder nödvändgtvs nte att nya byggnader arktektonskt måste efterlkna byggnader från äldre tdsepoker dock måste alltd relaton tll omgvnng upprättas oavsett om det gäller stadskärnan, erna eller verksamhetsområd. Ny arktektur, specellt kulturhstorskt vktga mljöer, bör alltd hålla sg tll det befntlga kommuncera omgvnng så att platss berkas av det nya tllskottet. Lunds spännvdd mellan det välankrade hstorska d nnovatva storstadsnära prägeln ger stor utvecklngspottal. Det är Lunds särart blandnng som måste stärkas arktektur nte specfk tdsepok som måste efterlknas att behålla utveckla de drag som är specfka Lund. Förhållnngssätt tll arktekturutvecklng Lunds kommun I Lunds kommun fnns det framtaget sju hållnngssätt stads- landsbygdsutvecklng vlka ska användas som hjälp stöd det daglga samhällsbyggandet vara vägledande all bebyggelse Lunds kommun. De ska vsa väg hur d arktektonska kvaltet kan hållas hög allt som byggs såväl stadskärnan, som ytterstad, erna byarna. Förhållnngssätt stads landsbygdsutvecklng 1. Inte avart utan särart Ny arktektur ska upprätta relaton tll platss själ arktektonska särart. 2. Inget tagande utan gvande Ny arktektur ska tlla värd utveckla plats där d upps. 3. Inte lkgltgt utan snnlgt Intressant arktektur lämnar nte besökar lkgltg utan stmulerar berkar sn omgvnng. 4. Inte underordnat utan nordnat Ur ett stadsbyggnadsperspektv ska alla byggnader vara lka vktga då de bdrar tll helhetsupplevels. 5. Inte provokatvt utan utmanande Utmanande står att själv- formsäkert gestalta ny bebyggelse ett eget uttryck. V måste våga utmana våra nvanda tankar pröva ny spännande djärv arktektur. 6. Inte otdslgt utan tdlöst Tdsaspekt får ofta ctral betydelse utvärderng av arktektur - de arktektonska kvalteterna står sg över td. 7. Inte behärskat utan balanserat Samhället ska utvecklas så att det råder balans mellan stad land, ctrum perfer, bode arbete. DET NÄRA OCH LEVANDE LUND 65

68 Behov av arktekturpolcy En mänsklg skala domnerar Lunds kommun arktektur är varerande vlket erbjuder höga upplevelsevärd som är vktga att bygga vdare på att behålla utveckla d nuvarande dttet. Där nytt möter gammalt skapas dynamk varaton. För att kunna arbeta mer målvetet d arktektonska kvaltén platsers attraktvtet värde behövs det arktekturpolcy Lunds kommun. Med hjälp av sådan skulle det bl klare tydlgare att kommuncera vlka nttoner vlk ambtonsnvå kommun har arktekturfrågor. Läs mer PM Arktektur, dttet varumärke, www. lund.se/oplasmer Läs mer PM Kulturmljö, se/oplasmer Arktektur kulturmljö som värdeskapare Mängd byggnader kulturhstorska mljöer Lunds kommun, då främst Lunds stadskärna, präglar d bld av Lund som många har. Byggnader kopplade tll det anrka unverstetet, domkyrkan Kultur är bara några exempel. Både bode besökare ser de hstorska byggnaderna kvarter ctrum som karaktärsskapande synonymt vad Lund är. I jämelse d socala hållbarhet som håller på att utvecklas tll konkurrsdel när det kommer tll att attrahera nya nvånare besökare, är arktektur de kulturhstorska värda Lund redan dag vktga d konkurrs gtemot andra städer. Det fnns många sklt vktga byggnader m det är också helhet känslan av d hstora som är närvarande hela Lund som attraherar nvånarna, verksamheter besökare från hela värld. Sammantaget skapas ett stadslv som lockar ntressanta mljöer att träffas vstas på. Idttet levande stadsmljöer Ett samhälles dttet är ofta starkt kopplat tll d fysska mljön hur nvånare eller besökare använder, upplever dtferar sg ett område, plats eller byggnad. I d så närvarande hstorska mljön skapas möjlghet att spännande arktektur nstallatoner d fysska mljön kunna göra händelserka, temporära överaskande nslag kommun att skapa ett mer levande stadslv. Växelverkan mellan dttet, de fysska platserna hur de används är vktg del d framtda stadsutvecklng att skapa levande stadsmljöer. Domkyrkoforum domkyrkoplats. Foto Åke E:son Lndman 66 DET NÄRA OCH LEVANDE LUND

69 Kulturvärd Kulturmljön måste lyftas fram när man arbetar att åstadkomma ett hållbart samhälle. Kulturvärda bör dtferas analyseras redan planerngsstadet då upplevels av olka närvarande tdsepoker bdrar tll mng, sammanhang lvskvaltet. De kulturhstorska värda måste värnas på ett ansvarsfullt sätt så att kulturarvet, både på landsbygd erna, stärks blr resurs d hållbara utvecklng, tllväxt skapandet av goda lvsmljöer. Det fnns ett framtaget kulturmljöprogram som lyfter fram de hstorska kvaltéer värd som fnns bland Lunds kommuns kulturmljöer. Programmet är tematskt uppbyggt vsar på bredd varaton Lunds kulturmljö. Tll programmet fnns också ett bevarngsprogram som nnehåller detaljerad nformaton om varje skld byggnad landskapsmljö. Läs mer om kommuns kulturmljöer, kulturmljo Kulturmljöer utan stadskärnan Vad som anses värdefullt ändras över td utom de äldsta mest karaktärsskapande byggnaderna stad anses äv fler fler andra mljöer byggnader, såsom äldre ndustrmljöer, bevarandevärda jämt hur syn var på dem tdgare. Förutom byggnader stad nnehåller erna landsbygd flera unka värdefulla natur- kulturmljöer som också är dttetskapande Lund utgör stor del av Lunds kommuns attrakton. Land stad både berkar kompletterar varandra varje plats, oavsett om det är stad, på landsbygd eller någon av erna, har möjlghet att vara sn eg ebld utvecklas från sn eg dttet. Strateger Ny arktektur ska tlla värd utveckla plats där d upps. Ta fram arktekturpolcy Lunds kommun att tydlgare kunna kommuncera kommuns ställnng arktekturfrågor. Stärk kommuns dttet gom att arbeta vetet d arktektonska särart. Höj status kunskap krng arktekturs pottal som värdeskapare. Förvalta utveckla befntlga värd kvalteter, både vad gäller byggnader natur- kulturmljöer, att ge stabl grund tätnng. Kunskap tllgänglghet tll kommuns kulturmljöer ska öka så att deras värde synlggörs, uppskattas pottal tas tllvara. Vktga kulturmljöers värd måste beaktas skyddas planerng så att de kan stärka stadsmljöer kommuns attraktvtet. Fortlöpande dtfera analysera kommuns kulturvärd hålla sg tll dessa planerng. DET NÄRA OCH LEVANDE LUND 67

70 Stadskärnan Som del flerkärng regon fnns det utmanngar att synas ta plats. Möjlghet ges Lunds starka karaktär stt hstorska ctrum dttet som unverstetsstad ung, nternatonell befolknng vlket skljer sg från många andra städer regon. När ctrum växer blr det särsklt vktgt att värna utveckla dessa unka värd ta tllvara d pottal som stadskärnan har gom att vara hela kommuns stadskärna mötesplats. En växande nnerstad betyder att nya samlngspunkter, stråk platser tllkommer att d befntlga stadsmljön måste fortsätta utvecklas att möta nya önskemål behov. Stadskärnan ctrum ändrng En stadskärna är tradtonellt kopplad tll handel som hjälper tll att skapa lvfull stad. En ökad dgtalserng ändrade köpvanor mnskar dock många stadskärnors betydelse som handelsplats. I Lunds stadskärna sker ständga ändrngar när det gäller utbud av butker restauranger m ctrumhandeln har klarat sg relatvt bra tanke på hotet från externa köpcter. Det är specell känsla att gå omkrng småskalg stadskärna vlket också är något som bör utnyttjas lyftas fram att proflera Lund. Läs mer PM Stadskärnan, oplasmer Utöknng av stadskärnan Ctrumhandeln ändras efterfrågan på ett lvfullt stadslv caféer, restauranger kulturutbud ökar. Förväntnngarna på stads ctrum kommer att ändra stadskärnan. Under sare td har Lunds ctrum sträckt sg allt mer västerut efter att under lång perod vart konctrerat tll bart d östra sdan av järnväg. Just nu pågår planeras flera både mndre större stadsbyggnadsprojekt som kommer att påverka stadskärnans utvdgnng. Planerng av kvarteret Galt vd Mårtstorget pågår Lund C kommer att utvecklas som resandod anslutande spårväg, regonbussar som framtda staton höghastghetståg. Tack vare fortsatt ökat resande växer statonsområdets betydelse ctrum Sockerbruksområdet d nya tngsrätt sträcker sg de ctrala delarna över järnväg. Stadskärnas verksamheter, attraktvtet dttet Ett fortsätt publkt verksamhetsnnehåll såsom caféer, restauranger, butker olka typer av servce är av stor betydelse stadskärnans dttet som attraktv dynamsk mötesplats. Det tradtonella utbudet behöver kompletteras andra typer av aktvteter som lockar nya grupper av männskor. Det fnns behov av fler platser aktvteter som är cke-kommersella. För närngsdkarna är kundunderlaget avgörande besökarna är stadslvet vktgt. Idag lgger fler av Lunds stora arbetsplatser utan ctrum. Gom planerng kan andel dagbefolknng (arbetstagare) öka stadskärnan ökad tllgänglghet, såväl fyssk som upplevd, kan få fler grupper att söka sg tll ctrum. Fler ctralt belägna bostäder arbetsplatser nnebär också ett större befolknngsunderlag. Det fnns ett ökande ntresse ctrala kontorsplacerngar Lunds stadskärna kan erbjuda attraktvta läg, tllgång tll nnerstads utbud folklv. I pågåde planerng ges utsättnngar tätnng ytterlgare arbetsplatser 68 DET NÄRA OCH LEVANDE LUND

71 bostäder ctrala Lund. Samtdgt är det vktgt att karaktär Lunds eltda stadskärna tas tllvara att det byggs vdare på dess sgnum som gemytlg mytomspunn. D lägre bebyggels, gator gränder kantade av publka bottvånngar välkomnande nnergårdarna fyllda av verksamheter att upptäcka, ger Lund unk dttet. Utmärkande Lunds stadskärna är också studtlvet unverstets närvaro mtt stad. Unverstetets närvaro Med sna ca studter har unverstetet naturlg stor nverkan på stad är starkt knppat Lund. D fysska mljön närhet, ett ctral läge kontakt de hstorska mljöerna är bland annat vad som gör unverstetet så populärt bland många studter. Unverstetet studterna hjälper tll att skapa levande stadskärna ett ntressant stadslv. De har äv nära kopplng tll närngslvet gom d nnovatva forsknng som bedrvs. Att få studterna att fortsatt trvas, vlja studera bosätta sg Lund kommer längnng nte bara ge ett fortsatt levande studtlv stad utan också bdra tll att del av d attraktva arbetskraft nom forsknng nnovaton som hela värld konkurrerar om knyts tll Lund. I dgtalserngs frammarsch kan man vänta sg att unverstetet dess utbldnngar nte kommer att vara lka fysskt närvarande framtd som de är dag. Unverstet runt om värld kommer att konkurrera om färre studter som väljer att studera på tradtonellt sätt. Där blr god stadsplanerng som s dalog unverstetet studterna vktg så att fysska utsättnngar såsom bra bostadsalternatv form av hyresrätter eller studtbostäder, fler kreatva mötesplatser runt om stad kommun, närhet tll attraktva rekreatonsområd kla välfungerande pdlngsalternatv goda kopplngar tll omvärld skapas. Detta blr konkurrsdelar gtemot andra unverstetsstäder dgt som unverstetets närvaro fortsatt bdrar tll stadslvet. Stortorget Lund DET NÄRA OCH LEVANDE LUND 69

72 Stadslvet de offtlga rumm Det offtlga rummet spelar vktg roll stadskärnan gom att låta aktvteter, tllfällga utställnngar evemang ta plats utvecklas stadslvet nya grupper av besökare lockas tll ctrum. Stads torg har vktg roll som mötesplatser. När ctrum ändras kan de befntlga torg komma att få nya roller framtd. Ett tydlgt exempel på detta är Clemstorget, som både kommer att påverkas av statonsområdets ombyggnad anläggandet av spårväg. Dessutom kommer hela området krng Bangatan att ändras fler offtlga ytor att vstas på skapas. Sammanhängande stråk Av torg är det främst Mårtstorget som geografskt sett kan komma att påverkas av ändrngarna ctrum. Torget hade r mer ctral plats stadskärnan utöknng av ctrum kan få det att tydlgare ngå ett ctralt sammanhang de övrga torg platserna. De fyra största torg länkas samman av axel som är dtferad som ett huvudstråk stadskärnan. Längs stråket fnns hög konctraton av butker, restauranger kaféer det nyttjas både av besökare från statonsområdet övrga stad. Eftersom det nte är klart hur Bangatan kommer att utvecklas är det osäkert hur flödet från staton kommer att se ut. Utöver huvudaxeln fnns äv alternatva stråk kompletterande utbud av handel restauranger. 70 DET NÄRA OCH LEVANDE LUND

73 Tllgänglghet stadskärnan Tllgänglghet olka grupper ctrum är ctral fråga. Att ta sg runt stadskärnan ger olka upplevelser berode på vlket färdel man färdas. Ett blfrtt ctrum kan ge behaglgare stadsmljö m dgt är det vktgt tllgänglghet flöd tydlga stråk. Lkadant är det busstrafk som bland lyfts fram som ett problem ctrum. För att skapa trevlgare lugnare mljö stadskärnan kan nya lösnngar trafk behövas så att cyklster, gåde, blar bussar kan samsas på bästa sätt. Strateger Ge utsättnngar så att handeln Lunds stadskärna stärks. Skapa mer lv det offtlga rummet att locka besökare tll ctrum därgom öka nnerstads verksamheters kundunderlag. Utnyttja utveckla stadskärnans unka värd stärka tydlggöra befntlga stråk platser att öka stadslvet. Möta Lunds unverstets studternas framtda behov av lokaler, mötesplatser kommunkatoner a tdg dalog tllsammans planerngsprocess. Skapa goda fysska utsättnngar unverstetet studterna att äv framtd kunna konkurrera andra unverstetsstäder. DET NÄRA OCH LEVANDE LUND 71

74

75 Planstrateg Under det saste decnet har Lunds kommun vuxt kraftgt befolknng väntas äv fortsättnngsvs att öka. Översktsplans utbyggnadsstrateg behöver tllgodose det stora behovet av nya bostäder arbetsplatser dgt som attraktv lvsmljö stärks att det sker hushållnng mark resurser. Strategerna ska stärka det växande Lund, det gröna Lund det nära levande Lund. Förutsättnngarna ser olka ut olka delar av kommun hållbar tllväxt handlar äv om jämn delnng av tllväxt. Rätt utbyggnadstrateger ska få hela Lund att fortsätta leva. Förtäta Lunds kommun växer sta hand nom d befntlga sstruktur. Växa nfrån ut Stadskärnan stad ernas kärnor stärks gom tätnng vtalserng. Gom utvdgnng av kärnorna knyts de samman omkrnglggande områd. Satsa på noder stråk stadsutvecklng Förtätnng prorteras utfrån stråk noder som bnder samman stadsdelar områd. En blandad bebyggelse hög täthet stärks goda kollektvtrafkläg gom boulevardserng. Kraftsamla vktga stadsutvecklngsområd Brunnshög, Kunskapsstråket, Stadskärnan, Västerbro, Råbylund, Källby Stångby är kommuns större områd hållbar attraktv stadsutvecklng.

76 Hela Lund ska leva Kommuns befolknngsprognos fram tll 2029 vsar på fortsatt växande befolknng om befolknngsöknng fortsätter lkartat tll år kan Lunds kommun komma att ha nära nvånare mot dags dryga Prognos är osäker på längre skt m målsättnng är att möjlggöra 1200 nya bostäder per år Lunds kommun. D utbyggnadstakt nnebär bostäder fram tll år. Utbyggnadsutsättnngar planberedskap Sydvästra Skåne är expansv regon Lund upplever ett fortsatt starkt etablerngstryck. Allt fler väljer också att bo städer, äv barnfamljer. De pågåde större utvecklngsprojekt Lund, Brunnshög, Stångby, Råbylund, Västerbro (Öresundsväg) Källby (Lund sydvästra), rymmer tllsammans de tätnngar som pågår längs Kunskapsstråket betydande andel bostäder. I ctrala Lund fnns därtll stor planberedskap antagna detaljplaner som möjlggör ytterlgare strax under 3000 bostäder. För närvarande pågår flera projekt som nnehåller studtbostäder, vlket är angeläget Lund. Det fnns nte någon tydlgt defnton av studtbostäder eller tydg gränsdragnng mellan vanlg hyresrätt studtbostäder. I dagsläget bedömer natonerna Lund de tradtonella studtbostadsaktörerna att det tllkommer omkrng stundetbostäder Lund fram tll De mndre erna växer långsammare än Lund har svårare att locka nvesterngar. Samtdgt kan de erbjuda många kvaltéer tllsammans landsbygd breddar de kommuns bostadspalett. Idag domneras de mndre orternas bostadsutbud av småhus äganderätt. Just småhus, d egna vlla, är ofta det som lockar tll nflyttnng (barnfamljer) tll orterna. För att vara ett varaktgt ntressant alternatv framtda behöver orternas nbördes attraktonskraft lksom pdlngsmöjlgheterna utvecklas. Vkt bör läggas vd att bebyggelseutvecklng bdrar tll att skapar folklv, mötesplatser vardagskvalteter. Det behöver också byggas orternas redan befntlga nvånare där de mndre orternas lokala bostadsutbud behöver breddas att möta nvånarnas bostadsbehov gom olka sked lvet. Fler mndre bostäder fler upplåtelseformer behövs att möta bland annat ungas äldres behov. Det blr också allt vanlgare samståde mtt lvet, eller utan barn. Att möjlggöra ett läghetsnnehåll de rodlande småhusområda skulle göra det möjlgt att bo kvar närområdet också när vllabodet nte passar det sklda behovet. Småhusefterfrågan är stark m gerellt är tätnngspottal mndre erna jäm Lund det fnns färre starka hållplatsnära läg att erbjuda.. Utbyggnader orterna måste planeras utfrån respektve orts utsättnngar. Framtda utbyggnader kommer att vägas mot kommuns översvämnngskarterng som vsar att delar av befntlg bebyggelse tdgare planerade utbyggnadsområd rskerar översvämnng vd större regn. Dalby Veberöd berörs av fastlagd järnvägskorrdor Smrshamnsbanan. 74 PLANSTRATEGI

77 Strategkartor Stadsutvecklngsstrateg sammanhåll stad Följande kartor vsar stadsutvecklngsstrateg där stads ernas bebyggelse huvudsak växer nfrån ut krng strukturbldande stråk goda kollektvtrafkläg. Gränserna stadsutvecklngsområda är dast schematska. Fortsatt planerng kommer att tydlga översktsplans nttoner. Kompletterande kartor trafknfrastruktur, grön nfrastruktur närngslvsutvecklng vsas under de olka målområda. TECKENFÖRKLARING Stadsutvecklng tll tät grön blandad stad; sgräns respektve utvecklngsfokus stadsutvecklngsnod Område nyexploaterng Järnväg resp. annat starkt kollektvtrafkstråk Utvecklng Lund I Lund pågår flera större stadsbyggnadsprojekt. Brunnshög, Källby (Lund sydvästra) Västerbro (Öresundsväg) nnehåller stora utbyggnadsvolymer har långa gomandetder väntas där gerar nya bostäder under hela planperod. Kunskapsstråket kommer fortsätta tätas, äv bostäder. I ctrala Lund fnns därtll stor planberedskap. Antagna detaljplaner omfattar strax under 3000 möjlga bostäder. Också Fredtorp området krng Dalbyväg väntas att utvecklas under kommande år. Sammantaget har Lund pottal att rymma över av kommuns planerade bostäder fram tll år vlket motsvarar crka 75%. Pottellt starkt kollektvtrafkstråk Strukturbärande grönstruktur Hållplatsläge Vktga stadsutvecklngsområd Utrednngsområde/ Framtda möjlga utbyggnadsområd Utrednngsområde - tllsammans Staffanstorps kommun Utrednngsområde järnväg 75

78 Utvecklng Södra Sandby D geografska närhet tll ESS/ MAX IV Brunnshög gererar ntressanta utvecklngsmöjlgheter. I sta hand bör Södra Sandby växa gom tätnng stadsutvecklngsprojekt de ctrala delarna. För att ytterlgare ge ort styrka eslås att Kllebäcksområdet exploateras att Fågelsångsområdet kompletteras fler bostäder. Sammantaget ger detta mer än 1300 bostäder. En expanson dna omfattnng kräver stärkt kollektvtrafk. Utvecklng Dalby Dalby erbjuder ett starkt pdlngsläge mot både Lund Malmö blr på skt småstad staton på Smrshamnsbanan. Osäkerhet om när td Smrshamnsbanan kommer gör att Dalbys utvecklng nlednngsvs konctreras tll andra delar av ort än det framtda statonsområdet. Orts möjlgheter tll tätnng tas tllvara d utvecklngspottal som fnns längs Veberödsväg Hällestadsspåret. I slutet av planperod påbörjas statonsnära bebyggelse sydöst. Fram tll har Dalby möjlghet att utvecklas bostäder. D högre sffran relaterar tll statonsutbyggnad under planperod. I området söder om Dalby vdare söderut mot väg 11 vsar kommuns översvämnngskarterng på delområd rsk översvämnng. Utvecklng Veberöd På lång skt utvecklas Veberöd tll ett statonssamhälle längs Smrshamnsbanan. Eftersom osäkerhet råder om när td Smrshamnsbanan kommer tll stånd, Veberöd därtll lgger längs järnvägs andra utbyggnadsetapp, konctreras planperods utbyggnader krng ctrum, på Idalafältet tll tätnngar längs Dalbyväg Sjöboväg. En bebyggelseutvecklng krng ctrum har möjlghet att öka orts attraktonskraft ge underlag mer servce. D kan också samordnas Veberöd Regons Skånes planerng Superbuss. I Veberöd är det angeläget att bredda utbudet av bostäder mot lägheter annan upplåtelseform än äganderätt. Under planperod eslås crka bostäder. Översvämnngskarterng vsar flera flöd från ås mot Kävlngeån som måste tas beaktande. 76 PLANSTRATEGI

79 Utvecklng Garp Garp erbjuder bode natursköna omgvnngar bebyggelseutvecklng bör nrktas mot att ytterlgare stärka orts attraktonskraft som levande småskalgt samhälle. Det är ändå möjlgt att täta ort då komplettera bostadsutbudet flerfamljshus hyresrätter. Detta är särsklt angeläget Garp som har kommuns äldsta befolknng. För att ge ort utrymme att växa eslås också områd nyexpolaterng. I nordväst eslås utbyggnad, Åbron, m exploaterng måste avvägas mot kommuns översvämnngskarterng. Äv Gräntnge väster eslås utbyggnad. Sammantaget eslås drygt 200 bostäder. Garps kollektvtrafkbndelser behöver stärkas. Utvecklng Stångby Stångby utvecklas vdare mot att bl ett modernt statonssamhälle karaktärsdrag från trädgårdsstad tll småstad. Fram tll kan mellan bostäder tllkomma. Staton planeras att flytta norrut samordnas ytterlgare passage under stambanan. Stångby berörs av Trafkverkets utrednng om fyra järnvägsspår mellan Lund C Hässleholm. Utbyggnad Stångby planeras efter rådande hydrologska hålland översvämnngsrsker. TECKENFÖRKLARING Stadsutvecklng tll tät grön blandad stad; sgräns respektve utvecklngsfokus stadsutvecklngsnod Utvecklngsstråk resp. område nyexpoaterng Järnväg resp. annat starkt kollektvtrafkstråk Pottellt starkt kollektvtrafkstråk Vktga stadsutvecklngsområd Starkt hållplatsläge Spårkorrdor Smrshamnsbanan Strukturbärande grönstruktur Utrednngsområde/ Framtda möjlga utbyggnadsområd Utrednngsområde järnväg Utvecklng byarna på landsbygd Också kommuns mndre byar landsbygd växer. Torna Hällestad Revnge by erbjuder vss servce tllgång tll kollektvtrafk. Baserat på saste års öknng bedöms bostäder komma tll stånd på landsbygd de mndre byarna under planperod. Det kan handla om lucktomter, geratonsbode eller konceptbode. Vd prövnng av bygglov på landsbygd är det vktgt att uppmärksamma möjlghet att gom geratonsskfte säkra jordbrukets fortsatta drft, särsklt vktgt eftersom stor del av kommuns jordbruk är famljeetag. Sammanfattnngsvs Ovanståde utbyggnadsslag möjlggör mer än 1200 bostäder per år fram tll år. I Lund kan över bostäder rymmas, motsvarande 3/4 av behovet. Samtdgt har kommuns övrga orter landsbygd kapactet upp tll 1/3 av kommuns framtda bostadsbyggande. Planerngsberedskap bostäder är alltså god. PLANSTRATEGI 77

80 - Konsekvser Lund ska växa på ett hållbart sätt utvecklas tll hållbar kommun. I detta avsntt görs bedömnng av om samrådsslagets strategska utvecklng tll år leder tll hållbarhet. I översktsplan ska konsekvserna av kommuns långsktga planerng, lgt Plan- bygglag, kunna utläsas jämas mot ett nollalternatv. Tradtonellt redovsas konsekvser av ett planslag mljökonsekvsbeskrvnng som har fokus på det ekologska perspektvet av hållbarhet. Lunds kommun har dock högre ambton stadsutvecklng att uppnå hållbar stad kommun. Här redogörs där de övergrpande konsekvserna av d strategska planerngsutvecklng år ur ett hållbarhetsperspektv alltså att strategn leder tll att lga perspektv, mljö/natur, männska/samhälle ekonom verkar postv rktnng. Eftersom samrådsslaget presterar strategsk utvecklng av stad er nte nnehåller detaljer markanvändnng håller bedömnng samma övergrpande nvå. Tre målområd översktsplans strategska planerng som sktar mot vson har tagts fram. De nnehåller sn tur ett antal planerngsstrateger. Bedömnng syftar tll att åskådlggöra hur väl slagets strateger möter de största hållbarhetsutmanngarna Lunds kommun. Process hållbarhetskonsekvsbedömnng- beskrvnng Bedömnng av vlka konsekvser plan leder tll är ntegrerad del framtagandet av planslaget. Samrådet är vktg del bedömnngsprocess att testa planslagets frågeställnngar strateger krng hållbar utvecklng. D ska påverka utformnng av det slutlga planslaget. En mer detaljerad mljö- hållbarhetskonsekvsbeskrvnng upprättas tll utställnngskedet. Planslaget kommer då att tydlgare jämas ett nollalternatv utfrån de mest betydande hållbarhetsaspekterna. Nollalternatvet nnebär att nu gällande översktsplan (ÖP2010) verklgas. Hur ska konsekvsanalys stås? Konsekvserna av planerngsstrateg kan vara dgt både postv negatv. En konsekvs kan vara lt på lokal nvå m större på global nvå, tll exempel utsläpp av klmatgaser från bltrafk. Förslag som är postvt aspekt kan vara negatv annan, då uppnås nte hållbarhet. Ett slag som har postv effekt på kort skt kan lösa ett problem här nu m ha negatv effekt på lång skt. Då bdrar nte åtgärd tll hållbar utvecklng på lång skt. Inget långsktg planerng sker lnjärt eller efter tydgt utstakad plan. Alla händelselopp påverkar varandra beslut kan omvärderas berode på nya kunskaper nnovatoner, var det bland kan vara svårt att utse alla konsekvser. För att bedöma hållbarhet på längre skt behöver dgt framtdsprognos utgöra grund då nte mnst teknkutvecklng helt kan ändra om spelplan hur betydande hållbarhet åtgärd, eller strateg vsar sg vara. Svårghet konsekvsanalys som grundar sg på hållbarhet är frågan om v kan veta om det v gör leder tll hållbar utvecklng? Antng är utvecklng hållbar eller så är d det nte, m när vet v var skftet går? Att göra saker bättre betyder nte nödvändgtvs att hållbarhet uppnås, eftersom det fortfarande kan- 78

81 ske nte är gott nog. Det fnns också alltd påtaglg rsk att v nöjer oss att mnska ohållbarhet stället att uppnå hållbarhet. För att vsa väg fnns rad måttsatta mål ndkatorer. Det fnns mätbara ekologska gränser vad natur klarar det fnns välfärdsmått att mäta hur väl befolknng mår hur ekonomska system fungerar. Rktnng - 17 globala mål hållbar utvecklng De globala hållbarhetsmål (FN:s 17 globala utmanngar) har bedömts täcka n alla aspekter som är relevanta hållbar stadsutvecklng. De ska uppnås tll år 2030 vlket ungefär motsvarar plans tdshorsont. De är nylg framtagna har bred ankrng alla FN-länder. Syftet är nte att här redogöra alla dessa mål detalj utan att översätta de tll utmanngar hur Lunds kommun ska utvecklas hållbart, vlka presteras avsnttet Utmanngar ett hållbart Lund. De globala hållbarhetsmål httas sn fullständghet på hemsdan FN:s 17 globala mål hållbar utvecklng. Läs mer om FN:s globala mål på, se Vad är hållbarhet hållbar utvecklng? En hållbar utvecklng är utvecklng som tllfredsställer dags behov utan att ävtyra kommande geratoners möjlgheter att tllfredsställa sna behov är Brundtlandskommssons defnton av hållbar utvecklng, som stpulerades 1987 Vår gemsamma framtd. Vanlgtvs delas hållbarhet n tre kategorer eller dmsoner, ekologsk, ekonomsk socal. Samtlga tre dmsoner av hållbarhet länkarna däremellan måste optmeras dgt att hållbar utvecklng ska uppstå. Således går det nte att fokusera på av dmsonerna tala om hållbar utvecklng då uppstår skev hållbarhet. Hållbarhetsbedömnng utgår från systemmodells syn på hållbarhet (Aalborgdeklaraton hållbara städer från 1994). D synlggör att männskan är del av natur därav satt berodeställnng tll natur. D ekologska sfär (blå yta) sätter ramarna utgör utsättnngarna männskan samhället (grön yta) ekonomn (orange yta) är del av samhällsstruktur utgör ett redskap att skapa ett hållbart samhälle. Ekonomn ska verka männskans bästa måste där hålla sg nom ramarna naturs gränser. När v bygger vårt samhälle, hållbar stad, tllgodoser v männskors behov så att samhället kan leva på räntan av olka kaptaltyper (humankaptal, naturkaptal, socalt kaptal skapat kaptal dvs. monetära system). Förklat kan det där sägas att d socala hållbarhet, männskors möjlgheter att tllfredsställa sna behov, är målet hållbar utvecklng. För att nå detta mål behöver v ta hänsyn tll naturs ramar som ger männskor möjlgheter att tllfredsställa sna behov. D ekonomska hållbarhet är let som används att nå målet. 79

82 Utmanngar ett hållbart Lund Lund får fler nvånare bostadsbyggandet behöver där öka. Befolknngsöknng hanteras på två sätt, gom bebyggelseutbrednng eller gom tätnng. Dessa olka strateger leder tll olka konsekvser. All befolknngsöknng leder tll mljöpåverkan mer av naturresurser behöver användas vlket leder tll ökade utsläpp. Befolknngsöknng leder andra sdan tll postv ekonomsk tllväxt kan ge högre mångfald av männskor olka kompetser erfarheter vlket är bra d socala utvecklng samhället. Gom olka stadsutvecklngsgrepp kan önskvärda beted som mnskar negatv mljöpåverkan stmuleras. LundaEko II Lunds kommuns program ekologskt hållbar utvecklng Datum: Beställare: Kommunfullmäktge Utare: Kommunkontoret, strategska utvecklngsavdelnng Läs mer Lunda- Eko II (antag av kommunfullmäktge ) www. lund.se/oplasmer För att växa på ett hållbart sätt utvecklas tll hållbar stad, lgt vad Lunds kommuns program hållbar utvecklng LundaEko II anger som målsättnng, har det utfrån de 17 globala hållbarhetsmål bedömts fnnas några stora utmanngar som utmärker sg stadsutvecklng Lunds kommun. De sammanfattas lgt följande: 1. Begränsa klmatpåverkan, hushålla mark erg - tll år bör klmatpåverkan vara begränsad så att v närmar oss noll, att nå natonella globala mål om begränsad klmatpåverkan. Mark erg ska användas sktghet klokhet. 2. Robusthet - undvka, mnmera hantera rsker krser, - klmatanpassnng av samhället, framtda matsäkerhet landets lvselssörjnng, vattsäkerhet, ergsäkerhet, samhällsekonomska nvesterngar långsktg ekonomsk stabltet, trygg tllräcklg bostadssörjnng 3. Sluta de urbana kretslopp - flöd av materal, varor, avfall erg som exsterar är skapade av männskan att upprätthålla vårt samhälle. Produkton konsumton av råvaror varor nnebär mljöbelastnng, avfallsproblematk, klmatpåverkan etc. Gom att sluta urbana kretslopp mnskar behov av ny råvara. 4. Skapa goda lvsmljöer alla - Städer er är dag männskors huvudsaklga lvsmljö. Hela Lund ska leva erbjuda höga lvskvalteter männskor äv när v blr fler stadsbor lever tätare npå varandra. Frsk luft, god ljudmljö, rt vatt, rekreaton, natur grönska, kultur upplevelser. 5. Skapa möjlgheter fler arbetsplatser - När v blr fler nvånare kommun behövs dgt fler arbetsplatser. Förtätnng nnebär bättrade möjlgheter tll arbetstllfäll som kan fnnas stadsntegrerat om kontor servce. Industrområd kan dock komma att omvandlas tll blandstad, vlket gör att vssa verksamheter behöver ny plats, eller flyttar från kommun. Det fnns naturlgtvs fler utmanngar som kan kopplas tll hållbar stadsutvecklng m dessa täcker n de allra största utamnngarna Lunds del, alla fall vd dna tdpunkt. Berode på hur v väljer att lösa utmanngarna kan nya uppstå. 80 KONSEKVENSER

83 Beskrvnng av nollalternatvet Gällande ÖP 2010 har som mål att verka tll att kommuns utsläpp av växthusgaser mnskar 85 % tll år Planerngsnrktnngar som konctrerar bebyggelseutvecklng tll områd god kollektvtrafksörjnng blsnåla läg har därav formats kopplar hop fler orter fysskt nfrastruktur kollektvtrafk, starkt spårbund. Samtdgt fnns ett ställnngstagande att mnsta möjlga yta av d bästa åkermark klass 8-10 ska tas anspråk bebyggelse. Prncp det ekologska ramverk som ÖP2010 defnerar är att ntressekonflkt mellan bevarande av jordbruksmark klmatsmart bostadsutbyggnad är att ju högre klass på jordburksmark desto högre krav på god kollektvtrafk täthet d tllkommande bebyggels. De blsnåla läga defneras av ett 5 km avstånd från Lund C tllgång tll servce form av lvselsbutk. Det har resulterat utbyggnad av bland annat Dalby Veberöd som nte lgger nom det område bäst jordbruksmark. Äv andra nya bebyggelseområd eslås på d bästa jordbruksmark utan Lund: Norränga, Södra Råbylund, Brunnshög Stångby. För att mnska berode av bl erna eslår ÖP 2010 byggande av Smrshamnsbanan spårväg tll Dalby, utbyggnad av spårväg tll Södra Sandby Staffanstorp. För att göra prorterngar nom ÖP 2010 som tllåter bebyggelse på många platser har utbyggnads bodestrateg (UBS) tagts fram som prorterar mellan projekt ordnng fram tll år Projekt som är prorterade UBS:n är tll övervägande del de som nnebär tätnng. Konsekvser av ÖP 2010 I ställnngstaganda beskrvs att tätnng blandstad blsnåla läg är vktgt att nå höga klmatmål, m dgt konstateras konsekvsanalys att plan nte når upp tll dessa utan snarare sämrar utsättnngarna. Det kan bero på att defnton av blsnåla läg kan vara väl optmstska, tanke på att de flesta blresor som görs är under 5 km. Stadsbyggandet de mobltetsfrämjande åtgärderna måste då vara exceptonellt goda framgångsrka att motverka blberode de läga. Det beror också på att mark- vattanvändnngskartan, trots strategerna, ger att ca 1700ha ny mark tas anspråk bebyggelse (se ÖP 2010). Det leder tll mnskad jordbruksmark sämrad matsäkerhet landet. Utbrednng leder tll ökat transportarbete. Utökad vllabebyggelse leder också tll större ergbehov jämt om tllskottet vart flerbostadshus. Kostnader att bygga ut kommunal servce kan vara högre än tätnngar. ÖP 2010 saknar resonemang, plan strateg klmatanpassnng. Rsker skyfall hade nte studerats tll ÖP2010. D starka bebyggelseutbrednng utan sgränserna nnebär att utsättnngarna tll klmatanpassnngsåtgärder svåras. Flera utbyggnadsområd lgger så att de vd ett skyfall rskerar att översvämmas. ÖP2010 planerar spårbund kollektvtrafk tll mndre er lägre befolknngstäthet. Med d teknkutvecklng som sker nom tranportsektorn nom hållbar mobltet kan syftet att skapa ett hållbart resande befolknng utan stad uppnås på andra sätt som kan vara mera kostnadseffektva samhället. Större utväxlng de mndre erna kan ges gom att nvestera bättrngar kollektvtrafk, utökad servce större aktvtetsutbud att höja dagbefolknng. Plan ger bebyggelseutbrednng på jordbruksmark, trots ställnngstagandet att spara på jordbruksmark. Äv d sämre jordbruksmark kommun, d d östra kommundel, har ur ett natonellt perspektv mycket god kvaltet behövs att säkra natons matsäkerhet ett ändrat klmat. KONSEKVENSER 81

84 Sammanfattnng av ÖP uppnås hållbarhet? Sammantaget bedöms dagsläget flertalet av de globala mål hållbar utvecklng nte kunna uppnås gom fortsatt planerng lgt ÖP2010. ÖP2010 jämdes mot det dåvarande nollalternatvet, vlket vsade sämrng av de ekologska faktorerna m bättrng avsede de socala ekonomska lgt konsekvsbeskrvnng tll ÖP2010. Plan bedömdes dock vara bättre än dåvarande nollalternatv. Beskrvnng av ÖP- strateger strategska utvecklngskartor utvärderas mot hållbarhetsutmanngarna Lunds kommun. De huvudsaklga utvecklngsstrategerna samrådsslaget är att växa gom tätnng, vss ny mark kan tas anspråk de mndre erna kommun att ge ett bättre underlag tll d lokala servc att ge plats åt närngslvsverksamheter. Förtätnng ska göras ett blandstadskoncept där stadsntegrerade verksamheter tllsammans bostäder servce fnns läg god kollektvtrafk. Trafknfrastruktur ska erbjuda väl utbyggd kollektvtrafk som fler ska ha tllgång tll gång cykel prorteras. Det är nära tll mötesplatser ett sammankopplat grönt nfrastrukturnät rekreaton, kontemplaton, aktvtet klmatanpassnng är också starka strukturbldare plan. Konsekvsanalys Utmanng 1 - Begränsa klmatpåverkan hushålla mark erg Strategn att växa främst gom tätnng gäller alla er kommun. Syftet tätnng är dels att spara på jordbruksmark, dels att skapa bättre underlag servce att mnska klmatpåverkan. För att klara underlag servce skapa bredare bostadspalett de mndre byarna eslår plan dock att vss åkermark tas anspråk bebyggelse plan eslår olka möjlgheter att bereda ny mark verksamheter. Det kommer där att vara svårt att a lga mål strateger, det vll säga att växa 1200 bostäder per år, att möta ett mångfacetterat närngslvs behov dgt bevara jordbruksmark så långt det är möjlgt att täta sammanhåll resurseffektv bebyggelsestruktur. Det uppstår också ntressekonflkt strategn att stmulera utnyttja det nära läget tll de två flygplatserna målet om begränsad klmatpåverkan så länge flyg nte är eldrvna. Det är postvt klmatet att höghastghetståg tll Lunds C erbjuder hållbara långdstansresor kan konkurrera främst Malmö Arport. Förstärkta kollektvtrafkstråk bättrade cykelbndelser Malmö-Lundregon är postvt hållbart resande mnskar klmatbelastnng. Plan har högre ambton avsede hållbara transporter än ÖP2010. Gång cykel är vktga strateger stad starka kollektvtrafkstråk bnder samman kommuns orter på ett mer samhällsekonomskt gombar sätt än ÖP Äv cykelbanor nternkommunkaton nom erna Dalby, Garp, Södra Sandby Veberöd lyfts plan fram som vktg strateg. 82 KONSEKVENSER

85 Det natonella snttet ergbruknng vllor är dubbelt så hög som ergbruknng lägheter flerbostadshus. Tätorterna Stångby, Södra Sandby Veberöd är nte anslutna tll fjärrvärmätet. Bebyggels här måste där värmas el som har högre prmärergfaktor än fjärrvärme (det vll säga ergn som krävs att tllverka elerg). En evtuell utglesad låg bebyggelse här ger hög ergbruknng elprodukton måste öka motsvarande. I framallt Veberöd som har sämre kollektvtrafkbndelse än Stångby Södra Sandby fnns också högre klmatbelastnng från transporter. Lägst klmatbelastnng har fjärrvärmeanslutna flerbostadshus ctrala läg Lund god servce hög tllgång tll kollektvtrafk. En mycket översktlg sta bedömnng är dock att slaget nnebär stor bättrng vad gäller mnskad klmatpåverkan hushållnng mark erg jämt ÖP2010, då plan har större fokus på tätnng, hållbara transporter mndre anspråktag jordbruksmark. M beräknngar över faktska avtryck erg- klmatbelastnng behöver studeras n utställnngsslaget när det fnns mark- vattanvändnngskarta. Utmanng 2 Robusthet - undvka, mnmera hantera rsker Förtätnng ger högre avkastnng på samhällsnvesterngar nfrastruktur, bättre underlag servce erna stärker robusthet. Förslaget nnebär bättre samhällsekonomsk långsktghet optmerad kollektvtrafksörjnng tll kransorter krng Lund. Jordbruksmark kan äv behövas klmatanpassnngsåtgärder. Lvselssörjnng regonalt natonellt sjunker där, vlket mnskar matsäkerhet m tll vss del ökar robusthet mot klmatändrngar. Matsäkerhet kan bättras när jordbrukandet anpassas tll det ändrade klmatet valtar jords kvaltet. Det gäller att motverka jorderoson rskerna torka gom att hållbart bruka jord, välja robusta grödor öka marks vatthållande måga. Teknk utvecklas ständgt. Det kan där fnnas vssa möjlgheter att kompsera lust av jordbruksmark syfte att säkra matprodukton. Förändrng matvanor kan tll exempel ha stor betydelse hur mycket markyta som krävs matprodukton. Klmatanpassnng svåras nte om tätnng sker på redan hårdgjorda ytor, det är dock redan stor utmanng nom vssa områd att hantera övertemperaturer ökat dagvatt. Skyfallshanterng kräver också större ytor tllfällgt vatt eftersom sådana ytor blr färre tätnng behöver det vdare utredas hur detta ska tas omhand. Om ny verksamhetsmark läggs utan srand kan klmatanpassnng svåras berode på typ av verksamhet rskera markorngar. Utmanng 3 Sluta de urbana kretslopp Crkulär ekonom kräver yta plats att sluta resurser ett lokalt kretslopp, tll exempel nybar erg, verkstäder återbruk reparaton av varor. Ökad e-handel mnskar behovet av handelsytor m behov av lager logstk väntas öka. Önskvärt vore att söka mnska samhällets konsumton av varor öka konsumton av tjänster upplevelser. Enlgt slaget kan Lunds stadskärna få ett bredare nnehåll kultur, aktvteter, fler bode upplevelser vlket är postvt ekologsk, ekonom socal hållbarhet. Det är också önskvärt att d handel som behövs fnns nära männskor. Strategerna slaget vll stmulera handeln stadskärnan. Det behöver utredas vdare krng vlka slags ytor logstk som krävs det crkulära samhället form av återbruksctraler, reparatonsverkstäder, byteshandel etc. KONSEKVENSER 83

86 Utmanng 4 Skapa goda lvsmljöer alla Förtätnngsstrateger som presterats planslaget ger fler bostäder ctrala läg. Fler männskor blandas möts, acceptans olktänkande höjs. Transportbehov hålls nere underlag tll servce ökar. Fram allt är det postvt vss tätnng breddat bostadsutbud de mndre erna kommun. Effekterna av satsnng krng stark Malmö-Lundregon goda kommunkatonsmöjlgheter där man kan ta sg längre på kortare td nnebär bättre möjlgheter hållbart resande, m också att bostadsmarknad storas att städernas starka köpkraft drver upp bostadsprser mndre kransorter. Det gör att lågnkomsttagare har svårare att ta sg n på bostadsmarknad måste söka sg längre från städerna därgom få längre resor tll arbete, kultur servce. Delvs att skapa underlag tll Smrshamnsbanan eslås att Dalby Veberöd tätas kompletteras fler bodetyper. En evtuell Smrshamnsbana kommer att höja status attraktvtet dessa er. Det fnns då utsättnngar tll ett mer hållbart resande. M rsk är dock gtrferng - att bostadsprserna erna blr högre där omöjlggör vssa grupper att bosätta sg dessa er. Rsk kan motverkas av det bostadspoltska målet att 45 % av nyprodukton ska vara hyresrätter. En annan rsk är att bltrafk från nom dessa orter ökar då nvånarna från början har ett högt blnnehav avstånd mellan målpunkter nom ort redan är långa d glesa struktur. Rsk kan tll vss del motverkas av ett mycket väl utbyggt cykelsystem, mobltetsåtgärder betedepåverkan. En omständghet som svårar möjlghet att goma goda tätnngar stad Lund är ökat buller från framallt E22. Andra sådana svårande omständgheter vd tätnngar är översvämnngsrsker vd skyfall orad mark. Det kraftgt ökade bostadsbyggandet som eslås plan, särsklt utan Lund, kan leda tll ökad trängseln på gator stad var plans mobltetstrateger som stmulerar hållbart resande både nom utan stad blr särsklt vktga att goma. Naturvärd kan påverkas negatvt av Smrshamnsbanan kopplngar järnväg på stambanan norr om Lund. Dock sker mndre negatv påverkan på naturvärd slaget än ÖP2010 att ÖP2010 har fler stora vägreservat utbyggnadsområd utlagda eller nära värdefulla naturområd eller områd som är vktga grönstruktur. Förslaget nnebär tydlgare satsnng på ett grönt nfrastrukturnät över hela kommun kopplar samman vktga värdekärnor. Utmanng 5 Skapa möjlgheter fler arbetsplatser Inpdlng tll Lund är högre än utpdlng. Lunds stad ger hög buffert självsörjandegrad på arbetstllfäll nom kommun. Förstärkt nfrastruktur goda kommunkatonsmöjlgheter tll ctrala arbetsplatser är postvt samhället ur många aspekter. Trolg stärker det efterfrågan på verksamhetsmark Lund ytterlgare, m på evtuell bekostnad av att mndre kransorters dragnngskraft att locka tll sg verksamheter sjunker från redan låg nvå. En annan möjlg konsekvs är att vssa verksamheter flyttar från Lund att det nte går att fnna plats nom stads begränsade ytor. Flera varanter av lösnngar presteras planslaget att möta olka trolga behov av framtda verksamhetsmark. Det kan uppstå ntressekonflkter att söka möta utmanng om robusthet samhället bevarande av jordbruksmark Skåne att säkra d natonella lvselsörjnng dgt möjlggöra fler arbetsplatser möta behov ett mångfacetterat närngslv Lund som bland kräver ytor. Plan har vssa strateger att hantera ntressekonflkt, se avsntt om närngslv verksamhetsområd. 84 KONSEKVENSER

87 Utbyggnadsstrateg jämd utbyggnadsområd från ÖP 2010 LUND OCH STÅNGBY Jämande karta mellan dna samrådshandlngs utbyggnadsstrateger fram tll gällande översktsplans, ÖP 2010, eslagna utbyggnadsområd perod 2010 tll TECKENFÖRKLARING UTBYGGNADSSTRATEGI FRAM TILL Stadsutvecklng; sgräns respektve utvecklngsfokus stadsutvecklngsnod Strukturbärande grönstruktur Utrednngsområde - tllsammans Staffanstorps kommun Alternatva läg särsklda verksamhetsområd UTBYGGNADSOMRÅDEN UR ÖP 2010 FÖR PERIODEN ÖP 2010 utbyggnadsområde bostäder/ blandad stad år ÖP 2010 verksamhetsområde år ÖP 2010 utrednngsområde Utbyggnadsområde ÖP 2010 som kan byggas ut fram tll Efter kan ytterlgare delar av ovanståde utbyggnadsområd från ÖP 2010 bl aktuella. KONSEKVENSER 85

88 Utbyggnadsstrateg jämd utbyggnadsområd från ÖP 2010 SÖDRA SANDBY DALBY Jämande kartor mellan dna samrådshandlngs utbyggnadsstrateger fram tll gällande översktsplans, ÖP 2010, eslagna utbyggnadsområd perod 2010 tll TECKENFÖRKLARING UTBYGGNADSSTRATEGI FRAM TILL Stadsutvecklng; sgräns respektve utvecklngsfokus stadsutvecklngsnod Strukturbärande grönstruktur Alternatva läg särsklda verksamhetsområd Spårkorrdor Smrshamnsbanan UTBYGGNADSOMRÅDEN UR ÖP 2010 FÖR PERIODEN ÖP 2010 utbyggnadsområde bostäder/ blandad stad år ÖP 2010 verksamhetsområde år ÖP 2010 utrednngsområde Utbyggnadsområde ÖP 2010 som kan byggas ut fram tll Efter kan ytterlgare delar av ovanståde utbyggnadsområd från ÖP 2010 bl aktuella. 86 KONSEKVENSER

89 VEBERÖD GENARP Jämande kartor mellan dna samrådshandlngs utbyggnadsstrateger fram tll gällande översktsplans, ÖP 2010, eslagna utbyggnadsområd perod 2010 tll TECKENFÖRKLARING UTBYGGNADSSTRATEGI FRAM TILL Stadsutvecklng; sgräns respektve utvecklngsfokus stadsutvecklngsnod Strukturbärande grönstruktur Alternatva läg särsklda verksamhetsområd Spårkorrdor Smrshamnsbanan UTBYGGNADSOMRÅDEN UR ÖP 2010 FÖR PERIODEN ÖP 2010 utbyggnadsområde bostäder/ blandad stad år ÖP 2010 verksamhetsområde år ÖP 2010 utrednngsområde Utbyggnadsområde ÖP 2010 som kan byggas ut fram tll Efter kan ytterlgare delar av ovanståde utbyggnadsområd från ÖP 2010 bl aktuella. KONSEKVENSER 87

90 Hur Lund ska växa Hur mark ska hanteras Hur v tllgodoser bostäder alla september 2016 Gomandestrateger Hela Lunds organsaton har ansvar hur översktsplan kan verklgas. Samverkan mellan valtnngar, nämnder bolag är nödvändga prorterngar nvesterngar. Samverkan borgare aktörer är vktga att utveckla där möjlghet att komma n tdgt process är nödvändg delaktghet gomande av översktsplan. Lunds befolknng väntas fortsätta växa vlket påverkar såväl framtda skattentäkter som behovet av kommunal samhällservce. Trd är att färre borgare kommer att behöva sörja fler behovet av kommunala tjänster väntas öka snabbare än skattentäkterna. Lunds kommun har som mål att varje geraton själv måste bära kostnaderna d servce som d konsumerar. Detta nnebär att ng geraton ska behöva betala det som tdgare geratoner har brukat. En växande befolknng nnebär behov av satsnngar på tll exempel skola annan kommunal servce, grön- nfrastruktur, kultur mera. Vägval som nnebär effektvare markanvändnng samutnyttjande blr nödvändgt, också stadsplanerng. UTBYGGNADS- & BOENDESTRATEGI 2025 Läs mer Utbyggnads- bodestrateg (antag av kommunfullmäktge september 2016) oplasmer Utbyggnad- bodestrateg En utbyggnadsstrateg har tagts fram att tll att effektvsera kraftsamla kommuns resurser tll prorterade utbyggnadsområd (antag av kommunfullmäktge ) Strategn är ett hållnngssätt tll hur utbyggnad av stad erna ska utvecklas. Strategn syfte är att kraftsamla krng tll vssa geografska områd att bdra tll att kommuns nvesterngar utnyttjas på ett resurseffektvt sätt både vad gäller nfrastruktur som skolor annan samhällsservce. I dokumtet anges också kommuns bostadspoltska mål hur kommun arbetar markanvsnngar exploaterngsavtal. Kommuns markpolcy I Lund är kommuns marknnehav begränsat. Kommunalt marknnehav ger kommun bättre utsättnngar att bevaka kommunala ntress vd utbyggnad. Strategska markvärv är där vktga att möjlggöra tätnngs- utbyggnadsprojekt att underlätta gomandet av översktsplan. I kommuns Markpolcy redovsas hur det egna marknnehavet används att tllgodose olka krav ambtoner hur process vd säljnng av kommunal mark ser ut. Markpolcyn redovsar också hur utbyggnad fnanserng av allmän platsmark sker vd exploaterng på prvat mark. Lunds kommuns utbyggnads- bodestrateg har tre utbyggnadsstrateger: Förtäta! längs högklassga kollektvtrafkstråk på redan anspråktag mark, tll exempel parkerngar, nära redan befntlg servce. Fokusera! utbyggnad planerng tllhögklassga kollektvtrafkläg på orternas stadsdelarnas attraktvtet gom tätnng vtalserng av ctrummljöer Bygga färdgt! de områd som redan påbörjats begränsa antalet projekt 88

91 Hur fungerar borgardalog Dalog barn ung Lunds dtt Effektvt utnyttja kommuns resurser nvesterngar De ekonomska effekterna av översktsplan verkar på flera nvåer över lång td. Att konsekvsbeskrva det ekonomska utfallet är där mycket komplex uppgft. I dagsläget saknar Lunds kommun arbetsmodell sådan analys. Eftersom utbyggnadstakt påverkas av konjunktur marknadskrafter är det svårt att helt utse vlka konsekvser nvesterngarna får kommuns ekonom. Där är det vktgt att strategerna fungerar vd både låg- högkonjunktur. En stadsutvecklng mot ökad täthet, särsklt ctrala läg kollektvtrafknära läg nnebär att befntlga strukturer kan nyttjas effektvare. Det nnebär att redan gjorda nvesterngar används effektvare m också att de måste underhållas mer. Flera av de strateger som eslås samrådshandlng syftar äv tll att stärka d socala dmson tät, resurssnål funktonsblandad stad. Samhällsservcs markbehov Nya utbyggnadsområd tätnngar befntlga områd tll funktonsblandad stad nnebär kommunala nvesterngar samhällservce. Nya nvånare behöver mötas av motsvarande kommunal servce såsom skolor, skolor, drottshallar, LSS-bode äldrebode. Tllräcklg mark måste avsättas eller värvas tll samhällsservce. För att utnyttja mark effektvt krävs samutnyttjande ntegrerade byggnadslösnngar. Detta sn tur nnebär nytänkande nnovatva lösnngar. Lunds kommun ska kunna leverera högkvaltatv samhällsservce att konkretsera översktsplans nttoner bör plan samhällsservcs markbehov tas fram. Utbyggnad takt nfrastruktur En stor del av kommuns utbyggnad är avhängg gomandet av större nfrastrukturprojekt som tll exempel starka kollektvtrafkstråk. Det är avgörande att d utbyggnad som sker fram tll sker samspel d nfrastruktur kollektvtrafk som fnns dag som väntas under perod. Aktuell natonell respektve regonal transportnfrastrukturplan är gällande perod I dessa fnns nte Smrshamnsbanan utpekat. I planerna fnns ny staton sydvästra Lund på Södra stambanan samband utbyggnad tll fyra spår. För utbyggnad stad fnns avsktsklarng mellan Lunds kommun Regon Skåne spårväg Lund C ESS. D säger att kommun ska verka att mnst 30 proct av tllväxt av bostäder verksamheter Lunds ska ske Kunskapsstråket Brunnshög. Demokratska processer delaktghet För att skapa framgångsrk planerng som fångar upp vktga frågeställnngar skapar bred acceptans samhället är det vktgt att borgare aktörer är delaktga planerngsprocess. Översktplan lgger tll grund kommuns utvecklng påverkar olka grad alla männskor som bor, arbetar eller annat sätt vstas kommun. Lunds kommun har goda utsättnngar välfungerande daloger vljan att påverka har blvt större. Frågor om stadsmljö stadsbyggnad är sådant som ofta ntresserar männskor då det berör deras drekta närmljö. Medborgardalog EN INLEDANDE DEL I ARBETET MED LUNDS NYA ÖVERSIKTSPLA PM2 Läs mer PM Medborgardalog, www. lund.se/oplasmer Future Cty Game Future Cty Game gomdes höst Syftet var att ett tdgt skede fånga upp vktga frågeställnngar, synpunkter slag från Lunds borgare n arbetet att ta fram ny översktsplan. Målet var äv att skapa delaktghet, ntresse, gagemang bdra tll ökat samarbete mellan gagerade borgare kommun. Future Cty Game kan beskrvas som kreatv verkstad där de nbjudna deltagarnas vsoner, déer slag stod fokus. Läs mer om Future Cty Game, oplasmer 89

92 Antag av kommunfullmäktge Kultur Kommunkaton PÄ 34/ K-P120 Forsknng PÄ 51/2006 Pågåde planerngsprocesser Innehållet översktsplan kan precseras er eller andra områd så kallade djupade översktsplaner. Sedan gällande översktsplan, ÖP 2010, blev antag har flera översktlga planprocesser program nterats varav ett antal djupnngar antagts ett antal fortfarande är under framtagande. Dessa kommer alla att på olka sätt narbetas d nya översktsplan. Här nedan lstas de djupnngar som avses gälla parallellt dna översktsplan evtuella begränsnngar. De som är under framtagande beskrvs kortfattat. Utöver djupnngarna beskrvs äv ett antal andra vktga övergrpande programarbet. En gomgång av Lunds kommuns lga djupade översktplaner avsede deras status kommer att göras dna översktsplans utställnngsskede. Geografska djupnngar av översktplan Framtagna efter att gällande översktsplan, ÖP 2010, antogs. Lund NE/Brunnshög Antag Södra Sandby Antag Öresundsväg omnejd Utställd 18 aprl tll 7 jun 2017, ej antag ännu. Fördjupnng av översktsplan Lund NE/BRUNNSHÖG Hstora Jordbruk Kreatvtet Natur Tllgänglghet Kunskap Fördjupnng av översktsplan Södra Sandby Lunds kommun Antag av kommunfullmäktge Läs mer FÖP Brunnshög, www. lund.se/fop Läs mer FÖP Södra Sandby, Läs mer FÖP Öresundsväg, www. lund.se/oresundsvag Pågåde djupnngar Framtagande påbörjat efter att gällande översktsplan, ÖP 2010, antogs. FÖP Lund Sydväst (Källby) n samråd D djupade översktsplan Lund sydväst (Källby) är ett pågåde arbete där huvuddrag som studeras är hur området krng Klostergård ska kunna utvecklas samband att ny tågstaton kan stå klar krng En staton 4-6 avgångar tmm kommer att ge männskor som bor arbetar området helt nya möjlgheter att på ett klare smdgare sätt kunna nå stora delar av regon. Stadsdels omvandlng kommer att nnebära nya bostäder, servce verksamheter målet är att skapa mer blandad stadsdel som kan knytas bättre samman ctrala Lund. Ett samarbete Staffanstorps kommun krng utvecklng av området vd Höje å statonsområdet har påbörjats. 90

93 FÖP Veberöd n samråd D djupade översktsplan Veberöd är ett pågåde arbete där syftet är att tydlga vdareutveckla kommuns nttoner Veberöds framtda utvecklng. Några av de vktgaste områda som studeras planarbetet är hur Veberöds dttet karaktär kan vdareutvecklas, hur bostadsutbudet kan breddas, hur trafk- kollektvnfrastruktur kan utvecklas, hur orts närngslv servce kan stödjas hur grönstruktur dess kopplngar tll det omkrnglggande landskapet kan utvecklas. Övrg planerng Lund C Lund C det omgvande statonsområdet är redan dag överbelastat. Kapactet tågtrafk på staton anses tllräcklg, äv ett ökat resande, m kapactet statonsmljön som helhet hos andra trafkslag är kraftgt ansträngd måste bättras att klara det ökande resandet. I ett så kallat ramprogram har Lunds kommun tagt fram helhetslösnng statonsområdet, både d östra d västra sdan, vars syfte är att lgga tll grund projekterng, detaljplanerng lovärd nom programområdet. Några av mål statonsområdet är att skapa ett attraktvt sta möte Lund dess stadskärna resande som kommer tll Lund, skapa än bättre anslutnngs- bytesmöjlgheter mellan olka trafkslag, stärka områdets utsättnngar som handels- mötesplats skapa robust struktur stadsplanerng. Kunskapstråket Kunskapsstråket ngår Lunds största utvecklngsprojekt, Lund NE, där stråket är kopplng mellan Lunds hstorska ctrum Brunnshög spårväg utgör ryggrad. Kunskapsstråket går va unverstetsområdet, Skånes unverstetssjukhus, Ideon Medcon Vllage området fnns dag ca arbetsplatser nästan heltdstudter vlket gör det tll regons största arbetsplats kunskapsbaserade verksamheter. De planerade spårvägshållplatserna kommer att bl vktga knutpunkter utgångspunkter att skapa levande stadsmljöer längs sträckan. Hela området ska utvecklas tll levande stadsdel tät bebyggelse, mycket folk, god servce levande stadsrum där målet är att skapa hållbara blandade stadsmljöer som är stmulerande att bo, verka leva. Övrga program LundaEko II LundaEko II är Lunds program ekologskt hållbar utvecklng anger vad som ska prorteras mljöarbetet, både det geografska området Lunds kommun nom d kommunala organsaton. Utgångspunkterna LundaEko II utgör grund Lunds kommuns arbete ekologsk hållbar utvecklng beaktar också socala ekonomska aspekter. LundaEko II bygger, lksom egångar LundaEko, på de natonella mljökvaltetsmål. Utfrån dessa mål har Lunds kommun formulerat åtta prorterade områd nom varje prorterat område fnns ett mål som är övergrpande vänder sg tll kommun som organsaton tll alla som bor verkar kommun. LundaEko II Lunds kommuns program ekologskt hållbar utvecklng Datum: Beställare: Kommunfullmäktge Utare: Kommunkontoret, strategska utvecklngsavdelnng Läs mer Lunda- Eko II (antag av kommunfullmäktge ) www. lund.se/oplasmer 91

94 Stadsbyggnadskontoret Teknska valtnng Grönstruktur- naturvårdsprogram Lunds kommun LUNDAMATS III Strateg ett hållbart transportsystem Lunds kommun Läs mer om hållbara transportsystem LundaMaTs III (antag av kommunfullmäktge ) oplasmer Grönstruktur- naturvårdsprogram Lunds kommun - bevarande utvecklng Antaget av kommunfullmäktge A - programdel Läs mer Lunds kommuns Grönstruktur- naturvårdsprogram (antag av kommunfullmäktge ) www. lund.se/oplasmer LundaMats III Lund expanderar större befolknng mer verksamhet ställer krav på effektvare markutnyttjande transporter. De ändrade utsättnngarna nnebär att tllvägagångssätt fokus behöver uppdateras att nå långsktgt hållbar samhällsutvecklng. LundaMaTs, där MaTs står mljöanpassat transportsystem, är ett dokumt som anger rktlnjer poltker tjänstemän arbetet stads trafk transporter. På det vset berör LundaMaTs alla som bor vstas Lund. LundaMaTs III, antag 2014, omfattar fokusområd att ta sg an de utmanngar som kommun står n såsom mnskade koldoxdutsläpp, expanson omställnng tll mer hållbart transportsystem. Helhetssyn är dag väletablerad nkluderad alla delar av verksamhet. Grönstruktur- naturvårdsprogram Grönstruktur- naturvårdsprogrammet är ett program bevarande, utvecklng skötsel av natur-, rekreatons- parkområd Lunds kommun. Det är ett strategskt dokumt som utgör underlag fyssk planerng, utformnng av nya parker, natur- rekreatonsområd, nyelse av parker grönområd valtnng skötsel av park- naturområd. Programmet består av två delar, själva programdel nnehållande mål, strateger åtgärdsslag beskrvande underlagsdel. Just nu arbetas det att ta fram ett nytt uppdaterat dokumt, Grönprogram Lunds kommun. Övrgt att narbeta utställnngshandlng Grus- sttäkter Inom Lunds kommun fnns st- grustllgångar av stort ntresse regon behovet av grusmateral väntas fortsatt vara stort tll följd av kommande decners utbyggnadsplaner vad gäller bebyggelse väg- järnvägsnfrastruktur. Lunds kommun har eg del ntagt restrktv hållnng tll utvdgnng öppnande av nya täkter anser att äv bergkross måste betraktas som ändlg resurs. All täktverksamhet, oavsett omfattnng, också påverkan på ntllggande områd. Det gäller gerellt landskapsbld trafkbelastnng m också ofta buller, kastrsk vbratoner. Konkreta ställnngstagand vad gäller grus- sttäkter kommer att utvecklas utställnngsskedet då mer detaljerad mark- vattanvändnngskarta också presteras. AVFALLSPLAN Lunds kommun Läs mer Avfallsplan (antag av kommunfullmäktge ) www. lund.se/oplasmer Avfall Kommun har tagt fram avfallsplan, aktuell år , nnehållande mål strateger att på bästa sätt ta omhand de avfallsmängder som gereras kommun. Gerellt behöver v, nte bara Lunds kommun, bl bättre på att dels mnska mängd avfall dels återanvända återbruka mer. En av de största utmanngarna nom avfallsområdet är att åstadkomma ett resurseffektvt mljöanpassat system hanterng av det bologska avfallet från hushåll, ndustr, jordbruk trädgård/parker. Konkreta ställnngstagand vad gäller avfallshanterng kommer att utvecklas översktsplans utställnngsskede. 92 PÅGÅENDE PLANPROCESSER

95 Rksntress Delar av eslagna utbyggnadsområd på strategkartorna tll dna översktsplan sker nom rksntresseområd. Rksntresseområd som kan komma att påverkas av plan är rksntress naturvård, kulturmljövård, frluftslvet, värdefulla ämn materal, kommunkatoner, yrkesfske (sjö) totalsvaret. Ytmässg påverkan på rksntressa evtuella konflktområd avses att redovsas utställnngsslaget då mer detaljerad mark- vattanvändnngskarta också presteras. Säkerhet rskhänsyn För att skydda männskors hälsa får bodemljöer, skolmljöer lknande nte utsättas betydande mljöstörnngar eller rsker. Mljöstörnngarna består bland annat av luftorngar, vattorngar, lukt, buller strålnng. Rskerna handlar främst om utsläpp från ndustrella verksamheter, olyckor farlgt gods naturolyckor. Konkreta ställnngstagand vad gäller säkerhet rskhänsyn kommer att utvecklas översktsplans utställnngsskede. Fortsatt översktsplanerng Planperod dna översktsplan sträcker sg tll m vår omvärld ändras hela td vlket betyder att Lunds kommun ständgt kommer att ställas n nya behov, önskemål utmanngar. Tas kloka väl avvägda planerngsbeslut nu framöver kommer dock kommun att vara väl rustad n flera möjlga utvecklngsscarer. Hur framtd kan se ut hur det kan påverka planerng Lunds kommun behandlas ett av de 17 PM som togs fram översktsplanearbetets nlednng, Spanng efter framtda sammanhang. Översktsplan är ett stöd beslut om framtda markanvändnng fungerar som väglednng vd olka mål- ntressekonflkter som kan uppstå m blr aldrg ett heltäckande operatvt planerngsnstrumt utan behöver kompletteras kontnuerlgt. För kommun ständg ändrng regon omvärld som utvecklas ändras snabbt krävs löpande strategsk planerng där d löpande process skapar större vethet om översktsplanerngs betydelse som styrnstrumt stads kommuns utvecklng. Översktsplan blr grund kontnuerlg översktlg planerng som successvt uppdateras revderas efter uppkomna behov eller ändrade utsättnngar. Läs mer om framtdsscarer PM Spanng efter framtda sammanhang, oplasmer I fortsatta planerngsprocesser behöver djupade avvägnngar mellan sklda ntress mål precseras mer detaljerade ställnngstagand göras. Det kan ske form av geografska eller tematska djupnngar av översktsplan, planprogram detaljplaner. PÅGÅENDE PLANPROCESSER 93