Dialogplattform för ökad samverkan, ägarskap och resultat i strukturfonderna

Transkript

1 1 (5) Dialogplattform för ökad samverkan, ägarskap och resultat i strukturfonderna Den 14 december 2016 etablerade Strukturfondspartnerskapet Stockholms län en dialogplattform för strukturfondsprojekt, projektutvärderare och policyaktörer i Stockholmsregionen. Under ett halvdagsseminarium medverkade i princip samtliga aktuella Regional- och Socialfondsprojekt, ett stort antal projektutvärderare samt aktörer från Strukturfondspartnerskapet. Temat var Stockholmsregionens utmaningar, projektens roll samt hur samverkan kan öka för att åstadkomma bättre resultat, ägarskap, mervärde och lärande. En interaktiv applikation användes inför, under och efter seminariet vilket bidrog till känslan av delaktighet och dialog. Jelena Drenjanin, (M), ordförande i Strukturfondpartnerskapet Stockholms län och Jonas Örtquist, huvudsekreterare Strukturfondpartnerskapet i Stockholms län, inledde dagen. Som ledamot i Europeiska Regionkommittén (EU:s ledamotsförsamling för regionala och lokala företrädare) har Strukturfondspartnerskapets ordförande också ett bredare EU-perspektiv med sig i arbetet. Jelena Drenjanin talade om att vi behöver se den större kontexten med sammanhållningspolitiken som en del av sammanhållningen i Europas regioner. Stockholmsregionen, Sverige och EU står inför stora utmaningar där sammanhållningspolitiken och strukturfonderna ger oss verktyg att möta dessa utmaningar tillsammans. Jelena berättade att Stockholmsregionen har 1,143 miljarder kronor i EU-fonderna som kan användas för att stärka regionen. Hon poängterade att de pågående projekten är mycket viktiga för Stockholmsregionens utveckling. I dag vill jag att alla här ska sträcka på sig och tänka: Vi är bra, men vi kan bli ännu bättre!

2 2 (5) Kvalitetshöjning genom Stockholmsmodellen Jonas Örtquist förklarade att bakgrunden till dialogplattformen finns i förra programperioden då projekt och utvärderingar generellt var mer fragmenterade och svagt kopplade till regionens utmaningar. Även ägarskapet för fonderna var svagare och kunskapen om projektens resultat och effekter begränsad. - Därför vill vi nu skapa en bättre förståelse för regionens utmaningar och projektens roll i att möta dem. Vi ska öka ägarskapet, samverkan och lärandet, sa Jonas Örtquist. För att lyckas med detta använder Strukturfondspartnerskapet den nya styrmodellen Stockholmsmodellen som är inskriven i programdokumenten för ERUF och ESF i Stockholmsregionen. Stockholmsmodellen anger att koncentration av resurser, målgruppsfokus, samarbete och agendasättande är principiellt viktigt i strukturfondsarbetet. Smalare utlysningar, höga krav på projekten och att systematiskt arbeta med uppföljning och lärande är konsekvenser av detta. En enkät i applikationen inför seminariet mötet visade att 60 % av deltagarna kände till Stockholmsmodellen. Den sociala sammanhållningen en stor utmaning Analysen av de regionala utmaningarna tar avstamp i den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Per Bark, analytiker på Länsstyrelsen och Ylva Disheden, utvecklingsledare på Länsstyrelsen, presenterade en omvärldsanalys för Stockholmsregionen på områdena Demografi, Globalisering, Klimat/miljö/energi samt Social sammanhållning. När deltagarna på mötet fick frågan om vilka av dessa utmaningar de anser att deras projekt möter, uppgav över hälften den sociala sammanhållningen. Per beskrev det territoriella mönstret med stora inomregionala skillnader både inom och mellan kommuner i länet. Sårbara grupper (55+, utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning eller i avsaknad av gymnasieutbildning) utgör en allt större andel av antalet arbetslösa. Nyanländas etablering är också avgörande för hur den sociala sammanhållningen ska fungera. Humankapitalet är viktigt för Stockholmsregionens konkurrenskraft men det finns stora matchningsproblem. Många är antingen över- eller underkvalificerade för sina jobb. En tredjedel av företagen uppger att de har svårt att hitta människor med rätt profil att rekrytera samtidigt som stora grupper står utanför arbetsmarknaden. Per berättade bland annat att Stockholmsregionen har en gynnsam demografisk struktur jämfört med övriga Sverige med många i arbetsför ålder, något som förstärks av invandringen. Inom näringslivet sprids alltmer av företagens produktionsprocesser ut i så kallade globala värdekedjor. En utmaning är att få de små och medelstora företagen att bli framgångsrika och växa sig stora.

3 3 (5) Efterfrågan på eftergymnasialt och gymnasialt utbildade ökar när den är klar i maj I nuläget kunde Jan Persson dela med sig av några insikter beträffande framgångskriterier: För att skapa resultat krävs att projekten är utmaningsdrivna, snarare än finansieringsdrivna. För ägarskapet är det viktigt med krävande beställare, att aktivt ägarskap ska utvecklas till aktiv finansiering samt att förankringen i den egna organisationen är stark. Ylva pratade om den den senaste prognosen som Länsstyrelsen tagit fram, Stockholm 2025, som visar att efterfrågan på arbetskraft ökar kraftigt i Stockholmsregionen på sikt. En stor utmaning är bland annat de könsuppdelade utbildningsvalen och att alltför få söker yrkesinriktade program i gymnasieskolan, något som leder till stor kompetensbrist i flera branscher. Fråga till deltagarna: Vilken av de breda samhällsutmaningarna anser du att ditt projekt möter? Svar: Demografi: 16.67% Globalisering: 12.5% Klimat, miljö o energi: 16.67% Social sammanhållning: 54.17% Stockholmsmodellen utvärderas Hur åstadkommer vi resultat, ägarskap och lärande inom strukturfonderna? Jan Persson från Sweco berättade om Sweco:s uppdrag att utvärdera huruvida Stockholmsmodellen uppfyller sitt syfte och leder till det önskade resultatet: sammanhållna strategiska satsningar. Utvärderingen kommer att ge svar på detta För att lärandet ska öka krävs att utvärderingarna är jämförbara, att förståelsen för de regionala utmaningarna ökar och att det görs tydligare kopplingar till dem i projekten. Deltagarna fick inför mötet svara på om de samarbetar med andra projekt i nuläget. 73,91 % svarade ja, 26.9 % nej. På enkätfrågan Är ditt projekt förankrat på chefsnivå? svarade 95 % ja och 5 % nej vilket ger indikationer om både fondsamverkan och ägarskap. Samverkan i fokus Två rundabordsdiskussioner kring samverkan och utmaningar gav deltagarna en möjlighet att mötas över projektgränserna och dela erfarenheter. Resultaten rapporterades in via appen, så att hela mötet direkt kunde ta del av resultatet. Diskussionerna handlade om hur samverkan mellan projekt och mellan utvärderare ser ut idag, och hur den skulle kunna se ut framöver för att stärka kopplingen till de regionala utmaningarna.

4 4 (5) Vi behöver alltid gå in och diskutera: vad är syftet? Alltså, inte vad ni ska göra i projektet, utan vad ni hoppas uppnå. Det är så lätt att gräva ned sig i projektet, berättade en utvärderare. En synpunkt som kom upp i flera av diskussionerna var att samverkan är nyttigt när det inte känns som ett självändamål. Samverkan får inte vara något som ska bockas av. Det behöver utgå från ett behov om det ska fungera. En bra idé är nätverksmöten med andra som jobbar inom samma område. Då kan man lära av varandra för att undvika att göra samma misstag, eller uppfinna hjulet fler gånger. Samverkan är ett vitt begrepp, var något som ofta påpekades. Det finns skillnader mellan hur samverkan sker inom ERUF och ESF, till exempel. Mer informationsutbyte och lärande Lärandet mellan projekt var något som deltagarna gärna såg mer av. Vi önskar oss en matris, med information om projekten inom fonderna och om genomförda projekt från tidigare perioder. Gärna också utblickar och internationella exempel, sa en av deltagarna. Det är viktigt att vi har koll på vad andra gör. I tidigare programperiod förekom det att flera projekt jobbade med ungefär samma sak. Ibland visste man inte ens om vad andra gjorde, berättade en annan deltagare. Samverkan mellan utvärderare kunde ha en inneboende problematik, menade några: Vi är styrda av en konkurrenssituation. Två företag som jobbar med utvärdering delar inte med sig till varandra. Vi behöver få mandat för att lägga tid på den typen av arbete. EU-kommissionen om kommande programperiod Dialogplattformen avslutades med att Katarina Areskoug Mascarenhas som är chef för EU-kommissionens representation i Sverige reflekterade om framtiden efter Utgångspunkten tog hon bland annat i den halvtidsöversyn av EU:s långtidsbudget som gjordes i september. Katarina lyfte fram att sammanhållningspolitiken ger resultat. Varje euro som satsats i sammanhållningspolitiken har gett en utväxling på 2,7 euro. Sammanhållningspolitiken ger positiva effekter för både nettogivar- och mottagarländer. Hon menade samtidigt att satsningarna behöver bli ännu mer resultatinriktade och kopplas mot tydliga mål på regional och lokal nivå. EU-kommissionen signalerar också att man gärna ser en ökad användning av finansiella instrument som t ex lån. Samtidigt behövs förenklingar på olika nivåer i systemet. Jonas Örtquist ställde därefter några frågor i ett samtal om mjuka värden inom sammanhållningspolitiken som är betydelsefulla men svåra att mäta, exempelvis samverkan.

5 5 (5) Det är viktigt att ni berättar om och lyfter fram dessa för departementen och den svenska regeringen, menade Areskoug Mascarenhas. Strukturfondspartnerskapets ordförande Jelena Drenjanin avrundade dialogplattformen med budskapet att vi alla, på olika nivåer, behöver fundera på hur vi bättre kan kommunicera resultaten av projekten och hur de faktiskt bidrar till att möta Stockholmsregionens utmaningar. Fundera på: vilka kanaler har jag där jag kan berätta om mitt projekt? Och kom ihåg: Ni är viktiga för Stockholmsregionen! 3 ord du tar med dig från den här dagen? Johan Crona, Almi Invest II (ERUF) Samverkan, internationellt och resultatfokus. Samverkan är ju temat för dagen, så det är ju ganska uppenbart. Diskussionerna jag deltog i handlade också en del om internationella frågor. Resultat därför att mätbara resultat är det viktigaste för företagen vi jobbar med, för finansiärerna och för medborgarna. Jag tycker att det är bra att vi träffas och får en introduktion till vilka projekt som pågår, det är en möjlighet att hitta kontaktytor. Geska Bresevic, Smart Kreativ Stad (ERUF) Samverkan, stärkt sammanhållning och utbyte. Sammanhållning, både inom och mellan projekten, är ett av de mål vi arbetar mot. Utbyte kan vi ha på många olika nivåer: det kan handla om att projektledare utbyter erfarenheter av att leda projekt. Allt behöver inte handla om projektens innehåll, utan lika gärna om hur man gör. Vikten av sammanhållning var en viktig punkt även på konferensen jag deltog i igår för Stockholmsregionens regionala utvecklingsplanering. Matilda Malmenby, projektutvärderare ehälsa-lyftet (ESF) Jag tänker på två ord: intressant och inspirerande. Det har varit mycket värt att träffas idag och få reda på vad som händer i de andra projekten just nu, liksom att höra deras syn på de utmaningar som finns. Erik Jakobsson, projektutvärderare Matlust (ERUF) Inspiration, insikt och utmaning. Det kändes bra att få en översikt, och en bild av det vi har gemensamt. Plattformen gör det möjligt för oss att ha ett utbyte av varandra. Insikten handlar om att vi behöver samverka, men för att vi utvärderare ska göra det behöver det ingå i vårt uppdrag Följ Strukturfondspartnerskapet Stockholm