Granskning av flyktingmottagandet. Halmstad kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Granskning av flyktingmottagandet. Halmstad kommun"

Transkript

1 Revisionsrapport Granskning av flyktingmottagandet Fredrik Ottosson Cert. Kommunal rev. Halmstad kommun Viktor Prytz Januari 2016

2 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och Revisionsfråga-or Revisionskriterier Kontrollmål Avgränsning Metod Regelverk mottagande och etableringen av nyanlända Etablering av vissa nyanlända invandrare Roller och ansvar Statlig ersättning för flyktingmottagande Iakttagelser och bedömningar Mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd (utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden) Iakttagelser Bedömning Riktlinjer och rutiner för utbildningsväsendet Iakttagelser barn- och utbildningsnämnden - grundskolan Iakttagelser utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden- gymnasieskolan Bedömning Nyanlända barn/ungdomars undervisning Iakttagelser barn- och utbildningsnämnden -grundskolan Iakttagelser utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden- gymnasieskolan Bedömning SFI-undervisning och samhällsorientering (utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden) Iakttagelser samhällsorientering Iakttagelser svenska för invandrare (SFI) Bedömning Rutiner för hantering av statlig grund- och schablonersättning Iakttagelser Bedömning Rutiner för ansökning av återsökningsbara statliga ersättningar Iakttagelser Bedömning Fördelning av den statliga ersättningen av 23

3 Iakttagelser Bedömning Revisionell bedömning Bedömning mot kontrollmålen Revisionell bedömning av 23

4 Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommun har genomfört en granskning av flyktingmottagandet. Granskningen har utgått från två revisionsfrågor. Bedriver barn- och ungdomsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden en ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande verksamhet för personer som är asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd? Har barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, hemvårdsnämnden och socialnämnden tillräckligt fungerande rutiner för återsökning från staten av kostnader för asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd? Vi bedömer att barn- och ungdomsnämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden inte fullt ut bedriver en ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande verksamhet för personer som är asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Vi bedömer att barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, och socialnämnden delvis har fungerande rutiner för återsökning från staten av kostnader för asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Vi bedömer att hemvårdsnämnden inte har rutiner för återsökning från staten av kostnader för nyanlända med uppehållstillstånd. Vi grundar vår bedömning ovan på utvärderingen av granskningens kontrollmål enligt nedan. Kontrollmål Mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd är uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt. Nyanlända barn/ungdomar ges undervisning och stöd i utbildningsväsendet på ett ändamålsenligt sätt. Det finns riktlinjer och rutiner för hanteringen av nyanlända elever inom utbildningsväsendet. SFI-undervisning och samhällsorientering ges på ett ändamålsenligt sätt. Det finns goda rutiner för hantering av statlig grund- och schablonersättning inom flyktingmot- Kommentar Uppfyllt Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt 3 av 23

5 tagandet. Det finns ändamålsenliga rutiner för ansökning av återsökningsbara statliga ersättningar inom flyktingmottagandet. Den statliga ersättningen för en insats tilldelas den verksamhet som har haft kostnaden för insatsen. Delvis uppfyllt Uppfyllt 4 av 23

6 1. Inledning 1.1. Bakgrund Den 1 december 2010 övertog Arbetsförmedlingen delar av ansvaret för introduktionen av och introduktionsersättningen till nyanlända. Trots förändringen har kommunerna fortfarande ett visst ansvar både för personer som är asylsökande och för dem som har fått uppehållstillstånd. Att lyckas med integreringen av dessa nyanlända är en framgångsfaktor för en kommun. För en del av sina uppgifter har kommunen rätt att återsöka kostnaderna. Kunskapen om ersättningsreglerna är i vissa fall bristande, vilket leder till att kommunen inte söker det den har rätt till. Halmstads kommun tar emot ganska många nyanlända med uppehållstillstånd i förhållande till sin befolkning. År 2014 kom kommunen på 112:e plats av landets 290 kommuner. I kommunen planeras ett asylboende som fullt utbyggt ska kunna ta emot runt 700 personer Syfte och Revisionsfrågor Granskningen syftar till att besvara nedanstående revisionsfrågor. Bedriver barn- och ungdomsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden en ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande verksamhet för personer som är asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd? Har barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, hemvårdsnämnden och socialnämnden tillräckligt fungerande rutiner för återsökning från staten av kostnader för asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd? 1.3. Revisionskriterier Lag om mottagande av asylsökande Socialtjänstlagen Skollagen Asylersättningsförordningen Nya ersättningsförordningen 1.4. Kontrollmål Mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd är uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt. Nyanlända barn/ungdomar ges undervisning och stöd i utbildningsväsendet på ett ändamålsenligt sätt. Det finns riktlinjer och rutiner för hanteringen av nyanlända elever inom utbildningsväsendet. SFI-undervisning och samhällsorientering ges på ett ändamålsenligt sätt. 5 av 23

7 Det finns goda rutiner för hantering av statlig grund- och schablonersättning inom flyktingmottagandet. Det finns ändamålsenliga rutiner för ansökning av återsökningsbara statliga ersättningar inom flyktingmottagandet. Den statliga ersättningen för en insats tilldelas den verksamhet som har haft kostnaden för insatsen Avgränsning Granskningen avser inte mottagande av ensamkommande flyktingbarn Metod Granskningen kommer att genomföras genom intervjuer och dokumentstudier. Intervjuer har genomförts med skolområdeschef, rektorer, enhetschef etablering, socialsekreterare, bosättningshandläggare, personal som återsöker medel inom berörda verksamheter samt berörda ekonomer. Ett flertal dokument kommer att granskas, såsom styr- och uppföljningsdokument, riktlinjer för utbildning för nyanlända elever, rutiner och riktlinjer, överenskommelser om mottagande. 6 av 23

8 2. Regelverk mottagande och etableringen av nyanlända Det finns ett stort omfång lagar och förordningar som styr mottagandet och etableringen av nyanlända invandrare i Sverige. Bland annat är utlänningslagen (2005:71) central för att hantera frågor om viseringsrätt, asyl och annat som kan höra till en individs migrationsprocess. Lagen innehåller definitioner, allmänna bestämmelser och villkor för att en utlänning ska få resa in i, samt att vistas och att arbeta i Sverige. Lagen om mottagande av asylsökande m.fl. LMA (1994:137) fastställer bestämmelser och avgränsningar om sysselsättning för och bistånd till flykting eller annan skyddsbehövande som ansökt om uppehållstillstånd, och av särskilda skäl har medgetts rätt att vistas i Sverige medan ansökan prövas Etablering av vissa nyanlända invandrare Under 2010 antogs lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare tillsammans med ett antal förordningar som reglerar etableringen av nyanlända hos kommunerna, den s.k. etableringsreformen. Bestämmelserna syftar till att underlätta och påskynda etablering i arbets- och samhällslivet för vissa i lagen angivna invandrare. En viktig målsättning är att ge nyanlända goda förutsättningar för egenförsörjning. Målgruppen för lagen är nyanlända som har fyllt 20 år men inte 65 år och har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller annan skyddsbehövande. Ensamkommande barn som fyllt 18 år har också rätt att ta del av etableringsinsatser. Det nuvarande systemet för mottagandet av nyanlända bygger på frivilliga överenskommelser mellan länsstyrelserna och kommunerna. Målsättningen är att antalet anvisningsbara platser i överenskommelserna ska motsvara det beräknade behovet av anvisningsbara platser, dvs. länstalet. Många kommuner tecknar överenskommelser som gäller tillsvidare med minst årliga dialoger om antalet platser Roller och ansvar Migrationsverket ska beräkna hur många nyanlända som har behov av plats för bosättning i en kommun under det kommande året. Arbetsförmedlingen ska, efter samråd med Länsstyrelserna och Migrationsverket, fastställa en fördelning av mottagningsbehovet i varje län (länstal) samt att Arbetsförmedlingen har ansvar att vid behov anvisa bosättning i en kommun till en nyanländ som har rätt till en etableringsplan. Länsstyrelsen ska träffa överenskommelser med kommuner inom länet om mottagandet av vissa nyanlända samt förhandla om mottagandet av asylsökande ensamkommande barn och ungdomar. Arbetsförmedlingen har även ett samordningsansvar för etableringsinsatser. Det är däremot kommunerna som ansvarar för det praktiska arbetet med mottagning t.ex. boendeförsörjning, svenska för invandrare (SFI) och samhällsorientering. 7 av 23

9 2.2. Statlig ersättning för flyktingmottagande De sammanlagda statsbidragen som årligen betalas ut till landets kommuner för insatser inom flyktingmottagandet uppgår till mångmiljardbelopp. Detta regleras i ett antal förordningar. Det är i första hand Migrationsverket som handlägger och utbetalar ersättning till kommunerna, men vissa bidrag för regionala utvecklingsinsatser handläggs av Länsstyrelsen. Ersättningar som rör kommunmottagna personer med uppehållstillstånd (inkl. anhöriga) regleras i den så kallade nya ersättningsförordningen (NyErsF). Den gäller samtliga personer som tagits emot efter 1 december Ersättningar som rör asylsökande personer i kommunen regleras i den så kallade asylersättningsförordningen (AsylErsF). Vissa ersättningar utbetalas per automatik, andra ersättningar behöver kommunen ansöka om särskilt. Frågan om statsbidrag berör verksamheter inom flera olika förvaltningar. För att kommunen ska få ersättningar krävs både kunskap och välfungerande rutiner. Annars finns en risk att ansökningar uteblir och att verksamheterna missar viktiga intäkter. Vissa ersättningar ges schablonmässigt, medan andra motsvarar faktiska kostnader eller andel av kostnader. En del ersättningar innehåller tröskelvärden som behöver uppnås för att ersättning ska beviljas. Kommunen behöver vid ansökan lämna in underlag som styrker behov av insatser och kostnader. För vissa insatser finns möjlighet att fortsätta återsöka ersättning för kostnader till dess att en individ beviljats svenskt medborgarskap. Andra faktorer som påverkar en kommuns intäkter är utformningen av avtal med staten, framförallt gällande ensamkommande barnverksamhet. 8 av 23

10 3. Iakttagelser och bedömningar Mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd (kommunmottagna) har varierat mellan åren. En ökning märktes år Under 2014 tog kommunen emot många nyanlända i förhållande till sin befolkning. Av Sveriges 290 kommuner hamnade Halmstads kommun 2014 på 112:e plats när det gäller mottagande i förhållande till kommunbefolkningen. Under år 2015 togs 733 nyanlända med uppehållstillstånd emot för bosättning i kommunen. Antalet nyanlända med uppehållstillstånd som tagits emot i kommunen för bosättning, period (prognos på helår) Källa: Migrationsverket och enheten för etablering Antalet asylsökande som vistas i kommunen har också ökat de senaste åren, detta då Migrationsverket driver anläggningsboenden i kommunen. Under år 2015 fördubblades antalet asylsökande från 769 den 1 januari 2015 till personer den 1 december Genom Svenska kyrkan driver kommunen 100 så kallade evakueringsplatser, dvs. tillfälliga boenden för asylsökande. Migrationsverket har tvingats be kommunerna om hjälp med att anordna boende för asylsökande på grund av det ökade inflödet Mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd (utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden) Iakttagelser Som tidigare beskrivits har Arbetsförmedlingen tagit över ansvaret för arbetet med att etablera den nyanlände på arbetsmarknaden och ekonomiskt stöd under etableringsperioden. Kommunernas uppdrag består numera av hjälp med boende, råd och stöd i sociala frågor, utbildning i svenska för invandrare och samhällsorientering. Kommunen har ingått en överenskommelse med Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Region Halland, 9 av 23

11 Försäkringskassan och Länsstyrelsen om nyanländas etablering. Syftet med överenskommelsen är bland annat att på lokal nivå tydliggöra ansvarsfördelningen mellan myndigheterna. I Halmstads kommun är det utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden som ansvarar för det praktiska initiala mottagandet och att betala ut ekonomiskt bistånd till de nyanlända under perioden i etableringsinsatser. Arbetet är sedan hösten 2014 organiserat under en särskild enhet för etableringsfrågor. Tidigare svarade en tjänsteman placerad på Halmstad kompetenscentrum för det praktiska mottagandet av de nyanlända medan biståndet handlades på enheten för ekonomiskt bistånd. I och med det ökade mottagandet beslutades det på våren 2014 att inrätta en samordnartjänst för integrationsfrågorna. Samordnaren gavs i uppdrag att bygga upp enheten för etablering. Den 1 juli 2015 anställdes samordnaren som chef för enheten fram till , varefter anställningen förlängdes ytterligare sex månader. Förutom chefen består enheten av tre socialsekreterare, en boendehandläggare, en administrativ handläggare, en ekonom/kvalitetssäkrare. Utöver dessa finns även två projektanställda fältkoordinatorer. Dessa handläggares arbetsuppgift är att möta och skapa goda kontakter med de som bor på anläggningsboendena i kommunen. Det saknas skriftliga rutiner för arbetet. Av våra intervjuer framgår nedanstående ansvarsfördelning och arbetssätt. Socialsekreterarna handlägger det ekonomiska biståndet till gruppen. Boendehandläggaren tar emot nyanlända som anvisas om bosättning från Arbetsförmedlingen. Av överenskommelsen om mottagande framgår att kommunen ska ta emot 90 nyanlända med uppehållstillstånd genom anvisning. Arbetet består främst av att finna ett lämpligt boende till dem som anvisas. Samarbetet med det kommunala bostadsbolaget upplevs fungera väl. De tilldelade lägenheterna är inte samlade till ett område i kommunen. Handläggaren förmedlar boendet och den nyanlände får direkt ett eget kontrakt Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet Mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd är uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt är uppfyllt. Vi grundar vår bedömning på att det inom enheten för etablering finns upparbetade arbetssätt och uppgiftsfördelning för mottagandet. Dessa skulle med fördel dokumenteras i form av skriftliga rutiner och arbetsprocesser. Vidare anser vi att en långsiktig lösning på chefskapet för enheten behöver tas fram Riktlinjer och rutiner för utbildningsväsendet Under hösten år 2015 har barn- och ungdomsförvaltningen, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen samt socialförvaltningen arbetat med att utveckla samverkan mellan dem. Det har tagits fram en övergripande rutin för hur samverkan kring barn och unga ska bedrivas. Ett fokusområde inom samverkan är nyanlända. Styrgruppen för samverkan kommer i december fatta beslut om att ge ett uppdrag om att utveckla och förbättra samverkan kring nyanlända mellan de tre förvaltningarna Iakttagelser barn- och utbildningsnämnden - grundskolan Det finns en övergripande samordning av mottagandet av nyanlända i grundskolan som administreras och organiseras via personal på Kärnhuset. Det innebär att vissa skolplace- 10 av 23

12 ringar sker via Kärnhuset samt att viss samordning och stöd ges till rektorer och lärare. Samtliga rektorer anser att detta inte är tillräckligt stöd och samordning. Det finns inga övergripande rutiner eller processer för mottagande av nyanlända barn och elever som nämnden har fastställt eller säkerställt. Det finns inte några gemensamma rutiner eller processer för kartläggning av elevernas förutsättningar och behov. Kartläggning av eleverna sker på respektive skola utifrån lokala processer och rutiner. Rektorerna på de skolor som har förberedelseklasser har tagit fram egna rutiner för kartläggning av elevernas kompetenser och förkunskaper. Det finns inga övergripande rutiner för hur övergången från förberedelseklass till ordinarie undervisningsklass ska ske. Övergången beslutas av rektor utifrån egna rutiner. Samtliga rektorer anser att det behövs övergripande ramverk eller grunder för rutiner och riktlinjer som samtidigt ger utrymme för lokala anpassningar. Vidare efterfrågar rektorerna ett ökat utbyte inom kommunen för att skapa förutsättningar för en ökad likvärdighet. Under december 2015 genomfördes ett övergripande ledarmöte som samtliga rektorer var inbjudna till med fokus på inkludering, mångkulturalitet och flerspråkighet. På dagordningen fanns bland annat presentation av nuläget, mottagande och kartläggning, stödmaterial och fortbildningspaket samt svenska som andraspråk. Rektorerna anser att det finns en tydlighet i att följa lagstiftningen vad gäller att förberedelseklass endast är tillgängligt för nyanlända barn som fyllt sju år. Lagstiftningen kommer att ändras vid årsskiftet 2015/16. Det kommer att innebära att nyanlända barn har rätt till förberedelseklass de fyra första åren i Sverige, vilket innebär att barn som går i förskolan sina första år i Sverige börjar i förberedelseklass när de börjar i grundskolan Iakttagelser utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden- gymnasieskolan Det finns rutiner för kartläggningssamtalen som genomförs med varje elev. Kartläggningen ska genomföras innan eleven börjar. Det finns mallar och blanketter för detta moment. Vårdnadshavare eller god man deltar vid kartläggningssamtalet. Under hösten år 2015 har detta förändrats på grund av den ökande elevmängden och eleverna skrivs in innan kartläggningen är genomförd. På så sätt är eleven på plats och kartläggningen sker så fort som möjligt. Samtliga intervjuade anser att mottagandet är systematiserat och att det bara finns en väg in i utbildningen på gymnasieskolan. Vid överlämningar från grundskolan sker en överlämning av befintligt material som kompletteras med en kartläggning. Elever som har befunnit sig i Sverige över fyra år har inte rätt att gå språkintroduktionen utan hänvisas till andra program. Efter genomförd kartläggning placeras eleven i en grupp som motsvarar elevens nivå. I samband med undervisningen fortsätter kartläggningen för att följa elevens utveckling och förhandskunskaper inom olika ämnen för att ytterligare anpassa undervisningen och eventuell grupplaceringen efter elevens behov och förutsättningar Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet finns riktlinjer och rutiner för hanteringen av nyanlända elever inom utbildningsväsendet inte är uppfyllt för barn- och utbildningsnämnden. Det är uppfyllt för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. 11 av 23

13 Vi konstaterar att det inte finns övergripande rutiner eller processer för mottagande av nyanlända barn och elever i grundskolan. Det finns inte heller gemensamma rutiner eller processer för kartläggning av elevernas förutsättningar och behov. Kartläggning av eleverna sker på respektive grundskola utifrån lokala processer och rutiner. Verksamheten för nyanlända i grundskolan bygger i varierande omfattning på erfarna rektorer och pedagoger som fungerar som eldsjälar i den egna skolan. Det finns vid granskningstillfället ingen övergripande struktur med lokala riktlinjer och rutiner, kollegialt utbyte eller stöd för kompetensutveckling. Inom språkintroduktionen finns det rutiner och processer för mottagande vilket omfattar kartläggningen av elevernas förutsättningar och behov. Vi rekommenderar nämnderna att utifrån den nuvarande situationen även planera framåt. Eleverna som nu befinner sig i förberedelseklass, språkintroduktion eller SFI kommer efterhand att övergå till ordinarie undervisning och utbildningar. Detta kommer att ändra förutsättningarna för övrig personal inom utbildningsväsendet i fråga om bland annat stöd, anpassningar, undervisningssituation, organisation och integration Nyanlända barn/ungdomars undervisning Iakttagelser barn- och utbildningsnämnden -grundskolan I grundskolan tas nyanlända emot i förberedelseklasser som vid granskningstillfället finns vid sju skolor i kommunen. Förberedelseklasserna är placerade på skolor som ligger i geografiska områden som är berörda av tillströmningen av nyanlända. Det är barn- och ungdomsförvaltningen som beslutar om vilka skolor som ska ha förberedelseklass. Det finns mellan elever i varje förberedelseklass. Det finns förslag inom barn- och ungdomsförvaltningen att utöka antalet skolor för att klara tillströmningen av elever och samtidigt ta hänsyn till den generella lokalsituationen och närhetsprincipen. Nuvarande förberedelseklasser finansieras framförallt genom statsbidrag. Modersmålsundervisning och studiehandledningen bekostas och genomförs inom ramen för den ordinarie verksamheten för dessa undervisningsformer. Fördelningen sker genom ordinarie resursfördelningssystem. De intervjuade rektorerna anser att förberedelseklasserna och introduktionen till ordinarie undervisning fungerar i varierande utsträckning. Det förekommer att eleverna i förberedelseklass inte får den undervisningstid eller ämnesundervisning som de har rätt till. Vidare uppstår svårigheter på skolorna när de nyanlända eleverna övergår till ordinarie klasser samt när de behöver stöd i undervisningen. Stödet ska då genomföras i enlighet med skollagen samtidigt som skolan inte får någon extra resurstilldelning utöver den vanliga resurstilldelningen. Nyanlända elever har generellt ett större stödbehov än andra elever. Vidare har skolorna svårigheter att ta tillvara elevernas eventuella kunskaper från tidigare skolgång då språkproblematik ofta skymmer dessa kunskaper. Det saknas även resurser för att ge studiehandledning på modersmålet fullt ut vilket försvårar undervisningssituationen för eleverna. Undervisningen i Svenska som andraspråk (SvA) har vuxit det senaste året och bedöms av de intervjuade att växa framöver. Beslutet att en elev ska läsa SvA istället för ämnet 12 av 23

14 svenska tas av rektor. Svenska är ett omfattande ämne för eleverna och samtidigt saknas det lärare som kan undervisa i SvA i den utsträckning som efterfrågas. Det finns ett nätverk för all personal som arbetar med nyanlända elever. Nätverket träffas ett par gånger per termin och har en gemensam plattform på intranätet. Nätverket ska öppna upp möjligheter för spridning av viktig information och är en möjlighet att dela med sig av kunskapsutvecklande arbetssätt inom gruppen. I delårsrapporten för 2015, som hanterades i barn- och ungdomsnämnden , framgår att ökat antal barn och elever i förskolor och skolor, genom befolkningstillväxt samt ökat antal nyanlända, skapar behov av utökning inom personal, riktade kompetensutvecklingsinsatser och lokaler. Vidare har det startats ytterligare förberedelseklasser våren 2015 och ytterligare grupper inrättades i augusti. I protokoll från samma möte framgår att nämnden fick information om nyanlända Vidare hanteras ärendet Uppföljning och åtgärder av brister utifrån patientsäkerhetsberättelse. I patientsäkerhetsberättelsen från elevhälsans medicinska del ( till ) framgår att det finns en oro i elevhälsan att kunna genomföra de lagstadgade hälsoundersökningarna i tid för samtliga barn på grund av att undersökningarna tar längre tid när det gäller nyanlända barn. Vidare framgår att elevhälsan har fått utökade tjänster inom det medicinska området för att hantera den ökade arbetsbelastningen. Det har även utformats nya rutiner för nyanlända elever vad gäller bland annat hälsosamtal, provtagning och undersökningar. Nämnden har, utifrån protokollen, inte fått någon ytterligare information om nyanlända och den aktuella situationen för verksamheterna under år 2015 (sista tillgängliga protokoll är från ) Iakttagelser utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden- gymnasieskolan Vid nämndens möte beslutade nämnden att ställa sig bakom en begäran om tilläggsanslag avseende lokalkostnaderna på Kattegattgymnasiet. Ärendet handlade bland annat om ökande antal elever på Introduktionsprogrammet-Språkintroduktion vilket innebar större lokalbehov. Enligt då tillgänglig statistik hade antal elever förändrats från 71 (2013) till en prognos på 240 (2016). Vid nämndens möte beslutade nämnden bland annat att språkintroduktionen skulle bedrivas på Sannarps- och Sturegymnasiet från och med hösten Undervisningen för nyanlända som varit i landet kortare än fyra år sker inom ramen för Introduktionsprogrammet-Språkintroduktionen. Utbildningen har fokus på svenska språket för att eleven ska kunna gå vidare till något annat program i gymnasieskolan, eller annan utbildning. Eleven kan även få undervisning i de grundskole- och gymnasieämnen som eleven behöver för sin fortsatta utbildning. Utbildningen läggs upp efter att elevens kunskaper validerats, det vill säga att man har tagit reda på vilken nivå av utbildning som passar eleven. Detta sker genom en kartläggning som genomförs i samband med inskrivningen. 13 av 23

15 Efter språkintroduktionen ska eleven överföras till ett nationellt program eller annat introduktionsprogram. I detta sammanhang finns det rutiner i form av överlämningskonferens och elevgenomgångar. Samtliga intervjuade ser idag att verksamheten bedrivs utifrån elevernas situation och att kartläggningen är ett viktigt moment. De ser vidare att behoven kommer att öka vilket kommer att leda till ökade personal- och kompetensbehov samt behov av större lokaler. Ledningen för språkintroduktionen ser olika sätt att möta dessa utmaningar till exempel genom att erbjuda andra undervisningstider eller kvalitetssänkningar om det inte går att lösa situationen med bemanning och lokaler. Studiehandledning på modersmålet och modersmålsundervisningen bedrivs på skolan med stöd från Kärnhuset. Det finns ett samarbete mellan språkintroduktionen och Kärnhuset som enligt gymnasieskolan kan utvecklats ytterligare. Varje månad rapporteras antalet elever som fått permanent uppehållstillstånd under den gångna månaden till enheten för etablering. Vid förfrågan rapporteras även annan statistik såsom antalet elever, andelen asylsökande, andelen som fått permanent uppehållstillstånd med kommunplacering, antalet ensamkommande, antalet flickor/pojkar samt antalet språkgrupper Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet Nyanlända barn/ungdomar ges undervisning och stöd i utbildningsväsendet på ett ändamålsenligt sätt är delvis uppfyllt för båda nämnderna. Undervisningen i förberedelseklass och språkintroduktionen är i flera delar ändamålsenlig. Däremot är det i nästa steg när eleven lämnar förberedelseklass för årskursplacering som det uppstår generella brister i fråga om överlämning, mottagande, undervisning och stöd. För språkintroduktionen finns det rutiner inom detta område. Vi anser vidare att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden samt barn- och ungdomsnämnden ytterligare kan utveckla styrning och kontroll över verksamheterna som riktar sig till nyanlända barn och ungdomar. Framförallt kan uppföljningen utvecklas för att tydliggöra situationen i utbildningarna för nämnderna. Samtliga utbildningsverksamheter som riktar sig till nyanlända har vuxit i antal elever i hög hastighet det senaste året. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden samt barn- och ungdomsnämnden bör mot bakgrund av denna utveckling vara uppdaterade för att kunna ta ansvar för verksamheten fullt ut SFI-undervisning och samhällsorientering (utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden) Iakttagelser samhällsorientering Samhällsorientering riktar sig till individer mellan 18 och 64 år som är nya i Sverige. Utbildningen ska omfatta minst 60 timmars om Sverige och hur det svenska samhället fungerar. Det är kommunens ansvar att samhällsorienteringen genomförs. I Halmstads kommun är utförandet av samhällsorienteringen upphandlat. Utförare är företaget AlphaCe. När Arbetsförmedlingen har upprättat en etableringsplan för individen 14 av 23

16 anmäls de till samhällsintroduktionen. Kommunen faktureras per studerande och etableringsenheten hanterar ekonomin. Halmstad kompetenscentrum har en inspektör som till viss del granskar verksamheten. AlphaCe gör regelbundet egna utvärderingar med deltagarna. Det genomförs även regelbundna möten för information och utbyte mellan Arbetsförmedlingen, Halmstad kompetenscentrum och etableringsenheten. Mötena handlar bland annat om samordning kring samhällsorienteringen. Ledningen för Halmstad kompetenscentrum bedömer att samhällsorienteringen bedrivs på ett tillfredställande sätt men att inspektionen kan utvecklas Iakttagelser svenska för invandrare (SFI) För att få rätt till SFI måste den studerande vara folkbokförd i kommunen. Från att personen har erhållit uppehållstillstånd och ansökt om SFI ska utbildningen erbjudas inom 3 månader. Halmstad kommun klarar denna tidsgräns med några få undantag. Det förekommer att eleven inte kan börja på grund av till exempel en familjesituation eller en arbetsmöjlighet. Eleven ansöker om att studera SFI hos Halmstad kompetenscentrum som gör den inledande kartläggningen. I kommunen finns två utbildningsanordnare; Komvux inom kommunen och den privata utföraren Lernia. Vid ansökningstillfället väljer eleven utbildningsanordnare. Halmstads kommun, i form av kompetenscentrum, ansvarar för all SFI-undervisning i kommunen, oavsett vem som utför den. Vid handläggning av ansökan görs en övergripande kartläggning av elevens studieerfarenhet och arbetslivserfarenhet. Utifrån kartläggningen placeras eleven i en undervisningsgrupp. Undervisningsgrupperna är indelade i olika studietakter och i tre nivåer. Utifrån lokala riktlinjer är det intagning vart 5:e vecka med nya grupper. Rektorerna anser att kartläggningarna i nuläget inte är tillräckliga då det har förekommit flera brister som resulterat i att eleven placerats i felaktig undervisningsgrupp. Omplaceringen kan ta några dagar till några veckor beroende på hur fort felplaceringen upptäcks. Det innebär även att SFI behöver komplettera kartläggningarna. Kompetenscentrum är medvetna om att den inledande kartläggningen ofta behöver kompletteras med ytterligare delar som lärarna inom SFI observerar. Representanterna för lärcentrum anser att det är svårt att placera eleven i rätt grupp från början då information ofta är bristfällig och att eleverna har svårt att värdera sina egna förkunskaper. Rektorerna anser att nuvarande rutiner för kartläggning och antagning riskerar att skapa långa väntetider utan undervisning för eleverna. Om anmälan till SFI lämnas in nära efter att en ny grupp har startat är det som längst fem veckor till nästa start. Vidare har det vid flera tillfällen varit bristfälliga kartläggningar och eleverna har placerats i felaktiga undervisningsgrupper. Detta resulterar i ytterligare väntetid för eleven för att placeras i rätt undervisningsgrupp. När eleven börjar på SFI tar eleven och anordnaren fram en individuell studieplan som beskriver elevens plan för studierna. Planen skickas till kompetenscentrum som godkänner den. Godkännandet är ett krav för att ersättningen till anordnaren ska betalas ut. Övergångar mellan nivåerna inom SFI hanteras av anordnarna. Rektorerna anser vidare att de har svårt att organisera verksamheten då de inte förfogar fullt ut över elevregister, elevresultat, betyg, statistik, underlag för uppföljning med mera som ligger till grund för verksamheten. Detta underlag hanteras primärt av Halmstad 15 av 23

17 kompetenscentrum och rektorerna har mycket begränsad tillgång till detta. Situationen försvårar även rektorernas möjlighet att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Lärcentrum har som utgångspunkt att hantera utförarna av SFI på samma sätt och har organiserat underlag och elevregister på ett övergripande sätt som uppfyller det kravet. Undervisningen sker i olika grupper som är utformade i tre olika nivåer. Nivåerna motsvarar olika förkunskaper och innehåll för eleverna. Undervisningen omfattar i genomsnitt 15 timmar i veckan under en femveckorsperiod. Undervisningen bedrivs under hela dagen och det erbjuds även kvällskurser för elever som har anställning. Eleverna erbjuds regelbundet nationella prov och de får betyg i ämnen. Lärarna har legitimation men några saknar behörighet för att undervisa på SFI. Vid anställningen ställer rektorerna som krav att läraren ska läsa in behörigheten inom två år och har fram till dess en visstidsanställning. SFI har regelbundna möten med arbetsförmedlingen angående praktikplatser och arbetsmöjligheter. De har även utbyte med olika företag för att ordna språkpraktik för eleverna. Vid utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens möte beslutades att nämnden ställer sig bakom en begäran om tilläggsanslag avseende lokalkostnaderna på Kattegattgymnasiet. Ärendet handlade bland annat om ökande antal elever på SFI vilket innebar större lokalbehov. Enligt dåvarande statistiska underlag hade antalet nyanlända till Halmstad ökat och prognosen visade på en fortsatt ökning. Antal anmälda till SFI var då omkring per månad jämfört med tidigare per månad. Utvecklingen och prognosen av antalet elever på SFI var enligt följande (mars 2015): Totalen inom parentes, mellanskillnaden är antalet hos Lernia som också bedriver SFI (448) (682) (727) (826) Riksdagen har beslutat om en förändring i skollagen som innebär att SFI inte längre kommer att vara en egen skolform. SFI kommer istället att vara en del av skolformen vuxenutbildningen. Förändringen ska tillämpas från och med Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har noterat denna förändring och beslutade att de även i fortsättningen ska bedriva vuxenutbildning i egen regi. I samband med rapportering till nämnden från kontaktpolitikernas besök i verksamheten, , beslutade nämnden att ge förvaltningschefen i uppdrag att lämna rapport om elever som studerar vid SFI och under eftermiddagarna finns inom aktiviteter hos de externa anordnarna, med återrapportering till nämnden i oktober. Det hade framkommit ett visst missnöje från eleverna vad gäller bland annat praktikmöjligheterna. Rapporteringen av uppdraget skedde vid mötet Halmstad kompetenscentrum har en kvalitetsinspektör som följer upp SFI-verksamheten hos utförarna. I förhållande till Lernia genomförs inspektioner utifrån det avtal som finns. Senaste inspektionen genomfördes under år SFI inom den kommunala vuxenutbildningen ligger under samma nämnd som kompetenscentrum. Därmed kan inte samma förhållande råda mellan kompetenscentrum och komvux SFI. Istället för inspektion ge- 16 av 23

18 nomför inspektören under läsåret 2015/16 en utvärdering av verksamheten. Representanterna för kompetenscentrum anser att detta förfarande är olyckligt då det innebär att utförarna inte behandlas lika. Representanterna för kompetenscentrum anser att SFI-verksamheten i kommunen motsvarar det som förväntas av dem. En problematik som de framförallt oroas över är elevernas låga betyg. De upplever att eleverna har för bråttom i sina studier och därmed nöjer sig med ett lägre betyg. Detta kan enligt representanterna för kompetenscentrum härledas till den begränsade tiden på två år som eleverna är berättigade till etableringsersättning Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet SFI-undervisning och samhällsorientering ges på ett ändamålsenligt sätt är uppfyllt. Vi grundar vår bedömning på att det finns en tydlig process och riktlinjer för mottagandet och genomförande av SFI-verksamheten. Verksamheten bedrivs i stora delar utifrån gällande lagstiftning. Det brister framförallt vad gäller systematiskt kvalitetsarbete. Vidare präglas kompetenscentrum och den kommunala SFI-verksamheten av ett stort engagemang för eleverna och verksamheten. Vi rekommenderar utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att utveckla rektorernas förutsättningar att bedriva systematiskt kvalitetsarbete Rutiner för hantering av statlig grund- och schablonersättning Iakttagelser Halmstads kommun erhåller årlig grundersättning för ordinarie flyktingmottagande, samt schablonersättning för nyanlända med uppehållstillstånd och deras anhöriga (som ansökt om uppehållstillstånd inom aktuell tidsfrist). Grundersättningen uppgår år 2015 till kronor. Schablonersättningen utbetalas automatiskt av Migrationsverket kvartalsvis under en tvåårsperiod. Den avser finansiering av kommunens insatser för praktiskt mottagande, introduktion i skolan, SFI och samhällsorientering m.m. Kommunen erhåller även schabloniserad ersättning för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd innan etableringsersättning kommer igång. För ensamkommande barn lämnas på motsvarande sätt årlig grundersättning om 500 tkr. Vidare ges en engångsschablon om 30 tkr för barn som beviljats uppehållstillstånd. Övriga ersättningar för målgruppen ansöks särskilt. Dessutom fördelar Migrationsverket årligen ut sammanlagt 50 mnkr i en årlig ersättning för förebyggande stödinsatser för asylsökande barn enligt Socialtjänstlagen (SoL) utifrån hur många asylsökande barn som vistas i respektive kommun (s.k. majbidrag). Detta kräver heller ingen ansökan. Enheten för etablering administrerar schabloninbetalningarna som kommer till kommunen från Migrationsverket. Som ny enhet blev en av uppgifterna att få ordning på dessa inbetalningar, vilka uppgår till ansenliga belopp. En databas i Excel har byggts upp i vil- 17 av 23

19 ken samtliga nyanlända som genererar schablonersättning registreras. Sedan registreras löpande för varje person de inbetalningar som görs av Migrationsverket. På detta sätt går det att följa hur stor del av schablonersättningen som har betalats ut för respektive person. Samtliga inbetalningar konteras ett balanskonto från vilken sedan utbetalningar görs till de verksamheter i kommunen som har rätt att ta del av schablonersättningen. Utbetalningarna registreras sedan i Excelfilen Bedömning Vi bedömer kontrollmålet Det finns goda rutiner för hantering av statlig grund- och schablonersättning inom flyktingmottagandet är uppfyllt Vi grundar vår bedömning på att det inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har inrättats ett ändamålsenligt system för att registrera inbetalningar och utbetalningar av schablonersättningen. Genom detta arbetssätt har kommunen kontroll över vilka ersättningar som har kommit in och vilka som förväntas i framtiden samt till vilka kommunala verksamheter som utbetalning har skett Rutiner för ansökning av återsökningsbara statliga ersättningar Iakttagelser Som inledningsvis nämnts kan det uppstå återsökningsbara kostnader inom flera av kommunens verksamheter. Inom barn- och utbildningsnämndens område finns möjlighet att söka ersättning för asylsökande, tillståndssökande barn och elever samt papperslösa (dvs. utan tillstånd att vara i Sverige). Inom förvaltningen ansöker en av rektorerna för förberedelseklasserna om statlig ersättning för samtliga elever och barn i förskola och grundskola. Ersättning söks för asylsökande och papperslösa. Ersättning för asylsökande söks fram till barnet kommunmottas. I dag hämtas uppgifter om vilka barn i grundskolan för vilka kommunen kan söka ersättning hos lärarna i förberedelseklasserna. Rutiner för att istället använda elevregistret håller på att tas fram för att underlätta arbetet och säkerställa att alla asylsökande barn tas med i ansökan. Det har varit svårare att utveckla rutinerna gällande barn i förskolan. Möjligheten att söka ersättning för extraordinära skolkostnader är känd. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden söker ersättning för asylsökande elever på gymnasiet. Ansökningshandlingarna upprättas av ekonomen på centralförvaltningen. Underlag i form av uppgifter om vilka ungdomar som ska tas med i ansökan förses av två lärare på gymnasiets språkintroduktion. Rutiner saknas för att söka ersättning för extraordinära kostnader. Inom socialnämnden finns det möjlighet att söka ersättning för placeringar inom individ- och familjeomsorgen och för ensamkommande barn. Inom socialnämndens individ- och familjeomsorgsverksamhet finns möjlighet att återsöka kostnader för placeringar av barn och unga, både för asylsökande och för dem med uppehållstillstånd. Av våra intervjuer framgår att det saknas upparbetade rutiner för detta arbete. Dessa kostnader kan fångas upp av gruppen som hanterar återsökningen för ensamkommande barn. 18 av 23

20 Kommunen har en överenskommelse med staten om mottagande av ensamkommande barn, vilket innebär att kommunen får en ersättning per överenskommelsen plats. En fast ersättning om kronor utgår automatiskt för varje överenskommen plats och ytterligare 300 kronor återsöks kvartalsvis. För placeringar som sker utöver överenskommelsen söks faktiska kostnader. Tidigare svarade chefen för boendeverksamheten för arbetet men från och med andra kvartalet har ansvaret lyfts över till en grupp tjänstemän på centralkontoret. Inom gruppen finns förvaltningens IT-samordnare, ekonom och en utredare. Inför varje kvartalsvis ansökan tas uppgifter ut från verksamhetssystemet om vilka ensamkommande barn som har varit placerade och vilka kostnader som har uppkommit. Det går inte att få ut en samlad bild med uppgifter som behövs för ansökan utan tjänstemännen behöver emellanåt gå in i respektive barns journal för att ta ut beslut, underlag och fakturakopior. När ansökan görs försöker man i största möjliga utsträckning att låta billigare placeringar belägga platser i överenskommelsen (vilket generar en ersättning om kronor/dygn) medan de dyrare återsöks för faktiska kostnader. Utöver kostnader för själva boendet kan kommunen återsöka kostnader för den sociala utredning som görs på varje barn och de kostnader som uppstår för transport av barnet till kommunen från de boenden som först tar emot barnen. Utredningskostnaderna hanteras av en administratör på socialförvaltningen medan ansvaret för transportkostnader inte är tydligt fördelat. Inom hemvårdsnämnden finns möjlighet att söka ersättning för insatser till äldre och funktionshindrade som ges med stöd av socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Ersättning går endast att söka för nyanlända med uppehållstillstånd. För asylsökande utgår ingen ersättning från Migrationsverket. 1 Hemvårdsförvaltningen är rätten till ersättning för målgruppen inte spridd och det saknas upparbetade rutiner för att identifiera ersättningsgilla insatser. Enheten för etablering har gett hemvårdförvaltningen information när en nyanländ över 65 år tagits emot i kommunen. Inom socialnämnden finns möjlighet att söka ersättning för insatser som ges med stöd av lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet Det finns ändamålsenliga rutiner för ansökning av återsökningsbara statliga ersättningar inom flyktingmottagandet är delvis uppfyllt. Vi bedömer att socialnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och barn- och utbildningsnämnden delvis har ändamålsenliga rutiner för att söka statlig ersättning. Däremot bedömer vi att hemvårdsnämnden saknar rutiner för ansökning av återsökningsbara statliga ersättningar. Vi konstaterar att det finns ändamålsenliga rutiner för att söka ersättning för ensamkommande barn och för skola och barnomsorg. När det gäller de ensamkommande barnen grundar vi vår bedömning på att verksamhetssystemet används för att säkra att ersättning söks för alla placerade ensamkommande barn. Vidare används möjligheten att välja vilka placeringar som ska belägga plats i överenskommelsen och för vilka faktiska kostnader ska återsökas. Rutinerna för ansökan inom skola och barnomsorg behöver utvecklas. Det 1 Kommunen har inget ansvar för sådana insatser till de asylsökande. 19 av 23

21 gäller främst för kostnader inom förskolan och extraordinära kostnader inom gymnasiet. Vidare anser vi att det bör övervägas om inte ansökningsarbetet inom grundskolan bör överlåtas till en administratör. Vi konstaterar att det saknas ändamålsenliga rutiner för att söka ersättning inom hemvårdsnämnden för äldre- och funktionshinderomsorg som ges till nyanlända med uppehållstillstånd. Vi grundar vår slutsats på att det saknas tydliga rutiner och tillräcklig kunskap om ersättningsreglerna Fördelning av den statliga ersättningen Iakttagelser Nedan följer en redogörelse över hur de statliga ersättningarna fördelas inom kommunen. Schablonersättningen som betalas ut per mottagen nyanländ med uppehållstillstånd fördelas mellan utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och barn- och ungdomsnämnden enligt en skriftlig överenskommelse mellan berörda förvaltningschefer. Schablonersättning som utgår för barn till och med maj månad det år barnet fyller 16 år utgår i sin helhet till barn- och utbildningsnämnden. Schablonersättningar för övriga, dvs. ungdomar i gymnasieålder och vuxna tillfaller utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Grundersättningen för mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd tillfaller utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Övriga ersättningar fördelas enligt tabellen nedan. Ersättning Grundersättning ensamkommande barn Extra schablonersättning för ensamkommande barn om 30 tkr. Majersättningen Initiala kostnader för ekonomiskt bistånd Mottagande nämnd Socialnämnden Överförmyndaren Socialnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Det kan tilläggas att överförmyndaren internfakturerar socialnämnden för kostnader för god man efter det att barnet kommunmottagits Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet Den statliga ersättningen för en insats tilldelas den verksamhet som har haft kostnaden för insatsen är uppfyllt Undantaget är den extra schablonutbetalningen som görs till kommunen när ett ensamkommande barn kommunmottas. Ersättningen avser att täcka kostnader inom både socialnämnden och överförmyndaren. 20 av 23

22 Vidare anser vi att beslut om hur schablonersättningen ska fördelas inte bör fattas av tjänstemän utan lyftas till kommunstyrelsen. Beslutet bör föregås av en genomlysning av vilka verksamheter i kommunen som har kostnader som ersättningen avser att täcka. 21 av 23

23 4. Revisionell bedömning 4.1. Bedömning mot kontrollmålen Kontrollmål Mottagandet av nyanlända med uppehållstillstånd är uppbyggt på ett ändamålsenligt sätt. Nyanlända barn/ungdomar ges undervisning och stöd i utbildningsväsendet på ett ändamålsenligt sätt. Det finns riktlinjer och rutiner för hanteringen av nyanlända elever inom utbildningsväsendet. SFI-undervisning och samhällsorientering ges på ett ändamålsenligt sätt. Det finns goda rutiner för hantering av statlig grund- och schablonersättning inom flyktingmottagandet. Det finns ändamålsenliga rutiner för ansökning av återsökningsbara statliga ersättningar inom flyktingmottagandet. Den statliga ersättningen för en insats tilldelas den verksamhet som har haft kostnaden för insatsen. Kommentar Uppfyllt Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Delvis uppfyllt Uppfyllt 4.2. Revisionell bedömning Vi bedömer att barn- och ungdomsnämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden inte fullt ut bedriver en ändamålsenlig och ekonomiskt tillfredsställande verksamhet för personer som är asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Vi bedömer att barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, och socialnämnden delvis har fungerande rutiner för återsökning från staten av kostnader för asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd. Vi bedömer att hemvårdsnämnden inte har rutiner. 22 av 23

24 Uppdragsledare Carl-Magnus Stenehav Projektledare Fredrik Ottosson 23 av 23

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Maj 2014 Statsbidrag inom flyktingmottagandet Höörs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket. Härjedalens kommun

Revisionsrapport Granskning av rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket. Härjedalens kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket Härjedalens kommun 30 april 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 2. Granskningsresultat... 4 3. Bedömning och rekommendationer...

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Anna Carlénius Pajala kommun December 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Anna Carlénius Pajala kommun December 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Pajala kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Anna Carlénius Gällivare kommun December 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Anna Carlénius Gällivare kommun December 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Granskning av flyktingmottagandet Torsås kommun

Granskning av flyktingmottagandet Torsås kommun www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning av flyktingmottagandet Torsås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket. Ragunda kommun

Revisionsrapport Granskning av rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket. Ragunda kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket Ragunda kommun 17 juni 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 2. Granskningsresultat... 5 3. Bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kommunens Flyktingmottagande. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av kommunens Flyktingmottagande. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens Flyktingmottagande Krokoms kommun Juni 2014 Innehåll Sammanfattning... 2 1.Inledning... 3 2.Granskningsresultat... 5 3. Bedömning och rekommendationer... 12 1 Sammanfattning

Läs mer

Övertorneå kommun. Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet. Revisionsrapport. www.pwc.se. Anna Carlénius Revisonskonsult

Övertorneå kommun. Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet. Revisionsrapport. www.pwc.se. Anna Carlénius Revisonskonsult www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Revisonskonsult Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Anna Carlénius Kiruna kommun Mars 2015

www.pwc.se Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Anna Carlénius Kiruna kommun Mars 2015 www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Kiruna kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Säters kommun. Granskning av hantering och ansökning av statliga ersättningar inom flyktingmottagandet Revisionsrapport

Säters kommun. Granskning av hantering och ansökning av statliga ersättningar inom flyktingmottagandet Revisionsrapport ABCD Säters kommun Granskning av hantering och ansökning av statliga ersättningar inom flyktingmottagandet Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB 2014-09-10 Antal sidor: 11 2015 KPMG AB, a Swedish limited

Läs mer

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Statsbidrag för flyktingmottagande i Linköpings kommun år januari till augusti 2018, redovisning

Statsbidrag för flyktingmottagande i Linköpings kommun år januari till augusti 2018, redovisning Tjänsteskrivelse 1 (8) Kommunledningsförvaltningen Åsa Lindell 2018-09-21 Dnr KS 2018-375 Kommunstyrelsen Statsbidrag för flyktingmottagande i Linköpings kommun år januari till augusti 2018, redovisning

Läs mer

Ny förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar

Ny förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar Promemoria 2010-09-10 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar Bakgrund Som ett led i den reformering av nyanländas etablering

Läs mer

Granskning om flyktingmottagande Sollefteå kommun

Granskning om flyktingmottagande Sollefteå kommun www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning om flyktingmottagande Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...

Läs mer

A~ LIDKÖPINGs KOMMUN ~Revisorerna

A~ LIDKÖPINGs KOMMUN ~Revisorerna A~ LIDKÖPINGs KOMMUN ~Revisorerna 2014-11-14 För yttrande Kommunstyrelsen Social-och arbetsmarknadsnämnden Barn- och skolnämnden För kännedom Vård- och omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Revision av nämndernas

Läs mer

Granskning av statliga ersättningar inom flyktingmottagandet

Granskning av statliga ersättningar inom flyktingmottagandet www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av statliga ersättningar inom flyktingmottagandet Charlotte Erdtman Helena Richardsson September 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 4 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Granskning av flyktingverksamheten

Granskning av flyktingverksamheten www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning av flyktingverksamheten Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Stadsrevisionen. Projektplan. Granskning av statliga specialdestinerade bidrag inom flyktingmottagandet. goteborg.

Stadsrevisionen. Projektplan. Granskning av statliga specialdestinerade bidrag inom flyktingmottagandet. goteborg. Stadsrevisionen Projektplan Granskning av statliga specialdestinerade bidrag inom flyktingmottagandet goteborg.se/stadsrevisionen 2 PROJEKTPLAN Granskning av statliga specialdestinerade bidrag inom flyktingmottagandet

Läs mer

Bilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner

Bilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0659 rir 2014:15 Bilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner Nyanländ i Sverige Effektiva insatser för ett snabbt mottagande? (RiR

Läs mer

Handlingsplan för Strömstads kommuns mottagande och integrationsarbete av nyanlända/flyktingar

Handlingsplan för Strömstads kommuns mottagande och integrationsarbete av nyanlända/flyktingar Handlingsplan för Strömstads kommuns mottagande och integrationsarbete av nyanlända/flyktingar 2017 2019 Innehåll 1. Bakgrund 3 2. Lagstiftning regler begrepp 3 3. Vision och Mål 2030: Det goda livet hela

Läs mer

Ny lag nya möjligheter

Ny lag nya möjligheter Ny lag nya möjligheter VISSA NyANLäNdAS etablering I ArbetS- och SAMhäLLSLIVet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering

Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering Egenansvar med professionellt stöd En reform med arbetsmarknadsfokus 2011 (prognos) 2012 (prognos) Mottagna flyktingar m.fl. åren 1999-2012 30000 25000 20000

Läs mer

Statsbidrag inom flyktingmottagandet

Statsbidrag inom flyktingmottagandet www.pwc.se Revisionsrapport Jukka Törrö Hanna Holmberg Statsbidrag inom flyktingmottagandet Sundsvalls kommun December Statsbidrag inom flyktingmottagandet Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket Krokoms kommun 11 mars 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 2. Granskningsresultat... 5 3. Bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Lokal överenskommelse Nyanländas etablering Åtvidabergs Kommun

Lokal överenskommelse Nyanländas etablering Åtvidabergs Kommun Lokal överenskommelse Nyanländas etablering Åtvidabergs Kommun Överenskommelse kring samverkan Mellan parterna myndigheten/erna och Åtvidabergs kommun tecknas följande överenskommelse om att samverka kring

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

Statlig ERSÄTTNING. till kommuner och landsting

Statlig ERSÄTTNING. till kommuner och landsting Statlig ERSÄTTNING till kommuner och landsting För asylsökande, tillståndssökande, bevispersoner, personer med uppehållstillstånd av medicinska skäl samt förvarstagna (Observera att det här är informationsmaterial

Läs mer

Hantering och ansökan av statsbidrag inom flyktingmottagandet. Mariestads kommun

Hantering och ansökan av statsbidrag inom flyktingmottagandet. Mariestads kommun www.pwc.se Revisionsrapport Hantering och ansökan av statsbidrag inom flyktingmottagandet Peter Aschberg Augusti 2016 Mariestads kommun Innehåll 1. Sammanfattande bedömning... 2 2. Inledning... 5 2.1.

Läs mer

Rättsavdelningen SR 63/2016

Rättsavdelningen SR 63/2016 Bfd22 141107 1 (10) Rättsavdelningen 2016-12-29 SR 63/2016 Rättsligt ställningstagande angående upphörande av rätten till bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., LMA för utlänningar

Läs mer

Vilhelmina kommun. Förstudie Beredskap för ökat flyktingmottagande Anneth Nyqvist - projektledare Robert Bergman - projektmedarbetare

Vilhelmina kommun. Förstudie Beredskap för ökat flyktingmottagande Anneth Nyqvist - projektledare Robert Bergman - projektmedarbetare www.pwc.com/se Vilhelmina kommun Förstudie Beredskap för ökat flyktingmottagande 2015 Anneth Nyqvist - projektledare Robert Bergman - projektmedarbetare Uppdraget syfte Övergripande revisionsfråga: Belysa

Läs mer

Borlänge kommun. Internkontroll KS Statlig ersättning. Beslutad av kommunstyrelsen

Borlänge kommun. Internkontroll KS Statlig ersättning. Beslutad av kommunstyrelsen Internkontroll 2015 - KS Statlig ersättning Beslutad av kommunstyrelsen Metadata om dokumentet Dokumentnamn Återsökning från Migrationsverket för elever i förskola, grundskola och gymnasium Internkontroll

Läs mer

Tkr Budget Prognos 2 Budget

Tkr Budget Prognos 2 Budget FLYKTINGMOTTAGNING Intäkter 36 609 29 127 21 500 Kostnader - 36 609-29 127-21 500 Nettokostnader 0 0 0 Flyktingmottagningen ansvarar för mottagande av flyktingar till kommunen enligt gällande regler för

Läs mer

Arbetsmarknads- och integrationsutskottet

Arbetsmarknads- och integrationsutskottet Kallelse Föredragningslista Arbetsmarknads- och integrationsutskottet 1(1) 2019-02-13 Sammanträde Arbetsmarknads- och integrationsutskottet Plats och tid Stadshuset, Kompassen kl 8.30 Ordförande Sekreterare

Läs mer

Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Anna Carlénius Kalix kommun November 2015

Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Anna Carlénius Kalix kommun November 2015 www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Granskning av kommunens integrationsarbete. Revisorerna Sandvikens kommun

Granskning av kommunens integrationsarbete. Revisorerna Sandvikens kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av kommunens integrationsarbete Karin Magnusson David Boman Revisorerna Sandvikens kommun September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Informationsmöte flyktingsituationen. Välkommen!

Informationsmöte flyktingsituationen. Välkommen! Informationsmöte flyktingsituationen Välkommen! Vad är kommunens ansvar och hur jobbar vi? Magnus Färjhage/Åselotte Andersson Vad händer när man fått uppehålltillstånd? Samtal med Arbetsförmedlingen lokalt,

Läs mer

Överenskommelse om utökat mottagande av vissa nyanlända flyktingar

Överenskommelse om utökat mottagande av vissa nyanlända flyktingar TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars-Ove Angré 2013-08-13 KS 2013/0619 Rev 2013-08-28 Kommunfullmäktige Överenskommelse om utökat mottagande av vissa nyanlända flyktingar Förslag till

Läs mer

Statlig ERSÄTTNING. till kommuner och landsting

Statlig ERSÄTTNING. till kommuner och landsting Statlig ERSÄTTNING till kommuner och landsting För asylsökande, tillståndssökande, bevispersoner, personer med uppehållstillstånd av medicinska skäl samt förvarstagna (Observera att det här är informationsmaterial

Läs mer

2010-12-14. Uppdrag enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Dnr KS 2010-619

2010-12-14. Uppdrag enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Dnr KS 2010-619 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 393 2010-12-14 022. Uppdrag enligt Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197). Dnr KS

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2013-02-15 Diariernummer: Af- 2013/066505 Till Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Det osäkra politiska och ekonomiska läget i omvärlden

Läs mer

Förstudie avseende stadens beredskap för ett ökat flyktingmottagande. Solna stad,

Förstudie avseende stadens beredskap för ett ökat flyktingmottagande. Solna stad, Förstudie avseende stadens beredskap för ett ökat flyktingmottagande Solna stad, 2015-09-16 Uppdraget I ljuset av eventuella krav på ökat mottagande i kommunen ska förstudien belysa kommunens beredskap

Läs mer

Granskning av rutinerna för ansökan om statlig ersättning. Kristianstads kommun

Granskning av rutinerna för ansökan om statlig ersättning. Kristianstads kommun www.pwc.se Annika Hansson Felix Miranda Thyrén Granskning av rutinerna för ansökan om statlig ersättning inom flyktingmottagandet December/ Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Beslutsunderlag inför eventuellt utträde ur samarbetet inom Boråsregionens etableringscenter

Beslutsunderlag inför eventuellt utträde ur samarbetet inom Boråsregionens etableringscenter Beslutsunderlag inför eventuellt utträde ur samarbetet inom Boråsregionens etableringscenter Ärendet Bollebygds kommuns kommunfullmäktige beslutade 2012-04-26 81 att ansluta sig till den gemensamma flyktingmottagningen,

Läs mer

Planering för mottagande och integration av nyanlända. Kalix kommun. Revisionsrapport. Hans Forsström Cert.

Planering för mottagande och integration av nyanlända. Kalix kommun. Revisionsrapport.   Hans Forsström Cert. www.pwc.se Revisionsrapport Hans Forsström Cert. kommunal Revisor Robert Bergman Revisionskonsult Juni 2016 Planering för mottagande och integration av nyanlända Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning...

Läs mer

Mottagande av nyanlända

Mottagande av nyanlända Mottagande av nyanlända Länsstyrelsen i Västra Götalands län - Samhällsavdelningen Anneli Assmundson Bjerde Oskar Johansson Integrationsutvecklare Integrationsutvecklare anneli.assmundson.bjerde@lansstyrelsen.se

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända

Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Flyktingmottagandet är ett gemensamt ansvar för samhället. Prop. 2015:16:54 Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Nuläge Majoriteten av de nyanlända

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö (Dnr Af-2014/xxxxxx) Bakgrund Den lokala överenskommelsen

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN. Integrationsstrategi för Tomelilla kommun. Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379

TOMELILLA KOMMUN. Integrationsstrategi för Tomelilla kommun. Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379 TOMELILLA KOMMUN Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379 Integrationsstrategi för Tomelilla kommun Antagen av kommunfullmäktige den 11 december 2017, Kf 169. Gäller från den 19 december 2017. Dokumentansvarig politisk

Läs mer

Februari 2015. Revisionsrapport Ansökan om ersättning för kostnader från Migrationsverket Timrå kommun

Februari 2015. Revisionsrapport Ansökan om ersättning för kostnader från Migrationsverket Timrå kommun Februari 2015 Revisionsrapport Ansökan om ersättning för kostnader från Migrationsverket Timrå kommun Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 3 2. Granskningsresultat 4 3. Bedömning och rekommendationer

Läs mer

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Juni 2017 RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Inledning Dessa rutiner är en del av Utbildningsförvaltningens arbete med att skapa en utbildning som

Läs mer

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60 , Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring

Läs mer

Plan för introduktionsprogram i

Plan för introduktionsprogram i i Robertsfors kommun Hilda Vidmark Robertsfors kommun Läsåret 2018/2019 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.2 Allmänt om utbildning på introduktionsprogram i Robertsfors kommun... 2 2. Plan för Språkintroduktion...

Läs mer

KLK 2018/729

KLK 2018/729 TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) 2018-09-18 KLK 2018/729 Handläggare Enhetschef Annika Karlsson Strategisk integration Annika.S.Karlsson@hassleholm.se Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Förstudie kommunens integrationsarbete

Förstudie kommunens integrationsarbete Revisionsrapport Förstudie kommunens integrationsarbete Åre kommun Maj-Britt Åkerström Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 1.1 Revisionell bedömning 1 1.2 Förslag till utveckling

Läs mer

Förändringar Asylersättningsförordningen

Förändringar Asylersättningsförordningen Förändringar Asylersättningsförordningen Från början av 2014 Förändrad ersättning för asylsökande ensamkommande barn Avser anvisade barn som vårdas i ett hem för vård och boende (HVB) med stöd av socialtjänstlagen,

Läs mer

Granskning av flyktingverksamheten

Granskning av flyktingverksamheten Revisionsrapport Granskning av flyktingverksamheten Fredrik Ottosson Mars 2012 Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning 1 2. Inledning 2 2.1. Bakgrund 2 2.2. Syfte

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statlig ersättning för asylsökande m.fl.; SFS 2017:193 Utkom från trycket den 21 mars 2017 utfärdad den 9 mars 2017. Regeringen föreskriver följande. Inledande

Läs mer

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BIHANG Ansv. utg.: Siv Gyllix 2014 Nr 106 Motion av Magnus Olsson (SD) angående att säga upp avtalen med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Skåne län (Dnr STK-2014-200)

Läs mer

Statsbidrag för asylsökande och nyanlända. Region Östergötland

Statsbidrag för asylsökande och nyanlända. Region Östergötland www.pwc.se Rapport förstudie Statsbidrag för asylsökande och nyanlända Eva Andlert, Cert. kommunal revisor Johan Sjöberg Oktober 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Syfte... 2 1.3.

Läs mer

Granskning av utbildning för nyanlända

Granskning av utbildning för nyanlända www.pwc.se Revisionsrapport Alf Wahlgren Certifierad kommunal revisor Emma Ekstén Revisionskonsult Granskning av utbildning för nyanlända Januari 2018 Innehåll Sammanfattning...2 1. Inledning...3 1.1.

Läs mer

Yttrande över Stadsrevisionens projektrapport nr 10, 2013 om granskning av stadens mottagande av ensamkommande flyktingbarn

Yttrande över Stadsrevisionens projektrapport nr 10, 2013 om granskning av stadens mottagande av ensamkommande flyktingbarn Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-01-23 Handläggare Marita Johansson Telefon: 08-508 35 562 Till Arbetsmarknadsnämnden den 3 februari 2014 Ärende

Läs mer

Förändringar Asylersättningsförordningen 2014-01-15

Förändringar Asylersättningsförordningen 2014-01-15 Förändringar Asylersättningsförordningen Förändrad ersättning för asylsökande ensamkommande barn Avser barn som efter att kommun anvisats, vårdas i ett hem för vård och boende (HVB) med stöd av socialtjänstlagen.

Läs mer

Nytt avtal barn utan vårdnadshavare som söker asyl i Sverige. KS 2014-279

Nytt avtal barn utan vårdnadshavare som söker asyl i Sverige. KS 2014-279 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-06-17 202 Nytt avtal barn utan vårdnadshavare som söker asyl i Sverige. KS 2014-279 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Fördelning av schablonbelopp för nyanlända för mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning

Fördelning av schablonbelopp för nyanlända för mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Fridborg Anders Datum 2016-11-08 Diarienummer KSN-2016-2159 Kommunstyrelsen Fördelning av schablonbelopp för nyanlända för mottagande av vissa nyanlända invandrare för

Läs mer

Svar på motion (SD) angående integration av nyanlända

Svar på motion (SD) angående integration av nyanlända 2018-06-19 Kommunstyrelsen Handläggare: Malin Frisk Svar på motion (SD) angående integration av nyanlända Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Sammanfattning

Läs mer

Granskning genomförda åtgärder - Skolinspektionen Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Granskning genomförda åtgärder - Skolinspektionen Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden www.pwc.se Revisionsrapport Viktor Prytz, Bo Thörn Cert. kommunal revisor Granskning genomförda åtgärder - Skolinspektionen Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Halmstads kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Kommunens flyktingmottagande. Västerviks kommun

Kommunens flyktingmottagande. Västerviks kommun Kommunens flyktingmottagande Västerviks kommun 19/11 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 3 2. Lagstiftning och Kf:s beslut... 4 3. Ändamålsenlig verksamhet.... 6 4. God man och särskilt förordnad

Läs mer

Godkännande av överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn

Godkännande av överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn Kommunstyrelsen ORDFÖRANDEFÖRSLAG Dnr KS/2015:199-723 2015-04-13 1/6 Godkännande av överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Information ensamkommande barn - budget 2017

Information ensamkommande barn - budget 2017 2016-10-28 1 (6) Dnr :BON2016/340-1 Bildnings- och omsorgsförvaltningen Jennica Johansson Enhetschef IFO 033-430 57 71 jennica.johansson@bollebygd.se Bildnings- och omsorgsnämnden Information ensamkommande

Läs mer

Utökat mottagande av ensamkommande flyktingbarn

Utökat mottagande av ensamkommande flyktingbarn TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2010-04-22 1 (5) Catarina Stavenberg stabschef Sara Sjögren avdelningschef Dnr: 0078/10-61 Socialnämnden Utökat mottagande av ensamkommande flyktingbarn Förslag till beslut

Läs mer

Överenskommelse med Länsstyrelsen i Stockholms län om mottagande av nyanlända

Överenskommelse med Länsstyrelsen i Stockholms län om mottagande av nyanlända SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-07-08 SN-2014/2829.751 1 (3) HANDLÄGGARE Zara Kvist Lindgren 08-535 316 69 zara.kvist-lindgren@huddinge.se Socialnämnden

Läs mer

VÄLKOMNA MÖTE OM FLYKTINGFRÅGOR 18 DEC 2015 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORG

VÄLKOMNA MÖTE OM FLYKTINGFRÅGOR 18 DEC 2015 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORG VÄLKOMNA MÖTE OM FLYKTINGFRÅGOR 18 DEC 2015 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORG FLYKTINGAR I VÄRLDEN Nära 60 miljoner människor är på flykt i världen Nästan 26 miljoner får någon form avskydd eller assistans av UNHCR

Läs mer

Granskning återsökning kostnader från Migrationsverket

Granskning återsökning kostnader från Migrationsverket Granskning återsökning kostnader från Migrationsverket L A N D S T I N G E T S R E V I S O R E R H A R L Å T I T G R A N S K A H U R L A N D S T I N G E T A R B E T A R M E D Å T E R S Ö K N I N G A V

Läs mer

R.G.C.R Regulation ( ) on governmental compensation for reception of refugees etc. SFST

R.G.C.R Regulation ( ) on governmental compensation for reception of refugees etc. SFST SFST Databas: SFST Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 1 av 1 i SFST Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid

Läs mer

Överenskommelse om mottagning och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagning och bosättning av nyanlända invandrare Kommunstyrelsen ORDFÖRANDEFÖRSLAG Dnr KS/2015:173-723 2015-04-13 1/1 Överenskommelse om mottagning och bosättning av nyanlända invandrare Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Rapport Produktionsförvaltningens flyktingverksamhet per

Rapport Produktionsförvaltningens flyktingverksamhet per + Produktionen - Det medvetna valet! Rapport Produktionsförvaltningens flyktingverksamhet per 2018-10-31 Sida 1 av 5 Ekonomisk sammanfattning Grundskola Förberedelseklass grundskola Budget 2018 Ack Budget

Läs mer

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform Verksamhet Bildning Reviderad 2014-11-24 0 Innehållsförteckning Bakgrund, mål och syfte s 2 Mottagande s 3 Introduktion

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Denna plan avser elever i skolor med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Granskning hantering av flyktingmottagning

Granskning hantering av flyktingmottagning www.pwc.se Revisionsrapport Alf Wahlgren Certifierad kommunal revisor Emma Ekstén Revisionskonsult Granskning hantering av flyktingmottagning Januari 2018 Svalövs kommun Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

Nyanlända elever i Hässleholms kommun Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer

Nyanlända elever i Hässleholms kommun Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer www.hassleholm.se Nyanlända elever i Hässleholms kommun Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer Innehållsförteckning Skollagen anger grunden för utbildning i förskola och skola... 1 Skollagens definition

Läs mer

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Helår 2017 Inledning

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Helår 2017 Inledning 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Helår 217 Inledning Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända innehåller redovisning av antal asylsökande, antal personer inskrivna

Läs mer

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan 1. Framgångsfaktorer för en ökad måluppfyllelse för nyanlända elever Forskning på området pekar på ett antal centrala framgångsfaktorer i undervisningen

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Granskning av hanteringen av statliga ersättningar för flykting-mottagandet

Granskning av hanteringen av statliga ersättningar för flykting-mottagandet www.pwc.se Revisionsrapport Annika Hansson Cert. Kommunal revisor Tilda Lindell November 2014 Granskning av hanteringen av statliga ersättningar för flykting-mottagandet Sollentuna kommun Innehållsförteckning

Läs mer

138 Överenskommelse med Länsstyrelsen om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare (KS/2014:354)

138 Överenskommelse med Länsstyrelsen om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare (KS/2014:354) SOLNA STAD Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) 2014-11-10 138 Överenskommelse med Länsstyrelsen om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare (KS/2014:354) Sammanfattning Med anledning av

Läs mer

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 2 2017 Inledning Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända innehåller redovisning av antal asylsökande, antal personer inskrivna

Läs mer

Granskning av flyktingverksamheten. Västerviks kommun

Granskning av flyktingverksamheten. Västerviks kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av flyktingverksamheten Tommy Nyberg 9 mars 2017 Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 1.1. Bedömningar mot kontrollmål... 3 2. Inledning...

Läs mer

Hofors kommun. Granskning av verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar Revisionsrapport. KPMG AB 2011-03-04 Antal sidor: 7

Hofors kommun. Granskning av verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar Revisionsrapport. KPMG AB 2011-03-04 Antal sidor: 7 ABCD Hofors kommun Granskning av verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar Revisionsrapport KPMG AB 2011-03-04 Antal sidor: 7 ABCD Hofors kommun Ensamkommande barn och ungdomar 2011-03-04 Innehåll

Läs mer

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Samtliga kvartal 2016

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Samtliga kvartal 2016 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Samtliga kvartal 2016 Inledning Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända innehåller redovisning av antal asylsökande, antal personer

Läs mer

Fördelning av den statliga schablonersättningen för mottagande av vissa nyanlända

Fördelning av den statliga schablonersättningen för mottagande av vissa nyanlända Fördelning av den statliga schablonersättningen för mottagande av vissa nyanlända Riktlinjer Fastställt av Kommunfullmäktige Datum för fastställande 2016-12-19 250 Giltighetstid Tills vidare Första översyn

Läs mer

Överenskommelse om mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande

Överenskommelse om mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande SAMMANTRÄDESPROTOKOll KOMMUNSTYRelSENS ARBETSUTSKOTT 8 (15) Sammanträdesdatum 2010-12-14 225 Överenskommelse om mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande Dnr 2010/225 INLEDNING Kommunstyrelsen

Läs mer

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal

Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 1 2017 Inledning Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända innehåller redovisning av antal asylsökande, antal personer inskrivna

Läs mer

ABCD. Granskning av kommunens flyktingmottagande. Varbergs kommuns revisorer. Revisionsrapport. Antal sidor:12

ABCD. Granskning av kommunens flyktingmottagande. Varbergs kommuns revisorer. Revisionsrapport. Antal sidor:12 ABCD Varbergs kommuns revisorer Granskning av kommunens Revisionsrapport Antal sidor:12 , Innehåll 1. Bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Avgränsning 3 4. Revisionskriterier 3 5. Metod 3 6. Ansvarig nämnd 3 7. Flyktingmottagning

Läs mer

Skolinspektionens kvalitetsgranskning av mottagandet av nyanlända elever i Stockholms stad

Skolinspektionens kvalitetsgranskning av mottagandet av nyanlända elever i Stockholms stad Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Sida 1 (5) 2017-02-27 Handläggare Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-508 33 010 Till Utbildningsnämnden 2017-03-16 Ingalill Hägglund Telefon: 08-508 33

Läs mer

Rapport Produktionsförvaltningens flyktingverksamhet per

Rapport Produktionsförvaltningens flyktingverksamhet per + Produktionen - Det medvetna valet! Rapport Produktionsförvaltningens flyktingverksamhet per 2018-08-31 Sida 1 av 5 Ekonomisk sammanfattning Grundskola Förberedelseklass grundskola Budget 2018 Ack Budget

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer