i Vänerhamn 1/2005 Isbrytning med m/s Karl Ökad medvetenhet = höjd kvalitet QESH - en del av vardagsarbetet

Transkript

1 i Vänerhamn 1/2005 Isbrytning med m/s Karl Ökad medvetenhet = höjd kvalitet QESH - en del av vardagsarbetet

2 Se framåt! NÄR MAN LÄGGER KURSER och strategier för framtiden, är det viktigt att titta på både historien och nutiden. Lära av det vi har sett och bygga på de erfarenheterna. Det är mycket glädjande att se tillbaka på de senaste årens utveckling. Vi har tillsammans kommit ett stort steg i rätt riktning. Trots en kraftig minskning av sjögodsvolymerna, (mycket som ett resultat av saker långt utanför vår påverkans-möjligheter), utan prisökningar och med certifiering enligt nya säkerhetsföreskrifter, har vi lämnat ett positivt resultat. Dessutom har vi ytterligare ökat underhållet, förnyat vår maskinpark och genomfört mer utbildning. Bolaget står stadigt och väl utrustat för nästa steg i utvecklingen. Med ökad satsning på marknadsföring får vi i dag fler förfrågningar. Kvalitet är mycket viktigt för oss. Det är ett stort begrepp som innefattar allt från att göra det vi lovar, inga godsskador, rätt gods i rätt tid, till våra attityder till varandra, våra jobb och våra kunder. Sedan vecka 50 i fjol har sjöfrakterna sjunkit reellt och det har gjort att godsvolymerna t o m februari ökat jämfört med förra året. Regelverk och system är viktigt för oss alla, vi samlar många delar under rubriken QESH vårt eget styrsystem. Mycket information finns som är till för att förbättra situationen för oss alla. Det är bra att veta var den finns och hur man hittar den. De kundundersökningar som genomförts, visar att kunderna är ganska nöjda med våra tjänster. Men vi kan ännu mer. Nästa gång du hör någon säga: det går inte, kan du svara med: Jag vet att det inte går, men om det skulle gå, hur skulle du då göra?. Låt fantasin flöda! Greg Campbell I Vänerhamn Vänerhamn, Stuvargatan 1, Karlstad Telefon: Internet: E-post: vanerhamn@vanerhamn.se Ansvarig utgivare: Greg Campbell Redaktör: Cecilia Hellekant, cecilia@c-hit.se Grafisk form: Cecilia Hellekant Text: Personal i Vänerhamn Tryck: Trycktjänst i Karlstad Foto: Personal i Vänerhamn, Sven-Erik Thunberg (sid 7) Här lämnar en chaufför in sina dokument till speditörerna i det nya speditionskontoret. Speditörer trivs i ny lokal SEDAN ÅRSSKIFTET HUSERAR Kristinehamns speditörer Angelika Gela Nielsen och Peggy Larsson samt klarerare Per-Olov Torelöv i en ny lokal. Speditionskontoret, beläget i direkt anslutning till grindpassagen, har förenklat mottagningskontrollen för såväl chaufför som speditör. - Chaufförerna uppskattar den personliga kontakten via luckan istället för som tidigare via porttelefonen. Även samarbetet med stuveriet har blivit smidigare, berättar Gela och Peggy. Speditören sitter som spindeln i nätet och arbetet innebär många telefonsamtal med kunderna dagligen och att hålla kontakten med stuveriet. Deras första uppgift när ett fartyg aviseras till Kristinehamn är att ta emot en lista med den bokade lasten från rederiet. Utifrån denna skapas en lastningslista till stuveriet med uppgifter som anger godslag, antal, märkning, vikt och volym. Vi måste alltid veta vilket gods och vilka kvantiteter som finns på plats. Saknas något är det till varuägaren som speditören ringer och efterlyser det saknade godset och uppgifter om detsamma. - Det kan bli ett väldigt jagande och vissa dagar går telefonen för jämnan, säger de. Inte förrän lastningslistan är komplett, dvs allt gods och alla uppgifter finns, kan stuveriet börja lasta fartyget. Godsets placering på fartyget återrapporteras och registreras av speditörerna. Vid fullbordad lastning utfärdas en sjöfraktsedel (konnosement) och en sammanställning av allt gods som är med på båten (manifest) i flera exemplar. Dessa dokument distribueras till bland andra rederi, mottagare och agent, därmed är speditionsuppgifterna avklarade. Vid det laget finns som regel en ny bokningslista att sätta klorna i - Trots att det tidvis kan bli väl stressigt trivs vi bra med jobbet, avslutar Gela och Peggy. 2

3 Positiva resultat i 2004 års bokslut Trots färre båtar på Vänern och stora investeringar under 2004 visar Vänerhamn ett positivt resultat. Ett resultat som alla anställda varit delaktiga i och ska vara stolta över. När räkneskaperna för 2004 är klara och en årsredovisning har sammanställts, visar det sig att bolaget har hamnat på ett rörelseresultat 1 om 8,0 miljoner kronor. - Det är ett bra resultat eftersom hanterade godsvolymer varit vikande för 2004 jämfört med föregående år, säger Göran Lidström, ekonomichef och ansvarig för räkenskaperna. Höga priser på sjöfrakterna och ett högt oljepris har bidragit till att färre båtar än normalt har seglat på Vänern under året. Att resultatet ändå har blivit så pass bra finns det all anledning att vara stolta över. - Soliditeten 2 har förbättrats avsevärt under flera års tid och är nu uppe på 56 %, vilket är mycket bra. Det känns tryggt att veta att vi har en solid grund att stå på. Med eget kapital i ryggen har vi större handlingsfrihet för bland annat framtida investeringar, menar han. Investeringar och ökad flexibilitet Under året som gick genomfördes ett arbete för att säkerställa att alla hamnar blev certifierade enligt ISPS-koden 3. Detta har inneburit stora investeringskostnader, som tagits från den vanliga kassan, utan några extra tillskott och utan att höja hamnavgiften. Sedan den 1 juli 2004 är samtliga Vänerhamns hamnar certifierade. Arbetet med att sänka de fasta kostnader har fortskridit och gjort att organisationen har blivit mer flexibel. Idag klarar vi av att möta en förändring uppåt och nedåt i volym. Det nya resultatbaserade arrendet är ett led i denna utveckling. Arrendet betalas numera som en procentsats av ackumulerad vinst, vilket stärker flexibiliteten och bidrar till en långsiktigt sund ekonomisk utveckling av bolaget. Trots att stora investeringar gjordes under året visar alla hamnar på ett positivt resultat. Stora resurser har lagts på underhåll och upprustning av befintligt material. Det har även investerats kraftigt i ny hanteringsutrustning, på anläggningssidan och i flera av fastigheterna. - Det som är extra roligt är att samtliga hamnar varit med och skapat ett positivt resultat, både var för sig och totalt, avslutar Göran. 1. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt. 2. Ett mått på företagets långsiktiga betalningsförmåga. 3. International Ship and Port Security Code Nettoomsättning 146,6 156,9 151,7 155,4 Resultat efter finansiella poster 8,0 11,4 4,8 2,4 Balansomslutning 77,3 74,5 60,0 62,0 Medelantal årsanställda Soliditet 56 % 51 % 49 % 44 % VHAB hanterat sjögods (miljoner ton) 1,96 2,12 1,96 2,21 VHAB hanterat gods totalt (miljoner ton) 3,05 3,26 2,95 3,06 Ackumulerat resultat (tkr) Karlstad Kristinehamn 484 Otterbäcken Lidköping 377 Vänersborg 342 TOTALT Nya volymer till Lidköping UNDER VÅREN SKA det börja komma båtar från Norge med vit, fin sten för vidare befordran med lastbil. - Det är ett slags sten som används i isoleringsmaterial, berättar Per-Olof Johansson, marknadschef i Vänerhamn och ansvarig för driften i Lidköping. Kontraktet gäller ton per år i två år, alltså mer än en båt i månaden! Tidigare gick en del av dessa volymer med självlossande fartyg till Hällekis, men sjöfrakten för den typen av båt har stigit kraftigt. - Det var roligt att man ville gå på Vänerhamns linje att köra med konventionella båtar och lägga hela lasten i Lidköping istället, säger Per-Olof. Det kommer att gå några bilar om dagen till kundens anläggning och i hamnen ska vi serva med utlastning av materialet. 3

4 Vad är QESH ledningsstyrsystem? Kvalitet, miljö och säkerhet är begrepp som tar allt större utrymme i vår verksamhet. Det som driver på utvecklingen inom området är omvärldsfaktorer, myndighetskrav och kundernas förväntningar. Under de senaste åren har frågorna aktualiserats allt mer. Regelverk har ändrats för att främja en hållbar utveckling av samhället, skatteoch avgiftssystemet har sofistikerats och allmänhetens medvetenhet har höjts avsevärt. Hans-Elof Bryntesson, teknisk chef på Vänerhamn med ansvar för denna del, förklarar att det numera krävs tillstånd från Länsstyrelsen för att överhuvudtaget få bedriva verksamhet i hamnarna enligt Miljöbalken. En ansökan med fullständig beskrivning samt miljökonsekvensbeskrivning har lämnats in för var och en av Vänerhamns hamnar. För säkerheten i hamnarna krävs också redovisning till myndigheterna för att bli certifierad enligt ISPS-koden. Detta arbete presenterades i det första numret av i Vänerhamn. Krav på jämn och hög kvalitet - För att komma ifråga som aktör på marknadens villkor måste Charlie Skoghäll tillsammans med Bengt Johansson, skyddsombud i Karlstad och Gruvön. kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls vara jämn och hög hela tiden. Här är det främst kundernas förväntningar som är den drivande kraften i utvecklingen, förklarar Hans-Elof. Det gäller att arbeta med kontinuerlig kontroll och uppföljning av både de fysiska aktiviteterna, administrationen runt omkring och, inte minst, personalens kompetens och möjligheter till att göra ett bra jobb. Det är angeläget att vi identifierar brister och åtgärdar dessa för att säkerställa kvaliteten i både godshantering och administration, samt att ständigt förbättra oss själva, fortsätter han. Stort utrymme för arbetsmiljön Arbetsmiljöfrågorna är ett annat område som har stor vikt inom bolaget. Arbetsmiljölagen och den allt högre medvetenheten hos personalen gör att dessa frågor prioriteras högt. En särskild organisation finns för detta ändamål och medarbetare på alla nivåer inom företaget engageras. I varje hamn har särskilda skyddsombud utsetts, dessa utför bland annat en så kallad skyddsrond minst fyra gånger per år. De brister som upp- Miljö- och säkerhetssamordnare Charlie Skoghäll beskriver verksamheten för Johan Bogren, byrådirektör, Länsstyrelsen i Värmlands län. täcks rapporteras till driftutskottet, som består av personal- och ledningsrepresentanter. Vissa frågor rapporteras vidare till arbetsmiljökommittén, vilket är ett forum för samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsmiljökommitténs funktion är att vara ett policyskapande, planerande, pådrivande och internt övervakande organ i arbetsmiljöfrågor. QESH i vardagsarbetet Charlie Skoghäll är miljö- och säkerhetssamordnare och vi ber honom redogöra för hur Vänerhamn arbetar med dessa områden. Vad är QESH? QESH är förkortningen på vårt ledningsstyrsystem. Det står för: - Qvalitet (Quality) - Extern miljö (Environment) - Säkerhet (Security) - Hälsa/arbetsmiljö (Health) Vad innebär det? Det betyder att en rad lagar och förordningar styr vår verksamhet i dessa viktiga frågor. Av den anledningen måste vi ha ordning och reda och en bra struktur för hur vi ska sköta dem. Många företag har valt att certifiera sig inom dessa områden, exempelvis enligt ISO SS-EN 9000 för kvalitet eller på miljöledningssidan ISO Vi har valt att ha ett 4

5 eget system som behandlar alla dessa frågor. Detta för att hamnverksamhet är en mycket speciell verksamhet. Hittills har alla våra kunder och uppdragsgivare accepterat att vi har ett eget system och de får gärna ha synpunkter på hur vi hanterar deras gods kvalitetsmässigt genom styrande dokument och instruktioner. En del kunder utnyttjar också den möjligheten. Vi har flera olika policys. Hur går det till att ta fram dem? Det är bra att ha policys att gå efter. När en policy ska tas fram arbetar jag fram ett förslag i samarbete med berörd personal. Denna justeras och fastställs sedan i ledningsgruppen. En policy kan också förändras över tiden när förutsättningarna ändras. För närvarande har vi 14 policys bland annat miljö, arbetsmiljö, kvalitet och jämställdhet - en del översatta till engelska. Kan du beskriva vad riskanalyser är för något? Riskanalys är när man går igenom en verksamhet och bedömer vilka risker som kan uppstå, utifrån hur ofta något kan inträffa (frekvens) och hur farligt utfallet är (effekt). De leder oftast fram till en instruktion. I vissa fall kan den leda till en övergripande instruktion som gäller generellt i alla våra hamnar. Till exempel har vi i alla hamnar Ljudnivå Avgasrening Däckval Fri sikt gjort riskanalyser på de nya mobila vikarmskranar. Detta kommer att leda fram till en övergripande instruktion i närtid. Om man går in i en helt ny hantering är man skyldig att göra riskanalyser. Samtliga våra riskanalyser och instruktioner samt policys, finns tillgängliga för alla. De ligger i mappen QESH på den gemensamma delen av vår databas, Vänerhamn2. Vi har något som heter hamnpärm. Vad är det för något? I alla hamnar finns en så kallad hamnpärm som innehåller vårt regelverk. De har alla samma innehåll och här finns alla policys men också övergripande styrande dokument gällande just QESH. Dessutom innehåller de kontoplan, olika organisationsplaner, inköps- och attestregler. Varje anställd ska ha tillgång till hamnpärmen och det är driftchefens ansvar att hålla den uppdaterad och tillgänglig för alla. Egenkontroll är ett begrepp som man ofta hör. Kan du förklara? Egenkontroll är precis som det låter, att ha kontroll på sin egen verksamhet. Här är det en förordning samt de allmänna bestämmelserna i Miljöbalken som styr. Vi måste ha en ansvarig i varje hamn som håller reda på rutiner som säkerställer drift, kontroll av drift, dokumentation, att utrustning är Ergodynamiskt utformad hytt QESH-frågorna påverkar vid till exempel investeringar i nya maskiner. Bränsleförbrukning Hanteringsegenskaper i sådant skick att... den förebygger olägenheter för människors hälsa och miljön. Vi för journal över all kontroll som sker. Det är viktigt att kunna hitta alla dessa papper och därför har vi valt att samla all dokumentation i 6 pärmar. De finns i varje hamn och täcker följande områden: 1. lagar och förordningar 2. brevväxling med myndigheter och olika tillstånd 3. skyddsronder, DU-möten och tillbudsrapporter 4. riskanalyser, rutiner och instruktioner 5. underhåll, besiktningar och kontroll av driften 6. avfallshanteringen Vi har pratat om en massa dokumentation, papper, pärmar och datafiler. Är det verkligen någon som läser alltsammans? Jag hoppas verkligen att man tar del av detta på alla nivåer i företaget. De är till för att förbättra arbetsplatsen för oss alla. Vi vill öka vetskapen om att informationen finns och hur man hittar den. Var och en ska enkelt kunna leta rätt på exempelvis en instruktion om det skulle behövas. 5

6 Edward Enqvist, Morgan Karlsson, Reine Hilding och Magnus Gustafsson är redan i full gång med att tillämpa sina nya kunskaper. Utbildningar ger säkrare arbetsplats Under våren har ett flertal av Vänerhamns medarbetare gått utbildningar. Ett av flera sätt för Vänerhamn att skapa en tryggare arbetsmiljö för alla. Det skapar även en ökad medvetenhet, en delaktighet och ökar kvaliteten på den service som företaget erbjuder. Morgan Karlsson och Edward Enqvist från Karlstads hamn gick nyligen en kurs för mobil vikarmskran på plats i Karlstad. - Kursen gav en genomgång på handhavande, uppställning och körning av kran, säger de, och vi fick även en översikt av olika krantyper och hur det hydrauliska fungerar. I kursen ingick också en repetition i hälsa och säkerhet, olycksrisk samt säkerhetsfunktioner. För att sedan avslutas med ett kapitel om materialhantering. - Det var ett mycket intressant kapitel och vi gick igenom olika typer av lyftredskap, lyftmetoder, vinklar och belastningar, berättar de. - Det känns bra att få ett körbevis på att man genomgått en kurs, det visar att man har behörighet för kranen. Det är en trygghet även för de andra. Utbildning är utvecklande och det känns bra att bolaget vill satsa på en, avslutar Morgan och Edward Arbetsmiljön tema i Helsingborg Under våren har ett antal av Vänerhamns medarbetare utbildat sig i Praktiskt arbetsmiljöarbete, PAM, samt lagstiftningen runt detta. Två av deltagarna på TYAs* utbildning i Helsingborg var huvudskyddsombud Reine Hilding och driftchef Magnus Gustafsson från Otterbäcken. De berättar att kursen ger en bra grund för ett systematiskt arbetsmiljöarbete och ger deltagarna bra verktyg för att i vardagen kunna verka för en säkrare och tryggare arbetsmiljö. - Det är något som vi alla tjänar på, säger de. - Vi hade bra kurslitteratur som på ett tydligt sätt gav en översikt över arbetsmiljölagstiftningen och bra kursledare i form av Transports regionala skyddsombud. De kunde på enkel svenska förklara lagtexterna och ge exempel direkt Vill du också gå en utbildning? Vad? Varför? Kontakta din driftchef eller personalchef Arne Svensson. ur verkligheten, fortsätter Reine och Magnus. Genom grupparbeten fick deltagarna även sätta sig in i varandras vardag och gemensamt försöka lösa diverse arbetsmiljöproblem. * Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd. Senaste nytt Skrot på hyrd yta Det rullar på med skrothanteringen i Otterbäcken, som nämndes i i Vänerhamn 2/2004. Nu har AB O. Hallquist Återvinning hyrt en fast yta på kvm inom Otterbäckens hamnområde för hela Materialet körs ner kontinuerligt varefter ytan fylls upp med skrot tills kvantiteten motsvarar en fartygslast om ton, då utlastning sker. 6

7 Ökad medvetenhet = höjd kvalitet Nya lastbilsekipage pryder vägarna till och från Vänerterminalen i Karlstad. Det är den så kallade Internpendeln som är på väg med pappersrullar från StoraEnso produktionsanläggningar till oss. Det står StoraEnso på sidorna medan namnet på åkeriet går att läsa på spoilern ovanför hytten. Sedan oktober 2004 är det Schenker som har kontraktet för att transportera pappersrullar. Från StoraEnso produktionsanläggning i Skoghall rullar tre ekipage i ett kontinuerligt flöde till Vänerterminalen. Sedan kör ekipagen tillbaka till Skoghall igen för en ny runda, dygnet runt, året runt. Ca 90 % av de ton pappersrullar som hanterades vid Vänerterminalen under 2004 levererades med Internpendeln. På liknande sätt åker nytillverkade rårullar först mellan Skoghall och Forshaga, där lasten byts till ytbehandlade rullar för vidare befordran till Vänerterminalen. Ekipage med öppningsbara sidor Ekipagen är nybyggda och unikt utvecklade för att passa i dessa logistikkedjor, med bland annat hydrauliskt öppningsbara sidor. De åttaaxliga ekipagen lastar drygt 38 ton, att jämföras med de gamla ekipagen som endast tog runt 31 ton. - Den förändringen i lastförmåga är ett led i Stora- Enso:s effektiviseringsarbete, där man förutom kronor och ören även väger in miljöfördelarna med mindre trafikarbete, berättar Christer Bjäring, driftchef på Vänerterminalen, och fortsätter: - Nu kommer bilarna med ca 20 % mer gods per vända, vilket för oss här i terminalarbetet betyder några fler lyft med trucken innan ekipaget är tomt och kan ge sig iväg igen. Totalt sett innebär det att bilen kommer någon vända mindre per skift. Många av chaufförerna har lång erfarenhet av rutinerna på Vänerterminalen, då de följde med från tidigare entreprenör. På väg från bruket anropar chauffören på komradion och berättar vad han har med sig på flaket och blir anvisad plats för lossning. Av säkerhetsskäl får sedan chauffören sitta kvar i lastbilshytten medan pappersrullarna lossas. Okulär kontroll ökar leveranskvaliteten Truckförarna gör en okulär besiktning av varje rulle innan lossning. Att inspektera rullarna är en viktig del av verksamheten och varje truckförare får en särskild utbildning. Rullarna kvalitetssynas och eventuellt skadade rullar returneras omedelbart med samma bil för ompaketering. När rullen sedan efter mellanlagring ska lastas på nästa lastbärare inspekteras den ett par gånger till. Allt för att slutkunden ska få en högkvalitativ produkt levererad. - Under det gångna året har vi kört ett internt utvecklingsprogram för att informera de anställda och få upp medvetenheten kring dessa frågor. Detta har ytterligare minskat risken för att en skadad rulle lastas ut. Noggrannare inspektion och flera olika kontroller har gjort att vi nu upptäcker fler avvikelser än tidigare. Kunden är nöjd med den höga kvaliteten på våra tjänster, säger Christer. Truckförarnas medvetenhet viktig - Truckförarnas medvetenhet om vikten av en noggrann inspektion är nyckeln till kvalitetshöjningen, menar Christer. Vi arbetar tillsammans för att nå uppsatta mål. Var åttonde vecka har vi informationsmöten där truckförarna får feedback på de åtgärder vi vidtagit. Förbättringar och avvikelser rapporteras och ventileras. - Att vara truckförare idag är inte bara att vrida på en ratt, säger Christer, det är så otroligt mycket mer. Vi har utbildningar i handhavande av truckdatorerna och varje anställd har en plastmapp med lastinstruktioner, säkerhetsbestämmelser, hanteringsalternativ, osv. Allt för att upprätthålla en hög kvalitet. 7

8 Isbrytning med m/s Karl Efter några dagar med minusgrader är det dags för Vänerhamns Marina avdelning att att vidta åtgärder. Denna gång handlar det om att bryta upp isen som lagt sig i Karlstads hamn och hela vägen ut i farleden. En eftermiddag i februari åker jag ut till kajläget vid Vänerterminalen där den isbrytande bogserbåten m/s Karl ligger förtöjd. Jag blir välkomnad ombord av driftchef Bengt Ledin, samt Bengt Olsson och Håkan Rutgersson, Bengts medhjälpare för dagen. Vi kastar loss och kör först ett varv längs med kajerna inne i Karlstads hamn, innan det bär av ut i farleden. Trots att det bara var tre dagar sedan förra brytningen har isen hunnit bli cm tjock. m/s Karl går stadigt i ca 10 knop genom ismassorna i farleden. Med ett riktigt tjockt skrov och starka motorer är det inga problem att ta sig fram. Dieselmotorerna, två sex-cylindriga Ruston & Hornsby på 1400 hk vardera, går jämnt och fint. Det tar knappt 20 minuter för oss att nå ut till öppet vatten. - Genom åren har m/s Karl gjort många bogseringsuppdrag, men numera är det mest till isbrytning som hon används, berättar Bengt. Hon har den högsta isklassningen, Ice Class 1A, och kan ta sig fram vid betydligt svårare förhållanden än så här. På vägen ut berättar Bengt om arbetet ombord och hur det tekniska fungerar. På dataskärmen har man navigeringssystemet ECTIS Systemet används för navigation som ett elektroniskt sjökort, dessutom visas alla fartyg i närheten. Vid behov kan uppgifter om deras fart, position och identitet fås fram. Dessutom finns dubbla radarsystem där man också kan mäta aktuella avstånd. Förutom uppdrag för Vänerhamn utförs också ett stort antal uppdrag för bland andra Sjöfartsverket. Bengt pekar ut en fyr som står rakt föröver. Det är en av 19 fyrar som Vänerhamn sköter. Sommartid är det en del Bengt Olsson och Bengt Ledin, driftchef på den marina avdelningen. jobb med tillsyn och underhåll av dessa. Utöver fyrarna ingår även ett trettiotal bojar i ansvaret. Vi har nu kommit tillbaka till hamnområdet och in i Oljehamnen, Bengt kör ett par varv runt kajplatserna. - Det ska komma en båt hit inatt och den måste kunna vända runt här vid avgång framåt morgonkvisten, förklarar han. Den marina avdelningen får information om alla båtar som är på gång några dagar i förväg och planerar verksamheten därefter. Håkan kommer med nybryggt kaffe från byssan, som kök kallas på fartygsspråk. Ombord finns allt som behövs för flera dagar till sjöss om det skulle krävas. Vid bogseringsuppdrag kan det vara mer än tio man ombord samtidigt, plus att man måste kunna härbärgera folk vid undsättningar. Totalt ryms åtta kojer på m/s Karl, fördelat på tre våningsplan med branta trappor däremellan. Det finns en riktig matsal för middagarna och ett manöverrum där kafferasterna brukar tillbringas med att fylla i Skepps- och maskindagboken. - Det blir en del arbete på obekväma arbetstider från och till men vi trivs väldigt bra med jobbet, både jag och de andra gubbarna, säger Bengt. Efter drygt en timma till sjöss lägger vi till vid kaj igen, tryggt förtöjda med stora tampar. Fakta Marina avdelningen Bengt Ledin är driftchef för den marina avdelningen inom Vänerhamn. Totalt omfattas fyra isbrytande bogserbåtar av varierande storlek och ålder, varav m/s Karl är den största. Två mindre arbetsbåtar finns tillgängliga för underhållsarbete av fyrar och farleder. 8