Den äldre läkaren i primärvården. arbetsvillkor, avtal m.m. för äldre läkare
|
|
- Ann-Charlotte Sundström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Den äldre läkaren i primärvården arbetsvillkor, avtal m.m. för äldre läkare Svenska Distriktsläkarföreningen 2014
2 Bakgrund Andelen äldre i arbetslivet är betydligt högre i Sverige jämfört med övriga EU-länder. Bättre levnadsvillkor och bättre hälsa bidrar med alla säkerhet till att fler äldre kan fortsätta att vara yrkesverksamma även i hög ålder. Överlag verkar den äldre generationen vara alert och vid god hälsa. En nyligen presenterad svensk avhandling visade till exempel på att 60 % av 85-åringarna skattade sin livskvalitet som hög trots förekomst av flera kroniska sjukdomar och frekventa besök hos distriktsläkaren [Huan-Ji 2014]. Det visades även på att merparten klarar sig i stort själva trots hög ålder. Genomsnittsålder för pension i Sverige är 64,7 år och har legat relativt stabilt de senaste tio åren [Östlund 2012]. En bidragande orsak till att frågan om äldre på arbetsmarknaden aktualiserats på senare tid är att de stora barnkullarna från 1940-talet nu börjar nå pensionsåldern och kommer att gå i pension under de närmaste åren. Intresset för att pensionera sig så tidigt som möjligt har samtidigt minskat betydligt och spridningen kring den lagstadgade pensionsåldern är stor. En spridning som i viss utsträckning kan tillskrivas skillnader mellan olika yrkesgrupper och hälsotillstånd. Även socioekonomiska villkor spelar en stor roll i sammanhanget. Som en konsekvens av detta har det hävdats att en på förhand bestämd pensionsålder för alla kan ifrågasättas. Möjligheterna, och intresset för, att fortsätta arbeta efter uppnådd pensionsålder varierar inom så vida ramar att pensionsåldern borde vara mer flexibel. Ur samhällsekonomisk synvinkel finns även ett klart behov av att behålla så många som möjligt i arbete efter uppnådd pensionsålder. Att äldre arbetskraft hindrar yngre från att komma in på arbetsmarknaden är således en dåligt underbyggd myt. Skälen till att fortsätta arbeta kan vara många och divergerande allt från huvudsakligen personliga skäl till att man på arbetsplatsen efterfrågar fortsatta arbetsinsatser. Möjligheterna till att fortsätta arbeta är som regel goda då 2/3 av arbetskraften anser sig ha ett gott eller mycket gott hälsotillstånd vid pensionsåldern (enl. SCBs statistik). Inte helt oväntat minskar denna andel med stigande ålder och efter 70 år eller äldre minskar andelen till mindre än 50 %. Utifrån tillgänglig statistik förefaller det finnas en gräns kring års ålder för att bestämma sig för att arbeta vidare eller gå i pension. En god hälsa är dock ett viktigt skäl för att fortsätta arbeta även som äldre. Andra skäl kan vara ett intressant arbete med goda inkomster. Något som samtidigt kan vara orsak till att avstå från fortsatt arbete och öka sina möjligheter till en intressant fritid. I forskningssammanhang har lanserats en rad olika teorier kring vad som ligger till grund för att man beslutar sig för att lämna arbetslivet vid uppnådd pensionsålder. En teori, som presenterades redan i början på 1950-talet, är att individer med dåligt förhållande till arbetsplatsen väljer att dra sig tillbaka (whithdrawal-teorin) för att slippa den stress och spänning som den dagliga kontakten med arbetsplatsen skapar [Höög 1985]. Innan man lämnar arbetslivet av denna orsak är det inte ovanligt att detta föregåtts av hög sjukfrånvaro. En annan teori pekar på att förändringar i yrkesrollen kan leda till att individen får svårt att klara ökade krav på delvis ny kompetens och ändrade arbetsförhållanden [Höög 1985]. I ett projekt som Region Skåne tillsammans med Arbetslivsinstitutet genomfört pekades på flera praktiska konsekvenser av denna teori när man försökt få äldre läkare att arbeta längre. Det som efterfrågats i en enkät riktad till anställda, 55 år eller äldre var [Kennedy 2014];
3 En bra arbetsmiljö Möjligheter till kortare arbetstid Kompetensutveckling Läkaryrket har blivit mer slitsamt. Från att tidigare kunnat koncentrera sig på att vara läkare måste man nu i allt utsträckning arbeta med administration. En förändring som för några upplevs som övermäktig. Läkares åldrande är ur biologisk synvinkel knappast annorlunda, men förutsättningarna, och även behovet av att arbeta vidare efter pensionsåldern är speciella. Fortsatt läkararbete efter uppnådd pensionsålder Att läkare ofta fortsätter att arbeta efter att ha uppnått pensionsålder är inte något nytt. Det nya är möjligen att andelen ökar och att behovet av fortsatta arbetsinsatser från äldre läkare blir alltmer påtagligt. Detta inte minst inom bristspecialiteter som trots ökat antal utbildningsplatser kommer att ha betydande bemanningsproblem under oöverskådlig tid framöver. Andelen äldre specialistläkare i läkarkåren har ökat från något över 3 % 1995 till nästan 12 % 2011 [Socialstyrelsen NPS-registret]. Under 2011 fanns det ca läkare som var 65 år eller äldre och av dessa var närmare 40 % yrkesverksamma i någon omfattning (oftast inom bristspecialiteter). Om man fördelar sysselsatta respektive pensionerade läkare efter åldersklass är det först upp mot 70-års ålder som andelen pensionerade överstiger de som fortfarande är i arbete (figur 1) Sysselsatta Pensionärer Figur 1: Andel sysselsatta respektive pensionerade läkare per åldersklass Källa; Socialstyrelsen NPS registret Fördelningen i figur 1 baseras på hela läkarkåren, men det finns inget som direkt tyder på att allmänläkare har någon annorlunda fördelning. De flesta i gruppen 65 år eller äldre arbetar som överläkare eller distriktsläkare. Uppdelningen mellan sysselsatta och pensionärer måste dock tolkas med viss försiktighet. I de databaser som använts som grund räknas man som sysselsatt om man arbetat minst fyra timmar under en granskad
4 månad och inte har inkomst från pension. En läkare som arbetar mer eller mindre normaltid och samtidigt tar ut pension kommer i denna uppdelning klassas som pensionär. Att äldre läkare fortsätter att arbeta är inte något exklusivt svenskt problem. Av USAs drygt en miljon kliniskt verksamma läkare uppges att 21 % är äldre än 65 år [Boodman 2012]. Ett intressant observandum i sammanhanget är att det i Sverige och många andra länder inte finns någon övre åldersgräns för rätten att utöva läkaryrket. Detta till skillnad från till exempel piloter som enligt internationella regler inte får fortsätta som piloter efter 65 års ålder. Samma gäller även andra yrken där det finns krav på viss fysisk prestationsförmåga för att kunna utöva yrket. Vad tillför äldre läkare? I bl.a. USA och Canada har det under senaste åren förts en debatt kring hur länge läkare egentligen skall arbeta och vad de tillför genom fortsatt arbete. The Washington Post publicerade i december 2012 en uppmärksammad artikel om äldre läkare [Boodman 2012]. Äldre läkare som glömmer sina inneliggande patienter på avdelningar, läkare som går vilse på sin egen mottagning och läkare vars insatser korrigeras i smyg av yngre kollegor är något av vad som uppmärksammas i artikeln. Det refereras även till PACE; Physicians Assessment and Clinical Education i Kalifornien vars grundare geriatrikern William Norcross (själv 64 år!) gjort beräkningar utifrån sina erfarenheter i PACE-programmet som antyder att det kan finnas upp mot äldre läkare i USA med fullt utvecklad demens, men som trots detta fortsätter arbeta [Boodman 2012]. I en studie från University of Michigan har man sammanställt resultatet från kirurgiska ingrepp under åren Det man uppmärksammade var att äldre kirurger hade sämre överlevnad för sina patienter bl.a. när det gällde krans- och carotidkärlskirurgi [Palmer 2012]. Ett viktigt påpekande i sammanhanget var dock att studien inte på något sätt värderar enskilda läkares skicklighet. Det framhölls även att det fanns en tydlig skillnad mellan de som trots åldern fortsatte att arbeta som vanligt (oftast heltid) och de som drog ner på sin arbetstid och enbart såg enstaka patienter per vecka. Inte helt oväntat, uppmärksammades att flera studier visade på att yngre läkare var mer up-todate beträffande medicinsk utveckling och ny medicinsk teknik [Palmer 2012]. I Canadian Family Physician fördes under början på 2012 en intressant debatt om huruvida äldre familjeläkare borde pensionera sig eller inte. Att gå i pension är inte sällan en process genom att läkare med stigande ålder minskar sitt åtagande, till exempel genom att inte gå jourer, minska arbetstiden etc. [Ladouceur 2012]. Den avgörande faktorn i sammanhanget är egentligen inte biologisk ålder utan den professionella kompetensen. Även här pekas på att det mest betydelsefulla i sammanhanget är om man fortsätter arbeta som vanligt eller om man minskar sin arbetstid. Ju äldre jag blir desto mer vet jag att jag inte vet. Socrates De som förespråkade att äldre familjeläkare inte skulle pensionera sig menade att äldre läkare oftast har ett stort förtroendekapital och är betydelsefulla som handledare till yngre kollegor [Dickie 2012]. Förespråkarna för pensionering framhåller att alla måste pensionera sig någon gång och att livet är mer än att enbart arbeta [Racine 2012]. Dessutom är livet kort friheten efter pensionering blir av naturliga skäl mer begränsad om man fortsätter att arbeta. Samtidigt finns det mycket som talar för att läkaryrket är mer
5 än enbart ett yrke. Att sluta arbeta kan vara att förlora en stor del av sin identitet. Det finns ibland även en egen övertygelse om att man måste arbeta vidare för att verksamheten skall fungera. Kyrkogården är full av personer som trott sig vara oersättliga men som ersatts av andra Georges Clemenceau Sammantaget kan konstateras att aktuell forskning inte ger något entydigt svar på vad äldre läkare tillför när man väljer att fortsätta arbeta efter pensionsåldern. Om man begränsar frågeställningen och enbart fokuserar på äldre läkare i primärvården finns flera faktorer som talar för ett fortsatt arbete efter pensionsåldern. Bland dessa kan nämnas; Äldre distriktsläkare har ofta en mycket omfattande empirisk kunskap. Det finns få eller inga andra specialitetsinriktningar som ser så många patienter under sin yrkesverksamma tid. En distriktsläkare som arbetat heltid fram till pensionsåldern har inte sällan träffat eller fler patienter under sin karriär (ca patienter per år under år). Denna kunskap är mycket viktig att tillvarata och även föra vidare till yngre kollegor. Trygghet i yrkesrollen och har som regel inga problem med samarbeta med andra yrkeskategorier samt är väl insatt i rutiner och verksamhetsmodeller. Kan ha en viktig roll som handledare till utbildningsläkare på olika nivåer och som utbildningsansvarig på vårdcentralen. Oftast ett kostnadseffektivt alternativ för vårdcentralen. Som regel lägre kostnader och bättre kvalitet på arbetet om man låter äldre läkare arbeta kvar som alternativ till att ta in stafettläkare. Det finns ett stort behov av specialister i allmänmedicin. Ett behov som inte kan fyllas inom överskådlig tid. Äldre läkare behövs för att primärvården skall kunna fungera överhuvudtaget. Som framgått inledningsvis har dock, som alltid, myntet två sidor. Det finns även faktorer som talar för att äldre läkare bör avsluta sin yrkeskarriär. Ett beslut att avsluta sitt läkararbete skall dock, vilket framhållits ofta i de ovan relaterade studierna, inte i första hand baseras på en biologisk ålder. Det är snarast förmågan till att fullgöra ett bra arbete som läkare som måste vara grund för beslutet. Bland de begränsningar som ofta framförs och som bör beaktas finns; Inaktuell kunskap. Den medicinska kunskapen har utvecklats enormt sedan och -70 talet då de läkare som nu når pensionsåldern utbildade sig. Det kan således finnas ett stort behov av att rekapitulera sina kunskaper även gällande mer basal kunskap. Prestationsförmågan. Ett vanligt arbetssätt vid uppnådd pensionsålder är att minska sin arbetstid med en eller flera arbetsdagar. Detta för att orka med arbetet. Samtidigt innebär dock detta en viss risk för att den kliniska rutinen minskar
6 och det blir svårare att även genomföra den tid man valt att fortsätta arbetet. Balansgången kan vara svår. Arbetsgivarens intressen. Trots bristen på allmänläkare är det inte givet att arbetsgivaren är intresserad av att behålla alla efter uppnådd pensionsålder. Det kan även finnas behov från arbetsgivarens sida att omplacera läkare som vill fortsätta arbeta efter pensionen. En arbetstagare har enligt lagen om anställningsskydd 32 a (1982:80) rätt att behålla sin anställning till den månad man fyller 67 år. Därefter har arbetsgivaren rätt att avsluta en anställning, dock med skriftligt besked minst en månad i förväg. Begreppet anställningsbarhet är vanligt förekommande i arbetsrättsliga sammanhang. Det kan vara ett viktigt begrepp att reflektera över för läkare som nått pensionsåldern och skall ta ställning till eventuellt fortsatt arbete eller pension. Vad kan jag erbjuda som kan vara intressant för arbetsgivaren? Hur skulle jag marknadsföra mig om jag sökte arbete hos annan arbetsgivare? Vad utöver patientmottagning, kan vara av intresse för min del (handledning, utbildning etc.)? Förutsättningarna Förutsättningarna för fortsatt arbete efter pensionsåldern kan indelas i vad som regleras genom gällande arbetsrättslig lagstiftning respektive det som regleras genom lokala avtal och villkor. Som berörts redan ovan har arbetstagare enligt 32 a i Lagen om anställningsskydd rätt att kvarstå i anställning till den månad man fyller 67 år [Sveriges Läkarförbund 2011]. Därefter har arbetsgivaren rätt att, skriftligt en månad i förväg, avsluta anställningen utan speciell motivering. Om arbetsgiven inte väljer att avsluta anställningen fortsätter denna med samma villkor som tidigare dock med skillnaden att man enbart har en månads uppsägningstid och ingen rätt till företrädesrätt vid återanställning [Sveriges Läkarförbund 2011]. Vid fortsatt anställning enligt denna modell gäller som regel även att man innefattas av de vanliga lönerevisionerna. Vid 67 års ålder kan man välja att sluta ett tidsbegränsat anställningsavtal. Om sådant avtal sluts är det givetvis det som avtalats som gäller beträffande tid och övriga villkor. Från Läkarförbundets statistik framgår att i åldrarna år är 60 % av läkarna tillsvidareanställda (alla läkarspecialiteter). Efter 68 års ålder har de flesta en tidsbegränsad anställning. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden minskar med stigande ålder och vid 67 års ålder brukar den ligga kring % för att därefter minska ytterligare med stigande ålder. KaiserHealthNews.org berättade i sitt nyhetsbrev från dec om en viss dr. Ephraim Engleman som trots sina 101 år arbetade 3 dagar i veckan som reumatolog i San Francisco - hur länge behöver allmänläkare i Sverige arbeta?
7 Utöver de ovan beskrivna arbetsrättsliga villkoren har flera landsting egna lokala villkor för fortsatt arbete efter pensionsålder. Läkarförbundet gjorde en mindre inventering av dessa villkor under sommaren Med utgångspunkt från de enstaka svar som lämnats kan de lokala villkoren i princip indelas enligt följande; Fortsatt arbete som vanligt mellan år och med samma lön som tidigare. Efter 67-års ålder fortsatt arbete men då ofta med timlön. I några fall möjligheter till att förhandla upp timlönen något men inget reglerat. Fortsatt arbete men med ett lönetillägg på ca kronor efter det att man gått i pension. Detta förutsätter dock att man fortsätter arbeta som vikarierande läkare då alla sägs upp vid 67-års ålder. Läkare äldre än 67 år fortsätter arbeta till exempel halvtid men behåller i det närmaste en heltidslön. Reglerad arbetsinsats med enbart mottagningsarbete etc. Möjlighet till att efter pensionsålder avsluta sitt tillsvidare avtal och få ett tidsbegränsat avtal med ca.10 % högre lön. Avslutad tillsvidare anställningen efter pension och därefter erbjudande om tidsbegränsad timanställning med 30 % högre lön. Avtalet gäller generellt för de som önskar denna lösning dock viktigt att notera att man inte garanteras att få fortsätt arbeta på sin vanliga arbetsplats Fortsatt arbete efter 66 års ålder med 80 % arbetstid men bibehållen heltidslön En avgörande faktor är om man avslutar sin tills-vidareanställning eller inte. Vid avslutad anställning minskar arbetsgivarens kostnader för sociala avgifter med ca. 30 %. Som regel erbjuds tidsbegränsad timanställning om man avslutar sin anställning. Det är i dessa sammanhang rimligt att man erbjuds en något ökad timersättning med tanke på att de sociala avgifterna för arbetsgivaren minskar och att semesterersättning som regel inte inräknas i timersättningen (det finns dock arbetsgivare som betalar ut semesterersättning motsvarande drygt 15 % av timlönen). Några landsting erbjuder speciellt förmånliga villkor för läkare inom bristspecialiteter. Något som oftast gynnar primärvårdsläkare. De ovan beskrivna specialavtalen avser i första hand offentligt anställda läkare. Privatanställda kan ha helt andra villkor och personligt utformade avtal. Övriga villkor vid fortsatt arbete Bland övriga villkor som kan vara bra att känna till finns till exempel möjligheten att från 61-års ålder ta ut den allmänna pensionen helt eller delvis, men fortsätta att arbeta. Det som talar för denna lösning är att den allmänna pensionen inte har något efterlevandeskydd och betalas inte ut om man avlider innan pensionsålder. Det som talar mot är att nivån sänks i relation till hur tidigt man väljer att ta ut pensionen. Rätten till sjukpenning kvarstår även efter 65-års ålder om man förvärvsarbetar och har en årsinkomst som överstiger 24 % av gällande prisbasbelopp. Sjuklöneperiod och karensdag gäller enligt samma regler som för övriga försäkrade. Ett viktigt observandum är dock att för personer mellan 65 till 70 år kan Försäkringskassan bedöma att rätten till sjukpenning saknas om man har en sjukskrivning som överstiger 180 dagar.
8 Arbetsförmågan bedöms då som varaktigt nedsatt. En större förändring inträder efter det att man fyllt 70 år. Därefter är sjukpenningrätten begränsad till sammanlagt högst 180 dagar. Konsten att sluta med flaggan i topp. Även distriktsläkare åldras även om vi inte vill tro det. Med stigande ålder avtar den fysiska förmågan, och ibland även den intellektuella. Medicinska kunskaper blir förlegade och utvecklingen sker snabbt det går inte att hålla sina kunskaper aktuella på alla fronter ens för unga och alerta läkare. Äldre läkare har ett unikt erfarenhetskapital. Något som kan användas kliniskt men som även behöver förmedlas till yngre kollegor. En aldrig så stor erfarenhet kan dock inte helt kompensera för eventuella brister gällande ny medicinsk teknologi och nya behandlingar. Det finns en gräns som inte i första hand har att göra med biologisk ålder. Det handlar snarare om hur den kliniska vardagen ter sig och hur samarbetet med övrig personal och patienter fungerar. Konsten är att som läkare göra en egen bedömning av när det kan vara lämpligast att avsluta sin karriär. Sammanfattning Andelen äldre läkare ökar i primärvården. Med detta följer även att allt fler läkare väljer att fortsätta arbeta efter pensionsåldern. Tillskottet i form av arbetskraft och kunskap som äldre läkare tillför primärvården är oersättligt och kommer att behövas under oöverskådlig tid framöver. Inte minst för en fortsatt utveckling av den allmänmedicinska specialiteten är det av största vikt att den empiriska kunskapen, uppbyggd under många års arbete som allmänläkare, tillvaratas. Lika viktigt är att kunskapen förmedlas till yngre läkare i primärvården. Den nuvarande bristen på distriktsläkare medför goda möjligheter till att förhandla fram bra avtal för de som bestämt sig för att arbeta vidare efter pension. Granska vad landstingen erbjuder och acceptera inte ett ofördelaktigt avtal med få undantag är det ur ekonomisk och verksamhetsmässig synvinkel betydligt bättre att låta en pensionerad läkare arbeta vidare med ett bra avtal istället för att ersätta med stafettläkare. Vilka arbetsuppgifter passar den äldre läkaren? Något som bör utgå från den enskilde läkarens intressen och fallenhet. Det viktiga i sammanhanget är att inte enbart utgå från mottagningsverksamhet ibland kan ett uppdrag som handledare för en eller flera utbildningsläkare vara ett bättre resursutnyttjande. Alternativen är många. Även om det ur bemanningssynpunkt är angeläget att äldre distriktsläkare arbetar så länge som möjligt så finns det naturligtvis en bortre gräns för hur länge det kan vara lämpligt att fortsätta arbeta. En gräns som i första hand bör sättas av den enskilde läkaren. Det är som framhålls ovan en konst att själv bestämma sig för att sluta med flaggan i topp och inte bli ombedd att sluta.
9 Referenser; Boodman SG (2012) As doctors grow older, hospitals begin requiring them to prove they re still fit, The Washington Post, dec. 10, 2012 Boodman SG (2012) Aging doctors Face greater scrutiny, Kaiser Health News, dec. 10, Dickie GL (2012) Should older family physicians retire? - No Can Family Physician vol.58;s Ladouceur R (2012) Should older family physicians retire? Can Family Physician vol.58;s 11 Huan-Ji D (2014) Health Maintenance in Very Old Age medical conditions, functional outcome and nutritional status, Linköpings Universitet, Linköping Höög J (1985) Arbetstillfredsställelse och frånvaro, Sociologiska institutionen, Umeå Universitet, Umeå Kennedy C (2014) Svår uppgift att få äldre läkare att arbeta längre Palmer B (2012) Is it Better to See a Younger Doctor or an Older Doctor? Racine M (2012) Should older family physicians retire?- Yes Can Family Physician vol.58;s 22 Sveriges Läkarförbund (2011) Arbete efter 65-års ålder Östlund B (2012) Jobba längre vad vet vi om äldre i arbetslivet? Kunskapsöversikt, rapport 2012:10, Arbetsmiljöverket
Arbete efter 65 års ålder
2015 Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund 1 Vad gäller arbetsrättsligt? En arbetstagare har enligt 32a i lagen (1982:80) om anställningsskydd
Arbete efter 65 års ålder
2011 Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund 1 Vad gäller arbetsrättsligt? En arbetstagare har enligt 32a i lagen (1982:80) om anställningsskydd
Feelgoods Jobbhälsorapport 2018 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden
Feelgoods Jobbhälsorapport 218 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden Innehåll Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden
TIPS TILL SOMMARJOBBARE
Det här är Företagarna Vi är Sveriges största intresseorganisation för dig som är företagare. Vi företräder 70 000 företagare i Sverige. Det ger oss kraft att påverka makthavare på alla plan och i många
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2003:79 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:14 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om att ta tillvara pensionerade läkares kompetens Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet
Den nya oöverskådligheten
Den nya oöverskådligheten Om det nya arbetslivet och dess konsekvenser Michael Allvin Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Det goda arbetet 1. Trygghet i anställningen 2. En rättvis fördelning
60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika
60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika Enligt SCBs Arbetskraftsundersökningar (Aku) var den genomsnittliga faktiskt arbetade tiden bland anställda 30,4 timmar per vecka
Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009.
Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009. Innehåll: Bakgrund: Sammanfattning av enkätresultat: Metod: Resultat: Diskussion och slutsatser: Sida: 2 2 3
Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet
Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur
Åtgärder för en bättre fortbildning. - en policy från Sveriges läkarförbund
Vår vision för läkares kompetensutveckling Alla läkare ska ha goda förutsättningar att under hela sitt yrkesliv ta till sig ny kunskap. Läkarnas kompetens har en avgörande betydelse för sjukvårdens kvalitet
Hur länge ska folk jobba?
DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med
Lönesamtalet. Att tänka på
Lönesamtalet Att tänka på Bakgrund Sedan slutet av 1980-talet är individuell lönesättning Vårdförbundets lönestrategi. Individuell lönesättning och utvecklingssamtal stämmer bättre med vår syn på kunskap
Lönsamt Inför lönesamtalet
Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet
Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE
Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Försäkringskassan för närstående Här hittar du vanliga frågor och svar om försäkringskassan för dig som är närstående till någon som har drabbats
Svenska Distriktsläkarföreningen. Strategier för att öka antalet allmänmedicinska specialistläkare
Svenska Distriktsläkarföreningen Strategier för att öka antalet allmänmedicinska specialistläkare Mars 2013 1. Uppdraget Det har i princip alltid varit brist på allmänmedicinska specialister. Problemet
När tänkte du på dig själv senast?
Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och
På väg ut i arbetslivet
På väg ut i arbetslivet Arbetsgivaren är skyldig att betala lön och se till att din arbetsmiljö är säker. Ditt ansvar är att göra jobbet och följa de regler som finns på arbetsplatsen. Men det finns många
Promemoria Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 2018:28)
2018-09-07 YTTRANDE Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Er ref: A2018/01388/ARM Promemoria Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 2018:28) Bakgrund Promemorian föreslår ändringar i lagen (1982:80)
Samråd med Arbetsförmedlingen och yttrande till Migrationsverket eller arbetsgivare
Nr 15/2017 2017-12-13 Till Läkarförbunds yrkes- och lokalföreningar Samråd med Arbetsförmedlingen och yttrande till Migrationsverket eller arbetsgivare Antalet samråd med Arbetsförmedlingen och yttranden
Riksförsäkringsverkets allmänna råd Sjukdom, tandvård samt läkemedel
Riksförsäkringsverkets allmänna råd Sjukdom, tandvård samt läkemedel ISSN 1404-563X Riksförsäkringsverkets allmänna råd om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 16 december 2002. Riksförsäkringsverket
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:64 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:50 av Stig Nyman (kd) om arbetstidsförkortning för äldre medarbetare Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionären
Lättläst sammanfattning
Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett
Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013
Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Analysavdelningen 2014-05-05 Hans Karlsson VER 2014-2 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet
Avtalsextra 7 juni 2017
Avtalsextra 7 juni 2017 Nytt kollektivavtal med Unionen Allmänt Visita och Unionen har träffat ett nytt kollektivavtal för perioden 1 juni 2017 31 maj 2020. Avtalets värde är 6,5 % under avtalsperioden
Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum
Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska
Här hittar du tips på sånt som är bra att veta när man är ny i arbetslivet. På väg ut i arbetslivet. Maja, medlem i Handels
Här hittar du tips på sånt som är bra att veta när man är ny i arbetslivet. På väg ut i arbetslivet Maja, medlem i Handels På väg ut i arbetslivet Arbetsgivaren är skyldig att betala lön och se till att
Arbete efter 65 års ålder
PM 2006-04-06 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Förhandlingssektionen Lars-Gösta Andréen Arbete efter 65 års ålder I denna PM behandlas i tre avsnitt kortfattat de särskilda bestämmelser som gäller
36 beslut som har gjort Sverige kallare
36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var
Försäkringskassans allmänna råd
Försäkringskassans allmänna råd ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 3
talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?
talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket
Principöverenskommelse Ändring i Allmänna bestämmelser 28 samt tillförande av ny bestämmelse AGS-KL
2017-05-02 Principöverenskommelse Ändring i Allmänna bestämmelser 28 samt tillförande av ny bestämmelse AGS-KL Parter Arbetsgivarsidan Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena
Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja
Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och
ÄNDRINGAR I AVTALET OM ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR (Avtalsområde IT) (Sif, Sveriges Ingenjörer, Jusek, Civilekonomerna)
Bilaga 2 ÄNDRINGAR I AVTALET OM ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR (Avtalsområde IT) (Sif, Sveriges Ingenjörer, Jusek, Civilekonomerna) Generell ändring: CF är genomgående namnändrat till Sveriges Ingenjörer.
Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor
Mars 2008 Enskild överenskommelse en möjlighet för dig att påverka dina villkor Varför enskilda överenskommelser? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt
Löneväxling till förmån för förstärkt tjänstepension. Landstinget Halland
Löneväxling till förmån för förstärkt tjänstepension INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 2 SYFTE... 2 FÖRSÄKRINGSADMINISTRATÖR... 2 PERSONKRETS/AVTALSOMRÅDE... 2 LÖNENIVÅER... 3 PENSIONSGRUNDANDE LÖN... 3
Personal inom vård och omsorg
Personal inom vård och omsorg Antal anställda I november år 20081 fanns totalt 252 200 anställda (månadsavlönade) inom vård och omsorg i kommunerna vilket framgår av tabell 1. Det är en minskning med 1
KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.
Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka
Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare
2014-12-17 Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare Redogörelsen omfattar Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare. Parter är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet
Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT
Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet
Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen
Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen Per-Anders Tengland Hälsa och samhälle Malmö högskola Problem Sjukdom och arbets(o)förmåga är de två grundläggande begrepp som bygger
Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10
REDOVISAR 2000:10 Trött på att jobba? Utredningsenheten 2000-12-01 Upplysningar: Lizbeth Valck tel 08-786 93 82 Peter Skogman Thoursie tel 08-16 23 07 Sammanfattning Idag finner man allt färre människor
Hjälp! Jag har blivit anställd.
Hjälp! Jag har blivit anställd. Innehåll Din guide till en bra start på jobbet!...3 1. Att tänka på innan min anställning...4 2. Att tänka på under min anställning...5 Kollektivavtal...5 Mobiltelefon...5
Sjuk? Så gör du när du inte kan jobba
Sjuk? Så gör du när du inte kan jobba Så kan vi hjälpa dig Journalistförbundet kan hjälpa dig som är medlem med din kontakt med arbetsgivaren. Vi kan också driva eventuella tvister mot Försäkringskassan
Förlängt anställningsskydd till 69 år
2018-09-24 R 51.18 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Förlängt anställningsskydd till 69 år Saco har beretts tillfälle att lämna synpunkter på regeringens promemoria Förlängt anställningsskydd
FÖRDJUPNING: Flexpension i tjänsteföretag En överenskommelse mellan Unionen, Sveriges Ingenjörer och Almega
FÖRDJUPNING: Flexpension i tjänsteföretag En överenskommelse mellan Unionen, Sveriges Ingenjörer och Almega Inledning Frågan om flexpension skakade om avtalsrörelsen 2016 och vi hade en situation där över
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:12 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:34 av Margaretha Herthelius m fl (fp) om att öka möjligheten för anställda att orka arbeta kvar längre Föredragande landstingsråd:
Information mars 2014 till
Information mars 2014 till Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Föräldrapenning Sjukpenning Marianne Höök, Försäkringskassan Gamlestaden Göteborg Marianne.hook@forsakringskassan.se Sjukpenninggrundande inkomst
Det finns mycket mer än socialförsäkringarna
Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Debatten om ersättning vid inkomstbortfall är nästan helt koncentrerad till socialförsäkringarna. Men det finns många och omfattande kompletterande ersättningssystem.
Även om hälsa kanske inte är en av EU:s kompetenser, är sociala frågor och diskriminering det.
Bästa medlemmar i ECPC (European Cancer Patient Coalition Europiska patientkoalitionen), Även om hälsa kanske inte är en av EU:s kompetenser, är sociala frågor och diskriminering det. I enlighet med vad
Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor
Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt individuellt.
LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD, LAS 2
LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD, LAS 2 TIDSBEGRÄNSADE ANSTÄLLNINGAR 2 ALLMÄN VISSTIDSANSTÄLLNING, AVA 2 VIKARIAT 3 SÄSONGSANSTÄLLNING 3 ANSTÄLLNING EFTER PENSIONERING 3 PROVANSTÄLLNING 3 KONVERTERING TILL TILLSVIDAREANSTÄLLNING
Attityder och erfarenheter till chefskap i vården
Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att
Arbete efter 65 års ålder
PM 1 (6) 2004-03-17 Arbetsgivarpolitiska avdelningen Arbete efter 65 års ålder Vad gäller beträffande anställningsskydd, pensioner och försäkringar samt arbetsmarknadspolitiska insatser? I denna PM behandlas
Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete
Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta
en handbok om rehabilitering
Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka
Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt
Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft
Omställningsfonden för dig som arbetstagare
Sida 1 Omställningsfonden för dig som arbetstagare Innehåll Aktivt omställningsarbete... 2 Villkor för att du ska få stöd... 2 Hjälp och stöd att hitta ett nytt jobb... 2 Ekonomiska förmåner... 3 A-kasseutfyllnad...
Jour och beredskap försämrar livskvaliteten
Januari 2016 Jour och beredskap försämrar livskvaliteten Dags att modernisera kollektivavtalen Jour och beredskap försämrar livskvaliteten -Dags att modernisera kollektivavtalen Flera av Visions medlemmar
Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010
Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010 Introduktion Under mitten av 2000-talet fattades beslut om att kraftigt utöka antalet platser på den svenska läkarutbildningen. Utbyggnaden beräknas
Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga
Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,
När du är sjukskriven
När du är sjukskriven När du är sjukskriven Har du koll på dina rättigheter som sjukskriven? Det kan vara mycket att hålla reda på samtidigt som du ska försöka bli frisk igen. Unionen hjälper dig att
Har du koll på din arbetstid och vet vad som gäller?
Har du koll på din arbetstid och vet vad som gäller? Visste du att utöver ordinarie arbetstid och jourtid får allmän övertid tas ut med max 200 timmar per år? Därutöver kan arbetsgivaren ta ut ytterligare
Blir det brist eller överskott på gymnasielärare?
Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Bakgrund (Lars Brandell 2006-03-26) I Svenska Dagbladet den 16 mars fanns en artikel med rubriken Akut brist på lärare väntas i hela landet. Orsaken var
Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!
Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 maj 2011 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 6 juli 2010 i mål
Anställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen
Anställda i staten Planer och önskemål kring pensioneringen INLEDNING Vi har skaffat oss bättre kunskap om vilka planer och önskemål anställda i staten har vad gäller sin pensionering genom att låta SIFO
Välkommen till STs Trygghetsutbildning
Välkommen till STs Trygghetsutbildning 7 LAS (Lagen om anställningsskydd) Uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. - arbetsbrist - personliga skäl Begreppet arbetsbrist i LAS Uppsägning
Inhyrda medarbetare i vården
Inhyrda medarbetare i vården Inledning Under senare år har landstingens användning av inhyrda medarbetare i vården diskuterats intensivt. Kritikerna menar att anlitandet av bemanningsanställda försämrar
Pensionsåldersutredningens slutbetänkande
s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv
Redogörelse för det nya karensavdraget
Redogörelse för det nya karensavdraget Nedan ändringar gäller för PASS 17. Förhandlingsprotokoll Parterna har kommit överens om ändringar i ovanstående avtal till följd av en ändring i Sjuklönelagen från
Remissvar. Förlängt anställningsskydd till 69 år (Ds 201 8:28) SVENSKT NÄRINGSLIV. Arbetsmarknadsdepartementet
- incitamenten SVENSKT NÄRINGSLIV Arbetsmarknadsdepartementet Vår referens/dnr: Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö SN 123/2018 a.remissvarregerinqskansliet.se Victor Frost 103 33 Stockholm 2018-09-21
Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna
Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda
Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015
Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2015 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering
1 2008-11-13 Personalkontoret 0611-34 80 00 Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering Bakgrund För att skapa ett enhetligt tillvägagångssätt vid medarbetares sjukfrånvaro och rehabilitering har personalkontoret
Avtalsextra 13 september 2017
Avtalsextra 13 september 2017 Nytt kollektivavtal med Kommunal Sammanfattning Visita och Kommunal har träffat ett nytt kollektivavtal för perioden 1 september 2017 31 augusti 2020. Avtalets värde är 6,5
Särskilda bestämmelser för flexibel arbetstid och anställning i personalpool
Bilaga C och D till AB 01 Särskilda bestämmelser för flexibel arbetstid och anställning i personalpool SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET KFF Innehåll Särskilda bestämmelser för flexibel arbetstid...
VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DET GÄLLER ARBETE?
ARBETSLIV VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DET GÄLLER ARBETE? 1. Vilka yrken ska ha hög respektive låg lön enligt dig? 2. Vilken funktion har lönen förutom som inkomst? 3. Vad tror du är den främsta orsaken till att
Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014
Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och
Telefontillgänglighet
Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,
PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden
REKRYTERA FRAMTIDA MEDARBETARE REDAN UNDER STUDIETIDEN Studenter behöver relevana extrajobb på schyssta vilkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom
Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor
Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är väldigt individuellt. Under
Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning
25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet
Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär
Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas
Din tjänstepension i Alecta
1311 2012.01 Illustration Agnes Miski Török Foto Björn Keller Produktion Alecta f ö r m å n s b e s t ä m d t j ä n s t e p e n s i o n, i t p 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren
Lagen om anställningsskydd
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd
MedUrs Utvärdering & Följeforskning
MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat
Policy för. Arbetsmarknad
Policy för Arbetsmarknad Denna arbetsmarknadspolicy är s syn på arbete/sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Policyn utgår från vårt mål att uppnå ett samhälle för alla. Arbete är en viktig
Jobbhälsobarometern Skola
8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3
Frågor om löneavtal och beräkning av löneutrymme
Frågor om löneavtal och beräkning av löneutrymme Är uppräkningen till 24 000 kr kopplad till individen som genererar det extra utrymmet eller går det in i hela "potten" och kan läggas på andra som ligger
Välfärdstendens Delrapport 3: Trygghet vid arbetsskada
Välfärdstendens 216 Delrapport 3: Trygghet vid arbetsskada Inledning Folksam har sedan år 27 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med rapporten är att beskriva och granska
Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön
Ditt lönesamtal En vägledning till högre lön Som ingenjör har du goda möjligheter att påverka såväl ditt jobb som din lön. Förutom att din kompetens och utbildning ger dig ett bra marknadsvärde, så ska
Överenskommelse avseende karensavdrag mellan Svenska kyrkan och Kommunal gällande nedanstående kollektivavtal
28 december 2018 Överenskommelse avseende karensavdrag mellan Svenska kyrkan och Kommunal gällande nedanstående kollektivavtal Allmänna bestämmelser Svenska kyrkans avtal 2017, 17 samt 28 Till följd av
ANSTÄLLA SOMMARJOBBARE
Det här är Företagarna Vi är Sveriges största intresseorganisation för dig som är företagare. Vi företräder 70 000 företagare i Sverige. Det ger oss kraft att påverka makthavare på alla plan och i många
Redogörelse för det nya karensavdraget
Redogörelse för det nya karensavdraget Nedan ändringar gäller för Avtal om studentmedarbetaranställning Förhandlingsprotokoll Parterna har kommit överens om ändringar i ovanstående avtal till följd av
LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)
Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/åsa Forsell 2012-10-01 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: åsa.forsell@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOL LÄNGRE LIV, LÄNGRE
Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO
Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag
Förändringar i AB/HÖK på grund av ändringar i lagen om sjuklön 1991:1047 (SjLL)
20 december 2018 Förändringar i AB/HÖK på grund av ändringar i lagen om sjuklön 1991:1047 (SjLL) Med anledning av ändringarna i lagen (1991:1047) om sjuklön som träder i kraft den 1 januari 2019 har nu
SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden
SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB