Information och administration på engelska i den svenska högskolan

Transkript

1 RAPPORT Information och administration på engelska i den svenska högskolan Workshop 17 november 2010

2 Innehåll Inledning.s. 1 Deltagare.s. 2 Program.s. 3 Enkät.s. 4 PowerPoint-presentation och minnesanteckningar.s. 5

3 Inledning Den 1 juli 2009 inrättades enheten Översättningsservice vid Lunds universitet i enlighet med ett rektorsbeslut i mars samma år. Enheten sysselsätter för närvarande en översättare på heltid och två handläggare på halvtid (50 %) och möter en allt ökande efterfrågan på översättningar till engelska av mycket olikartade dokument. Ett centralt inslag i översättningsarbetet är att fastställa riktlinjer för det engelska språkbruket och terminologiska motsvarigheter mellan engelska och svenska, allt i avsikt att nå en konsekvens för bästa möjliga kommunikation. En sådan konsekvens i språkbruket är viktig inte bara för Lunds universitet utan för svenskt högskoleväsende i stort, inte minst nu när den internationella konkurrensen om studenter sannolikt kommer att öka. Vissa samordnande instrument för det engelska språkbruket i svenskt högskoleväsende finns redan, inte minst den svensk-engelska nätordlista över högskoletermer som Högskoleverket utarbetat på regeringsuppdrag, men det finns en hel del översättningsproblem som inte kan lösas med en ordlista. Till det hör allt ifrån administrativa aspekter som upphandling till språkfrågor som val av stiltyp och målgruppsanpassning. En idé som tidigt formulerades vid LU:s Översättningsservice var att bjuda in andra som har med översättningsfrågor inom svenskt högskoleväsende att göra för att lära av varandra genom att jämföra erfarenheter och praxis och för att söka vägar till samarbete för allas bästa. Den 17 november 2010 blev idén verklighet genom en workshop med deltagare från tolv högskolor. Vi på Översättningsservice är glada att få återgälda det entusiastiska intresset från deltagarna genom att i denna rapport redovisa vad som diskuterades. Rapporten innehåller deltagarlistan, programmet och den enkät som i förväg skickades ut till alla högskolor i landet samt minnesanteckningar från de olika passen under dagen. Lund den 30 december 2010 Lennart Nyberg Översättningsservice/Lunds universitet

4 Deltagare Högskolan i Borås Johanna Avadahl johanna.avadahl@hb.se Högskolan i Gävle Tore Nilsson tore.nilsson@hig.se Göteborgs universitet Helena Åberg helena.aaberg@gu.se Högskolan i Kristianstad Mathias Fock mathias.fock@hkr.se Linnéuniversitetet Christopher Allen christopher.allen@lnu.se Lunds universitet Hannah Mellors hannah.mellors@rektor.lu.se Lennart Nyberg lennart.nyberg@englund.lu.se Ann-Charlotte Olsson ann-charlotte.olsson@eken.lu.se Nicole Tyszkiewicz nicole.tyszkiewicz@rektor.lu.se Mittuniversitetet Kristina Söderström kristina.soderstrom@miun.se Mälardalens högskola John Jones john.jones@mdh.se Clare Barnes clare@aretranslation.com Rhetorica AB David Jones david@rhetorica.se Språkrådet Linus Salö linusjonatan@gmail.com Stockholms universitet David Minugh david.minugh@english.su.se Umeå universitet Lars Hübinette lars.hubinette@engelska.umu.se Örebro universitet Charlotta Hambre Knight charlotta.hambre-knight@oru.se Veronika Sjöholm veronika.sjoholm@oru.se

5 Program PLATS: Nya festsalen, Akademiska Föreningen, Sandgatan 2, Lund Inledning, presentationer, praxis och goda exempel Lunch, Tegnérs matsalar Linus Salö från Språkrådet talar om Engelska eller svenska? Språkval i avhandlingar och undervisning med efterföljande diskussion Eftermiddagskaffe Översättningsfrågor Avslutning och framtidsutsikter

6 Enkät Inför workshopen den 17 november skulle vi vara tacksamma för lite förhandsinformation om Din högskola som förberedelse för fruktbara diskussioner och eventuellt samarbete kring bruket av engelska i svenskt högskoleväsende. Vi vill därför be Dig besvara följande frågor om erfarenheter och praxis på Din högskola och skicka tillbaka svaren till oss senast den 3 november. Även om Du inte kan delta vid workshopen är vi mycket tacksamma för all information Du kan lämna som ett bidrag till diskussionen. 1. Samordnas översättningsarbetet av någon person/instans eller sköter fakulteterna/institutionerna det på egen hand? Hur hanteras centrala styrdokument och extern information om högskolan som helhet (broschyrer, webbsidor etc)? 2. Finns det en språkpolicy eller något annat styrdokument som reglerar bruket av engelska? 3. Används amerikansk eller brittisk engelska som standard och i så fall varför? 4. Finns det rekommendationer för termer på engelska, t ex för olika funktioner, titlar etc? Hur nära följer sådana rekommendationer HSV:s nätordlista? Används andra ordboksresurser för ändamålet? 5. Produceras översättningarna internt eller externt? Om externt, används statens avtal för upphandling eller egna avtal? 6. Görs översättningar till andra språk än engelska? 7. Finns det teman/frågor eller problematiska termer som Du vill diskutera vid workshopen?

7 PowerPoint-presentation och minnesanteckningar Inledning, presentationer, praxis och goda exempel

8 Inför workshopen utgick en inbjudan till 30 av landets högskolor, varav 20 svarade och 12 till slut deltog. Intresset var dock stort från högskolor som svarade men inte hade möjlighet att delta. Enkäten som skickades ut fick 13 svar. Ett av de mer överraskande resultaten av enkäten som gick ut före workshopen är att få av de svarande högskolorna endast 2 av 13 tillämpar det statliga ramavtalet för upphandling av översättningstjänster. En synpunkt som framfördes var att det saknas kunskap om att statliga myndigheter är bundna av det statliga ramavtalet om ingen egen upphandling genomförts. Erfarenheten från Göteborg är att en sådan egen upphandling är mycket möjlig att genomföra, men att processen hade tagit ett halvår att slutföra. Såväl individuella översättare som byråer hade upphandlats och ämneskunskaper men också möjlighet till snabb leveranstid hade betonats. I synnerhet för de flitigt förekommande pressmeddelandena är det sistnämnda viktigt. I valet mellan byråer och individuella översättare är de sistnämnda mer lämpade för redaktionella texter medan administrativa texter lämpligen kan översättas av byråer. I Lund kan pressmeddelanden och annan löpande central information hanteras av den interna översättarresursen (1 översättare på heltid), men för vissa särskilt omfattande eller fackspecifika dokument har de genom det statliga ramavtalet upphandlade byråerna anlitats. Erfarenheterna av detta har varit blandade. Översättningarna som produceras är acceptabla, även om eftergranskning är absolut nödvändig, men en av byråerna har aldrig tid att ta sig an uppdrag och den andra tillämpar en försåtlig prissättning. Det förhållandevis låga pris per ord som gjorde att byrån i fråga upphandlades gäller bara för en råöversättning som enligt byråns egen starka rekommendation behöver språkgranskas före leverans för en tillkommande kostnad. I Lund är intresset starkt för att genomföra en egen upphandling men universitetets avdelning för inköp och upphandling är för tillfället underbemannad. Ett centralt problem med det statliga ramavtalet, förutom problematiken med prissättningen, är att inga kvalificerade översättare vill arbeta för den låga ersättning som byråerna i fråga erbjuder. En åsikt framfördes att vi inte stillatigande behöver acceptera den situation som ramavtalet skapat utan rikta välgrundad kritik av de upphandlade byråerna till Rikspolisstyrelsen som stått för upphandlingen.

9 För högskolor som har en intern översättarresurs tillämpar vissa interndebitering, andra inte. Södertörn debiterar fakulteterna men inte den centrala förvaltningen. Mittuniversitetet översätter strategiska och centrala dokument utan kostnad men debiterar för annat. Det är tänkt att vara en 50/50 balans. I Lund har Översättningsservice under det första verksamhetsåret arbetat utan att debitera för tjänsterna, men kommer från och med 2011 att införa en avgift för allt utöver det som ingår i det beslutade uppdraget (centrala dokument som beslut, riktlinjer, policies och årsredovisningar, nyheter och pressmeddelanden samt utbildnings-och kursplaner). Översättningsarbete inom högskolan innebär flera överväganden som ibland är motstridiga. En central avvägning är om översättningen till engelska i första hand så korrekt som möjligt ska återge svenska förhållanden eller så idiomatiskt som möjligt göra de svenska förhållandena jämförbara med de som finns i den engelskspråkiga världen. En annan avvägning är att en översättning som är korrekt ur terminologisk synvinkel kan vara mindre lämplig i ett pragmatiskt perspektiv. Ett exempel på detta från Lund är ordet utbildning som regelmässigt översätts som programme (of study) men den termen är mindre lämpad i marknadsföringssammanhang eftersom internationella studenter som söker utbildningar på nätet oftast söker på ordet degree.

10 I valet av typ av engelska för översättningsarbete är enkätsvaren entydiga i stort sett alla högskolor har brittisk engelska som standardval. Bland många skäl till valet hör den gemensamma europeiska tillhörigheten och anknytningen till EU. Det framhölls dock att begreppet brittisk engelska kan vara missvisande i dag och att t ex Pacific English kan ligga närmare vad man vanligen avser med brittisk engelska. Ett problem är att olika fakulteter kan göra olika val på grund av att t ex forskningsinriktningen kan vara orienterad mot USA. Det innebär att det kan finnas såväl centers som centres på en och samma högskola. Det fanns en samstämmighet bland deltagarna om att konsekvens är önskvärd för att ge en sammanhållen extern bild av högskolan. Drygt hälften av de högskolor som svarade på enkäten har en språkpolicy som reglerar bruket av svenska men i allmänhet är dessa dokument inte så utförliga vad gäller bruket av engelska. I de policies som är

11 under utarbetande kommer det engelska språkbruket att regleras i högre utsträckning. I Lund förväntas den kommande språkpolicyn att fastställa brittisk engelska som standardspråk, HSV:s nätordlista som första instans för terminologival och en miniminivå för vilka dokument som ska finnas på engelska. Av enkätsvaren att döma har HSV:s svensk-engelska ordlista blivit en rikslikare för högskoleterminologin på engelska. Det framhölls dock att den är mindre utförlig än de tidigare tryckta ordlistorna och att den lämnar färre val. Översättningarna som föreslås i ordlistan är dock enbart att ses som rekommendationer och förslag till förbättringar eller förändringar uppmuntras. Sedan ordlistan lanserades i augusti 2008 har endast ca 15 reaktioner kommit in. Dessutom loggar HSV alla sökningar som görs i ordlistan, även de som inte ger någon träff, och dessa används för att utveckla ordlistan. En ytterligare begränsning i HSV:s nätordlista är att den enbart tar upp högskoletermer och inte den stora terminologidomän som högskolorna delar med andra myndigheter, d v s det språkbruk som har med förvaltning att göra. Flera högskolor har tagit fram egna ordlistor för det ändamålet. I Lund kommer en nätordlista att kopplas till undervisningsplattformen AWELU (Academic Writing in English at Lund University) som lanseras 24 januari Ännu en resurs är Rikstermbanken i vilken bl a HSV:s nätordlista ingår. Ändamålet för Rikstermbanken är dock att lista svenska termer och det är långt ifrån alltid den erbjuder förslag på engelska motsvarigheter. Ett ytterligare instrument för språklig samordning är de engelska översättningarna av Högskolelagen och Högskoleförordningen och det har varit problematiskt att det saknats överensstämmelse mellan dessa och HSV:s nätordlista (t ex vad gäller begreppet nivå level i HF och HL, cycle i HSV-ordlistan). Den nya översättningen av HF som offentliggörs i januari 2011 kommer dock att vara avstämd mot HSV:s ordlista. Ingen av de deltagande högskolorna använder Convertus, den mjukvara för kursplaneöversättning som utarbetats vid Uppsala universitet. Programmet har prövats i Lund men erfarenheten är att det inte innebär den tidsbesparing som skulle vara skälet till att använda det. Det framhölls också att översättningsverktyget Trados borde kunna erbjuda det som Convertus gör. Göteborg och Lund har dessutom redan utarbetade mallar för kursplaneöversättning. Förutom kursplaner är blanketter en dokumenttyp som alla högskolor delar och där en samordning skulle kunna innebära rationaliseringsvinster. Om en högskola har en översättning av en blankett skulle denna kunna delas med andra (fast i de fall översättningen gjorts av en frilansande översättare kan man argumentera för att denne informeras). Långt ifrån alla blanketter behöver dock översättas, och i många fall kan det räcka med en sammanfattning av den viktigaste informationen på engelska. Engelska eller svenska? Språkval i avhandlingar och undervisning Linus Salö från Språkrådet presenterade resultaten från sin publicerade utredning Engelska eller svenska? En kartläggning av språksituationen inom högre utbildning och forskning (Rapporter från Språkrådet 1, 2010). Faran för domän- och kapacitetsförluster diskuterades. En relativ samstämmighet fanns om att det kan existera en övertro på svenska universitetslärares kapacitet att undervisa på engelska och att undervisning på engelska inom den svenska högskolan leder till en mer enkelriktad undervisning.

12 Översättningsfrågor Eftermiddagen ägnades åt en termdiskussion, dels kring vissa centrala begrepp och dels kring förslag som inkommit via enkäterna. Bland de centrala termerna diskuterades rektor och docent ur bl a ett pragmatiskt perspektiv. Vissa rektorer kan uppfatta den brittiska benämningen vice-chancellor som problematisk eftersom den föranleder frågan om vem som är chancellor. För svenskt vidkommande är det dock mindre problematiskt eftersom det finns en university chancellor (universitetskanslern). Alternativet rector (som förekommer inom skotskt högskoleväsende) används i Borås och Kalmar. För docent används flera olika alternativ (docent/reader/associate professor). Att använda docent även på engelska (som föreslås i HSV:s nätordlista) kan vara problematiskt eftersom ordet på engelska kan användas för en frivillig guide på ett museum.

13 PM kan användas med fler olika betydelser inom svensk högskola. För den administrativa grundbetydelsen ligger memorandum närmast, men i undervisningssammanhang har det en betydelse som ligger närmare engelska report. Begreppet tillgodoräknande kan också vara brett beroende på sammanhang. Dels kan det betyda tillgodoräknandet av högskolepoäng för t ex en kurs inom en utbildning och då är credit transfer det lämpliga alternativet. Begreppet kan emellertid också betyda att en kurs från ett annat universitet erkänns som likvärdig med en kurs vid hemuniversitetet och då är recognition den mer rättvisande termen. För såväl pedagogisk som vetenskaplig finns flera alternativ på engelska (teaching/pedagogical respektive academic/research/scholarly). Det fanns en samstämmighet om att det vanliga översättningsvalet skill för skicklighet kan vara för svagt och att ett bättre val, åtminstone för den vetenskapliga skickligheten, kan vara expertise. Avslutning och framtidsutsikter Det fanns stor enighet om att samarbete i översättningsfrågor borde fortsätta och byggas ut. Göteborg erbjöd sig att stå värd för nästa workshop under Lund erbjöd sig att försöka använda Google Docs för delning av dokument. Sedan workshopen har nu en lista på blanketter lagts ut som ett delat dokument. Det föreslogs också att ett diskussionsforum genom t ex Yahoo Groups skulle kunna etableras och att medel för samarbete skulle kunna sökas via externa källor eller lobbying inom de egna högskolorna. Det uttalades en förhoppning om att samarbetet skulle kunna leda till en gemensam nomenklatur och ett gemensamt titelbruk.