Kallelse Föredragningslista

Transkript

1 Kallelse Föredragningslista 1(2) Sammanträde Socialnämnden Plats och tid Stadshuset, lokal Bäve, kl. 8.3 onsdagen den 19 februari 214 Ordförande Sekreterare Said Olsson Florence Johansson Föredragningslista Föredragande 1. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering I tur att justera: Camilla Josefsson alternativt Sigvard Andersson Beräknad tid: onsdagen den 26 februari 214, kl. 16. Dnr SN 2674/12 2. Redovisning till Socialstyrelsen angående personligt ombuds verksamhet 213 Dnr SN 213/ Överenskommelse - Stimulansbidrag för regional utveckling i samverkan inom e-hälsa Dnr SN 213/ Vägledning för rehabilitering och habilitering inom öppenvård för vuxna personer arbetsterapeuter och sjukgymnasters ansvar Dnr SN 214/1 5. Åtgärd avseende tillstånd att servera alkoholdrycker vid Köket Café och Restaurang i Uddevalla (Handlingar återfinns under sekretessdelen) Dnr SN 213/ Information, med anledning av fråga från Jan-Olof Andersson (S), om arbetet med att få försäljningen av illegala cigaretter att minska kraftigt i Uddevalla Dnr SN 2674/14 7. Information, med anledning av fråga från Jan-Olof Andersson (S), om arbetet kring gäng och kriminalitet Dnr SN 2674/15 8. Jämställdhetskartläggning av socialnämndens budget Dnr SN 214/44 Christer Fransson Christer Fransson Christer Fransson Torbjörn Hernius Torbjörn Hernius Anna Svensson Nina Bergman

2 Kallelse Föredragningslista 2(2) Föredragningslista 9. Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare år 213 Dnr SN 214/14 1. Socialnämndens bokslut 213 Dnr SN 214/ Utredning och kartläggning av barnfamiljer som är långvarigt socialbidragsberoende Dnr SN 214/ Uppföljning av projekt långvariga socialbidragstagare Dnr SN 214/36 Föredragande Marita Niemi Ingalill Wilske Roland Henriksson Roland Henriksson 13. Information från Kämpegatans gruppbostad Dnr SN 2674/ Information, med anledning av fråga från Lars-Olof Laxrot (V), om hur förvaltningen arbetar med utvecklingssamtal och kompetensutvecklingsplaner Dnr SN 2674/17 Bo Lundgren 15. Anmälan av beslut fattade med stöd av socialnämndens delegation Dnr SN 214/3 16. Anmälan av inkomna skrivelser m.m. Dnr SN 214/ Information från förvaltningen Dnr SN 2674/19 Bo Lundgren 18. Socialnämndens ärendebalanslista Dnr SN 214/ Ev. övriga frågor Dnr SN 2674/21 Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till resp gruppledare.

3 Protokoll Socialnämndens arbetsutskott SN Dnr 213/373 Redovisning till Socialstyrelsen angående personligt ombuds verksamhet 213 Sammanfattning För att fortsatt utbetalning av statsbidrag för personligt ombud ska kunna ske kräver Socialstyrelsen en redovisning av verksamheten för 213. För nämndens kännedom föreligger socialtjänstens redovisning. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse Redovisning av verksamhet med personligt ombud 213. Beslut Arbetsutskottet föreslår socialnämnden besluta att godkänna redovisningen och lägga den till handlingarna. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

4 Tjänsteskrivelse Socialtjänsten 1(1) Dnr SN 213/373 Handläggare Avdelningschef Christer Fransson Telefon Redovisning till socialstyrelsen angeånde personligt ombuds verksamhet 213 Sammanfattning Redovisning av Personlig Ombuds verksamhet för 213. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Redovisning Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna redovisningen och lägga den till handlingarna Ärendebeskrivning Socialstyrelsen kräver sedan redovisning av personligt ombud verksamheten för 213 enligt socialstyrelsens mall för att fortsatt utbetalning av statsbidrag ska kunna ske. Bo Lundgren Socialchef Christer Fransson Avdelningschef Expediera till

5 Redovisning av verksamhet med 1 (5) personliga ombud år Dnr: Redovisning av verksamhet med personligt ombud år 213 Antal PO tjänster 2 personer Planerat antal PO (tjänster respektive personer) tjänster 2 personer Organisation och ledning Var i organisationen är verksamheten placerad? Personligt ombudsverksamheten i Uddevalla kommun är placerad inom Avdelningen för förebyggande socialt arbete. Det är en avdelning inom Uddevalla kommuns socialtjänst. Avdelningen arbetar aktivt för att barn och ungdomar skall få växa upp under gynnsamma förhållanden och att människor med psykiska funktionsnedsättningar skall få tillgång till rätt stöd och hjälp. På avdelningen finns inte någon myndighetsutövning som har med målgruppen att göra. Vilka ingår i ledningsgruppen? I Uddevalla kommuns verksamhet med Personligt ombud fanns under 213 följande verksamheter representerade i ledningsgruppen: Avdelningschef för Avdelningen för förebyggande socialt arbete, sektionschef inom Avdelningen för förebyggande socialt arbete/junokontoret, utvecklingssekreterare inom kommunens socialtjänst, kommunens och regionens psykiatriverksamheter, intresseorganisationer samt ombuden. Ledningsgruppen har i stort sett varit bestående med endast fyra representantbyten sedan starten 22. Vilka arbetsformer har gruppen och vilket mandat har deltagarna? Ledningsgruppen träffas fyra gånger per år då alla representanter är med. Gruppen har mandat att fatta beslut om verksamhetsutveckling. Ledningsgruppen har inte mandat att fatta beslut om ombudens arbete, det gör socialförvaltningen där ombudsverksamheten är placerad. Hur många ledningsgruppsträffar har ni haft under 213? Ledningsgruppen har träffats 4 gånger under det gångna året. Hur arbetar ni för att säkerställa kvaliteten i verksamheten? Under året har verksamheten arbetat med kvalitetsutveckling via kommunens styr och ledningssystem som innefattar regelbunden uppföljning. Regelbundna möten en gång i månaden med sektionschef samt genom handledning en gång i månaden. Ombuden har en Socialtjänsten Avdelningen för förebyggande socialt arbete Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA Junokontoret Junogatan fax E-post socialtjansten@uddevalla.se

6 Redovisning av verksamhet med personliga ombud år (5) Dnr: gång i veckan möte för avstämning och uppföljning av verksamheten. Beskriv vilken kompetensutveckling PO har fått under 213. Utbildning, antidiskriminering Länsstyrelsen Göteborg 24/1-13 Utbildning KBT, Eva Annerås Uddevalla kommun 28/1-13 Ett av ombuden, motiverande samtal (MI) 24-26/4 & 27/5-13 Föreläsning om att leva med Asperger, ADHD & tvångssyndrom OCD Föreläsning om Psykossjukdomar 19/11-13 Utbildningsdag om hemlöshet länsstyrelsen Västra Götaland 27/11-13 Handledning 1 tillfällen under 213 Verksamhet Har någon verksamhetsförändring skett under 213? Nej Planeras någon förändring av verksamheten under 214? Nej Vilka är de vanligaste orsakerna till kontakt med PO? Myndighetskontakter hjälp med att kontakta myndigheter såsom Försäkringskassa, Arbetsförmedling, Kronofogde, Socialtjänst samt Psykiatrin. Vara med som stöd på möten med myndigheter och vid behov företräda på möten. Ekonomi ansöka om försörjningsstöd, budgetplaneringar, fondansökningar, sjuk/aktivitetsersättning, olika bidrag. Förändra livssituation, exempelvis bryta destruktivt mönster, stöd i hemmet, stöd i att bryta isolering, stöd i kontakter när det gäller sysselsättning eller studier Boende problem med boendesituationen vräkningshot, hitta bostad etc. Ser ni några tendenser/förändringar av orsaker till att klienter tar kontakt med PO? De orsaker till att personer tar kontakt med PO i Uddevalla kommun har sett likadant ut de senaste åren. Har någon särskild grupp uppmärksammats? Vi har inte uppmärksammat någon särskild grupp på så sätt att vi har lagt extra tid på dem. Däremot har vi uppmärksammat att de som nu söker sig till verksamheten är yngre personer, år. Tidigare rörde det sig mest om personer runt 3 +. Finns bedömningsgrunder/riktlinjer för om/när en person ska få PO? Verksamheten i Uddevalla kommun vänder sig till Personer över 18 år och äldre med psykiskt funktionshinder och som: har ett funktionshinder som innebär ett omfattande och långvarigt socialt handikapp som medför stora hinder för ett fungerande vardagsliv har komplexa behov av vård, stöd och service och som har behov av kontakt med socialtjänst,

7 Redovisning av verksamhet med personliga ombud år (5) Dnr: primärvård och/eller den specialiserade psykiatrin (utan krav på diagnos) och andra myndigheter. finns på hem för vård eller boende liksom för personer med psykiska funktionshinder och missbruk (s.k. dubbeldiagnos). (SoS14/2) Verksamheten riktar sig endast till medborgare som är skrivna i Uddevalla kommun och som inte är asylsökande. Personer som har god Man omfattas inte av hjälpen från PO. PO har som utgångspunkt att inte ta på sig uppdrag när det finns en God Man. Är en person däremot inte nöjd med sin God Man så kan PO hjälpa till med det. Finns prioriteringsordning vid händelse av kö? För 213 prioriterar vi följande grupper utan inbördes rangordning: Vårdnadshavare med barn under 18 år i hushållet Bostadslösa, eller personer som riskerar att mista sin bostad i närtid Unga vuxna år De som helt saknar kontakter i samhället och/eller anhörigstöd Systemfel Beskriv arbetet med systemfel. Brister som uppmärksammas lyfts i ledningsgruppen vid varje ledningsmötestillfälle som en stående punkt. Vid varje tillfälle beslutas om hur man ska arbeta vidare med den uppmärksammade bristen. Det kan ske genom skrivelser eller att berörd verksamhetsansvarig bjuds in. Vilka olika systemfel har rapporterats? Verksamheten har under 213 inte rapporterat in några systemfel. Däremot tidigare tillbaka har det rapporterats in systemfel såsom svårigheter för målgruppen att komma i kontakt med handläggare på Socialtjänsten. De hänvisades enbart till att ringa på kontorets telefontid, det gick inte att på annat sätt komma i kontakt med socialsekreterare. Detta problem lyftes i Ledningsgruppen som då bjöd in chef för berörd avdelning. Även handläggningen hos Försäkringskassan i samband med ansökan om Sjuk/Aktivitetsersättning har rapporterats. Handläggare på Försäkringskassan ansåg att deras kunder (våra uppdragsgivare) själva fullt ut skulle kontakta läkare då läkarutlåtande ej var fullständiga. Ombuden skrev då skrivelser angående detta problem till både Försäkringskassan och sjukvården. Beskriv om och hur påtalade systemfel lokalt och regionalt har åtgärdats. Se föregående fråga

8 Redovisning av verksamhet med personliga ombud år (5) Dnr: Allmän information Pågår inte ärendet aktivt med återkommande kontakter så ska det avslutas (ingen kontakt har skett senaste halvåret). Dock kan den enskilde vara aktiv om man avvaktar ett beslut eller motsvarande inför fortsatt arbete. En person som är avslutad men som återkommer med liknade kontaktorsak inom ett kvartal räknas ej mer än en gång. Män Kvinnor Antal klienter 31 dec Antal klienter 31 dec Nya klienter Avslutade klienter Följande uppgifter önskas om klienter som avslutats under 213: Åldersgrupper Män Kvinnor år ( ) år ( ) år ( ) år ( ) år ( ) år (-1948) 1 Antal klienter med minderåriga barn som PO har vetskap om? 3 2 Varav antal klienter med hemmaboende barn? (Innefattar även växelvis boende) 1 2

9 Redovisning av verksamhet med personliga ombud år (5) Dnr: En ekonomisk redovisning ska bifogas där antal tjänster, eventuella vakanser, tjänstledigheter samt längre sjukfrånvaro framgår. Om kommunen erhållit extra kompentensutvecklingsmedel från Länsstyrelsen ska dessa redovisas. Redovisningen ska skrivas under av verksamhetsansvarig. Två tjänster i Uddevalla kommun. Louise Niklasson Personligt ombud Maria Carlring Personligt ombud Anna Svensson Sektionschef

10 Protokoll Socialnämndens arbetsutskott SN Dnr 213/385 Överenskommelse - Stimulansbidrag för regional utveckling i samverkan inom e-hälsa Sammanfattning VästKom har genom ansökan till SKL fått del av nationella medel för utveckling av kommunal e-hälsa. Genom denna överenskommelse åtar sig kommunen att stödja regional samverkan samt verka för att nå de nationellt angivna målen. Information om överenskommelsen kring stimulansbidrag för regional utveckling inom e-hälsa föreligger. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse Överenskommelse Stimulansbidrag för regional utveckling i samverkan inom e-hälsa. Beslut Arbetsutskottet föreslår socialnämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

11 Tjänsteskrivelse Socialtjänsten 1(1) Dnr SN 213/385 Handläggare Avdelningschef Christer Fransson Telefon Överenskommelse - Stimulansbidrag för regional utveckling i samverkan inom e-hälsa Sammanfattning Information om överenskommelse kring stimulansbidrag för regional utveckling inom e-hälsa. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Överenskommelse Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna Ärendebeskrivning VästKom har genom ansökan till SKL fått del av nationella medel för utveckling av kommunal e-hälsa. Genom denna överenskommelse åtar sig kommunen att stödja regional samverkan samt verka för att nå de nationellt angivna målen som innebär bla att e-tjänster skall anpassas efter målgruppens behov, fler personal skall ha säker behörighetsidentifikation, fler personal skall dokumentera mobilt samt större andel digitala trygghetslarm. Bo Lundgren Socialchef Christer Fransson Avdelningschef Expediera till

12 VästKom V l'bu \Cn,Jl~ ~--lott tm ll'urbl&ikkj\' ~m ~lnl l ll nm Överenskommelse -stimulansbidrag för regional utveckling i samverkan inom ehälsa Bakgrund VästKom har genom ansökan till SKLfått ta del av nationella medel för utveckling av kommunal ehälsa. SKLs och socialdepartementets avsikt är att fortsätta samarbetet 214 och 215. Denna överenskommelse avser stimulansmedel för 213. Genom överenskommelsen är åtagandet att organisera och stödja regional samverkan samt verka för att nå de nationellt angivna målen enligt nedan. Begärda medel kommer att användas i den länsgemensamma utvecklingen av e-hälsa, se bilaga 1. Målen för satsningen är att öka: Antalet e-tjänster inom socialtjänsten för invånare samt användningen av e-tjänsterna. e-tjänsterna ska vara utformade efter målgruppernas behov och förutsättningar. e-tjänsterna ska vara ett komplement till andra former av service och kontakter med socialtjänsten. De ska inte innebära en försämring för den grupp människor som inte använder sig av Internet. Andelen av berörd personal inom socialtjänsten som har tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation. Andelen av berörd personal inom socialtjänsten som kan dokumentera och komma åt information mobilt. Andelen av behörig personal som kan komma åt relevant information i Nationell Patientöversikt, NPÖ. Andelen digitala trygghetslarm, i förhållande till antalet trygghetslarm som kommunen har beviljat. Genomförande l bifogad genomförandeplan beskrivs hur uppsatta mål skall nås, samt beskrivning av regional organisation. För att uppfylla genomförandeplanen kommer ett flertal projekt och aktiviteter genomföras under en 3- årsperiod. Genomförandeansvaret i de länsgemensamma projekten delas mellan kommunalförbunden och VästKom. Parternas åtaganden Kommunens åtagande är att: Bidra till ovan utsatta mål och verkställighet av bifogad genomförandeplan genom att delta i och avsätta arbetstid i länsgemensamma projekt Medverka till att arbetet sker genom samverkan i de delregionala kommunalförbunden Utse kommunens företrädare för utveckling av e Hälsa Medverka till uppföljning och redovisning Verka för informationsspridning och dialog De kommuner som agerar värd/driver gemensamma projekt åtar sig att: o Genomföra enligt projektdirektiv o Löpande dokumentera projekt enligt anvisning VästKoms åtagande är att: Ansvara för uppfyllelse av ovan utsatta mål och realisering av bifogad genomförandeplan Ansvara för att söka nationella stimulansmedel och genom styrgruppen SSVIT fördela till länsgemensamma projekt Tillse att nationella medel medfinansieras med motsvarande belopp (i form av arbetstid i kommunerna samt regionala medel) Ansvara för uppföljning och redovisning Verka för informationsspridning och dialog

13 VästKom \ ' II ; C ~I cm. lul Jrr::MUbm\hHUI1J.-tkU\ '~/Ut11f-":1 1U r...:.~. t iorl Uppföljning Uppföljning av mål och stimulansmedel kommer att genomföras av SKL via länsorganisationen VästKom. staten kommer att genomföra egen uppföljning. Om överenskommelsen inte fullföljs kommer staten att kräva återbetalning. Tidpunkt för detta är beslutat till den 15 februari 214. Ange kommunens utsedda företrädare utveckling av ehälsa 1 Namn ~~~!!k:... ~.t:ifj)~.~.~h~:efk J!?_ E-postadress Ev. namn Ev. e-postadress Godkännande av överenskommelse Genom undertecknande godkänns parternas åtagande i överenskommelsen för regional utveckling i samverkan inom ehälsa. Ort/Datum F~=::! Direktör Ort/Datum k J- ej, cp., Yu.. w.~~~ För.... kommun/stad... k<>!~... omsorgsnänrrndens ordf/ un tyrelsens ordforande 1. Möjlighet finns att anmäla fler än en företrädare för kommunen. Exempelvis genom att ha utsedda företrädare som representerar olika kompetensområde såsom verksamhet och teknik.

14 VästKom ~~~:~~n;~~~~t1111ui I IIIr.k~llk,'JU' Bilaga 1 Ledning och samordning Från har Kommunalförbunden i Västra Götaland tillsammans med sina medlemskommuner och VästKom organiserat en lednings- och samordningsstruktur för verksamhetsutveckling med stöd av /T. Organisation Arbetet leds av den strategiska styrgruppen för verksamhetsutveckling med stöd av IT (SSVIT). Arkitekturledningsgruppen i Västra Götaland (ALVG) är en beredande grupp för de projekt och uppdrag som skall genomföras. Medlemmarna i de båda grupperna representerar Västra Götalands 49 kommuner regionala och nationella sammanhang. VästKoms styrelse VästKoms styrelse är ytterst ansvarig och består av de fyra kommunalförbundens presidier samt en extra ledamot. Totalt 16 ledamöter. Företrädare för VästKom rapporterar och bereder underlag till styrelsen. Kommunalförbundens nätverk för kommunchefer Kommunalförbundens nätverk för verksamhetsutveckling med stöd av IT VästKoms Styrelse l SSVIT strategiska styrgruppen för samordnad ITutveckling i VGK l ALVG Arkitekturledningsgruppen l Kommunalförbundens!T-samordnare SSVIT Den strategiska styrgruppens ansvar är att vara beställare av uppdrag hos den utförande delen av organisationen, besluta om prioritering av projekt, ekonomiska ramar etc. De skall också rekommendera framtagna gemensamma lösningar till kommunerna, vara knutpunkt för förankringsarbetet i VG-kommunerna samt utgöra kontakten med VG-Regionen och SKL i regionala och nationella utvecklingsfrågor som rör de 49 kommunerna. Gruppen består av de fyra kommunalförbundsdirektörer, VästKoms direktör samt från respektive kommunchefsgruppering utvald kommunchef. Göteborgs stad har dessutom med en egen representant. SSVIT samordnas av VästKoms Länssamordnare. ALVG Gruppens ansvar är att prioritera/sortera frågor och bereda ärenden till SSVIT, formulera uppdragsbeskrivningar för projekt (utredningar), stödja och koordinera pågående aktiviteter och projekt. Andra uppgifter är att tillsätta projektmedlem mar, garantera helhetssyn på uppdragen samt förvalta och vidareutveckla den gemensamma arbetsmetodiken, arkitekturen och den för Västra Götalands kommuner (VGK) gemensamma handlingsplanen. Uppdrag för gruppen är också, förutom att driva gemensamma projekt, att representera (VGK) vid möten regionalt och nationellt. Uppdraget består också av erfarenhetsutbyte, informationsspridning/hämtning både delregionalt och nationellt. ALVG samordnas av VästKoms Länssamordnare. Kommunalförbundens nätverk och samordnare Varje kommunalförbund har en utsedd!t-samordnare. Samordnaren håller i ett nätverk för verksamhetsutveckling med stöd av IT med företrädare från medlemskommunerna. Till detta förs dialog i fler av kommunalförbundets nätverk samt på plats i kommunerna. Samordnaren är även en del av ALVG, bland annat som utredningsresurs.

15 Bilaga Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 213 ( L inklusive organisationsbeskrivning för ledning och samordning

16 Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 213 ( ) Avser "läns/-regionförbundet: Västra Götalands kommuner Ifylld av: Karl Fors, VästKom Övergripande aktivitet Insats (vad)? Hur? N ar...? Ansvar (vem)? Kostnad Organisation för styrning och ledning Att förankra frågorna i strukturen för styrning, ledning och samverkan som finns i länet. Se bifogad organisationsskiss, "bilaga l". Genom att följa upp och årligen revidera överenskommelser och handlingsplaner. Vid återkommande möten Deltagande i styr- och lednings grupper, länssamordnare VästKom. Kostnader för styrning och lednings struktur: kr Stimunlansmedel för kommunala utvecklingsprej ekt: kr inkl 5% medfinansiering. Medfinansiering sker med regionala medel. Totalt: kr Nätverk för lokal spridning, förankring och implementering Att använda nätverken för verksamhetsutveckling med stöd av IT för dialog, förankring och utveckling. Kommunerna utser/bekräftar företrädare för kommunen och möjliggör deras deltagande i arbetet. Att aktivt delta i utvecklingsarbeten och dela med sig av kunskaper och erfarenheter. Vid återkommande möten Kommunalförbundens ansvariga, företrädare för kommunen. Kostnad nätverk och förankrings struktur: kr Samordning av utvecklingsarbetet på läns-/regional nivå inom kommunal ehälsa Länssamordnaren utses till ansvarig: Karl Fors VästKom Karl. fj;jrs@vastkom.se Informerar och för dialog i strukturen för styrning, ledning och samverkan som finns i länet. Delta i de nationella nätverks-träffar för erfarenhetsutbyte. Delta i aktuella konferenser. Kontinuerligt under Länssamordnare, VästKom. Gruppen "Socite" -bestående av verksamhets och "ITföreträdare". Kostnad för Länssamordnare är budgeterad till: l kr. Kostnad delregionala samordnare: 2 8 kr l Administrerar och följer upp verksamhet. Totalt: 3 8 kr Ekonomisk hantering. Sidan l 25 februari 213

17 Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 213 ( ) Avser" länsl-regionförbundet Västra Götalands kommuner Ifylld av: Karl Fors, VästKom Glq,lvt_tet~ l Införa e-tjänster inom socialtjänsten för invånare,.. lq~a~ (~(l~~ Hur? När? Ansv r (V~.m) ~ -=--=-- Öka antalet införda e-tjänster inom socialtjänstenför invånare. Nuläge: Ett fåtal e-tjänster finns inom kommunernas socialtjänst. Mål 213: Identifiera nuläge. Under året och tiden fram till215 kommer e-tjänsterna att kvalitetssäkras samt kompletteras med nya. Kommunegna, samt i samverkan. Målbild 215: Möjlighet finns till e-dialog mellan brukare och socialtjänst inom flertalet verksamhetsområden. Att den enskilde eller dennes Kontinuerligt under SSVIT, Länssamordnaren, anhörig får del av information 215. kommunalforbundens som rör den egna personen. ansvariga, fåreträdare fcir Testa olika tekniska hjälpmedel kommunen. fcir att underlätta kommunikation mellan vårdtagare och personal samt fcir att öka tryggheten fcir den enskilde. Involvera brukar- pensionärs- och anhörigorganisationerna i utvecklingsarbetet och informationsspridning. Kartlägga och analysera nuläget. - te~tn~~ Del av projektmedel fordelat på respektive projekt. Genomfora pilotprojekt. Verka fcir informationsspridning av vunna erfarenheter. 2 Alla berörda Öka antalet medarbetare med Att fler verktyg och system som Kontinuerligt under 213- SSVIT, Länssamordnaren, medarbetareinom tillgång till säker roll- och används inom socialtjänsten 215. kommunalforbundens socialtjänsten ska ha behörighetsident!fikation. anpassas fcir säker inloggning. ansvariga, fåreträdare fcir tillgång till "Säker roll- kommunen. Nuläge: Användare av regionala Att berörd personalläggs upp i och behörighetsoch nationella tjänster har tillgång HSA-katalogen och tilldelas kort. identifikation" till säker inloggning. Se över möjligheterna fcir Mål213: Öka antalet säkra automatiserad administration av ini o ggningar. personuppgifter och behörigheter Målbild 215: Tillgång till säker i HSA visavi kommunernas inloggning finns fcir all personalsystem. kommunanställd personal. Verksamhetssystemen som Genomfora pilotprojekt, med socialtjänsten använder ger eventuellt efterfciljande möjlighet till säker inloggning. breddinfcirande. Där ett fokus är ökad tillgänglighet, inom Del av projektmedel fordelat på respektive projekt. l l Sidan 2 25 februari 213

18 Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 213 ( ) Avser "läns/-regionförbundet: Västra Götalands kommuner Ifylld av: Karl Fors, VästKom nuvarande SITHS-koncept. Verka för informationsspridning av vunna erfarenheter. l 3 Mobilitet i hemtjänst Införa mobil dokumentation och Kartlägga och analysera nuläget. Kontinuerligt under 213- SSVIT, Länssamordnaren, och hemsjukvård (vård informationsåtkomst i hemtjänst 215. kommunalförbundens Genomföra tester av olika verktyg och omsorg) och hemsjukvård. ansvariga, företrädare för för mobila tjänster samt kommunen. Nuläge: Dokumentation sker i implementera dessa i hög grad på en fast arbetsplats. verksamheter. Mål213: Identifiera nuläge. Genomföra pilotprojekt. Genomföra projekt där dokumentation sker utanför fast Verka för informationsspridning arbetsplats. av vunna erfarenheter. Målbild 215: Möjlighet finns till säker digital mobil informationsåtkomst och dokumentation, för socialtjänstens personal. Del av projektmedel fördelat på respektive projekt. l.t\ktivitet Insats (vad) HUf?.När? :AnsVar (verii) Införande av digitala Säkerställa införandet av digitala Kartlägga och analysera nuläget. Kontinuerligt under SSVIT, Länssamordnaren, trygghetslarm trygghetslarm i kommuner kommunalförbundens Utreda och beskriva hur teknik, ansvariga, företrädare för Nuläge: Ett fåtal kommuner logistik, larm och larmmottagning kommunen. använder i stor omfattning fungerar. Lokalt samt i samverkan. digitala trygghetslarm. Kvalitetssäkra rutiner och processer Mål 213: Identifiera nuläge. kring larm och larrnutrustning. Öka kunskapen kring digitala trygghetslarm och dess Verka för informationsspridning av beståndsdelar. vunna erfarenheter. Målbild 215: Att det är säkerställt att de larm som l Kostnad Del av projektmedel fördelat på respektive projekt. Sidan 3 25 februari 213

19 Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 213 ( ) Avser "läns/-regionförbundet: Västra Götalands kommuner Ifylld av: Karl Fors, VästKom beviljats fungerar som avsett. 5a Konsument i NPÖ Stödja implementering av att bli Kartlägga anslutna kommuners Kontinuerligt under 213- SSVIT, Länssamordnaren, konsument i NPÖ. nyttoeffekter kommunalforbundens ansvariga, fåreträdare får Nuläge: Ingen kommun i VG är Utbilda berörd personal i relevanta kommunen. konsument av NPÖ. lagrum, rutiner och användning. Mål 213: Identifiera nuläge. Stödja och driva anslutning. Öka kunskapen kring NPÖ. Exempelvis kring avtalsfårarande Genomfåra pilot där och funktionen tillgänglig patient kommun/kommuner blir (TGP). konsument av NPÖ. Målbild 214: Kommuner kan nå relevant vårddokumentation. Del av projektmedel fårdelat på respektive projekt. l 5b Producent i NPÖ Målbild 215: Att vårdhuvudmännen skall kunna dela relevant information med varandra och patient. Den pågående samhällsutvecklingen där allt mer vård utfors av allt fler aktörer medfår att det måste vara möjligt även får de mindre aktörerna att ansluta sig och sina system, något som dagens prismodell omöjliggör. Hela tanken bakom NPÖ är att alla är anslutna, först då är det möjligt att nå de effekter som eftersträvas. Med mindre aktör avses såväl små kommuner som privata vårdgivare. - L - Total kostnad: Varav stimulansbidrag: V ara v medfinansiering: kr kr kr Sidan 4 25 februari 2 13

20 Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 213 ( ) Avser "läns/-regionförbundet: Västra Götalands kommuner Ifylld av: Karl Fors, VästKom Total kostnad: Varav stimulansbidrag: Varav medfinansiering: kr kr kr (stimulansbidrag inkl medfinansiering) (ca 11,7 mnkr + 2,1 mnkr- beslutat av SKL) (uppskattat belopp) För VästKom Direktör Ort och datum Underskrift Namnförtydligande Sidan 5 25 februari 213

21 Protokoll Socialnämndens arbetsutskott SN Dnr 214/1 Vägledning för rehabilitering och habilitering inom öppenvård för vuxna personer arbetsterapeuter och sjukgymnasters ansvar Sammanfattning För nämndens kännedom föreligger Vägledning kring ansvarsfördelning mellan olika vårdnivåer inom rehabilitering och habilitering. Denna vägledning kompletterar "Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland". Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse Vägledning Beslut Arbetsutskottet föreslår socialnämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

22 Tjänsteskrivelse «Socialtjänsten» 1(1) Dnr «SN» «214/1» Handläggare $anvfritext1$ «Handlsign» Telefon $anvtelnr$ $anvepost$ «Vägledning för rehabilitering och habilitering inom öppenvård för vuxna personer arbetsterapeuter och sjukgymnasters ansvar» Sammanfattning Vägledning kring ansvarsfördelning mellan olika vårdnivåer inom rehabilitering och habilitering Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Vägledning Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna Ärendebeskrivning Denna vägledning kring skillnader mellan olika vårdnivåer inom rehabilitering och habilitering kompletterar Avtal som reglerar hälso och sjukvårdsansvaret mellan VGR och kommunerna i VG Vägledningen beskriver samverkan och ansvarsfördelning mellan vårdnivåerna specialistnivå och primär/kommunnivå gällande rehabilitering och habilitering för vuxna personer och som utförs av arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Slutenvård ingår inte i vägledningen. Bo Lundgren Socialchef «Christer Fransson» $Avdchef$ Expediera till

23 Vägledning Rehabilitering och habilitering inom öppenvård för vuxna personer i Västra Götaland arbetsterapeuters och sjukgymnasters ansvar 1

24 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definitioner... 3 Rehabilitering... 3 Habilitering... 3 Primärvård... 3 Specialiserad vård... 3 Egenvård... 3 Samverkan... 3 Grundläggande principer och värderingar... 4 Arbetsterapeuters och sjukgymnasters yrkesansvar, kompetens och arbetsuppgifter... 4 Primärvårds- och kommunnivå... 5 Specialiserad nivå... 5 Samverkan... 5 Samordnad vårdplanering... 5 Styrdokument... 6 Vägledande patientfall... 6 Tvärprofessionell utredning... 6 Behandlingsansvar... 7 Handledning... 8 Samverkan

25 Inledning Denna vägledning kompletterar Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Vägledningen beskriver samverkan och ansvarsfördelning mellan olika vårdnivåer gällande rehabilitering och habilitering för vuxna personer och som utförs av arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Vårdnivåerna som ingår är primärvårds- och kommunnivå samt specialiserad nivå. I denna vägledning används begreppen primärvårds- och kommunnivå samt specialiserad nivå oavsett driftsform. Slutenvård omfattas inte i denna vägledning. I Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland används benämningarna basnivå och specialistnivå. I denna vägledning motsvaras dessa av primärvårds- och kommunnivå respektive specialiserad nivå. Definitioner Rehabilitering Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. (Socialstyrelsens termbank) Habilitering Insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. (Socialstyrelsens termbank) Primärvård Hälso- och sjukvårdsverksamhet som utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering och som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser. (Socialstyrelsens termbank) Primärvårds- och kommunnivå innefattar primärvård och kommunal hälso- och sjukvård. Specialiserad vård Hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvård. (Socialstyrelsens termbank) Specialiserad nivå innefattar sjukhusens öppenvårdsverksamhet, specialistpsykiatrisk öppenvård och Habilitering & Hälsa. Egenvård Hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra. Egenvård är inte hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (SOSFS 29:6) Samverkan Övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett visst syfte. (Socialstyrelsens termbank) 3

26 Grundläggande principer och värderingar Rehabilitering och habilitering är målinriktade insatser där patientens möjligheter till inflytande ska beaktas och säkras. Detta gäller hela processen; utredning, bedömning, målsättning, planering samt genomförande, uppföljning och utvärdering. Hälso- och sjukvårdsansvaret för patienten ligger i första hand på primärvårds- och kommunnivå enligt Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. I det fall det krävs en fördjupad kompetens och erfarenhet utifrån komplexa funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar har den specialiserade nivån ansvaret för det aktuella problemet. Varje vårdnivå ansvarar för att tillräcklig kompetens och resurser finns för uppdraget. Ingen huvudman, vårdnivå eller verksamhet har tolkningsföreträde för annans verksamhet. Patienten ska erhålla den rehabiliteringsinsats som bedöms vara nödvändig. Insatser kan ges samtidigt och integrerat på båda vårdnivåerna vilket kräver samverkan med patientens behov i fokus. Samverkan mellan verksamheter är en förutsättning för ett gott samarbete vilket innebär regelbundna kontakter och kunskap om, samt respekt för, varandras organisationer och arbetsområden. Vid behov av fortsatta insatser av annan vårdnivå ska planering och informationsöverföring ske. Detta ska ske i samråd med patienten. Det är inte de konkreta arbetsuppgifterna som är viktiga att nivåbestämma utan hur samarbetet mellan vårdnivåerna bäst ska gynna patienten. Arbetsterapeuters och sjukgymnasters yrkesansvar, kompetens och arbetsuppgifter Hälso- och sjukvårdslagen och Patientsäkerhetslagen är grundläggande lagstiftningar inom hälso- och sjukvård. Med utgångspunkt från etiska principer samt vetenskap och beprövad erfarenhet inom sitt yrkesområde ska arbetsterapeut och sjukgymnast genomföra yrkesspecifika åtgärder. Yrkesansvaret innebär att i samråd med patient: utreda, bedöma behov, planera och genomföra åtgärd samt följa upp och utvärdera. utföra specifik rehabilitering och habilitering, som i vissa fall kan överlåtas enligt ordination och/eller delegering till annan personal. göra bedömning av egenvård och instruera i egenvård handleda andra personalgrupper/närstående utifrån individnivå Yrkesansvaret innebär även att: utveckla kompetens och metoder medverka till att utarbeta rutiner för kvalitet och patientsäkerhet Arbetsterapeuter och sjukgymnaster med specialistkompetens enligt Föreningen Sveriges Arbetsterapeuters och Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbunds specialistordningar kan vara verksamma på både primärvårds- och kommunnivå och specialiserad nivå. 4

27 Primärvårds- och kommunnivå Det som kännetecknar primärvårds- och kommunnivå är bred kompetens utifrån vanligt förekommande funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar hos befolkningen. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster ska ha kunskap om och erfarenhet av funktionsnedsättningars och aktivitetsbegränsningars påverkan i ett helhetsperspektiv. Förhållande till närstående och sociala nätverk samt den omgivande fysiska miljön ska vägas in. Specialiserad nivå Det som kännetecknar den specialiserade nivån är fördjupad kompetens och erfarenhet av komplexa funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar. Arbetsterapeut och sjukgymnast har möjlighet till tät samverkan och närhet till övriga yrkeskompetenser som finns på sjukhus, specialistpsykiatrisk öppenvård och Habilitering & Hälsa. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster ska ha fördjupad kunskap om och erfarenhet av specifika diagnoser och dess konsekvenser avseende funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar. Specialiserad nivå ansvarar för att ge patientanknuten handledning och kunskapsöverföring till yrkeskollegor på primärvårds- och kommunnivå. Samverkan Denna vägledning betonar att samverkan: ska underlätta för patient att hitta rätt vårdgivare och inte "falla mellan stolarna". Det är vårdgivarnas ansvar att beakta patientens behov av kontinuitet krävs när en verksamhet inte ensam kan uppfylla patientens behov av rehabilitering och habilitering ska leda till att patienten uppnår en bättre rehabilitering och habilitering på ett kostnadseffektivt sätt ska bredda och fördjupa kunskapen om fungerande rehabilitering och habilitering Den arbetsterapeut eller sjukgymnast som uppmärksammar behov av samverkan ansvarar för att initiera detta. Det är vårdgivarnas gemensamma ansvar att patientens behov av rehabilitering och habilitering blir uppfyllt. Väl fungerande samverkan bygger på god kännedom om varandras verksamheter och respekt för varandras uppdrag. Respektive chef ansvarar för att lokal samverkan etableras och fungerar. I den delregionala samverkan mellan huvudmännen ska samverkansfrågor och eventuella oenigheter lyftas. När personer med behov av omfattande och långvariga samtidiga rehabiliterings och habiliteringsinsatser från olika huvudmän ex. hälso- och sjukvård, socialtjänst, LSS, tandvård som behöver samordnas ska Rutiner för tillämpning av SOSFS 28:2, samordning av insatser för habilitering och rehabilitering i Västra Götaland följas. Samordnad vårdplanering Ett övertagande av hälso- och sjukvårdsansvaret ska alltid föregås av en samordnad vårdplanering där man är överens om att patienten ska vårdas av annan huvudman. Initiativ till vårdplanering kan tas av den enskilde, samt efter samråd med den enskilde av närstående, sjukhus, vårdcentral, rehabiliteringsenhet och kommunen. 5

28 Styrdokument Hälso- och sjukvårdslag (SFS 1982:763) Patientsäkerhetslag (SFS 21:659) Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering (SOSFS 28:2) Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 29:6) Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Överenskommelse mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning Socialstyrelsens kompetensbeskrivningar för leg. arbetsterapeut och leg. sjukgymnast Vägledande patientfall Nedanstående vägledande patientfall ska ses som ett stöd i det praktiska arbetet. Ansvarsfördelning i det enskilda patientfallet kan variera mellan primärvårds- och kommunnivå och specialiserad nivå. För vissa patienter sker hela processen inom primärvårds- och kommunnivå. I andra fall behöver samtliga steg utföras på specialiserad nivå. Ibland genomförs bedömning och planering gemensamt och genomförandet sker på ena eller båda nivåerna. För att förenkla texterna i patientfallen, benämns primärvårds- och kommunnivån med primärvårdsnivå. Tvärprofessionell utredning 1. Man 28 år, med CP-skada, tetraplegi och svåra sväljningssvårigheter. Han bor på särskilt boende. Personal på boendet kontaktar arbetsterapeut i kommunen (primärvårdsnivå) med önskemål om en tiltbar rullstol som går att fälla bakåt i matsituationen. Arbetsterapeuten är tveksam till om det är en lämplig åtgärd. Vägledning: Arbetsterapeuten tar kontakt med vuxenhabiliteringen (specialiserad nivå) som anser att en tvärprofessionell utredning av matsituationen behöver göras och tar ansvar för utredningen samt återkopplar med en rekommendation till primärvårdsnivån. 2. Man 52 år, med förvärvad hjärnskada sedan fem år. Mannen bor i egen lägenhet och har beviljad personlig assistans. Han har haft kontakt med primärvårdsnivån tidigare angående bland annat intyg för behov av bostadsanpassning. God man kontaktar vuxenhabiliteringen (specialiserad nivå) för att mannen behöver hjälp med att kommunicera samt att duschstolen inte fungerar optimalt. Då mannen har bedömts ha en betydande bestående funktionsnedsättning tillhör han vuxenhabiliteringens målgrupp. Vägledning: Vuxenhabiliteringens arbetsterapeut och logoped (specialiserad nivå) gör en tvärprofessionell utredning av kommunikation och förskriver kommunikationshjälpmedel som prövas och utvärderas. Efter samtycke med patienten kontaktar vuxenhabiliteringen primärvården angående patientens hygiensituation. Eftersom hygiensituationen inte kräver specialistkompetens görs åtgärderna på såväl specialiserad nivå som primärvårdsnivå. 3. Kvinna 45 år, med svår utvecklingsstörning har nyligen börjat skrika och slåss. Hon bor på särskilt boende. Arbetsterapeuten i kommunen (primärvårdsnivå) misstänker att patienten har ökad smärta. Patienten sitter inte bra i sin rullstol. 6

29 Vägledning: Efter gemensam bedömning av arbetsterapeut, sjukgymnast och läkare i primärvården (primärvårdsnivå) framkommer att problematiken är så komplicerad att kontakt tas med vuxenhabilitering (specialiserad nivå). Då åtgärder kring smärta och sittande troligen hänger samman görs såväl utredning som behandling på specialiserad nivå. Behandlingsansvar 4. Man 27 år, med CP-skada, spastisk tetraplegi, utvecklingsstörning, epilepsi, benskörhet, skolios, och benlängdsskillnad. Han har regelbunden kontakt med sjukgymnast inom vuxenhabilitering (specialiserad nivå). Patientens mamma har uppmärksammat att rullstolen behöver bytas ut och pratar med sjukgymnasten. Troligen behövs en rullstol som ger bättre sittkomfort vilket eventuellt kräver specialanpassning. Vägledning: Kombination av komplexitet och behov av kontinuitet gör att sjukgymnasten (specialiserad nivå) tar kontakt med arbetsterapeut inom vuxenhabiliteringen (specialiserad nivå) för utprovning av rullstol och eventuell anpassning som behövs. 5. Kvinna 7 år, har ramlat och fått en komplicerad radiusfraktur som opererats. På ortopedmottagningen (specialiserad nivå) görs avgipsning och rörelseträning påbörjas. Ödembehandling inklusive förskrivning av kompressionshandske görs. Vid utskrivning från sjukhuset (specialiserad nivå) finns fortsatt behov av rörelseträning och ödembehandling. Vägledning: Arbetsterapeut på ortopedmottagning (specialiserad nivå) överrapporterar till arbetsterapeut inom primärvården (primärvårdsnivå). Överrapportering innehåller bedömning och aktuellt träningsprogram. Om det finns behov kontaktar arbetsterapeut på primärvårdsnivån kollega på specialiserad nivå såväl initialt för mer information som senare under rehabiliteringsperioden. 6. Man 4 år, med CP-skada. Han har kommunikationshjälpmedlet talsyntes som nu inte går att använda och inte heller att reparera. Har nu behov av ny bedömning av kommunikationshjälpmedel. Patienten har haft mycket insatser från vuxenhabiliteringen (specialiserad nivå) tidigare. Vägledning: Logoped på vuxenhabiliteringen (specialiserad nivå) gör bedömning och utreder behov, förskriver samt tränar hantering av kommunikationshjälpmedel med patienten. 7. Kvinna 62 år, med personlighetsstörning, social fobi och artros. Hon har pågående insatser från team inom öppenpsykiatrin (specialiserad nivå). Remiss inkommer till sjukgymnast på rehabmottagningen (primärvårdsnivå) om behov av rehabilitering för artros. Vägledning: Primärvårdsnivån och den specialiserade nivån har ett delat ansvar för patienten. Sjukgymnast på rehabmottagningen (primärvårdsnivå) ansvarar för rehabiliteringsinsatser för artrosen. Samverkan mellan vårdnivåerna behövs. 8. Kvinna 53 år, som ådragit sig stabil bäckenfraktur, distal lårbensfraktur med engagemang av höger knäled samt vänster fotledsfraktur. Opererad distal lårbensfraktur med märgspik och efterföljande knäortosbehandling samt opererad fotledsfraktur med efterföljande gipsbehandling i 6 veckor. Får initialt inte belasta höger ben. Patienten är i behov av kontinuerlig uppföljning hos ortoped tills påbörjad läkning är bekräftad på röntgen. Vägledning: Initial rehabiliteringsfas kräver samarbete mellan ortoped och sjukgymnast på specialiserad nivå. Sjukgymnast på sjukhuset (specialiserad nivå) sköter rehabiliteringen så länge patienten är i behov av kontinuerlig uppföljning hos ortoped. När patienten inte längre är i behov av tät uppföljning hos ortoped överrapporteras patienten till sjukgymnast på primärvårdsnivå. Vid behov konsulterar sjukgymnast på primärvårdsnivå sin kollega på sjukhuset. 7

30 9. Kvinna 23 år, med ryggmärgsbråck och som nyligen har opererats för skolios. Hon bor i egen lägenhet och har beviljad personlig assistans. Arbetsterapeut på ortopedkliniken (specialiserad nivå) kontaktar arbetsterapeut på vuxenhabiliteringen (specialiserad nivå) vid utskrivningen. Vägledning: Diagnos i kombination med operationen kräver fördjupad kompetens. Vuxenhabiliteringen (specialiserad nivå) ansvarar för postoperativa råd och förskrivning av hjälpmedel. Vid behov kontaktar vuxenhabiliteringen sjukhuset. Handledning 1. Kvinna 75 år, som drabbats av stroke med funktionsnedsättningar av den grad att särskilt boende krävs. Får avancerad andningsbehandling på sjukhuset, vilket behövs även efter utskrivning. Vid samordnad vårdplanering görs detaljerad planering utifrån fortsatta vård- och omsorgsbehov inför flytt till särskilt boende. Andningsbehandling kan utföras på primärvårdsnivån. Behandlingen är inte vanligt förekommande inom kommunal hälso- och sjukvård. Vägledning: Sjukgymnast på sjukhuset (specialiserad nivå) handleder kommunens sjukgymnast (primärvårdsnivå) inför utskrivning och fortsättningsvis vid behov. Om behov av ny bedömning uppstår kontaktas den specialiserade nivån. Samverkan 11. Kvinna 5 år, med långvarig ångestproblematik, depression, bipolär sjukdom, fibromyalgi och whiplashskada. Förutom läkarkontakt på vårdcentral har hon läkarkontakt inom öppenpsykiatrin. Hon har via biståndsbeslut daglig kontakt med kommunens boendestödjare. Hon söker nu sjukgymnast på rehabmottagning (primärvårdsnivå) för smärta. Vägledning: Sjukgymnasten träffar patienten och identifierar ett behov, kallar berörda verksamheter till möte om samordning av insatser (enligt SOSFS 28:2) där man utifrån problematik och behov av insatser avgör vem som gör vad och i vilken ordning det görs. 12. Man 37 år, med schizofreni och hållningsproblematik. Mannen bor på särskilt boende. Läkare inom primärvården vill att kommunens sjukgymnast behandlar patienten med kroppskännedom för att förbättra kroppshållningen. Vägledning: Kommunens sjukgymnast (primärvårdsnivå) initierar vårdplanering mellan kommun och öppenpsykiatrin gällande vem som ska göra insatserna. Behandling av patient med schizofreni räknas till specialiserad nivå då det är av terapeutisk karaktär. I Avtalet som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen står det att ska kommunen ansvarar för psykiatriska omvårdnadsinsatser medan Västra Götalandsregionen ska ansvara för insatser som har en terapeutisk och behandlande karaktär.. 8

31 Protokoll Socialnämndens arbetsutskott SN Dnr 213/389 Åtgärd avseende tillstånd att servera alkoholdrycker vid Köket Café och Restaurang i Uddevalla Sammanfattning TLR Cafe & Restaurang i Uddevalla AB har tillstånd att servera starköl, vin, sprit och andra jästa drycker vid Köket Cafe & Restaurang i Uddevalla. En utredningen har inletts med anledning av den samordnade tillsyn som gjordes (natten) av socialtjänstens tillståndsenhet, Skatteverket och Polismyndigheten. Tillståndsenheten konstaterar i sin tillsynsrapport att berusningsnivån var hög hos flera gäster. En kraftigt berusad gäst avvisades av vakt vid tillsynens början, men först efter påpekande från tillståndsenheten. Gästen satt då och drack öl trots sin höga berusningsgrad. En annan gäst serverades tre öl och tre shots vid baren och tog sedan med sig dessa ut i lokalen. Under de senaste tolv månaderna har tillståndshavaren erhållit en varning och två erinringar. Tillståndshavaren har således vid upprepade tillfällen, och på kort tid, brutit mot alkohollagen. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse och utredning Beslut Arbetsutskottet beslutar att hänskjuta ärendet till socialnämnden utan eget ställningstagande. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

32 Tjänsteskrivelse Socialtjänsten 1(1) Dnr SN 213/389 S Handläggare Alkoholhandläggare Torbjörn Hernius Telefon torbjorn.hernius@uddevalla.se Åtgärd avseende tillstånd att servera alkoholdrycker vid Köket Café och Restaurang i Uddevalla Sammanfattning TLR Cafe & Restaurang i Uddevalla AB har tillstånd att servera starköl, vin, sprit och andra jästa drycker vid Köket Cafe & Restaurang i Uddevalla. Utredningen har inletts med anledning av den samordnade tillsyn som gjordes /26 (natten mellan) av tillståndsenheten, skatteverket och polismyndigheten. Tillståndsenheten konstaterar i sin tillsynsrapport att berusningsnivån var hög hos flera gäster. En kraftigt berusad gäst avvisades av vakt vid tillsynens början men först efter påpekande från tillståndsenheten. Gästen satt då och drack öl trots sin höga berusningsgrad. En annan gäst serverades tre öl och tre shots vid baren och tog sedan med sig dessa ut i lokalen. Under de senaste tolv månaderna har tillståndshavaren erhållit en varning och två erinringar. Tillståndshavaren har således vid upprepade tillfällen, och på kort tid, brutit mot alkohollagen. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse samt utredning Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att jämlikt 9 kap. 17 alkohollagen meddela TLR Café & Restaurang i Uddevalla AB en varning med anledning av upprepade överträdelser av 3 kap. 5, 3 kap. 8, 8 kap. 2 samt 8 kap. 2 alkohollagen. Torbjörn Hernius Alkoholhandläggare Expediera till

33 1 (8) DNR: KS/212:98 HANDLÄGGARE Utredare Nina Bergman Jämställdhetskartläggning av socialnämndens budget -fältenheten Sammanfattning Det finns tydliga mönster i på vilket sätt pojkar och flickor kommer i kontakt med fältenheten. Majoriteten av de ungdomar som fältenheten möter i den uppsökande verksamheten är pojkar. Pga att kontakterna sker spontant och inte dokumenteras finns inga exakta siffror på hur stor andelen är, en uppskattning från fältenheten är dock att man möter ca 7% pojkar och 3% flickor. En förklaring till den höga andelen pojkar som kommer i kontakt med den uppsökande verksamheten är att pojkar i högre utsträckning än flickor vistas på fritidsgårdar, i centrum osv. Majoriteten av de ungdomar, 8%, som deltagit i gruppverksamheten under 213 var flickor. Detta faller inte inom ramen för vad som betraktas som statistiskt jämställt (4%-6%). Vidare har fältenheten haft individkontakt med 38 ungdomar under 213. Av dessa är 45% pojkar och 55% flickor, vilket faller inom ramen för statistisk jämställdhet. En anledning till att flickor är i majoritet bland grupp- och individkontakter kan vara att gruppen flickor i allmänhet har lättare att samtala och söka hjälp än gruppen pojkar. En annan anledning kan vara att flickor i högre utsträckning än pojkar blir aktualiserade för grupp/individkontakt av skolornas elevhälsopersonal. Ytterligare förklaringsmodeller kan vara personalgruppens sammansättning eller att pojkarna har andra arenor där de blir sedda och får stöd, exempelvis fritidsgårdar eller föreningslivet. Sammanfattningsvis kan sägas att pojkar och flickor kommer i kontakt med fältenhetens verksamhet på olika sätt. Sammanfattningsvis bedöms 42% av fältsekreterarnas tid gå till gruppen flickor och 58% till gruppen pojkar. Fältenheten arbetar aktivt med att nå ut till både pojkar och flickor och reflekterar mycket över de könsroller och mönster man möter. Inom ramen för verksamheten finns inga krav på journalföring eller dokumentation av kontakter med ungdomar, men man har ändå använt sig av könsuppdelad statistik som ett verktyg för planering, utvärdering och utveckling av främst individ- och gruppkontakter. 1. Inledning I strategisk plan framkommer av uppdrag 47 att jämställdhetsintegrerade budgetar, verksamhetsplaner och årsredovisningar ska successivt införas. Jämställdhetsmål förekommer även på nämndnivå.

34 2 (8) DNR:KS/212:98 Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi för att införliva ett jämställdhetsperspektiv inom alla verksamhetsområden och på alla samhällsnivåer. Jämställdhetsperspektivet bör finnas med som en naturlig del i allt arbete. SKL beskriver arbetet med jämställdhetsintegrerade budgetar som en strategi för att synliggöra hur offentliga verksamheter och resurser når ut till kvinnor och män, hur dessa möter kvinnor och mäns preferenser och prioriteringar. Vidare tydliggörs om den aktuella fördelningen stödjer utvecklingen mot ett jämställt samhälle. Detta innebär med andra ord att man belyser hur den ekonomiska politiken påverkar kvinnor och män genom att utgå från könsuppdelad statistik, analysera skillnader och ev. åtgärda och resursfördela utifrån behov. 2. Preciserat syfte och frågeställningar Kommunledningskontoret har fått i uppdrag att kartlägga samtliga nämnders budgetar ur ett jämställdhetsperspektiv under hösten 213. Varje nämnd kommer få ta del av sina resultat och en samlad redovisning kommer att ske till kommundirektörens ledningsgrupp och kommunstyrelsen. Nämnderna bör med kartläggningen som underlag ta ställning till om man anser att resursfördelningen är jämställd och om ev. omfördelning bör ske. Genom att kartlägga hela eller mest relevanta delar av nämndens budget ur ett jämställdhetsperspektiv förväntas följande framkomma. - vilka jämställdhetsmål nämnden antagit - hur resurserna fördelas mellan män och kvinnor - hur uppföljning har gjorts av resultat och effekter utifrån måluppfyllelse och resursfördelning. Målet är att kartläggningen ska ge en bild av hur kvinnor respektive män nyttjar nämndens verksamheter och hur nämndens resurser fördelas mellan könen. Varje nämnd kartläggs utifrån sina förutsättningar. 3. Tillvägagångssätt För att fastställa hur socialnämndens resurser fördelas mellan män resp. kvinnor är det mest rättvisande tillvägagångssättet att kartlägga hela den totala budgeten och samtliga verksamheter. Det är dock praktiskt och tidsmässigt inte möjligt inom uppdragets ramar. Mot denna bakgrund har ett urval av verksamheter gjorts i samråd med tjänstemän från socialförvaltningen. De verksamheter som har valts ut för kartläggning är fältenheten och anhörigcentralen. Denna rapport kartlägger fältenhetens budget ur ett jämställdhetsperspektiv. Det är viktigt att ha i åtanke att kartläggningen endast visar resursfördelningen inom de verksamheter som studerats och gör inte anspråk på att belysa nämndbudgeten som helhet. Till grund för kartläggningen ligger styrdokument på kommunövergripande- respektive nämndsnivå, budget, bokslut, information och statistik från verksamhetssystem, styr- och ledningssystem samt uppföljningar. Utöver detta har ett antal intervjuer med chefer och tjänstemän på socialförvaltningen genomförts.

35 3 (8) DNR:KS/212:98 4. Resultat 4.1 Inledning fältenheten På fältenheten bedrivs professionellt socialt arbete med uppsökande och förebyggande insatser för ungdomar mellan år. Fältsekreterarna vistas regelbundet på skolor, fritidsgårdar, i centrum etc. för att möta ungdomarna. Personalen finns även tillgänglig på facebook. Fältarbetet utgår från ungdomarnas behov och bygger på förtroende och frivillighet. Genom arbetet skapas relationer och man försöker fånga upp de ungdomar som är på väg mot en ogynnsam utveckling. Personalen har tystnadsplikt och dokumenterar ingenting kring enskilda ungdomar. Idag har fältenheten tre heltidsanställda, två kvinnor och en man. Verksamheten är för ungdomarna kostnadsfri att delta i. En del av det förebyggande arbetet sker i samverkan med andra, exempelvis föräldrar, socialtjänst, polis, fritidsgårdar och föreningsliv. Fältenheten arbetar både på strukturell, grupp- och individnivå. På en strukturell nivå innefattarar arbetet att enheten bl.a. är ute och föreläser för föräldrar, pedagoger eller andra professionella. Fältenheten ägnar sig även åt uppsökande arbete på olika ungdomsarenor och samverkar med andra aktörer som på olika sätt arbetar med ungdomar. Utöver detta kartlägger man även den aktuella ungdomssituationen i kommunen för att kunna avläsa behoven och förbättra ungdomarnas situation. 4.2 Uppsökande arbete En stor del av fältenhetens tid går till s.k. uppsökande arbete. Detta innebär att personalen visats på skolor, fritidsgårdar, i centrum och andra platser där ungdomar finns, ex vid olika ungdomsarrangemang. Syftet är att möta ungdomarna där de är, skapa relationer och fånga upp de ungdomar som är i behov av någon att tala med. Enligt uppgifter från fältenheten har man under år 213 lagt ca 45 % av tiden på uppsökande arbete. Det uppsökande arbetet ses som en viktig del som man inom enheten prioriterar. Fältenheten har medvetet under 213 försökt att minska den tid som läggs på ex samverkansmöten med olika aktörer för att istället öka den andel tid som läggs på uppsökande verksamhet bland ungdomarna. Gällande den uppsökande verksamheten finns inga uppgifter om hur många ungdomar man kommit i kontakt med eller könsfördelningen på dessa. Bakgrunden till detta är att kontakterna många gånger är spontana och inte dokumenteras. Fältenheten upplever dock att man har betydligt fler kontakter/samtal med pojkar än med flickor inom den uppsökande verksamheten. En anledning till detta kan vara att pojkar i högre utsträckning än flickor vistas på exempelvis fritidsgårdar eller i centrum och därmed i högre utsträckning nås av fältenhetens uppsökande insatser. Fältenheten upplever även att pojkar i högre utsträckning än flickor söker kontakt. Siffror från kultur- och fritidsnämnden visar att ca 75% av besökarna på fritidsgårdarna utgörs av pojkar. Detta stämmer väl överens med fältenhetens uppskattning. Vidare möter fältenheten ungdomar i centrum, här uppskattar man att ca 8% av ungdomarna är pojkar och 2% är flickor. Fältsekreterarna finns även tillgängliga även i skolorna. Här är könsfördelningen jämnare, även om man upplever att något fler pojkar söker sig till fältsekreterarna. En sammantagen uppskattning från fältsekreterarna är att ca 7 % av de ungdomar man möter i den uppsökande verksamheten är pojkar och 3% är flickor. Siffrorna är inte exakta

36 4 (8) DNR:KS/212:98 utan är en uppskattning från fältenheten. Andelen pojkar/flickor man möter kan variera över tid beroende på var man för tillfället vistas och vilka insatser som prioriteras. 4.3 Individkontakter Fältenheten erbjuder ungdomar stödsamtal. Samtalen kan exempelvis handla om svårigheter i relationen till föräldrar, kompisar, problem i skolan eller frågor kring alkohol/droger. Under 213 har fältenheten haft individuell kontakt med 38 ungdomar. Av dessa är 21 flickor och 17 pojkar. Fältenheten för inga journalanteckningar eller liknande krig samtalen/kontakterna, men har däremot en förteckning över antalet personer man haft individkontakt med och könsfördelningen bland dessa. På så vis får man tillgång till könsuppdelad statistik, vilket kan vara värdefullt vid planering, analys och utvärdering av verksamheten. Under 213 lade fältenheten drygt 1 % av tiden på individkontakter. Ungdomar med individkontakt Flickor Pojkar 38 st 21 st 17 st 1 % 55 % 45 % Gränserna för vad som brukar betecknas som statistisk jämställdhet är en fördelning mellan könen inom gränserna 4%-6%. 1 Detta innebär att en jämställd fördelning faller inom ramen 4% pojkar/män resp. 6%flickor/kvinnor alternativt 4% flickor/kvinnor resp 6%pojkar/män. Fältenhetens fördelning av individkontakter faller inom detta intervall. Fältenheten ser flera olika faktorer som kan bidra till att en majoritet av gruppkontakterna sker med flickor. En anledning kan vara att gruppen flickor generellt sett ofta har lättare att söka kontakt och prata om svåra saker än gruppen pojkar. En annan anledning kan vara att gruppen pojkar i högre utsträckning har andra arenor där de blir sedda och uppmärksammade, ex fritidsgårdarna eller föreningslivet. Ytterligare en anledning som ev kan påverka personalgruppens sammansättning, i dagsläget 2/3 kvinnor. 4.4 Gruppkontakter Fältenheten planerar och genomför killgrupper respektive tjejgrupper där syftet är att ge ungdomar möjlighet att träffa andra i liknande situation, stärka ungdomarnas självkänsla och sociala förmågor samt stötta dem till en meningsfull fritidssysselsättning. Enligt uppgifter från fältenheten ägnade man under 213 ca 1% av sin tid till gruppkontakter. Gruppkontakterna domineras av flickor, totalt deltog 16 flickor och 4 pojkar i gruppkontakter under 213. Gruppkontakterna är resurskrävande eftersom det krävs flera ledare som närvarar vid varje träff. Fältsekreterarna lägger även stor vikt vid att planera, följa upp och utvärdera varje enskilt möte för att säkerställa att alla deltagare blir sedda och det blir en positiv utveckling för gruppen. Rekryteringen till gruppkontakterna sker via skolornas elevhälsoorganisation och man har under många år haft svårigheter att få ihop underlag till en pojkgrupp. Under 213 har man dock haft en pojkgrupp. Fältenheten uppskattar att 2/3 av de ungdomar som erbjuds gruppkontakt tackar ja och andelen som väljer att avbryta gruppkontakten är mycket litet. 1 SKL (21) Program för hållbar jämställdhet -Kultur och fritid i Botkyrka kommun

37 5 (8) DNR:KS/212:98 Ungdomar med gruppkontakt Flickor Pojkar 2 st 16 st 4 st 1% 8% 2% Gruppkontakterna faller inte inom vad som brukar betraktas som en jämnställd fördelning, dvs inom ramen 4%-6% för vardera könet. Rekrytering till gruppkontakter sker via skolornas elevhälsoorganisation. Under lång tid har majoritieten av de ungdomar som varit aktuella för gruppkontakt varit flickor och fältenheten har lyft frågan om snedrekryteringen till elevhälsan. I likhet med vad som diskuterats kring individkontakter kan det finnas flera olika faktorer som bidrar till ovanstående bild. 4.5 Sammantagen bild, fältenhetens tidsfördelning i % under år Uppsökande arbete Individkontakt Gruppkontakt Övrigt (administration, samverkan etc) Pojkar Flickor Okänt En stor del av fältsekreterarnas tid går till uppsökande verksamhet, knappt 45%. Den uppsökande verksamheten utgör basen för fältenhetens verksamhet och är något som man prioriterar. Majoriteten av de ungdomar som vistas på fritidsgårdar, i centrum etc är pojkar, varvid det faller sig naturligt att fältenheten till största delen, uppskattningsvis till 7%, möter pojkar inom den uppsökande verksamheten. Beträffande grupp- och individkontakten sker majoriteten av kontakterna/samtalen med gruppen flickor. Gruppkontakterna domineras i högre utsträckning än individkontakterna av flickor. Andelen flickor i gruppkontakterna är 8% medan det i individkontakterna är 55%. Gränserna för vad som brukar betecknas som statistisk jämställdhet är en fördelning mellan könen inom gränserna 4%-6%. 2 Detta innebär att en jämställd fördelning faller inom ramen 4% pojkar/män resp. 6%flickor/kvinnor alternativt 4% flickor/kvinnor resp 6% pojkar/män. Sett till de enskilda delarna av 2 SKL (21) Program för hållbar jämställdhet -Kultur och fritid i Botkyrka kommun

38 6 (8) DNR:KS/212:98 fältarbetet (uppsökande verksamhet, individ- och gruppkontakt) faller endast individkontakterna inom ramen för en jämställd fördelning. Ser man däremot till den sammantagna bilden som inkluderar allt fältarbete blir fördelningen jämnare. Detta beror på att det finns ett tydliga skillnader i på vilket sätt pojkar och flickor nyttjar fältenhen. 4.6 fältenhetens budget Fältenheten har under 213 en sammantagen budget på 1 62 kr. Inom dessa 1 62 kr ryms tre heltidstjänster samt verksamhetspengar om 65 kr. För ungdomarna är kontakten med fältenheten kostnadsfri. Slås enhetens budget (inkl. verksamhetspengar) schablonmässigt ut efter hur fältenheten fördelar sin tid framkommer följande: Typ av Andel tid Total kr Andel Kr pojkar Andel Kr flickor fältarbete pojkar flickor Individkontakt 11% kr 45% 8 19 kr 55% 98 1 kr Gruppkontakt 1% 162 kr 2% 32 4 kr 8% kr Uppsökande 44% kr 7% kr 3% kr verksamhet Totalt 65% 1 53 kr 58% kr 42 % kr Övrig tid som inte kan kopplas till direkt arbete med uppsökande arbete, individ eller gruppkontakter utgör 35% av fältenhetens tid. 35 % av enhetens budget motsvarar 567 kr. Det finns ingen uppgift om hur denna tid fördelas mellan pojkar och flickor. Ett antagande kan dock vara att den fördelas mellan pojkar och flickor på ett sätt som motsvarar den sammanlagda tiden som fördelats mellan pojkar och flickor, dvs 58% pojkar och 42% flickor. Totalt går 58% av fältenhetens resurser till gruppen pojkar och 42% till gruppen flickor. Detta faller inom ramen för vad som vanligtvis betraktas som en jämställd fördelning (4-6%). Det finns dock stora skillnader i på vilket sätt pojkar och flickor utnyttjar fältenhetens resurser. 4.7 Utvärderingar av verksamheten Fältenheten har som målsättning att alla elever ska känna till att enheten existerar och vad den gör. Detta uppnås genom att man i åk 7 gör besök i samtliga klasser och presenterar sig och verksamheten. Man har hitintills inte gjort några brukarenkäter eller undersökningar om vad de som kommer i kontakt med fältenheten anser om verksamheten. Man får dock mycket positiv respons bland de ungdomar man möter. En annan indikator på ungdomarnas nöjdhet är att det är väldigt ovanligt att någon väljer att avbryta påbörjad grupp- eller individkontakt. Enheten får snarare önskemål om att utöka antalet träffar till fler än vad som från början var planerat. Som bakgrund till avsaknade av utvärdering kan nämnas att den uppsökande verksamheten baserar sig på spontana möten och därmed är svårt att utvärdera. Fältenheten diskuterar och överväger olika metoder för att utvärdera sin verksamhet. Vid ev kommande utvärderingar avser man att utforma dessa på ett sätt så att det går att särskilja pojkar och flickors svar. Genom detta tillvägagångssätt säkerställs att man uppfyller båda gruppernas behov och önskemål.

39 7 (8) DNR:KS/212: Könsuppdelad statistik Fältenheten för ingen dokumentation kring enskilda ungdomar, men har en enkel logg där man noterar antal grupp- och individkontakter. Ur loggen kan man urskilja om kontakterna avser pojkar eller flickor. För den uppsökande verksamheten saknas underlag om antal samtal/kontakter samt könsfördelning på dessa. I samtal med fältenhetens personal har det framkommit att man reflekterar mycket över pojkar och flickors roller, mönster och kontakterna man har med de båda grupperna. Man ser könsuppdelad statistik som ett redskap för att kunna analysera verksamheten för att kunna tillgodose både pojkar och flickors behov. 5. Slutsatser Det finns tydliga mönster i på vilket sätt pojkar och flickor kommer i kontakt med fältenheten. Majoriteten av de ungdomar som fältenheten möter i den uppsökande verksamheten är pojkar. Pga att kontakterna sker spontant och inte dokumenteras finns inga exakta siffror på hur stor andelen är, en uppskattning från fältenheten är dock 7%. En förklaring till den höga andelen pojkar som kommer i kontakt med den uppsökande verksamheten är att pojkar i högre utsträckning än flickor vistas på fritidsgårdar, i centrum osv. Majoriteten av de ungdomar, 8%, som deltagit i gruppverksamheten under 213 var flickor. Av de ungdomar som deltog i individkontakter under 213 var 45% pojkar och 55% flickor. En anledning till denna bild kan vara att gruppen flickor i allmänhet har lättare att samtala och söka hjälp än gruppen pojkar. En annan anledning kan vara att flickor i högre utsträckning än pojkar blir aktualiserade för grupp/individkontakt av skolornas elevhälsopersonal. Ytterligare förklaringsmodeller kan vara personalgruppens sammansättning eller att pojkarna har andra arenor där de blir sedda och får stöd, exempelvis fritidsgårdar eller föreningslivet. Sammanfattningsvis kan sägas att pojkar och flickor kommer i kontakt med fältenhetens verksamhet på olika sätt. Det finns tydliga skillnader i de mönster som pojkar respektive flickor uppvisar i sina kontakter med enheten. Varken den uppsökande verksamheten eller gruppkontakter faller som enskild verksamhet inom den ram som brukar betraktas som jämställd (4%-6%). Individkontakterna har däremot en jämnare fördelning med 45 % pojkar och 55% flickor. Den sammantagna bilden av samtliga delverksamheter (individ- gruppkontakter samt uppsökande verksamhet) visar att 58% av fältenhetens resurser går till gruppen pojkar och 42% går till gruppen flickor. Detta anses som helhet vara en jämställd fördelning av resurserna. Avslutningsvis är det viktigt att poängtera att fältenheten arbetar aktivt med att nå ut till både pojkar och flickor och reflekterar mycket över de könsroller och mönster man möter. Inom ramen för verksamheten finns inga krav på journalföring eller dokumentation av kontakter med ungdomar, men man har ändå använt sig av könsuppdelad statistik som ett verktyg för planering, utvärdering och utveckling av främst individoch gruppkontakter.

40 8 (8) DNR:KS/212:98 6. Källor SKL (21) Program för hållbar jämställdhet -Kultur och fritid i Botkyrka kommun Samtal med fältsekreterare Joakim Berganäs, Linda Johansson, Cecilia Johansson samt sektionschef Anna Svensson. Budget, styrkort och verksamhetsplan Strategisk plan Uddevalla kommun Fältenhetens hemsida ,

41 1 (5) DNR: HANDLÄGGARE Utredare Nina Bergman Jämställdhetskartläggning av socialnämndens budget -anhörigcentralen Sammanfattning Anhörigcentralen riktar i första hand sin verksamhet mot de anhöriga som ger kontinuerlig hjälp till en närstående i ordinärt boende. Inom dagverksamheten är upp till 9 % av deltagarna män. Detta innebär att det till stor del är de vårdande kvinnorna som får avlastning genom denna verksamhet. Vidare erbjuder man via sitt månadsprogram en rad olika aktiviteter av skiftande karaktär. Majoriteten av deltagarna, ca 8%, är enligt personalens skattning kvinnor. Anhörigcentralen erbjuder även bokade samtal. I gruppen äldre är det främst kvinnor som har utnyttjat denna möjlighet under 213. Bland yngre kommer ofta både mannen och kvinnan på samtal, även om personalen ofta uppfattar kvinnan som den drivande. Det är förbjudet att journalföra de personer som söker stöd via anhörigcentralen. Som en följd av detta saknas könsuppdelad individbaserad data varvid det är svårt att fastställa en exakt fördelning av resurserna. Enligt personalens uppfattning nyttjas anhörigcentralen till största delen av kvinnor som därmed får en majoritet av resurserna 1. Bakgrund I strategisk plan framkommer av uppdrag 47 att jämställdhetsintegrerade budgetar, verksamhetsplaner och årsredovisningar ska successivt införas. Jämställdhetsmål förekommer i vissa fall även på nämndnivå. Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi för att införliva ett jämställdhetsperspektiv inom alla verksamhetsområden och på alla samhällsnivåer. Jämställdhetsperspektivet bör finnas med som en naturlig del i allt arbete. SKL beskriver arbetet med jämställdhetsintegrerade budgetar som en strategi för att synliggöra hur offentliga verksamheter och resurser når ut till kvinnor och män samt hur dessa möter kvinnor och mäns preferenser och prioriteringar. Vidare tydliggörs om den aktuella fördelningen stödjer

42 DNR: utvecklingen mot ett jämställt samhälle 1. Detta innebär med andra ord att man belyser hur den ekonomiska politiken påverkar kvinnor och män genom att utgå från könsuppdelad statistik, analysera skillnader och ev. åtgärda och resursfördela utifrån behov. 2. Syfte och frågeställningar Kommunledningskontoret har fått i uppdrag att kartlägga samtliga nämnder ur ett jämställdhetsperspektiv. Varje nämnd kommer få ta del av sina resultat och efter detta kommer en samlad redovisning att ske till kommundirektörens ledningsgrupp och kommunstyrelsen. Nämnderna bör med kartläggningen som underlag ta ställning till om man anser att resursfördelningen är jämställd och om ev. omfördelning bör ske. Genom att kartlägga hela eller mest relevanta delar av nämnden ur ett jämställdhetsperspektiv förväntas följande framkomma. - vilka jämställdhetsmål nämnden antagit - hur resurserna fördelas mellan män och kvinnor - hur uppföljning har gjorts av resultat och effekter utifrån måluppfyllelse och resursfördelning. Målet är att kartläggningen ska ge en bild av hur kvinnor respektive män nyttjar nämndens verksamheter och hur nämndens resurser fördelas mellan könen. 3. Tillvägagångssätt I samråd med socialtjänstens ledning har beslut fattats om att kartlägga anhörigcentralens budget ur ett jämställdhetsperspektiv. Till grund för kartläggningen ligger styrdokument på kommunövergripanderespektive nämndnivå, budget, bokslut, information och statistik från verksamhetssystem, styr- och ledningssystem samt uppföljningar. Utöver detta har intervju med personal på anhörigcentralen genomförts. 4. Resultat 4.1 Anhörigcentralen Anhörigcentralen vänder sig till personer som ger kontinuerlig hjälp till närstående som har en funktionsnedsättning, är långvarigt sjuk eller äldre. Det kan vara en familjemedlem eller släkting men också en god vän eller granne. Anhörigcentralen erbjuder råd och stöd och det finns genom gruppaktiviteter möjlighet att träffa andra i likande situation. Anhörigcentralen erbjuder även bla. föreläsningar/utbildningar och friskvårdsaktiviteter. Man samverkar med bla föreningar, kyrkor organisationer, studieförbund och andra frivilliga. Anhörigcentralen är belägen i fräscha lokaler på Rosenhäll. 1 SKL, (213), Jämställdhetsintegrerad budgetprocess i kommuner och landsting

43 DNR: 4.2 Jämställdhetsintegrering Av uppdrag 47 i strategisk plan framkommer att jämställdhetsintegrerade budgetar, verksamhetsplaner och årsredovisningar succesivt ska införas. Kartläggningen kan ses som ett verktyg och markör för hittills uppnådda resultat i detta arbete. Socialnämnden har inte fattat beslut om några specifika jämställdhetsmål kopplade till anhörigcentralen. 4.3 Anhörigcentralens verksamhet Anhörigcentralen riktar i första hand sin verksamhet mot de anhöriga som ger kontinuerlig hjälp till en närstående i ordinarie boende. Anhörigcentralen finns varken skyldighet eller rättighet till dokumentation och registrering. För gruppen äldre erbjuder man dagverksamhet för närstående (den person som vårdas) vid två tillfällen á 2,5 tim per vecka. Dagverksamheten innebär en avlastning för den anhöriga som vårdar. Majoriteten av besökarna, uppåt 9%, på dagverksamheten är män. I den äldre åldersgruppen är det i första hand makar som vårdar varandra. Eftersom majoriteten av de som besöker dagverksamheten är män är det i första hand vårdande kvinnor som får avlastning genom anhörigcentralens dagverksamhet. Anhörigcentralen har ett månadsprogram med de aktiviteter som för tillfället är aktuella. En rad olika aktiviteter erbjuds, exempelvis luncher med underhållning, utflykter, filmvisning, fikastunder, julmarknad, div. hantverk, kultur, sång och musik i olika former, fester, massage, solrum och andra former av friskvårdsaktiviteter. Vissa av aktiviteterna är kostnadsfria medan andra medför en avgift. Det finns inga uppgifter om hur många kvinnor respektive män som deltagit i olika aktiviteter under året. En uppskattning från personalens sida är dock att ca 8% av de som deltar i olika aktiviteter som erbjuds i månadsprogrammet är kvinnor. De aktiviteter som bryter den kvinnliga dominansen är körsång där det är vanligare med män och stickkafé/lappa och laga-träffar som man bedömer har en relativt jämn könsfördelning. Man erbjuder även studiecirklar och utbildningar för anhöriga på olika teman, en uppskattning från personalen är att 8-9% av deltagarna är kvinnor. Vid de föreläsningar som ägt rum av olika slag varierar könsfördelningen på 4% män och 6% kvinnor. För att locka en större andel män har man försökt att erbjuda särskilda herrgrupper. Intresset för detta har dock varit svagt och de män som finner sin väg till verksamheten ser enligt personalen inget behov av särskilda grupper eller aktiviterer riktade till enbart män. Personalen betonar dock att man strävar efter att vara lyhörd och förhör sig regelbundet om vilka önskemål som finns. Anhörigcentralen erbjuder enskilda samtal för anhöriga till både äldre och yngre. I gruppen äldre anhöriga har de flesta bokade samtal skett med kvinnliga anhöriga. Samtal kan även ske spontant och via telefon. Även vid denna typ av samtal dominerar kvinnorna. Gällande de samtal som erbjuds yngre anhöriga är könsfördelningen jämnare. I gruppen yngre anhöriga är den närstående ofta ett barn eller ungdom och det är då vanligare att båda föräldrarna deltar i samtalet. Personalens uppfattning är dock att det ofta är kvinnan som initierar och driver kontakten. Det förekommer dock ett antal män i denna grupp. Anhörigcentralen har erbjudit särskilda pappa-grupper för anhöriga till yngre närstående. Intresset för denna typ av grupper har dock varit svagt och någon grupp har ännu inte kommit till stånd.

44 DNR: Anhörigcentralen publicerar information på sin hemsida och finns även tillgängliga på facebook. Kontakten med anhörigcentralen initieras oftast via socialtjänstens verksamhet och via samverkanpartners och organisationer. Viss annonsering förkommer via lokala medier. Tidigare har anhörigcentralen annonserat i tidningen om sin verksamhet, men detta har nyligen upphört. Information sprids via broschyrer och programblad som är utplacerade på strategiska platser och via hemsidan på internet. Man har även spridit information om verksamheten genom att delta på mässor av olika slag. Personalen upplever att det finns ett ökat intresse för anhörigstöd och att efterfrågan ökar alltmer. Personalen på anhörigcentralen kan se tänkbara anledningar till att kvinnor är kraftigt representerade i verksamheten. En faktor som man tror påverkar är att kvinnor generellt sett har lättare än män att söka hjälp och samtala om svåra saker. Detta kan vara särskilt tydligt i gruppen äldre. Gränserna för vad som brukar betecknas som statistisk jämställdhet är en fördelning mellan könen inom gränserna 4%-6%. 2 Detta innebär att gruppen kvinnor uppgår till min 4% och män till max 6% eller vice versa. Till stor del saknas könsuppdelad statistik inom anhörigcentralens verksamhet, varvid det är svårt att fastställa en exakt fördelning av resurserna. Enligt personalens uppfattning nyttjas anhörigcentralen till absolut största delen av kvinnor som därmed får en majoritet av resurserna. 5. Slutsatser Anhörigcentralen riktar i första hand sin verksamhet mot de anhöriga som ger kontinuerlig hjälp till en närstående i ordinärt boende. Inom stora delar av verksamheten saknas idag könsuppdelad statistik gällande antalet kvinnor och män. Detta gör att kartläggningen till stor del har basterats på personalens uppfattning om fördelningen av kvinnor och män bland deltagarna. Inom dagverksamheten är upp till 9 % av deltagarna män. Detta innebär att det till stor del är de vårdande kvinnorna som får avlastning genom denna verksamhet. Vidare erbjuder man via sitt månadsprogram en rad olika aktiviteter av skiftande karaktär. Majoriteten av deltagarna, ca 8%, är enligt personalens skattning kvinnor. Vidare erbjuder man bokade samtal. I gruppen äldre är det främst kvinnor som har utnyttjat denna möjlighet under 213. Bland yngre kommer ofta både mannen och kvinnan på samtal, även om personalen ofta uppfattar kvinnan som den drivande. Personalen strävar efter att vara lyhörda och tillgodose de anhörigas önskemål. Man har vid flertalet tillfällen hört sig för angående intresset för olika former av herrgrupper för att öka andelen män. Intresset har dock varit svagt. Det är förbjudet att journalföra de personer som söker stöd via anhörigcentralen. Som en följd av detta saknas könsuppdelad individbaserad data varvid det är svårt att fastställa en exakt fördelning av resurserna. Enligt personalens uppfattning nyttjas anhörigcentralen till största delen av kvinnor som därmed får en majoritet av resurserna. Arbetet med könsuppdelad statistik bedöms vara något som kan utvecklas och förhoppningsvis bli ett användbart verktyg för planering, utvärdering och uppföljning av verksamheten. 2 SKL (21) Program för hållbar jämställdhet -Kultur och fritid i Botkyrka kommun

45 DNR: 6. Källor Strategisk plan Uddevalla kommun Verksamhetsplan Utdrag från VUV-IT Årsredovisning Uddevalla kommun 212 Anhörigcentralens månadsprogram Gruppdiskussion med personal på anhörigcentralen

46 Protokoll Socialnämndens arbetsutskott SN Dnr 214/14 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare år 213 Sammanfattning Vårdgivaren har enligt 3 kap. patientsäkerhetslagen skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Av berättelsen skall det framgå hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits föregående kalenderår. Vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelse för Uddevalla kommun 213, daterad Sammanställning avvikelser inom hälso- och sjukvård 213, daterad Beslut Arbetsutskottet föreslår socialnämnden besluta att godkänna upprättad patientsäkerhetsberättelse. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

47 Tjänsteskrivelse Socialtjänsten 1(1) Dnr SN 214/14 Handläggare Utredare Marita Niemi Telefon Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare år 213 Sammanfattning Vårdgivaren har enligt patientsäkerhetslagen 21:659 kap 3, skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Av berättelsen skall det framgå hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits föregående kalenderår. Vilka åtgärder som vidtagit för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelse 213, Sammanställning av avvikelser inom Hälso- och sjukvård 213, Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna upprättad patientsäkerhetsberättelse Bo Lundgren Socialchef Marita Niemi Utredare Expediera till

48 Rapport 1 (14) Dnr: SN 214/14 Patientsäkerhetsberättelse för Uddevalla Kommun 213 Socialtjänsten Avdelningen för assistans och rehabilitering Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA Stadshuset, Varvsvägen fax E-post Socialtjänsten@uddevalla.se

49 2 (14) Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur för uppföljning/utvärdering... 4 Uppföljning genom egenkontroll... 4 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 5 Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Hälso-och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Övergripande mål och strategier för år

50 3 (14) Sammanfattning Under året har verksamheten fokuserat på systematiskt förbättringsarbete genom ökad användning av kvalitetsregister. Ökat patientsäkerheten genom att införa nya rutiner för avvikelsehantering, utveckling och förbättring av dokumentation. Ökat kunskap och kompetens kring förskrivning av medicintekniska produkter. Patientsäkerheten har följts upp genom att socialtjänsten har tagit del av nationella och lokala resultat vad gäller statistik, öppna jämförelser och dokumentation. Vårdskador har identifierats och åtgärdats i verksamheten och registrerats i dokumentationssystemet Procapita. En lex Maria anmälan är gjord. Utifrån kvalitetsledningssystemet har socialtjänsten påbörjat ett systematiskt förbättringsarbete avseende riskanalyser. Vid sammanställning av årets patientsäkerhetsberättelse har verksamheterna identifierat risker i verksamheten utifrån en upprättad riskanalysmall. Kompetensutveckling har skett under året genom fortlöpande utbildningar som bidragit till en god och säker vård. Övergripande mål och strategier Socialnämndens(vårdgivarens) mål är att arbeta med kvalitetsutveckling inom organisationen utifrån ett ständigt förbättringsarbete. Patientsäkerhetsarbetet innebär identifiering och bearbetning av kvalitetsbrister inom kommunal hälso-och sjukvård. Vårdgivaren ansvarar för att det finns ett ledningssystem för att fortlöpande och systematiskt förbättra och utveckla verksamheten. Detta skall framgå ur den årligen dokumenterade patientsäkerhetsberättelsen. Socialnämndens vision är Människan i centrum-livskvalité för alla. Kommunen har en gemensam värdegrund som beskrivs med orden, Öppenhet, Respekt och Professionalitet. Ett salutogent, hälsofrämjande och rehabiliterande arbetssätt med den enskildes behov och delaktighet i centrum präglar verksamheten. Vårdskador och andra avvikelser skall uppmärksammas, förebyggas och minskas. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Ansvaret för patientsäkerhetsarbetet har ytterst socialnämnden. De fastställer mål och strategier för det systematiska patientsäkerhetsarbetet samt för att kontinuerligt följa upp arbetet. Verksamhetschef(socialchef) har

51 4 (14) det samlade ledningsansvaret enligt hälso-och sjukvårdslagen för att en god och patientsäker vård bedrivs. MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska), ansvarar för att utveckla, följa upp, bedöma, analysera kvalité och säkerhet inom den kommunala hälso-och sjukvården ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Avdelningschef och enhetschef ansvarar för att verksamheten följer de givna rutiner och riktlinjer gällande patientsäkerheten. Hälso-och sjukvårdspersonal är enligt patientsäkerhetslagen skyldiga att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen skall rapportera risker för vårdskador samt händelser som medfört eller kunnat medföra en vårdskada. Struktur för uppföljning/utvärdering Kvalitetsledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete är under framtagning och skall implementeras i verksamheterna under 214. EKSU(Enheten för kvalitetsäkring och utveckling) har haft i uppdrag av socialnämnden att kvalitetsäkra verksamheten. EKSU har tagit fram ett självskattningsinstrument, kvalitetskompassen, för att mäta kvalité utifrån indikatorer i socialnämndens måldokument. Kvalitetsäkringen avser såväl verksamhet i kommunal regi och den som bedrivs på entreprenad. Alla medarbetare skall ha kunskap om de rutiner för rapportering av avvikelser som rör patientsäkerhet. Avvikelser rörande läkemedel, trycksår, fall, medicintekniska produkter och övrigt registreras i dokumentationssystemet Procapita. Alla avvikelser har gått till enhetschef för kännedom och planering av åtgärder. Det har skett en regelbunden genomgång av registrerade avvikelser i dokumentationssystemet Procapita. Avvikelser av allvarlig karaktär har uppmärksammats och kontakt har tagits med MAS för vidare utredning och eventuell åtgärd. Sammanställning av avvikelser som läkemedel, trycksår, medicintekniska produkter och fall sker varje år. Genomgång av händelser avseende patientsäkerhet sker regelbundet på arbetsplatsträffar i verksamheterna. Årlig sammanställning av allvarliga händelser redovisas i socialnämnden. Uppföljning genom egenkontroll Socialtjänsten tar del av nationella och lokala resultat vad gäller statistik, öppna jämförelser, dokumentation, bemötande, trygghet, tillgänglighet och information. Teamsamverkan och riskbedömningar enligt Senior Alert har fortsatt på

52 5 (14) särskilt boende för äldre. Enheten för kvalitetsäkring och utveckling, EKSU har gjort kvalitetsgranskning inom privat och egen regi utifrån kvalitetskompassen och besök i verksamheten. Hygienrond har skett av verksamheterna på särskilt boende för äldre. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Avvikelsehantering Kvalitetsarbetet som bedrivits Hälso-och sjukvårdspersonal är enligt patientsäkerhetslagen skyldiga att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen har rapporterat risker för vårdskador samt händelser som medfört eller kunnat medföra en vårdskada. Åtgärder som ökat patientssäkerheten Under 213 har en ny rutin för avvikelsehantering inom hälso- och sjukvård testats i fyra verksamheter. Den nya rutinen tydliggör ansvarsfördelning samt ger mer fokus på analys, åtgärder och uppföljning av händelser i verksamheten. Avvikelser och händelser som sker i verksamheten skall användas som en del i det systematiska förbättringsarbetet. Den nya rutinen implementeras i alla socialtjänstens verksamhetsdelar under 214. Resultat Läkemedelsavvikelser Totalt har 521 läkemedelshändelser registrerats i verksamhetssystemet Procapita. 57 % av händelserna har skett på särskilt boende för äldre, 31 % i hemvården. Analys; antalet händelser har ökat sedan 212. En trolig orsak kan vara att läkemedelshantering har varit osäkert i och med att ny dosexpedition av läkemedel har skett av ny läkemedelsleverantör. Medvetenheten i att rapportera negativa händelser har därmed ökat. Avvikelser Apotekstjänst Upphandling av dostjänst i öppen vård. Under de senare åren har apoteksmarknaden omreglerats. Det gäller öppenvårdsapotek, läkemedelsförsörjning till vården och nu senast dosexpediering i öppenvården. Västra Götalandsregionen har efter upphandling tecknat avtal med Apotekstjänst AB som kom att vara regionens nya leverantör av dosexpedition av läkemedel inom öppenvården. Det nya avtalet startade 15 maj 213 (till och med 14 maj 215) och tog

53 6 (14) över alla leveranser av dospåsar och originalförpackningar. Från början skulle priset för leverans till överenskomna avhämtningsställen, per patient och dag vara 1,74 kr/dygn efter 5 månader förändrades kostnaden till 2,74. Tidigare ägde Apoteket AB hela kedjan från beställning till leverans. Idag görs beställning i Pascal = databas för ett ordinationsverktyg och den informationen hamnar hos Apotekets service AB:s databas och därifrån får Apotekstjänst AB information om vad som ska levereras. Apotekstjänst AB har inte kunnat hålla avtalet avseende leverans av originalförpackningar. Med anledning av det har handlingsplan upprättats i kommunen så att det kan ske en säker läkemedelsleverans till patienterna. Ny upphandling Ny upphandling har startat där 5 Masar och representant från VästKom är delaktiga i kravframställan, vilket förväntas bli en mer strukturerad och riktig kravspecifikation än tidigare. Extra tidsåtgång för verksamheterna 233 avvikelser har inkommit till MAS. 2 avvikelser avser ett helt boende som räknats som en avvikelse, enligt Apotekstjänst ska en avvikelse gälla för varje patient. 2x3 = = 833. Sjuksköterskorna har inte skrivit avvikelser på alla händelser, på grund av tidsbrist. Omräknat i ungefärlig tidsåtgång avseende dessa 833 avvikelser är cirka 165 timmar x 28: - = 462 :- mellan juni 213 till och med 31 december 213. Varje avvikelse har genererat en tidsåtgång på cirka två timmar. Fallavvikelser Totalt registrerades 1528 stycken fall i verksamhetssystemet Procapita. 8% av de registrerade fallen sker på särskilt boende för äldre. Analys; Antalet fallavvikelser har ökat sedan 212. I och med arbetet med Senior alert har en ökad medvetenhet skett i att rapportera fall. Mer information kring fallskador finns under kvalitetsregister Senior alert. Tryckskada 4 tryckskador är rapporterade i verksamhetsystemet Procapita. Två äldreboenden, Kilbäcken och Österängen har deltagit i en nationell punktprevalensmätning kring trycksår och fall. Sju stycken trycksår identifierades på dessa boenden fördelat på tre personer. Verksamheten tar del av resultatet för att använda som en del av förbättringsarbetet. Vårdkedja/Klara systemet

54 7 (14) I samarbete med NU-sjukvården och övrig slutenvård rapporteras brister vid vårdövergångar enligt fastställd rutin. 37 vårdkedjeavvikelser har skickats från kommun till sjukhus, 17 vårdkedjeavvikelser har skickats till kommun från sjukhus, 2 från kommun till Primärvård och till kommun från Primärvård. 14 vårdkedjeavvikelser från Trygg Hemgång har skickats från kommun till sjukhus. vårdkedjeavvikelser har skickats till Trygg hemgång från sjukhus. Orsak; 1) Preliminär läkarepikris saknas efter en vecka 2) Läkemedelslista stämmer inte 3) Dålig följsamhet till gemensam rutin 4) Informationsbrist om patientens tillstånd 5) Bristande ordinationer 6) Kommunikationsbrist 7) Informationsbrist ofullständig information 8) Felaktig information om medicinsk behandling 9) Omvårdnad 1) Hjälpmedel Analys Samverkan sker i stor utsträckning på en strategisk nivå. Riktlinjer tas fram gemensamt som ska implementeras i verksamheterna. Alla verksamheter nås inte alltid av dessa riktlinjer. Åtgärder Samverkansgrupp är påbörjad med representanter från verksamheterna som ser över samverkansformer och rutiner utifrån riktlinjerna för att öka patientsäkerheten vid byte av vårdform. Patientnämnden Inga avvikelser gällande vård och behandling under 213. Lex Maria En lex Maria anmälan är gjord under 213. Klagomål av vården som inkommit till IVO Fem klagomål från närstående har inkommit till IVO som socialtjänsten har besvarat. Klagomålen har bestått av bristande information i vårdkedjan, bristande läkemedelsordination och sårbehandling, upprepade fallincidenter hos en patient.

55 8 (14) Analys; Utifrån klagomålens karaktär ses en tydlig brist i information och kommunikation med närstående i patientens vård och behandling. Fortsatt arbete; teamarbete där patient är delaktig och även närstående efter samtycke från patient. Sammanställning av avvikelser inom hälso-och sjukvård finns i bilaga1. Kvalitetsregister Senior alert Kvalitetsarbetet som bedrivits Arbetet med implementering av kvalitetstregister Senior alert har fortsatt under 213 och flertalet äldreboenden har börjat använda arbetssättet. Senior alert innebär att verksamheten systematiskt arbetar med att förebygga vårdskador. Genom att regelbundet göra riskbedömningar identifieras patienter i riskzonen för undernäring, trycksår, bristande munhälsa och för fall. Arbetssättet innebär även att planera åtgärder för patienter i riskzonen och följa upp dessa åtgärder. Resultat Senior alert har stärkt det tvärprofessionella arbetet och bidragit till utveckling av patientsäkerheten i verksamheten. Antalet riskbedömningar har ökat från 87 bedömningar 212 till 394 bedömningar under 213. Av dessa riskbedömningar konstaterades det att i 84 % (329) fanns risk för fall, i 35 % (136) fanns risk för trycksår och i 58 % (228) konstaterades risk för undernäring. Varje patient har riskbedömts utifrån alla tre riskområden och kan ha riskbedömts vid fler än ett tillfälle per år. 38 % av de riskbedömningar där det förelåg risk för fall planerades en förebyggande åtgärd. 5 % av de riskbedömningar där det förelåg risk för trycksår planerades en förebyggande åtgärd. 46 % av de riskbedömningar där det förelåg risk för undernäring planerades en förebyggande åtgärd. De fem vanligaste åtgärderna vid risk för fall har varit, larm/extra tillsyn, assistans vid personlig vård, läkemedelsgenomgång, stöd vid personlig vård och assistans vid förflyttning. De fem vanligaste åtgärderna vid risk för trycksår har varit, minska nattfastan, mellanmål, bedömning av huden en gång per dag eller oftare, hudvård och bruk av tryckutjämnande underlag.

56 9 (14) De fem vanligaste åtgärderna vid risk för undernäring har varit vägning minst 1 gång var tredje månad, minska nattfastan, mellanmål, assistans vid munvård och läkemedelsgenomgång. Analys Antalet åtgärdsplaner har minskat från år 212 Medvetenheten och kunskapen att utföra riskbedömningar efter samtycke från patienten har ökat under 213. Det saknas upprättade vårdplaner med åtgärdsförslag och uppföljning av insatserna. Fortsatt arbetet Fokus på det fortsatta patientsäkerhetsarbetet under 214 kommer att ske med fortsatt utveckling av det vårdpreventiva arbetssättet. Fallprevention Arbete som bedrivits I samband med det systematiska arbetsmiljöarbetet går verksamheterna igenom en checklista rörande äldresäkerhet och fallprevention. Palliativ vård Arbete som bedrivits För att förbättra omhändertagandet i livets slutskede registrerar socialtjänsten i Svenska Palliativregistret. Medverkan i kvalitetsregistret har bidragit till förbättringsåtgärder för patienter och en tydlig struktur för hur vård i slut ska utföras. Palliativa enheten lades ner 213 på grund av besparing. Konsekvens Kompetens i vård i livet slut är inte längre samlad och i och med det är förbättringsarbetet svårare att bedriva. Kontinuiteten vid vård i livets slut har minskat avseende läkar- sjuksköterske- och omvårdnadspersonalskontakter. Åtgärder som ökat patientsäkerheten Socialtjänsten har uppmärksammat munhälsan hos patienter i vård i livets slut genom att förbättra rutinerna. Enheterna har infört munvårdsbrickor. Bedömning av munstatus enligt ROAG har registrats i Palliativregistret. Utifrån ROAG bedömningsinstrument har åtgärder och behandlingar vidtagits och därmed har patienters munhälsa förbättrats. Samarbetet med Svenska kyrkan, Kyrka/Vård har fortsatt under 213. Dokumentation och vårdplaner enligt LCP (Liverpool care path way= vägledning för vård av döende - tvärprofessionellt) påbörjades 212 och är under fortsatt utveckling. LCP är ett styrdokument som kan ses som en struktur eller standardvårdplan för kvalitetssäkring av vården av döende.

57 1 (14) Resultat Samverkan med diakon samordnande sjuksköterska, läkare och kurator har inneburit bättre förberedelse inför vård i livets slut. 53 % av alla dödsfall i Uddevalla som folkbokföringsort har registrerats i palliativ registret. Fortsatt arbetet Smärtlindring, lindring från ångest och eftersamtal är områden som ska förbättras under 214. Dokumentation Arbete som bedrivits Utveckling av dokumentationen är ett ständigt pågående arbete och utvecklingsområde. Kvalitetsförbättringar sker kontinuerligt genom att säkerställa dokumentationen ur ett patientsäkerhetsperspektiv Åtgärder som ökat patientsäkerheten Översyn av användarnas behörigheter i verksamhetsprogrammet Procapita för att uppfylla lagkrav. Arbetet fortgår under 214. SoL dokumentation för vårdpersonal i verksamhetsprogram har startats upp under 213 på alla särskilda boenden för äldre och inom alla verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Under 214 ska rutiner tas fram för kontroll av logg till patientjournal. Projekt Life Care är ett program och applikation där omvårdnadspersonal dokumenterar i mobiltelefonen. Att- göra- listan /aktivitetslista upprättades under 213. Det är en lista där alla insatser hos patienterna dokumenteras elektroniskt i dokumentationssystemet Procapita av legitimerad personal. Resultat Det finns påtalade brister och risker som uppmärksammats i det verksamhetssystem socialtjänsten har idag, Procapita och i den klassificering som används i patientjournal, ICF, (International Classification of Functioning, Disability and Health). Att- göra- listan ökar patientsäkerheten genom att insatser inte glöms bort och att sjuksköterskorna kan hjälpa varandra över gränserna. Rapport- inventering HSL dokumentation Många åtgärder har bedrivits för att öka patientsäkerheten vid dokumentation. ICF är ett nytt sätt att dokumentera på. Utifrån den omvärldsbevakning som MAS gjort visar det sig att Uddevalla kommun har kommit långt med att utveckla ICF dokumentationen.

58 11 (14) Fortsatt arbetet Förbättringsområde avseende dokumentation i patientjournal är att upprätta vårdplaner. Kompetensutveckling kommer att ske under 214. Kompetensutveckling Arbete som bedrivits Socialtjänsten har årligen återkommande utbildningar för att säkerställa patientsäkerheten. Introduktionsutbildning för nyanställd omvårdnadpersonal Delegeringar. Delegeringsutbildningen gällande läkemedel, insulin, sond, kateter, såromläggning, sker för både nyanställd och ordinarie personal inom kommunal och privat regi. Arbetsteknik. Personal som arbetar med förflyttningar ska genomgå utbildning i förflyttningsteknik. Grundläggande förskrivarutbildning. Förskrivare av personliga hjälpmedel skall gå en grundläggande förskrivarutbildning. Under 213 gavs utbildning till sjuksköterskor att förskriva antidecubitus madrasser och inkontinenshjälpmedel. Utbildningssatsning för legitimerad personal har skett avseende handledarutbildning, diabetesutbildning, medicintekniska produkter, nutrition, läkemedel och äldre, palliativ vård, kognitiv rehabilitering, förflyttning, sittanpassning samt organisation och ledarskap Utbildningssatsning för omvårdnadspersonal har skett avseende processhandledarutbildning, reflektionshandledare, salutogen medarbetarskaps utbildning, Utbildningssatsning för personal inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning har skett avseende bastubildning och specifika utbildningar. Utbildningssatsning för personlig assistans har skett avseende, MS föreläsning, utbildning i vägledande samspel, ökad kunskap om uppdraget, stroke föreläsning samt teknik för aktivitet och upplevelse Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsgångar har skett enligt Krav och Kvalitetsbokens rutin. En

59 12 (14) utbildning kring läkemedel och äldre har skett för sjuksköterskor. Med syfte att kvalitetsäkra läkemedelsgenomgångar. Analys; Strukturerade läkemedelsgenomgångar i samverkan med primärvården är ett stort förbättringsområde. Vårdhygien Arbete som bedrivits Vikten av vårdhygien och basala hygienrutiner diskuteras i verksamheterna på arbetsplatsträffarna. Under 213 finns inga inrapporterade hygienrelaterade infektioner. Under hygiensjuksköterskas och MAS ledning har inga hygienronder genomförts 213. Verksamheterna på särskilt boende för äldre har själva genomfört hygienronder. Åtgärder för att öka patientsäkerhet Följsamhet till basala hygienrutiner har skett genom hygienronder, självskattnings instrument, diskussioner på APT(arbetsplatsträffar) och att hygienombud fortlöpande utbildats av hygiensjuksköterska. Utifrån hygienrondernas resultat har arbetsmaterial köpts in så att personal lättare kan följa de basala hygienrutinerna. Resultat Medvetenheten och följsamheten bland all personal är stor avseende basala hygienrutiner. Fortsatt arbetet Under 214 ska ett projekt arrangeras avseende hygien av hygiensjuksköterskaför kommunal vård och omsorg i samverkan med MAS, hygiensjuksköterska i förskola, hygiensjuksköterska för primärvården. Medicintekniska produkter Arbete som bedrivits Systematiska besiktningar och kontroller har genomförts på kommunens medicintekniska utrustning/hjälpmedel enligt tillverkarnas anvisningar. Arbete har påbörjats med att se över behovet av grundutrustning på särskilda boenden, arbetet fortsätter under 214. Rehabilitering Arbete som bedrivits Påbörjat införande av rehabiliterings uppdrag i hemvården. För patienter som är inskrivna i hemsjukvården kan delegerad eller ordinerad specifik rehabiliteringsåtgärd utföras som rehabiliteringsuppdrag. Uppstart av metodutveckling på Rehabenheten 213. Resultat Tydligare ansvarsfördelning mellan SoL och HSL samt bättre uppföljning av mål med rehabiliteringen.

60 13 (14) Demensvård Arbete som bedrivits Socialtjänsten har bedrivit en kunskapsbaserad vård och omsorg för personer med demenssjukdom utifrån lokala riktlinjer som är framtagna för demensvård. Ett multiprofessionellt team, Minnesteamet har arbetat mot personer med minnesproblematik och kognitiv svikt. Teamet har samarbetat med primärvården. Åtgärder för att öka patientsäkerhet Minnesteamet är nedlagt men utifrån socialstyrelsen anvisningar sker en fortsättning i ordinarie verksamhet. Teamet har bytt namn till Demensteam. Fortsatt arbete, Demensteamet kommer under 214 fokusera mer kring demensvård inom kommunen. Samverkan för att förebygga vårdskador Samverkan sker genom Vårdsamverkan Fyrbodal i närsjukvårdsarbetet Uddevalla kommun och Orust kommun samt primärvård och NUsjukvården. Socialtjänsten har haft regelbundna möten med vårdcentralerna. MAS har deltagit i lokala och regionala nätverk för att delge och ta del av andras erfarenheter kring patientsäkerhet. Teamträffar och samordningsmöten hålls regelbundet i socialtjänstens verksamheter. Ökad samverkan mellan Primärvård och kommun har påbörjats och samverkansmöten kommer att ske minst en gång per år och vid behov. MAS är sammankallande. Riskanalys Enligt SOSFS 211:9 5 kap 1 ska vårdgivaren som bedriver socialtjänst eller verksamhet LSS bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Rutiner kommer att upprättas i kvalitetsledningssystemet och anpassas för verksamheterna. Arbete som bedrivits Vid sammanställning av årets patientsäkerhetsberättelse har verksamheterna identifierat risker i verksamheten utifrån en upprättad riskanalysmall. Fortsatt arbete; Rutiner kommer att framställas och implementeras under 214. Hälso-och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet All personal har en skyldighet att rapportera avvikelser enligt gällande rutin. Vid allvarlig händelse skall omedelbart kontakta tas med MAS.

61 14 (14) Omvårdnadspersonal som uppmärksammat händelsen eller bristen ansvarar för att patientet omhändertas på ett lämpligt sätt och att sjuksköterska kontaktas omgående. Sjuksköterskan tar vid behov kontakt med läkare för omedelbara åtgärder. Avvikelser redovisas på underlag för avvikelserapport, gällande läkemedel, fallskada och tryckskada av berörd personal och lämnas snarast till enhetschef för enheten. Därefter vidarebefordras avvikelserapporten till sjuksköterska för dokumentation. Allvarlig händelse som kan föranleda anmälan enligt lex Maria skall göras snarast till kommunens MAS. MAS svarar för utredning och eventuell anmälan till IVO (inspektionen för vård och omsorg). Klagomål och synpunkter kommer till verksamheterna via Uddevalla kommuns gemensamma rutin för säg vad du tycker synpunkter och klagomål. Synpunkterna och klagomål registreras och förvaltningen följer den rutin som gäller för hela Uddevalla kommunen. Övergripande mål och strategier för år 214 Förbättra det vårdpreventiva arbetssättet med hjälp av kvalitetsregister Införa nya rutiner för avvikelsehantering och riskanalys enligt hälsooch sjukvård, information och utbildning till berörd personal. Implementering av kvalitetsledningssystem enligt SOSFS 211:9 Införa en strukturerad kommunikationsmodell, SBAR (situation, bakgrund, aktuellt tillstånd och rekommendation) för bättre och säkrare kommunikation mellan vårdpersonal och legitimerad personal. En vägledning för att öka patientsäkerhet vid informationsöverföring. Att kvalitetsäkra rehabuppdrag från arbetsterapeut och sjukgymnast. Påbörja implementering av tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar. Bo Lundgren Förvaltningschef Socialtjänsten Doris Söderman Medicinskt ansvarig sjuksköterska Marita Niemi Utvecklare

62 Bilaga 1 Sammanställning avvikelser inom hälso- och sjukvård 213 Socialtjänsten Uddevalla kommun