Det svenska i Finland år 2030

Transkript

1 Det svenska i Finland år ett scenarioprojekt om svenskans framtid utgående från förändringen i vår omvärld

2 Målsättningen med de finlandssvenska scenarierna Hur ser finlandssvenskarnas framtid ut? Vilka är möjligheterna och hotbilderna på väg mot 2030? Identifiera de viktigaste omgivningsfaktorerna som kommer att påverka finlandssvenskheten, och konkretisera hur dessa faktorer kan påverka finlandssvenskheten samtidigt som de testas mot alternativa framtidsscenarier Enas om de viktigaste elementen för en framgångsrik finlandssvenskhet år 2030, och vilka är de nödvändiga etapperna man måste gå via för att nå detta tillstånd

3 Processen Samprojekt mellan Magma, Kommunförbundet och Svenska Kulturfonden med scenariometodik från konsultföretaget Synocus Initiera en öppen konstruktiv process för att skapa bättre förutsättningar för att stärka finlandssvenskheten i framtiden Skapa en mångsidigare dialog angående de finlandssvenska styrkorna och framgångsfaktorerna samt möjliga handlingsplaner inför framtiden Granska de senaste rönen om globalisering och regional konkurrenskraft samt vinna insikter om hur bygga framgång för finlandssvenskheten i den allt mera öppna globala världen Projektet startade i maj 2009 Omfattande enkät öppen för alla på Magmas webbsajt juni-december Utöver detta e-post intervjuer och personliga intervjuer Desk research; rapporter, undersökningar,... Scenarioprocessen september-november 2009, dvs. analys av materialet och uppbyggandet av framtidsscenarierna November-december 2009; sammanfattning och slutsatser Slutrapportering, 2 februari 2010

4 Hur scenarierna byggs upp

5 Hur ser framtiden ut? Det bästa sättet att spå framtiden på är att hitta på den själv Alan Kay

6 Scenarier definition och tillämpning Ett scenario är en tänkt utveckling av en händelsekedja som sträcker sig in i framtiden. En bärande idé är att söka frigöra berättelsen från dagens uppfattningar. I samband med scenarioarbeten arbetas flera olika scenarier fram genom att låta olika påverkande faktorer (drivkrafter) utvecklas på olika sätt. Varje scenario ges ett namn som sedan bär med sig en betydelse av den diskussion som låg till grund för skapandet av just det scenariot. Bygger på faktainsamling, insatser från många inblandade och en kreativ process Scenarieplanering lanserades på 1950-talet av Herman Kahn i samband med framtidsstudier. Shell var en banbrytare, likaså Romklubben Tillämpas i olika varianter av företag, försvaret, kommuner, nationalstater, EU, klimatpolitiken Prognoser och trendbeskrivningar förutsätter mer stabila mönster, scenarioplaneringen utgår från att trenden/stabiliteten kan avbrytas av mer kaotiska skeenden (såsom Berlinmurens fall) Viktigt är att inte se scenarierna som prognoser utan som referenspunkter för att möjliggöra en initierad tolkning av omvärlden, samt snabbt kunna se verklighetsförändringar och därifrån gå från tolkning till handling. Scenarier används för att skapa underlag för bättre beslutsfattning beträffande kommande strategier.

7 Scenarier varför? Scenarioplanering används när den egna verksamheten företaget, kommunen, organisationen är starkt beroende av faktorer man själv inte har kontroll över. Också en språkminoritet är beroende av yttre faktorer som inte alls eller bara delvis kan styras. Utvecklingen kan inte styras, men de olika framtidsbilderna gör det lättare att hantera osäkerheten. Scenarierna bildar underlag för utvecklingen av en strategi som kan fungera i olika situationer. Strategin utgår från att det finns vissa gemensamma mål och värderingar. Sådana finns i ett företag, i en nation, inom försvaret. Men finns de inom en folkgrupp, en språkminoritet?

8 Processens struktur 2030 Scenarie A Alternativa framtida scenarier Scenarie B Scenarie C Enstaka händelser ckenarie D Idag Genom vilka händelser uppnår vi en viss framtid? Vi jobbar från framtiden bakåt mot nutiden vi vet vilken framtiden är och ser bakåt (backcasting)

9 År 1989 såg världen helt annorlunda ut Internet och e-post fanns inte i sin nuvarande form, Google och Facebook existerade inte Mobiltelefoner kallades yuppienallar och fanns till för de utvalda få Berlinmuren delade fortfarande Europa Kina hade just börjat öppna sig för utländska investeringar Svaga signaler gav då som nu en vink om vad som komma skall

10 Utmaningar för det svenska i Finland Projektet identifierade sex delområden som alla inverkar på det svenska i Finland. Enkätfrågorna och intervjuerna behandlade dessa utmaningar från en nationell, europeisk och global utgångspunkt. De sex identifierade utmaningarna var: Politik Ekonomi Sociala frågor Teknologi Miljö Identitet

11 Politiska utmaningar: Då nationernas gränser suddas ut får säkert minoriteterna en större betydelse. Detta är en het fråga och EU tar ju inte direkt ställning till detta, men jag tror att vi är på väg i denna riktning. Det som verkar väcka uppmärksamhet inom EU just nu är att minoriteter ofta representerar framgångsrika och innovativa regioner i Europa. Detta kan också vara något som vi finlandssvenskar kunde dra nytta av. (Citat ur enkätsvar)

12 Ekonomiska utmaningar: Globaliseringen har varit positiv för finlandssvenskarna som individer. Vår läggning har gjort att vi varit snabba att se förändringar, och också utnyttja dessa till vår fördel. Det är ingen slump att Linus Torvalds och Mårten Mickos är portalfigurer inom den nya teknologin via Linux och MySQL. Beträffande landsbygdsnäringar kommer en betydande strukturomvandling att ske i Österbotten. Pälsdjursnäringen står inför stora utmaningar. Många företagare är nära pensionsåldern, och barnen är inte beredda att fortsätta. Det är generellt inte lätt att hitta nya enteprenörer inom de traditionella landsbygdsnäringarna. (Citat ur enkätsvar)

13 Sociala utmaningar: Nu då allt flere funktioner privatiseras så uppstår ett hot i och med att privata företag inte har några skylldigheter att erbjuda svenskspråkig service. Därför behövs en svenskspråkig vårdstrategi för social- och hälsovård. Viktigt för finlandssvenskheten är sammanhållning, tolerans, framåtanda och att det finns möjligheter för finlandssvenskar i alla åldrar att ta del av gemensamma svenska rum och då menar jag naturliga sådana som finns i skolor, studielivet, föreningar etc. Möjligheten att gå i skola och studera på svenska är också väldigt viktig, samt att ha bra möjligheter att skapa en svensk gemenskap också där man måste studera på finska. (Citat ur enkätsvar)

14 Teknologiska utmaningar: Jag vill poängtera forskningen, den är mycket viktig och det måste finnas svenskspråkiga också inom forskningen i framtiden. Det är väldigt viktigt att vi har en fungerande press, radio och TV. Det är ju denna infrastruktur som upprätthåller vår kultur. Idag har vi en finlandssvensk TV kanal FST, och det hade vi inte för tio år sedan. Det gnälls att den finlandssvenska biten är dyr, men det behövs en positiv diskriminering då man tänker på minoriteter. Vi måste själv vara aktiva och visa vår livskraft och det går inte av sig själv. (Citat ur enkätsvar)

15 Miljöutmaningar: Jag hoppas på vindkraftens utvecklande. Eftersom vindkraftverken placeras vid kusten berör de utan vidare oss finlandssvenskar. Östersjöns tillstånd. Av stor betydelse för finlandssvenskarna. Klimatuppvärmningen, nedsmutsningen av atmosfären. Byggande av flera kärnkraftverk med placering på orter med svensk befolkning. Slutförvaring och uranbrytning kan särskilt påverka finlandssvenskarna om det sker på svenska orter. (Citat ur enkätsvar)

16 Identitetsutmaningar: Finlandssvenskarna ska hänga med i utvecklingen, men inte bara med egna satsningar inom folkgruppen utan genom satsningar som också engagerar det finska Finland. Utan profilering blir vi osynliga. Att människor börjar våga använda svenska i samhället igen skulle leda till ett öppnare språkklimat och ett större intresse för att lära sig svenska. Lyft fram vad man tjänar på att prata svenska, marknadsför vår kultur! Ingen är intresseard av en gnällpelle, man vill höra positiva nyheter. Att få resten att förstå att finlandssvenskheten inte är en barlast utan en möjlighet. (Citat ur enkätsvar)

17 Det svenska språket har en framtid i Finland (Herberts 2009)

18 Paavo Lipponen om Finland och Svenskfinland

19 Finland har halkat efter på många punkter

20 Rekordupplåning i Europa, USA

21 Kinas inflytande ökar på alla områden

22 Några möjliga megatrender Klimatförändringen ge upphov till en internationell migrationsvåg Nya nationer börjar dominera världsekonomin efter finanskrisen Genom sammanslagningar förändras kommunkartan i vårt land Antalet invandrare passerar antalet finlandssvenskar Det åldrande samhället får försörjningsproblem

23 Det svenska i Finland år 2030 Över 300 deltagare i projekt Vision 2030 Digert bakgrundsmaterial om förändringen i samhället och världen Fyra scenariosessioner. Vid varje möte deltog en mångskiftande skara som skapade fyra scenarier Totalt över 300 svar Kvinnor 48 % Män 52 % Ålder ~ % 9 % 3 % 9 % 56 %

24 Navigatorn teknologioptimismen sätter sina spår

25 Navigatorn teknologioptimismen sätter sina spår Finland satsar kraftigt på forskning och utveckling. Aaltouniversitetet, strategiska kluster av spetskompetens, europeiska innovationsnätverk Genmanipulerade grödor ökar livsmedelsproduktionen hos oss Storebror vakar möjligt att kartlägga alla våra rörelser och förehavanden Människans umgänge sker alltmer i den virtuella världen. De flesta har vänner runt om i världen Norden välpositionerat med stora satsningar inom bioteknik och IT och föregångare inom välfärdstjänster. Vad kan detta betyda för det svenska i Finland?

26 Ekomosaiken miljömedvetenheten tar överhand

27 Ekomosaiken miljömedvetenheten tar överhand Bensindrivna bilar beskattas mycket hårt Lågenergihus och lågenergiproduktion prioriteras i skatteoch övrig politik EU-direktiv och internationella bestämmelser bestraffar energiintensiv produktion och livsstil Tillväxten miljödriven nya affärsmöjligheter Flygresandet begränsas, avståndens betydelse ökar åter Kärnkraften alltjämt i bruk, alternativa energikällor påverkar kustregionen Bysamhällen finns kvar, distansarbetet ökar Vad betyder detta för det svenska i Finland?

28 Smörgåsbordet det multikulturella inflytande ökar

29 Smörgåsbordet det multikulturella inflytande ökar Antalet invandrare ökar kraftigt. (I huvudstadsregionen blev antalet invandrare fler än antalet finlandssvenskar år 2005) Fattigdomen i världen koncentreras till Afrika. Livsmedels- och vattenbrist skapar migrationstryck Den ekonomiska tyngdpunkten har flyttat till BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina). Europa kämpar för framgång inom forskning, utveckling och design genom att betona människans kreativitet Finland, med en åldrande befolkning, tävlar med andra länder om att locka både hög- och lågutbildad arbetskraft Resursstarka individer kan ställa höga krav i arbetslivet och samhället. Klyftorna i samhället ökar Arbetslivet, kulturen, utbildningen är som ett smörgåsbord. Alla vill plocka de bästa bitarna Vad kan detta betyda för det svenska i Finland?

30 Reservatet skyddsinstinkten härskar

31 Reservatet skyddsinstinkten härskar Finanskrisen drar ut på tiden, tillväxten långsam, arbetslösheten ökar i västvärlden Många länder skyddar sig genom handelshinder och/eller politiska begränsningar (protektionism och/eller censur) Valutaunionen faller sönder då enskilda länder är konkursfärdiga, euron avskaffas. EU försvagas, nationalstaternas roll stärks. Finland blir mer beroende av Ryssland och Norden. Finlandisering version 2.0 Krisen tvingar fram stora nedskärningar inom skola och hälsovård När den ekonomiska krisen förlängs uppstår jakt på syndabockar Vad kan detta betyda för det svenska i Finland?

32 Vision Svenskan är en naturlig del av livet i Finland och berikar landet politiskt, kulturellt, ekonomiskt och socialt, en modell för integrering av andra språkgrupper i samhället 2. Finlandssvenskarna är föregångare och nytänkare, går i täten för reformer, beredda att kritiskt ompröva vedertagna lösningar 3. Svenskan är en tillgång i ett mångkulturellt Finland. För att lyckas krävs aktiviteter från minoritetens och majoritetens sida

33 Några steg på vägen mot Minoritet att räkna med 2. Svensk service över kommungränserna 3. Barnen förtjänar kvalitet 4. Nationell språkstrategi 5. Medierna utvecklar språket 6. Brobygge till Norden 7. Finlandssvensk innovationsstrategi 8. Invandring på svenska 9. Starka varumärken 10.Rätt att vara annorlunda, ingen tvångströja

34 Vad betyder finlandssvenskheten för dig? En glad och öppen syn på livet Vi är delaktiga i två olika språkkulturer Ingenting annat än bara språket Tolerans, nyfikenhet, öppenhet, humor Sorgligt att ha fötts i ett så fisförnämt och självgott folksläkte Ett band till Norden Öppenhet gentemot människor som tillhör andra grupper Familjeband och släktingar viktiga. Vi vilar gott i oss själva Traditioner: Lucia, svenska dagen, kräftskiva, snapsvisor Finlandssvenskar misstänksamma, avundsjuka på varann Durklang (Citat ur enkätsvar)

35 Vad betyder finlandssvenskheten för dig? Språket Att få vara fullvärdig finländare på svenska Att finnas till i ett ingenmansland där man inte riktigt känner sig hemma Lojalitet, företagsamhet, framåtanda, konservativt Betyder rätt lite. Personligen är jag en världsmedborgare och har aldrig ansett mig mer svensk än finsk än europeisk Kulturbygd: hur man bygger hus och håller trädgårdar Vi tar hand om varandra, håller tätt ihop och skapar värdefulla kontaktnätverk Det enda vi har gemensamt är att vi kan tala svenska Det finns ett slags värme och samhörighetskänsla hos oss (Citat ur enkätsvar)

36 Vad betyder finlandssvenskheten för dig? Jag känner mig inte som finlandssvensk utan som ålänning Gott humör har ett egenvärde. Frändskap med rikssvenskar Möjlighet att umgås på två språk Finlandssvenskheten är hela min kultur, mitt liv. Jag tänker på svenska, jag lever på svenska Det finns inte någon annan gemensam identitet än den språkliga. Olika regioner har olika intressen En kultur som lever mitt i en annan Rätt att få tala svenska och få betjäning på svenska Mitt hemland är Finland, mitt språk är svenska Finns övergripande värderingar som skulle vara gemensamma för oss alla? Nej! (Citat ur enkätsvar)

37 Finlandssvenskarna har ett identitetsproblem Kan man forma en vision som sträcker sig 20 år fram i tiden när uppfattningen om dagens gemensamma nämnare är diffus? Är de regionala skillnaderna så stora att svenskspråkiga har mer gemensamt med finskspråkiga i sin region än med de svenskspråkiga i gemen? I så fall är det bara språket som förenar. Eller är tron på det finlandssvenska vi en samlande faktor med positiva effekter som bidrar till att svenskspråkiga känner sig tryggare, lever längre och har tätare nätverk än majoritetsbefolkningen?

38 Det svenska i Finland 2030 Syftet med rapporten är att sporra till en fortsatt debatt. Vi hoppas att läsaren använder rapporten för att tänka vidare, dra nya slutsatser och bygga upp egna strategier som bidrar till att säkra svenskans fortlevnad i Finland. Vi behöver en atmosfär där vi registrerar det som sker i vår omvärld, själva tar initiativet och kommer med nya, positiva lösningsförslag. Genom lyskraftiga människor och tankeväckande fenomen förefaller minoriteten intressant också i majoritetens ögon. Det största hotet uppstår om vi inte är tillräckligt intressanta och viktiga för hela Finland.

39 Kansakunnan koekaniinit Helsingin Sanomat Magman ja Kuntaliiton projektin loppuraportissa on paljon opittavaa myös suomea äidinkielenään puhuville Ajatusmatkan lähestymistapa on oman arvon tunteva mutta avoin maailman muutokselle. Tällainen tarkastelutapa on jo itsessään innovaatio, joka kannattaisi ottaa laajemminkin käyttöön.

40 Rapportens uppgift är att uppmuntra läsaren (KP, Hbl)

41 Nej, nej. English? (Satakunnan Kansa, VN)

42 Hur mår svenskan i Finland 2030? (ÅU)

43 Rädda Svenskfinland (ÖT)

44 Skillnader mellan företagsvärld och språkminoritet Scenarioprocessen ursprungligen utvecklad för näringslivet Svårare att hitta gemensam nämnare och gemensamma värderingar i en minoritet Svårare att målstyra en minoritet, den låter sig inte styras Ett företag är hierarkiskt med en utsedd ledare medan minoriteter saknar en formell struktur

45 Slutrekommendationer Nationell språkstrategi för Finland som betonar språkens betydelse och tidigarelägger språkundervisningen Samordning av dagvård, hälsovård, äldreomsorg och utbildning för svenskspråkiga över kommungränserna En stärkt finlandssvensk innovationkultur som gör Svenskfinland intressant och livskraftigt

46 Projektet Styrgruppen: ordförande Kristina Wikberg (Finlands Kommunförbund), Veronica Granö-Suomalainen (Svenska Kulturfonden), Henrik Hultin (Synocus), Ulf Lindholm (Finlands Kommunförbund), Olav S. Melin (Tankesmedjan Magma), Björn Sundell (Tankesmedjan Magma), Björn Teir (Svenska Kulturfonden) och Johan Wallin (Synocus) Kristina Wikberg, tfn Björn Sundell, tfn Rapporten är tillgänglig via: