Bilaga 1 Fallbeskrivningar

Transkript

1 Bilaga 1 Fallbeskrivningar FALLBESKRIVNING 1. Låg beredskap för förändring Detta MI-samtal äger rum på en institution som tar emot klienter som tvångsvårdas enligt LVM 2. Klienten är en 40-årig man med blandmissbruk av alkohol och droger, han är arbetslös och lever ensam. Motståndet beror till stor del på de så kallade ramarna för mötet, det vill säga att klienten inte vill vara där och inte heller vill sluta med vare sig alkohol eller droger. Sättet på vilket klienten bemöts avgör om motståndet förstärks, minskar eller håller sig på samma nivå. Målet med samtalet blir att lägga grunden för en samarbetsallians och det är viktigt för samtalsledaren att rulla med motståndet. Samtalsledaren: Välkommen. Klienten: (argt) Vad då välkommen, jag vill inte vara här, det är mitt liv det handlar om och jag har rätt att göra som jag vill. Jag vill inte ha behandling och jag tänker inte sluta med droger vad ni än säger. (Motstånd) Samtalsledaren: Du vill fortsätta att leva som du vill och du vill inte vara här. Det känns inte bra att jag hälsar dig välkommen. Förlåt, jag tänkte inte på att det skulle kunna upplevas så. Kan vi börja om? (Enkel reflektion, rullar med motståndet genom att backa och be om ursäkt, ber om lov) Klienten: Ja Samtalsledaren: Att vara tvångsomhändertagen är en svår situation. För dig för att det går emot ditt behov att bestämma själv över ditt liv. För mig för att jag måste genomföra olika rutiner, ge dig information och så vidare trots att du inte vill vara här. På sätt och vis kan vi säga att vi har ett gemensamt problem fast från olika håll. Skulle vi kunna titta tillsammans på det här och se vad vi kan göra åt det? (Komplex reflektion, invitation till samarbete) Klienten: (fortsatt argt) Ja, men jag har varit på tvång tidigare och ville inte sluta med droger då heller. Vad hjälper det att ni ger mig tvångsvård i sex månader? Ingen behandling fungerar på mig. (Motstånd) 2 Lag om vård av missbrukare i vissa fall. bilaga 1 61

2 Samtalsledaren: Du har tidigare erfarenheter av en behandling som inte var bra. Vad är bra behandling för dig? (Rullar med motståndet och hejdar sin impuls att argumentera med klienten, öppen fråga) Klienten: Mycket frihet, samtal på mina villkor, mycket kontakt med kontaktpersonen, och att ni bryr er. Samtalsledaren: Mycket samtal på dina villkor och att vi verkligen bryr oss är viktigt för dig. Det förstår jag. Vad skulle du kunna föreslå att vi skulle kunna göra för att visa att vi bryr oss? (Enkel reflektion, bekräftelse, öppen fråga) Klienten: Träffas ofta, prata om vanliga saker som hur ni kan hjälpa mig få en fast bostad, men inte ha en massa jobbiga samtal om droger. Samtalsledaren: Du vill inte att vi ska prata om drogerna just nu, men om din bostadssituation. Du vill att vi ska ha en tät kontakt och att vi alla försöker att verkligen bry oss om hur du har det. Stämmer det? (Sammanfattning, kontrollfråga) Klienten: Ja, så skulle jag vilja ha det. Samtalsledaren: För att vi ska börja lära känna varandra skulle jag vilja ställa några frågor. Du kan alltid säga ifrån om du inte vill svara på någon av frågorna. Är det okej? (Betonar självbestämmande, ber om lov) Klienten: Okej. Samtalsledaren: Vad tycker du om att göra? (Öppen fråga) Klienten: Jag tycker om lugn och ro, jag blir lätt stressad. Är gärna ute. Gillar dataspel, actionfilm och biljard. Samtalsledaren: Du tycker om lugn och ro, att vara ute, och dataspel, actionfilmer och biljard. Du vill vara mycket för dig själv och ta det lugnt. Kan jag komma med ett förslag? (Sammanfattning, ber om lov) Klienten: Ja. Samtalsledaren: Skulle vi kunna ta en promenad tillsammans nästa gång vi träffas, för att fortsätta lära känna varandra lite bättre och så kommer du ju ut också? (Sluten fråga, ber om lov) Klienten: Ja, det skulle vara okej. 62 motiverande samtal mi

3 FALLBESKRIVNING 2. Låg beredskap för förändring Klienten är en 17-åring som har blivit tvångsomhändertagen och institutionsplacerad på grund av skolk, haschrökning, upprepade slagsmål och hot. Klienten är arg på sin placering och negativ till behandling. Samtalet äger rum på institutionen. Samtalsledaren är en behandlingsassistent som även är klientens kontaktman. Syftet är att diskutera och planera vistelsen på ungdomshemmet, motivera till behandling och skapa en samarbetsallians. Det sistnämnda lyckas delvis. Samtalsledaren: Hej Joakim, nu när vi har vårt första kontaktmannasamtal tillsammans är jag nyfiken på att höra vad du skulle vilja ta upp med mig? (Öppen fråga) Klienten: (argt) Jag vill inte ta upp nåt alls. Jag vill inte ens vara här. Kan du ringa min soc och säga att de ska släppa ut mig? (Motstånd) Samtalsledaren: Du är arg på din socialsekreterare och jag misstänker att du är arg också på oss på ungdomshemmet. Vad tror du att din socialsekreterare vill att du ska göra här hos oss för att du ska få komma hem igen? (Komplex reflektion, rullar med motstånd, och öppen fråga) Klienten: Jag vet inte. Gå i skola kanske eller delta i behandling. Jag vet inte. Jag vet inte ens vad sån där behandling är för något. Samtalsledaren: Skulle du vilja att jag berättar lite om vad du kan göra här på ungdomshemmet? (Ber om lov att ge information) Klienten: (fortsatt irriterat) Du kan gärna berätta vad du vill, men glöm att jag tänker ställa upp på nåt jävla art-skit och spela rollspel 3. Det enda jag behöver är nånstans att bo när jag kommer hem så jag kan få vara ifred och sköta mig själv. Jobb har jag redan hos farsan om jag vill. Han har ett eget företag och jobbar i skogen. Skola är bara skit, man får ändå inget jobb av det. (Motstånd) Samtalsledaren: Eftersom du redan planerat hur ditt liv ska bli där hemma är du arg och upplever att du blir hindrad och stoppad genom att vara inlåst. (Komplex reflektion, rullar med motstånd) 3 ART (Aggression Replacement Therapy) är ett manualbaserat behandlingsprogram för ilskekontrollträning och moralutbildning i syfte att bromsa våld och aggressivitet hos unga med ett utagerande beteende. bilaga 1 63

4 Klienten: (fortfarande irriterad) Just det, jag ska sköta mig själv. Ingen har rätt att lägga sig i vad jag gör när jag är hemma. Om jag vill röka lite och chilla med polarna så gör jag det. Det finns jävligt mycket värre saker som folk gör. Det kan soc ägna sig åt i stället. (Motstånd) Samtalsledaren: Du vill sköta dig själv. Jag märker att du redan har fått höra lite om vad man kan göra här på ungdomshemmet. Vad känner du till förutom att man kan få spela rollspel och vara med på art-lektioner? (Enkel reflektion, rullar med motstånd, öppen fråga) Klienten: Att det är en massa regler och att man inte får röka och att folk är dumma i huvudet. Man ska ha skola och behandling. Det enda jag gillar är fysen och köket. (Motstånd) Samtalsledaren: Regler finns det och röka får man inte, det stämmer. Fys har du hunnit ha och såvitt jag förstått hade du viss talang i innebandyn och min kollega berättade också att du visat intresse för matlagning i köket. Det ska bli spännande att se vad ni kan åstadkomma där i eftermiddag. Skola verkar inte vara något som du är intresserad av och de behandlingsprogram som vi har och som handlar om ilska och våld eller om alkohol och droger verkar du inte heller tycka att du har någon nytta av. (Bekräftelse och enkel reflektion, rullar med motstånd) Klienten: Jag har inga problem, det är soc som har problem. Fatta det nu! Jag är här bara för att jag måste. Snart kommer jag ut igen. (Motstånd) Samtalsledaren: Om jag får sammanfatta några saker som jag har hört dig säga nu och som verkar vara viktiga för dig så är det dels att du vill härifrån och att du inte vet hur länge din vistelse hos oss ska vara. Det avgörs av soc och du vet inte helt och hållet vad de hoppas att du ska göra här för att de ska skriva ut dig igen. Dels beskriver du att du har en plan för vad du ska göra när du kommer hem och att det i den ingår eget boende och arbete i skogen. Vissa förberedelser för det skulle kanske kunna gå att göra här på ungdomshemmet, även om det inte är något du önskar. (Sammanfattning, invitation till samarbete) Klienten: Okej, kan du ringa till soc och kolla hur länge jag ska vara kvar här och vad de vill att jag ska göra? (Klienten slappnar av, förändringsprat) 64 motiverande samtal mi

5 Samtalsledaren: Jag tror nog att det är bäst om du själv talar med dem, men jag kan gärna hjälpa dig. Om du tycker att det verkar vara en bra idé kan vi gå igenom samtalet tillsammans i förväg och planera för hur du ska göra om soc säger något du inte hade tänkt dig. Så att du inte riskerar att förvärra läget. (Be om lov, invitation till samarbete) Klienten: Okej. FALLBESKRIVNING 3. Låg beredskap för förändring En medelålders klient vill sluta ta sina mediciner. Klienten bor i ett stödboende och pratar med en person som arbetar inom socialpsykiatrin. Anledningen till att samtalsledaren upprepar att spela gitarr så många gånger, är att i samtal med klienter inom socialpsykiatri som har nedsatta kognitiva funktioner måste man vara mycket konkret och betona syftet med sina frågor. Samtalsledaren: Är det okej om vi tar en kort promenad och samtidigt pratar vi om det du har sagt på sistone om medicinerna? (Klienten ger sitt samtycke) Du har uttryckt att du är tveksam till att fortsätta ta dina mediciner. Är det okej att vi talar om det nu? (Samtalsledaren introducerar ämnet på ett empatiskt sätt, ber om lov) Klienten: Visst, men jag vill inte att du ska börja tjata på mig om att jag måste ta medicinerna! Ni vill alltid att jag ska göra saker jag inte vill. Jag är inte sjuk längre och medicinerna gör att jag känner mig dåsig och trött. Samtalsledaren: Så du känner dig dåsig och trött samtidigt som du mår bättre nu. Är det okej att vi pratar om på vilket sätt medicinerna är ett hinder för att göra det du vill och hur de kan hjälpa till så att du kan syssla med olika saker som du gillar att göra? (Samtalsledaren gör en dubbelsidig reflektion och ber om lov att utforska för- och nackdelar med medicinering) Klienten: Okej. Samtalsledaren: Berätta, på vilket sätt hindrar dig medicinerna från att göra det du vill? (Öppen utforskande fråga om nackdelarna med att ta mediciner. Observera att frågan riktas mot vad klienten gör och inte mot vad hon känner för att underlätta konkretisering då klienten har nedsatta kognitiva funktioner) bilaga 1 65

6 Klienten: Jag vill kunna spela gitarr med Per men känner mig alltid trött och orkar inte det! Jag vill kunna göra som alla andra! Samtalsledaren: Du vill inte att medicinerna ska vara ett hinder för att kunna göra det du vill göra. Du vill känna glädjen i att spela gitarr med Per. (Samtalsledaren gör en komplex reflektion som innebär en omformulering följt av en fortsättningsreflektion. Syftet är att fokusera på det mål som är angeläget att uppnå med medicinering) Klienten: Ja. Det funkar inte. Jag vill sluta med dem för jag vill kunna spela gitarr. Samtalsledaren: Okej, du vill sluta med tabletterna samtidigt som du vill kunna spela gitarr. Jag blir nyfiken, vad hände när du slutade med medicinerna förra gången? (Dubbel sidig reflektion, öppen fråga) Klienten: Efter en tid kom rösterna tillbaka. Jag blev rädd och då kunde jag inte heller träffa Per för att spela gitarr. Men jag mår bra nu. (Både förändringsprat och statusquo-prat) Samtalsledaren: Nu när du tar medicinerna mår du bra och ser fram emot att få spela gitarr med Per samtidigt som rösterna kommer tillbaka när du slutade med medicinerna. (Dubbel sidig reflektion) Om vi fortsätter att titta närmare på vilket sätt medicinerna kan hjälpa dig. Berätta mer, hur kan medicinerna vara ett hjälpmedel för dig när det gäller att kunna spela gitarr? (Öppen fråga) Klienten: När jag tar medicinerna håller sig rösterna borta. (Förändringsprat) Samtalsledaren: Samtalsledaren: Då håller sig rösterna borta. Det är en svår situation för dig. Å ena sidan blir du trött av medicinerna och det blir ett hinder för att kunna spela gitarr, å andra sidan kommer rösterna tillbaka när du inte medicinerar och då kan du inte heller njuta av att spela gitarr. Kan jag komma med ett förslag? (Enkel reflektion, bekräftelse, dubbelsidig reflektion, ber om lov) Klienten: (irriterat) Ja, bara du inte säger att jag ska ta medicinerna i alla fall! (Motstånd) Samtalsledaren: Du väljer själv hur du vill göra. Jag vet inte om det gäller dig, men andra har upplevt att när man justerar dosen kan man göra det man vill samtidigt som man inte börjar höra rösterna. Mitt förslag är att vi bokar en tid hos läkaren och berättar om din situation och om biverkningarna. Vad säger du om det? (Samtals- 66 motiverande samtal mi

7 ledaren betonar klientens autonomi som ett sätt att rulla med motståndet, öppen fråga avsedd att framkalla ett åtagande) Klienten: Kanske, jag vill kunna spela gitarr! Jag blir glad av det. (Förändringsprat) Samtalsledaren: Du vill verkligen spela gitarr och känna glädje när du gör det. Det förstår jag verkligen. Om vi tänker tillsammans på nästa steg, ska vi boka en tid hos din läkare? (Samtalsledaren förstärker klientens förändringsprat med en enkel reflektion, ger en bekräftelse och försöker locka fram ett åtagande) Klienten: Ja, det kan vi göra. (Åtagande) FALLBESKRIVNING 4. Medelhög beredskap för förändring Vi väljer att illustrera detta stadium med ett första samtal som en sjuksköterska på en beroendemottagning har med en ny klient. Klienten är en 55-årig yrkesarbetande gift kvinna som sökt hjälp för alkoholproblem. Samtalsledaren: Så du ringde för att du ville ha hjälp för dina alkoholvanor. Berätta mer om det, hur kom det sig att du ringde oss just nu? (Öppen fråga, samtalsledaren undviker stämplande benämningar som alkoholproblem eller missbruk som riskerar att framkalla motstånd) Klienten: Jag inser att jag dricker oftare än förr, och en del dumheter har inträffat under senaste tiden. Men jag känner mig osäker på om det är så allvarligt som min man och min son påstår. (Ambivalens, status-quoprat) Samtalsledaren: Du dricker oftare än förr, samtidigt undrar du om det är så allvarligt. Är det okej att du berättar om det som du kallade för dumheter nyss? (Enkel reflektion, ber om lov) Klienten: Ja. Det handlar om att jag vid något tillfälle blivit mer berusad än vad som kanske var bra. Samtalsledaren: Okej, så ibland har det hänt att du druckit mer än du tänkt dig. Något mer? (Enkel reflektion, öppen fråga) Klienten: Det som hänt just nu som jag verkligen skäms för är att jag inte kunde köra mitt barnbarn till hans träning för ett par veckor sedan. Jag vågade helt enkelt inte. Det var på en lördag förmiddag och jag visste inte om jag var helt nykter. Det var så pinsamt, men det är enda gången något sådant hänt. Jag är aldrig bilaga 1 67

8 borta från jobbet och kör ju ungar kors och tvärs på vardagarna. Samtalsledaren: Du är en person som tar ansvar och inte vill riskera att köra alkoholpåverkad. (Komplex reflektion, bekräftelse) Klienten: Ja, sådan är jag väl, men Pelle, mitt barnbarn, blev så besviken och jag skämdes så väldigt inför min son och hans fru och även min man. (Förändringsprat) Samtalsledaren: Det vill du inte ska hända igen, det blev pinsamt, och du svek ditt barnbarn och det kändes inte alls bra. Kan jag få sammanfatta dina svar på audit-formuläret 4 som du fyllde i innan vi träffades? (Komplex reflektion, ber om lov att få ge återkoppling på screening) Klienten: Ja. Samtalsledaren: Du dricker fyra gånger i veckan eller mer och du dricker motsvarande drygt en flaska vin en typisk dag då du dricker alkohol. Det har också hänt att du behövt ta en drink på morgonen efter mycket drickande dagen innan och att du sedan inte kunnat sluta dricka när du väl har börjat. Vad tänker du om det här? (Information och öppen fråga) Klienten: Det låter ju mycket. Samtalsledaren: Det låter mycket när du hör det så här. (Enkel reflektion) Klienten: Ja, jag borde kanske minska lite, men för det behöver jag nog inte gå här. (Förändringsprat) Samtalsledaren: Det avgör du själv. Många som ändrar sina alkoholvanor, minskar eller blir nyktra, tycker att de har nytta av en kontakt här första tiden för att komma igång och få lite uppmuntran på vägen. Du borde minska säger du. Vad skulle vara fördelen med det, som du själv ser på det? (Betonar självbestämmande, ger information, reflekterar förändringsprat och ställer en öppen fråga som fokuserar på fördelar med en förändring) Klienten: Slippa göra bort mig och slippa smussla. (Förändringsprat) Samtalsledaren: Du vill inte göra bort dig. Vad menar du med att slippa smussla? (Enkel reflektion, öppen fråga) Klienten: Min man, min son och sonhustru är ju så missnöjda med mitt sätt att dricka, de förstår inte att jag behöver det. De låter mig inte vara ifred, så jag drar mig undan och dricker. Det är pinsamt att berätta det, 4 audit är ett snabbt test av screeningkaraktär för att identifiera personer med riskabla alkoholvanor eller alkoholproblem. Se bilaga motiverande samtal mi

9 men så är det. Jag har flaskor i garaget och där börjar jag dricka på helgerna. Då märker inte min man hur mycket jag dricker. Då blir det ju mycket mindre som jag behöver dricka som han ser. Samtalsledaren: Att dricka så här känns jobbigt och pinsamt, du är trött på det och det är något du egentligen skulle vilja slippa ifrån. (Komplex reflektion) Klienten: Ja, och jag skulle vilja slippa få frågor från mina arbetskamrater om min trötthet också. Jag tror nästan att de anar att det hänger ihop med alkoholen. Jag oroar mig för att det syns på mig på något sätt. Men det blir för trist om jag inte kan pigga upp mig med lite vin, och när man umgås också, jag vet inte om jag skulle stå ut med ett så tråkigt liv. (Förändringsprat och status-quo-prat) Samtalsledaren: Du oroar dig för vad dina arbetskamrater kanske tänker om dina alkoholvanor. Vad tror du de tänker? (Reflekterar förändringsprat, öppen fråga) Klienten: Jag vet inte, men jag har varit borta en del från jobbet. Jag tror bara att de kopplar ihop saker och ting på något sätt. Samtalsledaren: Så om jag förstått dig rätt, fördelar med att ändra dina alkoholvanor skulle vara att du skulle slippa göra bort dig, slippa pinsamma situationer med familjen, slippa smussla och oroa dig för vad de på jobbet tror om dina alkoholvanor. Du skulle inte riskera att svika ditt barnbarn heller. (Sammanfattar förändringsprat med förstärkning av det positiva med förändring) Klienten: Ja, det skulle vara bra slippa allt det där. Min ekonomi skulle bli bättre också. Det kostar att dricka. (Förändringsprat) Samtalsledaren: Du skulle kunna få det bättre och lugnare på många sätt. Din ekonomi skulle bli bättre också. Finns det några svårigheter på vägen om du beslutade dig för en förändring? (Komplex reflektion, förstärker förändringsprat, sluten fråga) Klienten: Jag har faktiskt försökt dricka mindre en gång, till och med bli nykter, men det var inte så lätt. Samtalsledaren: Vad hände? (Öppen fråga) Klienten: Ja, jag fick sådant sug när jag försökte dricka måttligt, och så for det bara iväg. Det verkar som det är antingen eller, om du förstår vad jag menar. Antingen är jag nykter eller så dricker jag för mycket. bilaga 1 69

10 Min pappa hade också problem med det redan som ganska ung. (Förändringsprat) Samtalsledaren: Det skulle underlätta för dig om du väljer nykterhet, ifall du beslutar dig för att ändra dina alkoholvanor, du tror att det är den väg som i så fall har chans att fungera för dig. (Komplex reflektion) Klienten: Ja, men livet blir så tråkigt, jag fattar inte hur jag skulle kunna klara att leva utan. (Status-quo-prat) Samtalsledaren: Du känner det så, att ett liv utan alkohol är tråkigt, på samma gång som du behöver göra något radikalt. (Fortsättningsreflektion). Klienten: Ja, det är ju tråkigt att leva med de här problemen också. Andra klarar det ju, så det måste ju gå. Jag tror nästan att det vore det bästa att göra, försöka sluta helt. Det blir tufft, men hellre det tror jag än att försöka dricka mindre igen, det verkar inte fungera så bra. (Förändringsprat) Samtalsledaren: Du tänker att det kanske vore bäst att prova nykterhet. Om du bestämde dig, hur säker är du att du skulle du klara det på en skala 0 till 10, där 0 betyder inte säker alls och 10 att du är absolut säker? (Enkel reflektion, skalfråga om säkerhet) Klienten: Det är nog bara en 5:a. Samtalsledaren: Okej, en 5:a. Vad skulle du behöva för att kunna säga en högre siffra, säg en 7:a? (Öppen fråga) Klienten: Om jag bara slapp suget, så skulle jag nog kunna lyckas med det. (Förändringsprat) Samtalsledaren: Vad känner du till om hur man kan minska risken för alkoholsug? (Utforskar vad klienten vet) Klienten: Ingen aning. Samtalsledaren: Kan jag berätta lite om olika sätt som vi här på mottagningen kan hjälpa till för att minska risken för att få sug efter alkohol, när man blir nykter? (Ber om lov att få ge information) Klienten: Ja det vore bra. Samtalsledaren: Ja, det finns flera olika sätt, läkemedelsstöd och en metod som heter återfallsprevention. Du kan börja med att läsa mer om det i den här broschyren, för nu är ju tiden slut för den här gången. Vad säger du, ska vi träffas igen i slutet av veckan och resonera mer om detta och hur du vill gå vidare? (Information, öppen fråga) Klienten: Ja tack, det gör jag gärna. 70 motiverande samtal mi

11 FALLBESKRIVNING 5. Medelhög beredskap för förändring Samtalsledaren träffar en ung man, 18 år, på öppenvårdsmottagningen på en beroendeklinik för ungdomar. Klienten har tidigare kommit in akut två gånger. Den ena gången visade han positivt resultat på drogtest och den andra gången vägrade han att lämna urinprov. Klienten har nu, efter påtryckningar från familjen och socialtjänsten, valt att komma tillbaka för vidare samtal. Samtalsledaren: Hej och välkommen. Jag heter Anders och arbetar här på Maria Ungdom. Klienten: Hej. Samtalsledaren: Hur kommer det sig att du valt att komma hit i dag? (Öppen fråga) Klienten: För att jag har strulat till pissproven. Samtalsledaren: På vilket sätt har du strulat till urinproven? (Öppen fråga) Klienten: Jag pissa och pissa positivt eller så pissa jag inte alls. Samtalsledaren: Okej, det var här på akuten eller hur? (Sluten fråga) Klienten: Två gånger. Samtalsledaren: Ja. Hur tänker du kring det här med droger och alkohol? (Öppen fråga) Klienten: Droger det håller inte i längden. Det förstör ju kroppen, och hjärnan och så. Men alkohol det förstör ju också men en bira någon gång ibland, det funkar ju (Förändringsprat och status-quo-prat samtidigt) Samtalsledaren: Så du tänker att droger det förstör men en öl ibland är okej för dig. (Enkel reflektion) Klienten: Ja. Samtalsledaren: På vilket sätt blir droger ett problem för dig? Jag skriver ner det du berättar på blädderblocket här på väggen, det gör det lättare att komma ihåg för oss, är det okej? (Öppen fråga, ber om lov) Klienten: Ja vad ska man säga. Jag har blivit segare i huvudet. (Förändringsprat) Samtalsledaren: Berätta mer. (Öppen fråga) Klienten: Om jag skulle fortsätta så skulle jag kanske inte kunna tänka alls, kan man säga. Sen, man blir smalare av det. Jag vill inte vara spinkig. Såna grejer. (Förändringsprat) Samtalsledaren: Det är viktigt för dig att kunna tänka och vara skärpt och hålla uppe vikten. (Komplex reflektion) bilaga 1 71

12 Klienten: Mmm Samtalsledaren: Vilka andra svårigheter, som du ser det, har du haft i relation till ditt drogintag? (Öppen fråga) Klienten: Pengar, det kostar pengar, mycket pengar. (Förändringsprat) Samtalsledaren: Så mycket pengar går åt till droger och försämrar din ekonomi, och den skulle du vilja ha mer kontroll över. (Komplex reflektion) Klienten: Hmm, pengar för cigg och droger fast det finns positiva grejer också. (Förändringsprat och status-quoprat i samma mening) Samtalsledaren: Så drogerna ger dig å ena sidan positiva saker, å andra sidan negativa konsekvenser som i förlängningen skulle kunna påverka din livssituation ganska mycket åt det negativa hållet. (Komplex reflektion avsedd att förstärka det negativa) Klienten: Ja, men jag har bara sysslat med en drog, cannabis. Samtalsledaren: Hur länge har du rökt cannabis? (Sluten fråga) Klienten: Jag vet inte, kanske fyra år och typ de senaste två åren nästan varje dag, i vart fall flera gånger i veckan det är delvis för att jag behöver hålla mig lugn, för jag har aggressionsproblem och sådär. (Status-quo-prat) Samtalsledaren: Så dina aggressioner är någonting som du upplever att cannabisen dämpat. (Enkel reflektion) Klienten: Ja, när jag röker så blir jag mycket lugnare. Jag kan inte ens bråka då liksom, om någon skulle jiddra med mig så skulle jag skratta rakt upp i ansiktet. (Status-quo-prat) Samtalsledaren: Okej. Så du upplever att cannabisen skyddat dig mot att komma i bråk. (Enkel reflektion) Klienten: Ja, i stället för, typ, kanske åka i fängelse för något brott, grov misshandel eller nåt. Samtalsledaren: Det känns för dig som att cannabisen tar bort aggressivitet, men känner du till att det också skapar aggressivitet? (Enkel reflektion, sluten fråga) Klienten: Nä! Samtalsledaren: Får jag berätta lite om det, det kan vara bra för dig att veta? (Ber om lov att få ge information) Klienten: Ja. Samtalsledaren: Cannabis skapar faktiskt problem med humöret, man kan bli mer aggressiv och har mycket svårare att lugna ner sig och hålla kontroll på sig själv. Det är nästan omöjligt att lära sig kontrollera sig själv 72 motiverande samtal mi

13 och sitt humör så länge man håller på med någon form av droger. Vad tänker du när du hör det? (Information, öppen fråga) Klienten: Va? Det tror jag inte på! Det känns ju tydligt att man blir lugn av det. (Status-quo-prat) Samtalsledaren: Du har svårt att tro på det i och med att det inte känns så när du tar det, men det är lite olika saker. Just när du tar känner du dig lugnare, samtidigt som du på lång sikt blir oroligare, och mer obalanserad och aggressiv, det blir man av droger. (Enkel reflektion, information) Klienten: Ja i och för sig det märker man ju på en del polare. Samtalsledaren: Vad skulle du vinna på en förändring, ifall du skulle bestämma dig för att sluta med cannabis? Jag skriver det också här på blädderblocket. (Öppen fråga) Klienten: Jag skulle gå upp i vikt. (Förändringsprat) Samtalsledaren: Gå upp i vikt. (Enkel reflektion) Klienten: Bättre kondition kanske (Förändringsprat) Samtalsledaren: Du skulle gå upp i vikt och få en bättre kondition. (Enkel reflektion) Klienten: Mmm. Jag skulle kunna fortsätta med mitt liv, skaffa lägenhet, jobb, träffa min lillebror, mera stålar. (Förändringsprat) Samtalsledaren: Så ett riktigt jobb och inkomst, rå om en egen lägenhet och träffa din lillebror, det skulle betyda mycket för dig. (Komplex reflektion) Klienten: Ja, och min bror är viktigast av allt men jag har knappt träffat honom på två år. Samtalsledaren: Det har blivit en stor börda att bära, att inte träffa din bror som är en viktig person i ditt liv och som du tycker om och vill ha bra kontakt med. Jobb och en inkomst är viktiga mål, en lägenhet som är din egen och mera pengar. Vilka tankar får du när du läser det som står på blädderblocket om nackdelar av rökningen och fördelar med att sluta? (Sammanfattning, öppen fråga) Klienten: Jag ser att jag kanske måste försöka lägga av. (Förändringsprat) Samtalsledaren: Hur viktigt är det att lägga av på en skala 0 10? (Skalfråga) Klienten: Just nu kanske 7. Samtalsledaren: 7, det är högt. Hur kommer det sig att du inte säger till exempel 5? (Enkel reflektion, öppen fråga) bilaga 1 73

14 Klienten: Nä, måste göra något nu, de är på mig, morsan och socialen. (Förändringsprat) Samtalsledaren: Du har kommit till ett beslut att det bästa vore att sluta röka cannabis. Det är starkt av dig. Du behöver hitta andra strategier och sätt att hantera det när du blir arg, så du inte hamnar i trubbel, och då kan du sluta med cannabis. Får jag ge ett förslag? (Komplex reflektion, bekräftelse, ber om lov) Klienten: Ja. Samtalsledaren: Att vi bokar ett återbesök redan i morgon och att du lämnar ett urinprov i dag. Det har varit ett stöd för många och det brukar vara en positiv känsla att kunna följa kurvan, när halterna av cannabis går ur kroppen, för det kan ta lite tid. Cannabis lagras i kroppen under ganska lång tid. Och så fortsätter vi i morgon, tillsammans, tittar på strategier och vilka möjligheter du har nu, sätt som passar just dig hur du kan göra för att sluta, och hur du kan göra i stället när du blir arg. Är det okej för dig? (Förslag, ber om lov) Klienten: Det blir bra. Samtalsledaren: Du har gjort ett jättebra arbete. Du har funderat mycket på det här. Det var bra att du kom hit. Då ses vi i morgon. (Bekräftelse) Klienten: Ja tack FALLBESKRIVNING 6. Hög beredskap för förändring Detta samtal äger rum på Arbetsförmedlingen. Samtalsledaren är en handläggare och klienten en kvinna på 30 år som har varit arbetslös länge. Klienten har varit sjukskriven under en längre tid och har en tidsbegränsad sjukersättning. Nu ingår hon i handlingsplanssamverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för hjälp med arbetslivsinriktad rehabilitering. Vi kommer in i samtalet när handläggaren börjar prata om klientens beredskap inför förändringen: att börja arbetsträna i en sportbutik. Samtalet kommer att handla en hel del om att stödja klientens självtillit. Samtalsledaren: När man ska börja arbetsträna kan man vara och känna sig olika beredd och redo inför det. Är det okej att vi pratar om hur det är för dig? (Information, ber om lov) 74 motiverande samtal mi

15 Klienten: Javisst. Samtalsledaren: Om du ser på den här skalan, så är den ett försök att visa att man kan vara allt ifrån lite beredd till att vara helt beredd med ett ganska långt område i mitten där man är tveksam. Hur beredd är du att börja med arbetsträningen? (Öppen fråga) Klienten: Jo, jag är allt redo för att börja med arbetsträningen så jag placerar mig på beredd-delen. Samtalsledaren: Du är helt redo att sätta igång med arbetsträningen. (Enkel reflektion) Klienten: Ja, nu mår jag bättre än vad jag gjorde förut och tror att det skulle vara bra för mig att komma igång. (Förändringsprat) Samtalsledaren: Nu mår du bättre och det gör att du känner dig säkrare att börja. Hur viktigt är det för dig att börja arbetsträna, om du tänker dig en skala mellan 0 och 10, där 10 betyder att det är det viktigaste för dig och där 0 betyder att det inte alls är viktigt för dig? (Enkel reflektion och skalfråga) Klienten: Jo, det är så viktigt att jag säger 10. Samtalsledaren: Det är väldigt viktigt för dig att komma igång. Vad är det som gör det så viktigt för dig? (Enkel reflektion och öppen fråga) Klienten: Jag vill träffa arbetskamrater och få något vettigt att göra. (Förändringsprat) Samtalsledaren: Så att komma ut i arbetslivet och få sociala kontakter och en meningsfull tillvaro är viktigt för dig. Vad mer gör det viktigt? (Komplex reflektion och öppen fråga) Klienten: Ja, jag vill ju få ett arbete så småningom! Samtalsledaren: Det är ett viktigt mål för dig, att få ett arbete och att arbetsträna ser du är vägen dit. (Komplex reflektion) Klienten: Precis. Men jag måste ha ett arbete som fungerar för mig och där jag får en lön. Då skulle ju också min ekonomi bli så mycket bättre! (Förändringsprat) Samtalsledaren: Det är en viktig drivkraft för dig, att din ekonomi skulle bli bättre, det betyder mycket. (Komplex reflektion) Klienten: Ja, verkligen. Att slippa oroa mig för att pengarna inte räcker. Samtalsledaren: Så det är flera olika saker som gör att det är viktigt för dig att komma ut i arbetsträningen. Att få sociala kontakter, en meningsfull tillvaro och att öka chansen att få ett arbete, och det i sin tur kan göra att din ekonomi blir bättre. (Sammanfattning) bilaga 1 75

16 Klienten: Ja, det stämmer. Jag vill verkligen ta vara på den här chansen, men jag känner oro för hur jag ska klara av det. Jag har ju gjort försök innan och jag misslyckas ju jämt. Så hur sjutton ska jag fixa det den här gången? Samtalsledaren: Så den här gången är det väldigt viktigt för dig att förutsättningarna är så goda som möjligt. Kan vi prata mer om det? (Komplex reflektion, ber om lov) Klienten: Visst. Samtalsledaren: Hur säker är du på att du kommer att klara av det, om vi använder skalan igen där 10 betyder att du är hur säker som helst och 0 betyder att du inte alls är säker? (Skalfråga) Klienten: Oh, det är svårt, jag vet inte riktigt, kanske 5 Samtalsledaren: Vad är det som gör att du säger så pass hög siffra som 5 och inte en lägre siffra som kanske 2 3? (Öppen fråga) Klienten: Jo, jag är ju ganska envis och det hjälper mig nog. Samtalsledaren: Så en av dina styrkor är att du är envis och det skulle vara en hjälp för dig att lyckas med arbetsträningen. Vilka styrkor har du mer som kan vara till hjälp för dig nu? (Bekräftelse, enkel reflektion och öppen fråga, stödjer självtillit) Klienten: Vet inte riktigt Samtalsledaren: Det är inte helt lätt att komma på så där rätt upp och ner. Kanske kommer du på mer om du tänker på de tidigare försöken du gjort, vad kände du dig mest nöjd med i ditt arbete? (Öppen fråga, stödjer självtillit) Kort tystnad Klienten: Jo, att jag var envis. Jag verkligen kämpade trots värken. Jag liksom satte upp små steg som jag skulle klara och höll fast vid dem. Att jag under dagen skulle ha fixat att plocka fram ett visst antal varor. Som jag själv fick bestämma. Jag kände mig nöjd med att jag oftast fixade det jag bestämt. Sen funkade det ju inte eftersom jag blev sjuk igen. Samtalsledaren: Du är verkligen envis och målmedveten när du bestämt dig för en sak. Och när du ser till de tidigare försöken så ser du att det har hjälpt dig att sätta upp delmål och på så vis har du stegvis kunnat klara av de uppgifter du bestämt dig för att klara. (Komplex reflektion, bekräftelse, stödjer självtillit) Klienten: Jo, jag är nog rätt så målmedveten ändå om jag 76 motiverande samtal mi

17 verkligen bestämmer mig och är nog bra på att vara uthållig. (Förändringsprat) Samtalsledaren: Så det är många värdefulla egenskaper du har, envishet, målmedvetenhet och uthållighet som kommer att vara till hjälp för dig att komma tillbaks till arbetslivet. Du talade om att det är bra att sätta upp delmål. Hur skulle det kunna se ut? (Komplex reflektion, bekräftelse, öppen fråga) Klienten: Jag vill klara av att arbeta halvtid till att börja med. Samtalsledaren: Vad ska du göra för att nå dit? (Öppen fråga för att framkalla ett åtagande) Klienten: Att inte köra på i för hårt tempo. De jag ska jobba ihop med och min chef måste veta om mina begränsningar och förstå varför jag inte kan göra saker så fort. Att jag tillsammans med chefen kommer överens om vad det är jag ska göra under dagen. Då kan jag fixa de sakerna i min egen takt. (Förändringsprat) Samtalsledaren: Ditt delmål är att klara arbetet på halvtid genom ett lagom tempo med klara och tydliga arbetsuppgifter som du tillsammans med din chef kommer överens om. (Sammanfattning) Klienten: Ja, så är det. Nu känns det som det är okej att köra igång. Samtalsledaren: Nu vill du verkligen komma igång. Så bra. När tänker du börja? (Enkel reflektion, bekräftelse, öppen fråga) Klienten: Jag vill börja så fort de i butiken kan ta emot mig. Är det okej om jag tar kontakt och bestämmer med Eva i butiken när jag börjar och tider och meddelar dig? Samtalsledaren: Absolut. Det låter jättebra. Du hör med Eva och kommer överens med henne när du börjar och vilka tider du ska arbeta. Sedan kan du höra av dig till mig med besked. Det ska bli väldigt intressant att höra hur det går för dig, när du har varit igång en tid. Vill du att vi bokar möte för uppföljning redan nu eller ska vi bestämma det när du ringer mig? (Bekräftelse, sammanfattning och sluten fråga) Klienten: Vi kan väl bestämma tiden när jag ringer dig. Ja, det ska bli spännande. bilaga 1 77