Lokalförsörjningsplan Sjukhusområdet i Helsingborg

Transkript

1 Lokalförsörjningsplan Sjukhusområdet i Helsingborg

2 Uppdraget Sjukhusområdet i Helsingborg Lokalförsörjningsplan 2011 Inledning Region Styrelsen gav regiondirektören i uppdrag att upprätta en Fysisk utvecklingsplan för sjukhusområdet i Helsingborg med följande inriktning: Ta fram förutsättningar för en långsiktigt hållbar plan för den fysiska utvecklingen av sjukhusområdet i Helsingborg Ge underlag för den samlade Psykiatrins lokaler inom sjukhusområdet i Helsingborg Planeras för kompletterande nybygge i anslutning till huvudbyggnaden Inom uppdraget genomfördes en Förstudie som presenterades i mars 2011 och Regionstyrelsen beslutar att arbetet med den Fysiska utvecklingsplanen ska fullföljas samt att planeringen av en nybyggnad öster om huvudbyggnaden ska starta. En Fysisk utvecklingsplan består av två delar: Fastighetsutvecklingsplan som omfattar bebyggelseutveckling, yttre miljö och grönstruktur, trafik och planering Lokalförsörjningsplan som omfattar verksamheternas samlade behov av lokaler I en Fysisk utvecklingsplan analyseras den aktuella lokalsituationen inom sjukhusområdet, byggnadernas kondition samt tomtområdets potential. Med utgångspunkt från Region Skånes vision, mål och krav utvecklas strategier och lösningar för sjukhusområdets framtida byggnads och lokalutveckling. Fysisk utvecklingsplan för sjukhusområdet i Helsingborg Helsingborgs lasarett är idag trångbott och i behov av standardhöjning. Det ställs också allt större krav på lokalutformning som förebygger smittspridning inom sjukhuslokaler. Vid genomgångar med alla förvaltningar/verksamhetsområden har prioriterade områden lyfts fram. Prioriteringarna har bearbetats och utvecklats och den fysiska utvecklingsplanen innehåller kortsiktiga och långsiktiga förändringar för ett framtida hållbart sjukhusområde. För att tillgodose verksamhetens lokalbehov kommer ny - och ombyggnationer inom området att vara nödvändiga. Under arbetets gång har avstämningar gjorts i projektets styrgrupp, ledningsgruppen och centrala samverkansgruppen för Helsingborgs lasarett, Psykiatri Skåne och Labmedicin Skåne. Remissinstanser har varit verksamhetsområden, ledningsgrupper och samverkansgrupper. Den Fysiska utvecklingsplanen för sjukhusområdet i Helsingborg föreläggs vårdproduktionsutskottet/beredningen 5 mars Lokalförsörjningsplanen i Fysisk utvecklingsplan för sjukhusområdet i Helsingborg är framtagen av: 2 Fastighetsutvecklingsplanen klarlägger, i ett långsiktigt perspektiv, möjligheterna till fortsatt förnyelse och utveckling av byggnader och infrastruktur inom sjukhusområdet. I planen redovisas utvecklingsmöjligheter och planstrategier. Fastighetsutvecklingsplanen har en längre varaktighet än lokalförsörjningsplanen. Lokalförsörjningsplanen ger riktlinjer för kommande lokalprojekt, så att om - och tillbyggnader samt omlokalisering av verksamheter kan ske inom ramen för en helhetssyn av sjukhusområdets totala verksamhet. Planen kräver en kontinuerlig uppdatering, förslagsvis årligen, för att vara aktuell då verksamheten är under ständig utveckling och förändring. Marianne Palmkvist Berg Koncernkontoret Carina Håkansson Koncernkontoret Elisabeth Andersson Regionservice Barbro Hansson Helsingborgs lasarett Kristina Åkerman Helsingborgs lasarett Karin Fristedt Helsingborgs lasarett Mery Alber Labmedicin Skåne Rosemarie Sandberg Psykiatri Skåne Ingela Ljong Psykiatri Skåne i samarbete med White arkitekter AB Ia Belfrage och Cecilia Spannel

3 Sammanfattning lokalförsörjningsplan Lokalförsörjningsplan för Sjukhusområdet i Helsingborg 2012 är ett planeringsdokument som ger riktlinjer för kommande lokalprojekt, så att om - och tillbyggnader samt omlokalisering av verksamheter kan ske inom ramen för en helhetssyn av sjukhusområdets totala verksamhet. I den fortsatta lokalbehovsplaneringen bör vårdprocesser utvecklas och organisationen ses över i nära samarbete med verksamheten. Dokumentet kräver en kontinuerlig uppdatering för att hållas à jour då sjukvården är under ständig utveckling och förändring. ger också förutsättning för en uppgradering av lokalerna för bl.a. Intensivvård, Röntgen och Klinisk fysiologi. Samlad vuxenpsykiatrisk verksamhet All vuxenpsykiatrisk heldygnsvård och den övervägande delen av öppenvården i nordvästra Skåne ska samlas på sjukhusområdet i Helsingborg. Samtidigt önskar man utveckla verksamheten med stor satsning på öppenvård och mellanvårdsformer för en mer sammanhållen vårdkedja. Sammanfattning Slutsatser i dokumentet kan sammanfattas i nedanstående prioriteringar: Vårdplatser Plan 3, 4 och 5 planeras som generella vårdavdelningsplan för somatisk vuxenvård med en utökning motsvarande ca 50 enkelrum. I en första etapp byggs en vinge om på plan 5 till vårdavdelning för somatisk vård. På sikt höjs standarden med endast enkelrum inom hela sjukhuset. Optimera vårdprocesser Föreslagna omstruktureringar, förbättrade lokaler och utökade vårdplatser ger förutsättning för bättre och säkrare vårdprocesser, akuta som elektiva. Generella lokaler ska eftersträvas för att skapa flexibilitet, bättre utnyttjande och ge förutsättningar för effektivare produktionsplanering. Barnverksamhet, neonatal och mottagning Det finns ett stort behov att minska smittrisk, höja standarden och utöka lokalerna för neonatal och barnmottagningen. En ny neonatalavdelning med bl.a fler isoleringsrum planeras på plan 2. På plan 1 föreslås att barnmottagningen byggs om och utökas. Barnakut och Barn- AVA lokaliseras intill övrig akutmottagningsverksamhet på plan S. Ny operationsavdelning Ombyggnad för en ny operationsavdelning som möjliggör att all pre-, peri- och postoperativ verksamhet inklusive sterilcentral kan samlas i nya ändamålsenliga lokaler med effektiva flöden på plan E nära diagnostik och intensivvård. Den nya placeringen av operationsavdelningen Arbetsmiljö God arbetsmiljö är fundamentalt vid planeringen av lokalerna. T. ex. på plan S och E finns idag lokaler utan dagsljus. I samband med omstrukturering av planen planeras överglasade ljusgårdar och ljusintag vid fasad. Vårdhygien Med nya ändamålsenliga lokaler och välstuderad logistik för bl. a. ny operationsavdelning, neonatal, vårdavdelningar med enkelrum finns bättre förutsättning att förhindra smittspridning och vårdrelaterade infektioner. Vid ny- och ombyggnader ska kravet på hög vårdhygienisk standard vara vägledande vid planlayout, flöden, rumsutformning och materialval. Ny byggnad samt evakueringslokaler Som konsekvens av gjorda prioriteringar krävs effektiva lokaler men också utökad lokalyta då Huvudbyggnaden idag är trång. Det behövs nybyggnation, ombyggnader och evakueringslokaler på sjukhusområdet. En ny byggnad föreslås därför öster om Huvudbyggnaden dockad till denna i plan S och E. I den nya byggnaden kan den psykiatriska vården samt lämplig somatisk vård lokaliseras. Då ytor frigörs i Huvudbyggnaden i samband med inflyttning i den nya byggnaden kan omstruktureringar påbörjas. Detta ger möjlighet att renodla höghusdelen för framförallt vårdavdelningar samt att uppgradera låghusdelen för den akuta behandlingsverksamheten m.m. För att genomföra ombyggnader föreslås också att evakueringslokaler, temporära hyrpaviljonger, uppförs där byggnad 05 idag finns. Även extern förhyrning kan bli aktuellt. 3

4 1 Inledning 4 Illustrationsplan till Fastighetsutvecklingsplan för sjukhusområdet i Helsingborg med föreslagen ny byggnad mot Stenbocksgatan och evakueringspaviljonger intill parkeringshuset. Utformningen av den nya byggnaden är principiell.

5 1 Inledning Sjukhusområdet i Helsingborg fotograf : Perry Nordeng Innehållsförteckning 1 Inledning 1.1 Vision och övergripande mål 2 Förutsättningar 2.1 Tidigare utredningar 2.2 Allmänna utvecklingstendenser för sjukvårdsverksamheter och sjukhusbyggande 3 Nulägesanalys 3.1 Förvaltningar inom sjukhusområdet i Helsingborg 3.2 Identifierade problem och brister 3.3 Nuvarande lokalisering 4 Utvecklingsstrategi 4.1 Inledning 4.2 Prioriterade områden 4.3 Möjlig framtida placeringar av verksamheterna 5 Genomförande 5.1 Inledning 5.2 Strategi för genomförande 5

6 1 Inledning 1 Inledning 1.1 Vision och övergripande mål Hälsofrämjande sjukhusområde i en hållbar stadsmiljö Övergripande mål VERKSAMHET Modern sjukvårdslogistik med patienten i fokus. Team runt patienten. Patientens rätt till säker och snabb diagnos och behandling. Sjukvårdsproduktion och akademi integrerat för att vara konkurrenskraftigt. Kostnadseffektiv hälso- och sjukvårdsproduktion. STAD Strategisk övergripande plan för sjukhusområdet. Sjukhusområdet och dess verksamheter ska vara en integrerad och självklar del av staden och dess liv. Skapa möjligheter för attraktiva mänskliga miljöer med höga arkitektoniska värden både inom och i anslutning till sjukhusområdet. Sjukhuset ska betraktas som ett viktigt kunskapsnav. BEBYGGELSESTRUKTUR Bebyggelsestrukturen ska så långt som möjligt arbeta med generella lösningar som tillåter en kontinuerlig verksamhetsutveckling. Goda funktionella samband och flöden på alla nivåer. Planen ska på alla nivåer arbeta utifrån ett livscykel- och hållbarhetsperspektiv. Planen ska kunna realiseras i etapper med begränsade störningar. 6

7 2 Förutsättningar 2.1 Tidigare utredningar Tidigare utredningar som tagits fram för den fysiska utvecklingen av sjukhusområdet: Helsingborgs lasarett Fysisk utvecklingsplan 2005 Helsingborgs lasarett, kompletterad fysisk utvecklingsplan 2006 Utveckling av Helsingborgs lasarett Byggplan för Hälso- och Sjukvården i Skåne 2009 Måldokument: Utveckling av fastigheten Helsingborgs lasarett Fastigheten Helsingborgs lasarett Fördjupad behovsanalys inklusive åtgärdsförslag utifrån ett kundperspektiv, Fysisk utvecklingsplan för sjukhusområdet i Helsingborg - Förstudie fastighetsutvecklingsplan och lokalförsörjningsplan, I ovanstående utredningar har behovet av en utbyggnad av sjukhuset, dock med varierande innehåll och omfattning, konstaterats. S-plan har rekommenderats för akutvård. E-plan för operation, diagnostik m.m. Vårdavdelningar med enkelrum har förespråkats. Arbetsmiljön framförallt i S- och E-planen har påpekats. Senaste ombyggnaderna inom huvudbyggnaden utifrån ovanstående planeringar är: Öron- och Audiologimottagningen, ombyggnad på plan 1 (färdigställt hösten 2010) Akutmottagning inklusive AVA, saneringsanläggning m.m. på S-plan (klart våren 2013) Ombyggnad i huvudbyggnaden och läkarhuset by 01 för studentmiljö (klart januari 2012) 2. 2 Allmäna utvecklingstendenser för sjukvårdsverksamheter och sjukhusbyggande Medicinsk kunskap och medicinsk teknologi, arbetsmetoder, utrustning och läkemedel, utvecklas mycket snabbt. Förbättrade behandlingsmetoder gör att fler liv kan räddas och allt fler kan få hjälp att återgå till ett normalt liv. Fler medicinska insatser kan idag göras i öppen vård. Finare instrument för diagnos och behandling innebär att fler kan behandlas, men också att antalet patienter som kan komma ifråga för behandling ökar. Samtidigt medför nya och dyrare behandlingsmetoder och läkemedel i kombination med stigande medellivslängd och högre krav från patienten att kostnaderna för sjukvården växer kraftigt. Svensk sjukvård är i internationella jämförelser av mycket hög klass. För att begränsa de allt ökande kostnaderna ställs därmed ökande krav på effektivisering och tillgänglighet av sjukvården. Exempel på utvecklingstendenser: Planerad och akut vård skiljs åt. De planerade flödena blir mer säkra och stabila. Produktiviteten kan öka. Högspecialiserad vård koncentreras till färre enheter. För att bibehålla kompetens och erfarenhet leder koncentration till bättre behandlingsresultat och färre komplikationer. Sammanhållna vårdkedjor från prevention, diagnostik, behandling och vård till uppföljning och rehabilitering förbättrar den medicinska säkerheten och effektiviteten. Nya verksamhetsstrukturer med multidisciplinära organisationer växer fram med patienten i centrum. De traditionella funktionsgränserna inom samt mellan klinikerna upplöses och blir mer integrerade. Lean healthcare är en metodik som får allt mer genomslag. Syftet är att förkorta ledtiden, dvs tiden det tar att gå igenom en hel vårdprocess. Genom ett förbättrat samarbete i team och flöden kan effektiviseringar och tidsvinster genomföras. Metodiken bygger på att medarbetarna kontinuerligt och aktivt utvecklar arbetssättet runt patienten. 2 Förutsättningar 7

8 2 Förutsättningar Utvecklat IT-stöd möjliggör nya och bättre samarbets- och organisationsformer mellan olika huvudmän, över nationsgränser m.m. Generella mottagningar eftersträvas för att skapa flexibilitet, bättre utnyttjande och ge förutsättningar för effektivare produktionsplanering. Öppenvård inklusive dagvård ökar. Mer avancerade ingrepp görs i öppen vård, t ex titthålskirurgi, diagnostik etc och planerad vård drivs alltmer som öppenvård/dagvård. Slutenvård blir däremot tyngre och mer resurskrävande. Intermediär ( lätt-iva ) och intensivvårdsplatser ökar. Mer diagnostik och behandling kan ske på vårdrummet, vilket - liksom ökade hygienkrav - förutsätter enkelrum. Inom närsjukvården på sjukhusen i Region Skåne behandlas och vårdas oftast akut insjuknade multisjuka äldre. Hygienkraven ökar för att hindra smittspridning. Akutsjukvården går i en snabb utveckling mot kortare vårdtider liksom den högspecialiserade vården. Klinisk patientnära forskning utvecklas i tät samverkan med vården. Universitetssjukhus innehåller per definition vård, forskning och utbildning. För kunskapsspridning och kontinuerlig kompetensutveckling betonas vikten av närhet, goda fysiska samband, kreativa miljöer och mötesplatser. Den medicinsktekniska utvecklingen påverkar lokalerna. Mer apparater och utrustningar ställer krav på rummens höjder, storlek, på installationer och stommar. Ökade hygienkrav medför bl a behov av enkelrum och standardhöjning på vårdavdelningar. Detta i sin tur medför en utglesning av antalet vårdplatser. Nya sätt att arbeta leder till ändrade verksamhetsorganisationer och närhets- och sambandskrav. För vårdens byggnader medför utvecklingen med förändrade behov frekventa ombyggnader och ibland till- och nybyggnader. Det blir allt svårare att uppfylla dessa krav i befintliga vårdbyggnader, varav flertalet ofta är från de stora utbyggnaderna på 60- och 70-talen. Många sjukhusbyggnader börjar betraktas att ha nått sin tekniska och ekonomiska livslängd. Att kunna förändra byggnader i takt med utvecklingen medför därför ett ökat behov av mer generella och flexibla byggnader. Generella byggnader fungerar för i stort sett alla typer av vårdlokaler. Inom stomkonstruktion och de installationstekniska områdena skapas en överkapacitet för att kunna täcka de olika kraven. Detta innebär att byggnaderna kan lättare anpassas för nya användningar utan omfattande ombyggnader. Nivån på en byggnads generalitet är dock ett ställningstagande. Det är kostsamt att ha en ett stort spektra av funktionsmöjligheter. I ett livscykelperspektiv är det viktigt att byggnaden och den fysiska miljön är anpassad drifts- och verksamhetsmässigt optimalt. Detta har potential att ge betydande minskning av driftskostnader för sjukvården. Utformningen av vårdbyggnaderna planeras idag mer medvetet utifrån hållbarhet med låg energiförbrukning och god resurshållning sett i ett helhetsperspektiv. Det är allt mer uppmärksammat att den fysiska miljön och hur den uppfattas, är av stor betydelse för patientens upplevelse av vården och för tillfrisknandet. Som vårdkunder ställer såväl patienter som anhöriga allt större krav på standard och miljö. Patienten i centrum bör gälla såväl för vården och dess processer som för den arkitektoniska utformningen. Sjukvården är ofta en arbetsplats med högt tempo, hög produktionstakt och svåra krävande uppgifter. Arbetsmiljön är därför en viktig faktor för personalens trivsel och för rekrytering. Källor Universitetssjukhuset i Lund, utvecklingsplan nov 2007 Förstudie för fysisk koncentration av verksamheterna på Malmö sjukhusområde Fysiska utvecklingsplaner för sjukhusområdena i Malmö och Lund, Fullt flexibelt - Flexibilitet och generalitet i sjukhusbyggnader, SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, oktober

9 3 Nulägesanalys 3 Nulägesanalys Förvaltningen Helsingborgs lasarett är sedan 2012 organiserad i nio verksamhetsområden. Därutöver finns andra förvaltningar representerade på sjukhusområdet som Skånes Universitetssjukhus (Onkologisk behandlingsenhet), Psykiatri Skåne, Labmedicin Skåne och Habilitering & Hjälpmedel. Vidare bedriver privata intressenter verksamhet på sjukhusområdet, t.ex. Unilabs, SOL (Skandinaviska Ortopedtekniska Laboratoriet AB). Inför arbetet med Lokalförsörjningsplanen har de nio verksamhetsområdena inom Förvaltningen Helsingborgs lasarett, Psykiatri Skåne och Labmedicin Skåne levererat ingående verksamhetsbeskrivningar. Detta material och intervjuer har legat till grund för prioriteringar och fortsatta studier av de föreslagna verksamhetslokaliseringarna. Kompletterande studier av verksamheternas arbetsprocess, sambands- och lokalbehov behöver göras inför de föreslagna om - och nybyggnaderna. Nedan redovisas mycket kortfattat de olika förvaltningarnas ansvarsområde och framtida önskemål och lokalbehov. 3.1 Förvaltningar inom Sjukhusområdet i Helsingborg Helsingborgs Lasarett VO Akutcentrum Omfattar akutmottagning (> besök triage ssk.besök), akutvårdsavd., platser på akutvårdsavdelning för kirurgi (VO Kirurgi), infektionsmottagning/ avdelning samt sprutbytesmottagning. Akutprocessen, dvs sjukhusets samlade bild av akuta patienters väg från ankomst till sjukhuset och hela vägen genom sjukhuset, analyseras och utvecklas på uppdrag av sjukhusledningen. Lokalerna för akutmottagningen har nyligen byggts om. Infektionsenheten har god ventilation men trånga lokaler som behöver standardhöjas. Verksamhetsområdets prioriteringar är bl. a.: - kort vistelse för patienten på akutmottagningen - samlad akutmottagning för all somatik (och gärna psykiatri) - nära till akut diagnostik inkl. klin. fys på S-plan - direkta flöden till OP och IVA. - Infektionsenheten - standardhöjning VO Barn- och Ungdomsmedicin, BUM Omfattar Barn- och Ungdomsmedicin, Hälsovårdsenhet, Barnhälsovårdspsykologer och del av Ungdomshälsa. Del av barnverksamheten har nyligen flyttat in i lokaler på plan S intill akutmottagningen. Verksamhetsområdets prioriteringar är bl. a: - Neonatal fler isoleringsrum. Behov av mer yta - Vårdhygien förbättrad miljö på barnakuten - Dagvårdsplatser - ökat antal - Barnmottagningen- behov av nya upprustade lokaler VO Obstretik och gynekologi, OG Omfattar Obstretik och Gynekologi. Verksamhetsområdets prioriteringar är bl. a: - FamiljeBB - på samma plan som övrig kvinnovård - Obstretikmottagning - viss utökning - Samlad akut/ planerad gyn.mottagning nära obstretik - Dagvårdsplatser - ökat antal VO Diagnostik Omfattar diagnostisk radiologisk verksamhet inom konventionell röntgen, MR, CT och ultraljud i nordvästra Skåne, kateterbunden diagnostik och intervention, odontologisk röntgen, Klinisk fysiologi samt MTA i Helsingborg. Verksamhetsområdets prioriteringar är bl. a: - Arbetsmiljö, dagsljus - Funktionella lokaler och bättre flöden - Klinisk fysiologi och röntgen placerade intill varandra - Akutdiagnostik nära akutmottagningen på S-plan 9

10 3 Nulägesanalys VO HHH, Huvud - Hals - Hud Omfattar Öron, Käkkirurgi, Hud, Dermatologi och Ögon. Huvudsakligen öppenvård. Sedan 2012 ingår i verksamhetsområdet bibliotek och Gorthons centrum för klinisk träning. Verksamhetsområdets prioriteringar är bl. a: Hudmottagningen - behov av mer funktionella lokaler Ögonmottagning, - bl a bättre logistik i lokalerna Närhet Käkkirurgi - öronmottagning Bibliotek viktig mötesplats, närhet till konferens Det finns behov av en större samlingssal VO Internmedicin Omfattar en komplett medicinklinik med basspecialiteterna Internmedicin, Neurologi, Reumatologi, Geriatrik och grenspecialiteterna Kardiologi, Hematologi, Lungsjukvård, Njursjukvård, Gastroenterologi, Diabetologi/Endokrinologi. Akut och specialiserad vård. Bemanningsansvar för flera linjer i Akutcentrum, övergripande närsjukvårdsansvar för sjukhuset och medicinskt ansvar för ca 15 vårdplatser på VO ortopedi. Över 90% av patienterna kommer via akutinläggningar eller direktinläggning. Utflödet av patienter, dvs övertagandet av patienter till kommun, primärvård och rehabilitering är problematisk. Verksamhetsområdets prioriteringar är bl. a: Ökat antalet närsjukvårdsplatser. Samla all hjärtsjukvård i en flygel med större flexibilitet. Generella vårdavdelningar organiserade för teamarbete och utbildning. Samlad mottagnings- och dagvårdsverksamhet. VO Kirurgi, Urologi Omfattar Kirurgi, Urologi, slutenvård, öppenvård och akut resp. elektiv verksamhet inom Operation, Dagkirurgi. Verksamhetsområdets prioriteringar är bl. a: Endoscopimottagningen - nya funktionella lokaler Samlade kirurgivårdplatser Fler enkelrum Skilja elektiva och akuta flöden Mottagning- / dagvård - funktionella lokaler för bättre flöde och god arbetsmiljö VO Op-IVA Omfattar IVA (intensivvård), Operationscentral, Dagkirurgiavdelning och Sterilcentral, Endoscopimottagning, Preopmottagning, Smärtenhet, dvs. pre-, peri- och postoperativ vård och behandling. Därtill bedrivs inom verksamhetsområdet behandling i tryckkammare. Verksamheten är en av nyckelfunktionerna i en fungerande akutprocess. Problem med nuvarande operationslokaler som planerats efter 70-talsstandard med små, mörka op-salar. Sterilcentral på plan S har inget dagsljus. Lokalerna för Endoscopi är undermåliga. Tryckkammaren är olämpligt placerad inom slussat område. Verksamhetsområdets prioriteringar är bl. a: Effektiva och generella lokaler med större op-salar Skilda flöden akut/ elektivt Korta avstånd Utvecklad preopprocess med t.ex.procedurrum Flexibilitet mellan postop, intermediärvård (lätt-iva) och IVA Tryckkammaren flyttas ut ur slussat område Endoscopin - funktionella lokaler 10

11 3 Nulägesanalys VO Ortopedi Verksamhetsområdet omfattar all offentlig akut ortopedi och 76% av den planerade ortopedin i nordvästra Skåne. Verksamheten bedrivs i Helsingborg och Ängelholm. Inom VO Ortopedi finns sjukgymnastik och arbetsterapi med verksamhet i sluten- och öppenvård. Utflödet av patienter, dvs övertagandet av patienter till kommun, primärvård och rehabilitering är problematisk. Verksamhetsområdets prioriteringar är bl. a: Dagkirurgi - högre kapacitet Ökad standard på operationsavdelningen - snabbare flöde till och genom operation Fler vårdplatser Generell mottagning Psykiatri Skåne Den vuxenpsykiatriska vården i nordvästra Skåne bedrivs i nuläget på ett flertal olika platser i Helsingborg och Ängelholm. De utspridda öppenvårds- och heldygnsverksamheterna innebär dagliga transporter och förflyttningar av patienter och personal. Det ingår i uppdraget med den fysiska utvecklingsplanen för sjukhusområdet i Helsingborg att ta fram en lösning för att samla den psykiatriska heldygnsvården i nordvästra Skåne inkl. rättspsykiatrin. Barn- och ungdomspsykiatrin kommer inte att lokaliseras inom sjukhusområdet. Förvaltningen prioriteringar är bl. a: samlokalisering - heldygnsvård, öppenvård, mellanvård ökad satsning på öppenvård, mellanvård sammanhållna vårdkedjor för ökad patientsäkerhet Administration för Helsingborgs Lasarett Lokalerna för sjukhusadministrationen finns i huvudsak i Olympiahuset. Labmedicin Skåne Labmedicin Skåne har verksamhet i hela Skåne och lokaliserat på sjukhusområdet i Helsingborg finns i dagsläget Klinisk kemi, Klinisk immunologi och transfusionsmedicin (blodcentral), Klinisk patologi samt Vårdhygien. I nuläget ligger laboratorielokalerna i nära anslutning till akutmottagning och IVA förutom blodgivning som finns i Läkarhuset. Vårdhygien finns i Olympiahuset. Utvecklingen inom laboratoriemedicin pekar på snabbare analyser och därmed kortare svarstider vilket medger att Labmedicin Skåne generellt kan stödja sjukvården vid Helsingborgs lasarett bättre, förutsatt god logistisk samordning. Förvaltningens prioriteringar är bl. a: Samlad verksamhet för optimalt resursutnyttjande för bättre service till sjukvårdens akutprocesser. Logistik - transport av prov och blod för transfusion och analyssvar måste säkras. Flödet - patienter till provtagningen måste säkras Flödet - blodgivare till blodcentral måste säkras 11

12 3 Nulägesanalys Skånes Universitetssjukhus, Onkologisk behandlingsenhet Den onkologiska enheten är belägen på plan 1. Deras prioritet är nya funktionella lokaler. Regionservice Regionservice är regionens nya serviceförvaltning med ansvar inom hela Region Skåne för bl.a utveckling, drift och förvaltning av fastighetsbeståndet, leverans av tvätt- och textiltjänster, transporter av gods, post och prover, hyrbilar och fordonsadministration för alla verksamheter och uppdrag att tillsammans med sjukhusen utföra städ- och kostfunktioner samt inre transporter. Region Skånes Prehospitala Centrum, RSPC RSPC är en regional verksamhet och arbetar över hela Skåne i olika former och fora. Samverkan med primärvård, inom närsjukvård och med Region Skånes övriga sjukhus kommer att utvecklas ytterligare. RSPC samarbetar med ambulansentreprenörna Sirius Humanum och Falck Ambulans samt med alarmering och ambulansdirigenten SOS Alarm AB. Primärvård och privata intressenter Dessa verksamheter, Unilabs, SOL (Skandinaviska Ortopedtekniska Laboratoriet AB), Vårdapoteket, Hälsoenhet Capio AB, har inte ingått i inventeringsfasen. Regionservice är i dagsläget lokaliserad i Tandvårdshuset på plan 02. Förvaltningsfunktion och övrig administrativ personal finns i Tandvårdshuset plan 03 samt på plan S i huvudbyggnaden. Regionarkivet Från och med 2012 ingår Arkiv/scanning i Regionarkivet. Habilitering & Hjälpmedel Omfattar Barn- och Ungdoms- samt Vuxenhabilitering i Margarethahuset på sjukhusområdet. Synenheten är placerad i Olympiahuset. Folktandvården Skåne Verksamheten är indelad i Allmäntandvård och Specialisttandvård. En strategisk plan är framtagen år Verksamheten prioriterar generellt framtida lokaliseringar nära allmänna kommunikationscentra, då flödet av besökande är intensivt. Folktandvården förordar att sjukhustandvården inryms inom sjukhusområdet även i framtiden. Extern lösning planeras för specialisttandvården exkl. sjukhustandvården inom Helsingborgs centrum. Sjukhustandvården är i dagsläget lokaliserad i Byggnad

13 3.2 Identifierade problem och brister När Huvudbyggnaden byggdes var den en för den tiden mycket välfungerande vårdbyggnad. Den effektiva layouten består av en kompakt låghusdel för behandling och diagnostik och en höghusdel i korsform med vårdavdelningar. De vertikala transportsystemen, hissarna, är centralt placerade. Ett enkelt och tydligt grepp som har tydliga kvalitéer i sin organisation och som också har fungerat väl i drygt 35 år. Det är en utpräglad solitär byggnad med arkitektoniska kvaliteter. Det är däremot inte självklart hur den kan växa vidare, adderas, i en framtid. Huvudbyggnadens funktionalitet har idag nått en gräns. Verksamheten har vuxit, den medicinsktekniska utvecklingen ställer nya krav liksom ökat behov av vårdhygien med krav på enkelrum och nya arbetssätt. Kostymen har blivit för trång och verksamhetsutvecklingen hindras av sjukhusets fysiska begränsning. Akutprocessen, dvs vårdverksamheternas samlade bild av akuta patienters väg från ankomst till sjukhuset och genom sjukhuset, analyseras och utvecklas på uppdrag av sjukhusledningen. Idag finns förbättringsområden i processen som t ex antal och organisation av vårdplatser, genomströmningen inom operationsavdelningen, separering av akuta och elektiva processer, utflödet till kommun, primär vård och samarbetet med Ängelholms sjukhus. Arbetsmiljöproblematik, finns utöver i trånga lokaler, framförallt i lokaler med brist på dagsljus på plan E och S, t.ex. städcentral, sterilcentral, inom mottagningar och diagnostik. Kommentar: Det behövs ett 15-spel inom Huvudbyggnaden - en fri rutaför att kunna starta en omstrukturering/ samordning/ ombyggnad av verksamheter. Det finns behov av större ytor och snabbare flöden Det finns behov av standardhöjning. Principiell plan på lokalernas nuvarande utnyttjande MOTTAGNING/BEHANDLING MOTTAGNING/BEHANDLING VÅRDAVDELNING VÅRDAVDELNING FÖRSÖRJNING FÖRSÖRJNING ADMINISTRATION ADMINISTRATION SERVICE SERVICE OPERATION OPERATION LABMEDICIN mm LABORATORIEMED. VERKSAMHET mm 3 Nulägesanalys 5 psyk. slutenvård psyk. mott, adm, mm. MTA exp, kuratorer, mm 4 med. slutenvård HIA dialys avd. nära mott. 3 13slutenvård 13 kirurgi, ortopedi avd. nära mott. 2 förlossning neonatal vårdavd, BB gynmott./dagv/ slutenvård ögonmott./ operation. 1 barnakut, mott, dagv/slutenvård mott. öron, hud, infektion onkologi matsal, bibliotek E huvudentré, apotek, café mottagningar, röntgen, Klin fys, laboratoriemed., operation, dagkirurgi, endoskopi, postop, IVA, infektionsenhet. mm S 09 09akutmott, AVA, sterilcentral, laboratoriemed., mott, arbetsterapi, KTC, försörjning arkiv, utbildning, omkl. mm 13

14 3 Nulägesanalys Parkering SOL Blod central/ lab.medicin Röntgen Huvudentré Rec. Mott. Exp. utbildning kontor Öronmott. Audiologi Bårentré Apotek Infektionsenhet Cafe Bibl. Dagkir Endoscopi Mott. Inf. mott Onkologi Matsal Hudmott. Barnmott. Tryckkammare Operation IVA Postop Kranskärl rtg. Unilabs PTC/ lab.medicin Klinfys lab.medicin Barn akutmott/ dagvård/ slutenvård Plan E Plan 1 Omkl. Arbets och Rondrum Omkl. Arkiv Mott. Service funk/ förråd Fysioterapi Apotek 3.3 Nuvarande lokalisering Jourrum KTC Städ Kök Lastgård Principiell redovisning av verksamheterna på de olika våningsplanen i huvudbyggnaden (by 02). Steril Verkst./Transport AVA Akutmott. Psykakut lab.medicin 14 Plan S N

15 3 Nulägesanalys Gynekologi Akut/ mott. Dagvård/ sluten vård Ortopedi Slutenvård Admin Mott. Neonatal Perinatal, BB Ögonmott/op Kirurgi Ortopedi Slutenvård Kirurgi Slutenvård Exp. Mott. Förlossning Kirurgi Slutenvård Plan 2 Plan 3 Närsjukvård Njurmed. slutenvård Arb.ter. / sjukgymn. KUA MTA Exp Arbetsterapi Kuratorer Magtarm Hematologi Neurologi Lungmed slutenvård Stroke Slutenvård Dialys, Njurmott. Psykiatri Slutenvård Exp. Psyk mott. Kyrka Kardiologi Slutenvård Psykiatri Slutenvård Plan 4 Plan 5 N 15

16 4 Utvecklingsstrategi 4 Utvecklingsstrategi 4.1 Inledning Verksamheten på sjukhusområdet i Helsingborg behöver ständigt optimera vårdprocesser och flöden. För att leva upp till de krav som modern vårdmiljö ställer på funktionalitet och flexibilitet, på arbetsmiljö och vårdhygien måste också vårdlokalerna utvecklas och förbättras. För att åstadkomma en standardhöjning av vårdlokalerna, optimering av flöden och processer, samt att samla vuxenpsykiatrin på sjukhusområdet krävs en utökning av den nuvarande lokalytan. För att snabbt ge möjlighet att bygga om och genomföra omflyttningar krävs dessutom evakueringslokaler. Utifrån analysen av verksamheternas situation idag samt uppdraget för den fysiska utvecklingsplanen för Sjukhusområdet i Helsingborg har ett antal prioriteringar sammanställts. Det återstår åtskilligt arbete att utreda placeringar av verksamheterna på sjukhusområdet för framtida lokalutnyttjande och under byggnation. Det gäller bl.a. infektionsenheten, tryckkammaren, administrativa arbetsplatser, jourrum, lokaler för sjukgymnastik, arbetsterapi och logopeder, MTA, placering av entréer med hänsyn till arbetsmiljö, säkerhet och tillgänglighet samt utbildningslokaler. Parallellt med de föreslagna prioriteringarna bör man dessutom starta en fördjupad utredning som berör framtida utformning av logistik- och försörjning. Denna utredning ska belysa konsekvenserna på utformningen av kök, matsal och servicelokaler på plan S, vid lastkaj, i de övre planen i Huvudbyggnaden och i den nya byggnaden. En tydlig inriktning är dock att åstadkomma mer generella lokaler för att medge större flexibilitet. Alla förändringar kommer att ske i samarbete med verksamheterna. 4.2 Prioriterade områden Somatiska vårdplatser Antalet vårdplatser behöver utökas. Samtidigt ställs ökade krav på vårdhygien. Huvudbyggnadens höghusdel, plan 3 t.o.m 5, bör därför renodlas för generella vårdavdelningsplan för somatisk vuxenvård med på sikt enbart enkelrum. Avdelningarna organiseras för patientnära vård och teamarbete med arbetsstationer nära vårdrummen. Logistik för förråds-, tvätt-, läkemedel-, kost- och sophantering m.m. effektiviseras samtidigt. Ett pågående arbete med Den goda vårdavdelningen, Centrum för vårdens arkitektur på Chalmers i samarbete med tio landsting och ett antal arkitektkontor, kan vara en inspirationskälla i det fortsatta arbetet. Principer för vårdavdelningsnära expeditioner, dikteringsrum, grupprum och utbildningslokaler utvecklas. I en första etapp föreslås en vinge på plan 5 byggas om till en vårdavdelning med ca 25 enkelrum. Efter utflyttning av psykiatriverksamheten och ny placering av expeditionslokaler, kan resterande vingar på plan 5 byggas om till vårdavdelningar för somatisk vård. På plan 3 och 4 finns dialysverksamhet och avdelningsnära mottagningar. Förutsatt ny lokalisering av dessa verksamheter kan även dessa plan byggas om som generella vårdavdelningsplan. Vårdavdelningar på plan 1 och 2, ska också uppgraderas. Infektionsenhetens placering och utformning kräver fortsatta studier. Totalt beräknas ökningen av vårdplatser för somatisk vuxenvård motsvara ca 50 platser, samtliga enkelrum. 16

17 4 Utvecklingsstrategi Principlösning för ett vårdavdelningsplan 20 maj 2011 Vårdrumsstudie för NKS, Nya Karolinska Solna i Stockholm. White Tengbom Team Bilden visar en möjlig princip för ett generellt vårdavdelningsplan. Vårdavdelningarna föreslås kunna kopplas samman men ska också av hygien- och säkerhetsaspekter kunna avdelas. Blå färg - vårdrum Röd färg - läge för teamens arbetsstationer Orange färg - kontor, personalrumsläge Gul färg - dagrum Grön färg - bifunktioner mm Grå färg - teknik Arbetsstation/dikteringsrum Alingsås Lasarett. White (Fotograf: Per Karehed) 17

18 4 Utvecklingsstrategi 18 Optimera vårdprocesser Erfarenheten av verksamhetsintervjuerna är att akutprocessen, dvs processen av akuta patienters väg från ankomst och hela vägen genom sjukhuset, ska utvecklas vidare. Det pågår redan idag ett arbete på uppdrag av sjukhusledningen. Beslut har tagits att alla akuta somatiska patienter, vuxna som barn, ska komma till en entré med triagefunktion på akutmottagningen, plan S. Akutdiagnostik ska samlokaliseras med akutmottagningen. De akuta och elektiva flödena ska separeras. Genomströmningen inom den nya operationsavdelningen, pre - och postoperativa flöden kan effektiviseras. Det gäller också flöden genom generella mottagningar. Även generella framtida vårdavdelningar med utökning av det totala antalet vårdplatser och enkelrum bör påverka processerna positivt. Samarbete beträffande utflödet av patienterna från vårdavdelningarna till primärvård, kommun och närsjukhus måste utvecklas. Det finns givetvis många fler processer att studera. I planeringsarbetet med de framtida vårdlokalerna dvs. definiera behov, omfattning, flöden och samband - så är den största utmaningen att optimera vårdprocesserna för att åstadkomma hög patientsäkerhet och effektivitet i vården. Barnverksamhet, neonatal och mottagning Det finns ett behov av att höja standarden på neonatalavdelningen och åstadkomma fler isoleringsplatser. Samvårdsrum för mamma-barn är aktuellt. För att genomföra detta under pågående drift, föreslås att neonatalverksamheten flyttas till den vinge på plan 2 där ögonmottagningen inklusive ögonoperation idag bedrivs. Efter ombyggnad för neonatal och inflyttning kan den nuvarande neonatalavdelning byggas om för perinatalverksamhet och Familje-BB. En flexibilitet skulle då kunna uppnås med den angränsande vårdavdelningen för gynekologi. Barnmottagningens lokaler på plan 1 är trånga med risk för smittspridning. Arbetsmiljön är dålig. Beslut har tagits att barnakutmottagningen ska flyttas till plan S inkluderande Barn - AVA. Först när akutmottagningen för psykiatri flyttat ut kan lokalerna för barnakutmottagningen byggas om för verksamheten. För att kunna genomföra en omfattande ombyggnad av barnmottagningen under pågående drift föreslås att verksamheten utnyttjar nuvarande hudmottagningens lokaler. Detta i sin tur förutsätter att hudmottagningen temporärt evakueras för att slutligen t.ex. placeras i en planerad ny byggnad. Ytterligare yta för barnmottagningen kan först realiseras när ny byggnad är klar och matsalen eventuellt flyttats dit. Fortsatta studier behövs för att belysa hur plan 1 ska utnyttjas framöver. Såväl hudmottagningen som onkologibehandlingen har idag mycket trånga ytor och behöver nya lokaler. Placering av Infektionsenhetens mottagning och vårdavdelning behöver också studeras. Ny operationsavdelning Operationsavdelningen behöver effektiva, generella lokaler med större operationssalar. De akuta och elektiva flödena bör skiljas åt. Operationsavdelningen föreslås därför få nya lokaler på plan E där idag laboratoriemedicinska verksamheten och Klinisk fysiologi m.m. bedrivs. En ny placering av operationsavdelningen istället för att successivt bygga om de nuvarande lokalerna under pågående drift är att föredra, framförallt ur patientsäkerhet och produktionssynpunkt. Den nya operationsavdelningen planeras för att samla all pre -, peri - och postoperativ vård och behandling inklusive sterilcentral och ge förutsättning för snabba flöden, närhet och effektivt utnyttjande av lokalerna. Flyttningen av operationsavdelningen förutsätter att laboratoriemedicin och Klinisk fysiologi flyttas. Laboratoriemedicinska verksamheten flyttar till den nya byggnaden med närhet till operation. Klinisk Fysiologi samplaneras med Röntgendiagnostiken intill ny akutdiagnostik på plan S. Ombyggnaden för den nya operationsavdelningen ger också möjlighet att frigöra yta på E-plan för att utöka intensivvården (IVA) inkluderande en intermediärvård (lätt-iva) och förbättra lokaler och flöden till tryckkammarverksamheten. I samband med ombyggnaden planeras också för ljusgårdar inom den aktuella ombyggnadszonen i låghusdelens båda plan.

19 4 Utvecklingsstrategi Samlad vuxenpsykiatri I uppdraget för Fysisk utvecklingsplan för sjukhusområdet i Helsingborg ingår att psykiatrin för nordvästra Skåne ska samlas på sjukhusområdet. Detta gäller heldygnsvård och största delen av öppenvården inom vuxenpsykiatrin. BUP lokaliseras utanför sjukhusområdet. En satsning kommer att ske på öppenvård och mellanvård i nära samarbete med heldygnsvården. Satsningen innebär bl.a. ett uttalat processorienterat förhållningssätt med intensiva öppenvårdsinsatser för att förhindra inläggning. Vårdens innehåll tar sig i uttryck i olika behandlingsalternativ där såväl behandlingsformer som läkande miljö med möjlighet att se natur från alla rum och att själv kunna gå ut oavsett vårdform har stor prioritet. Tillgång till yta för fysisk aktivitet, patientutbildning och andra aktiviteter/ sysselsättningar är andra områden vilka har betydelse för patienterna. Arbetsmiljö Arbetsmiljön med framförallt de mörka lokalerna utan dagsljus på E- och S-plan måste åtgärdas. Överglasade ljusgårdar planeras därför i samband med ombyggnaderna på planen. Storleken på ljusgårdarna är avhängigt av den bärande konstruktionen i byggnaden. Ljusgårdar genom plan E och S kommer att ta yta i anspråk i dessa plan. Möjligheter till dagsljusinsläpp utreds i Fastighetsutvecklingsplanen utmed bl.a västerfasaden i S-planet. Utblickar mot dagsljuset måste tas till vara i layouten av lokalerna. Glaspartier i väggar, med eller utan möjlighet för insyn, ljusa färger och omsorgsfull utformning av material- och belysning bidrar också till att skapa tilltalande lokaler för patienterna, anhöriga och personalen. Ljusgård i från Östra sjukhuset, Psykiatrisk klinik. Måttet på ljusgården motsvarar de som planeras i låghusdelen plan S och E i huvudbyggnaden. (Fotograf Christer Hallgren AB) Ljusgård i från Östra sjukhuset, Psykiatrisk klinik. White (Fotograf: Christer Hallgren AB) 19

20 4 Utvecklingsstrategi Vårdhygien Sjukhusets lokaler, flöden och layout bör i möjligaste mån planeras för att hindra smittspridning och vårdrelaterade infektioner. Vid om - och nybyggnation måste höga krav ställas för vårdhygien. Vårdavdelningarna kommer på sikt enbart att ha enkelrum inklusive enskilda toaletter/ dusch. Vid eventuell smitta bör avdelningarna kunna avdelas. En ny operationsavdelning utformas med de senaste kraven på renhet m.m. Intensivvård kräver även det på sikt enkelrum. Infektionsenhetens omfattning och placering måste utredas i det fortsatta arbetet. Ny byggnad för samlad vuxenpsykiatri, laboratoriemedicinsk verksamhet och somatisk vård Ovanstående prioriteringar ställer krav på mer lokalyta. En ny byggnad föreslås därför öster om Huvudbyggnaden längs Södra Stenbocksgatan. Den nya byggnaden dockas till Huvudbyggnaden i plan S och E. Eventuellt kan dockning också ske mellan den nya byggnaden och Olympiahuset där konferensrum- och utbildningslokaler kunde koncentreras. Centralt vid kopplingarna mellan den nya byggnaden och Huvudbyggnadens E-plan och vidare mot Olympiahuset skulle en ny matsal kunna placeras. en del mer anpassad för psykiatri och i en annan för tyngre vård? Kopplingar och flöden till Huvudbyggnaden måste detaljstuderas. Ska det finnas P- däck under mark? Det finns åtskilliga frågor att studera vidare. Evakueringslokaler För att snabbt komma igång med ombyggnader i Huvudbyggnaden krävs dessutom evakueringslokaler. Byggnad 05, intill parkeringshuset, rivs och ersätts av temporära hyrpaviljonger med ett effektivare utnyttjande av tomten. Externa förhyrningar kan också bli aktuellt. 20 Psykiatriverksamheten som idag finns på plan 5 i Huvudbyggnaden, utspritt i Helsingborg och med delar i Ängelholm, samlas i den föreslagna nya byggnaden. Även den psykiatriska akutmottagningen på plan S planeras att placeras här. Genom att flytta ut verksamheter ur Huvudbyggnaden till den nya byggnaden, kan yta frigöras för t.ex generella vårdavdelningsplan (utökat antal vårdplatser), en ny ombyggd operationsavdelning och barnverksamhet. Exempel på möjliga verksamheter att flytta är ögonoch hudmottagning, andra mottagningar, dialys, onkologibehandling, laboratoriemedicin, matsal m.m. Fortsatt utredning krävs för att analysera omfattning och vilka verksamheter som kan inrymmas i nybyggnaden utöver psykiatri och laboratoriemedicinsk verksamhet. Nivån på nybyggnadens generalitet är avgörande. Psykiatriverksamhet har andra krav än t.ex. tyngre laboratoriemedicin. På längre sikt ska det finnas en beredskap för andra funktioner? Ska volymen delas upp i Alingsås Lasarett. Bild från väntrum. White (Fotograf: Per Karehed)

21 4 Utvecklingsstrategi Principiella verksamhetsplaceringar Till höger visas en principiell bild med möjliga framtida placeringar av verksamheter i Huvudbyggnaden dockade på plan E och S till en ny byggnad och via denna till Olympiahuset. slutenvård ca 108 vårdplatser 15 5 Den nya byggnaden är mycket schematisk. Utformning, omfattning och innehåll kräver givetvis fortsatta studier. slutenvård ca 108 vårdplatser 14 4 slutenvård ca 108 vårdplatser 13 3 förlossning, neonatal perinatal slutenvård, BB 12 gynekologi slutenvård/ dagvård/mott. 2 barn slutenvård /dagvård/mott. Infektion, vårdenhet? öron mott. bibliotek 11 1 huvudentré, service 10 operation/dagkirurgi/ endoskopi/sterilcentral/ postop, IVA, tryckkam. röntgen, mott. mm E MOTTAGNING/BEHANDLING VÅRDAVDELNING FÖRSÖRJNING ADMINISTRATION akutmott, AVA 09 S akutdiagnostik barnakut inkl. barn-ava försörjning mm SERVICE OPERATION LABORATORIEMED. VERKSAMHET mm 21

22 4 Utvecklingsstrategi Huvudentré Parkering Exp. Mott. Diagnostik Röntgen Diagnostik Rec. Generella mott. Apotek Cafe Dag kirurgi Möjlig verksamhet till ny byggnad utöver psykiatriverksamhet: Mottagningar bl.a Ögon- och Hudmott. Dialys Onkologi Servicefunktioner m.m. Exp. Utbildning Konf. Bibl. Öron mott Audiologi Logopedi Pre/ postop Infektionsenhet Barnmott. Tryckk. IVA/ Intermediär vård Krans-kärls rtg. Operation Pil visar möjliga kopplingar till ny byggnad och laboratoriemedicin Barn slutenvård dagvård Plan E Plan 1 Omkl. Rondrum Arbets och Fysioterapi Ny entré för icke akuta liggande transporter (bårentré) Klinfys Akut Diagnostik Omkl. Service/ förråd Städ/Transport Pil visar möjliga kopplingar till ny byggnad 4.3 Möjlig framtida placering av verksamheterna i huvudbyggnaden AVA Akut mott. Barnakut 22 Plan S Alt.entré för icke akuta liggande transporter (bårentré) N

23 4 Utvecklingsstrategi Gyn. Mott. Dagvård Slutenvård Vårdavd. Familje BB Neonatal Vårdavd. Vårdavd. Perinatal Förlossning Vårdavd. Plan 2 Plan 3 Generellt vårdavdelningsplan c.a 108 enkelrum Vårdavd. Vårdavd. Vårdavd. Vårdavd. Vårdavd. Vårdavd. Vårdavd. Plan 4 Generellt vårdavdelningsplan c.a 108 enkelrum Vårdavd. Plan 5 Generellt vårdavdelninsplan c.a 108 enkelrum N 23

24 5 Genomförande 5 Genomförande 5.1 Inledning Det krävs en noggrann strategi för genomförandet av de föreslagna åtgärderna. Varje etapp inkluderar planerings- och programfas, projektering och byggfas. Startpunkten för den inbördes ordningen av dessa byggetapper, parallellt eller i tidsföljd, kan organiseras på flera sätt avhängigt av prioritering av berörda verksamheter, krav på kontinuerlig drift, tillgänglighet av evakueringslokaler och tillgänglighet för byggnationen. Även val av byggteknik och upphandlingsform har betydelse för byggtidens längd. Omfattande nybyggnader på sjukhusområden skapar naturligtvis störningar för kringliggande verksamheter. Byggproduktionen bör därför i möjligaste mån begränsas i tid och noga planeras. Flyttkedjor utan mellanevakuering av verksamheter är det mest optimala. Patientsäkerheten får under byggtiden inte hotas. Utbyggnaden av den tekniska infrastrukturen måste kunna ske parallellt med den befintliga för att inte orsaka begränsningar i driften. För att vinna produktionstekniska fördelar i stora projekt integreras allt oftare entreprenörer tidigare i projekten. 5.2 Strategi för genomförande Inledande åtgärder: Vårdplatser Utveckla vård- och logitikprocesser, planera och projektera en typvårdavdelning med enkelrum inom ett framtida generellt vårdavdelningsplan Plan 5, planera och genomföra evakuering av MTA, kuratorsexpeditioner, arbetsterapi m.m. Logistik och försörjning Utreda framtida utformning av logistik- och försörjning för sjukhusområdet Tekniska åtgärder Planera och projektera upprustning av ventilation i låg- och höghusdel i Huvudbyggnaden Planera för teknisk försörjning till planerad ny byggnad Planera för teknisk kulvert Trafik Fördjupad utredning av trafiklösning och entréer Planera och genomföra påbyggnad av p-huset med två p-däck Planera för ersättning av parkeringsplatser vid nybyggnation Evakueringslokaler Tömma och riva byggnad 05 Ersätta med temporära hyrpaviljonger med effektivare utnyttjande av tomten Identifiera andra externa möjligheter för evakuering Ny byggnad Utreda vad som ska flytta till den nya byggnaden, omfattning, behov, samband Utveckla vård- och logistikprocesser, planera och projektera för den nya byggnaden Förbereda berörd verksamhet, eventuell mellanevakuering Parallellt med ovanstående åtgärder kommer fortsatt utredning och lokalplanering ske för bl.a infektionsenheten, administrativa arbetsplatser, jourrum, lokaler för sjukgymnastik, arbetsterapi och logopeder, utbildning m.m. 24

25 5 Genomförande Steg 1 Vårdplatser Ombyggnad och inflyttning av ny vårdavdelning på plan 5. Planera för ett successivt genomförande av ombyggnader av plan 3-5 för generella vårdavdelningsplan inkl upprustning av ventilation och logistik. Principer för ombyggnadsarbeten, ordningsföljd, vertikala genomföringar etc får specialstuderas. Det kommer att behövas en evakueringsavdelning inom huvudbyggnaden under ombyggnadsprocessen. Barnmottagning och barnakut Utveckla vård- och logistikprocesser, planera, projektera ny barnmottagning och barnakut. Evakuering av hudmottagning, vars lokaler kan användas under ombyggnad av nuvarande barnmottagningens lokaler. Ombyggnad för nya barnmottagningslokaler. Ytterligare utökning av lokalerna förutsätter flytt av matsal som först kan ske vid genomförandet av den nya byggnaden. Barnakutens nya lokaler klara först när psykakut flyttat till ny byggnad. Ny byggnad Genomförande av ny byggnad och inflyttning av verksamheter på sjukhusområdet och den samlade psykiatriska verksamheten i nordvästra Skåne Ljusintag och ventilation plan S och E Planering, projektering för ljusintag i plan S och E för verksamheten. Röntgen och Klinisk Fysiologi Utveckla vård- och logistikprocesser, planera, projektera för verksamheten på plan S och E. Genomförande av planeringen på plan S förutsätter flytt av Gorthons centrum för klinisk träning och ljusintag vid fasad. Ny operationsavdelning Utveckla vård- och logistikprocesser, planera, projektera ny operationsavdelning med samlad pre-, peri- och postoperativ verksamhet på plan E inkluderande endoscopi, sterilcentral m.m. Steg 2 Nybyggnaden är färdig för inflyttning. Detta frigör lokaler i huvudbyggnaden och ger möjlighet för ombyggnader och omflyttningar. Vårdplatser, plan 3-5 Successiv ombyggnad med enbart enkelrum, generella vårdavdelningsplan Ökning på plan 3-5 med totalt ca 50 vårdplatser. Neonatalavdelning Utveckla vård- och logistikprocesser, planera, projektera ny neonatalavdelning. Efter utflyttning av ögonmottagning till den nya byggnaden kan lokalerna byggas om för neonatalavdelning Ny operationsavdelning Ombyggnad kan ske då Labmedicin, Klinisk Fysiologi och delar av mottagningsverksamheten på plan E har flyttat till andra lokaler. Ljusgårdar Successivt genomförande av ljusgårdar på plan S och E samt längs del av fasad i samband med ombyggnader. Röntgen och Klinisk Fysiologi Ombyggnader på plan E och S kan slutföras först då ombyggnad för ny operationsavdelning är genomförd. Förutsätter utredning av utformning på plan E generellt. 25