- Hittar pollinerarna hem eller svälter de ihjäl?

Transkript

1 Jordbrukets affärstidning för ekologisk produktion! Nr ex 14 aug 2013 Humlor studeras med radiosändare: - Hittar pollinerarna hem eller svälter de ihjäl? Ekogalan 30 januari 2014 BAM54.se Cresco Kalk med näring för rikare tider Jordbrukskalk:

2 Ökad efterfrågan av ekologiska livsmedel leder till hållbar utveckling. Det ligger oss varmt om hjärtat. Därför utmanar vi kunder och leverantörer i restaurang- och storköksbranschen: Tävla i Utmaningen 2014 Öka eko! Det som är bra för miljön är bra för oss alla. Det gör skillnad. Vinn kr! Vinnaren i varje tävlingsklass får kr att investera i ytterligare åtgärder som kan öka andelen ekologiskt. För mer information om tävlingen, läs på martinservera.se/utmaningen. Anmälan till Utmaningen 2014: Öka eko görs senast 16 september 2013.

3 Nr 4 14 aug EKOKALENDERN 27 aug 27 aug sept 27 sept 22 okt 20 nov 30 jan Sista materialdag Ekoweb nr 5 Osynliga Mirakel KSLA, Stockholm Etik till salu SLU, Uppsala Utgivning Ekoweb nr 5 Sista materialdag Ekoweb nr 6 Utgivning Ekoweb nr 6 Ekogalan 2014 Nästa utgivning Ekoweb.nu nr 5 Sista materialdag 27 augusti Utgivningsdag 25 september Kontakta oss för bokning och annonsinfo! Chefredaktör: Cecilia Ryegård cecilia@agroide.se Upplaga: ex. KVICK FINN Ekogårdens bästa kultivator Finsk sisu ger ogräsen en match! Före sådd Direkt i plöjd mark I vallbrott I träda Efter tröskning Tillverkning: OY Ekotjänst Lindgård AB Återförsäljare: Tomas Svensson, Sala Tel Det här med Blommor och Bin... Det är en otacksam uppgift att vara pollinerare i jordbrukets tjänst. Möjligheterna att fördjupa vänskapsbanden med den mänskliga sidan har varit högst begränsade de senaste 50 åren. Pollinerarnas arbetsinsats värderas till flera 100- tals miljoner kronor bara för svenskt lantbruk. Allt fler tvåbeningar har därför fått ett nyvaknat intresse för det här med blommor och bin... Det är oroväckande tyst i den härliga sommarmorgonen. Bolltistel, fjärilsblomma och stäppsalvia står där och flaggar inbjudande med sina breda färggranna landningsbanor i morgondiset. Vart har alla kryp tagit vägen? Alla fladdrande fjärilar, dunsande, stora, tunga humlor och flitiga ilande bin? Det är mer än 50 år sedan Rachel Carson skrev bestsellern Tyst Vår där hon förutspådde de mörka resultaten av vår användning av bekämpningsmedel. I trädgårdens talande stumhet kan man inte låta bli att undra om hon är på väg att få rätt. Tyvärr vittnar även forskningen om att det är riktigt illa ställt med några av våra allra viktigaste arbetare i samhällets och lantbrukets tjänst. Kanske får vi snart även här använda mänsklig pollinering, så som man gör på sina håll i Kina? Hur sugen är du på att använda din värdefulla tid till det? Lönsamt med surr Ett svenskt världsunikt projekt bidrar nu till att sprida ljus över hur några av våra viktigaste pollinerare påverkas av det moderna jordbruket. Det är numera inte bara kossor som har transpondrar, det är även den senaste modeflugan för humlor i trakterna runt Alnarp. Mikrotekniken används för att studera hur humlor rör sig i fälten och hur populationen tillväxer i olika miljöer. Tanken är hisnande när man funderar över möjligheterna som tekniken ger oss och vad som kan vara nästa steg. Tänk om man kan studera maskar på samma sätt och ta reda på hur de reagerar på olika däcktryck? Vad vet du egentligen om dem och hur håller du dig på god fot med dessa dina osynliga, ständigt arbetande vänner? Vid vilket däcktryck går de i strejk? Riddar Thorsten Bra att någon, likt Thorsten Rahbek Pedersen, chippar humlor och ger oss vetenskapliga förklaringsmodeller som inte ensidigt tittar på den kortsiktiga avkastningen (se artikeln s 6-7). En Riddar Thorsten, som drar sin lans för pollinerarnas överlevnad. Sådana beskyddare skulle behövas även för andra kryp som maskar och rovkvalster. Cash i humlor Det är sällan (aldrig!) man ser att bekämpningsmedel mäts i sidoeffekter av till exempel påverkan på humlepopulation, utan enbart i form av avkastning på kort sikt. Gårdar går i arv i generationer men det är sällan (aldrig!) någon som mäter markens bördighet eller värdet av ekosystemtjänsterna på gården med 10 års perspektiv. Jakten efter snabba cash räknar knappast vinsten i antal maskar, humlor eller bin per hektar Det borde ju vara lite av en paradox för lantbrukare som kanske mer än några andra har ett generationstänkande i sitt företagande. Eko gynnar pollinerare Som ekoodlare har man redan gjort aktiva val, genom att låta sprutan stå och inte använda betat utsäde. Val som förbättrar chanserna för pollinerare avsevärt. Att ekoodlarna ska ha ett skäligt stöd för de oaser som de tillhandahåller för att upprätthålla en för samhället så viktig funktion borde väl också vara tämligen odiskutabelt. Den växande ekomarknaden är även ett bevis på att det finns konsumenter som hellre gynnar en långsiktig effekt i stället för att bara tänka pris. De behöver bli fler! Och det ska väl inte vara så svårt att få fler att välja eko om man lyfter frågan med hjälp av blommor och bin RADHACKNING OCH REDSKAPSSTYRNING MED KAMERA ELLER GPS! Radhackning i befintlig sådd med radhacka, sideshift och marknadsledande kamerasystem från Garford. Alternativt styr hackan med GPS-RTK från Trimble. Oavsett om raden syns eller inte, är hackan på rätt plats. Individuellt anpassade radhackor från Garford nu med individuell sektionskontroll! Läs mer på datavaxt.se eller garford.com GARFORD ROBOCROP 2 Kamerastyrd radhacka som reagerar på grödans färg, ger högre precision och snabbhet. Med InRow Weeder hackar du även mellan och runt plantorna. Hackar 98,5% av ytan. hedåkers säteri 3, grästorp tel info@datavaxt.se.

4 4 Nr 4 14 aug 2013 Blindharva, hacka och hacka Hacka först grunt, öka sedan djupet på hackningarna. Ogräs skall skäras av för att få bästa bekämpningseffekt. Lite tips från de hackers som Ekoweb talat med. På våren och försommaren är det högsäsong för mekanisk ogräsbekämpning. Med RTK:n och kamerastyrning har tekniken tillsammans med nya maskiner gjort det möjligt att utföra hackningar med en centimeters noggrannhet. Mekanisk ogräsbekämpning är svårt och dess effekter hänger mycket på tajming, rätt inställda maskiner och att vädrets makter står en bi. Bäst fungerar mekanisk ogräsbekämpning när det är torrt och varmt väder. Då torkar ogräsen snabbt ihjäl och värdväxten får en ordentlig hjälp med den extra mineralisering som hackningarna ger. Ogräs skall sitta fast Det är små marginaler som gäller för hackning och harvning. Det finns bara ett tillgängligt djup på cirka fem till sex centimeter som det är bra att harva eller att hacka på. Skall man hacka tre gånger på en säsong är det viktigt att den första blindharvningen eller hackningen görs grunt. Man måste alltså spara på det markdjup som man kan harva eller hacka på. Hackningen fungerar bäst om man kör i orörd jord. Därefter ökar man djupet efter varje harvning eller hackning, säger Roland Höckert, på Godegården utanför Järpås. Han hackar med System Cameleon sedan 2009, cirka 250 hektar två till tre gånger under odlingssäsongen. Ju större ogräsen är ju svårare är de att ta död på. Små ogräs torkar snabbt, stora långsamt och har dessutom mer energi kvar i roten för att kunna växa om i den hackade raden. Erik Andersson, på Slätte Gård, hackar drygt 1000 hektar denna säsong. Det går att harva och hacka tidigt. Grödorna tål den mekaniska bekämpningen bättre än konkurrensen från ogräs om vatten, ljus och näring. Akta rötterna på grödan Vid en harvning och två hackningar är det lämpligt att börja blindharvningen på två centimeters djup cirka fem till sex dagar efter sådd. Då ser ogräsen ut som vita trådar och syns knappt. De är då som känsligast för mekanisk bearbetning och för att torka ut. När man hackar i oröd jord sitter rötterna fast och ogräsen skärs av med hjälp av gåsfoten. Om hackningen görs på samma djup som tidigare bearbetning så händer det ofta att gåsfoten bara viker ned ogräsplantan, istället för att skära av den. En bedräglig bild av ett till synes fint hackat fält ger vika efter bara några dagar när ogräsen härjar igen. Ju större ogräsplantorna är då, ju mindre effekt får en hackningen som görs på samma eller högre nivå som tidigare bearbetning. Rötterna behöver fast jord för att skäras av, annars åker bara ogräsen med och ställer sig upp efter en till två dagar igen. Hackningen går lätt och det ser snyggt ut för stunden men det långvariga resultatet bli inte så bra, säger Roland Höckert. Blindharvningen ökar kontrasten På radhackor med styrning med kamera är det viktigt att hjälpa kameran med att skapa tydliga rader med gröda och svart jord. Det kan man göra t ex genom en blindharvning och genom att vara nogrann med sådden. Då fördröjer man ogräsens utveckling och raderna med gröda blir tydligare. Den tiden får man igen när det går fortare att genomföra första ogräshackningen, vilket även gör att man kommer bättre tillhackning två, som man oftas annars blir för sen med. Får man mycket ogräs i raden eller en dålig etablering så fungerar kameran dåligt. Den tappar då bort raden när den gröna växtlinjen helt plötsligt förvinner och den försöker styra efter ogräsen som etablerat sig på fläckarna istället. Då det är lätt att köra upp gröda och man får hela tiden växla mellan styrning med kamera, RTK och manuell körning. Detta är oftas främst ett problem vid andra och tredje hackningarna då fältet är betydligt mer grönt, av värdgröda och ogräs. Det blir därmed svårare för systemet att hitta rätt. Vid dåliga etableringar så får man köra manuellt. Då plantorna försvinner så fungerar inte styrningen med kameran. Då får man förlita sig till RTK:n och dessutom köra en del manuellt. Dessa körningar tar på kroppen. Det vet alla som håller på med hackningar, säger Roland Höckert. Sveriges mesta hacker? Erik Andersson, traktorförare på Slättegård, som hackar över 1000 hektar på Slätttegård årligen med en radhacka som styrs av en kamera. Vi blindharvar alltid om det går i vårsådden. Vid optimala förhållanden hackar vi sedan två till tre gånger. Det som avgör antalet hackningar är hur väl raden slutit sig samt också naturligtvis ogräsförekomsten Styrsystemet med kameran har sina begränsningar vid soluppgång och solnedgång. Då får man fika eller äta. Problemet- Vid andra hackningen eller den tredje hackningen är den gröna massan på fältet betydligt större. Har man slarvat med sådden så får man tillbaka detta nu med manuell körning. Genom att ställa upp kamran och läsa av fem rader får den mer information att behandla. Sedan är det bara att mäta och ställa in systemet för bästa styrning. Det är viktigt att inte köra för långsamt för då kan systemet tappa bort raderna.

5 Nr 4 14 aug men spara på djupet! blir då att kontrasterna blir små mellan gröda och jord med de skuggor som bildas i fält. Detta har man inte lyckats lösa med mjukvaran ännu. Däremot går det utmärkt att hacka när det är mörkt, om man har extrabelsyning bak på traktorn. Bara belysningen är jämn Lars Askling, VD, utvecklare och ägare av Gothia Redskap. och tillräcklig för att kameran skall kunna läsa av kontrasterna. Tips Kör fortare För att kunna styra systemet bra så måste mjukvaran ha tillräckligt med information. Det får den enklare om man kör fortare. Då blir mistor och ogräsfläckar en mindre del av informationsflöde och systemet håller sig i raden. Det är som att cykla, man måste ha en viss fart för att det skall fungera bra. Kameran får mer information att arbeta på om man kör fortare. Då har den lättare att styra rätt och man vinglar mindre med traktorn, säger Lars Askling, som utvecklat system Cameleon. Vid svårare förhållande så höjer man upp kameran och låter den läsa av fem rader, istället för tre och en. Då läser kameran in mer information och systemet styr mer rätt, men att ställa in inläsningen för kameran är otroligt viktigt. Man måste ut ur traktorn och manuellt mäta raderna, avslutar, Lars Askling. Text & Foto: Olle RyegårD Nytt Såbill i gåsfoten Den nya gåsfoten med såbill har testats i ett par år och sitter i år på sex maskiner, av märket System Cameleon, i Sverige. Den går även att montera på äldre maskiner av System Camelon och den kommer att sitta som standard på de nya maskinerna som tillverkas från och med Den nya såbillen har tagits fram för att slippa omställningstid mellan sådd och hackning. Den går att montera på befintliga maskiner och är nu en del av beställninssortimentet. Jag har utvecklat den nya såbillen för att man inte skall behöva byta skären mellan sådd och hackning. Det sparar tid och ökar tillgängligheten på maskinen när man har som mest att göra på gården, säger Lars Askling, VD Gothia redskap. Swift är en effektiv kultivator med hög avverkning och låg bränsleförbrukning, avsedd för bearbetning ner till 15 cm. Swift passar i både plöjda och icke-plöjda bearbetningssystem, fungerar väl i fuktiga förhållanden och klarar alla jordarter. Maskinen lämnar mark y- tan lucker och lagom jämnad. Om inte återpackningen räcker är det enkelt att koppla på en vält i maskinens tillkopplingsdrag. Spetsar 50 eller 80 mm I spetssortimentet ingår en 50 mm spets för styva till medelstyva jordar, och en 80 mm spets för lätta till medelstyva jordar. Den smalare spetsen är lämplig för djupare bearbetning eftersom dragkraftsbehovet blir lägre med en smalare spets. Den bredare spetsen ger så gott som full utskärning av jordprofilen också vid grund bearbetning. Gåsfot som alternativ Swift går också att utrusta med 170 resp 240 mm breda gåsfotskär som ger full utskärning vid grunt arbetsdjup för att kunna skära av så mycket ogräsrötter som möjligt. Swift blir därmed ett effektivt vapen vid mekanisk ogräsbekämpning. Swift S744

6 6 Nr 4 14 aug 2013 Humlor studeras med radiosändare: - Hittar pollinerarna hem Årligen pollinerar bin och humlor grödor till ett värde av hundratals miljoner kronor för svenska lantbrukare och trädgårdsodlare. Nu studeras dessa flitiga arbetare med ny modern mikroteknik i ett världsunikt projekt lett från Alnarp, för att lokalisera de allt mer påtagliga hoten mot arterna och undvika massdöd. Med start 2012 och med fältförsök i år och nästa år så genomförs ett stort treårigt pilotprojekt om hur bin och humlor påverkas av bekämpningsmedel som innehåller neonikotinoiden klotianidin. Projektet genomförs i södra Skåne av Jordbruksverket och Thorsten Rahbek Pedersen är projektledare. Bakgrunden till projektet är den massdöd som man har kunnat se bland bin i EU och USA de senaste 15 åren. Studiens syfte är också att utmynna i åtgärdsplaner från Jordbruksverket för att kunna skydda våra pollinerare framöver. Parallellt utreds också hoten från exotiska skadegörare som börjat härja i Sveriges närhet, såsom Asiatisk bålgeting eller trakékvalster. Stora värden - Pollinerarna är mycket viktiga för det svenska lantbruket och ett tydligt mått på hur den svenska biologiska mångfalden mår. De är också viktiga för samhällsekonomin och bidrar årligen med flera hundra miljoner kronor till svenska lantbrukare och biodlare, säger Thorsten Rahbek Pedersen på Jordbruksverket i Alnarp. Pollinatörernas stora betydelse för samhällsekonomin och livsmedelssäkerheten är orsaken till att det är Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap som finansierar projektet. I projektet undersöker man hur neonikotinoiden klotianidin påverkar främst honungsbin och humlor. Principen i undersökningen är enkel: Man placerar bi- och humlesamhällen intill fält med, och utan, användning av klotianidin, registrerar och analyserar sedan vad som händer. Den stora utmaningen är att plocka bort alla faktorer utom just klotianidin som kan påverka resultaten. Radiosändare på ryggen I humleundersökningen monterar man bland annat små radiosändare (så kallade transponders ) på enskilda humlor för att kunna mäta hur lång tid de använder på att födosöka och om de hittar tillbaka till samhället. I flera försök har man sett att neonikotinoider kan påverka bin och humlors orienteringsförmåga och det är detta man undersöker med radiosändarna. - Vi vet att neonikotinoiden klotianidin är mycket giftig ämne för bin och humlor. I laboratorieförsök har vi sett att även otroligt små mängder av ämnet kan göra att humlan inte hittar hem till sitt bo efter att ha fått i sig små mängder av det. Däremot vet vi mycket lite om hur bin och humlor Det är ett pilligt arbete att sätta fast transpondern. Humlan ligger mjukt och skadas inte. Efteråt flyger den omkring som vanligt. Radiosändare avger position och tiden kan även mätas som humlan är ute på födosök. påverkas i fält, säger projektledaren Thorsten Rahbek Pedersen. Om inte humlan hittar hem med pollen och nektar så växer inte humlesamhället till såsom det brukar och de larver som finns i boet riskerar att svälta ihjäl. Det gör också att produktionen av drottningar som skall bygga bo nästa år minskar kraftigt, eftersom de utvecklas i slutet av sommaren och är i stort behov att pollen för att växa till. - Vi väger samhällena för att ta reda på om de växer som de skall. Vi mäter också tiden som humlorna med radiosändare är ute på födosök i de olika fälten, obehandlade och behandlade med klotianidin. Då kan vi se om de hittar hem, fortsätter Thorsten. Tid och plats Radiosändaren registrerar hur lång tid humlan är ute och flyger och om den kommer hem. Med hjälp av detta kan man sedan samla in data för att se om det är någon Foto: Albin Andersson Humla färdig att släppas. Bin och humlor placeras vid 16 vårrapsfält varav 8 är betade med neonikotinoiden klotianidin. Fälten är satt ihop i par som liknar varandra så mycket som möjligt. Bi och humlesamhällena placeras vid fälten när de börjar blomma. FOTO: Maj Rundlöf skillnad mellan behandlade och obehandlade fält. - Det är intressant att kunna applicera ny mikroteknik och kombinera detta med biologi. Det gör detta projekt världsunikt. I december 2014 kommer studien vara klar och slutredovisas, avslutar Thorsten Rahbek Pedersen. Text: Olle Ryegård

7 Nr 4 14 aug eller svälter de ihjäl? Thorstens 5 tips för att hjälpa bin och humlor: 1. Tänk på att bin och humlor är som skåningar! De ska ha go mad, möen mad och mad i rättan tid 2. Sälg, sälg, sälg! Blommande hanplantor av sälg eller vide har gula videkissar med massor av pollen och nektar och har stor betydelse för nyvaknade humlor och bin tidigt på våren. 3. På sensommaren bildas nya humledrottningar och de honungsbin som ska överleva vintern. De behöver pollen av bra kvalitet, t ex rödklöver. 4. Humlor gillar att det är lite ostädat: långt torrt gräs, stenhögar, gamla halmbalar med mera. 5. Sprutfria kantzoner gynnar både pollinatörer och skadeinsekternas naturliga fiender. Thorsten Rahbek Pedersen, biexpert och projektledare för projektet på Jordbruksverket i Alnarp. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Jordbruksverket, SLU, Lunds Universitet, biodlingsorganisationerna och Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Foto: Maj Rundlöf, Lunds Universitet som är vetenskaplig ansvarig för undersökningen Läs mer om bra pollen- och nektarväxter och hur du gynnar bin och humlor på gården på Beslutet om neonikotinoider EU beslutade den 24 maj att begränsa användningen av tre bekämpningsmedel som tillhör familjen neonikotinoider. Dessa bekämpningsmedel (klotianidin, imidakloprid och tiametoxam) har konstaterats vara skadliga för Europas honungsbin. Begränsningen gäller när medlen används för behandling av utsäde hos växtersom är attraktiva för bin och andra pollinerare. Begränsningen börjar gälla den 1 december 2013 och kommer att ses över senast två år efter att det trätt i kraft. Källa: EU-kommissionen Pollinering och Ekonomi Värdet av binas pollinering i Sverige beräknades till miljoner kronor Till jämförelse beräknades värdet av den svenska honungs- och vaxproduktionen till endast miljoner kronor. En förlust av 40 procent av bisamhällena i Sverige, såsom man skett i andra länder, skulle innebära en utebliven intäkt på miljoner kronor. Värdet av honungsbinas pollinering av den vilda floran är svårt att uppskatta men förmodligen är det mycket betydelsefullt. På grund av en oroande minskning av antalet vilda specialiserade pollinatörer har vi blivit beroende av en supergeneralist som honungsbiet som besöker ett mycket stort antal växtarter. Källa: Massdöd av bin -samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder, Jordbruksverket 2009 Fakta neonikotinoider Professor Ingemar Fries från Sveriges Lantbruksuniversitet undervisar fältassistent Tomas Carling i bedömning av bistyrka. FOTO: Maj Rundlöf Neonikotinoiderna är en typ av växtskyddsmedel som används mot insekter. (Globalt har neonikotinoiderna en marknadsandel på 25 procent och är därmed den ekonomiskt viktigaste grupp av insektsmedel). Neonikotinoiderna är en stor grupp och bigiftigheten varierar mycket från produkt till produkt. Neonikotinoider som används som betningsmedel är dock generellt mycket bigiftiga. Medlen har utpekats som en av flera faktorer som kan ligga bakom minskningen av bipopulationen. Andra faktorer är parasiter, sjukdomar och virus, brist på- eller i vissa fall felaktig användning av veterinärmedicinska läkemedel, förvaltning av biodlingar och miljöfaktorer, till exempel brist på livsmiljöer och föda eller klimatförändringar.

8 8 Nr 4 14 aug 2013 Fortsatt brist på ekogödsel - men den akuta situationen löst! I våras stavades läget kris när det gällde situationen på ekogödselmarknaden. Nu har råvarutillgången i alla fall tillfälligt säkrats, men till ett högre pris. Bristen på ekogödsel är ett hot mot den fortsatta tillväxten av ekomarknaden. För den som inte kan täcka sitt kvävebehov med stallgödsel så finns få eller inga alternativ att tillgå på marknaden. Detta i sig kan inverka hämmande när det gäller att öka ekoarealen eftersom rena spannmålsproducenter kan tveka att ställa om areal när kvävetillföseln inte kan säkras och/eller riskerar att bli rejält kostsam. Ekogödselmarknaden domineras av främst två aktörer: Ekoväx och Lantmännens Gyllebo Gödning. De båda har under en längre tid delat på marknaden men sedan Lantmännen haft stora problem med leveranserna av ekogödsel på grund av råvarubrist under våren har Ekoväx tagit över den marknadsledande positionen. Hösten säkrad Ekoväx ägs och drivs av Emil Olsson i Töreboda. - Ekoväx kommer att kunna sälja samma volymer som tidigare år under Det betyder att höstbrukets gödselmängd är säkrad. Hur det blir till vårbruket 2014 vet vi inte ännu och vi jobbar på frågan för fullt. Efterfrågan är stor och vi har sålt som tusan. Många är ute i god tid eftersom man är orolig för att stå utan gödning, säger Emil Olsson. Nyhet på gång Jämfört med rekordåret 2011 så har Ekoväx fått en minskad tillgång till råvara med 4500 ton. Totalt har man cirka ton pelleterad ekogödning att sälja. Priset har stigit med cirka 40 öre per kilo. - Vi hyser även gott hopp om att kunna lansera en nyhet i vårt sortiment i oktober. Det handlar om ett högvärdigt kvävegödselmedel. De första provleveranserna är på väg och nu ska vi testa dem och se hur det fungerar, säger Emil. Hävt orderstopp hos Lantmännen För Lantmännen/Gyllebo Gödning var krisen på ekogödsel påtaglig under våren där man inte kunde få fram tillräcklig råvara mot beställda volymer och flera köpare blev utan. Ett tillfälligt orderstop utfärdades då. Detta har nu hävts efter att man lyckats lösa tillgången på råvara för tillverkning av Biofer, men till hög kostnad. - Vi har fortsatt höga råvarupriser, vilket medför fortsatt höga gödsel priser. Det är svårt att svara för prisbilden framöver då det är fortsatt hög konkurrens om råvarorna, säger Mattias Stattin som är vd för Gyllebo Gödning. Text: Cecilia Ryegård Emil Olsson, Ekoväx Ingen ökning för ekoodlingen Mattias Stattin, vd Gyllebo Gödning/Lantmännen Under 2012 var ungefär 16 procent av den totala svenska jordbruksmarken brukad med ekologiska metoder. I antal hektar betyder det knappt Det är ungefär samma som under Efter flera år av ökningar så har alltså omställningen stagnerat. Det syns inte minst på den areal som ligger i omställning, som har minskat kraftigt. Målet inom landsbygdsprogrammet är att 20 procent av arealen ska vara ekologisk år 2013, ett mål som ursprungligen var satt till år Överum har maskinerna Plöjning är grunden i en lyckad ekologisk odling. Överum XL har lägst dragkraftsbehov. Överums Bruk AB sales@overums-bruk.se www. overums-bruk.se

9 Nr 4 14 aug Tyst marknad i väntan på skörd Just nu ligger handeln med spannmål tämligen stilla i väntan på skörderesultaten på det norra halvklotet. Det räknas med prispress på konventionell gröda och det kommer även att påverka de ekologiska priserna. Lantmännens förhoppning är att kunna bibehålla en ekopremie på runt 1 krona. Göran Karlsson, Lantmännen Lantbruk Indikativa ekopriser Europa (1/8) Terminspriser Lantmännen Lantbruk (1/8) (Euro/ton) Kvarnvete: (protein> 11%) Fodervete: Grynhavre: Ärt/Åkerböna: (pris ink. lev. till kund) (15 oktober till 31 december) Höstvete: 2,67 Vårvete: 2,77 Grynhavre: 2,25 Råg: 2,23 Oljeväxter: 6,97 (termin) 6,95 (spot) Åkerböna: 3,15 Maltkorn: 3,00 Skörden ligger nu i startgroparna och på vissa håll är den i full gång. Kunderna på den ekologiska spannmålsmarknaden är väl täckta och i väntan på den nya skörden är det som vanligt ganska tyst och svårt att få fram relevant prisinformation. Bedömningen är att det kommer att finnas ett visst överskott inom EU och det finns spannmål kvar från förra året, framför allt från havre och råg. - Kunderna på ekomarknaden är väl medvetna om att priserna sjunker för konventionell spannmål och förväntar sig samma pris nedgång för ekologiskt. Min bedömning är att ekoodlarna i år får vara nöjda om premien på ca sek/ton jämfört med konventionell spannmål kan hållas, säger Göran Karlsson som är ekoansvarig för spannmålen hos Lantmännen Lantbruk. Tuffare prissättning Det kan dock bli tufft för vissa grödor. - För vissa grödor ser det ut att bli riktogt bra skörd i form av volym och kvalitet i Europa och i värsta fall kan det leda till priser strax över konventionell spannmål, det gäller främst råg och havre/grynhavre där vi ser den största prispressen. Min reflektionen är att konkurrenskraften för KRAVoch ekoprodukter måste bibehållas, säger Göran Karlsson. Vete, raps och proteingröda håller priset Grödor som, enligt Lantmännen Lantbruk, har bättre chanser till högre priser är vete, raps och proteingrödor. Den tuffa vintern och våren gick hårt åt de höstsådda grödorna och det avspeglar sig i förutsättningarna på marknaden. - För vete med bra kvalitet, särskilt bra protein, ser utsikterna bättre ut. Även rapsen och proteingrödorna tror jag kommer att klara prispressen bättre. I Sverige så är min bedömning att skörden av höstvete kommer att bli lägre än normalt. Utgångspunkten är att höstvetearealen är ca för effektiv ekologisk odling procent lägre jämfört med förra året och grödan ser generellt något sämre ut. Mer vårvete är sått än normalt, men det kommer inte att kunna kompensera för lägre höstveteareal när det gäller veteproduktionen, säger Göran. Vete, vete, vete! När det gäller höstsådden så är Görans råd det samma som tidigare: - Som så många gånger förut är det höstvete/vårvete som bör odlas i möjligaste mån, samt KRAV-höstraps där vi har ett underskott i Sverige. Marknaden fortsatt uppåt En generell bedömning av den internationella ekomarknaden är att den stadigt pekar uppåt. - Trots att allt färre svenska lantbrukare ansluter till KRAV och EU-ekologisk certifiering så ökar efterfrågan på ekologiska produkter i västvärlden. Konsumentmarknaden pekar uppåt. Men marknaden går i vågor och just nu drivs inte den större efterfrågan av ekoprodukter av spannmål. Goda exportmöjligheter Sverige har fortsatt goda möjligheter till export av ekospannmål. - Handeln med ekospannmål är global, på gott och ont! Höga priser har de senaste åren lockat fram producenter långt bort. Delvis har det även gynnat svenska ekobönder. Större kvantiteter från Östeuropa har dock skapat ett visst överskott och ibland onödig prispress i vissa länder. Å andra sidan kan vi öka vår export. Bland annat kan USA, med lite tur, vara aktuellt till kommande säsong. Text & bild: Cecilia Ryegård Combi Jet klarar pelleterade gödselmedel. Vibro Flex för effektiv stubbearbetning. A member of the Kongskilde Group

10 10 Nr 4 14 aug 2013 Vibro Crop Radhackan Tekniken och mjukvaran för individuell styrning av sektioner har tidigare funnits på gödselspridare och sprutor. Nu har Kongskilde även applicerat den på sin nya individuellt sektionerade radhacka, Vibro Crop släpptes den första nya radhackan Vibro Crop i Danmark som utvecklats av Kongskilde. På Borgeby fältdagar i slutet av juni premiärvisades den i Sverige kommer den finnas i Sverige för försäljning och det unika är att den klarar kilhackning. Vi kan nu utnyttja GPS-systemet fullt ut och det här systemet är unikt för Kongskildes radrensare. Detta är en funktion som verkligen är efterlängtad för radhackor, säger Søren Holm, säljchef Kongskilde Industries. Indviduella hacksektioner Radhackan är utvecklad för att mekaniskt kunna bekämpa ogräs i framförallt betor, majs och raps. Det som är specielltmed Vibro Crop är att maskinen är byggd så att varje hacksektion med gåsfötter kan lyftas och styras individuellt. Fördelen är att Att kunna radhacka hela fältet är nu möjligt med de nya sektionerna och styrningen med radhackan Vibro Crop. Det är viktigt för att minimera förekomsten av ogräsen, säger Anders Lund Thomasen från Kongskilde. Lämplig arbetshastighet för den nyutvecklade radhackan är åtta kilometer i timmen. Vid optimala förhållanden kan den rensa ogräsen in till knappt tre centimeter från plantan. man då kommer åt att hacka även kilarna på åkern, något som tidigare har fått bli en kompromiss mellan att låta bli att hacka eller att köra upp gröda på vändtegen. Buren radkacka Radhackan är buren av traktorn och den finns i storlekar på 6 meter till 9 meter. En radhacka på 6 meter väger cirka 1600 kilo och en på 9 meter 2400 kilo. Eftersom de är burna så behöver man utnyttja traktorns vikt för att få en jämn radhackning. Lämpliga storlekar på traktorer är 120 hk på en sex meters maskin och 170 hk på en nio meters maskin. Radavståndet kan ställas in individuellt. I hackningarna av raps kör vi med 50 centimeters radavstånd och då hackas raderna med tre gåsfötter. I majs är radavståndet 75 centimeter och då har hacksektionen fem gåsfötter, säger Anders Lund Thomasen från Kongskilde i Danmark. Vid körning av ett fält så kör man först på vändtegen. Då läses fältets ytterkanter av och mäts in av GPS. Sedan när man kör i raderna så kommer mjukvaran ihåg var det är radhackat och då lyfts hacksektionerna med gåsfötterna automatiskt upp. Detta är det som är det stora utvecklingssteget för radhackan, en teknik som redan finns på bland annat Amazones sprutor och på gödselspridare. Det betyder att det är GPS-tekniken som sköter styrningen så att de separata gåsfötterna lyfts upp och ned vid kilkörningen. Upplyftningen görs med 2,5 centimeters noggrannhet och vid isättning och upplyftning är en bra arbetshastighet sex kilometer i timmen. Upplyftet av hacksektionerna är enkelt och fungerar bra. Det är inga problem att köra sju till åtta kilometer i timmen och få det att fungera, säger Michael Nilsen, som kört hackan i sockerbetor, raps och majs i Danmark i år. Inga ohackade kilar Radhackan styrs i sidled av en kamera från Claas. För att det skall bli rätt så måste man mäta höjden och bredden på plantan. Därefter mäter man radavståndet och ställer in Sektionerna i radhackan kan lyftas individuellt med hjälp av hydrauliken. På den 6-metersmaskin som visades på Borgeby, som hackade raps, bestod hackan av 13 sektioner. När lyften skall ske styrs av GPS-tekniken. Lyckad ogräsbekämpning? Snart över 100 maskiner sålda! Flerfaldigt prisbelönad! Häggbergs Traktor & Maskin AB har importerat och sålt CMN ogräsharvar i 15 år med ett gott resultat! För att ytterligare öka och förbättra vår service har vi nu anlitat Magnus Bengtsson Körslätts Gård som säljare på södra Sverige. Kolla in filmen på vår hemsida! Ogrässkäraren Lantbrukarnas nya vapen mot svåra ogräs! Okomplicerad och effektiv ny teknik baserad på välbeprövad metod. Vetenskapligt bevisad hög effekt! Väderoberoende! Beställ nu och garantera dig en maskin till nästa säsong. Planeringsrabatt! Kontakta oss! Tel , Magnus är själv Eko-odlare med ett stort engagemang i vad det innebär, kontakta gärna Magnus för mer info , mail: korslatt@telia.com Motala Norrköping

11 Nr 4 14 aug som även hackar kilar skall göra. Då får jag fram vilken höjd kameran skall sitta på, antal rader kameran skall läsa av och vilken vinkel som är bäst, säger Michael Nilsen. Man måste vara noggrann med inställningarna av maskinen och förstå hur systemet fungerar. Annars är det lätt att man kör upp gröda eller får en hackning där man inte kommer tillräckligt nära plantorna. Tekniken kräver en modern traktorförare som vågar prova, säger Michael Nilsen. Informationen från kameran används sedan till justering i sidled så rensaren kan komma tätt intill plantorna. I optimala förhållanden kan radrensaren komma så tätt inpå plantorna som 2,5 centimeter och då finns inte mycket plats kvar för oönskade ogräsplantor. Det betyder att om det är 50 centimeter mellan raderna så kan 45 centimeter bli rensade. I majs kör vi med aggressivare gåsfötter som även kupar upp jorden kring plantan och då kan man ytterligare minimera utrymmet för ogräsen att växa, avslutar Anders Lund Thomasen. Text & Foto: Olle RyegårD Michael Nilsen har radhackat i sockerbetor, majs och raps under 2013 med Vibro Crop och tycker det fungerar bra med den automatiska upptagningen och nedsättningen av sektioner vid vändtegen. rätt höjd och vinkel på kameran för att den skall kunna tolka bilderna med mjukvaran så bra som möjligt. Hur bra bildöverföringen fungerar visas på bildskärmen inne i traktorn och här är det en fördel att testa olika vinklar för att få den bästa bilden och därmed den bästa styrningen. Bildkvalitén mäts i 0 till 100 procent. För en van förare tar detta cirka fem minuter att göra alla moment. Tumstocken ett måste Jag börjar med att ställa in radavståndet mellan plantorna och mäta grödans höjd och bredd. Därefter tittar jag i tabellen från Kongskilde vilka inställningar jag En ny generation skördar Effektivt jordbruk även utan bekämpningsmedel för hållbar utveckling Läs mer om våra produktnyheter på GOTHIA REDSKAP Revolutionerande ogräshantering Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer TORNUM AB Box 100, KVÄNUM Tel E-post info@tornum.se VI KÖPER DIN EKOLOGISKA SPANNMÅL Leverera i skörd eller lagra in på gård. Vi handlar med alla grödor och sorter. Behov av utsäde och gödsel? Det löser vi!

12 Ekolantbrukets över 1500 besökare SLÄTTEEK DAG I mitten av juni genomfördes tredje upplagan av Slätte Ekodag. Dagen bjöd på perfekta förutsättningar för maskindemonstrationer, utställare och besökare. Slätte Ekodag stärker sin ställning som en nationell lantbruksdag för samling av hela det svenska ekologiska jordbruket och alla som är intresserade av ekologisk produktion. Vi vill ge vårt bidrag till att utveckla svenskt lantbruk, säger Emil Olsson. Slätte Ekodag genomförs på Slätte Gård utanför Töreboda i Västergötland av det unga och storsatsande lantbrukarparet Therese och Emil Olsson. Emil behöver väl knappast längre någon närmre presentation, känd långt utanför ekokretsar som en framgångsrik entreprenör med förutom över 1000 ekohektar även tillverkning av ekogödsel. Just nu marknadsledande. I en för dagen perfekt väderlek: 20C, nära vindsstilla och lätta molnslöjor bjöds på en heldag runt ekologisk odling och lantbruk med stora möjligheter till förkovran, möten och affärer. Slätte Ekodag ska vara intressant för både ekologiska och konventionella lantbrukare, organisationer och branschföretag. Vi vill skapa en unik mötesplats för hela jordbruksbranschen för samtal, maskindemonstrationer, fältstudier och affärer runt ekologisk produktion, säger Emil Olsson. Varierat utbud Årets Slätte Ekodag lockade cirka 1500 besökare. De flesta med ekoproduktion, men även en hel del med konventionell. Även en grupp danska rådgivare hade sökt sig till Slätte för att titta närmare på svensk ekoproduktion. Besökarna kunde ta del av en uppsjö av intressanta saker med infallsvinkel ekoproduktion: Demonstrationsodlingar av ett 40-tal olika spannmålssorter, maskinvisning med vallbrottsdemonstration av

13 SLÄTTEEK DAG branschdag på Slätte landets ledande återförsäljare och möjlighet att studera andra maskiner som till exempel radhackor och olika ogräsbekämpare i aktion, en mängd föredrag om allt från ekomarknad till odlingsteknik och en mässplats med ett 50-tal utställare. Rejält test I vallbrottsdemon fick de många olika maskinåterförsäljarna svettas över ett rejält bestånd med kvickrot som verkligen satte maskinernas kapacitet på ordentligt prov, till åskådarnas stora intresse och förtjusning. Affärer direkt Bland utställarna har Slätte Ekodag fått rykte om sig att kunna leda till affärer direkt och flera maskinfirmor fick också sålt maskiner på stående fot. I vimlet på gårdsplanen uppstod ofta spontana diskussioner, kollegor emellan, om ämnen som hur tisteln bäst bekämpas till mest optimala maskininställningar. Behovet av mötesplatser är stort. Vi genomför Slätte Ekodag för att hjälpa till att utveckla svenskt lantbruk. Vi har ypperliga möjligheter för en mycket lönsam och internationellt konkurrenskraftig ekologisk produktion, men det krävs att vi fortsätter att utvecklas. Vi vill att man skall komma till Slätte och prata nya lösningar och hitta nya samarbeten mellan oss inom ekonäringen och över gränserna både tekniskt och affärsmässigt, säger Emil Olsson. Söker samarbete Många, såväl utställare som besökare lovordade arrangemanget och hoppades på en fortsättning. I dagsläget har Emil och Therese dock ännu inte tagit ställning till om det blir någon Slätte Ekodag Jag tror att det blir någon form av fortsättning. Men vi söker en partner att sammarbeta med runt arrangemanget, avslutar Emil. Text: Cecilia Ryegård

14 14 Nr 4 14 aug 2013 Kvick Finn ett möjligt vapen För att komma åt och mekaniskt bekämpa dessa ogräs så krävs både tid, en till två månader, och torra förhållanden att kunna skära av, torka och svälta ut plantorna. Oftas utnyttjas perioden från den 1 juli fram till höstsådden för denna sanering. Gåsfoten skär av rötterna och de roterande pinnar kastar upp rötterna och jorden i luften. Eftersom rötterna är lättare än jorden hamnar de på markytan och ligger sedan där och torkar och dör. Kvickrot och tistel skapar stora problem i kväveintensiv ekologisk odling. Det finns nu en ny maskin på marknaden från Finland, premiärvisad på Slätte Ekodag, som bekämpar just dessa ogräs. Det är inget nytt att kvickrot och tistel skapar stora problem i det ekologiska odlingssystemet. Det är aggressiva ogräs som snabbt sprider sig om man fuskar med växtföljden eller att väderleken går en emot vid de mekaniska ogräsbekämpningstillfällena. När tisteln och kvickroten väl etablerat sig är de svåra att bli av med. Ett sätt att bekämpa dessa är tvårig vall som putsas och sedan avslutas med en kort svartträda innan höstsådd, där olika maskiner används för att bekämpa ogräsen. På Slätte ekodag premiärvisades ett nytt alternativ för att bekämpa dessa rotogräs. En tre meters Kvick Finn kultivator från Finland, där man fick se effekten av körning i fält vid vallbrott. Boris Lindgård, Ekotjänst Finland ansvarig för utveckling av Kvick Finn maskinen tillsammans med Hamec. Det är viktigt att hela tiden hålla plantorna så små att näringsströmmen går från rotreserven, istället för att rötterna byggs upp med energi. Vid tistel sker detta vid 8-9 blad och vid kvickrot vid 2-3 blad. Första körningen gjordes på fem till sju centimeter djup. Arbetshastigheten var på fem till sju kilometer per timme och varvtalet på PTO:n var 540 varv per minut. Det innebär att man hinner köra knappt två hektar per timme. Två hektar i timmen Jag har nu kört med Kvick Finn maskinen i två år. Jag använder den när jag bryter trädan på sommaren. Totalt kör jag cirka 20 hektar per år och maskinen delar jag med en annan lantbrukare, säger Fredrik Söderström, lantbrukare på Viksberg utanför Sala. På mina mellanleror så har jag störst problem med kvickrot, sedan kommer tistel. Maskinen är ett sätt att begränsa dessa båda ogräs. Ett annat är att jag nu också har lagt om från ettåriga vallar till tvååriga vallar. Hemma så bryter jag vallen med en kultivator, sedan kör jag två till tre gånger efter med Kvick Finn kultivatoren, säger Fredrik. Efter två till tre veckor är det dags att ge kvickroten ytterligare en omgång. Då kör man igen och man sänker djupet så långt som man ser att man har färska kvickrotsrötter. Här gäller det att svälta ut plantan och få den att förväxa sig. Då torkar och dör den lättare. Det är lagom att köra i fältet när kvickroten har fått två blad. Då tas näringen fortfarande från roten och efter tre blad börjar näringsflödet transporterasned till roten igen. Torrt ger bäst effekt Jag kör min tre meters maskin med en traktor på 120 hästkrafter. Det räcker gott och väl och jag brukar köra cirka fem kilometer i timmen. Då har traktorn ett varvtal på cirka 1600 varv när jag kör på mina mellanleror. Bränsleförbrukningen ligger på cirka 12 liter per hektar, säger Fredrik. Gåsfötterna skär av kapillariteten på ett bra sätt och jag körde faktiskt en gång innan vårplöjningen med ett bra resultat i år. Då bevarades fukten väl och jag fick en mjuk och fin plöjning, säger Fredrik. Gåsfötterna är utformade för att skära av ogräsrötter samt lyfta upp jorden så att den luckras ordentligt. Första körningen i ett vallbrott görs vid fem till sju centimeter. Därefter kommer roterande pinnar och slår Fredrik Söderström, lantbrukare på Viksberg utanför Sala har nu kört med sin Kvick Finn kultivator i två år. Fredrik använder den när han bryter trädan på sommaren. Totalt körs cirka 20 hektar per år. av jorden från rötterna samtidigt som både jord och rötter kastas upp i luften. Eftersom jorden är tyngre än rötterna hamnar rötterna på ytan och jorden under. Då ligger rötterna på ytan och torkas ut av sol och vind. Bäst effekt får man vid torka ett par dagar efter en körning. Tydliga uttorkningseffekter I försök som utförts med liknande maskiner av hushållningssällskapen i Värmland och Väst (Kvick Upp och Kvick Killer)har man visat att man får tydliga torkningseffekter då man frilägger kvickroten på ytan. Utlöparna kan torka ut tillräckligt efter 5-6 varma och blåsiga dagar då en upprepad bearbetning kan ske vid rätt förutsättningar. Man vinner tid i jämförelse med utsvältningsstrategin som kräver några veckor för om växling mellan körningarna. Friläggning på hösten efter skörd

15 Nr 4 14 aug mot kvickrot och tistel Kultivatorpinnen är fjädrad för att snabbt komma tillbaka i position. Gåsfoten är konstruerad för att lyfta upp jorden så att de roterande pinnarna enkelt skall kunna bearbeta jorden och särskilja jord från rötter. Vid andra körningen skiljs än mer jord från ogräsrötterna och de torkar snabbare och dör. gav i medeltal procent lägre kvickrotsförekomst i försöken i jämförelse med enbart plöjning. I jämförelse med den mer traditionella utsvältningstekniken fick man vid försöken ungefär samma kvickrotsbekämpning av en Kvick-Uppkörning som av två tallriksharvningar. Bearbetningskostnaden blev ungefär densamma för dessa alternativ. Fakta kvickrot Kvickroten sprids i huvudsak med underjordiska stamutlöpare (rhizomer) i det översta tio cm matjordsskiktet. Arten har inte någon viloperiod som till exempel åkertistel utan kan bilda utlöpare och skott i princip hela året, vilket möjliggör utsvältning även under hösten. Kvickrotsplantan är som känsligast vid 3-bladsstadiet och den växer bra under kalla, våta och näringsrika förhållanden. Försäljning av Kvick Finn görs av Oy Ekotjänst Lindgård Ab som har sitt kontor strax utanför Vasa i Finland. Kvick Finn kultivatorn tillverkas av Hamec. TEXT & foto: OLLE RYEGÅRD Tack och välkomna tillbaka! Vi på Slätte gårds Ekodag vill skicka ett stort och varmt tack till alla våra besökare, utställare och föredragshållare som gjorde årets Ekodag till en dag att minnas. NY GE DIN VALL EN FLYGANDE START I HÖST MED NYA EKOGÖDSEL PLUS Godkänd för vall Snabbare kväve KRAV-godkänd Missade du Ekodagen se den på hemsidan

16 16 Nr 4 14 aug 2013 Toppning av åkerböna kan påskynda mognaden Åkerbönan är en fantastisk gröda på många sätt. Men efter att många misslyckades med att få av den i tid i fjol så har åkerbönan i år varit mindre lockande för många odlare. Ett sätt att förbättra chanserna att lyckas kan vara toppning för att påskynda mognaden. Förra året var det många odlare som gjorde bekantskap med åkerbönans mer otrevliga sidor. Till en av dem hör en sen mognad, i vissa fall allt för sen för att över huvud taget hinna tröskas. I en del fall så var det till och med odlare som tröskade bönor i februari. Det kan gå bra men är ofta behäftat med andra problem som till exempel vattenhalter på närmre 35 procent och stora problem vid torkningen. Brådmognar i år Nu påbörjar JTI tillsammans med Jordbruksverket ett nytt projekt där man ska studera om toppning av åkerbönan har någon påskyndande effekt av mognaden. - Många odlare har inga åkerbönor i år eftersom man tröttnade förra året på grund av alla problem. I år är det i och för sig andra förhållanden och grödan snarare brådmognar, så problemen med åkerbönorna kommer säkerligen inte att bli lika omfattande och därför behöver vi testa den här metoden under några olika år och det kommer vi att söka pengar för, säger Gunnar Lundin på JTI. Gammal kunskap Toppning av åkerböna är i sig ingen ny metod. Det var Katarina Holstmark på Jordbruksverket som hittade beskrivningar av metoden i litteratur från 30-talet och man Gunnar Lundin, JTI. Katarina Holstmark, Jordbruksverket, Skara. använder sig även av metoden i ekologiska odlingar av rödklöverfrö. - Förra årets så bara det fortsatte att växa och mognade aldrig. Då började jag söka i gammal dokumentation och hittade uppgifter om att det skulle gå bra att toppa åkerböna för att påskynda mognaden. Det är ju så att så fort man tar av en topp på en blomma så mognar den, säger Katarina Holstmark. Nu drivs försöken parallellt i Uppsala och Lugnås (Mariestad). Söker optimal tidpunkt I år är det mindre testytor som klippts med bensindriven häcksax som kommer att jämföras med intilliggande fält. Mellan 12 och 15 centimeter av toppen klipps av. Den optimala tidpunkten för toppningen är något man också hoppas kunna prova sig fram till. I år har bönorna toppats i mitten av juli i Uppsala och i slutet av juli i Lugnås. I Uppsala hade de då fullt med blommor i toppen, medan de hade blommat över i Skara. - Vi har tagit mellan blommorna och sista baljan och det blir cirka centimeter från toppen, säger Katarina, som handklippt sitt försök. - I Uppsala har vi även testat att toppa med ogrässkäraren Comb Cut men det har varit svårt att få till inställningarna eftersom det blir enorma växtmassor som ska igenom maskinen. Weed Surfer, en rotorslåttermaskin som monteras på traktorn och som klipper högt skulle kunna vara ett alternativ, säger Gunnar. I försöket så kommer de toppade åkerbönornas mognadstid, avkastning och betalningsgrundande egenskaper att jämföras med det oklippta fältet. Strängläggning Vid försöken i Skara kommer man även testa strängläggning cirka 14 dagar innan skörd. - Det känns lite pirrigt att lägga Plantorna på åkerbönan är cirka 70 cm höga i år. 12 till 15 cm klipps av mätt från toppen av plantan. Då försvinner ca en balja per topp. Försöksvärdarna: Kalle Danielsson, ekologisk odlare i Hacksta, Uppsala Kriminalvårdens gård Svaneberg i Lugnås, Mariestad omkull en gröda sent på säsongen. Dessutom ger åkerbönor i renbestånd inte tillräcklig stubb för att bära upp strängarna. Tanken är att det ändå kan bli ett bra alternativ vid samodling med vårvete, säger Gunnar. - Vi tror att vi även kommer att få en jämnare fröstorlek med hjälp av toppningen. En annan teori vi har är att det även kommer att fungera bra på lupiner, men det har vi inte haft möjlighet att testa ännu, avslutar Katarina. Text: Cecilia Ryegård NY SAJT! Rätt ekofoder för dina djur! ODLA! KÖP! SÄLJ! Köp och sälj proteingrödor, grovfoder och spannmål lokalt och regionalt, ekologiskt och konventionellt. På nya sajten proteintipset.se finns också tips om odling, prissättning, transport och säker handel på distans. Svenska Foder AB Box Lidköping Vxl info@svenskafoder.se

17 Nr 4 14 aug REKS: I samarbete med Stärkt konkurrenskraft för nöt och lammköttsproducenter Samhället behöver en långsiktigt hållbar nöt och lammköttsproduktion. För framförallt nötköttsproduktionen har det på senare tid varit en mycket negativ mediedebatt och för köttsproduktionen som för jordbruket i stort är det starka krav på reduktion av växthusgasutsläppen. Köttproduktionen genererar arbetstillfällen i såväl primärproduktionen som i efterkommande led; slakteri, styckning och förädling. Företag med nöt och lammköttsproduktion behövs för att bevara biologisk mångfald och kulturvärden i betesmarkerna och skapa en levande landsbygd med goda förutsättningar för boende, företagande, rekreation och turism, vilket också skapar arbetstillfällen. På flera sätt bidrar alltså långsiktigt hållbara företag med nöt och lammköttsproduktion till en stärkt ekonomisk tillväxt. Samtidigt är det dock många utmaningar för producenterna. Dit hör dyra insatsmedel, prispressande import, svår struktur, omfattande lagkrav och kommande utfasning av EU-stöd. Det krävs en nödvändig integration av köttproduktionen och att producera miljönytta mot ersättning. Man måste alltså klara att vara effektiv på minst två marknader. Slutligen har vi klimatfrågan. För framförallt nötköttsproduktionen har det varit en mycket negativ mediedebatt och för köttproduktionen som för jordbruket i stort är det starka krav på reduktion av växthusgasutsläppen. Det här var bakgrunden till att ett nordiskt Interregprojektet startades i jan 2012 efter en förstudie under Projektet heter REKS Regional nöt och lammköttsproduktion en tillväxtmotor. (REKS står för Regional Kvæg Sau för att markera att både Sverige, Danmark och Norge deltar i projektet) Projektet REKS har som mål att Stärka den ekonomiska tillväxten genom långsiktigt hållbara företag. Långsiktig hållbarhet förutsätter att man minskar klimatbelastningen, men utan att ge avkall på andrahållbarhetskriterier. Ge ökade kunskaper om hur klimatbelastningen ser ut och vad som kan göras för att minska den genom t ex optimal utfodring av dikor, ungnöt och får. Bidra till ökade kunskaper i konsumentledet, dvs butik, restauranger och offentlig sektor, så att fler genom medvetna val kan medverka till en hållbar utveckling. I projektet ingår olika aktiviteter med ett gemensamt fokus, ökad resurseffektivitet och lönsamhet. Att det finns en marknad för marmorerade mjölkrasstutar var åtminstone deltagarna vid LRFs kurs vid Myresjö, Vetlanda i maj överens om. Utmaningen är att kommunicera produktionens fördelar ur hållbarhetssynpunkt för att balansera klimataspekten. Vid Köpenhamns universitet utvecklas foderkonsumtionsmodeller för ungnöt, dikor respektive får genom användning av försöksdata från Danmark, Norge och Sverige. Befintliga data från de olika länderna och data som genereras i projektet används. Modellerna bildar underlag som kan användas för att skapa moduler inom Nor- For (Nordiskt foderutvärderingssystem), ett rådgivningsverktyg som hittills i första hand utvecklats för mjölkproduktionen. Olika grovfoderslag undersöks i utfodringsförsök på Götala, Skara avseende deras potential som foder till dikor. Det gäller att hitta ett foder som kan utfodras i fri tillgång till dikorna under lågdräktigheten utan att de blir överfeta. Som grund för ett webbaserat utfodringsplaneringssystem för får görs en genomgång av litteratur och fodervärderingssystem i olika länder. Olika slags utfodringsförsök i Norge kompletteras med utnyttjande av befintligt data i Danmark och Sverige samt med fältregistreringar i utvalda norska besättningar. Data har samlats in för olika uppfödningsmodeller för kalvar och ungnöt av mjölkras i Danmark respektive Sverige. Det gäller produktionsresultat samt odling och utfodring av aktuella fodermedel. Dessa data har använts för att uppskatta växthusgasutsläpp och definiera klimat-/miljöpåverkan via s k livscykelanalys-metodik för de olika produktionsmodellerna som underlag för rådgivning och marknadsinformation. En unik aktivitet utgör arbetet med att Hemsida: Projekttid: Projektledning: Agroväst, Skara Samarbetspartners: AgroTech, Århus, Köpenhamns Universitet, Århus Universitet, Universitetet för miljö och biovetenskap, Ås, Sveriges Lantbruksuniversitet och Hushållningssällskapet Halland Fakta om REKS: utveckla en hållbarhetsprofil. Utmaningen ligger i att vi gemensamt måste jobba i hela livsmedelskedjan för att stärka hållbarheten i köttproduktionen och konsumtionen. Det går inte att bara minimera eller maximera enskilda faktorer utan vi måste optimera de viktigaste. Allt hänger ihop i komplexa samband och hållbarhetsprofilen är ett försök till verktyg för att möjliggöra detta. Den ska möjliggöra en samlad värdering på tvären av de olika faktorer som tillsammans påverkar hållbarheten ur ekonomisk, ekologisk och social synpunkt när det gäller ett företags köttproduktion. Hållbarhetsprofilen som utvecklats av AgroTech, Århus i samverkan med Århus Universitet ska kunna användas till analys, dokumentation och utveckling av köttproduktionens hållbarhet. Den ska vidare kunna användas för att jämföra olika former av köttproduktion, respektive olika företag med liknande produktion. Syftet är också att den ska kunna utgöra ett pedagogiskt verktyg som underlättar kommunikation vid rådgivning och information i hela kedjan producent konsument. Mer information: Projektledare Inger Pehrson, Agroväst inger.pehrson@ agrovast.se, Totalbudget: 2,8 milj (ca 25 milj Skr) Finansiering: Europeiska regionala utvecklingsfonden genom Interreg IV A-programmet (Öresund-Kattegat- Skagerak),Västra Götalandsregionen, Skaraborgs Kommunalförbund, återförda handelsgödselskatter via Jordbruksverket samt de ingående samarbetspartnerna.

18 18 Nr 4 14 aug procent eko i offentlig sektor Strävan mot att slutligen nå målet för den offentliga sektorns ekokonsumtion, 25 procent som ursprungligen sattes till 2010, börjar nu närma sig finalen. När EkoMat- Centrum gjort sin årliga sammanställning för ekokonsumtionen inom offentlig sektor så visar det sig att den ekologiska andelen uppnått 21 procent under Inköpen av ekologiska livsmedel till offentlig sektor ökade med 18 procent under under Cirka 80 procent av kommunerna och landstingen klarar de ökade ekologiska inköpen inom befintlig budget, inga extra pengar har alltså avsatts för att kunna handla mer ekologiskt. För att klara budgeten har de aktörer med högst andel (45 procent) lagt om sina inköp mot mer grönsaker och minskat på dyra köttinköp. 100 kommuner och landsting har nått det nationella målet om 25 procent ekologiskt under Schmotzer nytt märke för radhackning i Sverige I Tyskland är Schmotzer ett välkänt begrepp för radhackning bland ekoodlare. Schmotzer erbjuder både kamera och RTK-styrda radrensare men också enklare manuella som även går att montera på frontlyften på traktorn. Det finns ramar från 2,5 meter upptill 18 meter, vilket möjliggör de flesta kombinationer. Parallellogrammen kan också utrustas på en hel rad olika sätt för att uppnå bästa anpassningen efter grödan som radrensas. Radrensaren är högteknologisk med Claas kamerasystem Agrocom Eye Drive och finns i bredder om 6 24 rader för sockerbetor och 6 16 rader för majs. En enklare variant utan kamerasystem och frontmonterad på traktorn finns också att tillgå då maximalt om 12 rader för sockerbetor och 8 rader för majs. I Sverige är det maskinfirman Edenhall i Vallåkra, Skåne, som saluför Schmotzer. Kanonskörd av ärtor hos Magnihill Hos det ledande familjeföretaget på frysta rot och grönsaker Magnihill, i Mörarp utanför Helsingborg, kan man glädja sig åt en riktigt fin skörd av matärt. Vi har skördat fantastiska ekoärtor av högsta kvalitet. Dessutom firar vi vår 20:de säsong med ekoärtor överhuvudtaget, så det känns extra roligt, säger Wiveca Almgren som är en av företagets huvudägare, tillika vd. Under 2013 har man också lyckats knyta fler odlare av ekoärt till sig så därför är man extra glad över att många fått ett bra år och en bra start. Även försäljningsmässigt ser det ljust ut för Magnihill, som genom åren satsat stort på sitt ekologiska sortiment. När det gäller Wiveca Almgren, VD Magnihill. ekologiskt är det stor brist på produkter, men vi har ändå lyckats öka försäljningen både i Sverige och på export, vilket är mycket spännande inför hösten. Vi säljer nu även ärtor till USA, Italien och England. Det är i dagsläget svårt att sätta siffror på ökningen, vi får se längre fram i höst, när försäljningen sätter igång på allvar, hur stor ökningen är. Drygt en tredjedel av Magnihills totala omsättning på 120 miljoner kronor kommer från ekoförsäljningen. Under 2012 så ökade den ekologiska försäljningen hos företaget med 10 procent. Grönt går som ett skott hos Coop Under årets 10 första veckor ökade försäljningen med 60 procent i volym och med 29 procent i värde på ekofrukt och grönt hos Coop. Att volymindex ligger så pass mycket högre än värdeindex kan till viss del förklaras med att Coop satsat på Veckans Eko där en produkt prissänks mellan procent, något som fått det att rassla till i hyllorna rejält. Index på Veckans Eko ligger ännu mycket högre än den totala ökningen för frukt och grönt, säger Louise König, hållbarhetschef hos KF/Coop. Till exempel så sålde man lika mycket ekologiska morötter på en vecka när morötterna var Veckans Eko, som man annars gör på 15 veckor. B R Y T E R N Y M A R K Världsledande! Äntligen nytänk i plogvärlden. Grégoire Bessons böjda åsar - ger mer centrerat dragläge - minskat dragkraftsbehov - minimalt slitage på spetsar, landsidor och vändskivor - ökad körglädje och det absolut bästa plöjningsresultatet. Pris från: :- Bilden visar den innovativa plogen Grégoire Besson RWY6 med böjda åsar. youtube.com/nordfarm facebook.com/nordfarm nordfarm.se Priser är exkl. moms.

19 Nr 4 14 aug Rhubarbe Élixir - Svensk rabarberlikör i världsklass. Mia Jonsson på Lilla Labäck leverantör av den viktigaste råvaran till landets enda rabarberlikör inom premiumsegmentet. Göran Bäueler som tillsammans med Henrik Larsson driver St Annas bränneri. Lilla Labäck levererar krav-rabarber till premiumlikör Sverigeledande på KRAVmärkt sparris, välkänd lokal entreprenör och odlare av bland annat grönsaker och rotfrukter och tillverkare av syndigt god rabarbersaft. Nu får Mia Jonsson på Lilla Labäck ytterligare strängar på sin lyra som leverantör av den viktigaste råvaran till landets enda rabarberlikör inom premiumsegmentet. Svensk rabarberlikör i världsklass, så lanserar Sankta Annas Bränneri i Lindesberg sin senaste kvalitetslikör Rhubarbe Élixir, en 30 procentig rabarberlikör handgjord av ekologiska ingredienser. Produkten är ännu inte KRAV-märkt, eftersom lokalerna ännu inte är godkända av KRAV, men alla andra bitar för en certifiering finns på plats. Produkt i världsklass Valet av ingredienser är rigoröst när man ska göra en likör utan tillsatsämnen, bara naturliga råvaror. Hela processen är gjord för hand. Vi har tagit fram Rhubarbe Élixir eftersom det finns en stor efterfrågan från bland annat restaurangbranschen. Någon liknande produkt finns inte på marknaden och vi räknar med att det blir en storsäljare, säger Göran Bäueler som tillsammans med Henrik Larsson driver St Annas bränneri, som bland annat är kända för sin tillverkning av Absinth. Det är ekologisk jordbrukssprit, KRAVodlade rabarber från Lilla Labäck, socker och vattnet från Bergslagen har man skapat en likör med beteckningen fine. Vi har fått fram en produkt i världsklass och vi räknar med att det finns ett starkt intresse på den internationella marknaden, säger Henrik Larsson. Kunglig hovleverantör För Mia Jonsson som gjort sig känd som bland annat leverantör till kungliga hovet av KRAV-märkt sparris så är det här ett ytterligare ett ben att stå på. Vi odlar rabarber och tillverkar rabarbersaft. För min del så betyder detta att jag kan sälja en del av råsaften till St Anna. Jag hoppas mycket på det här och det ska bli spännande att se vart det leder. Det betyder mycket för vårt varumärke och fler uppmärksammar Lila Labäck, säger Mia Jonsson. Rusning på systembolaget Likören kommer i första hand att finnas i Systembolagets beställningssortiment, förutom i Lidköping, Götene och Skara, där den kan plockas direkt från hyllan. Men det blev rusning till butikerna efter lanseringen så alla flaskor sålde slut nästan direkt. Om det inte redan kommit fram så är nya leveranser på väg, säger Mia. Förutom ett rejält uppsving i rabarberförsäljningen, som kunde märkas efter lanseringen av likören så har Lilla Labäck ökat sin försäljning ordentligt under säsongen Mia räknar med att öka sin försäljning med cirka 25 procent, jämfört med ett normalår. Förra året var katastrof odlingsmässigt, så jämfört med det är nog ökningen 50 procent, säger hon. Vinnare av Mylla till Hylla, Ekogalan Lilla Labäck var tillsammans med ICA Kvantum Hjertberg pristagare till Mylla till Hylla -priset på Ekogalan Det prisade samarbetet har fortsatt att utvecklat sedan dess och relationen har stärkts ytterligare. När jag har högtryck på vissa produkter så får jag vara ensam leverantör av den produkten. Den överenskommelsen har vi periodvis bland annat på lök, morötter, isbergssallad och dill. Det tycker jag är väldigt modigt och starkt av dem. När ICA hade kampanj på isbergssallad för 9.90 så kunde jag ju inte matcha det priset, men vi sålde ändå bra trots att jag låg mer än 100 procent över. Rhubarbe Élixir uppges passa som avec, till kaffe och kakor eller till vaniljglass. Priset för 35 cl är 249 kronor. Text & Foto: Cecilia Ryegård

20 Ekogalan och Marknadsseminariet 2014: Årets Ekoföretagare: Till ett företag som genom innovation utvecklat den ekologiska produktionen eller marknaden. - Dags att nominera För tredje året i rad kommer Ekoweb att arrangera Marknadsseminariet och Ekogalan 2014 på Grand Hôtel i Stockholm. Datumet är satt till den 30 januari, men redan nu är det dags både att anmäla sig till arrangemanget och att nominera tänkbara kandidater till de olika priserna. Fem fjärilspriser delas ut i lika många kategorier. Passa på att lyfta fram den eller de som du tycker representerar den ekologiska sektorn allra bäst. Ekogalan är ett tillfälle att sätta rampljuset på de som gjort och gör förtjänstfulla insatser i ekobranschen och som kan vara förebilder för andra. Av de nomineringar som skickas in kommer jurygrupper gå igenom samtliga och välja ut tre slutkandidater till varje pris. Slutkandidaterna får bjuda med sig någon ytterligare och komma på Ekogalan den 30 januari, där den slutliga segraren offentliggörs och hyllas. Jurygrupperna utser vinnarna i de olika kategorierna. dina favoriter! Passa även på att redan nu anmäla dig själv till en fullspäckad dag av spännande möten, intressant och viktig utbildning där hela branschen samlas under Ekowebs motto: Från Mylla till Hylla. Dagen kommer att påbörjas med lunch, följas av seminariepassen och avslutas med Ekogalan, mingel och snittar och givetvis förfriskningar där emellan. Allt i Grand Hôtels berömda spegelsal. Vi fortsätter även fjolårets succé med middag lite senare på kvällen. För långväga gäster kommer förstklassigt boende att kunna erbjudas på Grand Hôtel till reducerat pris. Vi har redan nu börjat få in de första anmälningarna. Det är det tidigaste någonsin och riktigt roligt att man vill komma. Förra året följdes marknadsseminariet och Ekogalan av nästan 200 branschföreträdare. Spegelsalen kan ta in några ytterligare. Vi räknar med att det kommer att bli fullt!, säger Cecilia Ryegård från Ekoweb. Programmet kommer att presenteras allt eftersom det blir klart på där även anmälan och nomineringar sker. Det går även att SMS:a, eller ringa in nomineringar och anmälningar till Pristagare Ekogalan 2013 Årets Rådgivare: Till en person som på ett initiativrikt sätt genom sin rådgivande roll bidragit till att öka lönsamheten, effektiviteten inom svenskt ekologiskt jordbruk. Garants Ekostjärna: Till ett företag/person som med nytänkande och affärskänsla har utvecklat ett eller flera led i värdekedjan Från idé till butik så att konsumentens urval av prisvärda ekologiska och klimatsmarta produkter i hyllan ökar. Årets Ekoproducent: Till ett företag /person som genom innovation utvecklat den ekologiska produktionen eller marknaden. Elisabeth Gauffin och Henrik Johansson (Sju Gårdar), Wiveca Almgren (Magnihill), Margareta Dahlberg (LG Husdjurstjänst), Kenneth Alness (Lantmännen BioAgri) och Emil Olsson (Slätte Gård) Årets Mylla till Hylla: Till en eller flera personer/företag som genom konstruktivt samarbete ökat tillgängligheten av ekologiska produkter på marknaden, eller på annat sätt främjat ekologisk produktion och handel. Marknadsseminariet och Ekogalan genomförs i samarbete med: