Utdrag ur Slutrapport Projekt Företagsanalys. Projekttid: 1/ / RESULTAT. Sundsvalls kommun

Transkript

1 Utdrag ur Slutrapport Projekt Företagsanalys Projektägare: Företagarna Västernorrland Projekttid: 1/ / RESULTAT Sundsvalls kommun 273 intervjuer varav 167 företagsbesök med djupintervjuer och 106 telefonintervjuer 382 företagskontakter 159 medlemsföretag 546 behov Bild Antalet behov i Sundsvalls kommun fördelat på behovsområden Sundsvalls kommun avviker inte i någon större omfattning från länstotalen. Enskilt största behov är Marknad 1) tätt följt av Rekrytering och Marknadsföring 1). Det behov som förekommit i minst utsträckning är Export.

2 Timrå kommun 54 intervjuer varav 50 företagsbesök med djupintervjuer och 4 telefonintervjuer 83 företagskontakter 24 medlemsföretag 139 behov Bild Antalet behov i Timrå kommun fördelat på behovsområden Timrå kommun avviker markant från länstotalen främst genom att Ägarfrågor är det enskilt största behovet följt av Lokal, Marknadsföring 1) och Ekonomi. Inga behov har dokumenterats inom området Produktutveckling. I Timrå är det generationsväxlingsfrågorna som dominerar Ägarbehov. Trots att antalet intervjuade företag är för få för att dra några statistiskt säkerställda slutsatser kan resultatet peka på att SME-företagen i Timrå har en högre åldersstruktur på sina ägare.

3 Ånge kommun 77 intervjuer varav 67 företagsbesök med djupintervjuer och 10 telefonintervjuer 100 företagskontakter 40 medlemsföretag 169 behov Bild Antalet behov i Ånge kommun fördelat på behovsområden Ånge kan i stort jämföras med Timrå kommun då även här Ägarfrågor är det enskilt största behovsområdet följt av Lokal, Företagsutveckling och Marknadsföring 1). Den mest markanta skillnaden är att Företagsutveckling ligger så högt och att Produktutveckling också kommer högt på listan jämfört med Timrå men normalt jämfört med länet totalt.

4 Härnösands kommun 86 intervjuer varav 58 företagsbesök med djupintervjuer och 28 telefonintervjuer 155 företagskontakter 63 medlemsföretag 155 behov Bild Antalet behov i Härnösands kommun fördelat på behovsområden Även Härnösands kommun avviker kraftigt från länstotalen då Utbildning utgör det särklassigt största behovet följt av Rekrytering och Styrelse. Först därefter följer Marknad 1) och Marknadsföring 1). Noterbart är även att Produkt och Produktion dokumenterats ett fåtal gånger. Mycket förvånande är också att Ägarfrågor hamnat på så lågt antal jämfört med länstotalen.

5 Kramfors kommun 98 intervjuer varav 88 företagsbesök med djupintervjuer och 9 telefonintervjuer 136 företagskontakter 42 medlemsföretag 244 behov Bild Antalet behov i Kramfors kommun fördelat på behovsområden Kramfors kommun liknar Härnösand; Utbildningsbehovet är det största och Ägarfrågor har lägre andel än länsgenomsnittet. Marknad 1) och Marknadsföring 1) ligger högre än i Härnösand, i övrigt är behoven jämnare fördelade jämfört med länet.

6 Sollefteå kommun 87 intervjuer varav 83 företagsbesök med djupintervjuer och 4 telefonintervjuer 140 företagskontakter 42 medlemsföretag 235 behov Bild Antalet behov i Sollefteå kommun fördelat på behovsområden Sollefteå motsvarar länstotalen med några markanta undantag; Utbildning ligger väsentligt lägre än länssnittet liksom Ägarfrågor och Styrelse. Noterbart är också att Export saknas helt. Kvalitet/Miljö har ett högre utfall än länssnittet.

7 Örnsköldsviks kommun 159 intervjuer varav 126 företagsbesök med djupintervjuer och 33 telefonintervjuer 254 företagskontakter 49 medlemsföretag 373 behov Bild Antalet behov i Örnsköldsviks kommun fördelat på behovsområden Örnsköldsvik stämmer ganska väl med länssnittet med undantag för väsentligt fler dokumenterade behov på framförallt Admin, men även på Företagsutveckling, Lokal och Försäljning. Utbildning har däremot ett lägre utfall. 1) Marknad, Marknadsföring rubriceras ofta under en och samma rubrik. Redovisat på det sättet skulle detta behov i samtliga kommuner, förutom Härnösand, vara det i särklass vanligast förekommande. I Härnösand måste även Försäljning, en av de klassiska marknadsföringskanalerna, ingå för att bli vanligast förekommande behov. Projektets rubriceringar (se Intervjuer, Behovsområden ) har gjorts för att skilja på geografisk marknad och kundstrukturer (= Marknad ) och sättet att nå ut till marknaden (= Marknadsföring) där personlig bearbetning (=Försäljning ) normalt ingår men här också rubricerats separat.

8 Kommentarer till resultatredovisningen När man studerar ovanstående resultat är det viktigt att ha i minnet att behov i vissa fall kan rubriceras som färskvara. Det innebär att slutredovisningen av behoven inte skall tolkas på annat sätt än att det är summan av dokumenterade behov inom de olika områdena under projekttiden. Trots detta skulle det, med tanke på det stora antalet företag som intervjuats, vara förvånande om inte den samlade bilden ändå utgör en klar situationsbild av hur SME-företagens situation ser ut totalt i Västernorrland. I samband med dokumentationen av ett behov i databasen har varje analytiker fått gradera behovet efter skalan Akut, Stort, Normalt och Något. Det är viktigt att här notera att det är analytikern, inte den intervjuade, som har varit ansvarig för vilken gradering som gjorts. Utgångspunkten har varit en helhetsbedömning av hur viktigt det är för företaget att få problemställningen åtgärdad. Starkt förenklat har det inneburit att merparten av de behov som klassificerats som Akut eller Stort har lett till någon form av koppling eller aktivitet. Förhållandet är det omvända i grupperna Normalt och Något. Det är också viktigt att konstatera att ett Akut eller Stort behov inte nödvändigtvis har behövt åtgärdas för företagets överlevnad, utan upplevts som akut därför att situationen skulle bli ekonomiskt eller på andra sätt väsentligt bättre om behovet åtgärdades. I några andra fall har behovet inte kunnat åtgärdas men ändå graderats som Akut. Exempel på detta är t.ex. behov av specialutbildad personal, eller personal med speciell behörighet, inom områden där det inte finns tillräckligt med utbildad arbetskraft att anställa. I vissa andra fall måste behovet åtgärdas därför att det finns lagar och förordningar som är tvingande, t.ex. inom miljöområdet. Förklaringar till ovanstående behov: Behovsområden Äg Styr Ledn Futv Ägarfrågor, generationsskiftesproblematik, försäljning av företaget, utökning eller minskning av ägarkretsen Hur ser ägarsituationen ut? Finns det planer på någon förändring? Styrelsefrågor, utökning eller minskning av antalet styrelseledamöter, extern styrelserepresentation, styrelsefunktionen. Hur ser styrelsearbetet ut? Hur sker uppföljningen? Behov som rör företagets ledningsfunktion Beskriv företagsledningens roll i företaget. Finns det ngt att förbättra när det gäller företagets ledning? Affärs- och Företagsutveckling, frågor runt företagets framtid, utveckling på kort och lång sikt Vilka mål finns på kort- respektive lång sikt? Vilka områden skall prioriteras i framtiden?

9 Lokal Prot Pron Kv/Mi Adm SäkF Nät Mark Exp Mf Lokalfrågor, ökning, minskning, flytt Hur ser lokalsituationen ut framåt i tiden? Behov som rör företagets produkt eller tjänst, produktutveckling, sortiment. Hur arbetar företaget med produktutveckling? Frågor som rör produktion, produktionsutveckling, maskinpark. Beskriv hur produktionen fungerar! Hur mäter ni att produktionen fungerar? Kvalitet och Miljö, kvalitetsutveckling, certifiering, arbetsmiljö, Systematiskt Arbetsmiljöarbete (SAM), intern och extern säkerhet ur miljöperspektivet Hur fungerar det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) i företaget? Vilka interna eller externa kvalitetskrav finns det? Administrativ hantering, inköp och upphandling, IT och juridik mm Vilken administration krävs i företaget? Säkerhet och Försäkringar, inre och yttre skydd, försäkringar Hur ser företagets försäkringssituation ut? Vilka krav på säkerhet finns? Vilka säkerhetsrutiner krävs? Nätverk och samarbete, branschorganisationer, lokala sammanslutningar, samarbetspartners, leverantörer Beskriv vilka nätverk, organisationer eller samarbetspartners som finns! Marknad ur dels geografiskt perspektiv, försäljningsområde, dels demografiskt, kunder, kundgrupper Vilka faktorer påverkar företagets marknad? Hur uppfattas företaget av era kunder? Hur vet ni det? Export, internationell handel (Import har förts till marknadsområdet) Vilka affärsmässiga relationer har företaget utanför Sverige? Hur bearbetar ni den internationella marknaden? Marknadsföring, dvs. konkurrensmedlen, hur når jag kunden. Beskriv hur ni bearbetar era marknader och kunder? Hur använder företaget Internet i marknadsföringen?

10 Sälj Pers Rekr Utb Ekon Kapit Övr Försäljning, ingår normalt i Mf men är här särredovisat då detta behov tidigt blev särskilt påtalat. Hur går försäljningen till? Finns det något ni vill förändra eller förbättra när det gäller försäljningen? Personalfrågor som ej rör rekrytering Beskriv hur personalens delaktighet ser ut? Hur ser lönesituationen ut i företaget? Rekryteringsfrågor Hur rekryterar ni personal? Finns något samarbete med arbetsförmedlingen? Frågor som rör kompetensutveckling och utbildningsbehov. Beskriv hur kompetensutvecklingen ser ut i företaget? Behov inom ekonomiområdet som ej rör kapitalanskaffning Beskriv företagets ekonomirutiner. Hur ser lönsamheten ut? Kapitalanskaffning och finansieringsfrågor Hur finansieras nödvändiga investeringar? Hur är lånesituationen i företaget? Behov som ej går att hänföra till något av de ovanstående områdena. Finns inga exempelfrågor, dock har bl.a. följande frågeställningar använts: Nämn de 3 områden som du anser skapar de största problemen för dig som företagare? Finns det någon fråga eller något område som jag inte berört och som jag borde ta upp? Varför?