EXAMENSARBETE. Optimering av behovsparameter i sågsimuleringsprogram

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2005:001 Optimering av behovsparameter i sågsimuleringsprogram Fredrik Lindberg Luleå tekniska universitet Examensarbete, påbyggnadsutbildningar Träteknik LTU Skellefteå Avdelningen för Träteknik 2005:001 - ISSN: ISRN: LTU-PB-EX--05/001--SE

2 Förord Denna rapport är en del av ett 20 poängs examensarbete. Arbetet är en avslutning på en magisterutbildning i träteknik vi Luleå tekniska universitet, Institutionen i Skellefteå. Arbetet har utförts från och med våren till och med hösten under år 2004 på företaget Wallmarks Såg AB i Kroksjön, några kilometer söder om Skellefteå. Detta examensarbete har utförts inom Akademiker i företag ett projekt vars syfte är att bidra till utvecklingen av små och medelstora företag i Västerbotten och Norrbotten. Projektet Akademiker i Företag ger företagen i regionen möjlighet att få utvecklingsprojekt utförda av studenter, nyutexaminerade och forskare från universitet och högskolor i hela landet. Genom en omfattande besöksverksamhet identifieras företagens utvecklingsprojekt som sedan förmedlas via en databas på Internet: Finansiärer är EU:s Strukturfonder, Länsstyrelsen i Västerbotten, Länsstyrelsen i Norrbotten samt deltagande kommuner och företag. Jag vill rikta ett tack till personalen på Wallmarks som svarat på frågor jag haft, bidragit med information och hela tiden varit villiga att hjälpa till i mitt arbete. Jag vill även tacka min handledare/examinator Anders Grönlund, professor vid Luleå tekniska universitet, institutionen i Skellefteå. Fredrik Lindberg Skellefteå 2005

3 Sammanfattning Detta examensarbete har syftat till att göra en genomgång av användningen av optimeringsprogrammet WoodLine på Wallmarks Såg AB. Målet har varit att hitta förbättringar i användningen av optimeringsprogrammet. Optimeringsprogrammet arbetar med så kallade tabellpaket. De tabellpaket som tidigare använts har funnits i många år, ändringar i dom har skett av flera olika personer vilket har inneburit en avsaknad av struktur. I examensarbetet har det tagits fram ett förslag på en metod att skapa nya tabellpaket som följer en viss struktur. Ett antal nya tabellpaket har tagits fram och ett antal provsågningar har genomförts för att verifiera deras funktion. Under provsågningarna har det visat sig att resultatet under en sågning varierat mycket, en trolig orsak till detta är de manuella inbladningarna i produktionslinjen. Provsågningarna har visat att de nya tabellpaket som tagits fram ibland ger bättre och ibland ett sämre resultat jämfört med sågning med originaltabellpaketen, variationerna antas dock ligga inom dom normala variationerna.

4 Abstract The aim of this work has been to make a review of the use of the optimization software WoodLine at the sawmill Wallmarks Såg AB. The goal has been to find enhancements in the usage of the software. WoodLine operates with so called packages of tables, the ones that are used today have been around for a couple of years and a lot of changes by different people have made them lack of structure. In this work a method for making new packages of tables following a certain structure is presented. A few packages of tables have been created and some of them tested in production to verify their function. During these tests it has been shown that the result varies a lot, a probable reason for that is the manually influence on some parts of the production. The tests have shown that the new packages of tables in some cases give a better result than the original packages of tables and in some cases a worse result, all variations are however assumed to be within the normal variations.

5 Innehållsförteckning 1 INTRODUKTION BAKGRUND PROBLEMSTÄLLNING SYFTE & MÅL FÖRETAGSPRESENTATION BESKRIVNING AV OPTIMERINGSPROGRAMMET WOODLINE HUVUDPRINCIP I WOODLINE GRUNDLÄGGANDE BEGREPP I WOODLINE Tabellpaket Maskin och systemvärden Kvaliteter Rapporter Timmerfångst och timmerfångstsimulering Online/offline i WoodLine WoodLine i en kontors-pc ARBETETS GENOMFÖRANDE BESKRIVNING AV ARBETET FÖRBEREDANDE ARBETE Teoristudier Introduktion av optimeringsprogrammet WoodLine Insamling av stockdata Analys av process Beräkning av nya priser Beräkning av vankantsparametern Framtagning av nya tabellpaket Multivariat modell PROVSÅGNING Metod för att genomföra en provsågning Beskrivning av resultatvisning Provsågningar DISKUSSION & SLUTSATSER MULTIVARIAT MODELL JÄMFÖRELSE MELLAN WOODLINE OCH VERKLIGHETEN SÅGA STÖRRE CENTRUM PROVSÅGNING AV NYA TABELLER Ojämnhet under sågning Tabellpaket Tabellpaket Tabellpaket Tabellpaket Tabellpaket Sammanfattning av provsågningar av nya tabellpaket UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION HANTERING AV TABELLPAKET REFERENSER Bilagor: Bilaga A: Översiktsbild såglinje Bilaga B: Provsågningsresultat Bilaga C: Nya tabellpaket Bilaga D: Dimensionsfördelning i produktionsplan

6 1 Introduktion 1.1 Bakgrund Att sönderdela en stock kan man göra med olika mål: Att få ut den största möjliga volym av sågat virke Att få ut största möjliga värde på det sågade virket Att såga för att få specifika produkter Att få ut den största möjliga volym ur stocken (högsta volymsutbytet) kan verka logiskt. Det innebär ju att man per volymenhet råvara får största möjliga volym färdig produkt att sälja. Men eftersom att efterfrågan på produkter varierar skiljer sig också priserna, det innebär att det inte alltid är det högsta volymsutbytet som också ger det hösta värdet på färdig produkt. Lägger man sen till att kunderna har önskemål på vissa produkter blir det för sågverken en svår balansgång mellan alla tre av dessa mål för sönderdelning av stockar. Ett hjälpmedel som sågverken använder sig av är datorbaserade sågverksmodeller. Enligt Grönlund (1992) kan sågverksmodeller delas in i tre huvuddelar: Sönderdelningsmodell, med hjälp av stocken form och postningsmönster beräknas sågutfall i form av utbyte, värde och kvalitetsutfall Flödesmodell, beräknar produktionshastigheter och beläggningar Planeringsmodell, hjälpmedel att lägga upp en optimal produktionsplan På såglinjen på Wallmarks Såg AB använder man sig idag av optimeringsprogrammet WoodLine. Programmet är utvecklat av Sawco AB men idag ägs produkträttigheterna av Benima AB. Sågning på Wallmarks sker idag med stockklassindelning på ca 20mm (varierande). Ur varje stockklass sågas 2-4 olika dimensioner på centrumutbytet. Till varje klass finns ett antal olika tabellpaket med olika fördelning på centrumutbytena. Totalt finns det ca 150 tabellpaket, av dom är det ca som används regelbundet medan resten används mer sporadiskt. 1.2 Problemställning I WoodLine finns det inbyggt en simuleringsfunktion, man har tidigare inte använt sig av den men vid några test att ändra fördelningen av centrumutbyten fick man vid simulering en ökning av volymsutbytet. Det har väckt intresse för att göra en vidare undersökning av huruvida det går att hitta förbättringar i tabellpaketen med hjälp av simulering. Problemet har varit att det inte funnits någon som har kunnat lägga ner tid på detta. Ytterligare ett problem är att de tabellpaket som används har sedan de skapades ändrats väldigt mycket. Ändringarna har skett av olika personer och det saknas någon slags dokumentation över vad som ändrats. Detta har inneburit att strukturen som funnits i tabellpaketen i många fall nu saknas och funktionen på många tabellpaket är kanske inte riktigt den optimala. 1.3 Syfte & mål Examensarbetet syftar till att undersöka simuleringsprogrammets kapacitet. Tanken är att gå igenom de tabellpaket som används mest och undersöka om man med hjälp av simulering kan hitta förbättringar i produktionen. Arbetet syftar också att göra det lättare att styra om fördelningen av centrumutbyten i tabellpaketen och på så sätt göra det enklare att styra om produktionen för att passa marknadssidans krav. Målet med detta examensarbete är att med hjälp av simuleringsfunktionen i WoodLine finna eventuella förbättringar i produktionen samt att ta fram tabellpaket som på ett enkelt sätt kan ändras för att passa marknadens krav. 1

7 2 Företagspresentation Företaget grundades 1925 av bröderna Henrik och Harald Wallmark i byn Kroksjön som ligger några kilometer söder om Skellefteå då för att försörja byabönderna med sågat virke. Redan under talet började man exportera virke till bland annat England, Spanien, Schweiz och Tyskland. Mot slutet av 40-talet inleddes den första riktiga modernisering och upprustningen av sågen, man skaffade barkmaskin, modernare klyvsåg och flishugg. Företaget blev aktiebolag såldes företaget till Hellgren Invest och under 70-talet blev man mer en rationell industri med nya maskiner och modern affärsfilosofi såldes Hellgren-koncernen till investmentbolaget Contorta AB som i sin tur togs över av Sorbinvest. Under 90-talet investerades drygt 80 miljoner kronor i utökat torkkapacitet, timmersortering, ny sönderdelningslinje, limfabrik, ombyggnad av fastbränsleanläggning, kringutrustning i hyvleriet med mera och år 2000 investerades ca 40 miljoner i ett nytt justerverk och förbättringar av sågen köptes man upp från Sorb och ingår idag i tillsammans med Hällnäs Såg AB, Martinsons Trä AB och Svenska Träbroar AB i Martinsonskoncernen. Wallmarks är idag ett medelstort sågverk med ca 95 anställda och har en årsproduktion på ca m3 sågat virke (70 % furu och 30 % gran). Man har idag vidareförädling i form av hyvling, målning, klyvning, fingerskarvning och impregnering. Omkring 1/3 av det sågade virket vidareförädlas. Under hösten 2004 har man även byggt ett nytt måleri. Idag går 60 % på export, största exportlandet är Storbritannien. Övriga länder är bland annat Norge, Danmark, Japan och medelhavsländerna. Sverige är den största marknaden för vidareförädlade produkter. 2

8 3 Beskrivning av optimeringsprogrammet WoodLine 3.1 Huvudprincip i WoodLine WoodLine är ett datorbaserat optimeringsprogram för optimering av värdeutbytet ur sågtimmer, WoodLine är ett PC-baserat program som körs i MS-DOS. För varje stock som passerar mätramen i systemet sänds data om dess form (diameter, längd, avsmalning, pilhöjd, volym) till programmet. Med dessa mätdata som grund väljer sedan WoodLine vilka dimensioner som ska sågas ur timret för att värdet i kronor och ören ska bli det bästa möjliga. 3.2 Grundläggande begrepp i WoodLine Tabellpaket På de flesta sågverk förekommer två träslag (gran/furu), timret kan också vara försorterat för ett visst ändamål. För att WoodLine skall kunna anpassas för olika typer av sågning använder man sig av så kallade tabellpaket. Ett tabellpaket är en samling tabeller som innehåller information om vilka dimensioner som får sågas och på vilka ställen i stocken de får förekomma, priser på dimensionerna mm. En annan benämning för tabellpaket är sågtabell. De olika tabeller som ingår i ett tabellpaket är: Tjockleks och breddtabell En dimension skapas av en tjocklek och en bredd, dessa två tabeller innehåller information om vilka tjocklekar och bredder som får förekomma. Tabellerna innehåller nominella mått samt råmått. Måtten anges i millimeter Dimensionstabell De dimensioner som får förekomma vid sågning samlas i en dimensionstabell. En dimension utgörs av en tjocklek gånger bredd och anges med dess nominella mått, tex. 50x100. För varje dimension finns information om var i stocken den får förekomma, tillåten vankant, försäljningspris, aktuellt behov, max/min tillåten längd Tillåten vankant Vankantsvärdet är ett procentuellt gränsvärde för hur stor vankanten tillåts vara av den sågade varans nominella mått i tjockleks respektive breddled Försäljningspris Priset för dimensionen. Detta pris används vid optimeringsberäkningen Behovsparametern En parameter för att ställa in det aktuella behovet för en dimension. Uttrycks som ett procenttal och kan ha värdet Vid värdesoptimering räknas priset om till försäljningspris*behovsparamatern/ Max/min längd Gränsvärde för maximal/minimal längd som den sågade varan vid optimeringsberäkning tillåts ha Centrumtabell I centrumtabellen anges vilka postningsmönster som får förekomma i blockets centrum Backuptabell En backuptabell är en tabell som innehåller olika postningsmönster. Innan stocken går in i första sågen visas för operatören det postningsförslag som WoodLine räknat fram som det optimala. Detta förslag 3

9 beror helt på hur mätramen har uppfattat stocken. Om operatören vill ändra postning, tex. på grund av en skada på stocken som mätramen inte uppfattat, finns det inbyggt en upp- och nerklassningsfunktion i WoodLine. Om operatören begär en upp- eller nedklassning går WoodLine in i backuptabellen och operatören kan välja vilket postningsmönster som ska användas Maskin och systemvärden För att göra optimeringsberäkningarna behöver WoodLine ett antal uppgifter om sågmaskinerna (t.ex. sågsnittets bredd). Dessa uppgifter går under namnet Maskinvärden och ingår ej i tabellpaketen. WoodLine behöver också veta hur de olika maskinerna är grupperade och postade. Dessa uppgifter går under namnet Maskinpostning och ingår i tabellpaketen. Bland systemvärdena finns uppgifter som t.ex. spån- och flispris, arbetstidsschema, timmerklassgränser, driftstoppsorsaker och andra uppgifter av mer allmän karaktär. Vissa grupper av systemvärden ingår i tabellpaketen Kvaliteter WoodLine kan under sågningen arbeta med sex kvaliteter samtidigt, till varje kvalitet knyter man ett tabellpaket. Operatören kan under sågningen med en knapptryckning växla mellan tabellpaketen (kvaliteterna). Varje kvalitet är kopplad till ett av systemets två träslag (gran/furu). Vanligen används kvalitet 1-3 för gran och kvalitet 4-6 för furu Rapporter Under sågning samlar WoodLine in och sammanställer data från olika delar av systemet. Rapporter med dessa data kan under drift skrivas ut på en skrivare. Rapporterna är indelade i två huvudgrupper, skiftrapporter samt veckorapporter. De kan nollställas i grupp eller varje rapport för sig och de går att nollställa när man själv önskar. Dessa olika typer av rapporter finns: Timmer in : Rapport på timmer som passerat mätramen, skrivs ut per träslag Sågad vara : Plankor och brädor som gått in i råsorteringen, skrivs ut per träslag Driftstoppsrapport : Stopporsaker och tid Alla typer av rapporter finns för skift respektive vecka Timmerfångst och timmerfångstsimulering I en fil på hårddisken i styrsystemet loggas information om de 300 senast sågade stockarna, även kallat timmerfångst. För varje stock loggas följande data: Klockslag Kvalitet Diameter Längd Pilhöjd Pilläge Volym Optimeringsprogrammets postningsförslag: tjocklek, bredd, längd och värde för varje utbyte Denna loggfil kan plockas ut på en diskett. Med hjälp av ett konverteringsprogram kan filen göras om till ett semikolonseparerat fält i ASCII-format, läsbart av tex. MS Excel. Loggfilen kan även användas för att göra en timmerfångssimulering. Det innebär att timmerfångsten sågas igen, detta kan upprepas hur många gången som helst. På detta sätt är det möjligt att ändra på parametrar i tabellpaketen och genom att granska resultatet i rapporterna se vilken påverkan ändringen har. 4

10 3.2.6 Online/offline i WoodLine WoodLine är uppdelat i två delar, online och offline. Under sågning är det online-delen som är aktiv. Programmet tar då emot mätdata från mätramen, utför optimeringsberäkningar och sänder resultatet till styrsystemet. I online-delen kan operatören även ändra vissa tidsfördröjningar, räknarvärden och maskinkonstanter i systemet. Offline-delen används för att göra ändringar i tabellpaket, maskin- och systemvärden. När offline-delen är aktiv går det inte att såga med optimering, mätdata till rapporterna samlas ej heller in. Endast en del åt gången kan vara aktiv WoodLine i en kontors-pc För att inte påverka produktionen när ändringar i tabellerna utförs finns det en särskild version av programmet som är till för att köras i en kontors-pc. I den sker preparering av tabellpaket som sedan kan flyttas med diskett till datorn i produktionen. Det är även möjligt att i kontors-pc:n köra timmerfångstsimulering för att komma fram till optimala nivåer på de olika parametrarna i tabellpaketen. 5

11 4 Arbetets genomförande 4.1 Beskrivning av arbetet Huvuduppgiften i detta examensarbete har varit att gå igenom funktionen på optimeringsprogrammet WoodLine, gå igenom de sågtabeller som används mest frekvent och se om dom går att förbättra, leta efter eventuella förändringar/förenklingar som kan leda till en bättre produktion 4.2 Förberedande arbete Teoristudier Till programvaran WoodLine finns en manual som utförligt beskriver programmets begrepp och funktioner. Manualen har använts för att få kunskap i hur programmet och dess funktioner ska användas på rätt sätt. Sågverksteknik del I & II av Grönlund har använts för att få en bättre inblick i sågverkens värld, råvaran, produktionen, facktermer mm Introduktion av optimeringsprogrammet WoodLine Med den befintliga manualen som grund undersöktes programvarans olika funktioner. För att programmet i den kontors-pc som använts skulle fungera likadant som det i styrsystemet skrevs alla systeminställningar ut och ställdes in likadant i kontors-pc:n. Även alla tabellpaket kopierades från styrsystemet Insamling av stockdata I styrdatorn lagras som tidigare förklarats de 300 senaste stockarna som sågats. Under stoppen i driften (fika och lunch) har denna loggfil kopierats till kontors-pc:n. För att få ett stort urval av stockdata i varje timmerklass har denna loggfil hämtats så ofta som möjligt Analys av process För att få förståelse av processen har mycket tid spenderats ute på sågen. Mycket tid har lagts åt att sitta och intervjua den operatör som styr inläggningen av stocken. Se bilaga A för översiktsbild på såglinjen Beräkning av nya priser För att priserna i tabellpaketen ska motsvara flis- och spånpriset måste de verkliga priserna användas. Ett medelpris baserat på kvalitetsfördelningen räknades fram för varje dimension. Även medelpriset totalt beräknades. Beräkningarna skedde för både furu och gran. Det material som använts till att räkna fram de nya priserna är: Intern prislista Kvalitetsutfall för år 2003 Inga priser från den interna prislistan kommer att publiceras i denna rapport, de priser som förekommer är fingerade. Här följer ett exempel på prisberäkning för furu. Tabell : Exempel på kvalitetsfördelning för en dimension Tjocklek Bredd Total Volym O/S 3sid kvistfri Blåskadat Sprucken OS Kvinta Utskott 6 1/2- or Grönkvist O/Skvinta A B % 3% 1% 17% 13% 15% 2% 28% 6% 6

12 Tabell : Exempel på dimension i internprislista Tjocklek Bredd O/S Kvinta Utskott 6 1/2-or A B 444 kr 333 kr 222 kr 111 kr Eftersom den interna prislistan innehåller fyra kvaliteter (O/S, Kvinta, Utskott och 6 ½-or) fördelades de övriga kvaliteterna ut på dessa fyra enligt följande: 3sid kvistfri: räknades som O/S Blåskadad: fördelades jämt ut på O/S, kvinta och utskott Sprucken O/S: räknades som O/S Grönkvist: fördelades jämt ut på O/S, kvinta och utskott O/S-kvinta: fördelades jämt ut på O/S och kvinta I exemplet ovan skulle då resultatet bli detta. Tabell : Kvalitetsfördelning på 4 kvaliteter Tjocklek Bredd O/S Kvinta Utskott 6 1/2-or A B 48% 26% 25% 2% Medelpriset för en dimension beräknas enligt följande: Formel : Beräkning av medelpris för en dimension ( kvalitetsp ris kvalitetsp ) rocent För exemplet blir medelpriset: 444*0,48+333*0,26*222*0,25+111*0,02 = 354 kr Ett totalt medelpris för alla dimensioner beräknas enligt följande: Formel : Beräkning av totalt medelpris ( dimensionsmedelpris dimensionsvolym) Total volym För gran fanns följande kvaliteter i kvalitetsfördelningen: O/S Kvinta Utskott O/S-kvinta O/S-kvinta-utskott Kvinta-utskott 6 ½-or Kauna Limträ Från den interna prislistan användes följande kvaliteter: O/S, kvinta, utskott, O/S-kvinta, 6 ½-or De övriga kvaliteterna delades upp enligt: O/S-kvinta-utskott: fördelades jämt ut på O/S, kvinta och utskott Kvinta-utskott: fördelades jämt ut på kvinta och utskott Kauna: räknades som O/S-kvinta Limträ: Räknades som O/S-kvinta Medelpris för dimensionerna och det totala medelpriset för gran beräknades likadant som för furu. 7

13 4.2.6 Beräkning av vankantsparametern Definition av vankant enligt Nordiskt trä Enligt Nordiskt Trä definieras vankant som den del av virkesstyckets yta, som inte berörts av sågbladet och ska anges Längden och djupet anges i procent av hela virkesstyckets motsvarande nominella mått. Bredden anges i mm Definition av vankant i WoodLine I WoodLine anges både längd- och breddvankant i procent av det nominella måttet. I dimensionstabellen anges för varje dimension en procentsiffra för maximal vankant. Vid optimeringsberäkning använder WoodLine vankantsinställningen som ett gränsvärde. Varken breddeller tjockleksvankanten får passera gränsvärdet. Den av vankanterna som passerar gränsvärdet först blir begränsande och kommer att påverka vilken postningsbild som väljs. Figur : Definition av vankant Flatsida med vankant breddvankant Tjocklek Kantsida med vankant tjockleksvankant Bredd b vb1 vb2 vt t Formel : Beräkning av tjockleksvankant Tjockleksvankant vt = 100% t Formel : Beräkning av breddvankant Breddvankant vb1+ vb2 = 100% b 8

14 Beräknade vankantsvärden Enligt Nordiskt Trä tillåts generellt en vankant på 3 mm, d.v.s. sågad vara som har en vankant på 3 mm eller mindre anses vara skarpkantigt. Beräknat med definitioner ovan på bredder respektive tjocklekar som används på Wallmarks blir då vankantsvärdena enligt följande. Tabell : Tjockleksvankant 3mm Tjocklek Vankant % % % % 32 9 % 38 8 % 44 7 % 50 6 % 54 6 % 63 5 % 75 4 % Eftersom breddvankanten är summan av vankant på två sidor kan det tolkas så att på en sida är vankanten noll och på den andra sidan 6mm. Två beräkningar gjordes, den första med vankant 3mm på vardera sida (tabell ) och den andra där summan av den totala breddvankanten är 3mm (tabell ). Tabell : Breddvankant 2*3mm Bredd Vk 2*3mm 75 8 % % % % % % % % Tabell : Breddvankant 2*1,5mm Bredd Vk 2*1,5mm 75 4 % % % % % % % % 9

15 4.2.7 Framtagning av nya tabellpaket För att vara konsekvent och för att kunna få en struktur i tabellpaketen användes samma metod för alla tabellpaket som skapades under examensarbetet. En beskrivning av metoden följer här: Använd annat tabellpaket som mall Eftersom det kan ses som onödigt arbetet att skapa en ny tabell helt från grunden kan med fördel en annan tabell användas som grund. De tabellpaket som skapats under detta examensarbete har gjorts genom att använda ett annat tabellpaket som mall Ta bort onödiga dimensioner En sätt att göra tabellpaketet enklare och mer överskådligt är att ha med så få dimensioner som möjligt och därför bör man ta bort de dimensioner man kan. I de originaltabellpaket som finns är det ofta onödigt många dimensioner, troligtvis har dessa tabellpaket blivit gjorda med ett annan tabellpaket som grund och de dimensioner som ej är aktuella för diameterklassen har inte tagits bort Garderingsdimensioner Under en sågning följer det alltid med stockar som faller utanför klassgränsen, både under och över. Genom att lägga in en centrumdimension extra i över och underkant av diameterklassen kan dessa stockar fångas in. För att ta reda på om en garderingsdimension behövs kan statistik på timret vara ett bra hjälpmedel, denna statistik finns att granska dels i timmerrapporterna och dels i den loggfil som kan plockar ur styrsystemet. En målsättning under examensarbetet var att ha så få centrumdimensioner som möjligt i ett tabellpaket och att om möjligt klara sig helt utan en garderingsdimension Inställning av vankantsparametern För att ha som målsättning att såga skarpkantigt virke ställs vankantsparametern för plankorna till framräknat värde (tabell & ). Vankantsparametern för dimensionens tjocklek och bredd slås upp i respektive tabeller och det lägsta av dessa värden ska väljas. På brädorna har inte vankantsparametern satts till dom framräknade värdena, vid timmerfångstsimulering sjönk andelen brädor för mycket. Vankantsparametern på brädorna sattes istället till 30 (inklusive de 3mm generellt tillåts) för att hålla upp andelen brädor Sätt behovsfaktorn Som utgångspunkt har behovsfaktorn på alla brädor satts till 30 och på plankorna till 100. Detta för att optimeringsprogrammet ska prioritera en hög centrumutfyllnad för plankorna och inte full längd på brädorna. Värdet 30 på brädorna har testats fram genom timmerfångstsimulering Simulera fram önskad fördelning Eftersom att behovet är 100 på alla centrum har man nu det bästa centrumutbytet som utgångspunkt. Med hjälp av timmerfångstsimulering och endast ändra på behovsparametern för plankorna kan tabellpaketet styras till en önskad fördelning av centrum Multivariat modell Genom att bygga upp en multivariat modell var förhoppningen att kunna sätta en önskad fördelning av centrum och ur modellen få fram de behovsfaktorer som gav den önskade fördelningen. En modell testades för tabellpaket 72, furu diameterklass De centrum som användes i modellen var: 38x75, 38x100, 44x100, 50x100, 50x115 och 50x125 Behovsfaktorerna på centrumen användes som faktor i modellen, som respons användes procentuella fördelningen på centrumen samt utbytet. Ett fullskaligt faktorförsök (64+3) sattes upp i programvaran Modde, behovsfaktorn sattes max 110 och minimum 90. Sedan utfördes timmerfångstsimuleringarna i WoodLine och procentuella fördelningen bland plankorna och utbytet fördes in som respons i försökstabellen. Efter att modellen skapats användes en optimeringsfunktion i Modde där en önskad respons skrivs in och modellen ger några förslag på inställningar av behovsfaktorer. Dessa 10

16 behovsfaktorer fördes in i tabellpaketet och en timmerfångstsimulering kördes för att få ett mått på hur bra modellen predikterade. Nedan visas ett sammanfattningsdiagram för den multivariata modell som gjordes. Diagrammet visar R2 och Q2-värden för modellen. R2 beskriver hur bra modellen förklarar det datamaterial som använts för att skapa modellen och Q2 beskriver modellens prediktionsförmåga för annan data. Diagram : Sammanfattningsdiagram för multivariat modell Investigation: Tab72 (PLS, comp.=8) Summary of Fit R2 Q2 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 38x75 38x100 44x100 50x100 50x115 50x125 Utbyte 4.3 Provsågning Metod för att genomföra en provsågning Innan en provsågning har genomförts granskades sågning av samma timmerklass under normala förhållanden, dvs. sågning med originaltabellpaketet. Provsågningarna har genomförts på två olika sätt: Det ena har varit att produktionslinjer körts tom innan provsågningens början och rapporter har skrivits ut. Provsågningen har sedan genomförts, produktionslinjen körts tom och efteråt har rapporter skrivits ut igen. Resultatet av provsågningen har då kunnat räknas fram som skillnaden mellan rapporterna. Fördelen med denna metod är att resultatet blir väldigt exakt. Alternativ två har varit att innan testet skriva ut rapporter, köra testet och sedan skriva ut rapporter igen utan att produktionslinjen körts tom. Skillnaden mellan rapporterna har sedan räknats ut. Fördelen med denna metod är att produktionen behöver inte stanna av och vänta på att produktionslinjen körts tom. Nackdelen blir istället att resultatet blir inte lika exakt eftersom att det fortfarande ligger bitar efter produktionslinjen. 11

17 4.3.2 Beskrivning av resultatvisning I figuren nedan följer en förklaring på den tabell resultaten av provsågningarna presenteras i. De förklaringar som föregås av en stjärna (*) är värden som inte ingår i skiftesrapporten utan dom är framräknade i efterhand. Figur : Beskrivning av resultattabell Antal av varje dimension Procentuell fördelning, plankor och brädor Medellängd för dimension Volym justerad vara * Värdet på den justerade varan Dimension Antal Längd Volym Pris (st) (m) (m3) (kr) 16x % 3,85 4, x % 3,71 0, x % 3,47 0, x75 6 0% 4,43 0, x % 3,73 0, x % 3,76 0, x % 4,07 1, x75 2 0% 4,41 0, x % 4,29 12, x % 4,41 16, x % 4,00 0, Brädor: 1239 st * Antal brädor Plankor: 1372 st * Antal plankor Bit/stock: 3,75 bitar * Antal brädor och plankor per stock Andel 16: 98% * Andel av brädorna med tjocklek 16mm Andel 25: 2% *Andel av brädorna med tjocklek 25mm Stockvolym: 74,626 m3 Total sågad stockvolym, mätt på barkad stock Antal stock: 696 st Antal sågade stockar Volym/stock: 0,107 m3 Medelvolym per stock Utbyte brädor: 6,9% * Volymsutbyte brädor Utbyte plank: 39,8% * Volymsutbyte plankor Totalt utbyte: 46,6% Totalt volymsutbyte Pris/stock: 100,0 kr * Medelpris sågad vara per stock Pris/m3 timer: 1000,0 kr * Medelpris sågad vara per m3 timmer Efter vissa provsågningar har loggfilen med stockdata hämtats ur styrdatorn. I resultatredovisningen ingår då även viss statistik över de 300 sist sågade stockarna vid provsågningen Ett diagram visar diameterfördelningen på stockarna och en tabell anger max/min-värden, standardavvikelse, samt medel för diameter, längd, avsmalning, pilhöjd och volym. 12

18 4.3.3 Provsågningar Test hur väl WoodLine stämmer överens med verkligheten. Den första provsågningen som genomfördes var för att få veta hur bra WoodLines optimeringsförslag stämmer överens med verkligheten. Provsågningen utfördes direkt på morgonen, produktionslinjen var körd tom kvällen innan. 300 stockar sågades enligt postningsstödets förslag, det vill säga operatören fick inte välja annan postning, och linjen kördes tom igen. Sedan plockades loggfilen ut ur styrdatorn och skiftrapporter skrevs ut. Simuleringsresultatet jämfördes med det verkliga resultatet. Se bilaga B, test 1 för resultat Test att såga större centrum. En teori som undersökts var att det totala utbytet skulle gå att höja genom att om man ökade centrumutbytet i hopp om att utbytet på brädorna inte skulle sjunka. Detta testades i två timmerklasser, furu & furu Se bilaga B, test 2 och 3 för resultat Test av nya tabellpaket Ett av målen med detta examensarbete var att ta fram nya tabellpaket som skulle vara enklare att arbeta med, meningen skulle vara att tabellpaketen skulle enbart styras med behovsfaktorn och ej med priset. Tio stycken tabellpaket skapades (8 för furu och 2 för gran). Varje nytt tabellpaket har skapats med mål att funktionen ska motsvara ett befintligt tabellpaket, dvs. samma fördelning av centrum ska komma vid sågning. 5 av dessa tabellpaket (4 för furu och 1 för gran) har testats i verkligheten. De tabellpaket som har provsågats: Furu , tabellpaket 213 (originaltabellpaket 35), september 9, 20 & oktober 1 Furu , tabellpaket 214 (originaltabellpaket 5), augusti 27, september 24 & 30 Furu , tabellpaket 217 (originaltabellpaket 5), september 1 & 23 Furu , tabellpaket 208 (originaltabellpaket 49), augusti 31 & september 7 Gran , tabellpaket 221 (originaltabellpaket 163), september 16 Resultat från provsågningarna presenteras i bilaga B, test 3 till 14. Procentuella fördelningen enligt produktionsplanen av centrumdimensionerna för originaltabellpaketen för dessa provsågningarna visas i bilaga D. De tabellpaket som ej har provsågats: Furu , tabellpaket 212 (originaltabell 72) Furu , tabellpaket 209 (originaltabellpaket 9) Furu , tabellpaket 218 (originaltabellpaket 44) Furu , tabellpaket 210 (originaltabellpaket 9) Gran , tabellpaket 222 (originaltabellpaket 158) Alla tabellpaket visas i bilaga C. 13

19 Resultatsammanställning Totalt elva provsågningar av nya tabellpaket har genomförts. I tabellen nedan visas en sammanställning av resultatet. Tabellen visar hur många av provsågningarna som givit bättre resultat i form av utbyte och värde på sågad vara per kubikmeter timmer av de nya tabellpaketen respektive originaltabellpaketen. Tabell : Resultatsammanställning provsågningar av nya tabellpaket Nya Original tabellpaket tabellpaket Utbyte 7 4 Värde sågad vara/m3 timmer

20 5 Diskussion & slutsatser 5.1 Multivariat modell Det har inte gjorts någon större undersökning av hur väl en modell ska kunna användas som verktyg för produktionsstyrning i detta examensarbete. Den modell som skapades kunde till viss mån prediktera behovsparametrar men det fanns för stor osäkerhet i modellen. R2 & Q2-värdena för alla dimensioner hade behövt ligga över 0,8 (se diagram ) för att modellen skulle kunna användas. Arbetet som ligger bakom att skapa en modell är så omfattande i jämförelse med den nytta man kan ha av den, därför lades denna idé åt sidan. Ändras sågtabellen genom att till exempel en dimension läggs till eller tas bort måste dessutom en ny modell skapas vilket är ett tidskrävande arbete. Teorin att använda en multivariat modell som hjälpmedel för att lägga upp produktionen kan mycket väl fungera i någon form och bör kanske inte helt förkastas, men i detta examensarbete blev valet att inte gå vidare med denna idé. 5.2 Jämförelse mellan WoodLine och verkligheten Detta test gjordes för att veta hur väl en timmerfångstsimulering i WoodLine stämmer överens med resultatet av en verklig sågning. För att kunna använda sig av timmerfångstsimulering vid produktionsplanering är det en förutsättning att veta hur man ska förhålla sig till de data man får fram. Resultatet från denna provsågning finns i bilaga B, test 1. I jämförelse mellan verkligt utfall (tabell B1.1) och optimeringsprogrammets utfall (tabell B1.2) finner man likheter på fördelning av dimensioner. Bland plankorna kan man anse att fördelningen överensstämmer mycket väl. Bland brädorna stämmer fördelningen av tjocklek väl men i optimeringsförslaget har brädorna en högre medelbredd. Eftersom vankantsparametern för brädorna i tabellpaketen i dom allra flesta fallen är ställd relativt hög kommer brädorna i många fall inte att få samma bredd i kantverket som optimeringsprogrammet föreslår. I tabellpaketen finns en dimensionen 25x75 men i skiftrapporten förekommer den ändå, detta beror på att dimensionen finns inlagd i kantverket. Antalet sågade stockar var 300 och det ska då resultera i 600st plankor. I skiftesrapporten står det dock 602, detta beror troligtvis på att två plankor funnits kvarglömda någonstans i produktionslinjen innan provsågningen startade. Påverkan dessa två plankor har på resultatet är dock försumbar. Av detta test kunde konstateras att timmerfångstsimulering: Kan användas för att styra fördelningen av centrum med ganska bra precision. De volymsutbyte simuleringen ger är inte överensstämmande med verkligheten. 5.3 Såga större centrum Tanken med detta test var att det skulle finnas utrymme att ta ut ett större centrum ur stockarna och att utbytet på brädorna inte skulle påverkas så mycket. Två test på detta gjordes och resultaten finns i bilaga B, test 2 & test 3. I test 2 blev fördelningen av centrum inte helt som planerat (tabell B2.1 & B2.2), andelen 50x125 ökade som planerat med även andelen 44x100 ökade vilket innebar att centrumutbytet inte steg som förväntat. De 50x125 som kom hade även i många fall ganska mycket vankant cirka en halvmeter i toppen, detta observerat genom visuell inspektion under pågående sågning. Denna vankant innebär att det man vunnit i utbytesprocent fort kapas bort när plankorna körs genom justerverket. De längder som anges i tabellerna uppmätta i råsorteringen, det vill såga ojusterade mått. I test 3 blev det en ökning centrumstorleken som planerat (tabell B3.1 & B3.2). Även här blev det ganska mycket vankant på den grövre dimensionen, i detta fall 50x

21 Angående avkap i jämförelse mellan 50x125 & 50x150 har man råd att kapa en 50x150 upp till 17 % av dess längd och ändå behålla en större volym än en 50x125 av samma ursprungslängd. Detta gäller dock endast för centrumet. Eftersom att vid sågning av en stock med postningsval 50x125 får större volym på brädorna än vid postningsval 50x150 blir det man i realiteten har råd att kapa av minde än 17 %. Ett fullständigt test skulle egentligen ha innefattat även torkning och justering av virket, men för att inte störa produktionen allt för mycket bygger resultaten på skiftesrapporter och visuell besiktning av det sågade virket. 5.4 Provsågning av nya tabeller Ojämnhet under sågning På vissa delar av produktionen har den mänskliga faktorn en stor inverkan på resultatet. Vid inläggning av stocken är precisionen viktig. En skillnad mellan operatörerna är att vissa har en tendens att för ofta klassa ned optimeringsprogrammets förslag (välja en lägre blockhöjd) för att få en större säkerhetsmarginal vid inläggningen, detta medför en sänkning av utbytet. Vid de flesta provsågningarna kördes inte produktionslinjen tom innan rapporter skrevs ut, eftersom det då kan vara olika mycket volym virke efter linjen som inte hunnit räknats in i råsorteringen medför det att resultatet kan variera ytterligare. Denna påverkan ligger uppskattningsvis inom +/-0,2 procentenheter på utbytet Tabellpaket 208 Under båda testen av tabellpaket 208 blev centrumfördelningen något annars än för tabellpaket 49, tabellpaket 208 genererar något grövre centrumdimensioner. Variationen på utbytet och värdet på för provsågningarna ligger inom det normala för hur resultatet brukar variera Tabellpaket 213 Detta tabellpaket har provsågats tre gånger (test 6, 7 & 8 i bilaga B). Under två av provsågningarna (test 6 & 8) ökade både utbytet och värdet men för den tredje provsågningen (test 7) försämrades resultatet. Inga avvikelser i timret hittas så även dessa variationer antas ligga inom det normala Tabellpaket 214 Även för detta tabellpaket har provsågningsresultatet varierat utan att större avvikelser hittat bland timmermängden. Test 10 är utfört genom att ett skift har sågat på originaltabellpaketet (tabellpaket 5) och det efterföljande skiftet har fortsatt såga samma timmerklass men med tabellpaket 214. Både utbyte och värde var lägre för provsågningen. Medeldiametern var något lägre för provsågningen samt att det sen tidigare är känt att resultaten mellan de två skiften brukar variera, med tanke på dessa två faktorer ligger skillnaden inom den normala variationen. Även för de två andra provsågningarna med detta tabellpaket ligger variationerna inom det normala Tabellpaket 217 I denna diameterklass sågas främst centrumdimensionen 50x150, enligt produktionsplanen (se tabell D4, bilaga D) ska andelen vara 90 %. I verkligheten blir andelen ca 70 % och andelen 63x150 blir ca 20 % (se tabell B12.1), ett exempel på att resultatet från sågning med befintliga tabeller inte blir som förväntas. Under test 13 hade fördelningen på centrumdimensionerna styrts om för att passa produktionsplanen vilket medförde en kraftig sänkning av både utbyte och värde (jmf tabell B13.1 & B 13.2). Eftersom dimensionen 50x150 är en mer efterfrågad än 63x150 får man här ställa sig frågan hur denna sänkning av utbytet ställer sig gentemot skillnaden i efterfrågan på de två dimensionerna Tabellpaket 221 Endast en provsågning genomfördes på gran, test 14. Utbytet och värdet ökade något under provsågningen med skillnaden ligger inom den normala variationen. 16

22 5.4.7 Sammanfattning av provsågningar av nya tabellpaket I dom flesta tabellpaketen har andelen av brädor med högre tjocklek (22mm för gran och 25 mm för furu) ökats som ett sätt att öka utbytet. Samtliga nya tabellpaket ger relativt lika resultat som originaltabellpaketen. Fördelningen av centrumdimensioner kan dock ändras för att få ännu mer likhet. 5.5 Uppföljning och kommunikation Bättre uppföljning av vad som verkligen kommer ut ur sågen, inte bara anta vad som kommer ut. I och med att tabellerna ofta ändrats har resultatet i många sågningar varit ett annat än vad man trott. Ett förslag som kan underlätta är att ha en lista med alla tabellpaket och om ett tabellpaket ändras görs en markering (t.ex. datum) för att enklare få en översikt vilka tabeller som eventuellt kan behöva förbättras. För att hitta förbättringar och lösa problem krävs det lyhördhet och öppenhet för förslag från alla håll. Det upplevs ibland en avsaknad av lyhördhet vilket medför att istället för att hitta orsak och lösningar till ett problem försöker man skylla felet på någon annan. 5.6 Hantering av tabellpaket När de tabellpaket som används idag skapades såg diameterklasserna inte ut som idag, vissa klasser har halverats (en diameterklass har delats i två) men samma tabellpaket användas fortfarande för bägge diameterklasserna. Ändras tabellpaketet för att passa för den ena diameterklassen är det stor risk att ändringen påverkar sågning i den andra diameterklassen negativt. För att undvika detta problem samt för att förenkla produktionen och produktionsplaneringen bör nya tabellpaket skapas som endast används för en diameterklass. Många tabellpaket innehåller dimensioner som inte är aktuella för den sågning de används i. Detta beror troligtvis på att tabellpaketet kan ha använts till mer än en diameterklass eller att när tabellpaketet skapades användes ett annat tabellpaket som grund och några dimensioner som borde ha blivit borttagna inte har blivit det. Ofta förekommer det också flera underdimensioner i tabellpaketen, dimensioner som ska fånga in stockar som faller in långt under diameterklassgränsen, i många fall ligger det mer än en underdimension. Under en sågning är det en väldigt liten andel av stockarna som har så liten diameter att dessa underdimensioner behövs och ofta händer det att en endast ett fåtal exemplar av en dimension har kommit. Dessa fåtal bitar ställer då ofta till oönskat besvär i och med att det blir en till dimension att hantera för truckar och torkar. Är det en vanligt förekommande dimension kan den få ligga kvar i råsorteringen till dess att dimensionen sågas igen, får virket ligga för länge kan man dock få problem med blåskador. Den utbytesprocent man tycker att man vinner genom att använda dessa garderingsdimensioner kan förloras fort i extra hanteringskostnader eller kvalitetsförluster. Ett problem som uppstår ibland är att när det kommer en för krokig stock väljer WoodLine att raksåga den för det inte ska bli för höga belastningar på maskinerna. Eftersom att det då kan uppstå vankant i mitten av centrumutbytet så kommer då den minsta dimensionen i centrumtabellen att väljas. Ligger det då en dimension där som man inte alls vill ha spelar det ingen roll hur mycket man sänker behovet på den för den kommer ändå att väljas när det kommer en stock som ska raksågas. Det är en fördel om man klarar sig helt utan en gardering i underkant. Produktions och planeringsmässigt vore det bästa att såga med endast ett förekommande centrum, nackdelen blir en förlust i volymsutbyte. Att ta steget fullt ut till att såga med fast postning är kanske inte heller nödvändigt, mycket finns nog att vinna bara på att reducera antalet förekommande produkter vid sågning. För att minska förlusten i volymsutbyte vid en reducering av antalet centrum är ett alternativ att ha en snävare diameterklassindelning. Funderingar finns idag att göra just detta och som test har klassen furu har blivit delad till två klasser och

23 6 Referenser 1: Grönlund, A Sågverksteknik del I & II. Sveriges skogsindustriförbund 2: Nordiskt Trä Sorteringsregler för sågat virke av furu och gran Utgiven av: Föreningen Svenska Sågverksmän (1994) 18

24 Bilaga A Översiktsbild på såglinjen på Wallmarks : Tvådimensionell mätram 2: Stocktagande kantsåg 3: Reducerare 4: Delningssåg 5: Klyvsåg 6: Kantverk 7: Klyvsåg 8: Råsortering 5 6 Bilaga A 1(1)

25 Bilaga B - Provsågningsresultat Test1: Jämförelse optimeringsförslag i WoodLine med verkligt resultat (april 22)... 2 Test 2: Såga större centrum (maj 17)... 3 Test 3: Såga större centrum (maj 19)... 4 Test 4: Test av nytt tabellpaket (208, augusti 31)... 6 Test 5: Test av nytt tabellpaket (208, september 7)... 8 Test 6: Test av nytt tabellpaket (213, september 9) Test 7: Test av nytt tabellpaket (213, september 20) Test 8: Test av nytt tabellpaket (213, oktober 1) Test 9: Test av nytt tabellpaket (214, augusti 27) Test 10: Test av nytt tabellpaket (214, september 24) Test 11: Test av nytt tabellpaket (214, september 30) Test 12: Test av nytt tabellpaket (217, september 1) Test 13: Test av nytt tabellpaket (217, september 23) Test 14: Test av nytt tabellpaket (221, september 16) Bilaga B 1(28)

26 Test1: Jämförelse optimeringsförslag i WoodLine med verkligt resultat (april 22) Detta test utfördes på furu i diameterklassen mm, tabellpaket 72. Testet utfördes direkt på morgonen den 22:a april Produktionslinjen mellan sågen och råsorteringen hade kördes tom innan testet och efter testet. Tabell B1.1: Resultat från skiftesrapport Tabell B1.2: Optimeringsförslag från WoodLine Dimension Antal Längd Volym Pris Dimension Ant Längd Volym Pris (st) (m) (m3) (kr) (st) (m) (m3) (kr) 16x % 3,99 1, x % 3,99 1, x % 3,75 0, x % 3,70 0, x % 3,70 0, x % 3,38 0, x % 4,41 0, x75 0 0% 0,00 0, x % 4,03 0, x % 3,47 0, x % 4,90 0, x % 3,22 0, x % 4,70 0, x % 4,40 0, x % 4,44 0, x % 3,97 0, x75 2 0% 5,10 0, x75 0 0% 0,00 0, x % 4,53 5, x % 4,22 4, x % 4,51 6, x % 4,21 5, x % 4,52 1, x % 4,56 1, Brädor: 454 st Brädor: 434 st Plankor: 602 st Plankor: 600 st Bit/stock: 3,52 bitar Bit/stock: 3,45 bitar Andel 16: 95% Andel 16: 95% Andel 25: 5% Andel 25: 5% Stockvolym: 32,867 m3 Stockvolym: 32,867 m3 Antal stock: 300 st Antal stock: 300 st Volym/stock: 0,110 m3 Volym/stock: 0,110 m3 Utbyte brädor: 5,9% Utbyte brädor: 5,8% Utbyte plank: 40,2% Utbyte plank: 37,7% Totalt utbyte: 46,1% Totalt utbyte: 43,5% Pris/stock: 100,0 kr Pris/stock: 94,8 kr Pris/m3 timer: 1000,0 kr Pris/m3 timer: 948,0 kr Diagram B1.1: Diameterfördelning på stockar under testet Diameterfördelning Antal Stockdiameter Tabell B1.3: Stockstatistik för testet Diam Längd Avsm Pilhöjd Vol (mm) (cm) (mm/m) (mm) (dm3) Medel Std.av Max Min Bilaga B 2(28)

27 Test 2: Såga större centrum (maj 17) Detta test utfördes på furu diameterklass mm, tabellpaket 72. Testet utfördes den 17:e maj Produktionslinjen kördes tom före och testet. Tabell B2.1: Innan testet Tabell B2.2: Testresultat Dimension Antal Längd Volym Pris Dimension Ant Längd Volym Pris (st) (m) (m3) (kr) (st) (m) (m3) (kr) 16x % 3,68 14, x % 3,39 1, x % 3,58 1, x % 3,28 0, x % 3,71 0, x % 2,74 0, x % 3,66 0, x % 3,76 0, x % 3,93 0, x % 3,31 0, x % 2,80 0, x % 3,61 0, x % 4,29 5, x % 4,18 1, x % 4,32 38, x % 3,96 2, x % 4,36 45, x % 4,13 4, x % 4,31 8, x % 4,25 4, x % 4,03 0, x % 0,00 0, Brädor: 4212 st Brädor: 511 st Plankor: 4704 st Plankor: 593 st Bit/stock: 3,76 bitar Bit/stock: 3,68 bitar Andel 16: 98% Andel 16: 93% Andel 25: 2% Andel 25: 7% Stockvolym: 247,327 m3 Stockvolym: 30,289 m3 Antal stock: 2373 st Antal stock: 300 st Volym/stock: 0,104 m3 Volym/stock: 0,101 m3 Utbyte brädor: 6,6% Utbyte brädor: 6,2% Utbyte plank: 40,0% Utbyte plank: 40,3% Totalt utbyte: 46,5% Totalt utbyte: 46,5% Pris/stock: 100,0 kr Pris/stock: 99,2 kr Pris/m3 timer: 1000,0 kr Pris/m3 timer: 1024,0 kr Diagram B2.1: Stockdiameterfördelning för testet Diameterfördelning Antal Stockdiameter Tabell B2.3: Stockstatistik för testet Diam Längd Avsm Pilhöjd Vol (mm) (cm) (mm/m) (mm) (dm3) Medel Std.av Max Min Bilaga B 3(28)

28 Test 3: Såga större centrum (maj 19) Detta test utfördes på furu diameterklass mm, tabellpaket 5. Testet utfördes den 19:e maj Produktionslinjen kördes tom före och testet. Tabell B3.1: Före test Tabell B3.2: Under test Dimension Antal Längd Volym Pris Dimension Ant Längd Volym Pris (st) (m) (m3) (kr) (st) (m) (m3) (kr) 16x % 3,89 10, x % 3,89 1, x % 4,05 6, x % 4,31 1, x % 3,55 0, x % 3,89 0, x % 4,03 1, x75 0 0% 0,00 0, x % 4,16 7, x % 4,34 1, x % 3,79 1, x % 4,05 0, x % 3,80 0, x % 3,30 0, x % 4,11 1, x % 3,89 0, x % 4,42 59, x % 4,32 6, x % 4,51 32, x % 4,55 9, x % 4,97 0, x % 0,00 0, x % 4,62 0, x % 0,00 0, Brädor: 5093 st Brädor: 773 st Plankor: 3543 st Plankor: 598 st Bit/stock: 4,87 bitar Bit/stock: 4,57 bitar Andel 16: 77% Andel 16: 78% Andel 25: 23% Andel 25: 22% Stockvolym: 244,446 m3 Stockvolym: 41,326 m3 Antal stock: 1772 st Antal stock: 300 st Volym/stock: 0,138 m3 Volym/stock: 0,138 m3 Utbyte brädor: 11,2% Utbyte brädor: 10,7% Utbyte plank: 38,3% Utbyte plank: 39,9% Totalt utbyte: 49,5% Totalt utbyte: 50,6% Pris/stock: 100,0 kr Pris/stock: 100,6 kr Pris/m3 timer: 1000,0 kr Pris/m3 timer: 1008,0 kr Diagram B3.1: Före test Diameterfördelning - Före test Antal Stockdiameter Tabell B3.3: Före test Diam Längd Avsm Pilhöjd Vol (mm) (cm) (mm/m) (mm) (dm3) Medel Std.av Max Min Bilaga B 4(28)