1 Allmänt Informationsteknisk situation Informationsbehov Appendix A... 5 Processbeskrivning av ett sågverk...

Transkript

1 FLIS Sidan 1 av 6 Sågverksindustri Innehåll 1 Allmänt Medverkande sågverk Rörvik Timber Tranemo sågverket Viking Timber Gualöv och Asarum Boo Forssjö Hjortkvarn sågverk Informationsteknisk situation Informationsbehov... 3 Appendix A... 5 Processbeskrivning av ett sågverk... 5 Appendix B... 6 Styr- och informationslösningar för sågverksprocessen... 6 FLIS -.doc

2 FLIS Sidan 2 av 6 1 Allmänt Sågverk förädlar timmer till olika plank och brädvaror av olika dimensioner och kvaliteter. Ett verk består av ett antal mer eller mindre fristående processavsnitt. Inom detta arbete omfattas avsnitten: Timmerintag, Sågning, Råsortering, Torkning, Justering och Förädling (några typer). I appendix A finns en kortfattad beskrivning av processerna. 2 Medverkande sågverk 2.1 Rörvik Timber Tranemo sågverket Verket övergripande Tranemosågen ingår i Rörvik Timber Höglandet AB. Verket som är ett kubb-sågverk producerade 2003 ca m3sv av m3fub med 25 man på 2-skift med en nu växande hyvelandel. Timmerintaget av leveransvirke är 80% gran (+) och 20% fur (-), dia cm, längd 2.50m (15% 2.80m). Sortering i olika timmerklasser. Såglinjen byggd 1990 körs fastpostad med en hast. om 75m/min (20stock/min). Barkmaskin Cambio 45 och reducerklingsåg R200 (max 3 klingset) följt av 2 upplag/pallningar med tvärkap. Torkningen utförs med 9 kammart orkar, merparten till 18% fuktkvot. Ett nytt hyvleri är igångkört med en WACO hyvel. Driftprestanda 83 bit/min-200m/min. Verket har ett eget lokalt datanätverk som egen domän inom bolagets gemensamma nätverk (WAN). Kontakten etableras med en fast 2Mb/s anslutning, Utfors. IBS-Såg2000 är ett bolagsgemensamt OLF-system, som är placerat vid Myresjö-verket. Platschefen är försäljningsansvarig och tagna order registreras i Såg2000-systemet varigenom leveransplaner per vecka uppdateras och en eller flera lastorder skapas. Dessa för verket centrala lastordrar administreras sedan löpande av prod.chefen. Vid finplaneringen/beredningen av dessa baseras resultatet också på den aktuella/förväntade lageroch produktions-situationen och detta läggs samlat ut till de olika driftavsnitten som produktionsunderlag. Sammanställningar av lager och uppföljningar av sågad och hyvlad produktion görs manuellt. På bolagsnivå InfoManager som verktyg för datasammanställning och analys. 2.2 Viking Timber Gualöv och Asarum Bolaget övergripande Inom bolaget Viking Timber finns ett antal verk som samverkar för produktion av sågade trävaror. Totalt producerades ca m3sv varav var hyvlat, under Timmer tas in vid de 3 sågverken Gualöv, Rävsmåla och BM för sågning och råsortering, en del torkas också här. All produktion körs fastpostad. Trävarupaketen transporteras sedan till någon av 3 terminaler (förädlingsverk) för torkning (då det ej är genomfört i sågverken) och justering. Halvdelen av volymen hyvlas också innan utlastning. Marknadsgruppen svarar för de marknadsmässiga kontakterna för bolaget och styr och administrerar produktflödet genom verken. Bolaget har ett gemensamt WinSaw som OLF-system, installerat 2001 och placerat i Asarum Gualöv - sågverk Tar emot timmer av typ gran/fur (storlek 18+) som sorteras i timmerklasser. Sågar, råsorterar och torkar huvudandelen av m3sv per år. Asarum - terminal Tar emot sågad vara från de 3 sågverken. Genomför torkning av det material som inte torkats vid sågverk. Justerar i huvudsak all inkommen vara, m3sv. FLIS -.doc

3 FLIS Sidan 3 av 6 En stor andel av den sågade justerade varan hyvlas också. 2.3 Boo Forssjö Hjortkvarn sågverk Verket övergripande Hjortkvarn producerar ca m3sv per år, på 2-skift. En växande del av avsaluvolymen vidareförädlas inom verket. Timmerintaget är idag m3to av gran/fur. Grova-såglinjen är en ARI reducercirkelsåglinje som körs fastpostad för plank. Följt av Renholmenråsortering utan manuell sortering. Linjen avslutas med en gemensam ströläggare. Klena-såglinjen producerar ca m3sv på 1-skift. Sågar mm stock. Sågen är en R115 som kan såga max 2 sidobräder. Torkningen utförs med 10 kammartorkar och 2 vandringstorkar, till önskade fuktkvoter. Justerverk med paketering, körs emellanåt på 3-skift. Verkets växande vidareförädling är förlagt som ett eget avsnitt. Idag utförs hyvling och klyvning med möjlighet för buntning och paketering i en linje och fingerskarvning med paketering i en ny linje. Verkets datanätverk finns tillgängligt vid; sågkontoret, timmersortering, såghuset, panna/tork, justerverk, förädling och administration. Ingen teknisk produktionsutrustning är idag direktansluten. SysTeam s WinSaw är verkets OLF-system. Ny planeringsmodul är installerad under uttestning. Uppföljning och analys av drift- och produktionsutfall görs löpande för verket. Detta görs i olika former, för olika behov och av olika medarbetare. Datat tas från de olika processnära rapporterna och ställs manuellt samman på önskat sätt. Sammanställningar görs t.ex. för bonusberäkning vid såg och justerverk och för produktionsutfallet i hyvleriet. Avsalu volymen för plank och brädartiklarna prognostiseras mot gällande (eller kommande ) timmer-mängd och -profil. Sågning genomförs i huvudsak enbart mot plank order. Försäljningsansvariga baserar sina beslut bl.a. på gällande osåld timmerprofil. Utfallen vid de olika processavsnitten utnyttjas för att göra sammanställningar och prognoser för vägledning i försäljnings och planeringsarbetet. Produktkalkyl beräknas för utvalda artiklar vid behov, tidskrävande. 3 Informationsteknisk situation Under arbetet med detta projekt har inventeringar vid ett antal sågverk genomförts (ovan nämda och några till). Här har situationen och de olika verkens behov kring teknisk informationshantering fångats. Inom sågverken är den informationstekniska situationen mycket varierande. Vanligtvis har verken/bolagen ett fungerande order-lager-fakturerings-system (OLF) kopplat till ett ekonomisystem. I anläggningarna har det införts automationslösningar vid de olika avsnitten i en varierande omfattning. Dessa automationslösningar har levererats av olika leverantörer som för motsvarande styr och informationssystem vid de olika processavsnitten har flera olika (års-) modeller. Vidare är dessa system bestyckade med en varierande omfattning av tilläggsmoduler (t.ex. stopp/störningshantering). Dessa för verken mycket centrala processtyrsystemen har ofta en fristående situation med en utdataform som är endast är lokala sammanställningar i skärm och listform för körningar eller tidsperioder. Ett vanligt undantag är informationsöverföring om producerade paket från vissa paketeringssystem till OLF-systemet. I appendix B finns en kortfattad beskrivning av styr- och informationslösningar för avsnittens processer. 4 Informationsbehov Verken behöver ha sina processdata samlade, strukturerade och tillgängliga för olika behov. Sågverken behöver förbättra möjligheten att kunna sammanställa dessa data för olika avsnitt och genom hela verket för olika typer av analys- och uppföljningsarbeten. Vissa typer av standardrapporter skall härigenom vara tillgängliga för olika användare. Genom standardmetoder skall datainformationen vara möjlig att söka och sammanställa för den mer rutinerade dataanvändaren på systemnivå. FLIS -.doc

4 FLIS Sidan 4 av 6 Produktionsledningen har ett behov av att kunna se produktions och driftutfall för olika perioder vid verket och för olika avsnitt. [volym, antal och hast. för tidsperiod] Vidare skall det vara möjligt att göra motsvarande uppföljning av utfall för ett valt körfall över tiden. [volym, antal och hast. för körfall över tidsperiod] För att bättre kunna följa upp och finna vägar till förbättringar vid avsnitten skall det vara möjligt att få fram drift- och stoppdata för olika perioder och körfall och härigenom göra det möjligt att hitta effektiva förändringar som medverkar till en ökad och förbättrad produktion. [hast., tid, orsak över tidsperiod] Speciellt inom sågverksindustrin med ett divergerande flöde är en sammankoppling av produktionsresultat genom processerna så att en riktig utfallsanalys av dimensioner och kvaliteter kan göras mycket värdefull. [dimension, kvalitet, volym, antal för avsnitt] För styrning av verksamheten är informationen om olika lager centralt. Ett automatiskt uppdaterat timmerlager som är tillgängligt för olika användare saknas ofta idag. Vidare ger information om timmerinflöde under en period den viktiga profilen på volymer i olika timmerklasser till verket. Information om producerade varupaket förmedlas idag från vissa avsnitt direkt till verkens OLF-system. I princip, ju senare i produktionskedjan ju sannolikare är det infört. Vissa varulager speciellt för halvfabrikat är nu intressanta att få med och uppdaterade i dessa centrala register. Inom branschen har flera projekt gjorts eller startats vad gäller lagerposition för varor i mellanlager. Inom detta projekt har den funktionen inte uppfattats som aktuell och inte blivit införd. Timmerlagerinformationen kan utvecklas vidare genom kopplingar med annan information i ett OLF-system för att t.ex. kunna beskriva osålda timmerlager med olika tidshorisonter. Detta kräver en koppling i order till timmerklass med volym (utbyte). Genom en direkt koppling till t.ex. verkens torkstyrningssystem är det intressant att bl.a. kunna följa torkplanen på distans, av planeringssjäl. Det är viktigt att notera att automatisk informationshantering inom sågverksindustrin är ett stort område med många möjligheter som kommer att växa med insikten. Det är därför mycket viktigt att metoder och strukturer som nyttjas inom detta arbete blir basen för en effektiv plattform att utvecklas vidare med. FLIS -.doc

5 FLIS Sidan 5 av 6 Appendix A Processbeskrivning av ett sågverk Allmänt: Ett sågverk har ett eller flera träslag som råvara med en visst önskad diameter- resp. längdspektra. Sågverk som tar in mindre dimensioner på timmer kallas kubbsågverk. Timmerintag/Timmersortering: Processen inleds med att man tar emot lass av timmerstockar av ett träslag i olika storlek, lägger fram och form-mäter dessa automatiskt löpande i längsled och sorterar dem vanligen i olika timmerklasser avseende timmerslag, diameter, längd och kvalitet. Stockarna hamnar i ett timmerlager. Sågning: Timmerstockar, kan vara från viss timmerklass, lyfts in och längs-transporteras till barkning och ny automatisk form-mätning (mätning kan göras före barkning). Därefter följer den centrala sågningsprocessen. För att optimera sågutbytet kan resp. stock inför första sågningen roteras till optimalt läge, detta kan styras manuellt eller av form-mätningen. Den första sågen kallas stocktagande och den följande, efter 90gr. rotation, för delningssåg. Sågverkens vertikalgående sågar är utförda med olika sågteknik och med olika möjlighet till antal samtidiga sågsnitt. Inställningen av sågarna (postning) kan antingen vara fast under en körning (fastpostad) eller automatiskt inställd per stock utifrån formmätningsresultatet (fripostad) eller en blandning av de båda. Vid osorterat timmerintag (fallande) nyttjas fripostning. Vid första sågningen tas ett eller flera par sidobräder (kan benämnas kantbräder) ut ur stocken och kvar finns början på ett centrumblock. Efter rotationen förs detta block in i den följande sågen och där sågas ur den centrala delen ett antal bitar plank med samma dimension (2EX betyder 2 bitar) och samtidigt ur ytterstyckena ytterligare ett eller flera par sidobräder. Dessa sidobräder har mer eller mindre vankant (stockens mantelyta synlig) och måste därför breddjusteras. Detta görs antingen med fräsar i sågningen (profilering) till fast bredd eller i ett eller flera kantverk där man optiskt mäter och sågar ut en bredd som är optimal med längd och bredd hänsyn. Vid kantverksdrift kan det finnas en längdtrimmer för längdjustering. Råsortering: Detta avsnitt hänger vanligen fysiskt ihop med sågningen. Avsnittet består normalt av separata tvärtransportlinjer för plank (centrum) och sidobräder (vid stor produktionshastighet kan det finnas dubbletter av dessa). För bitarna genomförs dimensionssortering ibland med längdtrimning, ofta i 3dm modul. Bitarna samlas upp i olika fack där varje fack innehåller en sort. Fyllda fack tas ut som satser och paketläggs i ströläggare, med mellanlägg (ströat paket) för att underlätta den kommande torkningen. Det kan finnas flera facksystem (t.ex. för plank och för bräder) och flera ströläggare. Paketen hamnar i ett rått mellanlager. Torkning: Ströade paket satsas i någon typ av virkestorkar för att där nertorkas till önskad fuktkvot. Processen tar flera dagar och är sågverkets mest energiintensiva med värmetillförsel från något värmeverk. När paket har torkats tas de ut och placeras i torrt mellanlager. Justering: Torkade ströade paket med viss dimension och fukthalt tas in i satser, avströas och bitarna tvärtransporteras genom verket. Mekanismer som manuell rotkapning (längdtrimning i marknära delen) följt av längdtrimning (toppdel) och kvalitetssortering. Bitarna samlas upp i olika fack där varje fack innehåller en sort. Fyllda fack tas ut som satser och paketläggs, vanligen med emballering. Förädling: Inom detta arbete behandlas fingerskarvning, klyvning och hyvling. Fingerskarvning innebär att förbättra bitar med en viss dimension genom att syna/mäta dem och skära bort defekta delar för att sedan skarva ihop de bra delarna igen. Skarven skapas genom en ihoplimning av prima-delar som har erhållit ett urfräst sågtandsmönster i ändarna. Ur den kontinuerligt skapade nya materialet avkapas nya bitar med önskad längd och paketeras. Normalt hyvlas bitarna efteråt, se nedan. Klyvning innebär att dela en bit i längsled i flera nya. Vid hyvling förbättras och slätas ytorna på en bit ut under en transport i längsled genom ett hyvelverk med ett antal roterande hyvelspindlar. Samtidigt kan profilering genomföras (t.ex. spåntning av golvbräder). Sortering kan finnas före eller efter hyvl ingen. Denna process avslutas också med paketering och emballering. FLIS -.doc

6 FLIS Sidan 6 av 6 Appendix B Styr- och informationslösningar för sågverksprocessen För de överordnade styrsystemen vid de olika processavsnitten varierar antalet och omfånget för dessa mycket från verk till verk. Det finns flera leverantörer till motsvarande system. Funktioner i systemen varierar. Förutom den egentliga produktionsfunktionen (mät och styr) finns emellanåt möjlighet till uppföljning av driften (drifttid/hastighet/effektivitet) respektive stopp och störningar (stopporsaker med omfattning). Vid timmerinmätning/sortering finns en automatisk formmätare för inmätning av timmerstockar med en ev. följande styrd sortering och fackläggning i timmerklasser. För sågavsnittet finns först en ytterligare timmerformmätning, som kan styra rundvridning av stock för optimalt sågutbyte. För sågningen kan finnas ett sågstyrningssystem för dimensionsinställning, gäller alltid vid någon typ av postningsoptimering och då är denna formmätare mätgivare. Vidare kan sågstyrningen innehålla en efterföljande kontrollmätning av dimensioner. Trimmas sidobräder i efterföljande kantverk är det normalt separat system med mät och styrfunktion. Normalt i linje med sågen följer sedan råsorteringen. Denna kan av belastningssjäl vara utformad som en eller flera linjer där varje linje kan ha separata transportvägar för plank resp. bräder med efterföljande gemensamt eller separat fackverk. I en linje kan förekomma längdtrimning. Denna funktion kan vara med automatisk eller manuell mätning för styrning av trimningen. Därefter följer den centrala dimensionsmätningen med sorteringsstyrning för fackläggning. För fulla fack tar sedan facktömnings och ströläggningsfunktionen (paketering med mellanlägg) över och avslutar detta avsnitt. Styrtekniskt kan sorteringen och ströläggningen i samma linje ofta uppfattas som ett gemensamt system eller ett väl ihopkopplat. Detta/dessa styrsystem kan vara självständigt/a eller i sin tur ihopkopplade med ett ev. sågstyrnings-system. Torkningsprocessen består normalt av ett antal torkar av olika typer. Styrtekniskt finns det ofta ett överordnat system som via de olika torkarnas lokala styrenheter administrerar och optimerar torkprocessen. Härigenom kan torkplaner och processförloppet följas. Till dessa överordnade system går det normalt att åstadkomma fjärranslutning för drift och serviceansvariga. Justerverkets mätningar, sorteringsstyrning och ev. trimning till fackläggning styrs av ett system. För fulla fack tar sedan facktömnings och paketeringsfunktionen över och avslutar detta avsnitt. På samma sätt som i råsortering kan dessa styrsystem ofta uppfattas som ett gemensamt system eller ett väl ihopkopplat. För förädlingsavsnitten med klyv och/eller hyvling (med en ev. sortering) och paketering finns det fall med ett gemensamt system för hela förloppet och andra som saknar styrsystem. För fingerskarvningsavsnittet kan det finnas ett kvalitetsmätsystem följt av ett styrsystem som kontrollerar bortkapning, ihopskarvning, trimning och paketering men det kan också göras utan någon överordnad systemlösning. Till dessa nämnda överordnade styrsystem finns det vanligtvis underliggande separata PLC system för motordrift, positionering och logik som inte behandlas vidare. FLIS -.doc