Mekanisk liggkomfort hos sängar/madrasser

Transkript

1 Mekanisk liggkomfort Man hör ofta att en säng är skön att ligga i - att den ger god komfort. Med detta underförstås, att sängen är mjuk och att den därmed har förmåga att fördela kroppstyngden så, att trycket mot kroppen inte blir för högt. Begrepp av typen hård, mjuk, mycket mjuk, komfortabel eller mindre komfortabel förekommer ofta, men är sällan kopplade till några objektiva mätningar. Inom vården talar man ofta om att madrasserna har bra eller t.o.m. optimal tryckavlastning utan att förklara hur man har mätt upp eller på annat sätt konstaterat detta. Mätning med tryckmattor Sedan en tid tillbaka finns det tryckmattor med vilka man med god upplösning kan mäta det tryck, som uppstår mellan en människokropp och ett ligg- eller sittunderlag. Genom att använda sådana kan man få en bra bild av tryckfördelningen under en given person, på ett visst underlag vid ett givet tillfälle. I en uppfällbar säng kan man halvligga. Då blir förstås trycket högst under stussen. I detta fall blev det ca 90 mm Hg. Det är fullt möjligt att undersöka madrassers tryckfördelande egenskaper med hjälp av försökspersoner, men problemet är att det finns ganska stora skillnader mellan olika individer och att det kan vara svårt att få samma resultat när man upprepar ett försök med samma individ. Simulering med intryckskroppar För att komma ifrån individuell inverkan från olika människor har Swerea IVF utvecklat intryckskroppar, som simulerar formen hos valda delar av människokroppen. Bilden visar trycket under en man med vikten 90 kg och längden 185 cm, som ligger på rygg. Trycket under stuss och skuldror ligger strax över 40 mm Hg medan det under hälarna ligger strax under 100. När mannen vänder sig på sidan blir trycket högst under höften. I det aktuella fallet ca 80 mm Hg. Den stora intryckskroppen har diametern 40 cm och diametern hos den lilla är 12 cm. Genom att ge intryckskropparna en belastning, som är representativ för en medeltung människokropp kan man med hjälp av tryckmattorna på ett objektivt sätt värdera olika madrasser och sängar. Provningstekniken finns som förslag till svensk standard (S ) och beräknas publiceras under sommaren I denna simuleras de tre mest kritiska belastningsfallen: Under stuss och skuldror. Stor intryckskropp med 30 kg. Alf Börjesson

2 Under hälar. Liten intryckskropp 4 kg. Under höft vid sidoliggande och stuss vid halvliggande. Stor intryckskropp med 60 kg. Mekanisk liggkomfort hos sängar/madrasser 4 cm mm Hg 8 cm 46 mm Hg På Swerea IVF används tryckmatta av fabrikat XSensor. Trycket i varje ruta (13 mm x 13 mm) mäts individuellt. 12 cm 36 mm Hg 16 cm 31 mm Hg Vid undersökning av madrasser görs mätningarna på fem olika ställen - normalt inom madrassens centrala område. Som ett mått på madrassens egenskaper tas för varje mätpunkt efter två minuters belastning medelvärdet av de tio högsta (stor intryckskropp) eller fem högsta (liten intryckskropp) tryckvärdena. Ökad tjocklek ger minskat tryck Att en tjockare madrass ger lägre tryck än en tunnare med samma material känns väl självklart för de allra flesta. När man studerar detta lite systematiskt kan man se vad en ökad tjocklek får för betydelse. Följande tryckbilder visar resultatet med stor intryckskropp (30 kg) när man varierar antal skikt av ett 4 cm tjockt latexskum med hål. 20 cm 29 mm Hg 24 cm 28 mm Hg Upp till 16 cm sker en tydlig tryckminskning. Ytterligare tjockleksökning påverkar också resultatet, men förbättringen är så begränsad att den måste vägas mot de nackdelar (exempelvis försämrad hanterbarhet och ökat pris), som samtidigt uppstår. För att komma till lägre tryck med bibehållen tjocklek (16 cm) kan det vara mer effektivt att ersätta den översta delen av madrassen (3-4 cm) med ett ännu mjukare skum. Det är så man brukar göra när man vill utveckla madrasser med extra lågt tryck. 2 Madrass med olika skumskikt. Tillverkare: Järven Plast och Smide

3 Jämförelse kräver standardisering Eftersom det är områden med det högsta trycket, som kan orsaka obehag eller möjligen trycksår karaktäriseras madrasserna genom att man beräknar medelvärdet hos de 10 (5) mätpunkter som har högst tryck. Eftersom tryckmattor också kan användas så att man beräknar medelvärdet av samtliga belastade punkter får man vara försiktig när man jämför mätvärden som har tagits fram på olika sätt. Beräkning av det totala medelvärdet ger generellt mycket lägre värden och det blir också betydligt svårare att skilja olika produkter åt. En annan sak som man måste vara försiktig med är att jämföra tryckbilder. Genom att ställa in mätprogrammet kan operatören själv välja skala och därmed förändra vilka färger som bilden får. Medvetet eller omedvetet kan därigenom skillnader mellan olika produkter överdrivas eller reduceras. kg) finner man att trycket stiger drastiskt man får s.k. bottning. Mjukt skum, 14 cm kg, 36,5 mm Hg Extra mjukt skum, 14 cm kg, 29,5 mm Hg Tryckbilder kommer till bäst nytta när man vill se hur trycket föredelar sig över en viss yta, speciellt om denna är ojämn på något sätt. Mätning med stor intryckskropp (30 kg) på madrass med försänkt knapp Stor intryckskropp 60 kg, 46,5 mm Hg Stor intryckskropp 60 kg, 68,7 mm Hg Bottning Balans mellan mjukhet och stadga Om man tillverkar en madrass av ett mycket mjukt skum går det bra att få låga tryckvärden under den stora intryckskroppen, som simulerar trycket under stuss och skuldror. Det går också bra att få låga tryck under den lilla intryckskroppen, som simulerar trycket under hälar. Om man däremot mäter det förväntade värdet under höften vid sidoliggande (stor intryckskropp 60 Liten intryckskropp 4 kg Liten intryckskropp 4 kg 47,3 mm Hg 46,1 mm Hg Om man gör en madrass av det mycket mjuka skummet kan den sannolikt fungera bra för lätta personer (max 50 kg) medan den är klart olämplig för tyngre brukare. En madrass av det moderat mjuka skummet är mer generellt användbar och en kombination av båda materialen med det mycket mjuka skummet vänt uppåt ger sannolikt det allra bästa resultatet tillräcklig stadga och ändå lågt tryck. Alf Börjesson

4 Ytskiktet har också betydelse För att ge en bra tryckavlastning måste ingående material forma sig efter de kroppsdelar, som kommer i kontakt med liggunderlaget. Ett skum avsett för madrasser ger bäst tryckavlastning om det är helt naket. Av hygienskäl behöver madrasskärnan ofta täckas med någon form av ytskikt, som kan vara löstagbart eller fast. För att skumkärnans goda egenskaper skall komma till sin rätt måste ytskiktet vara flexibelt så att kroppen kan sjunka ner i underlaget. Detta har störst betydelse för kantiga utskjutande delar, exempelvis hälar. Exempel på mätning med vår lilla intryckskropp visas nedan. Mekanisk liggkomfort hos sängar/madrasser kg, 48 mm Hg kg, ca 90 mm Hg Naket skum, 48 mm Hg Skikt 1+skum, 61 mm Hg Skikt 2 + skum, 53 mm Hg Motsvarande mätning med stor intryckskropp på samma typ av material ger endast försumbara skillnader. Skum med präglade ytskikt Ganska ofta ser man skum med olika typer av prägling på ytan eller genom skummets hela tjocklek. Cirkulära hål rakt igenom skummet har visat sig ge en viss sänkning av trycket jämfört med helt homogent skum Reliefmönster på ytan kan ge en helt motsatt effekt. Detta beror naturligtvis på att lasten från kroppen då kommer att fördelas på en mindre tillgänglig yta, tryck definieras ju som kraft per ytenhet. Trycket blir mycket högt på topparna medan det istället blir mycket lågt i dalarna. Simulering av mekanisk påverkan Det är naturligtvis bra om en madrass har önskvärda egenskaper när den är ny. Det är självklart också positivt om dessa egenskaper bibehålls under lång tid. För att få en uppfattning om hur egenskaperna ändras kan man utsätta madrassen för en simulerad mekanisk åldring. Mekanisk påverkan enligt metod beskriven i EN Bild tagen på SP i Borås Vid bearbetning enligt EN 1957 brukar man låta rullen röra sig fram och tillbaka gånger. 4

5 ett klassningssystem med olika intervall angivna i mm Hg enligt följande: Klass Last kg < , , ,9 45 Madrass med resårer. kg Nyskick Efter bearbetning Den erhållna ökningen av trycket efter mekanisk bearbetning beror på en försvagning av de översta skikten så att intryckskroppen kommer mer i kontakt med de hårdare partierna i madrassens inre delar. 60 Kg < , , , kg < , , ,9 66 Med detta klassningssystem som bas erhålls följande statistik från hittills (april 2010) utförda mätningar. 1 = stor 30 kg, 2 = stor 60 kg, 3 = liten 4 kg Tryck, mm Hg 80,0 60,0 40,0 20,0 Ny madrass EN 1957/ , Ovanstående bild visar hur trycket på en typisk sjukvårdsmadrass ändras efter en simulerad användning genom mekanisk bearbetning. Trycket under stor intryckskropp (30 kg) och liten intryckskropp har blivit något lägre, vilket kanske kan vara positivt. Det beror på att madrassen har blivit mjukare. Detta ger samtidigt en nackdel som visar sig när man mäter trycket med stor intryckskropp (60 kg). Det är tydligt att risken för bottning har ökat. Indelning i klasser Provningsförfarandet som beskrivs i förslag till standard SS har nu använts ganska intensivt under drygt ett års tid. En hel del sängar av typ resårmadrass med och utan bäddmadrass för hemmabruk har undersökts. Dessutom ganska många madrasser för sjukvården. De erhållna resultaten kan införas i Staplarna på Y-axeln anger antalet madrasser av en viss typ. Klass 1 kallas Extra lågt, klass 2 lågt o.s.v. Det finns en viss övervikt av madrasser och sängar med låga tryckvärden, vilket sannolikt beror på att vi huvudsakligen fått i uppgift att undersöka produkter, som förväntas ge låga tryck. Alf Börjesson