Inkubatorer för kulturella och kreativa näringar

Transkript

1 Inkubatorer för kulturella och kreativa näringar Redovisning och slutsatser av regeringsuppdrag inom Handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar Dnr Näringsdepartementet N2010/8901/ENT (delvis) Dnr Tillväxtverket

2 Förord I handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar (KKN) finns nio olika deluppdrag till nationella myndigheter och organisationer. Ett av dessa är ett gemensamt uppdrag till Vinnova och Tillväxtverket för att stötta nya modeller för affärsutveckling i inkubatorsmiljö. Tillväxtverket stöd har gått till några nyskapande regionala pilotmodeller för affärsutveckling för inkubatorer. Denna rapport redovisar för Tillväxtverkets del av regeringsuppdraget, och om de slutsatser som idag kan dras av pilotprojekten. Till uppdraget har en studie och utvärdering genomförts. Insatsen har framför allt lett till en ökad kunskap och kompetens bland de deltagande inkubatorerna och genererat nya och mer anpassade arbetssätt och modeller för hur företagen inom kulturella och kreativa näringar kan stöttas i eller i anslutning till en regional inkubatorsmiljö. En förhoppning är att pilotsatsningen bidragit med nya kunskaper som kan komma till nytta för olika intressenter inom området. Stockholm den 1 mars 2013 Birgitta Böhlin Tf generaldirektör Karin Östberg Projektledare 2

3 Sammanfattning och slutsatser Gemensamt regeringsuppdrag Regeringen gav i januari 2011 i uppdrag åt Tillväxtverket och Vinnova att fortsatt främja utvecklingen av inkubatorer anpassade till kulturella och kreativa näringar. Uppdraget bygger vidare på erfarenheterna från det första regeringsuppdraget till Vinnova som genomfördes i samverkan med Innovationsbron och Tillväxtverket. Tillväxtverket har förfogat över 3 mkr av de särskilda regeringsmedlen på 7,5 mkr som varit disponibla under 2011 och Tillväxtverket har tillfört ytterligare drygt 1,5 mkr av egna medel för genomförandet av insatsen. Tillväxtverket och Vinnova lämnar efter överenskommelse två separata redovisningar av regeringsuppdraget. Det övergripande syftet för regeringsuppdraget är att ta tillvara kulturell och konstnärlig kompetens inom inkubatorsystemet som helhet och främja innovationer och vidareutveckling av nya tillväxtföretag. Målet är att öka förutsättningarna för kreativa och kulturella näringars etablerings- och tillväxtmöjligheter. Gemensam utlysning Tillväxtverket och Vinnova har haft en dialog om upplägg och innehåll för uppdraget som stämts av med Näringsdepartementet och Innovationsbron (nuvarande ALMI). Detta ledde fram till en gemensam utlysning i juni 2011 för idéskisser. Utlysningen hade två olika spår; nationella satsningar, på sk branschvertikaler (Vinnova) och en satsning på några mindre pilotprojekt (Tillväxtverket). Totalt kom 29 projektskisser in, 22 till Tillväxtverket och 7 till Vinnova. Sju sökande valdes ut för att i ett andra steg skicka in en formell ansökan till Tillväxtverket. Sex pilotprojekt beviljades stöd under senhösten Med sen projektstart och då utvecklingsprojekt av detta slag kräver lite extra tid för genomförande så drivs merparten av Tillväxtverkets projekt fram till sommaren Detta förfarande har stämts av med Näringsdepartementet. En tilläggsrapportering till denna redovisning kommer att göras efter sommaren. Tillväxtverkets har anlitat Ramböll för att dokumentera, följa upp och granska genomförandet av pilotsatsningen och för att skapa ett lärande som kan användas 3

4 vid framtida satsningar. Under arbetet har Tillväxtverket haft en löpande dialog med utvärderaren. Tillväxtverkets redovisning bygger både på underlag och slutsatser från utvärderingen och på egna slutsatser i dialog med projektägare och andra intressenter. Slutsatser Detta regeringsuppdrag, liksom tidigare uppdrag för att utveckla inkubatorer i kulturella och kreativa näringar, tydliggör att dagens inkubatorssystem inte fullt är anpassat till behoven och potentialen som finns i företagandet inom näringarna. Andra affärsmodeller och annan typ av samverkan och nätverkande krävs för att skapa tillväxtföretag inom kulturella och kreativa näringar. Insatserna tydliggör också behovet av mer systematiska regionala insatser och av kunskapsspridning och erfarenhetsutbyten inkubatorer emellan. Projekten har nått nya målgrupper av företag, huvudsakligen soloföretagare. Det är en stor bredd i deltagandet med en spridning på en mängd olika delbranscher. Företagen efterfrågar traditionellt stöd i form av rådgivning och coachning. Seminarier och andra typer av evenemang har visat sig vara en framkomlig strategi för nätverksbyggande och för att informera om inkubatorers och affärsrådgivares erbjudande och roller. Vissa projekt har förnyat och förstärkt olika regionala samarbeten, ibland genom att knyta till sig särskild spetskompetens inom kulturella och kreativa näringar. En tydlig lärdom är att kommunikationen om det stöd och den rådgivning som erbjuds behöver vara annorlunda för att locka denna målgrupp. Det krävs också nya marknadskanaler och nya nätverk för att nå ut. Detta är en slutsats som återkommer i andra sammanhang, exempelvis vid satsningar för att nå kvinnor, unga eller personer med utländsk bakgrund. Satsningen har framför allt lett till en ökad kunskap och kompetens bland de deltagande inkubatorerna och genererat nya och mer anpassade arbetssätt och modeller för hur företagen inom kulturella och kreativa näringar kan stöttas i eller i anslutning till en regional inkubatorsmiljö. Samtidigt visar utvärderingen att dessa företags behov inte alltid skiljer sig så markant från andra företags behov. Generellt möter de samma utmaningar som andra branscher. En traditionell och generell affärsrådgivning kan anpassas och erbjudas företagare inom de kulturella och kreativa näringarna. Den generella rådgivningen kan ibland behöva kompletteras med specifika affärsutvecklings- och verksamhetsmodeller anpassade till målgrupperna, sektorn är allt annat än homogen. För en mer kvalificerad rådgivning behöver en branschspecifik spetskompetens tillföras. 4

5 Deltagarna i projekten har generellt varit nöjda med deltagandet och inkubatorernas erbjudande. Deltagarna har haft ett tydligt fokus på att öka sin omsättning, nå nya kunder och etablera nya samarbeten. Ungefär en tredjedel tror på nya affärer och en ökad omsättning Tillväxtverkets satsning kommer att avslutas med ett lärseminarium för relevanta aktörer och intressenter, preliminärt i början av juni. Flera av de deltagande inkubatorerna har också påbörjat ett lokalt och regionalt spridningsarbete. Framtiden Rent generellt behövs kompletterande insatser och då inte bara i inkubatorsmiljöer - för att utveckla nya typer av affärsidéer inom tjänstenäringen. Nuvarande stödsystem för innovation, rådgivning och finansiering är inte primärt anpassat till dessa behov. Innovationer och affärsutveckling för kulturella och kreativa näringar kan ha en annan affärslogik än andra näringar. Detta kräver anpassade och ibland nya affärsmodeller och utvecklingsinsatser. Och det kan kräva ytterligare kompetensutveckling av rådgivare och affärsutvecklare för att öka kunskapen om kundsegmenten och marknaderna för de olika branscherna inom sektorn. Det påbörjade arbetet genom denna insats är ett steg i rätt riktning för att möjliggöra en ökad tillväxt för de kulturella och kreativa näringarna. Det är viktigt att utgå ifrån respektive regions förutsättningar och drivkraft i det fortsatta arbetet och att insatserna i projekten också leder till en tydligare integrering av näringarna i det befintliga inkubatorssystemet. En framtida ambition bör vara att fler projekt och entreprenörer från de kulturella och kreativa näringarna väljs in för deltagande i traditionella inkubatorer. Det är viktigt att skapa förutsättningar för samarbete mellan kulturella och kreativa näringar och andra branscher, i inkubators- och innovationsmiljöer och i andra verksamheter som stöttar affärsutveckling. Branschöverskridande möten är viktigt för tillväxt och innovationsklimat. Gemensamma lokaler, samlokalisering till samma fysiska miljö, underlättar dessa möten. 5

6 Innehåll Sammanfattning och slutsatser 3 Regeringsuppdraget 7 Genomförandet av uppdraget 9 Erfarenheter av pilotinsatsen 13 Några viktiga begrepp med relevans för insatsen 20 Bilaga 1 Pilotprojekten Bilaga 2 Utvärderingen av pilotsatsningen på inkubatorer för kulturella och kreativa näringar 6

7 Regeringsuppdraget Bakgrund och syfte I handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar (KKN) finns nio olika deluppdrag till nationella myndigheter och organisationer. Ett av dessa är ett gemensamt uppdrag till Vinnova och Tillväxtverket för att stötta nya modeller för affärsutveckling i inkubatorsmiljö. Det första regeringsuppdraget I ett regeringsbeslut hösten 2009 fick Vinnova i uppdrag att under 2010 i samverkan med Innovationsbron och Tillväxtverket utforma och starta ett pilotprogram för att främja utvecklingen av inkubatorer kopplade till kulturella och kreativa näringar. För uppdraget beviljades 2 mkr. Verksamheten drevs som ett projekt i Innovationsbrons regi med en fysisk hemmavist hos inkubatorn Minc i Malmö. Arbetet höjde medvetenheten och synliggjorde behoven av nya arbetssätt och affärsmodeller hos Innovationsbron och hos flera inkubatorer varav några ingick i det nationella inkubatorsprogrammet. I slutrapporteringen lämnade Vinnova och Tillväxtverket förslag till ett fortsatt uppdrag för att lyfta fram kulturella och kreativa perspektiv inom olika typer av inkubatorsverksamheter. Ett av förslagen var att stärka några befintliga inkubatorer i deras verksamhet mot kulturella och kreativa näringar och att skapa förutsättningar för potentiella och befintliga företagare inom näringarna. Regeringsuppdraget 2011 Regeringen gav i januari 2011 i uppdrag åt Tillväxtverket och Vinnova att fortsatt främja utvecklingen av inkubatorer anpassade till kulturella och kreativa näringar. Uppdraget bygger på erfarenheterna från det första regeringsuppdraget till Vinnova. Tillväxtverket har förfogat över 3 mkr av de särskilda regeringsmedlen på 7,5 mkr som varit disponibla under 2011 och Tillväxtverket har tillfört ytterligare drygt 1,5 mkr av egna medel för genomförandet av insatsen. Cirka fyra miljoner har vikts för projektstöd till inkubatorerna och drygt 0,5 miljoner kronor för att dokumentera, följa upp, utvärdera och sprida kunskap om projekten. 7

8 Syftet med insatsen är att fortsatt främja utvecklingen av inkubatorer inom kulturella och kreativa näringar och att tillvarata kulturell och konstnärlig kompetens inom inkubatorsystemet i sin helhet. Den ska dels nå företag inom de kulturella och kreativa näringarna och dels öka kunskapen och kompetensen om näringarna i inkubatorssystemet. Goda förutsättningar ska skapas för potentiella entreprenörer och företagare att utveckla sina affärsidéer och sitt företagande. Målet är att öka förutsättningarna för näringarnas etablerings- och tillväxtmöjligheter. Tolkning av uppdraget Regeringsuppdraget är i sina formuleringar rätt omfattande. Vinnova och Tillväxtverket valde tidigt, och efter avstämning med Näringsdepartementet, att vända sig till etablerade och befintliga inkubatorer och inkubatorsmiljöer. Utbudet av inkubatorer i Sverige är, inte minst i en internationell jämförelse, stort. Uppdraget har också i resurser och tid varit relativt begränsat. Tillväxtverkets uppdrag har också avgränsat sig till stöd för utvecklingsarbete i Sverige. Verksamheten har inte haft någon internationell prägel. 8

9 Genomförandet av uppdraget Genomförande och organisation Under februari och mars 2011 träffade Tillväxtverket samtliga projektägare för avstämning av innehåll och upplägg. I juni genomfördes en erfarenhetsträff med projekten i Umeå i samband med designdagarna där. Under oktober december besöktes samtliga projekt/inkubatorer av Tillväxtverket. I januari 2013 genomfördes en gemensam workshop i Stockholm. Karin Östberg är projektledare för inkubatorsuppdraget. Initialt har också Stina Algotson och Lennart Sandberg varit knutna till detta arbete. Uppföljning och utvärdering En utvärderingskonsult, Ramböll Management AB, fick i uppdrag att dokumentera, följa upp och granska genomförandet av pilotsatsningarna och skapa ett lärande för framtida satsningar, se bilaga 2 Uppdraget har omfattat tre delar: System- och nulägesanalys av inkubatorssystemet och företagandet med relevans till kulturella och kreativa näringar, fältstudie och dokumentation av projekten samt slutsatser, sammanfattning och rekommendationer. Som sakkunnig till utvärderingen knöts en professor i kulturgeografi vid Uppsala Universitet. I Tillväxtverkets upphandling ställdes krav på att en forskare eller en konsult med spetskompetens inom sakområdet skulle knytas till uppdraget. Önskemål ställdes också på inrättandet av en referensgrupp. Referensgrupp I referensgruppen till utvärderingen har ingått representanter från Konstnärsnämnden, ALMI Företagspartner Stockholm, Innovationsbron Syd, Länsstyrelsen Stockholm, Vinnova, en företagarrepresentant, Tillväxtverket och Ramböll samt en forskare från Uppsala Universitet. En expert från Konstfack inbjöds också initialt till deltagande. Tre referensgruppsmöten har genomförts under hösten och vintern. Samråd och information I regeringsuppdraget står att Uppdraget bör genomföras i samråd med Statens kulturråd, Konstnärsnämnden, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Svenska Filminstitutet och Rådet för kulturella och kreativa näringar. Uppdraget bör i 9

10 möjligaste mån och beroende på typ av insats, ske i kontakt med berörda nationella, regionala och lokala aktörer. I samband med utlysningen av projektskisser efterfrågades synpunkter på utformningen och innehållet från utpekade aktörer i uppdraget. Statusen för satsningen har presenterats kortfattat vid flera samverkansmöten inom ramen för Handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar. En representant för Rådet för kulturella och kreativa näringar har medverkat som sakkunnig i arbetet med utvärderingen. Konstnärsnämnden har ingått i referensgruppen knuten till arbetet. Utlysningen Tillväxtverket och Vinnova har haft en dialog om upplägg och innehåll för uppdraget som också stämts av med Näringsdepartementet och Innovationsbron. Detta ledde fram till en gemensam utlysning i juni 2011 för idéskisser. Utlysningen hade två olika spår; nationella satsningar på branschvertikaler (Vinnova) och en satsning på några mindre pilotprojekt (Tillväxtverket). Totalt kom 29 projektskisser in, 22 till Tillväxtverket och 7 till Vinnova. Målgruppen för utlysningen var inkubatorer och inkubatorsmiljöer av olika slag; s.k. traditionella inkubatorer, inkubatorer med en stark eller en viss branschprofil inom kulturella och kreativa näringar och kulturinkubatorer. Tillväxtverkets satsning stöttar några nyskapande pilotmodeller för affärsutveckling i inkubatorer. Projekten har krav på en regional förankring för genomförandet och på kundnytta för deltagande entreprenörer och företagare. Projekten ska också lyfta in ny kompetens och koppla samman nya idéer med inkubatorer; med t ex produkt- eller tjänsteinriktning. Sju sökande valdes ut för att i ett andra steg skicka in formella ansökningar till Tillväxtverket. Sex pilotprojekt beviljades stöd under senhösten Med en sen projektstart och då utvecklingsprojekt av detta slag kräver lite extra tid för genomförande så drivs merparten av Tillväxtverkets projekt fram till sommaren 2013 och med slutrapportering under tredje kvartalet Detta förfarande har stämts av med Näringsdepartementet. En tilläggsrapportering till denna redovisning kommer att göras under början av hösten. Projekten De projekt som valdes ut gemensamt i utlysningsförfarandet var: Alexandersoninstitutet/CRED: Remix, Halland 10

11 Ideon Innovation/Lunds kommun: The Creative Plot, Skåne Movexum: Residence1 en helhetssyn på företagande, Gävleborg Science Park Jönköping AB: The Challenge, Jönköping Transit Kulturinkubator: Ny affärsutvecklingsmodell för kulturinkubatorer, Stockholm Uminova Innovation: Expression, Västerbotten Ideon Innovation, Movexum, Science Park Jönköping och Uminova Innovation deltar i Innovationsbrons (nuvarande ALMIs) program Business Incubation for Growth Sweden, BIG Sweden. Programmet stödjer ett antal utvalda inkubatorer genom kompetensutveckling, kvalitetssäkring, samverkan och driftsfinansiering. Ideon och Uminova erbjuder platser främst till teknik- och forskningsbaserade projekt och företag. Movexum och Science Park Jönköping har ett litet mer generellt fokus på teknik- och tjänsteutveckling. Transit Kulturinkubator, som bygger sin verksamhet på konstnärlig grund, får ett mindre stöd för erfarenhetsutbyte inom ramen för Innovationsbrons program. CRED Inkubator Creative Destination Halland arbetar med företag inom kulturella och kreativa näringar och besöksnäringen och verkar som en s.k. mobil inkubator. Projektstöden från Tillväxtverket ligger i intervallet 400 tkr till 1 mkr. Geografisk spridning av projekten, olika typer av näringsliv De deltagande projekten representerar en geografisk bredd från Västerbotten i norr till Skåne i söder och en bredd i regioner med sinsemellan rätt stora skillnader i näringslivet. Bredden i kulturella och kreativa näringar i relation till projekten En viktig aspekt när det gäller insatser för kulturella och kreativa näringar är att området i sig är så oerhört brett och innefattar allt från konst- och kulturverksamheter till högteknologiskt dataspelsutveckling. Vinnova och Tillväxtverket valde att inte alls definiera näringarna i utlysningen. I Tillväxtverkets definition på hemsidan för de kulturella och kreativa näringar räknas verksamheter in som har ett kulturellt och kreativt värde inom arkitektur, 11

12 design, film och foto, konst, litteratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst samt upplevelsebaserat lärande (som dataspel och besöksnäring). Sett till de olika inkubatorernas erbjudande och utpekade målgrupp har Ramböll i sin utvärdering gjort följande analys av inkubatorernas fokus för projekten: Figur 1. Förståelse för inkubatorernas fokus Ideon CRED Transit Uminova Science Park Movexum Se vidare bilaga 1 och 2. 12

13 13

14 Erfarenheter av pilotinsatsen Två av sex projekt har avslutats. De övriga avslutas under perioden maj- augusti. Nya metoder, modeller och arbetssätt som kan spridas Satsningen har genererat och kommer att sprida - ett antal metoder och modeller för hur företag i sektorn kan stöttas i inkubatorsmiljö. Inkubatorerna har sökt anpassa arbetssätt och metoder efter företagens förväntade och förmodade behov. Modellerna är sinsemellan mycket olika beroende på förutsättningar, idéer och behov som finns både lokalt och regionalt för att arbeta med denna målgrupp av företag. De sex projektmodellerna tar till vara på företagens, inkubatorernas och de regionala aktörernas unika förutsättningar och roller, men är ändå tillräckligt generella för att kunna användas i andra regioner och inkubatorsmiljöer. Två av projekten bygger helt eller delvis på en vidareutveckling av befintliga arbetsmetoder och verksamheter, de övriga fyra projekten har initierat helt nyskapande insatser i relation till nuvarande inkubatorverksamhet. Nya målgrupper och branscher har nåtts Inkubatorerna har nått nya målgrupper av företag, huvudsakligen soloföretagare. Det är en stor bredd i deltagandet med en spridning på en mängd olika delbranscher. Företagen efterfrågar traditionellt stöd i form av rådgivning och coachning. En traditionell och generell affärsrådgivning kan anpassas och erbjudas företagare inom de kulturella och kreativa näringarna. Här finns ett behov av specifika affärsutvecklings- och verksamhetsmodeller direkt anpassade till målgruppen. För en mer kvalificerad rådgivning behöver en branschspecifik spetskompetens tillföras. Seminarier och andra typer av evenemang har också visat sig vara en framkomlig strategi för nätverksbyggande och för att informera om inkubatorers och affärsrådgivares erbjudande och roller. Tjänsteutveckling har ofta just fokus på legitimitet, nätverkande och mötesplatser och på att träffa andra entreprenörer. 14

15 Ökad kunskap och kompetens Satsningen har lett till en ökad kunskap och kompetens bland inkubatorerna. Vissa projekt har förnyat och förstärkt olika regionala samarbeten, ibland genom att knyta till sig särskild spetskompetens inom kulturella och kreativa näringar. Projekten har i genomförandet haft många och varierande kontakter med regionala och lokala aktörer. Branschöverskridande möten, korskoppling En grundansats för satsningen är också att hitta mer branschöverskridande arbetsmetoder, att kunna möjliggöra möten mellan entreprenörer från kulturella och kreativa näringar och övriga branscher. Alla projekt har i olika former och i olika grad arrangerat och underlättat för branschöverskridande möten och mötesplatser. Framför allt har två av projekten på ett litet mer systematiskt sätt tagit sig an denna uppgift vilket också lett till nya samarbeten företag emellan. Nya former av värdeskapande blir allt viktigare för företagens konkurrenskraft i takt med högre krav på förädlingsvärde i produktionen och med mer komplexa globala värdekedjor. Kulturella och kreativa näringar bidrar till att koppla samman branscher och kunskapsområden på nya sätt bl a genom marknadsföring och design - och har därför en viktig roll för innovationsklimatet och för tillväxten. (Nationella innovationsstrategin, 2012). Mobila aktiviteter och uppsökande verksamhet Samtliga inkubatorer har arbetat på ett mobilt och uppsökande sätt (inklusive den inkubator som redan hade ett mobilt koncept) för att ta sig an en ny målgrupp och har valt att anpassa sina aktiviteter till evenemang där företagen också kan nås. Ett resultat av insatsen är att denna möjliggjort en uppsökande verksamhet, gett tid och möjlighet att träffa, informera och coacha nya grupper av entreprenörer och företagare och också i några projekt möjlighet att screena nya affärsidéer. Vikten av selektering och urval har varierat mellan inkubatorerna En central del i inkubatorsprocessen handlar om selektering av inkubatorsföretag. Hos en inkubator med fokus på kommersialisering och skalbarhet genomgår sökande projekt och företag en noggrann urvalsprocess. I projekten har urvalet inte haft samma fokus. I ett fall har projektet inte avgränsat pilotsatsningen till någon specifik målgrupp utan den har riktat sig till hela den kulturella och kreativa näringen. I ett annat har projektet efter omstart fått en breddare målgrupp. 15

16 Nöjda deltagare Entreprenörerna har getts möjligheter att affärsutveckla sina idéer. Projekten har kommit olika långt och har haft olika lång startsträcka varför individuell rådgivning och coachning som en del av inkubatorsprocess inte fullt ut har kunnat erbjudas till alla ännu. Projekten har på olika sätt försökt tillgodose kunskapsbehov hos potentiella och befintliga företagare inom kulturella och kreativa näringar. Cirka 50 procent av deltagarna i projekten har besvarat utvärderarens enkät, troligen är vissa inkubatorer lite överrepresenterade, andra lite underrepresenterade i enkätsvaren. Det är svårt att dra allt för generella slutsatser utifrån detta underlag. Generellt har respondenterna varit nöjda med vad inkubatorerna haft att erbjuda i stöd, information och rådgivning. De som besvarat enkäten har haft ett tydligt fokus på att öka sin omsättning, nå nya kunder och etablera nya samarbeten. Cirka en tredjedel tror på nya affärer och en ökad omsättning. Medianvärdet för respondenterna i omsättning var kronor under En majoritet av företagen är relativt nystartade. Satsningen har i större utsträckning nått kvinnor än män (inte bara avseende företagen/verksamheterna som deltagit utan också avseende inkubatorernas projektledare och Tillväxtverkets projektledning). Det är intressant då det ofta är en extra utmaning att nå kvinnor i den här typen av satsningar. En orsak till detta kan vara att projekten strävat efter att nå också projektidéer och företag som bygger på kulturell och konstnärlig grund. Varierande erbjudande i tid och resurser till företagen Två av projekten har erbjudit en direkt fysisk plats på inkubatorn. Många av aktiviteterna har annars haft en mobil karaktär och inte alltid präglats av någon långsiktighet och inte heller någon riktig tydlig avsikt att långsiktigt kunna erbjuda platser i den ordinarie inkubatorsverksamheten. Två av projekten har fokuserat på stöd och hjälp för att utforma fungerande affärsidéer och att skapa affärsmodeller. De har i huvudsak träffat företagarna under en kort period i utvecklingsprocessen. Verksamheterna har haft en mobilare karaktär än övriga projekt och haft en tydligare inriktning mot matchmaking av företagare mellan olika branscher. Oavsett tid och omfattning av stöden till företagarna poängterar utvärderarna att de enskilda individerna vid inkubatorerna alla påvisat ett stort engagemang och intresse för de deltagande företagen/verksamheterna. Detta tycks i alla projekten 16

17 vara en framgångsfaktor vilket synliggör vikten av att rekrytera rätt personer för den här typen av stödverksamhet. Finansieringsbehov Några företag har fått finansiering, både banklån, från ALMI och från privata investerare. Generellt har dock inte pilotsatsningen haft fokus mot företagens behov av finansiering, även om ett projekt tittat på förutsättningarna för en såddfinansieringsmodell. Denna ansats visade sig för omfattande och slutfördes aldrig. Hög måluppfyllelse De mål som Tillväxtverket har satt upp för satsningen har i stort uppfyllts. Två av målen har enligt utvärderingen varit vagt formulerade och svåra att bedöma. Då merparten av projekten fortfarande pågår är effekterna fortfarande lite svårbedömda. Uppföljning och mätning av resultat och effekter kunde möjligen ha anpassas bättre efter de olika målgrupperna i satsningen. Satsningen har möjliggjort för inkubatorerna att nå nya målgruper. I den uppsökande verksamheten har uppskattningsvis minst 1000 entreprenörer och företagare nåtts. Ungefär 100 entreprenörer/företagare Tillväxtverkets mål för satsningen Resultatmål: Entreprenörer och företagare får tillgång till kulturell och kreativ kompetens Att nya målgrupper har nåtts Deltagare får möjlighet att utveckla sin affärsidé Entreprenörer och företagare deltar vid workshops och seminarier Nya etablerade regionala samarbeten och samarbetspartners Effektmål: Ökad kompetens inom inkubatorsystemet om inkubation kopplat till KKN Ökad kunskap om affärsutveckling hos kulturinkubatorer och hos mer traditionella inkubatorer Ökad erfarenhet och interaktion mellan inkubatorer och andra relevanta aktörer som kan stödja affärsutveckling av företag kopplade till KKN har fått och får stöd, rådgivning och coachning i projekten. Cirka 2/3 av deltagarna är kvinnor. Ett annat resultat är att minst 10 nya regionala samarbeten initierats. Framför allt har kunskapen och kompetensen om både de kulturella och kreativa näringarna och om inkubationsprocesser/rådgivning för näringarna ökat hos inkubatorerna och också hos olika regionala aktörer. Erfarenhetsutbytet och interaktionen mellan pilotinkubatorera och andra aktörer som arbetar med affärsutveckling har ökat, men mer finns att göra. Inte så stora synergier med andra deluppdrag Inkubatorsuppdraget har inte knutit samma med övriga uppdrag i regeringens handlingsplan även om det i varje fall i två av projekten finns direkta beröringspunkter med regeringsuppdraget för entreprenörskap i högskolan. Vissa 17

18 indirekta kopplingar kan finnas med regeringsuppdraget för branschguider på verksamt.se. Kunskapsspridning Tillväxtverkets satsning kommer att avslutas med ett lärseminarium, preliminärt i början av juni. Evenemanget kommer att vara tydligt målgruppsanpassat i upplägg och i inbjudan. Flera av de deltagande inkubatorerna har också påbörjat ett lokalt och regionalt spridningsarbete. Det kan dock behövas ett mer systematiskt och strategiskt arbete för kunskapsspridning och för att nå ut till inkubatorer och till olika regionala beslutsfattare och finansiärer. Flera av inkubatorerna i pilotsatsningen har dock initierat egna kontakter med varandra, i ett fall har detta lett till en lite mer formell dialog om samverkan. Några konkreta resultat och effekter av projekten hittills För mer information om projekten, se bilaga 1. Transit Kulturinkubator, Stockholm Transit Kulturinkubator i Stockholm har tagit fram affärsutvecklingsmodell, Organisk Process Metod (OPM) anpassad för förutsättningar och incitament hos verksamheter som vilar på konstnärlig grund. Metoden kommer att integreras i Transits verksamhet och samtliga antagna entreprenörer kommer att delta i workshops och styrelsearbete i enlighet med den nya metoden. Transit kommer också att erbjuda utbildning i OPM till inkubatorns samarbetspartner och till icke antagna entreprenörer i Stockholm län. En ambition är också att sprida metoden till branschorganisationer, inkubatorer och affärsrådgivare. Ideon Innovation, Skåne Av de 5 inkubatorsföretag som antagits till en plats på Ideon så skulle bara ett sökt till en ordinarie inkubator. Inte heller de 50-talet blivande eller befintliga företag med projektidéer som sökte till projektet, via audition och intervjuer, skulle ha sökt stöd eller hjälp från företagsstödjande kluster eller från vanliga inkubatorer. Integreringen mellan kulturella och kreativa näringar och en traditionell teknikinriktad inkubator som Ideon Innovation har gett positiva effekter för båda parter. Det har fungerat bra att starta ny verksamhet inom en befintlig inkubator men med en annan uppsättning arbetsmetoder och kriterier. Nätverk och kompetens har nyttjats åt båda hållen. Nya produkter har skapats genom samverkan mellan inkubatörerna. 18

19 Information och kommunikation har förändrats och anpassats till grupper som inte är affärsskolade. Projektet drivs i samverkan mellan Lunds kommun och Ideon Innovation och har öppnat upp för nya nätverk och aktiviteter CRED/Alexandersoninstitutet, Halland Projektet har genererat många nya kontakter och verktyg som är viktiga för CREDs inkubationsprocess. CRED har fått ett nytt verktyg genom CRED Crowd Business Modelling. Projektet har tagit ett första steg för att utveckla nya och fler modeller för företagsfinansiering. Under projektet har ett samarbete initierats med Science Park Halmstad som drivet ett nytt kompetensutvecklingsprogram för affärsänglar: Business Angel Academy En annan viktig lärdom är att det är viktigt att testa nya affärsmodeller för att uvecklas och att proaktiv marknadsföring behövs. Movexum, Gävleborg En viktig effekt är att befintliga arbetsmetoder, som är anpassade till mer konventionella och teknikfokuserade inkubatorer, hamnat i fokus. Inkubatorns riktlinjer och organisation utgår ifrån Innovationsbrons perspektiv vilket formar en mer sluten och tydligt avgränsad innovationskultur som i långa stycken kan skava mot kulturella och kreatörers och konstnärers kreativa process. Ett resultat är att det skapas en Gävleborgsk variant av metoder med inspiration från övriga pilotprojekt i satsningen. Idag saknas formella beslut om hur den temporära inkubatorsmodellen ska förvaltas. Science Park Jönköping, Region Jönköping Projektet har nått personer i branscher där Science Park Jönköping tidigare varit helt okänd och genom projektet har inkubatorn fått en ökad legitimitet gentemot dessa grupper. Arbetet har varit kantat av vissa svårigheter då verksamheten på inkubatorn i liten grad förknippas med kulturella och kreativa näringar. Inkubatorns egna rådgivare har fått en ökad kunskap om behoven hos denna grupp av företagare och de i sin tur om vilka möjligheter till stöd i sitt företagande som finns. Som en direkt följd av projektet har Science Park, Jönköpings kommun och Regionförbundet i Jönköpings län startat ett nätverk, Brightmind för företagen. 19

20 Målet är att processer och nätverk ska leva kvar i form av mötesplats och en utbildning för företagare inom de kulturella och kreativa näringarna. Uminova Innovation, Västerbotten Uminova är ett exempel som i stort sett format sin inkubatorsverksamhet utifrån tanken att olika branscher och discipliner ska mötas för att skapa nya produkter och tjänster. Utgångspunkten för projektet är kombinationen av ett stort internationellt universitet som Umeå universitet och ett Konstnärligt campus med Arkitekt-, Design- och Konsthögskolan, Humlab, samt Bildmuseet. Under projektets gång har ett kluster av företagare inom mode identifierats i regionen. De har stora behov av handledning, affärsstruktur, omvärldsanalys mm. Projektet kommer att undersöka hur om nationell samverkan kan vara möjligt för att kunna ge ytterligare support till företagen. Ett tydligt resultat av projektet är att det nu finns beslut för en ny och varaktig inkubator med fokus på kulturella och kreativa näringar och detta inför 2014, kulturhuvudstadsåret i Umeå. 20

21 Några viktiga begrepp med relevans för insatsen Kulturella och kreativa näringar De kulturella och kreativa näringar har en tydlig plats i den svenska ekonomin både genom det värde de skapar, men också för det mervärde och den gränsöverskridande roll som de bidrar till i andra delar av ekonomin. Kulturella och kreativa näringar koncentreras ofta till större städer, med en tydlig tendens av att huvudstadsregionerna är dominerande inom området. Sektorn koncentreras genom urbaniseringsfördelar, men genom specialisering kan också mindre orter och landsbygdsområden skapa förutsättningar för kulturella och kreativa näringar. Närhet handlar inte bara om fysiska avstånd utan om nätverk och kunskap också. Stödsystemets aktörer måste beakta dessa behov för att stärka dessa företagsgrupper och företagskulturer. De kulturella och kreativa näringarna bidrar till att koppla samman branscher och kunskapsområden på nya sätt. De utvecklar nya affärsmodeller genom att utnyttja nya teknik- och systemlösningar. De arbetar också på uppdrag av det mer traditionella näringslivet. De kulturella och kreativa näringarna bidrar till förnyelse och utveckling i mötet med andra branscher. De mer traditionella branscherna kan i sin tur bidra med affärsmässighet och kundfokus i mötet. Det är viktigt att skapa förutsättningar för samarbete mellan kulturella och kreativa näringar och andra branscher, i inkubators- och innovationsmiljöer och i andra verksamheter som stöttar affärsutveckling. Branschöverskridande möten är viktigt för tillväxt och innovationsklimat. Gemensamma lokaler, samlokalisering till samma fysiska miljö, underlättar dessa möten. De kulturella och kreativa näringarna är ett vitt begrepp som i sig representerar en heterogen grupp branscher, företag och uttrycksformer. Företagen inom kulturella och kreativa näringar är i huvudsak s.k. mikroföretag. 97 procent av Sveriges företag har 0-9 anställda och 70 procent är enmansföretag. Inom kulturella och kreativa näringar finns studier som pekar på att så många som drygt 85 procent av företagen är enmansföretag. 21

22 Inkubatorer Inkubatorers grundkoncept handlar om att stimulera till en snabb kommersialisering av affärsidéer och innovation. En inkubator kan ses som en plats där unga, nystartade företag får en möjlighet att växa sig starka under en period då de är som mest sårbara. Fokus på verksamheten är hur inkubatorerna hjälper företag att hitta och använda tre typer av resurser: kunskap, kapital och relationer. När det gäller arbetssättet finns det vissa inslag som är gemensamma för många etablerade inkubatorer: Inkubatorn erbjuder normalt gemensamma lokaler. Detta medger samverkan och synergier mellan de entreprenörer som deltar, företrädesvis med en tydlig branschfokus. Vidare görs vanligen en selektering (screening) av projekt och företag. För ett bra urval krävs en kritisk massa. Ett långvarigt engagemang inte sällan under 2-3 år samt en kvalificerad rådgivning, ofta via inhyrda specialister och coacher. Flera inkubatorer tillämpar dessutom systematiska program med olika faser: start, acceleration etc., med olika innehåll. Detta är kännetecknande för deltagarna i Innovationsbrons program, BIG Sweden. Nätverk och kontakter är mycket viktiga inslag i en inkubatorverksamhet detta gäller inte minst genomtänkta och systematiska kontakter med affärsänglar och andra tilltänkta riskfinansiärer. Med åren har inkubatorskonceptet kommit att bli allt mer spritt och mångfasetterat och blivit ett slags paraplybegrepp för olika verksamheter som i huvudsak erbjuder kontorsutrymmen och administrativa stödtjänster till en låg kostnad. Inkubation är en processledd affärsrådgivning som erbjuds i en inkubator. Begreppet inkubator är i sig inget signum för att verksamheten erbjuder kvalitativ rådgivning till tillväxtentreprenörer. Det viktiga är det effektiva och kvalitativa stödet som erbjuds entreprenörerna. Det finns ett tiotal inkubatorer och inkubatorsliknande verksamheter i Sverige med någon branschprofil inom de kulturella och kreativa näringarna. Tillväxt och skalbarhet Begrepp som tillväxt och skalbarhet används flitigt inom den traditionella inkubatorsvärlden. Verksamheterna drivs ofta med resultatbaserad finansiering 22

23 och med fokus på att påskynda affärsutveckling och kommersialisering av idéer och innovationer. Företagen ska ha tillväxtpotential och kunna attrahera externt kapital av olika slag. Innebörden i begrepp som tillväxt och skalbarhet innebär ofta något annat för inkubatorer med en tydlig profil inom kulturella och kreativa näringar. För en inkubator som bygger på konstnärlig verksamhet är inte tillväxt i traditionell bemärkelse i fokus, för andra inkubatorer som arbetar med kreativa näringar / branschnäringar som ligger närmare traditionellt företagande så är skalbarhet och inriktningen på tillväxt dock mer påtaglig. Idag mäts resultaten av inkubatorernas verksamhet oftast i form av kostnadseffektivitet, graden av lyckade kommersialiseringar, tillgång till professionella nätverk, kunder och finansiering. Inkubatorer är långt ifrån en homogen grupp. Det finns en mångfald av inkubatorer med sinsemellan olika syften, motiv och förutsättningar och som fyller olika behov. Arbetet med att utveckla metodik för uppföljningar och utvärderingar behövs generellt, men särskilt för nya grupper av tjänstenäringar. Mätmetoder som också inkluderar andra mätvärden, mjuka värden och som kan titta på andra typer av effekter på företagandet. 23