Informationsärende. Beslutsärende. Tid: Onsdagen den 9 oktober 2013 kl Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet

Transkript

1 Kallelse Kommunstyrelsen Tid: Onsdagen den 9 oktober 2013 kl Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärende 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning Informationsärende 4. Information och diskussion om Kommunstyrelsens verksamhetsplan 2014 Beslutsärende 5. Tertialrapport 2, januari-augusti 2013, Kommunstyrelsen Dnr 2013/KS Tertialrapport 2, januari-augusti 2013, Lilla Edets kommun Dnr 2013/KS Fastställande av Policy mot korruption Dnr 2013/KS Yttrande över Urval till Pris- och sortimentstrategi för Västtrafik Dnr 2013/KS0227 Kompletterande handling skickas ut senare. 9. Antagande av samverkansdokumentet Överenskommelse mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning Dnr 2013/KS0223 Kompletterande handling skickas ut senare. Föredragande Lena Palm, kommunchef Peter Jimmefors, ekonomichef Kl Peter Jimmefors, ekonomichef Kl Peter Jimmefors, ekonomichef Kl Peter Jimmefors, ekonomichef Kl Helena Grimm, miljöplanerare Kl Karl Willborg, verksamhetschef IFO Kl

2 Kallelse Kommunstyrelsen 10. Svar på motion om ny avfart från E45 mot Lödöse Dnr 2013/KS Svar på remiss om vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen Dnr 2013/KS Firmatecknare för Lilla Edets kommun Dnr 2013/KS Sammanträdesdagar 2014 för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2013/KS Annonsering av kommunfullmäktiges sammanträden 2014 Dnr 2013/KS Redovisning av ej besvarade motioner Dnr 2013/KS0038 Lena Palm, kommunchef Lena Palm, kommunchef Lena Palm, kommunchef Maria Olegård, kommunsekreterare Maria Olegård, kommunsekreterare Maria Olegård, kommunsekreterare 16. Fyllnadsval av ersättare till kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2011/KS Information om arbetet inom Göteborgsregionens (GR) kommunalförbund Dnr 2013/KS Anmälan om inkomna skrivelser 19. Anmälan av delegationsbeslut

3 {q a9~ 4 '~' ~4 `~' ~ LILLA EDETS \-_~=! KOMMUN ~ammar~fattnir~g Enlut fastslagen tidsplan för ekonomiska rapporter så ska det efter varje tertial redovisas en tertialrapport till kommunfullrnäl~tzgee Som underlag till detta krämos att styrelse och nämnder ~ sin tur framställer en tertialrapport för sitt verksanihhetsansvar, denna rapport följer upp läget efter årets andra Tertial för kommunstyrelsens grunduppdrag, ekonomi samt av de rasål som fastställts i styrelsens ~verksarxihetsplan. Kommunstyrelsens grunduppdrag bedöms som uppfyllt, bl,aa genom uppföljning, ledning och styrning av kommunens ~erksan~het ach ekonomin Detta sker både via samtal med samtliga nämnders presidier c~ch via uppfölj~ingsr~pporter. Av kommunfullmäktiges 1% prioriter~.de mål så hyr lcorr~munstyzelsen tagit sig an 7 av dem i form av 11 konkretiserade mål. Av dessa 11 så bedöms 8 mål bli uppfylla till fullo, 2 är delvis uppfyllde och 1 bedöms som att det inte kommer att uppfyllas innan året är slut Periodens resultat är positivt ured 1,1 mkr och prognosen för helåret låndar på ett överskott med d,6 mkr. I7et finns några stora orsaker som lite förenklat förklarar detta resultats Den enskilt största är att koriamunens kostnader för skredförebyggande insatser belastar prognosen nyed m1,0 mkr (40 /n av årets upparbetade utgifter). Några ytterligare orsaker är att kommunen erhållit ett vite, skadestånd, med +0,7 mkr, samt att det förekommer vakanser på flere tjänster under delar av året Dessutorri så h.ar ersättningar för tjänstex/izppdra~ varit större ä~ planerat Kommunfullmäktige har beslutat att kommunstyrelsen sky uppvisa. ett resultat om +1,5 mkr vid årets slut. Om det inte vore för de kostnader som. de skredförebyggande insatserzxa medför så hade det resultatet uppnåtts. Då skredinsatserna prognostiseras ti11 m1,0 mkr landar den totala prognosen på +0,6 mkr, Förvaltninben har gjort ett flertal åtgärder och sir inte att några ytterligare kostnadsminskningar sorr~ motsvarar kostnaderna för skred är znöjligae Investeringsutrymmet kommer inte att användas i sin helhet, då del tänkta ärendehanteringssystemet/intranät har lagts vilande. Av de avsattå. Y,7 mkr bedöms 1,1 mkr användas ti11 IT~utrustning och 0,6 rnkr nyttjas då inte,

4 .{,..t. `'~' Q~ "~' L~~LLA EDETS ~ % KOMMUN a NCor~~~ra~tyre~s~r~~ ar~eis~#skot#s prot~k~l ~ ~eslu#sur~derlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse, Dnr 2013/KS Lilla Edets kommun, kommunstyrelsen, tertialrapport , Dnr 2013/KS214-2 Fånansiering Rapporten vzsar på ett ekonomiskt överskott, men lägre än vad som är beslutat. Inga åtgärder föreslås. Årbets~ats~C~ttets besl~ts~örslag till kor-~r~~anstyr~lsen Kc~mminunstyrelsens godkänner ter kialrappor t , perioden januari augusti. q~, s ~,

5 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Tertialrapport 2, januari augusti, kommunstyrelsen Ärendet Enligt fastslagen tidsplan för ekonomiska rapporter så ska det efter varje tertial redovisas en tertialrapport till kommunfullmäktige. Som underlag till detta krävs att styrelse och nämnder i sin tur framställer en tertialrapport för sitt verksamhetsansvar. Denna rapport följer upp läget efter årets andra tertial för kommunstyrelsens grunduppdrag, ekonomi samt av de mål som fastställts i styrelsens verksamhetsplan. Kommunstyrelsens grunduppdrag bedöms som uppfyllt, bl.a. genom uppföljning, ledning och styrning av kommunens verksamhet och ekonomi. Detta sker både via samtal med samtliga nämnders presidier och via uppföljningsrapporter. Av kommunfullmäktiges 17 prioriterade mål så har kommunstyrelsen tagit sig an 7 av dem i form av 11 konkretiserade mål. Av dessa 11 så bedöms 8 mål bli uppfylla till fullo, 2 är delvis uppfyllde och 1 bedöms som att det inte kommer att uppfyllas innan året är slut. Periodens resultat är positivt med 1,1 mkr och prognosen för helåret landar på ett överskott med 0,6 mkr. Det finns några stora orsaker som lite förenklat förklarar detta resultat. Den enskilt största är att kommunens kostnader för skredförebyggande insatser belastar prognosen med -1,0 mkr (40 % av årets upparbetade utgifter). Några ytterligare orsaker är att kommunen erhållit ett vite, skadestånd, med +0,7 mkr, samt att det förekommer vakanser på flera tjänster under delar av året. Dessutom så har ersättningar för tjänster/uppdrag varit större än planerat. Kommunfullmäktige har beslutat att kommunstyrelsen ska uppvisa ett resultat om +1,5 mkr vid årets slut. Om det inte vore för de kostnader som de skredförebyggande insatserna medför så hade det resultatet uppnåtts. Då skredinsatserna prognostiseras till -1,0 mkr landar den totala prognosen på +0,6 mkr. Förvaltningen har gjort ett flertal åtgärder och ser inte att några ytterligare kostnadsminskningar som motsvarar kostnaderna för skred är möjliga. Investeringsutrymmet kommer inte att användas i sin helhet, då det tänkta ärendehanteringssystemet/intranät har lagts vilande. Av de avsatta 1,7 mkr bedöms 1,1 mkr användas till IT-utrustning och 0,6 mkr nyttjas då inte. Peter Jimmefors Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: «Objtyp» Kommunledningsförvaltningen peter.jimmefors@lillaedet.se Fax: Lilla Edet Internet: kommunen@lillaedet.se sid 1/2

6 sid- 2 - Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse, Dnr 2013/KS Lilla Edets kommun, kommunstyrelsen, tertialrapport , Dnr 2013/KS214-2 Finansiering Rapporten visar på ett ekonomiskt överskott, men lägre än vad som är beslutat. Inga åtgärder föreslås. Förslag till beslut Kommunstyrelsens tertialrapport , perioden januari augusti, godkänns. Peter Jimmefors Ekonomichef Beslutet expedieras till Ekonomiavdelningen sid 2/2

7 Tertialrapport Dnr 2013/KS Dpl

8 Tertialrapport INNEHÅLL 1. Sammanfattning Uppföljning av nämndens grunduppdrag Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen Uppföljning av nämndens grunduppdrag Uppföljning av mål och riktade uppdrag Kommunfullmäktiges mål Ekonomisk uppföljning kopplat till prestation Nämndens ekonomiska utrymme Analys av utfall och prognos Politisk verksamhet Näringsliv & turism Omstrukturering Föreningstillhörighet Föreningsstöd Hälsa och arbetsliv Fackligt arbete Kommungemensamt och administration Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans Utfall och prognos Utfall och prognos enligt nämndens organisatoriska struktur Investeringar... 12

9 Tertialrapport Sammanfattning Kommunstyrelsens grunduppdrag bedöms som uppfyllt, bl.a. genom uppföljning, ledning och styrning av kommunens verksamhet och ekonomi. Detta sker både via samtal med samtliga nämnders presidier och via uppföljningsrapporter. Av kommunfullmäktiges 17 prioriterade mål så har kommunstyrelsen tagit sig an 7 av dem i form av 11 konkretiserade mål. Av dessa 11 så bedöms 8 mål bli uppfylla till fullo, 2 är delvis uppfyllda och 1 bedöms som att det inte kommer att uppfyllas innan året är slut. Periodens resultat är positivt med 1,1 mkr och prognosen för helåret landar på ett överskott med 0,6 mkr. Det finns några stora orsaker som lite förenklat förklarar detta resultat. Den enskilt största är att kommunens kostnader för skredförebyggande insatser belastar prognosen med -1,0 mkr (40 % av årets upparbetade utgifter). Några ytterligare orsaker är att kommunen erhållit ett vite, skadestånd, med +0,7 mkr, samt att det förekommer vakanser på flera tjänster under delar av året. Samtidigt så har ersättningar för tjänster/uppdrag varit större än planerat. Kommunfullmäktige har beslutat att kommunstyrelsen ska uppvisa ett resultat om +1,5 mkr vid årets slut. Om det inte vore för de kostnader som de skredförebyggande insatserna medför så hade det resultatet uppnåtts. Då skredinsatserna prognostiseras till -1,0 mkr landar den totala prognosen på +0,6 mkr. Förvaltningen har gjort ett flertal åtgärder och ser inte att några ytterligare kostnadsminskningar som motsvarar kostnaderna för skred är möjliga. Investeringsutrymmet kommer inte att användas i sin helhet, då det tänkta ärendehanteringssystemet/intranät har lagts vilande. Av de avsatta 1,7 mkr bedöms 1,1 mkr användas till IT-utrustning och 0,6 mkr nyttjas då inte. 2. Uppföljning av nämndens grunduppdrag I det här kapitlet sker en uppföljning av det grunduppdrag som anges i nämndens verksamhetsplan. Uppföljningen av det ligger bland annat till grund för kommunfullmäktiges ställningstagande om nämnden uppfyllt sitt uppdrag Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen Kommunstyrelsen, KS, leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens verksamheter samt ansvarar för samordningen inom den kommunala koncernen. Styrelsen är kommunens centrala organ för frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. Vid extraordinär händelse övertar KS andra nämnders beslutanderätt i de frågor som rör den extraordinära händelsen. Grunduppdraget regleras ytterligare i reglementet Uppföljning av nämndens grunduppdrag Kommunstyrelsen bedöms fullfölja sitt grunduppdrag. Detta sker bland annat genom att styrelsen leder och samordnar arbetet med det kommande årets planer för verksamhet och ekonomi. Uppföljning av kommunens verksamheter sker på

10 Tertialrapport ett flertal sätt, exempelvis genom kontinuerliga dialoger med styrelser och nämndernas presidier, genom tertialrapporter och internkontroll. Samordning och styrning av arbetsgivarfrågor sker bland annat via personalutskottet. 3. Uppföljning av mål och riktade uppdrag 3.1. Kommunfullmäktiges mål Prioriterat mål 1 Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall perioden 2013 Prognos helår 2013 Prioriterat mål: Påbörja arbetet för att nå de miljömål som ska uppnås till 2020 utifrån antagen handlingsplan. Inriktningsmål: De nationella miljömålen ska vara en ledstjärna i miljöarbetet i Lilla Edet 1) KS anger vilka aktiviteter som ska påbörjas under varav en aktivitet ska vara en sk. kick off 1) En kick-off genomfördes i form av en informationsinsats angående Hållbar framtid i KF i maj. Information kommer att ske i kommunens chefsgrupp i september, och fler aktiviteter är på gång. Målet bedöms som uppfyllt. Prioriterat mål 2 Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall perioden 2013 Prognos helår 2013 Mål 2013 enl vpl Mål 2013 enl vpl Prioriterat mål: Invånarantalet ska öka med 1 procent jämfört med föregående år. Inriktningsmål: Antalet invånare i kommunen ska öka 2) Marknadsföringsinsatser genomförs inom befintlig ekonomisk ram men ska omfatta hela kommunen. Inte minst centrumutvecklingen. Antal byggrätter ska öka. 3) Förstudien avseende en väg in ska färdigställas första halvåret )Medborgarservice ska utöka servicen med minst två serviceuppgifter ) En årsplanering är genomförd för 2013 innebärande bl.a. samarrangemang med Ale kommun den 7 september med tomtsyn, aktiviteter, infobilaga i GP m.m. Antalet försålda kommunala byggrätter prognostiseras till 20 och kommer då inte att nå målsättningen. Målet får ändå ses som delvis uppfyllt. 3) En förstudie har inte genomförts. Istället genomförs en handlingsplan för utveckling av Medborgarservice. Under 2013 har Medborgarservice övertagit arbetsuppgifter inom teknik, bildning, näringsliv och sociala området (september). Målet är delvis uppfyllt. 4) Medborgarservice har utökat servicen med att svara på frågor inom bl.a. teknisk verksamhet. Dessutom utförs fler och fler uppgifter inom näringslivsverksamheten, till exempel anmälningar till aktiviteter och hantering av informationstavlor, här. Målet uppfylls.

11 Tertialrapport Prioriterat mål 3 Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall perioden 2013 Prognos helår 2013 Mål 2013 enl vpl Prioriterat mål: Det offentliga rummet ska vara snyggt och rent med trygga och tillgängliga miljöer. Inriktningsmål: Antalet invånare i kommunen ska öka Kommunstyrelsen har inte angett något konkretiserat mål, då rådighet inte föreligger. Prioriterat mål 4 Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall perioden 2013 Prioriterat mål: Gator ska asfalteras i enlighet med den kommunala asfaltsplanen. Inriktningsmål: Antalet invånare i kommunen ska öka Prognos helår 2013 Mål 2013 enl vpl Kommunstyrelsen har inte angett något konkretiserat mål, då rådighet inte föreligger. Prioriterat mål 5 Utfall 2011 Prioriterat mål: En konstgräsplan färdigställs under Inriktningsmål: Antalet invånare i kommunen ska öka Utfall 2012 Utfall perioden 2013 Prognos helår 2013 Mål 2013 enl vpl Kommunstyrelsen har inte angett något konkretiserat mål, då rådighet inte föreligger. Prioriterat mål 6 Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall perioden 2013 Prognos helår 2013 Prioriterat mål: Öka utbudet av kulturaktiviter för vuxna i samarbete med kulturproducenter i kommunen. Inriktningsmål: Antalet invånare i kommunen ska öka Kommunstyrelsen har inte angett något konkretiserat mål, då rådighet inte föreligger. Prioriterat mål 7 Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall perioden 2013 Prognos helår 2013 Mål 2013 enl vpl Mål 2013 enl vpl Prioriterat mål: I samarbete med kulturproducenter i kommunen skapas mötesplatser med bra innehåll för ungdomar. Inriktningsmål: Utveckla de demokratiska processerna arbetsformer, samspel nämnd/förvaltning och mötesplatser 5) Inom ramen för folkhälsoarbetet bidra och samordna till andra förvaltingars förutsättningar. En aktivitet. En projektorganisation är upprättad för att skapa mötesplatser för ungdomar. Kultur- och fritidsnämnden är ansvarig för genomförandet av målet och bidrag till detta sker via folkhälsoarbetets resurser. Bedömningen är att målet uppfylls.

12 Tertialrapport Prioriterat mål 8 Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall perioden 2013 Prognos helår 2013 Mål 2013 enl vpl Prioriterat mål: Nå medel i KKIK-mätning Mått 15. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Inriktningsmål: Utveckla de demokratiska processerna arbetsformer, samspel nämnd/förvaltning och mötesplatser 6) Genomför ortutvecklingsmöten ) Kommunen ska finnas tillgänglig via sociala media ) Ortsutvecklingsmöten genomförs på sju orter i kommunen. Under våren har möten genomförts i Göta, Nygård och Hjärtum. Under hösten genomförs möten i Ström, Västerlanda, Lilla Edet och Lödöse. Bedömningen är att målet kommer att uppfyllas innan året är slut. 7) Biblioteket och musikskolan har idag egna facebooksidor. En kommungemensam sida kommer att lanseras under hösten. Målet bedöms som uppfyllt. Prioriterat mål 9 Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall perioden 2013 Prognos helår 2013 Prioriterat mål: Samtliga elever som lämnar grundskolan ska vara behöriga till gymnasiet. Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan Kommunstyrelsen har inte angett något konkretiserat mål, då rådighet inte föreligger. Mål 2013 enl vpl Prioriterat mål 10 Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall perioden 2013 Prognos helår 2013 Prioriterat mål: Meritvärdet skall öka med 5 % i Lilla Edets kommuns skolor i förhållande till föregående års resultat. Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan Kommunstyrelsen har inte angett något konkretiserat mål, då rådighet inte föreligger. Mål 2013 enl vpl Prioriterat mål 11 Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall perioden 2013 Prognos helår 2013 Mål 2013 enl vpl Prioriterat mål: Alla elever i årskurs 4-9 skall få ett eget IT-verktyg (PC/Ipad eller liknande) som pedagogiskt hjälpmedel. Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan Kommunstyrelsen har inte angett något konkretiserat mål, då rådighet inte föreligger.

13 Tertialrapport Prioriterat mål 12 Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall perioden 2013 Prognos helår 2013 Mål 2013 enl vpl Prioriterat mål: Ett nytt LSS-boende öppnas under år Inriktningsmål: Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag. Kommunstyrelsen har inte angett något konkretiserat mål, då rådighet inte föreligger. Prioriterat mål 13 Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall perioden 2013 Prognos helår 2013 Mål 2013 enl vpl Prioriterat mål: Antal anställda per boendeplats inom äldreomsorgen ska öka. Inriktningsmål: Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag. Kommunstyrelsen har inte angett något konkretiserat mål, då rådighet inte föreligger. Prioriterat mål 14 Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall perioden 2013 Prognos helår 2013 Mål 2013 enl vpl Prioriterat mål: Äldreomsorgen ska hålla en kvalitet i nivå med kommunens resultat 2011 i SKL s Öppna jämförelser, mått 25 i KKIK. Inriktningsmål: Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag. Kommunstyrelsen har inte angett något konkretiserat mål, då rådighet inte föreligger. Prioriterat mål 15 Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall perioden 2013 Prognos helår 2013 Prioriterat mål: Under 2013 påbörjas jämställdhetsarbetet efter jämställdhetsplanen. Inriktningsmål: Jämställdhetsarbetet ska den innevarande mandatperioden vara ett prioriterat område, därför tillsätts en Jämställdhetsberedning. 8) Arbetet fokuseras på en av de aktiviteter som framgår av handlingsplanen för jämställdhet. 8) Jämställdhetsberedningen arbetade under 2012 fram ett material till strategi/ handlingsplan för jämställdhet som behandlats i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutade att en kartläggning av jämställdhetsarbetet i kommunen skulle genomföras innan strategin/handlingsplanen antogs av fullmäktige. Arbetet med ett förslag till handlingsplan för jämställdhet pågår. Där föreslås bl.a. att kommunen ska arbeta med jämställd statistik. Redan nu har ett sådant arbete påbörjats avseende framtagande av statistik ur ett jämställdhetsperspektiv. Målet bedöms som uppfyllt. Mål 2013 enl vpl

14 Tertialrapport Prioriterat mål 16 Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall perioden 2013 Prognos helår 2013 Mål 2013 enl vpl Prioriterat mål: Det sammanvägda resultatet ska förbättras i jämförelse med tidigare mätning. Inriktningsmål: Förbättra resultatet jämfört med insiktsmätningen ) Skapa en funktion av typen Företagslots Klart hösten ) Det egna resultatet ska vara bättre än föregående mätning. Mätning görs januari ) Arbete pågår för att underlätta för företagande vid myndighetskontakter både i projektet Förenkla Helt enkelt och i arbetet med att lägga fler serviceuppgifter i Medborgarservice En väg in. Målet bedöms uppnås innan året är slut. 10) Insiktsmätningen genomförs vartannat år och resultatet 2013 är oförändrat jämfört med mätningen Målet uppnås alltså inte. Fem myndighetsområden undersöks, brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd samt serveringstillstånd. Inom dessa undersöks sex serviceområden, information, tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet. Det serviceområde som företagarna är mest nöjda med är bemötandet, vilket har ett index på 71, och minst nöjda är de med rättssäkerheten, vilket har ett index på 60. Prioriterat mål 17 Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall perioden 2013 Prognos helår 2013 Prioriterat mål: Påbörja arbetet med kvalitetsstyrning av alla verksamheter. Inriktningsmål: Införa kvalitetsstyrning i alla verksamheter. 11) Skapa en projektplan för genomförande ) En förstudie har genomförts avseende kvalitetsledningssystem. Ett förslag till tidplan ingår i förstudien. Kommunstyrelsen har fått förstudien presenterad för sig. Av MoR 2014 framgår hur det framtida arbetet ska fortskrida, och målet bedöms uppfyllt. Mål 2013 enl vpl 4. Ekonomisk uppföljning kopplat till prestation 4.1. Nämndens ekonomiska utrymme Tabellen visar det budgeterade utrymme som nämnden har att förhålla sig till. Beslutsdatum i KF Beslutet avser Beslutat belopp Nämndens totala utrymme MoR-beslut tkr tkr Budgejustering ishall -400 tkr tkr Vid kommunfullmäktige beslutades att kommunstyrelsen ska redovisa ett positivt resultat om tkr vid årets slut.

15 Tertialrapport Analys av utfall och prognos Periodens resultat är positivt med 1,1 mkr och prognosen för helåret landar på ett överskott med 0,6 mkr. Det finns några stora orsaker som lite förenklat förklarar detta resultat. Den enskilt största är att kommunens kostnader för skredförebyggande insatser belastar prognosen med -1,0 mkr (40 % av årets upparbetade utgifter). Några ytterligare orsaker är att kommunen erhållit ett vite, skadestånd, med 0,7 mkr, samt att det förekommer vakanser på flera tjänster under delar av året. Samtidigt så har ersättningar för tjänster/uppdrag varit större än planerat. Lönekostnaderna har ökat med 26 % och det beror på ett flertal saker. Givetvis påverkar lönerevisionen (+) och de vakanta tjänsterna (-), men den största orsaken är att ett flertal tjänster har centraliserats i och med en ny tjänstemannaorganisation från och med årsskiftet (+), där ett flertal tjänster flyttat till kommunledningsförvaltningen från andra förvaltningar (som då minskar sina lönekostnader). Prognosen för lönekostnadsutvecklingen är något lägre och det beror på att det ännu kvarstår många ej uttagna semesterdagar samt att vakanser inte genererar några kostnader. Trots lönekostnadsutvecklingen så ligger nettokostnadsutvecklingen på knappt 2 %. Detta förklaras genom det erhållna vitet (-3 %), personalkostnaderna (+11 %), intäkter för omflyttad personal (-11 %), tjänster/ersättningar (+4 %), systemstöd (+3 %) och lägre lokalkostnader (-2 %). Prognosen bygger på ovanstående men att bl.a. skredriskerna och tjänster/uppdrag påverkar utvecklingen något ytterligare. Kommunstyrelsens budgeterade medel för oförutsedda händelser omfattar totalt 0,35 mkr och utfallet prognostiseras till 2,1 mkr. Trots detta så har det beslutade överskottet uppnåtts, med undantag av kommunens åtaganden i skredförebyggande insatser, vilka prognostiseras till 1,0 mkr. Aktiviteter som kan ses som finansierade via dessa oförutsedda händelser, då det inte finns andra budgeterade medel och politiska beslut har legat bakom åtagandet, är framförallt de skredförebyggande åtgärderna, men även bidrag till utredning av Götalandsbanan, rekryteringar av kommunchef och förvaltningschef, översyn av den politiska organisationen samt ersättning till Soltak Politisk verksamhet Omfattar Kommunstyrelsen och kommunchefen. En buffert med 0,35 mkr är budgeterad här. Eventuella utredningar som krävs på grund av skredrisk avropas av samhällsbyggnadsnämnden från detta utrymme. Utfallsmässigt har inte samtliga kostnader som härleds till bufferten landat under denna rubrik, så inför nästkommande år ska denna redovisning förtydligas. Verksamheten visar för perioden ett negativt resultat om 0,1 mkr, vilket härleds till att kostnaderna för rekryteringar samt ersättningar till SOLTAK och GR, avseende Götalandsbanan, ingår i resultatet med -0,6 mkr. Detta uppvägs då av att kostnaderna för ortsutvecklingsmöten och arvoden är lägre än planerat. Helårsprognosen landar på ett underskott om 0,4 mkr. Prognosen i tertial 1 innebar en nollavvikelse och skillnaden gentemot denna prognos (försämring med 0,4 mkr) orsakas främst av att konsultkostnaderna och ersättningar till andra

16 Tertialrapport organisationer överstiger föregående prognos. I prognosen ingår totalt 1,1 mkr (rekryteringar, Götalandsbanan, Soltak, översyn politisk organisation) som kan anses vara hänförligt till bufferen. Kostnaderna avseende skredinsatser redovisas under rubriken Kommungemensamt och administration, medan ortsutvecklingsmötena finansieras genom tidigare avsatta medel Näringsliv & turism Omfattar en näringslivsutvecklare, köpt verksamhet/bidrag med totalt 0,15 mkr samt utrymme för köpt av material och diverse tjänster. Verksamheten redovisar ett positivt resultat med 0,1 mkr för perioden, och prognosen visar på ett nollresultat. Prognosen är oförändrad sedan föregående rapport Omstrukturering Omfattar de till kommunstyrelsen uppsagda lokalerna, och åtaganden i samband med dessa. Utfallet är 0,7 mkr bättre än budget, vilket främst beror på att antalet tomma lokaler reducerats. Prognosen visar för tillfället mot ett överskott med 0,9 mkr på helårsbasis, och då är tre nytillkomna lokaler prognostiserade under december månad. Prognosen är 0,2 mkr bättre än vid föregående tertialrapport, vilket orsakas av tillkommande lokaler men även snabbare utträde ur någon Föreningstillhörighet Omfattar avgifter till de organisationer som kommunen är engagerad i; Leader, BRG, West Sweden, Kfi, GR, SKL samt Samordningsförbundet med Trollhättan och Grästorps kommuner. Utfallet är positivt med 0,2 mkr medan prognosen visar på en nollavvikelse gentemot budget. Att utfallet är positivt beror på att några avgifter ännu inte fallit ut i sin helhet. Ingen avvikelse i prognosen jämfört med föregående rapport finns Föreningsstöd Omfattar det stöd som kommunstyrelsen ger till olika organisationer, Folkets hus i Lilla Edet samt Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet. Både utfall och prognos visar på en nollavvikelse gentemot budget. Jämfört med tertialrapport 1 så är prognosen oförändrad Hälsa och arbetsliv Omfattar kommunens gemensamma insatser avseende personalens hälsa. Från och med 2013 förändras arbetssättet inom den ordinarie verksamheten så att dessa frågor hanteras där, samt att handläggarfunktionen inom personalavdelningen förstärks med en tjänst. Därmed ska det inte falla ut några kostnader under denna rubrik detta år.

17 Tertialrapport Fackligt arbete Omfattar kommunövergripande fackligt arbete. Utfallet visar på ett underskott med 0,1 mkr, helt och hållet relaterat till lönekostnaderna. Prognosen landar på ett underskott om 0,2 mkr, vilket då är helt relaterat till lönekostnaderna. Eftersom dessa borde sjunkit under sommaren, men det har de inte gjort i den förväntade omfattningen, så kommer detta att granskas ytterligare. Prognosen är försämrad med 0,2 mkr sedan tertialrapport Kommungemensamt och administration Omfattar kommungemensamma åtaganden samt den gemensamma administrationen inom kommunledningsförvaltningen. Periodens utfall visar ett överskott med 0,3 mkr och årsprognosen pekar mot ett överskott på 0,2 mkr. I utfallet gömmer sig framförallt kostnader för skredförebyggande insatser (-0,6 mkr, vilket motsvarar 40 % av årets upparbetade kostnad) men också vakanta tjänster likväl som en del övertid och tillfällig personal pga. Arbetsanhopning tidigt under året. Dessutom så har kostnaderna för vissa verksamhetssystem stigit mer än vad som varit planerat och där finns en intäkt (+0,7 mkr) som avser ett erhållet vite, på grund av bristfällig leverans av vissa tjänster. Hittills under de senaste åren har kommunen haft utgifter för skredförebyggande insatser med 9,3 mkr, varav 1,1 mkr är kostnadsfört hos kommunstyrelsen och 0,5 mkr har erhållits från MSB. Prognosen, +0,2 mkr, bygger på att vakanshållning på flera tjänster fortgår, att alla intjänade semesterdagar tas ut och att årets totala kostnad för skred landar på 1,0 mkr. Prognosen i tertial 1 var +0,7 mkr och skillnaden jämfört med denna, försämring med 0,5 mkr, är att insatserna för skreden bedöms bli mycket större, vilket till viss del motverkas av att ingen extern resurs sätts på utredning av lokalbeståndet Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans Vid kommunfullmäktige beslutades att kommunstyrelsen ska redovisa ett positivt resultat om 1,5 mkr vid årets slut. Denna prognos visar på ett överskott om 0,6 mkr. Då ingår kostnader avseende skredförebyggande åtgärder med 1,0 mkr. Utan dessa vore det prognostiserade resultatet +1,6 mkr. Förvaltningen har gjort ett flertal åtgärder och ser inte att några ytterligare kostnadsminskningar som motsvarar kostnaderna för skred är möjliga.

18 4.4. Utfall och prognos Tertialrapport Nämnden totalt Utfall till och med perioden Periodens budget Prognos helår Budget helår Avvikelse i denna prognos Avvikelse Nettokostnad i tkr (anges med minustecken) Lönekostnad (anges med minustecken) Nämnden totalt utveckling i procent Utfall perioden jft med samma period fg år Prognos helår jämfört med helår fg år Nettokostnad 1,7 % 2,2 % Lönekostnad 25,9 % 20,2 % Utfall Utfall och prognos enligt nämndens organisatoriska struktur Organisatorisk struktur Utfall till och med perioden Avvikelse i denna prognos Periodens Prognos Budget Utfall budget Avvikelse helår helår 2012 Politisk verksamhet tkr Näringsliv & turism tkr Omstrukturering tkr Föreningstillhörighet tkr Föreningsstöd tkr Hälsa och arbetsliv tkr Fackligt arbete tkr Kommungemensamt och adm tkr Totalt tkr 5. Investeringar Investeringsobjekt Utfall tom Prognos Budget Avvikelse (Belopp i tkr) perioden helår helår budg - prog IT-utrustning I planen för avsatt investeringsutrymme fanns nytt ärendehanteringssystem/intranät, effektivare administrativ hantering av timlöner, vidareutveckling av webben samt central IT-utrustning. Utav dessa så bedöms i dagsläget att ingen utgift kommer under året för ärendehanteringssystemet/intranätet. I övrigt så har TimeCare Pool installerats, för att hantera timavlönade och arbete pågår med virtualisering av serverparken samt uppgradering av vissa centrala system.

19 -.~, ~ ~~~ '"~' ~4 ''~' ~ _~;-/ L! L L. A E D ETS IC 0 ~I M U N åammanfattr~irag Lilla Edets kommun följer upp verksamhet och ekonomi och redovisar dessa för kommunfullmäktige efter varje tertialo Pir april är det en uppföljningsrapport, per augusti är det ett delårsbokslut (enligt deg kommunala redovisningslagen ska ett delårsbokslut upprättas för perioden januari till jura, juli eller augusti) och per december redovisas årsbokslutet. Denna rapport avser tertial 2, det vill säga perioåen januari till och med augusti I det stora hela klarar nämnder och styrelse av sitt ~runduppdra~ Nämnder och styrelse har under året arbetat för att uppfylla d~ av korrimunfullmäl~tige fastställda prioriterade målen för Tio av de 1 i målen bedc~ms som znöj liga ~,tt uppnå under året medan sju inte lcomtner att uppnås. Kommunens ekonomiska utfall är för perioden +8,5 mkr, vilket är drygt 16 mkr lägre än vid sarrima period föregående år och 3,4 mom lägre än budgeterats Prognosen pekar på ett övez skott med 1,5 rnkz, vilket är särnr~ än det budgeterade resultatet på +3 mkr, För att nå detta resultat så har bl.a. en intäkt från AFA prog:~ostiserats med 8,5 xnkr och ers kostnad med 1 mkr ~.vseende skredinsatsez e Nämndernas samlade resultat ligges på ~6,5 mkr, medan finans prognostiserar ett överskott med S51 mkr, inklo AFA4återbetalningeno Volymen avseende investering bedöms ligga på knappt 29 mkr9 vilket är 17 mkr lägre än budget. Orsaken är att flera investeringsobjekt blzvit förskjutna i tid daga, skredrisk eller Trafikverlc_ets planering. Exploateringsutgifterna bedöms bli l~nappt sju m~ijoner, vilket är Lägre än budgeterato De budgeterade inkomsterna kommer inte att up~nåso Med denna prognos, resultat med +1,5 mkr, uppfyller kommunen kravet på ~n ekonomi i balans, men c~et beror endast på engångsintäkter på knappt 10 mkre I~ aftfulla åtgärder måste sättas in för att del budgeterade resultatet nästa, år ska uppnås Ett av de tva finansiella målen uppfylls, men det bez o~ endast på försenade investeringar. 10 av de 17 prioriterade målen nås Ett positivt res~itat redovisas på grund av engångsintäkter, verksamhetens nettokostnad överstiger budget med 6,5 mkr, Sammantaget innebär detta att god ekonomisk hushållning kan ifrågasättas, men bedömningen är att den uppnås,

20 ~..~~ ~"~' ULLA EDETS \:_~-/ KOMMUN f ~Com a~rastyr~l~~~s arbetsu#slotts pr~t~ko9~ Beslu#standerlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse, DnY 2013/KS0215~3 Tertialrapport avseende Lilla Edets kommun, Dnr 2013/KS Finansiering Rapporten visar på ett ekonomiskt underskott jämfört med budget och åtgärder bör vidtase Några åtgärder färeslås dock inte i denna rapport. Arbetsutskottets beslutsförslag tall korxarx~ur~styrelsen Kommunfizllmäktige godkänner tertialrapport för Lzlla Edets kor~~mian.

21 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Tertialrapport 2, januari augusti, Lilla Edets kommun Ärendet Lilla Edets kommun följer upp verksamhet och ekonomi och redovisar dessa för kommunfullmäktige efter varje tertial. Per april är det en uppföljningsrapport, per augusti är det ett delårsbokslut (enligt den kommunala redovisningslagen ska ett delårsbokslut upprättas för perioden januari till juni, juli eller augusti) och per december redovisas årsbokslutet. Denna rapport avser tertial 2, det vill säga perioden januari till och med augusti I det stora hela klarar nämnder och styrelse av sitt grunduppdrag. Nämnder och styrelse har under året arbetat för att uppfylla de av kommunfullmäktige fastställda prioriterade målen för Tio av de 17 målen bedöms som möjliga att uppnå under året medan sju inte kommer att uppnås. Kommunens ekonomiska utfall är för perioden +8,5 mkr, vilket är drygt 16 mkr lägre än vid samma period föregående år och 3,4 mkr lägre än budgeterat. Prognosen pekar på ett överskott med 1,6 mkr, vilket är sämre än det budgeterade resultatet på +3 mkr. För att nå detta resultat så har bl.a. en intäkt från AFA prognostiserats med 8,5 mkr och en kostnad med 1 mkr avseende skredinsatser. Nämndernas samlade resultat ligger på -6,5 mkr, medan finans prognostiserar ett överskott med 5,1 mkr, inkl. AFA-återbetalningen. Volymen avseende investering bedöms ligga på knappt 29 mkr, vilket är 17 mkr lägre än budget. Orsaken är att flera investeringsobjekt blivit förskjutna i tid pga. skredrisk eller Trafikverkets planering. Exploateringsutgifterna bedöms bli knappt sju miljoner, vilket är lägre än budgeterat. De budgeterade inkomsterna kommer inte att uppnås. Med denna prognos, resultat med +1,6 mkr, uppfyller kommunen kravet på en ekonomi i balans, men det beror endast på engångsintäkter på knappt 10 mkr. Kraftfulla åtgärder måste sättas in för att det budgeterade resultatet nästa år ska uppnås. Ett av de två finansiella målen uppfylls, men det beror endast på försenade investeringar. 10 av de 17 prioriterade målen nås. Ett positivt resultat redovisas på grund av engångsintäkter, verksamhetens nettokostnad överstiger budget med 6,5 mkr. Sammantaget innebär detta att god ekonomisk hushållning kan ifrågasättas, men bedömningen är att den uppnås. Peter Jimmefors Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: «Objtyp» Kommunledningsförvaltningen «Handläggare_ Arbetet» Fax: Lilla Edet Internet: kommunen@lillaedet.se sid 1/2

22 sid- 2 - Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse, Dnr 2013/KS Tertialrapport avseende Lilla Edets kommun, Dnr 2013/KS Finansiering Rapporten visar på ett ekonomiskt underskott jämfört med budget och åtgärder bör vidtas. Några åtgärder föreslås dock inte i denna rapport. Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner tertialrapport för Lilla Edets kommun. Peter Jimmefors Ekonomichef Beslutet expedieras till Ekonomiavdelningen sid 2/2

23 Tertialrapport per augusti Dnr 2013/KS Dpl 042 Uppföljning av kommunfullmäktiges Mål- och Resursplan

24 Tertialrapport per augusti INNEHÅLL 1. Förvaltningsberättelse Uppföljning av nämndernas grunduppdrag Måluppföljning Ekonomisk uppföljning Avstämning av finansiella mål, god ekonomisk hushållning samt avvikelser av redovisningspraxis Analys av utfall och prognos Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans Utfall och prognos Utfall och prognos enligt kommunens organisatoriska struktur Investeringar Exploateringsområden Väsentliga personalförhållanden - sjukfrånvaro Sammanfattning per nämnd Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Kommunstyrelsen Överförmyndarnämnden Individnämnden Omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Kultur och fritidsnämnden Miljö- & byggnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Finans inkl. pension Leifab Balansräkning Resultaträkning... 23

25 1. Förvaltningsberättelse Tertialrapport per augusti Lilla Edets kommun följer upp verksamhet och ekonomi och redovisar dessa för kommunfullmäktige efter varje tertial. Per april är det en uppföljningsrapport, per augusti är det ett delårsbokslut (enligt den kommunala redovisningslagen ska ett delårsbokslut upprättas för perioden januari till juni, juli eller augusti) och per december redovisas årsbokslutet. Denna rapport avser tertial 2, det vill säga perioden januari till och med augusti I det stora hela klarar nämnder och styrelse av sitt grunduppdrag. Nämnder och styrelse har under året arbetat för att uppfylla de av kommunfullmäktige fastställda prioriterade målen för Tio av de 17 målen bedöms som möjliga att uppnå under året medan sju inte kommer att uppnås. Kommunens ekonomiska utfall är för perioden +8,5 mkr, vilket är drygt 16 mkr lägre än vid samma period föregående år och 3,4 mkr lägre än budgeterat. Prognosen pekar på ett överskott med 1,6 mkr, vilket är sämre än det budgeterade resultatet på +3 mkr. För att nå detta resultat så har bl.a. en intäkt från AFA prognostiserats med 8,5 mkr och en kostnad med 1 mkr avseende skredinsatser. Båda dessa poster bedöms som jämförelsestörande. Nämndernas samlade resultat ligger på -6,5 mkr, medan finans prognostiserar ett överskott med 5,1 mkr, inkl. AFA-återbetalningen. Volymen avseende investering bedöms ligga på knappt 29 mkr, vilket är 17 mkr lägre än budget. Orsaken är att flera investeringsobjekt blivit förskjutna i tid pga. skredrisk eller Trafikverkets planering. Exploateringsutgifterna bedöms bli knappt sju miljoner, vilket är lägre än budgeterat. De budgeterade inkomsterna kommer inte att uppnås. Med denna prognos, resultat med +1,6 mkr, uppfyller kommunen kravet på en ekonomi i balans, men det beror endast på engångsintäkter på knappt 10 mkr. Kraftfulla åtgärder måste sättas in för att det budgeterade resultatet nästa år ska uppnås. Ett av de två finansiella målen uppfylls, men det beror endast på försenade investeringar. 10 av de 17 prioriterade målen nås. Ett positivt resultat redovisas på grund av engångsintäkter, verksamhetens nettokostnad överstiger budget med 6,5 mkr. Sammantaget innebär detta att god ekonomisk hushållning kan ifrågasättas, men bedömningen är att den uppnås. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden, och omfattar förutom kommunen 100 % av Leifab och 50 % av Lefab. Samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder som använts i den senaste årsredovisningen används i denna rapport.

26 Tertialrapport per augusti Uppföljning av nämndernas grunduppdrag I det stora hela kan väl konstateras att nämnder och styrelse uppfyller sina grunduppdrag. Flera nämnder brottas med en svår ekonomisk situation och har gjort avvägningar mellan kvalitet och ekonomi. Med tanke på den ekonomiska situationen så bör ekonomin vara ännu mer styrande i denna avvägning. 3. Måluppföljning Nämnder, kommunstyrelse och Leifab har under året arbetat för att uppfylla de av kommunfullmäktige fastställda prioriterade målen för Nedan redovisas uppföljningen av dessa. Tio av de 17 målen bedöms som möjliga att uppnå under året medan sju bedöms som att de inte kommer att uppnås. Totalt har nämnder och styrelser beslutat om 79 konkretiserade mål. Inriktningsmål: De nationella miljömålen ska vara en ledstjärna i miljöarbetet i Lilla Edet Prioriterat mål 1: Påbörja arbetet för att nå de miljömål som ska uppnås till 2020 utifrån antagen handlingsplan. Under hösten kommer ett antal aktiviteter att genomföras, både för förtroendevalda och tjänstemän, i syfte att miljömålen ska uppnås. Leifab arbetar med styr- och reglerteknik för att minska energiförbrukningen och de har även köpt ytterligare andelar i vindkraftverk, vilka nu försörjer cirka 40 % av bolagets elbehov. Därmed får målet anses som uppfyllt. Inriktningsmål: Antalet invånare i kommunen ska öka Prioriterat mål 2: Invånarantalet ska öka med 1 procent jämfört med föregående år För att ökningen ska vara 1 % av invånarantalet vid det senaste årsskiftet så krävs det att det finns 126 fler personer vid utgången av detta år, till totalt Årets första två kvartal visar på en ökning med 107 och vid halvårsskiftet var det invånare i kommunen. Denna ökning orsakas av att födelsenettot är -5 och flyttnettot är Det är det högsta flyttnettot under årets första halva på mycket många år. De senaste sex åren har flyttnettot pendlat mellan -93 och +19 det första halvåret. Håller denna utveckling i sig så borde målet uppfyllas, och då fler hyresrätter tillskapats i kommunen samtidigt som flera exploateringsfastigheter finns att tillgå så är förutsättningarna gynnsamma. Prioriterat mål 3: Det offentliga rummet ska vara snyggt och rent med trygga och tillgängliga miljöer Samhällbyggnadsnämnden har två konkretiserade mål baserat på detta prioriterade mål. Inget av dem bedöms uppfyllas under året. Till exempel förekommer det gräsytor med så pass långt gräs att det av många upplevs som ovårdat. Utförandet av underhåll av det offentliga rummet ligger på entreprenad och styrning och uppföljning fungerar undermåligt. Samtidigt har det ändå skett en del förbättringar i gaturummet. Målet uppfylls inte.

27 Tertialrapport per augusti Prioriterat mål 4: Gator ska asfalteras i enlighet med den kommunala asfaltsplanen Enligt plan så ska förnyelsetakten av asfalterade ytor vara 33 år. Prognosen för året ligger på 42 år, vilket då innebär att 1/42 av ytan kommer att förnyas istället för 1/33. Målet uppnås alltså inte. Prioriterat mål 5: En konstgräsplan färdigställs under 2013 Kultur- och fritidsnämnden har lagt en beställning, hos Leifab, på en konstgräsplan på Strömsvallen. Upphandlingen av markarbetena har slutförts och arbetet påbörjas under september månad. Under tiden genomförs upphandlingen av konstgräset. Om inte väderleken ställer till det så bedöms målet vara uppfyllt till årsskiftet. Prioriterat mål 6: Öka utbudet av kulturaktiviter för vuxna i samarbete med kulturproducenter i kommunen Musikskolan har i samarbete med bl.a. Ljudaborgsgruppen och LE Musikförening arrangerat olika musikaktiviteter för vuxna och äldre, såsom konserter både i egen regi och med inhyrda musikartister på ålderdomshem och på Ljudaborg. Ett flertal konserter har genomförts i samarbete med Strömsparken och Folkets Hus under våren och sommaren för att ytterligare öka utbudet. Bibilioteket har under året ordnat 79 kulturarrangemang för vuxna med drygt 500 besökare. Målet bedöms vara uppnått vid årets utgång. Inriktningsmål: Utveckla de demokratiska processerna arbetsformer, samspel nämnd/förvaltning och mötesplatser Prioriterat mål 7: I samarbete med kulturproducenter i kommunen skapas mötesplatser med bra innehåll för ungdomar Musikskolan har anordnat ett flertal sångsamlingar för förskolebarn. Barnkulturverksamheten har ordnat 24 arrangemang (barnteater, operabesök, museibesök) där drygt 866 deltagare. Kultur- och fritid har samarrangerat två konserter med Folkets Hus, som specifikt riktade sig till ungdomar. Nämnden har också lämnat stöd till en musikfestival i Strömsparken, arrangerat av och för ungdomar. Målet bedöms som uppnått. Prioriterat mål 8: Nå medel i KKIK-mätning Mått 15. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? I den slutrapport som presenterades våren 2013 avseende KKIK-mätning på 2012 års verksamhet landade Lilla Edet på 35 poäng, medan medelvärdet låg på 49 poäng. Alltså uppnås målet inte.

28 Tertialrapport per augusti Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan. Prioriterat mål 9: Samtliga elever som lämnar grundskolan ska vara behöriga till gymnasiet 92,5 % av de elever som lämnade grundskolan, efter sommarskola, var behöriga till yrkesprogram på gymnasiet. Det är en ökning jämfört med föregående år (91 %), men målet på 100 % är inte uppnått. Prioriterat mål 10: Meritvärdet skall öka med 5 % i Lilla Edets kommuns skolor i förhållande till föregående års resultat Meritvärdet i årskurs 9 har minskat till 190,1 (193,5 fg år) och i årskurs 8 har det ökat något. Målet uppnås inte. Prioriterat mål 11: Alla elever i årskurs 4-9 skall få ett eget IT-verktyg (PC/Ipad eller liknande) som pedagogiskt hjälpmedel Målet uppfylls Upphandling och inköp av ipads till skolår 4-6 är genomfört. Implementering skedde i maj för pedagogerna och kommer att ske i september för eleverna. Eleverna i årskurs 7-9 har redan var sin ipad. Inriktningsmål: Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag Prioriterat mål 12: Ett nytt LSS-boende öppnas under år 2013 Ett nytt gruppboende öppnar den 10 september. Målet uppfylls. Prioriterat mål 13: Antal anställda per boendeplats inom äldreomsorgen ska öka Den ekonomiska situationen tillåter ingen utökning av personaltätheten under året, och målet uppfylls inte. Prioriterat mål 14: Äldreomsorgen ska hålla en kvalitet i nivå med kommunens resultat 2011 i SKL s Öppna jämförelser, mått 25 i KKIK. I den slutrapport som presenterades i mars 2013 avseende KKIK-mätning på 2012 års verksamhet har det mått 25 som målet avser ersatts med mått 26, Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende, vilket i princip är samma mätning. Detta mått baserar sig på Socialstyrelsens nationella brukarundersökning inom äldreomsorgen. Lilla Edets kommun når då 73 %, vilket är en ökning med 4 procentenheter, vilket gör att målet uppfylls.

29 Tertialrapport per augusti Inriktningsmål: Jämställdhetsarbetet ska den innevarande mandatperioden vara ett prioriterat område, därför tillsätts en Jämställdhetsberedning Prioriterat mål 15: Under 2013 påbörjas jämställdhetsarbetet efter jämställdhetsplanen Jämställdhetsberedningen arbetade under 2012 fram ett material till strategi/ handlingsplan för jämställdhet som behandlats i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutade att en kartläggning av jämställdhetsarbetet i kommunen skulle genomföras innan strategin/handlingsplanen antogs av fullmäktige. Arbetet med ett förslag till handlingsplan för jämställdhet pågår. Där föreslås bl.a. att kommunen ska arbeta med jämställd statistik. Redan nu har ett sådant arbete påbörjats avseende framtagande av statistik ur ett jämställdhetsperspektiv. Målet bedöms som uppfyllt. Inriktningsmål: Förbättra resultatet jämfört med insiktsmätningen 2011 Prioriterat mål 16: Det sammanvägda resultatet ska förbättras i jämförelse med tidigare mätning Insiktsmätningen genomförs vartannat år och resultatet 2013 är oförändrat jämfört med mätningen Målet uppnås alltså inte. Fem myndighetsområden undersöks, brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd samt serveringstillstånd. Inom dessa undersöks sex serviceområden, information, tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet. Det serviceområde som företagarna är mest nöjda med är bemötandet, vilket har ett index på 71, och minst nöjda är de med rättssäkerheten, vilket har ett index på 60. Inriktningsmål: Införa kvalitetsstyrning i alla verksamheter Prioriterat mål 17: Påbörja arbetet med kvalitetsstyrning av alla verksamheter En förstudie har genomförts avseende kvalitetsledningssystem. Ett förslag till tidplan ingår i förstudien. Kommunstyrelsen har fått förstudien presenterad för sig. Av MoR 2014 framgår hur det framtida arbetet ska fortskrida, och målet bedöms uppfyllt.

30 4. Ekonomisk uppföljning Tertialrapport per augusti Avstämning av finansiella mål, god ekonomisk hushållning samt avvikelser av redovisningspraxis Enligt kommunallagens kap 8 5 är kommunen skyldig att anta finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har i Mål- och resursplan 2013 beslutat om två sådana mål. Inriktningsmål: Driftkostnadsandelen, inkl finansnetto, ska inte överstiga 98 % av skatteintäkter samt generella stats- och utjämningsbidrag. Prioriterat mål: Driftkostnadsandelen, inkl finansnetto, ska inte överstiga 99,5 % av skatteintäkter samt generella stats- och utjämningsbidrag. Uppföljning: Per augusti månad är målet uppnått, 97,9 %, vilket inte är konstigt med tanke på att kostnaderna för personal normalt är lägre under sommarperioden än under resten av året. Prognosen på helårsbasis ligger på 99,9 %, vilket i så fall skulle innebära att målet inte uppfylls vid årets slut. De främsta orsakerna till detta är att intäkterna från skatter och utjämningssystem bedöms bli något lägre än budgeterat, samtidigt som nettokostnaderna bedöms bli högre. Intäkterna från skatter och utjämningssystem kan öka och minska under året, likväl som kostnaderna och andra intäkter. Dessa faktorer påverkar alla detta måls möjlighet till uppfyllelse. Inriktningsmål: Investeringar ska självfinansieras fullt ut. Prioriterat mål: Investeringar ska självfinansieras till 30 %. Uppföljning: Per augusti så är målet uppfyllt, 173 %, men det beror till största delen på att resultatet för perioden är högt i och med att sommarperioden påverkar i så pass hög grad (lägre kostnadsnivå under sommaren), och att investeringsnivån inte varit allt för hög ännu. Prognosmässigt så kommer kommunens resultat att försämras och investeringsnivån ökar till drygt tre gånger så högt som den hittills varit, vilket innebär att självfinansieringsgraden minskar. Då en ganska stor andel av det budgeterade investeringsutrymmet inte kommer att ianspråktas så uppnås målet i alla fall, 39 %. Kommunen följer i allt väsentligt god redovisningssed, men det finns några undantag. Ett av undantagen är att det finns en avsättning i en socialfond, som strider mot gällande praxis. Kommunallagens krav på en ekonomi i balans innebär att en kommun ska ha högre intäkter än kostnader. Om det något enskilt år redovisas ett underskott ska det återställas inom tre år. Vid ingången av året så finns ett underskott, genererat 2012, med 0,2 mkr. Med liggande prognos så kommer detta underskott att ätas upp och ett positivt balanskravsresultat redovisas. Kommunen uppfyller kravet på god ekonomisk hushållning, då balanskravsresultatet är positivt och ett av de två finansiella målen uppfylls, men det kan ifrågasättas då resultatet endast uppnås med hjälp av stora engångsintäkter.

31 Tertialrapport per augusti Analys av utfall och prognos Kommunens ekonomiska utfall är för perioden +8,5 mkr, vilket är drygt 16 mkr lägre än vid samma period föregående år och 3,4 mkr lägre än budgeterat. Prognosen pekar på ett överskott med 1,6 mkr, vilket är sämre än det budgeterade resultatet på +3 mkr. För att nå detta resultat så har bl.a. en intäkt från AFA prognostiserats med 8,5 mkr. Nämndernas samlade resultat ligger på - 6,5 mkr, medan finans prognostiserar ett överskott med 5,1 mkr, inkl. AFAåterbetalningen. Resultatet räddas alltså upp av att det förekommer intäkter av engångskaraktär på närmare 10 mkr. Att det uppvisas ett förhållandevis bra resultat i årets andra tertialrapport är inget konstigt, eftersom sommarperioden normalt innebär stort semesteruttag (lägre personalkostnader vid ledighet). Resterande del av året kommer kostnaderna att öka igen, och resultatet försämras. Jämfört med föregående år så är periodens resultat drygt 16 mkr lägre. I resultatet föregående år så fanns bl.a. en intäkt avseende återbetalning från AFA med 9,6 mkr, som inte finns med i utfallet i år, men prognosmässigt ligger en motsvarande utbetalning på 8,5 mkr även i år. Nettokostnadsutvecklingen på 2,7 % orsakas bl.a. av att det under perioden föregående år fanns en intäkt på 9,6 mkr avseende AFA 2012, lönekostnader för kommunals avtal samt även föregående års lönerevision, vilka påverkar 2013 men som inte fanns i utfallet Då AFA-intäkter förväntas i prognosen samt att lönerevisionerna matchar varandra på helårsbasis så är den prognostiserade utvecklingen lägre och landar på 1,4 %. Samtidigt så prognostiseras intäkterna på finans till en utveckling som är 1,3 %. Sammantaget innebär detta att vi gör av med mer pengar än vad vi tjänar in. I längden är detta inte hållbart. Helårsprognosen pekar på ett negativt resultat om 1,6 mkr, vilket då är 1,4 mkr sämre än budgeten på +3,0 mkr. Ser vi till de enskilda organisatoriska enheterna inom kommunen så prognostiseras det underskott inom Kommunfullmäktige (-0,1 mkr), Individnämnden (-4,1 mkr) och Utbildningsnämnden (-3,5 mkr). I samband med kommunfullmäktiges behandling av tertialrapport 1 så beslutades att samtliga nämnder ska redovisa ett nollresultat, förutom tre som ska redovisa ett överskott; kommunstyrelsen med 1,5 mkr (+0,6 mkr i prognos nu), kultur- & fritidsnämnden med 0,4 mkr (+0,4 mkr i prognos) samt överförmyndarnämnden med 0,1 mkr (+0,1 mkr i prognos). Detta innebär då att ett flertal enheter inte klarar av att följa detta beslut, och de som prognostiserar underskott har även försämrat sin prognos sedan tertialrapport 1. Kommunfullmäktiges underskott orsakas av att kostnaderna för arvoden och ersättningar ökat mer än beräknat. Kommunstyrelsens prognos orsakas främst av vakanser, lägre lokalkostnader och ett erhållet vite samt ökade kostnader (prognos -1 mkr) för skredåtaganden. Den prognostiserade avvikelsen inom Individnämnden orsakas främst av stödet till barn och unga, vilket ökat med närmare 4 mkr jämfört med perioden Placeringsdygnen ökar inom HVB men främst inom familjehemsplaceringar, samtidigt som en omsvängning mot öppenvårdsinsatser skett under den senare delen av perioden. Försörjningsstödet minskar däremot. När det gäller utbildningsnämndens prognostiserade avvikelse så orsakas den främst av att fler barn finns i förskoleverksamheten än planerat samt att personaltätheten varit högre än vad tillgängliga resurser tillåter. Inom grundskoleverksamheten återfinns något färre elever än föregående år, vilket lett till en marginellt ökad lärartäthet. Skolornas organisation försvårar också

32 Tertialrapport per augusti möjligheten att kostnadsanpassa verksamheten; ett litet elevunderlag i en årskurs tvingar fram åldersblandad undervisning. På kommunens mindre enheter tillämpas åldersblandad undervisning, men grupperna blir ändå oekonomiskt små. Det är osäkert om åldersblandad undervisning är genomförbart i årskurs 7-9, varför klassorganisation med få elever per klass varit nödvändigt och fördyrande. Omsorgsnämnden har förbättrat sin prognos med 2,3 mkr sedan tertial 1. Detta orsakas främst av att kostnaderna för LSS-insatser och hemsjukvård/rehab ökar något medan resterande verksamhet bedöms bli något billigare. Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar ett nollresultat, vilket då även omfattar att en avsättning på 0,7 mkr kommer att ske inom renhållningskollektivet, för att balansera ökade framtida kostnader. VA-kollektivet bedöms klara av ett nollresultat i år, främst genom mindre reparation och underhåll. Investeringsutrymmet prognostiseras med ett överskott på 17 mkr. Det är kommunstyrelsen, miljö- och byggnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden som inte fullt ut förbrukar utrymmet. Samhällsbyggnadsnämnden, som står för merarten av detta, har fått förskjuta ett flertal planerade investeringar beroende på geotekniska förhållanden samt att Trafikverket ligger sent i sina åtgärder. Exploateringsverksamheten prognostiserar en omfattning som är betydligt lägre än budgeterat. Bl.a. beror det på att etableringen av Jernhusen ännu inte beslutats samt att försäljningstakten i Ekeberg varit överskattad. Styrelsen för AFA Försäkringar har beslutat att även i år återföra medel från tidigare års inbetalda premier. Prognosen omfattar 8,5 mkr, vilket är en något försiktig uppskattning då det verkliga värdet inte är känt. Befolkningsutvecklingen har varit positiv. Per den sista juni fanns det invånare i kommunen, vilket är en ökning med 107 sedan årsskiftet. Födelsenettot är negativt med 5 och flyttnettot positivt med 112. Det är det klart bästa flyttnettot under första halvåret på många år. Antalet öppet arbetslösa är per den sista augusti 266 personer, vilket är 30 fler än per april och 16 fler än vid samma period föregående år. 258 personer, vilket är 22 fler än per april och 24 fler än per augusti 2012, återfinns i program med aktivitetsstöd Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans Enligt de direktiv och anvisningar som gäller för tertialrapporterna så ska nämnderna tillse att verksamheten inte bedrivs så att det ekonomiska utrymmet överskrids. Förvaltningen ska också till nämnden presentera förslag till anpassningsåtgärder i tertialrapporten, om underskott prognostiseras. Dessutom så beslutade kommunfullmäktige i juni om att kommunstyrelsen, överförmyndarnämnden och kultur- & fritidsnämnden ska redovisa överskott. Kommunfullmäktige redovisar en prognos på -0,1 mkr ingen åtgärd föreslagen. Kommunstyrelsen redovisar en prognos på +0,6 mkr (krav +1,5 mkr), men då ingår kostnader för skredinsatser med 1 mkr inga åtgärder föreslagna. Individnämnden prognostiserar -4,1 mkr

33 Tertialrapport per augusti o Nämnden har vid nämndmöte och diskuterat alternativa åtgärdsförslag för att reducera det förväntade underskottet men inte funnit något förslag lämpligt. Den fortsatta inriktningen för att minska kostnaderna är att långsiktigt stärka kompetensen i arbetet med barn och unga samt vidta åtgärder som minskar personalomsättningen. Utbildningsnämnden prognostiserar -3,5 mkr o På kort sikt genomförs mer akuta åtgärder såsom begränsning av timanställningar, återhållsamhet vid inköp etc. för att uppnå ekonomisk balans. Det arbetas även med att se över och effektivisera organiseringen av särskilt stöd. En del personalprocesser har också initierats, men då dessa tar tid nås ingen effekt av detta under o På längre sikt behöver större grepp tas för att inte ekonomisk obalans ska vara ett årligt återkommande problem. För att eventuellt kunna möjliggöra detta bör samtliga verksamheter ses över. Exempelvis volymen, avseende såväl storlek som antal, på enheterna inom förskolan och skolan. Öppettider inom barnomsorgen samt effektiviteten av gymnasieverksamheten och den pedagogiska omsorgen bör också utvärderas. Finans prognostiserar +5,1 mkr, men då ingår en engångsintäkt med 8,5 mkr. Med denna prognos (+1,6 mkr) så krävs det ett kommunövergripande krafttag för att uppnå en ekonomi i balans inför kommande år. Vid ingången av året så finns ett balanserat underskott på 0,2 mkr som ska återhämtas under detta år, vilket bedöms ske på grund av att engångsintäkter flyter in. En kommun måste enligt lag redovisa ett positivt resultat och ett enskilt års underskott ska återhämtas inom tre år Utfall och prognos Redovisas i tkr Utfall till och med perioden Periodens budget Prognos helår Budget helår Avvikelse i denna prognos Utfall perioden fg år Avvikelse Nettokostnad verksamheten Netto Finans inkl pension Resultat Utveckling i procent Verksamhetens nettokostnad Utfall perioden jft med samma period fg år Prognos helår jämfört med helår fg år 2,7 % 1,4 % Lönekostnad 6,9 % 4,1 % Finans -1,5 % 1,3 %

34 Tertialrapport per augusti Utfall och prognos enligt kommunens organisatoriska struktur Utfall till och med perioden Periodens budget Avvikelse Prognos helår Budget helår Avvikelse denna prognos Utfall perioden fg år Kommunfullmäktige -595 tkr -533 tkr -62 tkr -870 tkr -800 tkr -70 tkr -473 tkr Revisionen -158 tkr -333 tkr 175 tkr -500 tkr -500 tkr 0 tkr -153 tkr Kommunstyrelsen tkr tkr tkr tkr tkr 600 tkr tkr Överförmyndarnämnden -632 tkr -667 tkr 35 tkr -900 tkr tkr 100 tkr -478 tkr Individnämnden tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr Omsorgsnämnden tkr tkr 722 tkr tkr tkr 10 tkr tkr Utbildningsnämnden tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr Kultur och fritidsnämnden tkr tkr 472 tkr tkr tkr 400 tkr tkr Samhällsbyggnadsnämnden tkr tkr 202 tkr tkr tkr 0 tkr tkr Miljö- & byggnämnden tkr tkr 411 tkr tkr tkr 0 tkr tkr Summa verksamheten tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr Finans inkl pension tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr Resultat tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr 5. Investeringar Nedan återfinns en kort redovisning över genomförda och planerade investeringar. Nämnd Utfall tom perioden Prognos helår Budget helår Avvikelse budg - prog Kommunstyrelsen 557 tkr tkr tkr 600 tkr Omsorgsnämnden 200 tkr 900 tkr 900 tkr 0 tkr Utbildningsnämnden 375 tkr tkr tkr 0 tkr Kultur och fritidsnämnden 798 tkr tkr tkr 0 tkr Samhällsbyggnadsnämnden tkr tkr tkr tkr Miljö- & byggnämnden 0 tkr 0 tkr 300 tkr 300 tkr Summa tkr tkr tkr tkr Kommunstyrelsens prognos omfattar IT-system för servrar, lönehanteringssystem och webbutveckling. Överskottet avser ärendehanteringssystem/intranät, som inte kommer att genomföras under året. Omsorgsnämnden kommer att införskaffa matvagnar samt inredning och utrustning till ett nytt gruppboende men också till samlingslokaler för volontärer m.fl. Utbildningsnämndens utrymme används bland annat till utbyggnad av det trådlösa nätverket i skollokalerna. Kultur och fritidsnämnden har bl.a. införskaffat musikinstrument, färdigställt tillbyggnaden i stallet och dränerat en fotbollsplan. Samhällsbyggnadsnämndens utrymme är fördelat mellan skatte-kollektivet och avgiftskollektivet med 27,0 mkr respektive 13,6 mkr. Avgiftskollektivet prognostiseras med ett överskott med 12,7 mkr och skattekollektivet med 3,4 mkr. Överskotten orsakas bl.a. av att åtgärder blivit försenade då kommunen i vissa fall är

35 Tertialrapport per augusti beroende av Trafikverket, som ligger senare i sitt arbeta än vad som tidigare beräknats. En orsak som försenar investeringar är de geotekniska förhållandena, skredrisker, vilket fått till följd att bl.a. överföringsledningen mellan Lilla Edet och Ström blir förskjuten i tid. Miljö- och byggnämnden avvaktar inköp, då en eventuell övergång till Närf kommer att ske. 6. Exploateringsområden (Belopp i tkr) Utfall tom perioden Prognos Budget Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Avvikelse Budg- Progn Bomanssjön Stallgärdet Tingberg 14: Jernhusen Lekarevägen Ekeberg Lödöse Södra Program Övriga områden (FÖP, Göta mm) SUMMA Både inkomster och utgifter blir lägre än budgeterat, även om det bortses från Jernhusen. Allt för stor optimism har funnits på inkomstsidan och återhållsamhet prognostiseras på utgiftssidan, utav flera orsaker. Bomansjön avvaktas med, då ny detaljplan krävs för att gå vidare. Först när ytterligare tomter är försålda påbörjas ytterligare arbeten på Stallgärdet, och två stycken försäljningar prognostiseras. Investeringen i detaljplanearbetet på Tingberg väntar på att fördjupad översiktsplan för Lödöse är klar. Jernhusets investering avvaktar beslut från Västtrafik. Lekarevägen hänger ihop med Ekeberg och avser dagvatten och asfaltering. Anslutningar för vatten och avlopp har inkommit under perioden, och köpekontrakt för två tomter har tecknats. Inkomster för året kommer nog inte att uppnås, men det prognostiseras en försäljning av totalt sex tomter för helåret. Investeringen omfattas till största delen av kostnader för fundament till bullerskydd, marknadsföring av kommunala bostadsområden samt av varumärket GOTTOMTID. Inlösen av fastigheter fortgår för E45 Göta och i dagsläget är 12 av 23 hela fastighetsinlösen utförda. Trafikverket faktureras kontinuerligt avseende kommunens inlösenskostnader, i enligt med avtal. Rivning av byggnader på fem av fastigheterna har upphandlats och utförts. Hanström 2:60 (Ravinen) i Göta, avvaktar Trafikverkets vägprojekt, för samordning av åtgärder för förorenad mark och stabiliseringsåtgärder. FÖP- Lödöse är ute på samråd. Skaven 6:5 m.fl. avvaktar samrådsbeslut av samhällsbyggnadsnämnden. Markåtkomst av råmark i Lödöse är till avtalsmässig del avslutad och ersättningar är utbetalda. Kostnader för förrättning och övriga överenskommelser kvarstår troligtvis året ut.

36 Tertialrapport per augusti Väsentliga personalförhållanden - sjukfrånvaro Frånvaron redovisas i procent i förhållande till ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaro 60 dagar/total sjukfrånvarotid Sjukfrånvaro kvinnor/ordinarie arbetstid kvinnor Sjukfrånvaro män/ordinarie arbetstid män Sjukfrånvaro ålder 29 år/ordinarie arbetstid för 29 år Sjukfrånvaro ålder år/ordinarie arbetstid för år Sjukfrånvaro 50 år/ordinarie arbetstid för 50 år Total sjukfrånvarotid/ ordinarie arbetstid 2013 % 2012 % 40,65 33,91 6,54 5,97 3,88 2,85 4,99 4,88 4,93 4,86 7,47 6,15 6,11 5,48 Den totala sjukfrånvaron under perioden januari augusti 2013 är 6,11 %, vilket är en ökning jämfört med samma period 2012, då sjukfrånvaron var 5,48 %. Ökningen ses både hos män som kvinnor. Långtidssjukfrånvaron har även den ökat kraftigt jämfört med samma period föregående år och utgör 40,65 % av total sjukfrånvarotid. Framförallt ökar långtidssjukfrånvaron i gruppen över 50 år. 8. Sammanfattning per nämnd I följande avsnitt redovisas sammanfattningar ur respektive nämnds/styrelses rapport. För kommunfullmäktige, kommunrevisionen och finans lämnas inga andra rapporter än denna, vilket innebär att den analys som återfinns för dessa är nedanstående skrivning Kommunfullmäktige Utfallet visar på ett negativt resultat med 0,1 mkr vilket beräknas kvarstå året ut, och trots en budgetförstärkning med 200 tkr så prognostiseras ett underskott. Kostnaderna för arvoden och ersättningar har i år varit 39 % (drygt 100 tkr) högre än 2012 och 61 % (knappt 150 tkr) högre än En fördjupad analys om orsaken till detta kommer att ske Kommunrevisionen Utfallet är hittills under året lågt, men verksamheten intensifieras normalt under årets senare del och bedömningen är att ett nollresultat uppnås vid årets slut Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens grunduppdrag bedöms som uppfyllt, bl.a. genom uppföljning, ledning och styrning av kommunens verksamhet och ekonomi.

37 Tertialrapport per augusti Detta sker både via samtal med samtliga nämnders presidier och via uppföljningsrapporter. Av kommunfullmäktiges 17 prioriterade mål så har kommunstyrelsen tagit sig an 7 av dem i form av 11 konkretiserade mål. Av dessa 11 så bedöms 8 mål bli uppfylla till fullo, 2 är delvis uppfyllda och 1 bedöms som att det inte kommer att uppfyllas innan året är slut. Periodens resultat är positivt med 1,1 mkr och prognosen för helåret landar på ett överskott med 0,6 mkr. Det finns några stora orsaker som lite förenklat förklarar detta resultat. Den enskilt största är att kommunens kostnader för skredförebyggande insatser belastar prognosen med -1,0 mkr (40 % av årets upparbetade utgifter). Några ytterligare orsaker är att kommunen erhållit ett vite, skadestånd, med +0,7 mkr, samt att det förekommer vakanser på flera tjänster under delar av året. Samtidigt så har ersättningar för tjänster/uppdrag varit större än planerat. Kommunfullmäktige har beslutat att kommunstyrelsen ska uppvisa ett resultat om +1,5 mkr vid årets slut. Om det inte vore för de kostnader som de skredförebyggande insatserna medför så hade det resultatet uppnåtts. Då skredinsatserna prognostiseras till -1,0 mkr landar den totala prognosen på +0,6 mkr. Förvaltningen har gjort ett flertal åtgärder och ser inte att några ytterligare kostnadsminskningar som motsvarar kostnaderna för skred är möjliga. Investeringsutrymmet kommer inte att användas i sin helhet, då det tänkta ärendehanteringssystemet/intranät har lagts vilande. Av de avsatta 1,7 mkr bedöms 1,1 mkr användas till IT-utrustning och 0,6 mkr nyttjas då inte Överförmyndarnämnden Nämnden har inte konkretiserat några av kommunfullmäktiges prioriterade mål. Nämnden beräknar dock att nämndens egna mål kommer att uppfyllas med undantag av att samtliga arvoden inte kommer att vara utbetalda under september månad. Ekonomiskt så prognostiserar nämnden ett överskott med 100 tkr Individnämnden Individnämndens resultat för perioden är - 2,9 mkr. Orsaken till den negativa avvikelsen är att Individnämnden tvingats ingripa med placeringsåtgärder för barn i betydligt högre utsträckning än vad som förutsågs i verksamhetsplanen. Underskottet för perioden för åtgärder avseende barn är - 4,3 mkr. Även insatser till vuxna har fortsatt att ligga på en något högre nivå än beräknat. Målsättningen sedan föregående tertial har varit att öka stödinsatserna i egen regi och därigenom minska antalet placeringar. Genom de åtgärder nämnden vidtagit beräknas kostnadsutvecklingen resterande del av året bromsas upp och prognosen på årsbasis för hela Individnämndens verksamhetsområde förväntas ge ett negativt resultat om 4,1 mkr. Ett grundläggande problem är att personalomsättningen vid IFO varit mycket hög, särskilt inom Barn och familjegruppen, där den genomsnittliga anställningstiden legat på ca 6 mån. Situationen har även uppmärksammats av Arbetsmiljöinspektionen som kräver att åtgärder vidtages, vilket kommer att ske under hösten. Bland annat återinförs handledning, studiedagar genomförs, lönen differentieras tydligare utifrån medarbetares erfarenhet och kompetens, en

38 Tertialrapport per augusti kartläggning av varje socialsekreterares ärendemängd och deras svårighetsgrad genomförs för att ett rätt dimensionerat arbetsledarstöd ska kunna erbjudas Trots att arbetslösheten i Lilla Edet är fortsatt hög, 7,9 % juli 2013 jämfört med 5,4 % i genomsnitt inom GR (8,4 % för riket), visar nettokostnaderna för ekonomiskt bistånd för perioden ett positivt överskott om 0,9 mkr. En förklaring är att intäkterna är betydligt högre än beräknat bland annat beroende på förbättrade rutiner för återkrav. Även arbetslösheten bland ungdomar är fortsatt hög och har ökat till 18,1 % i juli 2013 (16,2 % juli 2012). Detta är drygt 1 % över rikssnittet och drygt 5,5 % över snittet för GR. För att motverka främst ungdomsarbetslösheten har IFO ett fortsatt nära samarbete med arbetsmarknadsavdelningen som strävar efter att skapa fler möjligheter till varierat utbud av arbetsmarknadsaktiviteter. AMA:s verksamheter som Kompassen, caféservice, skogslag, parklag, servicetjänst och vaktmästeriet utvecklas för att ge möjligheter till ökad sysselsättning, språkpraktik, jobbsökaraktiviteter samt social träning och därigenom öka förutsättningarna för att få ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Den inventering som gjordes hösten 2011 av de som uppbar försörjningsstöd visade att många av de sökande stod långt från arbetsmarknaden och var i behov av omfattande rehabiliteringsåtgärder för att få en annan försörjning. Detta faktum har inte förändrats och behovet av att kunna erbjuda dessa personer kompetenshöjning och lämplig arbetspraktik är fortsatt stort. Kursutbudet på Lärcentrum har kompletterats med avtal i samverkan med andra utbildningsanordnare inom GR och ger kommuninvånarna möjlighet att studera i andra kommuner och på distans. Lärlingsutbildning inom vård och omsorg finansierad med riktat statsbidrag startades i april för 14 elever i samverkan med Kungälvs vuxenutbildning. Efter nämndbeslut har ytterligare 10 personer beviljats utbildningsplatser i Ale, Stenungsund och Kungälv för höstens kurser inom vård och omsorg. Det råder fortfarande brist på bostäder, vilket har medfört att färre personer än vad som överenskommits med Migrationsverket har kunnat flytta till kommunen. Tre lägenheter på Pilgården har under våren utrustats och är nu uthyrda som andrahandslägenheter till de nyanlända. 14 nyanlända har under perioden haft etableringsinsatser Omsorgsnämnden Omsorgsnämnden har sedan delårsrapporten per april genom medveten återhållsamhet kraftigt förbättrat resultatet inom ett flertal områden. Sammantaget visar resultatet för perioden ett överskott på +0,7 mkr. Prognosen på årsbasis har förbättrats med över 2 mkr och beräknas komma att ligga i balans med budget. Det förbättrade resultatet härrör främst från ökade intäkter, vakanshållna tjänster inom administration och ökad effektivitet. Exempelvis visar kostverksamheten ett överskott genom att ha vidtagit åtgärder för att minska svinnet. Skärpt tillämpning av lagstiftning inom bland annat bostadsanpassning och riksfärdtjänst har påverkat resultatet positivt med ca 0,9 mkr. Jämfört med prognosen per april blev utfallet av lönerörelsen 0,5 mkr lägre.

39 Tertialrapport per augusti Efterfrågan på särskilt boende har stadigt ökat sedan hösten 2012 varför omsorgsnämnden beslutade att åter öppna den enhet vid Soläng som varit temporärt stängd. Trots denna åtgärd har antalet platser tidvis inte räckt till för att ta kunna ta hem medicinskt färdigbehandlande personer med rätt till plats i särskilt boende, vilket medfört ett betalningsansvar gentemot Regionen med 0,2 mkr. Trots hög beläggning har det samlade resultatet för särskilt boende förbättrats gentemot föregående prognos med ca 0,6 mkr. Resultatet på årsbasis beräknas ändå komma att redovisa ett underskott på drygt 2,1 mkr, varav öppnandet av avdelningen vid Soläng svarar för 1 mkr. Även hemsjukvård har krävts i ökad omfattning. Antalet inskrivna personer i hemsjukvården har ökat med 8 % under perioden och beräknas på årsbasis öka med 19 % gentemot föregående år. Personalförstärkningar har varit nödvändiga för att kunna erbjuda kommuninvånarna en god och säker vård och omsorg. Ökningen beror på att allt fler väljer att vårdas hemma även vid svåra sjukdomstillstånd och vård vid livets slut, vilket kräver särskild kompetens och ökad bemanning dygnet runt. Situationen kompliceras av att det råder brist på sjuksköterskor, vilket tvingat verksamheten att tidvis anlita bemanningsföretag. Hemtjänstinsatser krävs i motsvarande omfattning som föregående år men prognosen har förbättrats genom ökade intäkter och minskade hyreskostnader. Inom Funktionshinderverksamheten ökar behovet av insatser främst till ungdomar i åldersgruppen 13 till 22 år. Efterfrågade insatser är korttidsvistelse, boende och sysselsättning. Även boendestöd efterfrågas som ett bistånd enligt Socialtjänstlagen. Ett nytt gruppboende inom funktionshinderverksamheten invigs 10 september och innebär 6 ytterligare boendeplatser i egen regi som därigenom minskar behovet av externt köpt vård. Kostnadsminskningen genom det nya gruppboendet motsvarar för närvarande 3,7 mkr på årsbasis. Under året beräknas antalet boendeplatser i egen regi öka från 16 till 22. Av Kommunfullmäktiges prioriterade mål har Omsorgsnämnden brutit ner 7 mål i 9 delmål. Av dessa har 2 uppfyllts under perioden, 5 har inte uppfyllts och 2 är delvis uppfyllda. Ett mål har inte varit mätbart. Omsorgsnämnden har 8 egna mål. Av dessa har 4 uppfyllts och 2 har inte varit mätbara under perioden Utbildningsnämnden Nämndens huvudsakliga uppdrag är att erbjuda en kvalitativt god barnomsorg och skola. Nämnden ansvarar för drift av 10 förskolor, pedagogisk omsorg 7 grundskolor inklusive grundsärskola och fritidshem samt 1 gymnasium. I kommunen finns dessutom två enskilda förskolor inklusive pedagogisk omsorg och en fristående grundskola inklusive fritidshem. Exempel på mål som är uppfylla under perioden alternativt förväntas uppfyllas under året: Andelen ekologiska råvaror har ökat. Samtliga produkter inom städverksamheten är miljömärkta. Nöjdheten bland eleverna i årskurs 2 har ökat.

40 Tertialrapport per augusti I åk 2 och åk 5 har elevernas trivsel och trygghet ökat. I åk 5, 8 och gymnasiet tycker eleverna att skolmiljön förbättrats. Resultaten på nationella proven i såväl årskurs 3 som årskurs 6 har ökat Meritvärdet i årskurs 8 har ökat Andelen elever som lämnat grundskolan med behörighet till gymnasiet har ökat Ipads till årskurs 4-6 finns från och med hösten. Färre elever är placerade i externa skolor. 97 % har fått sitt förstahandsval inom förskolan. Exempel på mål som inte är uppfylla under perioden alternativt inte förväntas uppfyllas under året: Meritvärdet i årskurs 9 har sjunkit. Barn (förskola) och elever (grundskola) hos extern utbildningsanordnare uppgår till 20 % respektive 17 % Antal elever som går ett extra gymnasieår uppgår med största sannolikhet till mer än 15 % under året. Utbildningsnämnden redovisar ett underskott på 2,1 mkr för perioden och prognostiserar ett underskott på 3,5 mkr för året. Behovet av särskilt stöd i verksamheten är stort och utöver detta har samtliga enheter svårigheter att hålla budget då i stort sett alla klasser har tomma platser Kultur och fritidsnämnden Kultur och fritid har genomfört en rad kulturarrangemang för barn och ungdomar hittills under året, som riktar sig till åldrarna 6-20 år, och planerar för ytterligare arrangemang under hösten. 4 st vuxenkulturarrangemang är som tidigare år genomförts på Ljudaborg. Kultur och fritid har också lämnat arrangörsstöd till Strömsparken och Folkets Hus vid några tillfällen under våren och sommaren. Ytterligare samarbete planeras under hösten. Simskolan genomfördes vid Bodasjön i Prässebo under två veckor i månadsskiftet juli-augusti, med stor uppslutning av barn. Kommunen har under året betalat driften för ishallen i avvaktan på överlåtelse till Leifab per den 1 september. Driftskostnaderna t.o.m. tertial 2 utgör ca 50% av den totala tilldelningen på 0,6 mkr för Ytterligare kostnader för drift under hösten betalas av klubben LN-70 med stöd av ett verksamhetsbidrag på 0,1 mkr från kommunen. Energiförbrukningen för ishallen är mycket hög. Arbete pågår med att sänka förbrukningen generellt för alla anläggningar, men besparingsincitament för föreningarna saknas. Utredningen av skredsrisken på Strömsvallen visade ingen överhängande skredsrisk för området så upphandlingen av markarbetena för konstgräsplanen påbörjades före semestern och är klar och arbetet påbörjas under september månad. Vidare upphandling av konstgräset har påbörjats. Planen bedöms vara färdig för användning i samband med årsskiftet. Kultur och fritid har ålagts en besparing på 0,4 mkr på årsbasis av KF och bedöms klara besparingen utan några större neddragningar i verksamheten.

41 Tertialrapport per augusti Besparingen kommer främst att tas på tilldelningen för drift av ishallen och drift och underhåll av fritidsanläggningarna Miljö- & byggnämnden Byggavdelningen Området Fysisk och teknisk planering omfattar främst handläggningen av inkommande ärenden angående bygglovsansökning, bygganmälan och förhandsbesked. Rådgivning och förfrågan angående området mellan Stationen Lödöse Södra och Lödöse centrum fortsatte att öka under andra tertialen. Miljöavdelningen Området miljö- och hälsa, myndighetsutövning, karaktäriseras av mycket händelsestyrd verksamhet. All sådan handläggning påbörjas utan dröjsmål. Arbetet med handlingsplan om att åtgärda privata avlopp har legat nere under tertial 2 på grund av att handläggare har slutat tidigare än planerat. Oanmälda inspektioner och föranmälda revisioner av restauranger, storkök, butiker med mera, vilka utgör majoriteten av alla livsmedelsobjekt sker enligt planering. Miljödagen den 6 juni 2013, blev lyckad med energirådgivning, poängpromenad, gissa avfallet och miljöprisutdelning. Vattenskyddsområde Göta älv (Gävso) som påbörjades augusti 2011 pågår och under sommaren/hösten (2013) beräknas föreskrifterna vara granskade av SWECO. Under tiden kommer arbetsgrupp och styrgrupp att fortsätta sitt arbete för att regelverket inom det tänkta vattenskyddsområdet ska bli funktionella för samtliga tätortsområden i kommunen och stora delar av E45. Räddningstjänsten Under andra tertialen har räddningstjänsten ett delat ledarskap av tf Verksamhetschef Karl-Magnus Strömberg och Operativ chef Göran Andersson. Räddningstjänsten haft 126 räddningsuppdrag varav 119 var första insatser i kommunen, övriga 7 förstärkningslarm till andra räddningstjänster. Den torra och varma sommarn gjorde att ett beslut av eldningsförbud fattades Räddningstjänsten har under sommaren bekämpat två stycken svårsläckta och svåråtkomliga bränder, vilket belastat både personal och ekonomi. Single Respondern har haft ett uppehåll i sitt projekt under sommaren från juniaugusti, Under perioden har räddningstjänsten varit på 25st IVPA larm. Vattenenhet 2740 är tillbaka efter olycka, dock dömdes det olycksdrabbade vattenflaket ut Preliminär leveranstid för nytt flak är till början av december. Ekonomi Prognos på årsbasis är att verksamheterna inom miljö- och bygg kommer visa ett överskott på 600 tkr samtidigt som räddningstjänsten kommer visa ett negativt resultat på -600 tkr. Sammantaget visar nämnden att de kommer gå jämte budget.

42 Tertialrapport per augusti Samhällsbyggnadsnämnden Gatuverksamheten har präglats av lagning av skador, vilket belastar beläggningsbudgeten hårt. Beläggningsarbetena och vägmålning vid Göteborgsvägen har färdigställts under perioden. Upphandling av entreprenör för vinterväghållning har inletts. En inventering av kommunens skyltar pågår. Inom parkverksamheten har intensiteten i gräsklippning och trimning höjts jämfört med föregående sommar. Biogasframställningen pågår som planerat och samarbetet med Trollhättan energi för att framställa fordonsgas är nu avslutat. Inland kartongbruks nedläggning återspeglas negativt i den ekonomiska VAredovisningen. Lilla Edets vattenverks distributionsnät har ett genomsnittsläckage på ca m³/mån och levererar ca m³/mån. Nytt tak har lagts på Nygårds avloppsreningsverk och en ombyggnation av Husbergsgatans pumpstation pågår i syfte att installera mer energieffektiva pumpar och öka driftsäkerheten En abonnentundersökning har genomförts gällande renhållningsverksamheten. Resultatet visar att abonnenterna är förhållandevis nöjda men att delar av ÅVCverksamheten och kommunikationen kring taxor och regler måste bli bättre. En kommunikationsplan för VA och renhållning har utarbetats under perioden. Med fakturan kommer ett nyhetsbrev skickas ut kvartalsvis Farligt-avfallbilen har under juni kört två turer och samlat in miljöfarligt avfall. Arbetet med att inrätta ett vattenskyddsområde runt Göta Älv fortsätter. Processen med fördjupad översiktsplan för Lödöse pågår och ett förslag på samrådsredogörelse beräknas vara framtaget för beslut i kommunstyrelsen den 9 oktober. FÖP Lödöse beräknas bli klar i första kvartalet 2014, och med den skapas goda förutsättningar att uppnå det riktade målet att invånarantalet ska öka i överenstämmelse med ÖP:n och Gr:s strukturplan. För perioden finns elva detaljplaner under pågående ärenden i olika stadier, och två har vunnit laga kraft. Inlösen av hela fastigheter fortgår för E45 Göta och beräknas pågå under hela 2013 och Kommunens detaljplan för etapp 2 i Göta är i stort sett klar och ett antagande avvaktas fram till dess att Trafikverkets arbetsplan är i samma skede. Mark- och exploateringsavdelningen samordnar kommunens marknadsföring av Gottomtid. Marknadsföringen görs med hjälp av tomtsyn i området, mäklare som annonserar i dagspress, direktutskick till områden i Göteborg med omnejd och på internet via gottomtid.nu. Inom kartverksamheten pågår ett färdigställande av övergång till höjdsystemet RH2000, detta har dragit ut på tiden eftersom höjdinformationen som lämnats av anlitad konsult till lantmäteriet för överräkning, anses vara bristfällig Finans inkl. pension Under denna rubrik redovisas kommunens skatteintäkter, generella statsbidrag, finansiella intäkter och kostnader samt åtaganden för pensioner och förändrad semesterlöneskuld.

43 Tertialrapport per augusti Utfallet för perioden är negativt med 1,4 mkr men helårsprognosen bedöms ligga på +5,1 mkr. Prognosen avser ett underskott på pensionerna med 2,0 mkr, men även intäkterna från skatte- och utjämningssystem beräknas bli 2,4 mkr lägre än budgeterat, vilket dock är något bättre än vid föregående prognos. Finansnettot bedöms ligga på en positiv avvikelse med 1,0 mkr, orsakat av både lägre upplåningskostnad och högre ränteintäkter. Den största positiva avvikelsen orsakas av att kommunen även i år kommer att få återbetalning från AFA Försäkring, avseende inbetalda premier för åren 2005 och Då det exakta värdet inte är känt så sker en försiktig prognos med +8,5 mkr. Kostnaderna för pensioner som intjänats före 1998 samt semesterlöneskuldsförändringen bedöms i den här prognosen ligga på den budgeterade volymen, 11,4 mkr. Däremot så har RIPS-räntan, som ligger till grund för utvecklingen av pensionerna, sänkts och då är det kommunerna som får lägga in mer pengar i systemet, vilket blir en kostnad i år. Den beräknade ökningen för Lilla Edets del är 2,0 mkr, vilket då påverkar årets resultat negativt. Upplånat kapital är 265 mkr, en utökning med 20 mkr under året, vilket innebär att det enligt gällande beslut finns möjlighet till att låna upp ytterligare maximalt 55 mkr. Utöver nyupplåningen så har nio krediter omsatts under perioden Leifab Bolagets verksamhet omfattar att äga, förvalta och hyra ut bostäder, kommersiella lokaler samt lokaler till den kommunala verksamheten. Flera projekt har också startats upp. Som exempel kan nämnas ombyggnad av gamla kommunhuset, ombyggnad av Hamngatan till LLS boende samt anläggande av konstgräsplan på Ström. Projekt som slutförts under perioden är Centralen 3 som innehållande 26 lägenheter samt affärslokaler och Ängshöken som innehåller 6 stycken LSS-bostäder för Lilla Edets kommun. Vidare har en del större renoveringsarbeten slutförts på kommunen skolor. Bolaget håller på att projektera ombyggnationer på Fuxareneskolan till förskolan. Vidare har bolaget förvärvat Ishallen i Lödöse. Organisationen som skapades under 2012 har verkat under ett år och har satt sig på ett mycket tillfredställande sätt. Det har givit bolaget möjlighet till en ökad service och kundnytta. Stort underhåll har lagts på skolorna som tidigare år och då främst Fuxernaskolan och Tingbergsskolan på grund av ett stort underhållsbehov. I övrigt prioriteras, som tidigare, investeringar i nya värme- och ventilationssystem samt styrutrustning för energiförbrukande maskinell utrustning. Som en led i bolagets miljöpolicy kommer bolaget att investera i elbilar under 2013 där sådana är möjliga att använda. Bolaget följer kostnadsutvecklingen noggrant för främst energi och ränta vilka är betydande påverkande faktorer. För att bättre kunna bedöma finansieringen har bolaget tagit hjälp av externa bedömare. Nettoomsättningen uppgick till kkr, fg år kkr. Rörelseresultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till kkr, fg år kkr. Bolagets investeringar uppgick till kkr, fg år kkr. Upplåningen uppgick per 31 aug 2013 till kkr, fg år kkr. Likvida medel uppgick, vid samma tidpunkt, till kkr, fg år kkr. Soliditeten uppgår till 14,6% (fg år 14,3 %).

44 Tertialrapport per augusti Balansräkning Belopp i mkr Koncernen Kommunen TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 689,9 686,7 175,4 168,5 Maskiner och inventarier 46,8 48, ,5 Pågående investeringar 128,1 83,7 52,1 35,9 Finansiella anläggningstillgångar 35,9 44,9 81,8 90,9 Summa anläggningstillgångar 900,7 863,5 325,3 312,8 Bidrag till statlig infrastruktur 4,8 5,3 4,8 5,3 Omsättningstillgångar Varulager 0,8 0,5 0,0 0,0 Exploateringsfastigheter 72,4 65,6 72,4 65,6 Fordringar 83,2 88,1 67,0 78,4 Kassa och bank 63,4 59,6 43,7 43,5 Summa omsättningstillgångar 219,8 213,8 183,1 187,5 SUMMA TILLGÅNGAR 1 125, ,6 513,2 505,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital 151,6 149,6 121,1 119,0 Årets förändring 13,6 27,0 8,5 24,8 Summa eget kapital 165,2 176,6 129,6 143,8 Avsättningar Avsättningar till pensioner och liknande 23,0 24,1 20,9 21,2 Summa avsättningar 23,0 24,1 20,9 21,2 Skulder Långfristiga skulder 812,4 753,5 265,0 245,0 Kortfristiga skulder 124,7 128,4 97,7 95,6 Summa skulder 937,1 881,9 362,7 340,6 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER 1 125, ,6 513,2 505,6

45 Tertialrapport per augusti Resultaträkning Koncernen Kommunen Belopp i mkr Verksamhetens intäkter 109,6 110,0 83,5 86,9 Verksamhetens kostnader -456,6-440,0-466,6-448,1 Avskrivningar -21,8-21,1-6,8-6,7 Verksamhetens nettokostnader -368,8-351,1-389,9-367,9 Skatteintäkter 338,9 331,7 338,9 331,7 Generella statsbidrag o utjämning 62,2 62,5 62,2 62,5 Finansiella intäkter 1,0 0,8 2,2 1,8 Finansiella kostnader -19,7-16,9-4,9-3,3 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 13,6 27,0 8,5 24,8 Årets resultat 13,6 27,0 8,5 24,8

46 .P. ~/~ i~i Yi ["! 't'7 1~ 1~ // ~~~~/,. Samra~anfattning På uppdrag av kommunstyrelsen har kornmmunledningsförvaltningen utarbetat förslag till Policy mot korruption med tillhörande regler. Dokurrientet är tänkt att utgöra ett etiskt regelverk sorxi redogör för kommunens9 och dess bolag, förhållningssätt avseende mutor, jäv och representation med beaktande av gällande rätt, Policyn är allmänt hållen och förtydliganden görs i dokumentet 9'Vägledande regler ona gåvor, förmåner och belöningax'9 Anställda och förtroendevalda inom d.en offentliga sektorn har ett ansvar att uppträda så att allmänheten känner förtr~end~, Anställda och förtroendevalda får aldrig missbrlalca sin ställning Det innebär att anställda och förtroendevalda ska handla på ett sådant sätt att de inte kan. misstänkas för akt påverkas av ovidkommande önskemål, hänsyn iller intressen i sitt arbete Då policy och riktlinje saknats ~ ärendet har kommunstyrelsen sett det som prioriterat att ta fxain ett förslag Ett fyrslag till Policy mat korruption nzed tillhörande regler l~.ar utarbetats utifrån den reformerade rr~utbrottslagstiftningen sam Ynfördes 2012~07~01 i. bland annat brottsbalken, Med stöd av ovan nämnda dokument (policyn fastställs av kommunfullmäktige och reglerna av kommunchefen) ges förutsättningar för att vägleda kommunens anställda och förtroendevalda. ifrågor om hur gåvor, förmånen vch belöningar ska hanteras. ~~sl~t~~ar~derlag Tjänsteskri~relse Policy mot korruption. I~nz 2013/KS Policy mor korruption i ~,ill~. Edets lco~mun, Dnr 2013/KS007~,~1 Fir~anssering Ingen finansiering l~rävso A~betsutskott~ås bes9~atsf~rsl~g fiå!! kcamr~~anstyrelser~ Kommunfullmäktige fastställer Lilla Edets kornmuns Policy mot korruption ~..

47 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Fastställande av Policy mot korruption Dnr 2013/KS0072 Sammanfattning På uppdrag av kommunstyrelsen har kommunledningsförvaltningen utarbetat förslag till Policy mot korruption med tillhörande regler. Dokumentet är tänkt att utgöra ett etiskt regelverk som redogör för kommunens, och dess bolag, förhållningssätt avseende mutor, jäv och representation med beaktande av gällande rätt. Policyn är allmänt hållen och förtydliganden görs i dokumentet Vägledande regler om gåvor, förmåner och belöningar. Ärendet Anställda och förtroendevalda inom den offentliga sektorn har ett ansvar att uppträda så att allmänheten känner förtroende. Anställda och förtroendevalda får aldrig missbruka sin ställning. Det innebär att anställda och förtroendevalda ska handla på ett sådant sätt att de inte kan misstänkas för att påverkas av ovidkommande önskemål, hänsyn eller intressen i sitt arbete. Då policy och riktlinje saknats i ärendet har kommunstyrelsen sett det som prioriterat att ta fram ett förslag. Ett förslag till Policy mot korruption med tillhörande regler har utarbetats utifrån den reformerade mutbrottslagstiftningen som infördes i bland annat brottsbalken. Med stöd av ovan nämnda dokument (policyn fastställs av kommunfullmäktige och reglerna av kommunchefen) ges förutsättningar för att vägleda kommunens anställda och förtroendevalda i frågor om hur gåvor, förmåner och belöningar ska hanteras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Policy mot korruption Dnr 2013/KS Policy mor korruption i Lilla Edets kommun, Dnr 2013/KS Finansiering Ingen finansiering krävs. Ewa Varga Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: ewa.varga@lillaedet.se kommunledningsförvaltningen Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/2

48 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer Lilla Edets kommuns Policy mot korruption. Ewa Varga Upphandlare Beslutet expedieras till Samtliga nämnder Ekonomiavdelningen LEIFAB sid 2/2

49 Datum Dnr Dpl /KS Policy mot korruption (för anställda och förtroendevalda) //Antagen av kommunfullmäktige 2013-xx-xx// Syftet med policyn mot korruption är att medvetengöra Lilla Edets kommuns förhållningssätt vad gäller gåvor, förmåner och belöningar. Policyn beskriver ramarna och ramarna kompletteras med regler om gåvor, förmåner och belöningar vilka ger vägledning och tydliggör gränserna. Regler ska utformas inom kommunen och respektive bolag där kommunen är majoritetsägare. I policyn har valts en bred definition av korruption, där korruption utgör varje form av maktmissbruk. Med korruption avses missbruk av resurser, förtroende, makt och/eller position för att nå otillbörlig vinning för egen, en närståendes eller en grupps del. Vinningen kan inkludera ekonomiska såväl som andra fördelar, exempelvis utförande av tjänster. Beslutad policy och fastställda regler ska följas av styrelser, nämnder och förvaltningar samt de bolag där kommunen är majoritetsägare. Förtroendevalda och anställda ska verka/handla för att god etik och hög moral ska känneteckna kommunens grundläggande värderingar/arbete. Alla gåvor, förmåner och belöningar inom Lilla Edets kommun ska ske/behandlas i enlighet med gällande lagstiftning och denna policy med tillhörande regler. Förtroendevalda och anställda ska i alla skeden sträva efter saklighet, opartiskhet och agera med lojalitet mot uppdraget och uppdragsgivaren (medborgaren). Förtroendevalda och anställda har ett personligt ansvar att agera för att motstå/motverka alla former av otillbörlig påverkan samt handlingar av förtroendeskadande karaktär. Policy/regler mot korruption Upphandling/Ekonomiavdelningen Sida 1 av 1 Lilla Edets kommun

50 <r. Pe. s%a sfii ~~ \-;~ =:/ LILLA EDETS KOMMUN Förslag till yttrande över "Urua1 tifi Pris- och sortirraentstra#egg fyr Väs#trafik" Dnr 2013/KS0227 För att förenkla och göra biljettsystemet mer rättvist har Väsktrafik påbörjat en översyn av biljettsystemet. Man har efter kundundersökningar kommit fram till att nuvarande system med check~ut inte är enkelt och att det sorri kunden vill ha är ~n avståndsbaserad taxa som är rättvisa Utifrån detta har man tagit fram förslag på förenklingar, vilket innebär slopad check-ut, förenklat sortiment, flexi-kort för kombiresenärer, enklare biljettmaskiner, app för betalning Ined smartphon~ rnm samt en ny geografimod~il med flexibla zoner so n utgåz från instämplingsplats, l är det gäller biljetie~a är avsikten att biljettpriset ska styra mot ett mer frel~vent resande med kollektiv~raf~ken genom ait sänl~a priserna med ökad resandefrekvens och/eller längre giltighetstids Kunden ska välja färdbevis utifrån sitt normala behov men det ska gå enkelt att resa i större joner med samma färdbevis. Det nya systemet måste dock vara intäktsneutralt iförhållande till dagers system såhär pågår just nu känslighetsanal~ser av beräkningsmodellen. Resuliat i form av prisindikatorer ined n~ system och flexibla zoner presenteras i kollektivtrafikråden från slutet av september 2013a ~esf~ts~~deriag Urval till Przs~ c~ch sortirnents~:rategi för Väs~trafil~ Arbetsutskotts#s beslut Arbetsutskottet överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget yttrande,,~~ _~.

51 Utkast till Pris- och sortimentstrategi för Västtrafik Dialogdokument till de Delregionala Kollektivtrafikråden, hösten 2013 Version 1.0

52 Utkast till Pris- och sortimentstrategi för Västtrafik, (12) Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Ny organisation i kollektivtrafiken... 4 Uppdraget... 4 Strategier för ett nytt prissortiment... 5 Arbetsgång, dialog och förankring... 5 Val av tre geografimodeller... 6 Fördjupad analys av två modeller... 7 Val av en geografimodell... 7 Fortsatt arbete... 7 Beslutsunderlag... 8 Analys av Storstadsregionernas prissystem... 8 Analys av resmönster... 8 Vad tycker kunderna?... 9 Flexibla zoner för gränslöst resande Genomförande i två steg Tidplan för dialog, beslut och genomförande... 12

53 Utkast till Pris- och sortimentstrategi för Västtrafik, (12) Sammanfattning Västtrafik påbörjade arbetet med en ny pris- och sortimentsstrategi hösten 2009, efter att mycket kritik riktats mod det nuvarande prissystemet. Sommaren 2011 bildade Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiknämnden som beställare till Västtrafik i den nya organisation som började gälla från Samtidigt bildades en politisk arbetsgrupp för att leda arbetet med ny pris- och sortimentstrategi genomförde Västtrafik två omfattande kundundersökningar som gav ett gediget kunskapsunderlag om vilka frågor som är viktigas för resenärerna i ett nytt prissortiment. Några viktiga slutsatser från den första kundundersökningen var: De viktigaste egenskaperna hos ett nytt prissortiment är 1. Enkelhet och 2. Rättvisa. En tydlig majoritet av kunderna var negativa till check-ut. Vid en jämförelse mellan 9 olika så kallade geografimodeller var Kilometer fågelvägen (avståndstaxa) mest populär medan Ett område (enhetstaxa) var minst populär. Inför den andra kundundersökningen togs tre geografimodeller och sortiment fram, den som visade sig klart populärast var Personliga flexibla zoner. Den bedömdes vara både enklare och mera rättvis än dagens system och undersökningens två övriga alternativ. På hösten 2011 valde den politiska arbetsgruppen ut tre geografimodeller att studera vidare, dessa var 1. Flexibla zoner, 2. Fasta cirkelzoner samt 3. Kommunzoner. Efter ytterligare analys och utvärdering valde man att gå vidare med alternativ 1 och 2 ovan. Dessa ansågs ha bäst förutsättningar att uppfylla kriterierna enkelhet och rättvisa. Dialog och samråd med kommunerna har skett löpande under arbetets gång i de så kallade kollektivtrafikråden. Under vintern/våren 2013 har analyser kring användargränssnitt mellan människa och teknik gjorts. En beräkningsmodell för simulering av intäktsfördelning med ny geografimodell och prissortiment har även tagits fram. I augusti beslutade man att gå vidare med alternativ 1. Flexibla zoner för användartest och kundundersökning samt dialog och samråd i kollektivtrafikråden under hösten Därefter kan Kollektivtrafiknämnden fatta beslut i december, följt av beslut i Regionfullmäktige första kvartalet 2014, med uppdrag åt Västtrafik att genomföra strategin. Flexibla zoner bygger på avstånd istället för kommungränser. Alla kan alltså resa lika långt inom sin zon, oavsett om man startar sin resa vid en kommungräns eller mitt i kommunen. Zonen utgår från resenären och den hållplats man startar sin resa för dagen blir mittpunkt i resenärens zon den resdagen. Enkelbiljetter, dagkort och SMS-biljett kommer att finnas kvar som idag, men dessa kommer preliminärt att bygga på en struktur med fasta cirkelzoner. Att införa både nytt gränssnitt, sortiment och geografimodell samtidigt skulle innebära en stor omställning för kunderna. Dessutom skulle det medföra stora osäkerheter i Västtrafiks totala intäktsmassa om flera strukturella förändringar införs samtidigt. Därför förordas ett genomförande i två steg. I ett första steg införs alla förenklingar, såsom slopad check-ut, förenklat sortiment, flexi-kort för kombiresenärer, enklare biljettmaskiner, app för betalning via smartphone mm. I steg två införs den nya geografimodellen med flexibla zoner. Steg ett kan införas inom två år efter beslut om ny pris- och sortimentstrategi. De stora förändringarna för kunderna i vardagsresandet ligger i steg ett. Tanken är att kunderna först ska få chansen att lära känna det nya sortimentet, vänja sig vid slopad check-ut, app-lösning, enklare biljettmaskiner mm. När man sen inför flexibla zoner i steg två kommer det inte att upplevas som en lika stor förändring.

54 Utkast till Pris- och sortimentstrategi för Västtrafik, (12) Bakgrund När Västtrafik bildades 1999 fanns det två olika biljettsystem i Västra Götalandsregionen. Respektive betalsystem hade sina prismodeller (det som bestämmer priset för en resa som exempelvis geografimodeller och åldersgränser). Då startades ett arbete att upphandla och specificera ett nytt betalsystem för hela regionen infördes det nya betalsystemet, men då bara för kunder med periodkort. Våren 2009 infördes den s.k. kontoladdningen vilket innebar att det nya betalsystemet hade införts fullt ut. Efter lansering av kontoladdningen har Västtrafik fått mycket kritik från kunder och allmänhet. Många upplever att man inte kan lita på systemet och att det inte är tillräckligt enkelt att använda. Kundnöjdheten minskade, delvis beroende på problematiken kring det nya betalsystemet. I samband med detta startade Västtrafik under hösten 2009 ett arbete att ta fram en ny pris- och sortimentsstrategi. Under 2010 genomfördes två stora kundundersökningar som gav ett gediget och omfattande kunskapsunderlag om vilka frågor som är viktiga för resenärerna vid utformning av ett nytt prissortiment, mer om dessa nedan. Ny organisation i kollektivtrafiken Inför Västtrafiks ägarskifte och skatteväxlingen samt den nya kollektivtrafiklagen som trädde ikraft den 1 januari 2012, beslutade Regionfullmäktige sommaren 2011 att inrätta en kollektivtrafiknämnd med rollen som beställarnämnd till Västtrafik. Samtidigt bildades en politisk arbetsgrupp för att leda det arbete med ny pris- och sortimentstrategi som Västtrafik hade påbörjat. Inledningsvis bestod arbetsgruppen av åtta ledamöter från kollektivtrafiknämnden och två kommunrepresentanter från varje delregion, samt två adjungerade representanter från Västtrafiks styrelse. I april 2012 ombildades arbetsgruppen till att enbart bestå av åtta ledamöter ur Kollektivtrafiknämnden. Detta var en anpassning till den nya organisationen efter årsskiftet, där dialog och samråd med kommunerna kring kollektivtrafikens strategiska styrande dokument istället sker via de så kallade kollektivtrafikråden. Uppdraget Den 13 oktober 2011 fick Västtrafik ett formellt uppdrag av Kollektivtrafiknämnden att i samverkan med kollektivtrafiksekretariatet utreda en ny pris- och sortimentsstrategi. Uppdraget formulerades enligt följande: Pris- och sortimentsstrategin kommer att ge underlag för ett nytt prissystem för Västtrafiks kunder. Ett nytt sortiment ska bli enklare att hantera och förstå. Framtagandet av strategin ska ske i dialog med kommunerna i Västra Götaland. Den nya strategin ska föreslå ett sortiment anpassat efter målgruppernas behov, där Västtrafiks kundundersökningar ska utgöra ett viktigt underlag. Det ska finnas färdbevis som passar kunder som reser varje dag (kollektivresenärer), några dagar i veckan (kombiresenärer) eller de som reser sällan (sällanresenärer och turister). Vidare ska strategin vara ett underlag för att ta fram en prismodell som gör det lätt att välja färdbevis. Kunderna ska lätt kunna öka eller minska sitt resande utan att behöva ändra sitt beteende vid kortläsaren. Västtrafiks direktiv från kollektivtrafiknämnden säger också att alternativa modeller ska utredas. En modell ska bygga på fasta geografiska zoner och en annan ska bygga på flexibla personliga zoner.

55 Utkast till Pris- och sortimentstrategi för Västtrafik, (12) Man ska dessutom djupare analysera Sveriges två andra storstadsregioners prissystem, samt ge en internationell utblick. Ren kilometertaxa, som med tillgänglig teknik kräver check-in och check-ut, kan i dagsläget uteslutas. Västtrafik får också i uppdrag att redan nu förbereda de tekniska förutsättningar som krävs för att stegvis kunna införa förenklingar i prissystemet. Hur snart ett nytt prissortiment kan införas beror på vilken modell som kollektivtrafiknämnden väljer av dem som utreds. Strategier för ett nytt prissortiment För att ta kollektivtrafiken mot visionen och målbilden med ökat resande och ökad kundnöjdhet har arbetsgruppen antagit följande strategier för sortiment och prismodeller. Strategipunkterna nedan har funnits med i dialogen i kollektivtrafikråden under Sortiment anpassat efter målgruppernas behov Ett målgruppsanpassat sortiment möter kundernas olika behov avseende köp, genomförande av resa och vad som styr priset för resan. 2. Få prismodeller, gemensam för målgrupperna kollektiv- och kombiresenärer Prismodellerna skall vara få och så lika som möjligt för att möjliggöra jämförelser och förenkla val av färdbevis. För att underlätta ett ökat resande skall samma prismodell användas för sortimenten för kombiresenärer och kollektivresenärer. Det skapar en möjlighet för kunder att öka och minska sitt resande utan att behöva lära om. 3. Få prisfaktorer, gemensamma mellan prismodellerna och som prioriteras av kunderna De prisfaktorer som har hög acceptans hos kunderna skall användas i prismodellerna för att öka den kundupplevda prisvärdheten. De högst prioriterade prisfaktorerna skall vara så lika som möjligt i alla prismodeller. Prisfaktorerna skall väljas så att de kan vara bestående över tid och inte föremål för frekventa och kortsiktiga ändringar. 4. Prismodeller som ger incitament att öka resandefrekvensen och belöna lojalitet Prismodellen skall premiera ökat resande, per dag och per månad. Incitament skapas genom att prismodellen sänker priset med ökad resandefrekvens eller längre giltighetstid. 5. Kundfokuserat sortiment som tillåter kunder att genomföra alla resor med ett färdbevis och beteende Kunder väljer sitt färdbevis efter de normala behoven. Samma färdbevis skall också kunna användas vid udda resor, ett nytt färdbevis skall inte behövas. Det innebär att kunden alltid reser med samma färdbevis, med en prismodell, och använder det på samma sätt vid alla resor. Komplettering till ovanstående Stimulera utvidgade arbetsmarknadsregioner och regionförtätning. Intäktsneutralitet, samma totalintäkt som i dagens system. Kompatibelt med grannlänen så att man enkelt kan resa över länsgräns. Arbetsgång, dialog och förankring Under hösten 2011 diskuterade den politiska arbetsgruppen vilka förenklingar som var möjliga att göra till början av 2013, i samband med införandet av trängselskatt. Flera förslag på kortsiktiga lösningar analyserades, men inget av dessa bedömdes kunna ge den förbättring som eftersträvades. Arbetsgruppen konstaterade att de skulle ha bidragit till en förändring, men inte en förbättring.

56 Utkast till Pris- och sortimentstrategi för Västtrafik, (12) Man diskuterade bland annat om check-ut kunde tas bort, men i så fall krävs en annan metod för att specificera resans längd så att rätt pris kan debiteras den proceduren blir väldigt svår för kunderna med dagens system. Om check-ut ska tas bort krävs en större strukturförändring i sortimentet och i betalsystemet. Därför rekommenderades på kort sikt att behålla dagens lösning med check-ut och att fortsätta arbetet med att ta fram en långsiktig strategi. Arbetsgruppens slutsatser kan sammanfattas enligt följande: För att på allvar åstadkomma den förändring som kunderna efterfrågar och som Västtrafiks kundundersökningar pekar på behovet av, krävs en genomgripande förändring på längre sikt. Sortiment och biljettsystem med dagens zonstruktur, dagens prisstruktur och nuvarande betalsystem behöver förändras. Det kan inte åstadkommas på kort sikt utan förutsätter en längre tidshorisont, dels för att noggrant utreda konsekvenser, tekniska förutsättningar, dels för att hinna med ordentlig dialog och förankring. Val av tre geografimodeller Under senhösten 2011 trattades antalet alternativa principlösningar ner till tre som skulle analyseras vidare med sikte på en genomgripande förändring på längre sikt. De tre så kallade geografimodeller som skulle analyseras vidare var: 1. Flexibla zoner (tidigare Personliga zoner) 2. Fasta cirkelzoner 3. Kommunzoner (fasta zoner baserade på kommungräns) I februari 2012 påbörjades förankringsprocessen då arbetet presenterades i de delregionala Kollektivtrafikråden. Arbetsgruppen beslutade sunder våren att en utvärdering av de tre geografimodellerna ovan skulle ske. Vid sidan av de tre modellerna skulle även ett s.k. nollalternativ bedömas. Med nollalternativ menades att fortsätta med dagens geografimodell och betalsystem, med mindre förenklingar. En bedömningsmodell togs fram och dialog kring denna har också skett i kollektivtrafikråden. Bedömningskriterierna var i rangordning: a. Enkelhet b. Rättvisa c. Risk/Robusthet d. Tillköp e. Investeringsbehov Arbetsgruppen beslutade även att sammankalla två externa referensgrupper för att bistå Västtrafik/VGR i bedömningen. En grupp med experter och marknadsaktörer i branschen samt en grupp med tjänstemän från grannlänens kollektivtrafikmyndigheter. Resultatet från bedömningsmodellen presenterades för arbetsgruppen i juni Då utfallet inte var tillräckligt utslagsgivande beslutade arbetsgruppen om en fördjupad analys kring kriteriet Robusthet samt att ta fram en översiktlig tidplan och budget för genomförande. Vidare beslutade man att redovisa arbetet hittills i regionfullmäktiges partigrupper för bredare förankring, vilket skedde i september Analysen av tidplan och kostnader visade att dessa faktorer, på en översiktlig nivå, inte var alternativskiljande för alternativ 1, 2 eller 3, medan alternativ 4 Dagens modell med mindre förenklingar skulle kunna genomföras snabbare och billigare. Kriteriet robusthet analyserades vidare och kan sammanfattas enligt följande: Alternativ 1. Flexibla zoner är en, så långt det är känt, hittills oprövad variant på avståndstaxa. En modell med stora osäkerheter i intäktspåverkan som följd.

57 Utkast till Pris- och sortimentstrategi för Västtrafik, (12) Särskild noggrannhet kommer att krävas i simulering och analys av intäktspåverkan liksom av gränssnittet mellan människa och teknik. Alternativ 2. Fasta cirkelzoner riskerar att medföra en orättvise-debatt vid gränsdragning som inte längre följer kommungränserna. I Västra Götaland är man (med några undantag) inte van vid att dela upp kommuner i flera taxezoner såsom man gör t ex i Skåne. Alternativ 3. Kommunzoner upplevs som minst rättvist av de tre pga. färre prissteg, vilket riskerar att ge dyrare resor främst för de som idag reser över en kommungräns. Fördjupad analys av två modeller I september 2012 beslutade arbetsgruppen att gå vidare med fördjupad analys av alternativ 1. Flexibla zoner och 2. Fasta cirkelzoner. Dessa två alternativ ansågs ha bäst förutsättningar att uppfylla kriterierna enkelhet och rättvisa vilket stämmer med vad kunderna har efterfrågat. Dialog kring inriktningen genomfördes i kollektivtrafikråden under hösten varefter det regionala kollektivtrafikrådet i november 2012 beslutade att ställa sig bakom inriktningen. De synpunkter som lyftes i kollektivtrafikråden handlade framförallt om: Vilken zonstorlek ska vi ha och vad kommer det att kosta? Hur säkerställer man att incheckningen blir snabb, enkel och effektiv? Det nya prissystemet måste vara väl utprovat innan det införs! Kollektivtrafiknämnden fattade sen i december 2012 beslut om inriktning att fortsätta arbetet med fördjupad analys av två modeller enligt ovan. Under våren 2013 har analyser kring användargränssnitt mellan människa och teknik gjorts. Målet har varit att hitta lösningar som gör det enkelt och intuitivt för kunderna att genomföra sin resa samt att interaktionen med kortläsare ombord, app på mobiltelefon mm blir så enkel och självinstruerande som möjligt. Testpersonerna valdes ut med bred spridning avseende ålder, resvana, funktionshinder, språk etc. En beräkningsmodell för simulering av intäktsfördelning har även tagits fram. Den är viktig för att kunna simulera hur Västtrafiks totala biljettintäkter på 3,5 miljarder kr påverkas med nytt sortiment och geografimodell. Känslighetsanalyser av beräkningsmodellen pågår och resultat i form av prisindikationer med nytt sortiment och flexibla zoner kommer att presenteras i kollektivtrafikråden från slutet av september Val av en geografimodell I augusti 2013 beslutade arbetsgruppen att gå vidare med alternativ 1. flexibla zoner för användartest och kundundersökning (beskrivs nedan) samt dialog i kollektivtrafikråden. Användartesten kommer att bygga på 15 km zoner men i dialogen med kommunerna finns båda alternativen 15 km och 20 km med. Dialogen i kollektivtrafikråden kommer att pågå under hösten och avslutas med det Regionala Kollektivtrafikrådets möte 28 november Fortsatt arbete Under hösten 2013 genomförs användartest och kundundersökning där 300 resenärer runt om i Västra Götaland kommer att få använda det nya prissystemet i sitt vardagsresande. De kommer att få testa en app-prototyp i sin smartphone som visar hur resande och hantering av färdbevis kan komma att se ut i det nya prissystemet. Syftet med användartesten är att verifiera att den nya geografimodellen Flexibla zoner och det nya sortimentet är enkelt och lättförståeligt samt få en bild av hur det uppfattas av kunderna. Resultat från användartest och kundundersökningen kommer att presenteras i november 2013.

58 Utkast till Pris- och sortimentstrategi för Västtrafik, (12) Under hösten genomförs även kompletterande kundundersökningar med fokus på äldre och funktionshindrade av hur nya gränssnitt mm kan utformas för att möta dessa kunders behov. Dialog kommer att ske även med våra grannläns kollektivtrafikmyndigheter för att se hur man löser resmöjligheter över länsgräns. Västtrafik samverkar även med nationella aktörer såsom Svensk Kollektivtrafik och X2 AB kring gemensamma betallösningar. Beslutsunderlag Nedan följer en sammanfattning av de analyser och undersökningar som har tagits fram under arbetets gång. De kompletta rapporterna, tillsammans med dokumentation av arbete och beslutsprocess, skickades ut till kollektivtrafikråden i november Analys av Storstadsregionernas prissystem En analys av sortiment och prismodeller för Stockholms Länstrafik (ett fåtal stora zoner) och Skånetrafiken (många små zoner) genomfördes under hösten 2011 och redovisades för arbetsgruppen i december samma år. De båda sortimenten jämfördes och bedömdes mot de fem vägledande strategierna (se sidan 5 ovan). Varken SL:s eller Skånetrafikens lösning bedömdes lämpliga för Västra Götaland, främst för att de geografiska förutsättningarna är helt annorlunda för båda dessa regioner. Ingen av de andra två storstadsregionerna har ett sortment som är baserat på behov som har identifierats bland Västtrafiks kunder och de har heller inte gemensamma prismodeller för kollektiv- och kombiresenärer. Analys av resmönster Under 2010 analyserades även resmönstren bland Västtrafiks kunder. Analyserna visar att stora delar av kollektivtrafikresandet är centrerat till regionens större tätorter, Göteborg, Borås, Skövde samt Trollhättan/Vänersborg och Uddevalla. Ca 90 % av alla resor sker inom och till- och från dessa fem tätortsområden, varav Göteborg står för cirka 70 %. De flesta resorna är relativt korta, se figur nedan. Över hälften av alla resor med Västtrafik är kortare än 5 km, 85 % av alla resor är under 15 km och nära 90 % av resorna är under 20 km. Antal resor km Fördelningen mellan antalet resor under en dag per km fågelväg (helresor enligt RUS).

59 Utkast till Pris- och sortimentstrategi för Västtrafik, (12) Vad tycker kunderna? Under 2010 genomförde Västtrafik de hittills största två kundundersökningarna i företagets historia. Syftet med undersökningarna var i huvudsak att ta reda på: Vilken geografimodell accepterar/föredrar kunderna? Vilka egenskaper skall styra ett framtida sortiment/betalsystem? Vilka betalningssätt och utföranden accepterar/föredrar kunderna? En viktig och grundläggande insikt från kundundersökningarna var att många kunder tyckte betalningen i nuvarande system är för krånglig. När kunderna fick välja på olika faktorer som skulle påverka priset var det två egenskaper som stack ut och med en tydlig rangordning sinsemellan: 1. Enkelt 2. Rättvist I kundundersökningarna slogs också fast vilka faktorer som enligt kunder och potentiella kunder främst ska påverka priset: Resenärens egenskaper (t.ex. ålder) Resans längd Lojalitet/resefrekvens En tydlig majoritet, ungefär två tredjedelar av kunderna var också negativa till check-ut. I kundundersökningarna ombads deltagarna ta ställning till ett antal olika geografimodeller. Utfallet av den första undersökningen där 9 olika modeller jämfördes var att modellen Kilometer fågelvägen (avståndstaxa) var mest populär medan Ett område (enhetstaxa) var minst populär. Resultatet av denna första kundundersökning tillsammans med annan kunskap om kundernas preferenser och förväntningar samt insikter från analyserna av resandemönster och annan kunskap om förutsättningarna i Västtrafiks verksamhet utgjorde grunden varifrån tre kompletta modeller utformades (geografimodell och betalmodell). Samtliga delar som påverkar kundens upplevelse av sortimentet togs med i modellerna, dvs. vilket sortiment/vilka färdbevis som erbjuds kunden, processen för hur en kund genomför sin resa och vad som styr priset för resan. I den andra kundundersökningen fick kunder och potentiella kunder ta ställning till och utvärdera dessa tre kompletta betalmodeller. De tre modeller som utvärderades var: 1. Personliga flexibla zoner som utgår från kundens första check-in för dagen. 2. Kilometer fågelvägen med check in/check ut. 3. Fasta cirkelzoner med ett fåtal fasta zoner utgående från regionens större orter/centra varav Göteborg är det största. Den andra undersökningen visade att Alternativ 1 Personliga Flexibla Zoner var klart populärast totalt sett. Den bedömdes vara både enklare och mera rättvis än både dagens system och undersökningens övriga alternativ. Kundundersökningen omfattade ca 800 personliga djupintervjuer och innefattade både de som redan reser kollektivt och de som inte reser kollektivt i sin vardag.

60 Utkast till Pris- och sortimentstrategi för Västtrafik, (12) Flexibla zoner för gränslöst resande Den politiska arbetsgruppen har valt att gå vidare med geografimodellen flexibla zoner. Det är den modell som de flesta kunderna föredrog i kundundersökningarna och samtidigt den som bäst motsvarar kriterierna om enkelhet och rättvisa. Zonerna bygger på avstånd istället för kommungränser, alla kan resa lika långt inom sin zon, oavsett om man startar sin resa intill en kommungräns eller mitt i kommunen. Det förslag som tagits fram för att realisera flexibla zoner utgår från resenären och den hållplats på vilken man startar sin resa för dagen blir mittpunkt i resenärens zon under den resdagen. Resenären kan enkelt utöka sin zon vid behov, t.ex. i biljettmaskinen ombord med hjälp av reskassan på Västtrafikkortet, eller via sin app i mobilen för de som väljer att resa med sin smartphone istället. Det användartest med påföljande kundundersökning som genomförs hösten 2013 kommer att bygga på 15 km intervall vilket stämmer bäst med kundernas resandemönster och avstånd mellan de flesta tätorter i Västra Götaland. Vi kommer emellertid att ha med både 15 km och 20 km intervall i dialogen med kollektivtrafikråden under hösten Enkelbiljetter, dagkort och SMS biljetter kommer att finnas kvar liksom idag, men dessa kommer preliminärt att bygga på en struktur med fasta cirkelzoner. Antagandet är att det blir enklare för sällanresenärer och turister om enkelbiljetter och endagskort etc. baseras på en fast zonstruktur.

61 Utkast till Pris- och sortimentstrategi för Västtrafik, (12) Genomförande i två steg Att införa både nya gränssnitt, sortiment och geografimodell samtidigt skulle innebära en stor omställning för kunderna. Dessutom skulle det medföra stora osäkerheter i Västtrafiks totala intäktsmassa om flera strukturella förändringar införs samtidigt. Därför har arbetsgruppen förordat ett genomförande i två steg: Steg ett enkelhet : Slopad check-ut Nytt förenklat sortiment, även för kombiresenärer. Rensa och förenkla bland tilläggen (natt, båt, express etc) Nytt förenklat gränssnitt på biljettmaskinerna Ny app-lösning för betalning via smartphone Om möjligt ta bort större snedsitsar i nuvarande geografimodell Steg två rättvisa : Ny avståndsbaserad geografimodell med flexibla zoner för gränslöst resande. Steg ett kan införas inom två år efter beslut om ny pris- och sortimentstrategi. De stora förändringarna för kunderna i vardagsresandet ligger i steg ett. Steg två införs efter beslut i Kollektivtrafiknämnden när steg ett är fullt infört, fungerar och har fått kundernas acceptans. Tanken är att kunderna först ska få chansen att lära känna det nya sortimentet, vänja sig vid slopad check-ut, app-lösning, enklare biljettmaskiner mm. När man sen inför flexibla zoner i steg två kommer det inte att upplevas som en lika stor förändring.

62 Utkast till Pris- och sortimentstrategi för Västtrafik, (12) Tidplan för dialog, beslut och genomförande Nedan följer en översiktlig tänkt tidplan och beslutsprocess för dialog, förankring och beslut samt genomförande av ny pris- och sortimentstrategi för Västtrafik augusti: arbetsgruppen förordar geografimodell flexibla zoner för användartest samt dialog och förankring i kollektivtrafikråden 10 september: utskick av dokument utkast till pris- och sortimentstrategi till kollektivtrafikrådens politiker och tjänstemän. september/oktober: information och dialog, frågor och svar i kollektivtrafikråden samt dess tjänstemannaberedningar. oktober/november: dialog och samråd i kollektivtrafikråden kring utkast till pris- och sortimentstrategi. 28 november: Regionala Kollektivtrafikrådet ställer sig bakom pris- och sortimentstrategin 12 december: Beslut i Kollektivtrafiknämnden 2014 januari/februari: Beslut i Regionstyrelsen februari/mars: Beslut i Regionfullmäktige med uppdrag åt Västtrafik att genomföra Västtrafiks genomför steg ett enkelhet av pris- och sortimentstrategin Efter 2015 Västtrafiks genomför steg två rättvisa med flexibla zoner, efter beslut i Kollektivtrafiknämnden.

63 Exempel 15 km flexibla zoner

64 Exempel 20 km flexibla zoner

65 ~~ /~ ''~"~" Q ~I \`=j':% LILLA EDETS KOMMUN individnämndens arbetsutskott protokoll Antagande av samverkansdokumentet "Överenskommelse mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning" Dnr 2013/IN205 Dp1750 Sammanfattning Individnämnden antog rubricerad överenskommelse den 10 apri En effekt var att nämnden sedan, efter separat ansökan till Socialstyrelsen, erhöll drygt 300 tkr i utvecklingsmedel. Ett av kraven från Socialstyrelsen för utbetalning av medel var att kommunen hade ingått en sådan överenskommelse med regionen. Det finns möjlighet att ansöka om utvecklingsmedel iungefär samma storlek för , men Socialstyrelsen har nu höjt kravet på vilken instans i kommunen som antagit överenskommelsen. Nu gäller att överenskommelsen ska vara antagen av kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad den 13 september 2013 Överenskommelse mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning daterad den 3 november 2011 Arbetsutskottets förslag till individnämnden Individnämnden föreslår kommunfullmäktige att anta Överenskommelse mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalands-regionen om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning, daterad den 3 november Beslutet expedieras till Individnämnden Kommunfullmäktige ~~_

66 Datum Dnr Dpl /IN Individnämnden Antagande av samverkansdokumentet "Överenskommelse mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning" Individnämnden antog rubricerad överenskommelse En effekt var att nämnden sedan, efter separat ansökan till Socialstyrelsen, erhöll drygt 300 tkr i utvecklingsmedel. Ett av kraven från Socialstyrelsen för utbetalning av medel var att kommunen hade ingått en sådan överenskommelse med regionen. Det finns möjlighet att ansöka om utvecklingsmedel i ungefär samma storlek för , men Socialstyrelsen har nu höjt kravet på vilken instans i kommunen som antar överenskommelsen. Nu gäller att överenskommelsen ska vara antagen av kommunfullmäktige. Förslag till beslut Individnämnden föreslår kommunfullmäktige att anta Överenskommelse mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalands-regionen om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning, daterad Karl Willborg Verksamhetschef IFO Bilaga Överenskommelse mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning Karl Willborg Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: karl.willborg@lillaedet.se socialförvaltningen Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/1

67 ÖVERENSKOMMELSE mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning

68 2 (20) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund Ny lagstiftning Samarbete mellan kommuner och region Utgångspunkter Överenskommelsens omfattning Gemensam värdegrund Struktur för samverkan Samordning Målgrupp Ledningens ansvar för samverkan Ledningens ansvar för uppföljning Ansvarsområden Båda huvudmännens ansvar Kommunens ansvar Regionens ansvar Riktlinjer för samarbete och samordning Vårdplanering Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättpsykiatrisk vård Insatser rörande personer med missbruk Placering utanför hemmet (HVB, familjehem, SIS-institution) Tvister...18 Sid 7 Uppföljning Avtalstid...18 Bilaga...19

69 3 (20) 1 Bakgrund 1.1 Ny lagstiftning Den 1 januari 2010 infördes bestämmelser i socialtjänstlagen, SoL och hälso- och sjukvårdslagen, HSL som innebär utökade skyldigheter för samverkan mellan region och kommuner. Bestämmelserna syftar till att säkerställa samarbete kring personer med behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. 1.2 Samarbete mellan kommuner och region Lagändringarna i HSL och SoL anger skyldighet: att ingå överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning. att upprätta en individuell plan för samordning när detta behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. I lagstiftningen ges landstinget i ansvar att särskilt beakta barn och ungdomars behov av information, råd och stöd när vuxen som barnet/ungdomen lever med har psykisk funktionsnedsättning, allvarlig sjukdom eller skada, har ett missbruk eller avlider. Motsvarande ansvar återfinns sedan tidigare i socialtjänstlagen. Denna skyldighet för kommuner och landsting har skärpts genom Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:20). Föreskrifterna anger att kommunerna och landstinget ska skapa gemensamma rutiner för samordning av insatserna.

70 4 (20) 2 Utgångspunkter 2.1 Överenskommelsens omfattning Denna överenskommelse om samarbete och samordning mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland har sin utgångspunkt i olika nationella och regionala styrdokument samt rådgivande och klargörande anvisningar (se bilaga). Överenskommelsen handlar om huvudmännens samverkan runt enskilda individer. Huvudmännens interna ansvarsfördelning regleras ej. Samtliga vårdgivare som har avtal med huvudmännen i Västra Götaland omfattas av denna överenskommelse. 2.2 Gemensam värdegrund Nedan redovisas de grundläggande värderingar som är utgångspunkt för denna överenskommelse. I huvudmännens samverkan runt enskilda individer är det av särskild vikt att beakta barnperspektivet och att hänsyn tas till barnets rättigheter liksom jämställdhets- och mångfaldsperspektivet. Varje huvudman ska utföra sitt uppdrag med individens bästa för ögonen. I alla överväganden som rör enskild ska personen ges inflytande och vara delaktig. Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem som kräver särskild uppmärksamhet och kraftfulla insatser från kommuner och region. Huvudmännen ansvarar både var för sig och gemensamt för att tidigt identifiera personer med psykisk ohälsa och suicidrisk. Tidiga insatser från båda huvudmännen bör ske av de vårdgivare som verkar i den enskildes närmiljö, om det inte är uppenbart att personens behov direkt kräver särskild specialistkompetens. En funktionsnedsättning kan orsakas av skada eller sjukdom, som kräver medicinsk behandling och habilitering/rehabilitering. Ett funktionshinder uppstår om miljön och personliga hjälpmedel inte anpassas för att kompensera dessa hinder. Underlättande respektive hindrande faktorer i miljön ska därför alltid beaktas. Hindrande faktorer ska undanröjas. Lagstiftningen anger respektive huvudmans verksamhets- och kostnadsansvar. I fall då lagen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom samarbete och överenskommelser mellan huvudmännen. Den enskildes intressen får aldrig åsidosättas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar. Personer med psykisk funktionsnedsättning med behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård har rätt att få sina behov av skydd, stöd, vård, behandling, habilitering och rehabilitering allsidigt utredda och tillgodosedda utan oskäligt dröjsmål. Kommuner och region har ett gemensamt ansvar för detta. Individens behov av utredning eller behandling ska fullföljas utan dröjsmål även om kostnadsansvaret är oklart.

71 5 (20) Brukarinflytande innebär att patienten uppmuntras och stöttas att själv sätta mål för behandlingen och ha ett avgörande inflytande över hur vården utformas. I tvångsvård har inte patienten ett avgörande inflytande men bör medverka och vara delaktig. 2.3 Struktur för samverkan Regional nivå Som ett strategiskt politiskt forum för samverkan mellan huvudmännen i Västra Götaland finns det s.k. Samrådsorganet, där företrädare för Regionstyrelsen och VästKom (Västsvenska Kommunförbundens Samorganisation) regelbundet behandlar frågor som är gemensamma i gränslandet mellan regionens hälso- och sjukvård och de 49 kommunernas socialtjänst. Delregional nivå I varje delregion, kring sjukhusområdena finns vårdsamverkansorgan med representanter från kommunerna, primärvården, sjukhusen och beställarkanslierna: Deras uppgift är att leda och utveckla vård och omsorg i länsdelen. De ska uppmärksamma brister i samverkan och undanröja hinder. De ger varandra fortlöpande information om sina respektive verksamheter och förändringar. Vårdsamverkansgrupperna samordnar gemensam kompetens- och metodutveckling. De fungerar också som stöd för lokal samverkan. Vårdsamverkansorganen bör stödja och utveckla former för en strukturerad samverkan med brukarorganisationer. Vårdsamverkan på delregional nivå har en lång tradition. Samverkan har traditionellt mest handlat om multisjuka, äldre och processer kring utskrivningsklara patienter. Det är dock viktigt att samverkan också omfattar barn och unga, personer med funktionsnedsättning och personer med psykisk sjukdom och/eller missbruk. De delregionala samverkansorganen ansvarar för att samverkan enligt denna överenskommelse implementeras, följs upp och att gemensamma rutiner upprättas för det delregionala samarbetet. Lokal nivå För att främja samverkan ska det finnas en lokal struktur för chefssamverkan mellan kommunen och regionen på lokal kommunnivå. Syftet är att de lokala parterna ska besluta om gemensamma åtaganden och hur samverkan kring målgruppen kan utvecklas. Den lokala samrådsgruppen bör kontinuerligt möta brukarföreträdare och vid behov bör det lokala samrådet föra dialog med andra huvudmän som Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Kriminalvården. Det lokala samrådet bör vidare genomföra gemensamma inventeringar som underlag för verksamhets- och resursplanering och utarbeta en gemensam plan, inklusive rutiner för hur arbetet ska utvecklas enligt denna överenskommelse.

72 6 (20) 3 Samordning 3.1 Målgrupp Målgrupp är alla individer med behov av samordnade insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst för att få sina behov tillgodosedda; barn och vuxna som har behov av insatser från både kommun och region barn och vuxna med psykisk funktionsnedsättning barn och vuxna med missbruk eller beroende barn och ungdomar, som lever med en vuxen som har psykisk funktionsnedsättning, allvarlig sjukdom eller skada, har missbruk eller avlider 3.2 Ledningens ansvar för samverkan De båda huvudmännens ansvar för att prioritera samverkansarbetet och ge verksamheter och medarbetare de förutsättningar som krävs för att kunna arbeta i enlighet med denna överenskommelse. De ska säkerställa: att det finns en tydlig struktur och beslutsordning som främjar samverkan mellan huvudmännen att medarbetarna ges de förutsättningar som behövs för att kunna samverka i praktiken Respektive huvudman ansvarar för att överenskommelser och rutiner för samverkan är väl kända och fungerar internt mellan olika verksamheter inom den egna organisationen. Särskilt viktigt är att kontinuiteten och uppföljningen av vård och insatser vidmakthålls kring den enskilde vid övergången mellan barn/vuxen och vuxen/äldre. Varje huvudman ansvarar för att inom respektive organisation, på ett optimalt sätt, omhänderta ärenden initierade från den andra huvudmannen i syfte att uppnå effektiva insatser för den enskilde. Detta betyder att en huvudman inte ska kunna skjuta enskilda ärenden mellan sina olika verksamheter. Bristande resurser får inte användas som skäl för att överföra ansvar till annan huvudman. I Socialstyrelsens föreskrift om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i socialtjänst respektive hälso- och sjukvård framgår bland annat att det ska ske en identifiering av de processer där samverkan behövs för att säkra kvaliteten på de insatser som ges. 3.3 Ledningens ansvar för uppföljning Båda huvudmännens ledning har, gemensamt och var för sig, ansvar för att uppföljning av samverkan kring enskilda sker enligt denna överenskommelse. Uppföljningen bör genomföras gemensamt.

73 7 (20) 4 Ansvarsområden 4.1 Båda huvudmännens ansvar Då den enskilde behöver insatser från båda huvudmännen har regionens och kommunernas verksamheter gemensamt ansvar för att samordna insatserna och att involvera de verksamheter som behövs i planeringen av vård och insatser. Viktiga insatser med gemensamt ansvar: Förebyggande insatser. Tidig upptäckt av psykisk sjukdom och psykisk ohälsa och funktionsnedsättning. Ta initiativ till att upprätta en individuell plan då den enskilde har behov av vård, stöd och insatser från fler aktörer oavsett vilken huvudman den enskilde haft kontakt med tidigare. Rehabiliterande insatser för att personen ska nå stabilitet i sitt boende, sina behandlingskontakter och i sitt arbete/sysselsättning. Stöd och insatser till den enskilde för ökat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Stöd och insatser till vuxna, anhöriga och barn till personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning för att skapa fungerande relationer. Tillgodose behoven av hjälpmedel. Utredning, bedömning samt stöd/vård/behandling vid missbruks-/ beroendeproblematik. Samordning av behandling och sociala insatser, vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, under vistelse utanför sjukvårdsinrättningens område (permission). Planering inför och efter placering på hem för vård och boende (HVB) samt uppföljning under vistelsen. Gemensamt ansvar för samverkan med tredje part. Tillsammans med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen medverka till att den enskilde efter förmåga kan inträda/återinträda på arbetsmarknaden. 4.2 Kommunens ansvar Viktiga kommunala insatser: Uppsökande verksamhet avseende enskild, vid behov i samverkan med regionens hälso- och sjukvård. Utredning och insatser enligt SoL och LSS. Försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd. Socialt stöd och sociala insatser. Särskilt boende.

74 8 (20) Hemtjänst. Boendestöd. Sysselsättning. Övriga insatser såsom kontaktperson och ledsagare. Hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs av sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast till personer: i särskilda boenden samt bostäder med särskild service, med hemsjukvård i ordinärt boende samt korttidsboende (exkl. LSS) och daglig verksamhet samt under vistelse i daglig verksamhet enligt LSS och dagverksamhet enligt SoL. Medverkan vid läkemedelsassisterad behandling vid opiatmissbruk. Insatser som i huvudsak har omvårdnadskaraktär inkl. social träning. Placering och uppföljning av personer på HVB och familjehem. Utredning och insatser enligt LVU/LVM. Insatser enligt SoL och LSS, vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, under vistelse utanför sjukvårdsinrättningens område (permission). Insatser som får överlåtas till kommunen vid öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård, exkl. insatser där ansvaret inte får överlåtas från psykiatrin. 4.3 Regionens ansvar Viktiga hälso- och sjukvårdsinsatser: Hälso- och sjukvårdsinsatser i så väl öppen som sluten vård. Utredning inkl. bedömning av psykisk funktionsnedsättning. Utredning och insatser enligt LPT/LRV. Läkarbedömning/intyg vid tvångsvård (LVM och LVU). Hälso- och sjukvårdsinsatser vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, under vistelse utanför sjukvårdsinrättningens område (permission). Somatisk vård exklusive det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret. Läkarinsatser i särskilda boenden samt bostäder med särskild service, i ordinärt boende samt korttidsboende och daglig verksamhet. Insatser som har en terapeutisk karaktär. Abstinensbehandling. Initiering av samordnad vårdplanering för patienter som har behov av insatser från båda huvudmännen och som är utskrivningsklara från slutenvård, eller som kan bli aktuella för öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård.

75 9 (20) Hälso- och sjukvårdsinsatser till personer som vistas i hem för vård och boende (HVB) eller hem för viss annan heldygnsvård. Råd och stöd till personer som omfattas av personkrets enligt LSS. Stöd och utbildningsinsatser till kommunens personal i patientrelaterade ärenden.

76 10 (20) 5 Riktlinjer för samarbete och samordning Under detta avsnitt behandlas områden som Socialstyrelsen och SKL rekommenderar särskilt bör belysas i länsöverenskommelser om samarbete. 5.1 Vårdplanering Nedan beskrivs en process för vårdplanering som kan genomföras utifrån olika regelverk. Särskilda regler gäller för vårdplanering av utskrivningsklara patienter och för planering av rättspsykiatrisk öppenvård. I Västra Götaland är KLARA SVPL ett gemensamt IT-stöd för samordnad vårdplanering avseende utskrivningsklara patienter från slutenvården. När ska samordning mellan kommun och region erbjudas den enskilde? När verksamheten bedömer att den enskilde behöver samordning för att få sina behov tillgodosedda och den enskilde samtycker till detta. I dessa sammanhang ska den enskildes ges inflytande och kunna vara delaktig. Vem initierar ett samordningsmöte och hur? Vilka deltar vid ett samordningsmöte? Begreppet anhörig samt barn och ungdomar som anhörig Varje verksamhet kan initiera ett samordningsmöte och ansvarar då för att berörda verksamheter och i förekommande fall anhöriga och stödpersoner kallas. Samordningsmöte ska genomföras så snart som möjligt dock senast inom tre veckor efter kallelsens ankomst. Särskilda regler gäller vid för rättspsykiatrisk öppenvård och utskrivning från slutenvård. Person som har behov av samordning ska om möjligt delta och kan bistås av anhörig. Personal från berörda verksamheter med beslutsmandat. Varje verksamhet är skyldig att delta. Begreppet anhörig ska här ges en vid innebörd och förutom familj och släktingar även omfatta andra som den enskilde har en nära personlig relation till oavsett biologiskt släktskap. Om ett barn ska delta i en planering som anhörig eller ej, ska avgöras från fall till fall. Främst är det barn över 12 år som kan tänkas bli delaktiga. Vårdnadshavaren beslutar om barnet ska delta. När barnet deltar i planeringen måste barnets perspektiv och bästa beaktas och hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Detta kan innebära att hon/han får särskild information om förälderns eller annan anhörigs sjukdom, tillstånd eller behov, syftet med planeringen och barnets roll. När samordningen sker ska barnet/ungdomen ha någon med sig, vars främsta uppgift är att vara ett stöd.

77 11 (20) När det finns anhöriga barnoch ungdomar Vad avses med individuell plan? Vad ska den individuella planen innehålla? Hur ska samordningen dokumenteras? Avvikelser Hur länge pågår samordningen? Rutin för att identifiera om det finns barn i familjen. Rutin för att identifiera barnets behov av information, stöd och hjälp. Rutin för att säkerställa att relevant information, stöd och hjälp finns tillgängligt. Befintliga planer enligt HSL, SoL eller LSS med flera ska ligga till grund för en individuell plan och säkerställa samordning mellan huvudmännen med fokus på individens behov. Om det redan finns en plan enligt andra bestämmelser (t.ex. samordnad vårdplan vid öppen rättspsykiatrisk vård, öppen psykiatrisk tvångsvård, samordnad vårdplan för utskrivning från slutenvård, individuell plan enligt LSS eller samordningsplan för rehabilitering) är sådana planer tillräckliga så länge alla föreskrivna krav är uppfyllda. Den individuella planen ska innehålla: uppgifter om den enskildes behov och förutsättningar samt den enskildes syn på sina behov mål för de samordnade insatserna planerade och beslutade insatser, även med beaktande av somatisk vård, tandvård, läkemedel och hjälpmedel uppgifter om vilka verksamheter som ska genomföra insatserna, inkl. kostnadsansvar en tidsplan för samordning, uppföljning och utvärdering av insatserna ansvarig tjänsteman underskrift av berörda parter inklusive den enskilde Vid samordningsmötet ansvarar verksamheterna för att en individuell plan upprättas och ges till den enskilde och berörda verksamheter. Varje verksamhet ansvarar för att följa gällande regler för dokumentation. Varje verksamhet ansvarar för att avvikelser hanteras enligt regler som gäller inom den egna verksamheten. Varje berörd verksamhet ansvarar för att avvikelser dokumenteras och ligger till grund för uppföljning av dessa rutiner. Samordning pågår så länge behov av samordning finns.

78 12 (20) När ska planen följas upp? Tidpunkt för uppföljningsmöten ska anges i den individuella planen. Varje part kan dessutom vid behov kalla till uppföljningsmöte.

79 13 (20) 5.2 Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättpsykiatrisk vård När? Personer som vårdas inom sluten psykiatrisk vård eller sluten rättspsykiatrisk vård, men som inte längre är i behov av att vara tvångsintagna på sjukvårdsinrättning. Hur? Beslut om öppen psykiatrisk tvångsvård, respektive öppen rättpsykiatrisk vård, fattas av förvaltningsrätten efter ansökan av chefsöverläkaren. Vården är alltid tidsbegränsad. Till en ansökan om tvång i öppenvård ska en samordnad vårdplan bifogas. Planen ska innehålla de särskilda villkor som patienten behöver iaktta för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård och upprättas i samråd med de verksamheter/enheter som blir ansvariga för insatsernas genomförande. Chefsöverläkaren ansvarar för att den samordnade vårdplanen upprättas, följs upp och för ev. ansökan om fortsatt öppen psykiatrisk eller rättspsykiatrisk tvångsvård. Kommunen ska delta i vårdplaneringen. Om så inte skett ska det, tillsammans med en förklaring anges i den samordnade vårdplanen. Om kommunen beslutar att det inte finns behov av insatser från socialtjänsten eller att den enskilde inte önskar sådana insatser, ska det framgå av den samordnade vårdplanen. Vårdplanen är upprättad först när den har justerats av de enheter vid kommun och region som ansvarar för insatsernas genomförande. Vårdplanen ska delges samtliga parter. Chefsöverläkaren ska underrätta berörda enheter om Förvaltningsrättens beslut. Särskilda villkor Avsikten med vårdformen är att hälso- och sjukvården och socialtjänsten tillsammans ska bedriva ett aktivt rehabiliteringsarbete med utgångspunkt i patientens behov och möjlighet att komma tillbaka till samhället. Särskilda villkor är åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att en patient inte ska återinsjukna eller återfalla i missbruk och tidigare socialt mönster. Vid vård med särskild utskrivningsprövning ska dessutom beaktas vilka villkor som behövs för att motverka risken för återfall i brottslighet. Aktuella insatser kan vara medicinering, psykoterapi och andra sjukvårdsinsatser, men även boende, sysselsättning, stöd och service, social rehabilitering eller andra insatser enligt SoL och LSS. Villkoren kan också omfatta insatser från andra huvudmän

80 14 (20) som t.ex. försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Socialtjänstens insatser förutsätter att patienten är villig att medverka i insatserna och själv ansöker om dessa. Socialtjänsten ska skyndsamt utreda behoven och fatta beslut om insatser. Psykiatrins slutenvård svarar för alla tvångsåtgärder. Kommunen får aldrig utöva sådant tvång. Vård enligt LPT och LRV får endast ges på en sjukvårdsinrättning som drivs av ett landsting. Om de särskilda villkoren inte följs och/eller det åter finns ett oundgängligt behov av sluten psykiatrisk tvångsvård eller sluten rättspsykiatrisk vård, ska chefsöverläkaren lämna in en ansökan om återintagning till förvaltningsrätten, alternativt anmäla frågan om utskrivningsprövning. Undantagsvis och vid akuta behov kan chefsöverläkaren under vissa förutsättningar själv besluta om återintagning. Utlämnande av information Personal inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården har långtgående ansvar att lämna ut uppgifter till varandra om en patient inte följer de särskilda villkoren. Det är chefsöverläkarens ansvar att skapa förutsättningar för att uppgiftslämnande, t.ex. genom att rutinerna tydliggörs i den samordnade vårdplanen. Personal inom socialtjänsten bör, men har inte skyldighet att rapportera till chefsöverläkaren om en patient inte respekterar uppställda villkor. På chefsöverläkarens begäran är socialtjänsten dock skyldig att lämna uppgifter om det behövs för att chefsöverläkaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt LPT och LRV.

81 15 (20) 5.3 Insatser rörande personer med missbruk Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Regionen och kommunerna har ett gemensamt ansvar för att nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård beaktas i Västra Götaland. Utredning Ansvar för stöd/vård/behandling Bedömning och utredning av missbruk kan ske både inom kommunens socialtjänst och regionens primärvård och specialistvård. Evidensbaserade metoder ska i första hand användas. Regionen och kommunerna har ett gemensamt ansvar för att den enskilde får vård och behandling. Insatserna ska vara samordnade och integrerade. Vid samsjuklighet ska missbruk/beroende och den psykiska sjukdomen behandlas parallellt. Vid behov av psykiatrisk och psykosocial behandling respektive sociala stödinsatser, ska dessa inledas och utföras oavsett om missbruket pågår eller inte. Ansvaret för insatser avseende vård och behandling av personer med missbruksproblematik skiljer sig inte från det ansvar som gäller för andra grupper (se kap ). Många personer som har missbruks- respektive beroendeproblematik behandlas periodvis inom kriminalvården. Det behöver därför finnas rutiner för samverkan mellan kommun, region och kriminalvård. Tillnyktring och abstinensbehandling Polisen ansvarar för tillnyktring under omhändertagande (LOB). Både kommunens och regionens verksamheter har ett ansvar för att tillse att personer som är i behov av tillnyktring får det. Regionen ansvarar för att vid behov ge behövliga sjukvårdsinsatser, t.ex. abstinensbehandling.

82 16 (20) 5.4 Placering utanför hemmet (HVB, familjehem, SIS-institution samt hem för viss annan heldygnsvård) När? Placeringar kan vara aktuella vid behov av vård och stöd i specifik miljö på grund av brukarens individuella behov eller allmänhetens skyddsbehov behov av insatser med särskild kompetens som saknas på hemorten Båda huvudmännen ska sträva efter att minska behovet av placeringar på HVB genom att själva tillhandahålla mer individanpassad vård, stöd och andra insatser. Ansvar Principer för planering och ansvar för insatser till personer som är placerade utanför det egna hemmet skiljer sig inte från dem som gäller för de som bor i det egna hemmet. Huvudmännens ansvar och rutiner för samordnad vårdplanering redovisas i kapitel 3. Kommunerna och regionen har ett gemensamt ansvar för utredning, vård, behandling och uppföljning. Vardera huvudmannen ansvarar för sina insatser enligt lag och avtal utifrån den enskildes vård- och behandlingsbehov. I de fall en person vistas i familjehem, på HVB-hem eller SiSinstitution och är i behov av psykiatrisk behandling, kan denna ske antingen genom att patienten kommer till psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller att psykiatrin svarar för behandling på institutionen. När det gäller enskilda patienter ska psykiatrin vid behov ge konsultation till berörd personal. Inom Västra Götalandsregionen har vårdcentralen (VGPV-enhet) där personen är listad ansvaret för primärvårdinsatser. Vid akuta behov kontaktas närmaste vårdcentral. Planering Kostnadsfördelning Socialtjänsten och psykiatrin gör sina utredningar och bedömningar av den enskildes behov av vård utanför det egna hemmet respektive behov av psykiatrisk behandling. Varje verksamhet ansvarar för utredning och bedömning inom sitt ansvarsområde. Då det finns behov av såväl vård utanför det egna hemmet som psykiatrisk vård ska en individuell plan upprättas. Principen för kostnadsfördelning utgår ifrån huvudmännens ansvar enligt lagstiftningen. Det är kommunen som avgör om den enskilde ska få insatser enligt socialtjänstlagen och/eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och det är regionen som avgör om patienten ska erhålla hälso- och sjukvård. Båda parter har rätt att själva ombesörja insatserna ovan eller träffa avtal med annan part som har kompetens att utföra

83 17 (20) uppdraget. Kostnadsfördelningen sker mellan huvudmännen och ska vara klarlagd innan placering sker utanför hemmet. Ingen part kan i efterhand kräva den andra på kostnadstäckning om inte detta ansvar klart framgår i den individuella planen. Då placering sker akut bör kostnadsfördelningen vara klarlagd senast fem dagar efter placeringen. När den individuella planen är upprättad genomförs vård och behandling. Socialtjänsten och psykiatrin svarar för sina respektive insatser och därmed förenade kostnader i enlighet med den individuella planen. För patienter som vårdas inom psykiatrisk slutenvård kan bestämmelserna i Lag 1999:1404 om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård bli tillämpliga. För de personer som är folkbokförda i länet men behandlingshemsplacerade i annat län, gäller Riksavtalet för utomlänsvård. Innan placering sker i annat län ska båda parter vara överens om denna placering. Uppföljning Socialnämnden ansvarar för uppföljningen av de sociala insatser och vården i sin helhet. Patientansvarig läkare ansvarar för individuell uppföljning av de medicinska insatserna. Plan för avslutning av placering ska ingå i den individuella planen.

84 18 (20) 6 Tvister Tvister som rör verksamhets- och kostnadsansvar förutsätts lösas i linjeorganisationerna. I de fall som tvister inte kan lösas till alla parters belåtenhet ska avvikelserapport skrivas. Tvister som inte kan lösas direkt av de inblandade ska anmälas till det lokala samrådet. Frågor av principiell betydelse och som inte kan lösas på lokal nivå lyfts till de delregionala vårdsamverkansgrupperna för diskussion. 7 Uppföljning Avvikelserapporter enligt denna överenskommelse ska årligen sammanställas på lokal respektive delregional nivå. De delregionala vårdsamverkansgrupperna ska utifrån sammanställningarna och övriga erfarenheter avge rapport med reflektioner som ett underlag för den årliga regionala uppföljningen. Överenskommelsen och riktlinjerna ska följas upp en gång per år. VästKom och Västra Götalandsregionen ansvarar gemensamt för revidering och uppdatering av överenskommelsen. 8 Avtalstid Denna överenskommelse har slutits mellan Västra Götalandsregionen och Västkom. Västkom rekommenderar i sin tur att länets kommuner för egen del godkänner överenskommelsen. Överenskommelsen gäller tills vidare med 12 månaders ömsesidig uppsägningstid.

85 19 (20) Bilaga Styrdokument samt rådgivande och klargörande anvisningar. Lagar och förordningar Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL Socialtjänstlag (2001:453), SoL Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, LRV Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Socialstyrelsens föreskrifter, allmänna råd och riktlinjer Socialstyrelsen SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens Föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsen SOSFS 2005:27 Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan vid inoch utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsen SOSFS 2006:11 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsen SOSFS 2008:18 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Socialstyrelsen SOSFS 2008:20 Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsen SOSFS 2009:6 Riktlinjer och rutiner för bedömningen av om en hälsooch sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsen SOSFS 2009:27 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (2007) Nationella riktlinjer för depression och ångestsyndrom (2010) Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (2010) Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (2011) Avtal inom Västra Götaland Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland

86 20 (20) Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik (VÄSTBUS) Överenskommelse om regiongemensam inriktning för nya rutiner för samordnad vårdplanering för utskrivningsklara patienter m.m. Hjälpmedelsavtalet (avtal avseende hjälpmedelsförsörjning) Rutiner för tillämpning av SOSFS 2008:20, samordning av insatser för habilitering och rehabilitering i Västra Götaland Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Meddelandeblad och cirkulär Vuxna och barn och ungdom med psykiska funktionshinder - ansvarfördelning mellan kommun och landsting (SKL cirkulär 2006:58) Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården. Ansvarsfördelning mellan kommun och landsting m.m. (SKL cirkulär 2009:4) Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till barn (SKL cirkulär 2009:65) Gemensamma överenskommelser om samarbete och gemensam individuell planering mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten (SKL cirkulär 2009:66) Överenskommelser om samarbete (Socialstyrelsens meddelandeblad 1/2010) Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till vissa barn under 18 år (Socialstyrelsens meddelandeblad 4/2010) Övriga vägledande dokument Hälso- och sjukvårdsinsatser för psykiskt funktionshindrade i hem för vård och boende HVB (Socialstyrelsen 2007) En politik för personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning (Regeringens skrivelse 2008/09:185) Vissa psykiatrifrågor m.m. (Prop. 2008/09:193) Äldres psykiska ohälsa, en fördjupad lägesrapport om förekomst, verksamheter och insatser (Socialstyrelsen 2008) Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (Socialstyrelsen 2009) Psykiatrisk vård, ett steg på vägen (Socialstyrelsen 2010) Västra Götalandsregionens krav- och kvalitetsbok för att bedriva vårdverksamhet inom VG Primärvård Samordna rehabiliteringen (SKL 2011)

87 .1. «tom i ""~"y' ~~ ~=_~./ LILLA E D ETS KOMMUN Sammanfattning Camilla Waltersson Grönvall (1VI) och Peder Engdahl (M) har lämnat enmotion.. där de vill a.tt kommunen utan vidare dröjsmål utreder ett helt mot vid I,ödöse Södra för att kuxina starta en byggnation så fort som förutsättningarna är klaran Det problem som rriotionärerna pekar på är känto Lila Edets kommun har i dialog med Ale kommun diskuterat frågan och i början av 2011 påbörjades en garnensam utredning om hur ett nytt, helt mot; skulle kunna se ut. Utredningen blev klar efter sommaren 2011 och behandlades i de bägge kommunerna under hösten 2011 i Lilla Edets kommun på komxr~unst~jrelsen aen 12 oktobero Besluten i de bägge kommunerna hade. exakt Iika formulering, nän~lige~e Kommunstyrelsen ställer sig bakom utredningen om trafikplats i Lödöse Alvhem och att Lilla Edets kommun tillsammans med Ale kommun för dialog och förankx zng inom Göteborgsregionen och Västra Götalandsregionen för ett eventuellt genomförande och finansiering Beslutet expedierades ti11 Göteborgsregionens kommunalförbund för fortsatt beredning och för akt ärendet via isr slca hanteras i infrastrukt~rplanering~ya i Västra Götaland via beredningen %r hållbar utveckling. Frågan finns även. med z det yttrande som Lilla Edets kommun har avgiva avseende förslag till planer för nationell och xegional infrastrukturplanering parladan Finansiering E45 är en statlzg väg sorri Trafikverket ansvarar för, Det iniaebär att huvudprincipen är att Tz afikverket finansierar och beställer byggnationer för av~ och tillfarter på vägen En uppskattad kostnad för ~,~farten år 2011 var 2025 miljoner kronor, Huvudspåz et från koxnmuaiernas sida är alt denna avfart slya ingå z de nationella eller regionala infrastrukturplanerna som arbetas framo Motionärerna hänvisar finansieringen till eventuell föz ändrad skatteutjämning. Förvaltningens bedömning är att dessa eventuella ökade intäkter behövs för att kunna bibehålla nivån, såväl kvantitets' sam kvalitetsmässigt, på dagens kommunala verksamhet kommande år med en god ekonomisk hushållnings ~'`

88 .~, r~, a u~~.a w~ LILLA ED~T~ l~l ~'f \- ~~ / KOMMUN 0 1= : - - r- r s ~ ~r t t Dnr 2013/KS0031, Motion om ny avfart E45, Dnr2011/KS0217-1; Utredning hel avfart Lödöse Alvhem, Dnr 2011/KS0217~5, kommunstyrelsens beslut. Yttrande öven infrastrukturplaner Arbetsu#~kot$ets beslutsförslag till komrnunstyrelser~ Kommunfullmäktige anser motionen besvarad rned hänvisning tzll att önskad utredning redan är hord samt kommunens yttrande avseende nationell och regional in.frastrukturplana

89 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Svar på motion om ny avfart från E45 mot Lödöse Dnr 2013/KS0031 Sammanfattning Camilla Waltersson Grönvall (M) och Peder Engdahl (M) har lämnat en motion där de vill att kommunen utan vidare dröjsmål utreder ett helt mot vid Lödöse Södra för att kunna starta en byggnation så fort som förutsättningarna är klara. Det problem som motionärerna pekar på är känt. Lilla Edets kommun har i dialog med Ale kommun diskuterat frågan och i början av 2011 påbörjades en gemensam utredning om hur ett nytt, helt mot, skulle kunna se ut. Utredningen blev klar efter sommaren 2011 och behandlades i de bägge kommunerna under hösten 2011, i Lilla Edets kommun på kommunstyrelsen den 12 oktober. Besluten i de bägge kommunerna hade exakt lika formulering, nämligen: Kommunstyrelsen ställer sig bakom utredningen om trafikplats i Lödöse Alvhem och att Lilla Edets kommun tillsammans med Ale kommun för dialog och förankring inom Göteborgsregionen och Västra Götalandsregionen för ett eventuellt genomförande och finansiering. Beslutet expedierades till Göteborgsregionens kommunalförbund för fortsatt beredning och för att ärendet via GR ska hanteras i infrastrukturplaneringen i Västra Götaland via Beredningen för hållbar utveckling. Frågan finns även med i det yttrande som Lilla Edets kommun har avgivit avseende förslag till planer för nationell och regional infrastrukturplanering perioden Finansiering E45 är en statlig väg som Trafikverket ansvarar för. Det innebär att huvudprincipen är att Trafikverket finansierar och beställer byggnationer för av- och tillfarter på vägen. En uppskattad kostnad för avfarten år 2011 var miljoner kronor. Huvudspåret från kommunernas sida är att denna avfart ska ingå i de nationella eller regionala infrastrukturplanerna som arbetas fram. Motionärerna hänvisar finansieringen till eventuell förändrad skatteutjämning. Förvaltningens bedömning är att dessa eventuella ökade intäkter behövs för att kunna bibehålla nivån, såväl kvantitets- som kvalitetsmässigt, på dagens kommunala verksamhet kommande år med en god ekonomisk hushållning. Lena Palm Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: lena.palm@lillaedet.se kommunledningsförvaltningen Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/2

90 sid- 2 - Beslutsunderlag Dnr 2013/KS0031, Motion om ny avfart E45. Dnr 2011/KS0217-1, Utredning hel avfart Lödöse Alvhem. Dnr 2011/KS0217-5, kommunstyrelsens beslut. Yttrande över infrastrukturplaner Förslag till beslut Kommunfullmäktige anser motionen besvarad med hänvisning till att önskad utredning redan är gjord samt kommunens yttrande avseende nationell och regional infrastrukturplan. Lena Palm kommunchef Beslutet expedieras till Peder Engdahl Camilla Waltersson-Grönvall sid 2/2

91

92 .e...r. ''~"~' ~~ LILLA EDETS \ ;~;=/ KOMMUN Sarrirnar~fa#mång Lilla Edets kommun har av Göteborgsregionen fått "Vattenförsörjningsplan för Göteborgsre~ionen99 på remiss, Det övergripande syftet för den regionala. vattenförsörjningsplar~en är att trygga regionens vattenförsörjning på ett robust och klimatsäkert sätt i ett långsiktigt perspektiv, Planen visar en helhetsbild av vattenförsörjningen iregionen, redovisar förslag till vision ach inål samt åtgärder för att uppnå målen, Förslaget pekar ocksa på väsentliga samordningsmöjligheter för vattenförsörjningen iregionen och förslaget till vattenförsöz jrungsplan kan ses sorn ett viktigt tu~derlag för arbete rn.ed övergripande planering och 1~ornxriunala vattenförsörjningsplaner i regionens lcomn~unero Ärendet har varit på remiss till Samhällsbyggnadsnämnden och Miljö- och byggnämnden som i beslut fattat likalydande förslag sill yttranden Lilla Edets komun har fått förlängd svaz stzd dill. den 11 oktober 2013 e I-... Kommunchefens tj änsieskrivelse, daterade 2013 ~09~ 10 Samhällsbyggnadsnämnden bislut Miljö och byggnämndens beslut S Arbe~su#skottets bes[uås~örsl~g fi~ii k~r~rr~u~as#yr~lser~ I~oinmunsiyrelsen avger följande yttrande över remissen Att kommunen anser att framtagna mål, delmål och åtgärder är välgrundade, enen att kommunen ska ha möjlighet att förankra åtgärdex av principiell betydelse för kommunen hos kommunstyrelsen/kornmunfulimäl~ti~e innan åtgärden kan antas inom GRa Att lcominunen ska. ha full insyn znom GR: s framtagande a~t må19 åtgärder, kostnader, genomförande och uppföljning Att kommun har rätt att godkänna finansiering genom. politiskt beslut ~' kommunstyrelsen/kommunfullmäktige när det berör genriensamma lösningar mellan kommuner innan ett projekt genomförso _7 ~f ~`

93 ~ rfa.1q 1 \'.Å-/ KOMMUN om ~nst~r~l~~r~~ arb~#s~#slotts pro~~ko~l 2013-~9-25 o Att det är viktigt att utse representanter från kommunen (politiker och tjänstemän) som slya vara delaktiga i CIR~s planering av organisation och framtagning av gemensamma handlingsplaner och åtgärder. Att målår 2025 slca kunna flyitas framåt i tiden på grund av oförutsedda händelser

94 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Kommunstyrelsen Svar på remiss om vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen Dnr 2013/KS0153 Sammanfattning Lilla Edets kommun har av Göteborgsregionen fått Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen på remiss. Det övergripande syftet för den regionala vattenförsörjningsplanen är att trygga regionens vattenförsörjning på ett robust och klimatsäkert sätt i ett långsiktigt perspektiv. Planen visar en helhetsbild av vattenförsörjningen i regionen, redovisar förslag till vision och mål samt åtgärder för att uppnå målen. Förslaget pekar också på väsentliga samordningsmöjligheter för vattenförsörjningen i regionen och förslaget till vattenförsörjningsplan kan ses som ett viktigt underlag för arbete med övergripande planering och kommunala vattenförsörjningsplaner i regionens kommuner. Ärendet har varit på remiss till Samhällsbyggnadsnämnden och Miljö- och byggnämnden som i beslut fattat likalydande förslag till yttrande. Lilla Edets kommun har fått förlängd svarstid till den 11 oktober Beslutsunderlag Kommunchefens tjänsteskrivelse, daterade Samhällsbyggnadsnämnden beslut Miljö- och byggnämndens beslut Förslag till beslut Kommunstyrelsen avger följande yttrande över remissen: Att kommunen anser att framtagna mål, delmål och åtgärder är välgrundade, men att kommunen ska ha möjlighet att förankra åtgärder av principiell betydelse för kommunen hos kommunstyrelsen/kommunfullmäktige innan åtgärden kan antas inom GR. Att kommunen ska ha full insyn inom GR:s framtagande av mål, åtgärder, kostnader, genomförande och uppföljning. Lena Palm Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: lena.palm@lillaedet.se kommunledningsförvaltningen Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/2

95 sid- 2 - Att kommun har rätt att godkänna finansiering genom politiskt beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige när det berör gemensamma lösningar mellan kommuner innan ett projekt genomförs. Att det är viktigt att utse representanter från kommunen (politiker och tjänstemän) som ska vara delaktiga i GR:s planering av organisation och framtagning av gemensamma handlingsplaner och åtgärder. Att målår 2025 ska kunna flyttas framåt i tiden på grund av oförutsedda händelser. Lena Palm Kommunchef Beslutet expedieras till GR Samhällsbyggnadsnämnden Miljö- och byggnämnden sid 2/2

96 Göteborg Till Medlemskommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund m.fl. intressenter Remiss av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen. Härmed översändes på remiss ett förslag till regional vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen. Remissen skickas till kommuner inom GR och andra intressenter, enligt sändlista. Förslag till plan finns för nedladdning på eller kan beställas i pappersformat från gunnel.lihme@grkom.se. Det övergripande syftet för den regionala vattenförsörjningsplanen är att trygga regionens vattenförsörjning på ett robust och klimatsäkert sätt i ett långsiktigt perspektiv. Planen visar en helhetsbild av vattenförsörjningen i regionen, redovisar förslag till vision och mål samt åtgärder för att uppnå målen. Förslaget pekar också på väsentliga samordningsmöjligheter för vattenförsörjningen i regionen och förslaget till vattenförsörjningsplan kan ses som ett viktigt underlag för arbete med övergripande planering och kommunala vattenförsörjningsplaner i regionens kommuner. Planen ska ses som en gemensam strategi för vattenförsörjningen i Göteborgsregionens kommuner, och det är därför en fördel om respektive kommun i regionen senare kan ställa sig bakom den färdiga planen genom ett politiskt beslut. Förslaget till vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen berör frågor kring vattenförsörjning men för en robust vattenförsörjning är sambanden tydliga även med andra delar av samhällsplaneringen. Vi ser därför att det är angeläget att kommunerna hanterar remissen i ett brett perspektiv. I förordet till förslag till regional vattenförsörjningsplan är ett antal frågor formulerade som vi gärna ser att ni tar ställning till i era remissvar. Synpunkter på materialet skall vara Göteborgsregionens kommunalförbund tillhanda senast måndagen den 30 september Remissvar skickas i pappersformat till GR, Box 5073, Göteborg. Används e- post är adressen gr@grkom.se. För vår del underlättas hanteringen om vi får in svaren både genom post och e-post.

97 Kontaktpersoner under remisstiden: Lars Heineson, tfn , och Jacob Lindkvist, tfn Göteborg den 13 maj 2013 Med vänlig hälsning Göteborgsregionens kommunalförbund Ylva Löf Planeringschef Sändlista: GRs medlemskommuner Bollebyggds kommun Essunga kommun Marks kommun Orust kommun Trollhättans kommun Uddevalla kommun Varbergs kommun Vårgårda kommun Vänersborgs kommun Räddningstjänsten i Storgöteborg Länsstyrelsen Västra Götalands län Länsstyrelsen Hallands län Havs- och Vattenmyndigheten Livsmedelsverket Smittskyddsinstitutet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Vattenmyndigheten Västerhavet Västra Götalandsregionen Sveriges Geologiska Undersökning Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Svenskt Vatten Svenska Naturskyddsföreningen Sportfiskarna Bohuskustens vattenvårdsförbund Göta älvs vattenvårdsförbund Kungsbackaåns vattenvårdsförbund Vänerns vattenvårdsförbund

98 .t. A. 14. `y ~A LILLA EDFT~ :~: _.._ ~ ~. / LILLA EDITS KGiV IViUN ~-"~ Kc~rrrr~unstyrelsen 1Vliljö~ ca~h b~r~gn~mnd~~~ pr~at~k~il ~Q`1 ~- 8-2~ ~~;~ 6~ piarienr. Klanbet. ~~13 KSO~S~~-lo 303 R~~~~s a~ va~~~nförs~rjni~a~splar~ fyr ~öt~b~rg~r~gic~nen Dnr 2013/0483 ~arr~mat~fattning KS har överlämnat "Förslag till Göteborgsregionens vattenförsöråningsplan" till Miijö~ och byggnämnden för yttrande. Samhä.11sbyggnadschef Maud Wik har sammanställt ett yitrande och föredrar detta för nämnden. Besluisur~derfag Förslag till regional vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen 2013/KSO].53-1 ~lfiljö~ och byggnämnden beslutar ivliljö ich byggnärn.nden lämnar följande yttrande till konimun.st~trelsen Att korrirr~unen anser att framtagna mål, delmål. och åtgärder är välgrundades men att kommunen slca ha möjlighet att föra~lcra åtgärder av principiell betydelse för kommunen has KS/KF innan åtgärden kan antas inom GR. t Att kommunen ska ha fi~il insyn inom GR:s framtagande av mål, åtgärder, kostnader9 genomförande och uppföljning Att kommunen har rätt att godj.cänna finansiering genom ~olitis~t besl~.rt i KS/KF när d.et berör gemetzsamn7a Iösnin~ar mellan kommuner innan ett projekt genomförs, Att det är viktigt att utse representanter från kommunen (politiker och tjänstemän) som ska vara delaktiga GR:s planering av organisation och framtagning gemensamma handlingsplaner och åtgärden Att målår 2025 ska kunna flyttas framåt i tiåen på grund av o%rutsedda händelser Beslutet expedieyas till Kommunstyrelsen Lilla Edets kommun Besöksadress: Jämväesgatan 12 Tel: ~ 00 E-post: Lilla F_det?ntemet: ~vww.lillaedet.se Fax: 020-6~ sid 19/26 ~~.. ~~ f