BARNPLANTABLADET. Statlig utredning breda lösningar till heterogen målgrupp. Rapport visar barn och ungdomar med CI trivs i skolan

Transkript

1 BARNPLANTABLADET En tidning från BARNPLANTORNA Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Minnessymposium i Oslo för Sten Harris CI-pionjär Decibel öppnar för medlemskap för alla hörselskadade Rapport visar barn och ungdomar med CI trivs i skolan Statlig utredning breda lösningar till heterogen målgrupp september 2012 ISSN

2 Innehåll september 2012 Styrelsen Statlig utredning fastslår breda lösningar till heterogen målgrupp...5 Rapport från konferens i Baltimore, USA...8 Cochleaimplantat hur säker är vårdperioden kring operationen? Rapport från Estland: EURO-CIU möte i Tallinn våren Decibel öppnar för medlemskap för alla hörselskadade Debattartikel: Fritt val en dyster historia? Fritt val en polariserad debatt Akademiska sjukhusets CI-verksamhet firade 10-årsjubileum...22 Nordens största möte för Baha -användare i Göteborg Rapport visar barn och ungdomar med cochleaimplantat trivs i skolan!..28 Rapport från CI-möte i Tyskland: Att höra med CI en ny livskvalitet Minnessymposium i Oslo: Sten Harris banbrytare och CI-pionjär...32 Interventionsstudie med fokus att förbättra fonologiska färdigheter...34 Comfort Audio inviger nya lokaler med ståtligt event...36 senaste nytt! Informationsfilmen Benförankrad hörapparat en ny väg till hörande lanseras i oktober. Ytterligare ett samverkansprojekt mellan Barnplantorna och Sahlgrenska universitetssjukhuset. Saklig information för att föräldrar ska kunna fatta kloka beslut! För mer information se vår webbsida SEr2.0 Ensuring a Hearing Future Under hela sin livstid kommer ett implanterat barn att vilja utnyttja den allra senaste tekniken. Det är därför som utmaningen att utveckla de mest skonsamma implantaten alltid har varit MED-EL,s ledstjärna. NYHET Implantat som lämnar huden intakt Vi är mycket stolta att kunna presentera världens första benledningsimplantat där huden lämnas orörd BONEBRIDGE. Möllerström Medical AB Slagthuset, Malmö info@mollerstrommedical.com MAESTRO System för Cohleaimplantat EAS System för Hörselimplantat VIBRANT SOUNDBRIDGE System för Mellanöreimplantat medel.com BONEBRIDGE System för Benledningsimplantat Medlem i Barnplantorna I egenskap av medlem, stödmedlem eller prenumerant erhåller du Barnplantabladet tre gånger om året. Medlemsavgift för år 2012 är 250 kronor (inkluderar hela familjen). Stödmedlemsavgiften är 50 kronor. Inbetalning sker till Barnplantornas postgiro: Är du förälder till barn med CI, hörapparat eller Baha märk talongen förälder. Är du stödmedlem märk talongen stödmedlem. Glöm inte att i båda fallen uppge både namn och adress. Du kan även registrera dig som medlem eller stödmedlem via Barnplantornas hemsida Annonspriser, exempel: 1/4-sida i satsytan: : 1/2-sida, utfallande: : 1/1-sida, utfallande: : Mittuppslag, utfallande: : Fler annonsstorlekar finns, kontakta Barnplantorna för mer information eller hämta foldern med priser och annonsstorlekar på (Barnplantorna är inte momspliktiga.) Utgivningsplan december 2012, maj 2013, september 2013 Manusstopp: 10 november 2012, 1 april 2013, 15 augusti 2013, Barnplantabladets redaktion Ansvarig utgivare: Ann-Charlotte Wrennstad Gyllenram ordforande@barnplantorna.se Redaktör: Ann-Charlotte Gyllenram Grafisk produktion, layout och original: Xtrovert Media Bengt E Karlsson, Jens Enström info@xtrovertmedia.se Tryck: Billes Tryckeri AB Omslagsfoto: Karim Hatoum (Foto från Xtrovert Medias inspelning av informationsfilmen om benförankrade hörapparater.) ISSN Besök gärna Barnplantornas hemsida: 3

3 Barnplantorna Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Lilla Bommen 1, vån Göteborg Telefon: +46(0) Fax: +46(0) E-post: Plusgiro: Organisationsnummer: Medlemsavgift 2012: se sidan 3 Styrelse Ordförande Ann-Charlotte Gyllenram telefon: , fax: ordforande@barnplantorna.se barnplantor.gyllenram@swipnet.se Vice ordförande/ekonomiansvarig Christina Ryberg ryberg.barnplantor@telia.com Ledamot Simon Oud simon.oud@hotmail.com Ledamot Ola Rosling ola.rosling@gmail.com Sekreterare Louise Wermé louisewerme@hotmail.com Suppleant Birgitta Skog skog.b@telia.com *Ordförandena i de regionala organisationerna är ledamöter i riksorganisationen i egenskap av distriktsrepresentanter. Regionala organisationer Barnplantorna Öst *Ola Rosling ola.rosling@gmail.com Per Wassgren per@sharpwoodhill.com Helena Engman helena1234@live.se Gudrun Hellström gudrunhellstrom@hotmail.com Patrick Kampmann patrick@volontaire.se Mia Kerstis mia.kerstis@telia.com Magnus Lindahl magnus.lindahl@gmail.com Viktoria Fredriksson viktoria@ingers-dack.se Lotta Waller waller.lotta@gmail.com Barnplantorna Väst *Simon Oud simon.oud@hotmail.com Bo Sundestrand bo.sundestrand@glocalnet.net Louise Wermé louisewerme@hotmail.com Anna Oud Barnplantorna Sydost *Tove Johansson raamalakent@hotmail.com Carola Nilsson carola@bwm.se Jonas Pettersson jop@jga.se Linda Nilsson linda.nilsson@personal.tingsryd.se Magnus Ivarsson ivarsson-magnus@bredband.net Barnplantorna Syd *Johanna Stadmark johannastadmark@yahoo.se Åsa Holmgren holmgrens05@hotmail.com Helene Lundahl helene.lundahl@hjerta.se Adam och Helena Högstedt helena.hogstedt@gmail.com Charlotte Enjin charlotte@enjin.se Barnplantorna Norr *Lars Eriksson lars.e.eriksson@telia.com Ulf Lindahl ulf.lindahl@kramnet.se Anna Fredriksson annamaln@live.se Jennifer Jonsson Ejergård jonsson.ejergard@hotmail.com Anders Engström ae67@bredband.net Helena Hildebrandsson helena.hildebrandsson@bredband.net Gunlög Sennström Granquist tottijs@hotmail.com Barnplantorna Linköping *Frida Rosén rutfrida@telia.com Jens Rosén Rebecka Karlström karlstromrebecka@hotmail.com Eleonore Petersson eleonore.pettersson@sorman.com Ulf Åberg family.aberg@gmail.com Barnplantorna Jämtland/Härjedalen Ulrika Persson ulli@lillsjon.net Ylva Eriksson ylva.erikson@gmail.com Foto: Karim Hatoum ORDFÖRANDEN HAR ORDET Statlig utredning fastslår breda lösningar till en heterogen målgrupp i tiden Med anledning av delbetänkandet Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp (SOU ) uttryckte Barnplantorna i remisssvar en tillfredsställelse över att regeringen tagit fasta på förändringsbehovet. Ett förändringsbehov som Barnplantorna under många år har framhärdat. Emellertid påpekade Barnplantorna också att delbetänkandet inte berörde vilka elever som är specialskolans målgrupp. Därför är det glädjande att regeringen varit lyhörda för Barnplantornas synpunkter. Slutbetänkandet Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning (SOU 2012:24) anger tydligt att beteckningen RGD/RGH är föråldrad och ska ersättas av RgT (Riksgymnasiet för tvåspråkiga). Äntligen menar vi i Barnplantorna! Utgångspunkt: Alla ungdomar har rätt till likvärdig utbildning av hög kvalitet! Inte en dag för tidigt fastslår staten att alla ungdomar har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet i delaktighet och gemenskap med andra. Detta genomsyrar utredningen eftersom ovan gäller oberoende om eleven får sin utbildning i hemkommunens skola, annan kommun, fristående skola eller vid riksrekryterande utbildning. Visst är det glädjande att en utredning påpekar att Ungdomar med funktionsnedsättning ska i första hand ges möjlighet att Förklaring beteckningar: RGD Riksrekryterande gymnasium för döva RGH Riksrekryterande gymnasium för hörselskadade RgT Riksgymnasium för tvåspråkiga RgsärT Riksrekryterande gymnasiesärskola för tvåspråkiga RgRh riksgymnasium för elever med svåra rörelsehinder (Rh anpassad) Rgsär D/H Riksrekryterande gymnasiesärskola för ungdomar med utvecklingsstörning i kombination med dövhet eller hörselskada 4 5

4 få sin utbildning i eller i anslutning till sin hemkommun med möjlighet att bo hemma med sin familj (SOU 2012:24 s.13) Valfriheten blir ett honnörsord, det vill säga riksrekryterande gymnasie- eller gymnasiesärskola är ett alternativ som endast bör användas när det finns särskilda skäl, enligt utredningen. Elevfrånvaron vid RGD/RGH högre än RGD/RGH uppger till CSN RGD/RGH får både ris och rosor av utredningen. Studieresultaten vid RGD/RGH är sämre än i gymnasieskolan generellt, men utbildningen bedöms bidra positivt till elevernas kunskapsutveckling. Många saknar behörighet till nationellt program, men andelen som uppnår behörighet till ett nationellt program är hög. Hälften av eleverna med hörselskada på nationellt program vid RGH avslutar studierna efter tre år medan närmare 90 procent av eleverna vid nationellt program vid RGD avslutar efter fyra eller fem år. Utredningen lyfter fram den höga frånvaron vid RGD/RGH som ett stort problem och då även den ogiltiga frånvaron. Den samlade frånvaron är högst för elever vid RGD jämfört med RGH. Den från RGD/RGH inrapporterade frånvaron till CSN (Centrala studiestödsnämnden) var avsevärt lägre vid mättillfället än den faktiska frånvaron! RGD/RGH står inför stora förändringar ny målgrupp! Utredningen bekräftar det som Barnplantorna påpekar kontinuerligt, det vill säga målgruppen har förändrats och det innebär konsekvenser för RGD/RGH. Detta kan också iakttas i specialskolans elevutveckling. Detta får enlig utredningen konsekvenser för hur målgruppen för RGD/RGH definieras och hur verksamheten organiseras Därför föreslås bland annat att det ska framgå i skollagen att ungdomar som tillhör målgruppen för den riksrekryterande gymnasieutbildningen för vissa elever med dövhet, hörselskada, dövblindhet och språkstörning har rätt till utbildningen. I enlighet med detta tydliggörs målgruppen: Ungdomar med dövhet och hörselskada som har behov av en teckenspråkig undervisningsmiljö, ungdomar med grav språkstörning som är beroende av teckenspråk för sin kommunikation samt ungdomar med dövblindhet ska tas emot vid riksgymnasiet. Detta mottagande ska ske vid det tvåspråkiga riksgymnasiet (RgT) och inte som idag vid antingen RGD eller RGH. Förtydligandet handlar också om att tydliggöra att det handlar om de elever som har behov av både teckenspråk och talad svenska. Det handlar alltså inte om elever som gärna vill flytta hemifrån eller som inte kommer in på ett speciellt program på hemorten. Kommunerna får ett utökat ansvar att erbjuda ungdomar med hörselnedsättning gymnasieutbildning på talad svenska med tekniska anpassningar samt andra för eleven nödvändiga anpassningar. Elever med språkstörning ska få sin undervisning i hemskolan Det handlar om att språkstörda inte har samma behov som hörselskadade och döva utan bör ha en anpassad utbildning utifrån sin språkstörning. Utredningen förtydligar: Att ha behov av undervisning i mindre grupp innebär inte per automatik att de har behov av samma insatser som döva. Det påpekas också (i enlighet med Barnplantornas funderingar) att det är tveksamt om just anknytningen till RGD/ RGH är den bästa lösningen för dessa elever. Ungdomar med grav språkstörning ska endast tas emot vid RgT om de behöver teckenspråk för sin kommunikation. För närvarande handlar det om ett par elever vid RGD/RGH. Inte en dag för tidigt konstateras att majoriteten av barn och ungdomar med språkstörning har andra behov än målgruppen vid RgT. CI innebär nya tidsenliga benämningar Det blir därmed naturligt för utredningen att också konstatera att benämningarna svenska för döva och engelska för döva inte är relevanta. Genom att en majoritet av barn får CI innebär det att gruppen elever som kan anses ha en dövhet minskar. Skolverket föreslås därför få i uppdrag att anpassa ämnes- och kursplanerna till RgT:s målgrupp. Därmed kommer adekvata benämningar att bli till exempel svenska för teckenspråkiga och engelska för teckenspråkiga. Målgrupp för elever med utvecklingsstörning och hörselnedsättning eller dövhet definieras Ungdomar med utvecklingsstörning i kombination med dövhet eller hörselskada som har behov av en teckenspråkig undervisningsmiljö ska tas emot vid den riksrekryterade gymnasiesärskolan, RgsärT. Detta gäller även ungdomar med grav språkstörning eller dövblindhet i kombination utvecklingsstörning. Statlig finansiering av riksgymnasier olikformig Ansvaret för att finansiera kostnaderna för elever vid den riksrekryterande gymnasiala utbildningen (RgRh riksgymnasium för elever med svåra rörelsehinder, RGD/RGH, Rgsär D/H) är delat mellan elevernas hemkommuner, landsting, staten och i vissa fall elevens vårdnadshavare. Se tabellen Statlig andel av finansieringen läsåret 2010/11. Utbildning Habilitering Elevboende Hemresor RgRh 55 % 67 % 66 % 100 % RGD/RGH 75 % 85 % 100 % Rgsär D/H 56 % 58 % 67 % Tabell: Statlig andel av finansieringen läsåret 2010/11 Utredningen anser inte att det finns några motiv för de stora skillnaderna i hur kostnaderna vid RgRh, RGD/RGH och Rgsär D/H finansieras. Eventuella skillnader ska kunna motiveras. Huvudprincipen ska, med rätta, vara att elevernas hemkommuner ska betala interkommunal ersättning för kostnader för utbildningen. Emellertid ska fortsatt ett särskilt statligt bidrag för elever med dövblindhet utgå vid RgT. Alla elever ska ha rätt att välja skola Den röda tråden genom utredningen är att målgruppen bör omdefinieras samt att alla elever ska ha reella möjligheter att välja skola. Merparten av de elever som har teckenspråk som undervisningsspråk väljer RGD i Örebro. Det finns dock undantag. I Stockholmsregionen finns till exempel flera elever som går integrerat med teckenspråkstolk. För att underlätta för dessa elever ska det bli möjligt att studera svenska och engelska för döva som gymnasiegemensamma ämnen. När det gäller elever med hörselskada eller grav språkstörning är bristen på kompetens och kunskap samt brister i organisationen i hemkommunerna stor. Få elever har åtgärdsprogram samt få skolor har gjort akustikdämpande åtgärder. Utredningen noterar (det som Barnplantorna också har uppmärksammat tidigare) att i de skolor där anpassningar med modern hörselteknik och akustiksanering har skett så har lärandemiljön uppskattats av alla elever och lärare. Kunskap om gymnasieutbildning för elever med grav språkstörning saknas Merparten av gymnasieelever med grav språkstörning går i skola på hemorten. Utredningen konstaterar att det saknas relevant kunskap om gymnasial utbildning för målgruppen. Forskning inom detta område har främst innefattat själva funktionsnedsättningen samt pedagogiska strategier i förskola och under de första skolåren. Utredningen bedömer, helt riktigt, att det finns ett behov av att utveckla goda pedagogiska miljöer i gymnasieskolan för elever med språkstörning. Statligt stöd till kommunala och fristående huvudmän Det tidsbegränsade nationella samordnare som föreslagits ges ett utvidgat uppdrag att omfatta utbildning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan för ovan nämnda målgrupper. Det handlar om: medfinansiering för kvalitetshöjande åtgärder inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (utveckling av pedagogiska metoder etc.), fortbildning i teckenspråk på akademisk nivå för lärare i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, att stödja etablering av lokala och regionala undervisningsgrupper. Insiktsfullt, menar vi i Barnplantorna. Vi har länge diskuterat behovet av att utveckla pedagogik och didaktik *. Önskvärt är också krav på fortbildning i teckenspråk på akademisk nivå för att förbättra måluppfyllelsen för de elever som är i behov av teckenspråk i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det handlar om elever som är beroende av teckenspråk för att tillgodogöra sig undervisningen och då om lärares ämneskompetens på gymnasienivå och att förmedla detta på teckenspråk. Barnplantorna delar utredarnas synpunkter. När olika aktörer urskiljningslöst pratar om alla barn/ungdomar med hörselnedsättning och deras rätt till teckenspråk och att Barnplantorna med, enligt vårt menande, framsynta synpunkter är emot teckenspråk slår man redan in öppna dörrar. Barnplantorna är inte negativa till teckenspråk. Vi fokuserar på alla barns rätt till en skolgång av hög kvalitet antingen den bedrivs på talat språk eller teckenspråk. Målgruppen är heterogenare än någonsin, något utredarna tagit fasta på. Äntligen har Barnplantorna fått gehör för sitt långa oförtrutna arbete. Slutligen påpekar utredarna att statliga bidrag (SIS anslag för Särskilda Insatser i Skolan) ska utgå först efter en prövning av om verksamheten verkligen tillför en anpassad ordinarie verksamhet av hög kvalitet som så lång möjligt är integrerad i den ordinarie utbildningsmiljön. Det bör inte vara ett huvudsyfte att bidra till särskilda undervisningsgrupper. Det bör snarare vara att bidra till anpassade utbildningsmiljöer där kunskap och kompetens kan utvecklas. Kan det bli tydligare? Svar nej! Ann-Charlotte Gyllenram Ordförande, Barnplantorna * Didaktik kan definieras som vetenskapen om alla faktorer som påverkar skolans undervisning och dess innehåll, [1] och sätter fokus på lärande och hur lärande organiseras i klassrummet. Ordet kommer av det grekiska ordet för undervisa, didaskein. Didaktik som ämne i lärarutbildning berör vad läraren skall tänka på vid undervisning, dess mål och medel samt sambandet dem emellan. (Källa: Wikipedia) 6 7

5 Rapport från Baltimore, USA: The 12th International Conference on Cochlear Implants and Other Implantable Auditory Technologies maj 2012 Uppskattningsvis personer från hela världen bevistade konferensen som var organiserad av The Listenings Center vid John Hopkins Hospital och The River School. Konferenserna inom området har växt ifrån pionjärstadiet för 25 år sedan. Deltagare är idag förutom läkare även forskare inom en rad områden, logopeder, psykologer, brukare m.fl. Mångfalden av deltagare är också en spegling av utvecklingen det vill säga att få en optimal utveckling med hörselimplantat beror på samverkan mellan en rad olika yrkesgrupper, föräldrar, familjer, anhöriga samt användaren själv (barn/vuxen). The vision to embrace the future Introduktionen berörde omfattande forskning på John Hopkins-sjukhuset rörande vem som kan vara kandidat för hörselimplantat, framgångsfaktorer, musikperception, osseointegration, kognition, hörselnedsättning samt resultat hos barn vid tidig intervention CI-opererade John Hopkins Hospital ett barn för första gången. Som vanligt så drevs detta fram av föräldrar. I detta fall var det en mamma som var livrädd att hennes barn aldrig skulle få höra sin egen röst. I anslutning till att CI på barn blev en habiliteringsmetod utvecklades också ett samarbete med The River School i Washington (mer information, se separat artikel). Syftet var att tillvarata barns möjligheter ge barn med CI verktyg och strategier för att utveckla hörsel, språk och kognition. Inledningsanförandet uppmärksammade en svensk läkare Inledningen gav också ett exempel på vikten av samverkan genom att uppmärksamma docent/överläkare och hedersdoktor vid Chalmers Tekniska Högskola (Göteborg) Anders Tjellström, en av innovatörerna till benförankrade hörselimplantat. Genom upptäckten av benledning av ljud öppnades dörren till fantastiska möjligheter att normalisera hörseln för barn och vuxna som inte kan använda andra hörapparater. Konferensen up-to-date genom Twitter! För första gången bevistade vi en konferens som verkligen nyttjade modern informationsteknik. Alla deltagare rekommenderades nämligen att Twittra om/från konferensen. Föreläsare kunde dessutom svara på frågor efter sina anföranden via frågor från Twitter. Key Note lecture berörde ABI-utvecklingen Robert Shannon, välkänd läkare/kirurg från Australien höll inledningsanförande som handlade om ABI (hjärnstamsimplant) utvecklingen. Han påpekade Resultaten är ännu inte i nivå med CI-resultat, men idag erbjuder ABI avsevärt bättre hörsel för vuxna än för några år sedan. Resultaten förefaller vara bättre vid dövhet efter skallskada än vid sjukdomen neurofibromatos typ 2. Glädjande är att många fler patienter idag uppnår open set speech recognition (förmåga att uppfatta tal utan känt sammanhang) med ABI. Frågan, Robert Shannon ställde, var emellertid Vad är anledningarna till de förbättrade resultaten? Det är viktigt för oss att förstå så att vi kan förfina metoden ytterligare. Tiden som döv är, i likhet med CI, en parameter som avgör resultatet. Ju kortare tid, desto bättre, och helst dövhet kortare tid än två år. Antalet elektroder tycks inte avgöra resultatet men däremot hur elektroderna placeras mot hjärnstammen. En annan avgörande faktor är stimuleringshastigheten. Med andra ord avgörs resultatet av såväl kirurgiska faktorer som produktfaktorer och patientstatus. Slutsatsen är att det med ABI idag går att uppnå taluppfattning. Benförankrade hörselimplantat Baha Vi vet idag att utveckling av nya sofistikerade hörselimplantat är resultat av tvärvetenskaplig samverkan. Utvecklingen av benförankrade hörselimplantat är inget undantag, men vi är i Sverige stolta över att benförankrade hörselimplantat utvecklades i Sverige och i Göteborg! Den tvärvetenskapliga samverkan bestod av innovatörer från Chalmers tekniska högskola, professor Bo Håkansson och Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) docent Anders Tjellström. Därmed var Sverige i framkanten inom detta område på konferensen med flera inspirerande anföranden av Bo Håkansson och Anders Tjellström men också av bland andra Måns Eeg-Olofsson (läkare SU). Sammanfattningsvis innebär utvecklingen inom detta område att implantaten: har ändrats till form, yta och storlek, opereras in med ny teknik, samt att ljudprocessorn kopplas in tidigare än för några år sedan. På vuxna redan efter sex veckor istället som tidigare tre månader. När det gäller barn så är strävan också att minska tiden mellan operation och inkoppling. MedEl presenterade ett nytt implantat Vid konferensen passade också MedEl (ett av implantatföretagen) på att lansera en ny typ av benledningsimplantat under benämningen BONEBRIDGE. Tekniken är möjlig, enligt MedEl, för personer med hörselnedsättning av ledningshindertyp såväl som för personer med ensidig dövhet (SSD=Single Sided Deafness). Cochleaimplantat på barn utvecklar familjecentrerad intervention Samverkan med föräldrar och barnens familjer är idag en realitet i många länder. En rad anföranden och posters berörde också familjecentrerad intervention. Antal barn med CI till döva föräldrar ökar. Dessa barn har delvis andra behov jämfört med andra barn med CI eller med annan typ av hörapparat. Här är behovet av föräldrastöd annorlunda och barnet måste av naturliga skäl få tillgång till talat språk från andra. En enkätundersökning i Australien presenterades. Elva döva föräldrapar tillfrågades kring deras beslut om CI för sitt barn samt deras syn på kulturell identitet för sitt barn med CI. Resultaten vad gäller talperception var inte avvikande i jämförelse med barn med CI till två hörande föräldrar. Man fann en något långsammare utveckling av ordförråd hos barn med CI till döva föräldrar, jämfört med barn med CI som hade hörande föräldrar. Döva föräldrar hade en stark önskan om att deras barn skulle erbjudas möjligheter att nå optimal utveckling till framtida liv och arbete i nivå med hörande. Samma önskningar som föräldrar generellt har för sina barn. Oberoende av om föräldrar är döva eller hörande är det väsentligt att föräldrar mår bra för att barnet ska få en optimal utveckling. Föräldrar som är fast i att leta efter orsaker till dövheten måste stödjas att komma vidare och fokusera på interaktion med barnet och barnets utveckling. Därför bör familjestöd införas som en aktiv prognosfaktor i habiliteringen. Detta poängterades vid ett föredrag om vikten av maternal sensitivity. Maternal sensitivity, som avspeglas och kan studeras vid interaktion mamma/barn, har visat sig vara en mycket stark prediktor för barns språkutveckling, inte minst talspråk. Cochleaimplantat vid ensidig dövhet (SSD) Det är välkänt att personer med ensidig dövhet inte åtnjuter ett binauralt hörande och att detta får konsekvenser för språkutveckling, taluppfattning, ljudlokalisation och till exempel kommunikation i bullriga miljöer. Tinnitus är mer representerat hos hörselskadade jämfört med hörande. Studier på vuxna med SSD påvisade cochleaimplantat på det döva örat som ett framgångsrikt behandlingsalternativ för att minska svår tinnitus samt att öka hörselförmågan. Detta även om patienten haft en lång period av dövhet på det opererade örat. Framgångsfaktor för detta var som ofta optimal rehabilitering och välmotiverad patient. Cochleaimplantat ett behandlingsalternativ vid tinnitus? Ja, CI kan vara ett behandlingsalternativ vid svår tinnitus. Det krävs fullgod stimulering av alla elektroder för att åstadkomma en minskning av tinnitus. Teorier framförs nu om att så kallad maskering av tinnitus med hörapparat 8 9

6 inte sker på samma sätt som när CI minskar graden av tinnitus. Troligen, enligt flera anförande, är det olika mekanismer som är verksamma vid CI- kontra hörapparathörsel. Avseende CI kan kombinationen CI-hörsel och elektrisk stimulering vara verksamma faktorer bakom minskning av tinnitus. Det framhölls att om tinnitus beror på en depression hos patienten så är CI definitivt inte ett verkningsfullt behandlingsalternativ. Urvalskriteria är därför viktigt. Svensk studie om vårdskador väsentlig Radi Jönsson, överläkare från Sahlgrenska Universitetssjukhuset presenterade en intressant men angelägen studie för att höja kvaliteten i vården nämligen en studie om vårdskador. Mer om detta kan du läsa på sidan 12. Ju tidigare desto bättre vikten av tidig ljudexponering Ett barns ljud- och hörselerfarenhet börjar redan i livmodern. Ju tidigare ett barn får hörsel desto mindre är skillnaden till barn med hörselnedsättning vad gäller kommunikation och talspråksutveckling. Tidigare har ett års ålder varit en måttstock för optimal CI-operationsålder. Nu kommer teorier från språkforskare rörande vi bör överväga vad mer än 12 månaders avsaknad av hörsel innebär för ett barns språkliga, kognitiva och sociala utveckling. Musikens betydelse för språkutveckling och taluppfattning Många studier har numera visat sambanden mellan ett aktivt musikutövande, inlärningsförmåga (hjärnans plasticitet) och taluppfattning. Ett anförande av professor Nina Kraus redogjorde för betydelsen av musikträning som ett verktyg för hörsel- och språkutveckling. Detta bygger på teorin OPERA. O = överlappning mellan tonhöjder i tal och musik; P = precision i tonhöjds- och ljuduppfattning; E = emotion, känslouttyck vid musikutövning; R = repetition vid musicerande; A = attention, uppmärksamhet. Alla dessa kriterier samverkar för god hörsel och språkutveckling då de upprätthåller hjärnans plasticitet. När är det dags att införa musikträning i modern familjeorienterad hörselintervention i Sverige? Globalt perspektiv på utbildning presenterades Konferensens sista dag presenterade experter från en rad länder och deras perspektiv på skola för barn med hörselimplantat. Dessutom fick vi möta ungdomar som berättade hur de kommit vidare i livet och då bland annat till högre studier. Vad fokuserade de på? Nyckelfaktorer till framgång är: nationella hörselscreeningprogram, Early Intervention, d.v.s. tidig habilitering av hög kvalitet, samt en rik talspråklig miljö redan i förskolan. Val av kommunikationssätt påverkar språkutvecklingen. En rad studier påvisar detta. Skolalternativ som presenterades var: Individuell inkludering Grupp-inkludering Specialskola (för barn med flerfunktionshinder) Barn som går i skola med hörande barn och får rätt stöd presterar generellt bäst skolresultat. Representanten från Holland i debattpanelen påpekade: Vi trodde tidigare på tvåspråkig undervisning, men nu ändrar vi vår policy eftersom undersökningar visar att tvåspråkighet inte är bästa och enda metod för en majoritet av dessa barn. Barn med flerfunktionshinder går i specialskolorna. Tidigare CI-opererade vi inte ens barn med flerfunktonshinder. Därför är det fel att konstatera att fler barn med CI 2012 går i specialskola jämfört med år År 2000 CI-opereras färre barn och dessutom inte barn med flerfunktionshinder. Mycket uppskattat var fyra ungdomars input ett inslag från verkligheten. De var alla välintegrerade i samhället. Men vad ville de med livet? Ja det handlade om att bejaka ljud och hörsel och se möjligheter samt se sig själv med sina specifika förutsättningar. En kommentar täckte allt: I just want to get on with my life. Detta en kommentar från verkligheten, det vill säga från de som idag åtnjuter hörsel med modern teknologi och som är en del av en hörselteknologisk utveckling i en tid när fler och fler kan överbrygga kommunikationsbarriärer om ljud och hörsel bejakas. En välarrangerad konferens och många glada möten och utbyte av erfarenheter. Mia 7 år, bär Ponto Pro på soft band som en tillfällig lösning Ponto - Valfrihet för brukare av benförankrade hörapparater Fokus på brukaren Ponto är en ny benförankrad hörapparat utvecklad med fokus på användarnas behov. Ta utseendet till exempel. Ponto har en elegant utformning som smidigt följer vänster- eller högerörats naturliga kontur och är den mest estetiska lösningen som finns idag. En hörapparat måste vara lätt att använda och därför har Ponto en lättåtkomlig tryckknapp som man enkelt kan byta program eller tillfälligt stänga av ljudet med. Optimal ljudkvalitet Brukarna förtjänar bästa möjliga ljudkvalitet, och det får de genom RISE. Detta är en plattform för signalbehandling som verkligen kan hjälpa användarna att höra naturligt och klara vardagen utmärkt även i svåra lyssningssituationer. Personlig anpassning ett måste När det gäller hörselnedsättningar och personliga preferenser är alla olika. Därför tycker vi att alla brukare förtjänar en personlig anpassningsprocess. Genie Medical är ett utprovnings program baserat på den välkända Genie-plattformen. Programmet har specialutvecklats för Ponto och benledning och ger möjlighet att enkelt anpassa Ponto för olika brukare. Ponto-systemet består av ett brett sortiment med avancerade hörapparater och tillbehör, implantatkomponenter samt kirurgiska instrument. Text: Ann-Charlotte Gyllenram och Radi Jönsson Foto: Ann-Charlotte Gyllenram 10 11

7 Cochleaimplantat för barn och vuxna hur säker är vårdperioden kring operationen? Att erbjuda planerad vård för cochleaimplantation ställer höga krav på hälsooch sjukvården. Riktiga indikationer, förberedelser med val av implantat/processor och förberedelser inför sövning och operation förutsätter hög kompetens, individanpassning till varje patient, planering inom en eller flera organisationer, samt lämplig vårdstruktur med tekniska och personella resurser. Utöver detta ställs vissa krav på patienten (och familjen), till exempel rökstopp, eventuell medicinering, och att man är fri från pågående infektioner. Trots de yttersta ambitionerna om att inget fel får hända i samband med planerad vård, vet man från svenska och internationella studier att en viss bråkdel av alla vårdtagare får skador av själva vården och behandlingen, och av att bara vistas på sjukhus. Varför är det så? Svaren är många och är avhängiga en lång och komplicerad kedja av processer. Inom de flesta processer inom sjukvården finns så kallade barriärer. Dessa kan vara starkt hindrande för skador och negativa händelser (till exempel att man inte behandlar/opererar personer med en viss sjukdom som ger hög risk för skada/komplikation); barriärerna kan också vara mycket svaga (till exempel att man skriver ut läkemedel med mycket hög risk för biverkningar utan att man helt uppfyllt indikationerna för läkemedlet). För att barriärer ska vara effektiva ska de vara integrerade i vardagliga processer, bestå av kontrollstationer, checklistor m.m. Inom hälso- och sjukvården bedrivs ett ständigt förändringsarbete. Detta består av införande av nya rutiner, tillämpning av nya vårdprogram, ny lagstiftning o.s.v. Då inte alla förändringar är förbättringar utifrån ett patientperspektiv, finns starka skäl att bedriva en kombination av förbättringsarbete och utvärdering, det vill säga kvalitetssäkring av vården. Komplikationer, skador och undvikbara negativa vårdhändelser (vårdskador) En komplikation till vård och behandling beskrivs som en förvärrande omständighet, tillstötande sjukdom. En komplikation betraktas ofta som en oundviklig konsekvens av given sjukvård, vilket gör att den inte alltid analyseras och utreds. Begreppet skada används då en patient fått någon typ av skada orsakad av vården. Vårdskada, å andra sidan, är en vårdorsakad men undvikbar skada; ibland benämns den som undvikbar negativ händelse. Begreppet vårdskada definieras enligt Socialstyrelsen som lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom eller dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Patientsäkerhetsarbete En förutsättning för att kunna bedriva ett aktivt patientsäkerhetsarbete är mätning av vårdskador (nya patientsäkerhetslagen 2011). Det förebyggande arbetet kan minska förekomsten av vårdskador och det lidande de orsakat individen, liksom de kostnader som är förenade med ytterligare vård och behandling, inkomstbortfall m.m. Vid cochleaimplantat-teamet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har vi under många år bedrivit kvalitetsuppföljning via ett lokalt komplikationsregister. Det har gett oss möjligheter att upptäcka enstaka liksom upprepade komplikationer, och föranlett förändringar i rutiner så att dessa komplikationer kan förhindras i framtiden. Alla hälso- och sjukvårdsinrättningar i Sverige har avvikelserapporteringssystem. I dessa system ska bland annat avvikelser, tillbud, skador och klagomål rapporteras. Avvikelserapporteringen fyller i sig ingen förbättringsfunktion. Avvikelserna behöver utredas och analyseras och därefter kan förbättringar införlivas på bred front inom aktuell verksamhet, för att ha avsedd effekt. Varje klinik är unik vad gäller patientkategorier, vårdåtgärder, organisation, gällande rutiner och lokal kultur. Olika specialiteter och kliniker kan ha ett specifikt vårdskadepanorama. Därför är det viktigt att mäta förekomsten av vårdskador lokalt, liksom att införliva förbättringsarbetet i lokala rutiner. Global Trigger Tool Global Trigger Tool (GTT) är ett instrument för identifiering av vårdskador med hjälp av strukturerad journalgranskning. GTT finns i svensk version sedan Eventuell förekomst av skador identifieras i en 3-stegs process. Initialt genomsöks journaler efter kriterier, så kallade triggers, som kan tyda på skada. Andra steget är att granska och bedöma om möjlig skada uppstått. Allvarlighetsgraden av skadan kategoriseras enligt ett rapporteringssystem (NCC MERP). Enbart avvikelser i kategorierna E-I som orsakat tillfällig eller bestående skada registreras som vårdskada. I ett tredje steg bedöms sannolikheten för att skadan varit undvikbar eller inte, gränsen går vid 50 procent eller högre undvikbarhet. I processtegen deltar tre olika medicinska vårdgivarkategorier, från erfaren sjuksköterska till verksamhetschef/överläkare. Händelserna betraktas alltid ur patientens perspektiv. GTT studie: barn och vuxna som erhåller cochleaimplantat Under senaste året har vi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset studerat förekomsten av vårdskador bland patienter som fått cochleaimplantat. Alla barn och vuxna som genomgått cochleaimplantation under en sammanhängande period december 2007 december 2010 inkluderades (totalt 120 vårdtillfällen för CI-operation). Metoden GTT användes. Undvikbara negativa händelser under vårdperioden (operationstillfället) och de påföljande fyra veckorna identifierades. Syftet med studien var att: undersöka förekomsten av undvikbara negativa händelser/vårdskador i anslutning till CI-operation, kategorisera vårdskadorna enligt svårighetsgrad och typ, och ge förslag till förbättringar. Alla CI-operationer hade utförts inom den slutna vården, det vill säga man hade en sängplats på öron- näs- och halsvårdavdelning. Alla utom en operation utfördes på samma operationsenhet. Medelvårdtiden var 2,1 dagar vilket ger 1,1 dag efter operationen. Operationstiden var i genomsnitt 3 timmar och 8 minuter. Vissa strikta rutiner hade följts för förberedelser inför operation samt under operation. Under perioden gjordes 38 operationer för barn (lika fördelning pojkar och flickor) och 82 operationer för vuxna (dubbelt så många kvinnor). Den genomsnittliga operationsåldern för barnen var 3,8 år och för vuxna 60,7 år. Vårdskadorna Undvikbara vårdskador förekom i anslutning till 12,5% av vårdtillfällena (5/38 barnvårdtillfällen; 10/82 vuxen-vårdtillfällen). Totalt identifierades 17 vårdskador vid 15 CI-operationer. Åtta av vårdskadorna krävde viss intervention eller orsakade tillfällig skada (kategori E). De övriga nio skador orsakade tillfällig skada, krävde någon intervention och förorsakade förlängd vårdtid (kategori F). Varken något barn eller vuxen drabbades av någon vårdskada som var bestående, eller som krävde livsuppehållande behandling. Även i denna studie visade sig att de vanligaste undvikbara vårdskadorna var vårdrelaterade infektioner. Infektionerna fanns i de flesta fall i operationsområdet bakom örat. Övergående skador/komplikationer var förlängd vårdtid på grund av yrsel, andningsproblem och urinvägsproblem. Övergående organskador var mycket ovanliga. Bland både barn och vuxna med vårdskador fanns fler med komplicerande sjukdomar, till exempel med nedsatt immunförsvar. Kategori F-vårdskador förekom i något högre utsträckning hos yngre barn än äldre barn och vuxna. Framtiden Patientsäkerhetsarbetet fokuserar på förbättringar i vården så att vårdskador, lidande och kostnader för individ o samhälle kan undvikas. Metoden GTT ger goda möjligheter att både identifiera och analysera vårdskador; i detta fall de som är specifika för en viss klinik (öron- näsoch hals, SU/Sahlgrenska) och en särskild vårdepisod (för cochleaimplantation). GTT har visat sig vara överlägsen identifiering av negativa händelser, vid jämförelse med både avvikelsehanteringssystem och komplikationsregister. Utifrån denna studie har flera förbättringsområden identifierats och det pågår arbete med förändring av olika rutiner. Självklart behöver en uppföljning med samma metod göras för att säkra dessa förbättringar, för patienternas skull. Radi Jönsson Överläkare, Audiologiska mottagningen och CI-teamet, Öron- näs- och halsverksamheten, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Foto: Ann-Charlotte Gyllenram 12 13

8 Rapport från Estland: EURO-CIU möte i Tallinn våren 2012 Årets möte i EURO-CIU (European Association of Cochlear Implant Users) avhölls i sedvanlig ordning i april. Detta år var den estniska barn-ci-organisationen med dess mycket engagerade ordförande Epp Mull värd för mötet i Tallinn i Estland. Estland blev fritt 1991 Estland har en historia där en rad länder på olika sätt annekterat eller erövrat Estland. Mellan 1939 och 1991 var Estland en Sovjet-republik. Det speglar landet med ett folk som är stolta över sin frihet och ger dem en beslutsamhet och handlingskraft att bygga upp sitt land. Detta blev uppenbart genom att socialminister Hanno Pevkur invigde EURO-CIU mötet. Visste du att Estland inte blev ett fritt land förrän 1991 och att omkring ester flydde till framförallt Sverige och Tyskland under andra världskrigets slutskede. Under perioden deporterades omkring ester till Sibirien och den deporterade befolkningen ersattes av ryssar. Socialministern beskrev med stolthet att det är 12 år sedan den första CI-operationen gjordes i Estland och att 2012 är ett smått historiskt datum för Estland eftersom det är exakt 20 år sedan de införde sitt eget sjukvårdssystem. Detta beskriver han utifrån att quality of life är otroligt viktigt för den enskilde medborgaren och nämner att Patientorganisationer har stort inflytande på politiken och oss politiker. CI finansieras helt genom sjukförsäkringar. Estland demokrati via datorn Intressant att notera är att Estland satsar konsekvent på att stärka demokratin via Internet. Därför röstar också Estlands medborgare via Internet sedan 2005 via en nätsida som kallas Idag bestämmer jag. Här kan också alla uttrycka sin åsikt, kommentera eller komma med förslag. Medlemsländerna visar kraft och dynamik i presentationer av verksamheter Det är alltid lika intressant att lyssna till EURO-CIU:s olika medlemsländers presentationer. På många sätt kämpar vi för samma sak, men har kommit olika långt i våra respektive strävanden. Det handlar om att sträva efter: Nationell hörselscreening. CI-operation på döva barn så tidigt som möjligt och helst under ett års ålder. Bilaterala (dubbla CI) för barn och vuxna. Uppgraderingar till nya processorer. Öppna upp våra organisationer för familjer och vuxna brukare med andra typer av hörselimplantat än bara CI till exempel hjärnstamsimplantat, olika mellanöreimplantat samt benförankrade hörselimplantat (Baha). Optimal förskola, skola och habilitering. Fortfarande sätter okunskap och attityder käppar i hjulet för familjer, vuxna, läkare och andra framåttänkare i dessa strävanden. Jag är klart imponerade över den kraft och dynamik som visas i presentationerna från så många länder i Europa, där vi alla ändå har delvis olika förutsättningar kulturellt och ekonomiskt att genomföra nödvändiga förändringar. Engagemanget tar oss långt samt att antalet nöjda CIhörande individer ökar. Individer som kan påvisa vikten av att höra och utveckla de språk som talas av en majoritet i våra respektive länder. Text: Ann-Charlotte Gyllenram Foto: Diana Unt Mari-Teresa Amat och Laila Zamorra från den spanska CI-organisationen AICE. Epp Müil (ordföranden i den estniska barn-ci-organisationen EKLVL), Hanno Pevkur (socialministern i Estland) samt Gilles Cognat (ordföranden i EURO-CIU)

9 Profilera dig med en ny kostym Reklambyrån Xtrovert Media är den färgstarka fullservicebyrån i Göteborg med de stora resurserna kontakten med oss räcker för de flesta typer av uppdrag inom reklam, marknadsföring och informationsproduktion. Vi kan bland annat stå till tjänst med: Grafisk design och produktion Original och trycksaker Bildbehandling och foto Illustration 3D-visualisering Textproduktion och copywriting Tidningsproduktion Mässmaterial och event Profilreklam Strategisk kommunikation Webbdesign och webbproduktion Filmproduktion Butikskommunikation Informationsproduktion Projektsamordning Slå oss en signal på , eller maila info@xtrovertmedia.se Dansk systerorganisationen DeCIbel följer Barnplantorna Medlemskap för alla med en hörselnedsättning Barnplantorna har ett omfattande internationellt samarbete med olika organisationer för både barn och vuxna med CI. DeCIbel, föräldraorganisationen i Danmark för barn med CI och Barnplantorna har genom åren delat många tankar. Vi träffas också med jämna mellanrum för samverkansmöten. Mötena de senaste åren har handlat om ifrågasättandet av föräldrars val samt om ny hörselteknik. Det senare innebär inte bara CI eller konventionella hörapparater utan också benförankrade hörapparater, hjärnstamsimplantat och olika typer av mellanöreimplantat beroende på hörselskadan. Det innebär att fler barn kan få höra samt om förändrade behov inom hörselhabiliteringen. Nu har DeCIbel tagit steget att, i likhet med Barnplantorna, öppna upp för medlemskap i Decibel för föräldrar till barn med hörselnedsättning/dövhet oberoende av typ av hörapparat. I Decibels tidning, DeCIbelbladet berättar ordförande Anne Mose om hur beslutet om detta växt fram. När DeCIbel bildades 1997 så var det vi mot resten av världen. I vart fall så kändes det så. Det var svårt att våga gå emot tidvis aggressiva påståenden mot oss föräldrar. Vi slöt oss emellertid samman. Idag är det inte vi mot världen längre, men det finns en rad olika uppfattningar vilka insatser som behövs och är bäst för våra barn. Det handlar om språk och enligt vissa även kultur. Visst känner vi i Barnplantorna igen oss i detta. Vid gemensamma möten finns det i våra båda organisationer ett stort samförstånd kring att vi representerar en heterogen grupp barn och ungdomar, där ingen mall är applicerbar på hela gruppen. Det finns också i både DeCIbel och Barnplantorna en stor kunskapsbank av samlade erfarenheter. Inget känns mer naturligt än att nu gratulera DeCIbel till att ha öppnat upp för alla eller som Anne Mose klokt konstaterar: DeCIbel är nu en förening för alla barn och ungdomar med hörselnedsättning oavsett hur det är avhjälpt. Visst är det en enorm utveckling att vi inte längre talar om döva barn, men att vi talar om barn och ungdomar som alla har det gemensamt att de har en hörselnedsättning. Fokus är med andra ord barn och ungdomar 2012! Text: Ann-Charlotte Gyllenram Foto: Diana Unt Ordföranden i DeCIbel Anne Mose; foto från årets EURO-CIU möte i Talinn, Estland. decibelbladet Børn og unge med høretab JUNI 2012 l NUMMER 1 17

10 Debattartikel: Fritt val en dyster historia? Fritt val en polariserad debatt Reflektioner från en veteran inom audiologisk verksamhet, med erfarenhet från både offentlig och privat sektor. Kan man vara emot fritt val? Varför har debatten kring detta blivit så polariserad? Är det för att det döljer sig något inte särskilt fritt bakom de fina orden? Audiologin behöver utvecklas, inte avvecklas I vårt kommunikationsintensiva samhälle behöver audiologin utvecklas, med den hörselskadade individen i fokus. Den modell för Fritt val som nu finns i till exempel Skåne riskerar att blockera utvecklingen. Den gynnar (i strid med Hälso- och sjukvårdslagen) i realiteten två grupper: de med enkel hörselproblematik och de med goda ekonomiska resurser. Därför oroar det mig mycket när modellen ibland framställs som en förebild för andra landsting. Kvalitet och etik viktigare än dogmatik Dogmatiska låsningar är ett hinder för konstruktiva processer. Tron att allt blir bra om verksamheten drivs i offentlig regi är lika naiv som tron att allt blir bra i privat regi. Alternativa organisationslösningar skulle nog kunna vara drivande om man hade fokuserat på kvalitetsfrågor istället, till exempel att utveckla fungerande kvalitetssäkringssystem. Självklart ställs en rad nya krav på kvalitetssystem om offentliga medel används av konkurrerande företag och organisationer. Varför började man inte med att se över kvalitetssäkringen? Att blanda vård och business som nu sker skapar etiska problem som borde ha varit viktiga att utreda först. Vem skulle acceptera att en privatläkare hade en del av sin lön baserad på vilka läkemedel som ordineras eller att läkemedelsföretag driver vårdcentraler? Svenska Audionomföreningen markerar tydligt att ekonomiska intressen inte på något sätt får styra information till patienten. Hörsel och folkhälsa hör ihop Läsarna av denna tidskrift är mycket medvetna om att hörsel och folkhälsa hänger samman och att hörselnedsättning påverkar alla sociala relationer. Men många beslutsfattare verkar vara omedvetna om vad ny forskning visar tydligt, till exempel att den ensamhet som kan bli konsekvensen av bristande hörselrehabilitering är en hälsorisk av samma dignitet som rökning och alkoholmissbruk. Isolering till följd av hörselnedsättning är farligare än till exempel fetma eller än att slarva med behandling av högt blodtryck eller med sin fysiska träning. Ensamhet bland äldre är tydligt kopplad till funktionsnedsättning och mortalitet. Gruppen hörselskadade är överrepresenterad bland förtidspensionerade. Det finns en stark koppling mellan hörselnedsättning och demensutveckling. Hörselvård inte dyr för samhället men kan bli för individen Hörselrehabilitering av god kvalité är alltså en central folkhälsofaktor. En tyvärr alltför spridd vanföreställning är att hörselvård skulle vara dyr för samhället. Jämfört med behandling av en rad andra medicinska tillstånd av lindrigare art, är hörselvård i själva verket billig. Men dyr riskerar den att bli för den enskilde! Genom att vältra över kostnader på individen får färre råd att välja nödvändig rehabilitering. Det innebär stora samhällskostnader och hälsorisker på sikt om man snålar och slarvar med verksamheten. Utredning utan profession Den utredning om Fritt val av hjälpmedel som presenterades i december (SOU 2011:77) utgår från att hörapparater är lämpliga för eget ägande. Leverantörer av hjälpmedel är via sin organisation Svensk Hörsel flitigt citerade i utredningen. Däremot har utredningen inte haft kontakt med den audiologiska professionen vilket bekräftades när jag tog kontakt med sekreteraren i oktober. Utredningen var i princip klar, och den inlaga jag i hast skrev fick ingen effekt. Reaktioner på utredningen, i remissvar och i debatten, talar sitt tydliga språk; entusiastiskt bifall från vissa politiker och leverantörer, mycket allvarliga invändningar från audiologiskt välinformerade yrkes- och brukarorganisationer. STAF, SvAf, SMAF, SAS och HRF redovisar sina remissvar på hemsidorna. Även barnen drabbas Barn skulle inte påverkas av Fritt val och ansvaret ligger kvar inom sjukvården men med kraftigt reducerad budget vid omorganisationen. Barn med hörselskada kommer att ha svårt att få sina behov tillgodosedda när de ställs mot barn med andra skador och sjukdomar, istället för som tidigare mot vuxna med hörselskada. Och hur blir det för den unga vuxne som efter gymnasiet behöver tiotusentals kronor för att få fullgod hjälp i vardagen? Hade behandlingen byggt på läkemedel istället för på medicinteknisk utrustning, hade situationen aldrig uppstått. Varför denna orättvisa? Ändå läge för optimism? Hörselrehabiliteringens förutsättningar verkar alltså mer styras av dogmatiska processer än av kunskap. Jag måste samtidigt tro att ingen seriös beslutsfattare medvetet skulle införa system som gynnar de rika och dem med lindrigast symptom, på övrigas bekostnad. Lösningarna behöver varken vara svåra eller dyra. En startpunkt kan vara att skapa vettiga upphandlingar som täcker behoven för alla. Bland denna tidskrifts läsare finns många som inser sambanden. Låt oss genast hjälpas åt att förmedla vår kunskap och signalera vår oro till högsta ort! Text: Anders Jönsson, Civilingenjör, teknisk audiologi Referenser till artikel kan inhämtas vid mailkontakt med Anders Jönsson: anders.jonsson@med.lu.se År det system som Skåne valt för hörapparatutprovning samt hörselrehabilitering bra? Barnplantorna vet att frågan provocerar. Vi bestämde oss därför även för att fråga styrelseordförande på HÖRSAM, Bertil Allard. Han svarar utifrån hur det blir för klienten, Region Skåne och audionommottagningarna: För klienten Inga köer trots att 50 procent fler kan rehabiliteras. Närmare till audionomen. Trettio mottagningar på femton orter mot tidigare sex på sex orter. Mer hörapparater att välja på och var tredje väljer utanför Regionens sortiment. För Region Skåne Kostnaderna per rehabilitering ungefär hälften mot tidigare. Inga köer och fler kan rehabiliteras. Kortare avstånd = mindre utsläpp. För audionommottagningarna Långsiktighet istället för kortsiktiga upphandlingar för köförkortning. Kvalitetskontroll och jämförbarhet genom anslutning till Hörselbron*-register. Begränsad byråkrati men regelbunden uppföljning av Regionen. * Hörselbron: Forskningsinstitut bestående av forskare från Karolinska institutet, Kungliga tekniska högskolan samt Karolinska universitetssjukhuset

11 COMFORT DIGISYSTEM I SKOLA Nu finns helt nya möjligheter att höra bättre Cochlear Baha Support app. Service dygnet runt via din smartphone. Cochlear Baha Support app kan laddas ner gratis från App Store och Android Market. Applikationen innehåller både text och videofilmer som ger stöd vid felsökning, justering, app-ears rengöring och underhåll av din Baha ljudprocessor samt tips vid resor - Att höra bra i skolan är viktigt både för inlärningen och för den sociala gemenskapen. Men för en elev med hörapparat eller hörselimplantat utgör ljudmiljön i skolan ofta ett hinder för delaktighet. Det beror på att höravstånden i regel är långa, och att skolmiljön är bullrig med många bakgrundsljud. Comfort Digisystem TM är en serie trådlösa digitala hörselprodukter som förtydligar tal och reducerar störande bakgrundsljud. Det renare ljudet gör det lättare att höra, förstå och vara delaktig vilket frigör energi till både skolarbetet och fritiden. För mer information kontakta oss på info-sverige@cochlear.com, eller besök vår hemsida. info@comfortaudio.se Tel Cochlear, Hear now and always and the elliptical logo are trademarks of Cochlear Limited. Baha, Baha Divino, Baha Intenso and Vistafix are trademarks of Cochlear Bone Anchored Solutions. The TiOblast surface technology is licensed from Astra Tech and TiOblast is a trademark of Astra Tech. Cochlear Bone Anchored Solutions All rights reserved.

12 Akademiska sjukhusets CI-verksamhet firade 10-årsjubileum Teamet för hörselimplantat inbjöd till en jubileumsträff strax före sommaren i anledning av att det var tio år sedan som den första CI-operationen gjordes i Uppsala. Cirka etthundra brukare, föräldrar, kollegor, representanter för intresseorganisationer och leverantörer hade slutit upp för att gratulera jubilaren. Sjukhusclownerna gjorde effektfull entré Nadine Schart-Morén, medicinsk audiolog inledde med presentation av CI-teamet. Ett väldigt oväsen fångade plötsligt allas uppmärksamhet upp mot entrén till Grönvallssalen. Sjukhusclownerna ville naturligtvis gratta samt locka till skratt. Clown-jouren lockade till skratt. skäl inte får CI) en optimal lärandemiljö. Idag har vi fem regionala skolor som strävar efter att erbjuda allt för en heterogenare grupp än någonsin. Göran Linde beskriver CI i motvind på 1990-talet Göran Linde, en av initiativtagarna till CI-teamet i Uppsala beskriver enskilda personers arbete i teamet. Personer som alla gjort ett arbete långt utöver vad som är vanligt och kan förväntas. CI-teamet i Uppsala startades 2001 i motvind. CI-teamets verklighet här i Uppsala har varit tuff, kamp för resurser och ifrågasättande, berättar Göran Linde. Motståndet gjorde dessutom att cochleaimplantat på barn försenades. Helge Rask-Andersén knyter an till utvecklingen Helge Rask-Andersén knyter an till Göran Lindes anförande och beskriver även hur CI- pionjärerna Graeme Clark (Australien) och William House (USA) kämpade i motvind. Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm är världsledande med ett stort antal barn med bilaterala CI. Akademiska sjukhuset är föregångare när det gäller hjärnstamsimplantat (ABI) och forskning när det gäller regenerering av hårceller. Barnplantorna och HRF (Hörselskadades Riksförbund) avslutar Å Barnplantornas vägnar påpekade undertecknad att samverkan och samsyn driver utvecklingen framåt. En av de första föräldrarna med medlemsnummer sex i Barnplantornas register kom från Uppsala. Både mamman och den unga damen på 21 år (3 år när hon fick CI) deltog i bemärkelsedagen. Vi är alla en del av ett stort förändrings- och utvecklingsarbete genom att ny hörselteknik fortsätter att ge barn, ungdomar och vuxna nya möjligheter att höra. Utvecklingen fortsätter och pionjärer och visionärer stakar ut vägen. Eva Alsén Eklöf från HRF:s distrikt i Uppsala presenterar HRF:s syn på cochlea implantat och på förbundets syn på tvåspråkighet, med andra ord teckenspråk för alla barn med cochleaimplantat. Hon understryker att det är förbundets policy hon presenterar och att den inte till fullo stämmer överens med hennes egna synpunkter. Ännu ett möte och konferens som visar att pionjärer och visionärer finns som driver utvecklingen framåt både bland yrkesverksamma inom sjukvård, förskola och skolan men även hos intresseorganisationer både på organisations- och individnivå. Stort tack till CI-teamet på Akademiska sjukhuset som anordnade en fantastisk dag. Text: Ann-Charlotte Gyllenram Foton från Akademiska sjukhusets pressavdelning Rosling: CI-statistik nästan lika viktig som CI-operation! Höjdpunkt var att professor Hans Rosling hade möjlighet att delta. Rosling presenterade sig som stödmedlem till Barnplantorna och talade också utifrån det perspektivet. Han berättade om hur hans barnbarn Max insjuknade i meningit orsakad av invasiva pneumokocker. Med sorg har jag konstaterat vilka motsättningar som funnits Han syftade naturligtvis på den infekterade striden om teckenspråk och CI:s inverkan på dövgruppen. För att förtydliga gav han en exposé över Max hörsel- och talutveckling: Hörande (tal) döv (teckenspråk) CI-hörande (tal). Med hjälp av Barnplantornas och Socialstyrelsens statistik tydliggjorde Hans Rosling det skeende som vi är mitt uppe i. Socialstyrelsen och CI teamverksamheterna fick också befogad kritik av Hans Rosling: Socialstyrelsen räknar operationer och inte barn. Ännu finns dessutom ingen statistik från sjukvårdens sida på barn med CI, men det är på gång. Han visade på skeendet genom att åskådliggöra antal barn som har CIopererats mellan 1998 och Detta redovisade han i de tre olika åldersgrupperna 0 4 år; 5 9 år och år. Vad händer? Jo först 2003 ökar gruppen som CI-opereras redan vid 0 4 år. Kan det bli tydligare än följande beskrivning från Hans Rosling/Barnplantorna: De döva barn som föddes och fick CI har precis tagit studenten (maj 2012). De döva barn som föddes och fick CI börjar skolan i år. Av dem fick de flesta CI mellan 1 3 års ålder. De döva barn som föddes och fick CI börjar förskolan i år. Bland dem fick majoriteten CI före ett års ålder. Det är fel att dra slutsatser från gruppen som fick CI 1994/95 för att ge råd till de föräldrar vars barn CI opererades 2008/09, konstaterar Hans Rosling. Vi kan inte, får inte rekrytera barn till ett språk utan språk till barn. Dessutom visar de studier som nu publiceras i allt snabbare takt att resultaten beträffande hörsel och språkutveckling skiljer sig dramatiskt åt mellan dessa olika tidpunkter för CI-operation. Rosling: Varför finns ingen CI-statistik? Hans Rosling fortsatte att väcka tankar och frågor genom sitt anförande genom att ställa frågan varför det inte finns någon CI-statistik. Anledningarna kan vara: för dyrt att ta fram, kan inte, vill inte, vågar inte eller förstår inte varför! Det kan tyckas provocerande, men statistik behövs för att utforma skolsystem, understryker Rosling. Han bekräftar dessutom det vi i Barnplantorna konstaterat i åratal, nämligen att vi behöver en dövskola (teckenspråkig skola) för att ge barn helt beroende av teckenspråk för kommunikation och undervisning (cirka fem barn per år som av olika Hans Rosling talade i Grönwallsalen under jubileet

13 Nordens största möte för Baha -användare i Göteborg Vetgiriga användare av benförankrade hörapparater på Cochlear-event. Docent Anders Tjellström och Mona Andersson, världens första patient som opererades med Baha. Utvecklingen går snabbt framåt inom hörapparatteknologin. Tekniken med så kalllade benförankrade hörapparater (Baha ) och att höra via benledning är något äldre än CI-tekniken med flerkanaliga elektroder, men det är först de senaste åren som Baha blivit mer allmänt känt. Leverantörer har idag stort brukarfokus. Produktutveckling sker i nära dialog med användarna. Globalt hör strax under personer via benledning med benförankrade hörapparater. Om ytterörats, hörselgångens eller mellanörats funktion är begränsad, kan ljudvågor genom skallbenet ändå stimulera snäckan. I likhet med normal hörsel kan stimulering via benledning ge samma ljudupplevelse. Cochlears Baha -event välbesökt I början av juni bjöd Cochlear Nordic i Göteborg in användare till en kväll med mat, mingel och work shop. Vem kunde ana att cirka åttio användare mellan 18 månader och 96 år skulle delta?! Håkan Hansson, VD Cochlear Nordic introducerade: Ni är alla en viktig återkoppling för oss, bilda nätverk och dela erfarenheter med varandra! Mötet var ett samverkansprojekt mellan Cochlear, Hörsel- och dövverksamheten i Västra Götaland samt Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Det var dessutom på SU allt började en gång. Osseointegration nyckeln till Baha Genom upptäckten i Göteborg av professor Brånemark, att titan accepteras av människokroppen och växer ihop med omgivande ben till en hållfast struktur, växte tankar fram på att använda denna upptäckt för att hjälpa personer med hörselnedsättning orsakad av någon typ av ledningshinder. Det kan bero på skada/sjukdom i hörselgången eller mellanörat. Upptäckten har inte bara lett fram till Baha utan också till titanfixerade proteser i ansikte, armar och ben. Här är SU världsledande. Baha utvecklades genom ett tvärvetenskapligt samarbete mellan SU och Chalmers tekniska högskola med syfte att utveckla en ny benledningshörapparat (Baha ) och den kirurgiska tekniken för osseointegration. Arbetet leddes av professor Bo Håkansson (Chalmers) samt bland andra docent Anders Tjellström. Den första patienten som opererades med Baha samt docent Anders Tjellström var dessutom på plats vid Cochlears event. Först i världen med Baha 1977 opererade Anders Tjellström den första personen i världen med Baha. Mona Andersson kom väl ihåg detta ögonblick, som har betytt så mycket för hennes möjligheter att höra. Det blev ett glatt återseende mellan henne och Anders Tjellström. När jag var fyra år blev jag sjuk i scharlakansfeber, berättar Mona Andersson. Det är ju många år sedan och det fanns säkert inte de behandlingar då som nu. Hörseln blev sämre. I början av 1970-talet fick jag information om Baha via Sahlgrenska och provade också Baha på stålskena. (Gyllenrams kommentar: diadem typ dagens softband ) Mona säger att det först var svårt att bestämma sig för operation. Men nu i efterhand har jag aldrig ångrat mig och hör fantastiskt bra! Innovatör och brukare i unik dialog För optimal nytta av sin benledningsapparat är det viktigt med information. Kvällen hos Cochlear bjöd på ett för brukarna anpassat program med fyra olika workshops. Presentationer om produkten och tillbehör, trix och tips för att hantera vardagen på bästa sätt samt forskning och kirurgi var ingredienserna i programmet. Audionomer från hörsel- och dövverksamheten samt Arbetsförmedlingen och läkare från SU var på plats. Allt från hur man kan höra bättre till hur man med Baha använder mössa på vintern presenterades i en workshop. I en workshop hade Anders Tjellström ordet och vem kan bättre än han beskriva hur Baha -apparaten fungerar?! Han gav en historisk tillbakablick över hur allt började 1977 (första operationen). Först 1983 började man operera fler patienter, närmare bestämt 24 patienter det året. Det hade att göra med att stor försiktighet präglade utvecklingen, berättar Anders Tjellström. Många passade verkligen på att använda sig av denna unika möjlighet att ställa frågor direkt till Anders Tjellström. Det blev också en viktig dialog där flera delade med sig av erfarenheter till en synnerligen lyhörd läkare. Vattentät Baha efterlystes av många. Dessa diskussioner känns igen från samtal CI-användare emellan. Det handlar om att få höra alltid! Anders Tjellström frågade om det var någon som absolut ville ha en mindre Baha -apparat till priset av sämre ljud. Svaret blev entydigt: NEJ! Workshop beskriver forskningen På ett lättförståeligt sätt beskrevs forskningen och vilka frågeställningar forskarna har med syfte att ständigt förbättra produkten. Regelverket för kliniska studier samt hur en studie genomförs berördes

14 Ett livstidsåtagande från Cochlear Flera av användarna som deltog hade dessutom deltagit i studier. Hörselstrategier för att hantera vardagen Audionomen från arbetsförmedlingen beskrev och lyssnade även på användarnas erfarenheter av hörselstrategier. En viktig kommentar var: Vi anpassar oss, men inte alltid omgivningen. Det framkom även brist på information vid lokal hörselvård. Basala saker som vad händer med skruven när hårfrisörskan använder starka permanentvätskor. Inte alla hade fått information om att man bör använda en så kallad distanshätta. Brist på information, konstaterade någon, gör att leverantörkontakt för brukarna är bra. Hur har det gått och blev det som ni tänkte er, frågade audionomen? Många leenden syntes och kommentarer hördes i gruppen som: Ja! Vi hänger med! Jag anpassar mig efter förutsättningarna. Skillnad på en och två Baha. Det blev bättre än jag hade tänkt mig! Återigen, din egen inställning spelar roll. Vilket viktigt möte, så tack till Cochlear Nordic. Vi i Barnplantorna ser framemot att bidra med ännu mer information genom att snart lansera en informationsfilm om benförankrade hörapparater till barn/ ungdomar ett samverkansprojekt med Sahlgrenska universitetssjukhuset. Text: Ann-Charlotte Gyllenram Foto: Karim Hatoum Uppgraderingar för Cochlear Nucleus och Baha. Nucleus WSP MSP Spectra SPrint ESPrit ESPrit 3G Freedom 1 CP810-ljudprocessor Baha Baha Classic Baha Compact Baha Divino Baha Intenso Baha BP100 Baha BP110 Power 26 Albin, Baha-användare, med sin familj. När människor väljer det senaste Nucleus-systemet eller Baha-systemet från Cochlear väljer de en livslång partner som är helt inriktad på att förbättra deras hörförmåga. Vi tar förtroendet vi får på största allvar och är beslutna att erbjuda vårt stöd under användarens hela liv. I sin forskning fortsätter Cochlear att bana väg för utveckling av vetenskap och teknologi inom vårt specialområde. När man än fick sin hörsellösning från Cochlear kan man som användare senare få tillgång till ljudprocessoruppgraderingar, optimera sin hörförmåga och öka användningsområdena utan att behöva genomgå ytterligare kirurgi. Connecting people Global leader Passionate visionaries Solutions for life För mer information kontakta oss på info-sverige@cochlear.com, eller besök vår hemsida. 1 senaste ljudprocessorn för användare med ett CI22-implantat 2 senaste ljudprocessorn för användare med ett CI24-, CI24RE- eller CI500-implantat ESPrit, Freedom, SPrint, Cochlear och den elliptiska loggan är varumärken för Cochlear Limited. Baha and Divino är registrerade varumärken för Cochlear Bone Anchored Solutions AB. Intenso är ett varumärke för Cochlear Bone Anchored Solutions AB. N35639F ISS1 FEB12 Swedish translation

15 Rapport visar barn och ungdomar med cochleaimplantat trivs i skolan! Utifrån ett ideellt samverkansprojekt mellan Barnplantorna och den italienska systerorganisationen ParloIo utfördes under 2011 en enkätundersökning bland föräldrar till barn med CI. Barnen var alla i åldrarna 6 20 år. Syftet var att kartlägga vilken skolform barnen går i och hur föräldrar uppfattar skolsituationen för sina barn. Resultaten från svenska förhållanden belyses i en första rapport. Slutrapporten ämnar kartlägga jämförelser mellan Sverige och Italien. Undersökningen bekräftar att barn med CI är en heterogen grupp Det har varit ett omfattande arbete att göra på ideell basis utan stöd från fonder eller dylikt. Cirka 40 procent av föräldrarna till vilka enkäten skickades ut svarade på frågorna, det vill säga av 220 utskickade enkäter erhölls 87 svar. Imponerande med tanke på att enkäten bestod av 29 frågor. Resultaten bekräftar att barn/ungdomar med CI är en heterogen grupp med olika behov. Därför befinner sig barn med CI i olika skolformer. En övervägande andel av föräldrar, som svarat på enkäten, har barn med bilaterala (dubbla) CI oberoende av åldersgrupp. Några har unilaterala (enkelsidigt) CI. En del har CI i kombination med hörapparat på andra örat. Barnplantornas årliga statistik (källa: visar att ungefär 50 procent av de barn/ungdomar som erhållit CI sedan 1991 har bilaterala CI. En övervägande andel av svaren representerar föräldrar till barn i åldersgruppen 6 12 år. Majoriteten av barnen/ungdomarna går i kommunal grundskola, det vill säga 45 av 87 barn/ungdomar. Om endast skola på hemorten redovisas, det vill säga grundskola, friskola, gymnasieskola, kommunal hörselskola, särskola, så har föräldrar till 72 av 87 barn svarat på enkäten. Majoriteten av barn med CI går i kommunal skola I undersökningen visar det att barn med CI huvudsakligen går i skolor på hemorten (kommunal grundskola, friskola, extern hörselklass, gymnasium, särskola). Aktuella skolformer är friskolegymnasium, gymnasieskola i hörselklass, kommunal gymnasieskola, hörselklass i grundskola, riksgymnasiet för döva, riksgymnasiet för hörselskadade, friskola, kommunal hörselskola, kommunal grundskola, särskola, statlig specialskola och gymnasiesärskola. Antalet barn/ungdomar som går i någon typ av skola på hemorten är 72 av 87 svar i undersökningen, det vill säga 82 procent av barn/ungdomar med CI. Föräldrar är nöjda med sitt barns skola. 84 av 87 föräldrar ger sitt barns skola betyg 3 5 på en skala 1 5, vilket får anses som bra. Inga signifikanta skillnader finns utifrån de olika skolformerna, men det ska poängteras att antal svar i enkäten rörande barn i kommunal skola är avsevärt större jämfört med andra skolformer. 74 procent av föräldrarna anser dessutom att berörda lärare har fått tillräckligt med information om barnets CI. Trots detta anser 15 föräldrar oberoende av skolform att läraren inte fått tillräckligt med information och 7 föräldrar har ingen åsikt om detta. Trivsel i skolan En majoritet av barnen verkar trivas i skolan (trivsel angavs på en skala 1 4 där 1 visar tycker om skolan och 4 visar vill helst inte gå till skolan) oberoende av skolform. Antalet svar i skolformer utanför kommunal grundskola är inte tillräckligt många för att dra några slutsatser om trivsel i övriga skolformer. Utifrån underlaget trivs barn i den kommunala grundskolan. Utifrån statistik i denna undersökning verkar barnen trivas i de skolformer som de går i. Ingen angav att deras barn inte ville gå till skolan. Sociala kontakter (antal kamrater i skolan och på fritiden) är ett mått på trivsel och delaktighet. Barn i den kommunala skolan upplever, enligt undersökningen, inget större utanförskap jämfört med barn i till exempel den statliga specialskolan. Antal föräldrar till barn i den kommunala grundskolan som uppgav att deras barn hade många kamrater i skolan uppgick till 80 procent. Ungefär 60 procent uppgavs ha många kamrater på fritiden. När det gäller den statliga specialskolan angavs 6 barn av 13 har många kamrater i skolan. Däremot visade det sig att endast 3 barn av 13 i specialskolan hade flera kamrater på fritiden. Överlag visar inte enkäten på något större utanförskap för barn med CI i de olika skolformerna. Det bör ändå observeras att en andel barn i de olika skolformerna har få kamrater såväl under skoltid som utanför på fritiden. En majoritet använder hörseltekniska hjälpmedel oberoende av skolform En majoritet av barn/ungdomar använder hörseltekniska hjälpmedel (hörselslinga, Digisystem, FM-system) i de olika skolformerna. Oberoende av skolform används Digisystemet mest följt av hörselslinga och FM-system. I specialskolan är hörselslinga mer frekvent. 27 föräldrar har inte svarat på frågan om hörseltekniska hjälpmedel. Det representerar en hög andel i undersökningen och frågan är om resterande 27 föräldrar inte känner till om barnen/ungdomarna använder hörseltekniska hjälpmedel eller om de inte informerats att möjligheten finns. Alltför många barn har inte åtgärdsprogram i skolan Alla föräldrar angav att deras barn har någon form av stöd i skolan av hörselpedagog, specialpedagog eller assistent. Några föräldrar angav flera alternativ. När det gäller förekomsten av åtgärdsprogram för barnet, är det en beaktansvärd andel av barnen i de olika skolformerna som saknar åtgärdsprogram. Tydligt är det i kommunal grundskola och statlig specialskola. Många fler föräldrar borde ha svarat att åtgärdsprogrammet uppdateras efter behov och inte utifrån terminsvis, ofta, årligen eller sällan. Alltför många barn saknar habiliteringsplan Strax under 45 procent av föräldrarna angav att det inte finns någon habiliteringsplan för deras barn på hörselvården/ landstinget. 38 procent av de som har en habiliteringsplan för sitt barn angav att den uppdateras alltför sällan. Dessutom anger 31 procent av föräldrarna att habilitering och skola inte har kontakt med varandra! Resultaten bör vara föremål för ett kvalitetshöjande arbete inom hörselhabiliteringen. Större fokus på ljudmiljön krävs Inte helt oväntat är den auditiva miljön bäst i klassrummet jämfört med gymnastiksal, matsal, musiksal och kapprum. Gymnastiksalar, kapprum, matsal och musiksalar är föremål för förbättringar. Att den auditiva miljön i klassrummet inte endast ges betyget 5 (högsta betyg) är ändå föremål för bekymmer eftersom barnen utvecklar en stor andel av sitt lärande där! Föräldrar vill ha mer information. En stor andel föräldrar önskar mer information om auditiv miljö, hörhjälpmedel men framför alt om pedagogiska metoder för att kunna stödja sitt barn. Detta tolkar Barnplantorna som ett stort engagemang för barnens skolgång. En majoritet av föräldrarna har möten med skolan i vart fall terminsvis. Utifrån resultaten i denna undersökning är föräldrar överlag nöjda med sitt barns skola oberoende av skolform. Några slutsatser avseende jämförelse mellan skolformerna kan inte och bör inte göras eftersom antalet barn i de olika skolformerna i undersökningen skiljer sig åt stort. Eftersom antalet barn i kommunal grundskola är stort i undersökningen kan kanske ändå vissa slutsatser dras om barn med CI i kommunal grundskola. Det är att barnen trivs, har många kamrater och att föräldrarna är nöjda med skolvalet. Åter igen konstaterar Barnplantorna, med stöd av denna undersökning men också utifrån forskning, att barn med CI är en heterogen grupp. Det är tydligt att barn med CI behöver en god auditiv miljö i skolan oberoende av skolform. Det behövs uppföljningar och stöd i alla skolformer utifrån individuella behov. Samverkan mellan skola (kommun) och hörselvård (landsting) behöver utvecklas. Både hörselvårdens och kommunernas arbete för barn med CI är föremål för utvecklingsbehov. Denna undersökning 28 29

16 BARNPLANTABLADET SEPTEMBER DECEMBER lyfter behov som bör vara intressanta även för myndigheter och regering. Det är Barnplantornas förhoppning att resultaten i denna enkätundersökning används för att förbättra skolan (oberoende av skolform) och habilitering och inte används som ett slagträ i en intressepolitisk debatt om var alla barn med hörselnedsättning ska gå i skolan! Stort TACK till alla föräldrar som tog sig tid att svara på ett stort antal frågor. Tack också till logoped/specialpedagog Ursula Willstedt-Svensson som granskade frågorna före utskick och kom med kloka synpunkter. Text: Ann-Charlotte Gyllenram Foto från Comfort Audio Svensk Insamlingskontroll, SFI, granskar att pengar na används rätt. Få stöd från en medförälder. Föräldratelefonen Vår Verksamhet kontrolleras av svensk InsamlIngskontroll. Vårt 90-konto garanterar att dina pengar används så effektivt och bra som möjligt. Vi jobbar för barns rättigheter. I FN och i din kommun. Bli Barnrättskämpe och arbeta för att miljontals barn får en bättre morgondag. Besök oss på och bli månadsgivare idag. Vår Verksamhet kontrolleras av svensk InsamlIngskontroll. Vårt 90-konto garanterar att dina pengar används så effektivt och bra som möjligt. Börjar du sjuan eller åttan till hösten? Då är du välkommen till vår konfirmandgrupp TRO, HOPP, KÄRLEK. Under konfirmandtiden träffar du nya kompisar, har kul och får tillfälle att prata om livets stora och spännande frågor. I höst startar teckenspråkiga konfirmandgrupper i Stockholms, Härnösands, Strängnäs, Lunds, Skara och Göteborgs stift. Varje grupp träffas först på hemmaplan. Ett ungdomsläger i fjällen 3 6/ och ett gemensamt konfirmandläger 16 22/ ingår också. MER INFORMATION Stockholms stift: gunnel.kjellermo@svenskakyrkan.se Härnösands stift: johan.selin@svenskakyrkan.se Strängnäs stift: gun.carlsson@svenskakyrkan.se Skara stift: barbro.l.brattgard@svenskakyrkan.se Lunds stift: beata.sandell@svenskakyrkan.se Göteborgs stift: camilla.jansson@svenskakyrkan.se Luleå stift: annalena.norberg@svenskakyrkan.se Hjälp barn hitta hem. Varje dag splittras familjer på grund av krig och katastrofer. Varje dag kämpar vi för att återförena dem. Med din hjälp kan fler barn hitta hem. Bli månadsgivare idag på Rapport från CI-möte i Tyskland Att höra med CI en ny livskvalitet Att höra med CI en ny livskvalitet var temat för den sjunde nationella CI-dagen som anordnades den 9 juni på drygt femtio olika ställen runt om i Tyskland. Jag hade tillfälle att besöka CI-dagen på Klinikum rechts der Isar i München som anordnades av den regionala cochleaimplantat-föreningen i Bayern (12,5 miljoner invånare). Det finns ett stort behov av att skapa förståelse för och kunskap om CI i samhället, liksom att få information och utbyta erfarenheter mellan brukare. Föreningens ordförande Regine Zille är själv brukare. Hon föddes med en grav hörselnedsättning och dolde den länge för omgivning. Hörapparater fick hon först som 30-åring och 2006 fick hon sina CI. Det öppnade en ny värld för henne naturen bjuder på otroliga ljud, säger hon. I Tyskland opereras drygt personer årligen, ett antal som ständigt stiger. Sedan den första CI-operationen 1984 har runt vuxna och barn opererats. Det finns sjuttio olika kliniker som erbjuder CIoperation. I München finns runt 400 brukare och av dessa träffas omkring femtio regelbundet en gång i månaden. I hörsalen har jag ett par i 80-årsåldern som bänkgrannar. Han fick sitt CI redan 1989 i Hannover. Han har bytt processorn ett par gånger och är fortfarande väldigt nöjd. Han lyssnar intensivt under föreläsningarna och frun antecknar. När det blir för mycket text framme på duken fotograferar han. Paret ska flytta till en lägenhet med hörselteknisk utrustning i ett nytt serviceboende. Lägenheten ligger i samma område som de bor i sedan lång tid tillbaka, så alla grannkontakter finns kvar. En av föreläsningarna behandlar forskning kring CI vid ensidig dövhet och tinnitus. Runt 3 miljoner människor har problem med tinnitus (3,6 procent av befolkningen). För mig är detta en ny målgrupp. Besvären med tinnitus blev signifikant mindre efter en CI-operation. En av patienterna upplevde att hans CI-öra hade kommit ikapp efter två år. Tonhöjd och ljudkvalitet var nästan lika bra som på det hörande örat. Det var en tydlig förbättring av hans livskvalitet. Dagen avslutas med en två timmars musikupplevelse. En musikgrupp spelar deltagarnas önskemusik och bjuder samtidigt upp till dans. Regine Zille och hennes man inleder dansen. Efter en timme dansar i stort sett alla deltagare. När jag vet vilken låt som spelas, kan jag följa texten, säger min danspartner och ler. Doris Engel och Regine Zille Innan jag lämnar kliniken frågar jag Regine Zille om föreningens fortsatta arbete. Att utveckla samarbetet mellan CI-organisationerna i de olika tyska delstaterna för att undvika dubbelarbete är en av hennes hjärtefrågor. Text: Doris Engel Tysk specialpedagog och verksam som hörselpedagog vid Centralsjukhuset i Karlstad (CSK)

17 The Hearing Implant Company Minnessymposium i Oslo Sten Harris banbrytare och CI-pionjär Sten Harris Sten Harris alltför tidiga död chockade många Han var en av dem som utvecklade cochleaimplantatverksamheten i Sverige. Många familjer till barn med CI såväl som CI-hörande vuxna menar att han möjliggjorde en bättre framtid för dem. Personligen är jag helt övertygad om att barn-ci-verksamheten i Sverige blivit kraftigt försenad utan Sten Harris och Göran Bredbergs orädda engagemang. Sann pionjärsanda med patienten i fokus. Olika aktörers starka motstånd kunde utan Sten Harris och Göran Bredbergs mod fått Socialstyrelsen att stoppa barn-civerksamheten redan på tidigt 1990-tal om inte de tillsammans med de första modiga föräldrarna agerat påtryckare på förändringsobenägna verksamheter. Det hela upprepades om än mindre kontroversiellt i början på 2000-talet när läkare tillsammans med föräldrar gjorde bilaterala CI på barn till regel istället för undantag. Många ville hedra Sten Harris Jag och min familj har mycket att TACKA Sten Harris för, som 1991 hade modet att våga CI-operera första barnet i en tid när motståndet tycktes vara massivt som en vägg. Därför var det en stor ära att bli inbjuden av Rikshospitalet i Oslo när de initierade ett minnessymposium i Oslo till Sten Harris ära. Efter drygt tio år som uppskattad chef vid hörselvårdsavdelningen ÖNH-kliniken i Lund flyttade Sten Harris till Oslo 1998 och utvecklade CI-verksamheten. Vi var många som höll tal och gav olika perspektiv på Sten Harris. Fram skymtade i alla presentationer en läkare med en kapacitet utöver det vanliga, en orädd fighter och problemlösare. En chef som alltid i alla lägen stått upp för sina medarbetare. En läkare med tydlig patientfokus som ingav så mycket förtroende att det kändes tryggt att vara första föräldraparet till ett barn med CI i Sverige. Garvade kirurger från hela världen var i likhet med undertecknad märkbart rörda i sina presentationer. En härligt ömsint personlig bild av Sten Harris gav hans fru, Eva Harris. Stort TACK till läkarna, Marie Bunne och Greg Jablonski i Oslo för ett fantastiskt välkommet initiativ att anordna ett minnessymposium. Orden räcker kanske inte till när Sten Harris ska beskrivas närmre men kanske så här: Kompetens, mod, oräddhet, arbetsglädje, patientfokus, passion för att hjälpa barn, hårt arbetande men ändå en närvarande familjefar. Text: Ann-Charlotte Gyllenram Foto ovan: från Sten Harris familj Foto nedan: Ann-Charlotte Gyllenram En ny generation av VIBRANT SOUNDBRIDGE Hög kvalité i tal och ljud Intelligent teknologi Lätt att använda och komfortabel att bära Säker och flexibel Som en del av Vibrant Soundbridge system för mellanöreimplantat erbjuder Amadé audioprocessor den senaste hörselteknologin tillsammans med flera helt nya funktioner som t.ex flera program, tal och brus behandling och dämpning av vindbrus. Audioprocessorn hålls på plats med en magnet vilket gör att huden förblir intakt och hörselgången helt öppen. Alla delar som behöver service finns i den yttre audioprocessorn, inga behov för ytterligare ingrepp. Vibrant Soundbridge är ett bevisat effektivt och säkert mellanöreimplantat med hög grad av belåtenhet hos användarna vid långtidsuppföljning och passar både vuxna och barn. Eva Harris Bjureus samt Hélene Österlin (från Möllerström Medical)

18 Interventionsstudie med fokus att förbättra fonologiska färdigheter Dagens forskning visar på nytänkande. Forskning och tekniska framsteg inom området hörteknik är väl synkroniserade med varandra. Till detta kommer neurologiska aspekter på lärande samt jämförelser barn med hörselnedsättning (CI/HA) och normalhörande barn. Nedanstående studie är en första rapport i en större rapport som publiceras i december här i Barnplantabladet. Inledning Mellan 2010 och 2011 har det i samarbete mellan Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Linköpings och Lunds universitet, genomförts en tvärvetenskaplig interventionsstudie för barn med cochleaimplantat (CI) och/eller hörapparat (HA) i åldrarna 5, 6 och 7 år med syfte att träna fonologiska färdigheter. Barn med normal hörsel har varit jämförelsegrupp. Totalt har 75 barn deltagit på olika sätt (48 barn i denna studie; von Mentzer et al, 2012). I den här artikeln används hörselskadade och hörselnedsättning synonymt både för barn med hörapparat och döva barn med CI. Fonologiska färdigheter Fonologiska färdigheter kan beskrivas som den förmåga vi har för att på olika sätt använda det talade språkets ljudsystem. Den mest uppenbara fonologiska färdigheten är hur vi uttalar ord och meningar, det vill säga hur vi producerar tal. Den andra väsentliga färdigheten är hur vi uppfattar det som någon annan säger det vill säga hur vi bearbetar och förstår talat språk. Ofta är detta så självklart för oss att vi inte reflekterar över att det är en färdighet förutom när vi befinner oss i sorliga och bullriga miljöer som kräver att vi anstränger oss att hänga med i det som sägs. Fonologiska färdigheter påverkar hur en individ utvecklas och fungerar i många olika kommunikativa sammanhang. Vi vet att de har en direkt påverkan på ordförrådsutvecklingen: både i hur vi tar in och lagrar orden i långtidsminnet, men även hur snabbt vi får åtkomst till orden när vi talar. Likaså har fonologiska färdigheter en indirekt påverkan på utvecklingen av berättandeförmågan och läs- och skrivutvecklingen där det sistnämnda spelar stor roll för hur individen lyckas i skolan och det förstnämnda har stor betydelse i sociala situationer i skolan och på fritiden. Teknik och pedagogik Utvecklingen av hörapparater och coch leaimplantat under senare delen av 1900-talet har gjort att fler och fler börjat inse vikten och möjligheten av att utnyttja och träna barnets (rest)hörsel (Cole & Flexer, 2012). Det är genom tekniken att förbättra och återskapa hörselsinnet, som familjer och pedagoger kan observera hur de hörselskadade barnen utvecklas i ett allt snabbare tempo avseende språkliga färdigheter. I takt med detta har man även blivit medveten om skillnaderna i hur det normalhörande typiskt utvecklade barnet använder sin hörsel och utvecklar språk- och läsförmåga. Från att man tidigare främst tänkt ge det hörselskadade barnet kompensation i form av visuellt stöd, kan vi se att pedagoger och forskare i ökande grad börjar ta intryck i hur undervisningen av normalhörande barn går till. Det kan både handla om vilka delar som går att tillämpa direkt, och vilka som behöver anpassas efter dessa barns förutsättningar (Trezek & Wang, 2006). Kunskapsutveckling Kunskapen om de hörselskadade barnens utvecklingsmöjligheter och begränsningar ökar. I Sverige genom till exempel avhandlingar av Malin Wass som har undersökt kognition (tänkande) och läsförmåga hos barn med CI (Wass, 2009), Tina Ibertsson studerade kognition och kommunikation hos barn och ungdomar med CI (Ibertsson, 2009) och Lena Asker-Àrnassons avhandling handlade om skriftligt berättande och läsförståelse hos barn och ungdomar med hörselnedsättning (2011). (Gyllenrams kommentar: Barnplantabladet har tidigare rapporterat om dessa studier.) Slutsatser är att barnen/ungdomarna med hörselnedsättning visar spritt skilda resultat när det gäller språkliga förmågor. Många presterar i nivå med normalhörande barn men då främst när det gäller förmågor som inte direkt belastar fonologiska färdigheter. I synnerhet presterar barnen med hörselnedsättning svagare på tester för fonologiskt arbetsminne. Listan med publikationer över hur viktigt det är med fonologiskt arbetsminne är lång (Baddeley, Gathercole & Papagno, 1998; Briscoe, Bishop & Norbury, 2001). Kärnan i budskapet är att det fonologiska arbetsminnet har mycket stor eller avgörande betydelse för språktillägnande i stort och ordförrådsutvecklingen specifikt (Gathercole et al, 1997). Studien I redovisade studie har 48 barn i åldrarna 5, 6 och 7 år övat med ett datorbaserat fonologiskt träningsprogram: 32 barn med CI och/eller HA och 16 barn med normal hörsel (von Mentzer et al, 2012). Programmet heter Graphogame och är utvecklat i Finland i samarbete mellan Jyväskylä universitetet och Nilo-Mäki Institutet (Lyytinen et al. 2009). Syftet med programmet är att barnen på ett lekfullt sätt övar ljud-/bokstavssamband och lär sig läsa enkla ord. Genom att metodiskt låta barnen öva att särskilja och matcha språkljud och upplästa ord med dess skriftliga motsvarighet, bokstäver och skrivna ord, tränas barnens förmåga till att särskilja och känna igen både enskilda språkljud och språkljudsekvenser. Den svenska översättningen är gjord vid Lunds Universitet. För mer information om Graphogame hänvisas läsaren till Barnen i studien rekryterades från hörselvården i Stockholm, Uppsala och Lund. De normalhörande barnen rekryterades från Uppsala-/Stockholmsområdet. Alla familjer har gett sitt samtycke till att delta i studien och studien är godkänd vid forskningsetisk kommitté i Stockholm. Det övergripande syftet med studien har varit att studera barnen beteendemässigt och språkligt och att analysera hur de centrala hörselbanorna hos barnen bearbetar ljud både före och efter träning (Uhlén et al, pågående). Resultat Övningen Alla barn fullföljde träningen. Den genomsnittliga övningstiden per dag uppgick till 7 minuter vilket gav ett totalsnitt på drygt tre timmars träning. Eftersom barnen var olika gamla hade de kommit olika långt i sina läsfärdigheter, de läskunnigaste barnen nådde därför samtliga nivåer innan övningsperioden var slut. I de här fallen uppmanades de att börja från början igen, men att arbeta så snabbt och korrekt de kunde med övningarna. Jämförelser mellan hörselskadade och normalhörande barn gav inga signifikanta skillnader i hur länge eller korrekt de övade, men de äldre barnen nådde fler nivåer och svarade också mer korrekt på övningarna. Resultat Fonologiska färdigheter För att fastställa barnens fonologiska utgångsläge och möjliggöra jämförelser mellan grupperna slogs samtliga tester för fonologiska färdigheter ihop till ett enda fonologiskt mått. Detta kallade vi fonologisk komposit. Den fonologiska kompositen utgjordes av hur barnen producerade ord och nonord liksom i hur de uppfattade och repeterade nonord vid de tre upprepade testningarna. När vi jämförde grupperna fann vi signifikanta skillnader. Barnen med hörselnedsättning presterade genomgående lägre både före och efter intervention och spridningen var stor: enbart 20 procent hamnade inom en standardavvikelse för de normalhörande barnens genomsnitt. Detta var samtliga barn med hörapparat, undantaget ett barn med CI/HA. Genom att använda statistisk analys undersökte vi barnens utveckling över tid och nu var vi intresserade av om det fanns skillnader på respektive test för fonologiska färdigheter mellan normalhörande, barn med HA och barn med CI. Analysen visade att barn med CI visade lägre resultat på flertalet tester av fonologiska färdigheter särskilt de med uttalad belastning av fonologiskt arbetsminne. Träningseffekter observerades hos barn med CI på produktion av ord och att diskriminera mellan nonord. För att ställa in skärpan ytterligare på möjliga skillnader mellan undergrupper bland de hörselskadade barnen, utöver deras tekniska hjälpmedel, gjorde vi sedan en gruppindelning i fonologiskt säkra/mindre säkra barn. Det visade sig att förändringen i den fonologiska kompositen efter träning var signifikant för barn med svagt fonologiskt utgångsläge. Det betyder att fonologiskt mindre säkra barn förbättrade sin förmåga med träning. Resultat Ljud-/bokstavssamband Alla barn visade en signifikant förbättrad förmåga att matcha ljud/bokstav med träning. Normalhörande barn och barn med CI visade genomgående en större säkerhet än barn med HA. Sammanfattning Genomförandet av den här interventionsstudien får anses framgångsrik på flera sätt, även om man bör vara försiktig med vilka allmänna slutsatser som kan dras, med tanke på det lilla antalet undersökta barn. Dels innebar studien signifikanta träningseffekter på alla barns förmåga att matcha ljud/bokstav, och dels utvecklade de fonologiskt mindre säkra barnen sina fonologiska färdigheter. Likaså är den datorbaserade interventionsstudien ett exempel på metodutveckling då den underlättar att viktig träning av avgörande betydelse för barnens utveckling såväl i skola och i det kommande arbetslivet, kan åstadkommas hemma på ett relativt enkelt sätt. Text: Cecilia Nakeva von Mentzer Logoped/doktorand Linnécentrum HEAD/ Linköpings universitet Foto: Ann-Charlotte Gyllenram För referenser kontakta: Cecilia von Mentzer cecilia.von.mentzer@liu.se 34 35

19 Mingel på Comfort Audio Comfort Audio inviger nya lokaler med ståtligt event Jag måste erkänna att jag som Halmstad född blir mäkta stolt över att ha följt Comfort Audio genom åren. Comfort Audio är verkligen en framgångssaga. I september bjöd de in till invigning av nya lokaler i Halmstad. Ett par hundra personer var på plats för att fira och inte kunde man väl ana att det plåtskjul (tidigare benämnt Golfhallen i folkmun) i Halmstad nära flygplatsen, som stått tomt några år, nu inrymde synnerligen eleganta kontor, serviceverkstad, innovationscentrum etc. Allt med ljudanpassning och andra väl genomtänkta faciliteter för en modern arbetsplats i tiden. Visionerna saknas inte i det visionära företaget! Comfort Audio en framgångssaga Bakom framgångsrika företags födelse och utveckling finns entreprenörer. Comfort Audio är inget undantag. Carljohan Lagervall och August Pansell avlade examen som utvecklingsingenjörer vid Halmstad högskola. År 1994 såg de potentialen i ett utvecklingsuppdrag från AMS. Syftet var att utveckla hjälpmedel för personer med hörselnedsättning i konferens och mötesmiljö, berättar Carljohan Lagervall. Produkterna, eller snarare prototyperna som levererades, var mycket uppskattade och efter produktionsanpassningar kunde vi börja sälja den första produkten, Comfort August Pansell, Ragnar Ågren (styrelseordförande Comfort Audio) samt Carljohan Lagervall Conference. Väl inne inom området insåg vi snart att det fanns ett stort behov av många andra produkter för hörselskadade. Comfort Audios fokus har sedan dess framför allt inriktats på trådlösa hjälpmedel för personer i skola och arbetslivet. Vi får mycket positiv feedback från våra kunder och det är ju fantastiskt tillfredställande när man förstår att vi hjälper så många till ett bättre hörande, konstaterar Carljohan Lagervall. Det är en bra drivkraft för den fortsätta utvecklingen. Jag ser många likheter med Barnplantorna som intresseorganisation som uppstickare i etablerade verksamheter, när Carljohan Lagervall säger: Vi vågade tänka utanför boxen och angripa uppgiften på ett kanske annorlunda sätt än vad de etablerade företagen i branschen vågade göra. VD: n Mats Dörring beskriver modernt chefskap Nye VD:n Mats Dörring har ett förflutet inom medicintekniska företag. Jag passar på att ställa några frågor till honom också. En av frågorna är hur han ser på sin egen roll som VD. Mitt jobb som VD är att vara en coach till alla anställda, berättar Mats Dörring. Vi når mycket längre snabbare om jag kan få var och en att fungera bättre i sin roll och ta mer ansvar. Min roll är också att lägga upp långsiktiga mål. Comfort Audios expansiva utveckling internationellt upptar naturligtvis också hans tid. Läget intill flygplatsen i Halmstad i en lokal som påminner om en flyghangar passar väl för ett företag med högt flygande planer framåt! Text: Ann-Charlotte Gyllenram Foton från Comfort Audio August Pansell (en av initiativtagarna till Comfort Audio) och Mats Dörring (VD) 36 37

20 Surfa med på vågen med världens första Teknik- & Kommunikationsmässan Stockholm 2013 NEPTUNE By Advanced Bionics vattentäta freestyle CI - processor FRI ENTRÉ! Allt inom hörselteknik, ljudmiljö, kommunikation och pedagogik Mässan vänder sig till alla med någon typ av hörselnedsättning eller dövhet oavsett ålder. Föräldrar, anhöriga och övriga intresserade är också välkomna. Består av få delar, som gör det lättare för användaren ClearVoice reducerar bakgrundsljud AutoSound anpassar sig automatiskt IntelliLink -funktion Lyssna hela dagen, hela tiden Använd ett AAA-batteri Lätt att förvara Mässan arrangeras av Hörsel- och Balanskliniken, Sektionen för Cochleaimplantat på Karolinska Universitetssjukhuset, Barnplantorna, Unga Hörselskadade i Stockholms län, DHB Östra samt SPSM råd och stöd. Hörselhabilitering Barn och Ungdom Rosenlunds sjukhus, plan 8, Tideliusgatan 12, Stockholm Hösten Advanced Bionics Nordic Nitivej Frederiksberg - DK Tlf customerservice.sca@abionics.fr advancedbionics.com

21 Etikett Adressändring: Namn:... Adress:... Postadress... Telefon:... Returnera till: Barnplantorna Lilla Bommen 1, vån Göteborg Grafisk produktion Barnplantabladet: Xtrovert Media, Tryck: Billes Tryckeri AB; Göteborg 2012 I filmen får vi bland annat möta Albin som tränar Michael Jackson -dans. InformatIonsfIlm om barn/ungdomar med benförankrade hörapparater (baha ) lanseras 21 oktober! Filmen är ett resultat av ett unikt samverkansprojekt mellan Barnplantorna och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i likhet med den tidigare filmen Cochleaimplantat att återskapa ett sinne. Filmen dokumenterar erfarenheter från föräldrar, barn och ungdomar samt förskole- och skolpersonal. Filmen kommer att förse dig med unik erfarenhet och svar på dina frågor oavsett om du är förälder/anhörig, personal inom förskola, skola, habilitering: Vem kan dra nytta av benförankrade hörapparater (Baha )? Hur går utredning och operation till? Hur ser habiliteringen ut? Vilka hjälpmedel är kompatibla till den specifika hörapparaten? Och mycket mer...