Driftuppföljning av Svenska Nätanslutna solcellanläggningar

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Driftuppföljning av Svenska Nätanslutna solcellanläggningar"

Carina Lindqvist
för 8 år sedan
Visningar:

1 Driftuppföljning av Svenska Nätanslutna solcellanläggningar Status augusti 2006 Jonas Hedström Energibanken i Jättendal AB

2 1 Inledning och bakgrund Under 1983 anslöts för första gången en solcellsanläggning till det svenska elnätet. Antalet har sedan dess ökat till 30 aktivt anslutna anläggningar. Fyra stycken har under tiden av olika skäl tagits ur drift. Alla anläggningar är uppförda på byggnader och representerar ett välbalanserat urval av tillämpningar med avseende på möjliga tekniska och arkitektoniska lösningar. Programstyrelsen för SolEl såg vid programmets inledning ett behov av en uppföljningsrutin för befintliga och framtida anläggningar. Målsättningen har varit att genom att sammanställa och analysera driftresultat skapa ett underlag för bedömningar av produktionsresultat, typiska felkällor, hindertid, degradering mm. Arbetet har delats in i följande kronologiskt ordnade aktiviteter: Aktivitet År Beskrivning Insamling av anläggningsbeskrivningar och historiska produktionsdata. Upprättande av datainsamlingsstrategier Uppbyggnad av web-baserad databas Inkörning och drift av webbpublicerad databas Sammanställning av data, nya anläggningar och analys av mekanismer som påverkar anläggningars produktion Insamling av produktionsdatadata och adderande av nya anläggningar. Felmekanismer hos komponenter. Förstudie av automatiserad datainhämtning Databasens uppbyggnad sammanfattas nedan. Detaljer kan fås från tidigare redovisade rapporter [1 7]. Databasen är publicerad på har byggts upp i samarbete med Systeam AB i Uppsala och togs i drift i mars Anläggningarna är beskrivna med storlek, startår, lokalisering, bilder, ingående komponenter, systemuppbyggnad och installationsprocesser. Elproduktionsdata presenteras som månadsvärden. För ett mindre antal anläggningar med utökad instrumentering anges även solinstrålning. Hindertid (då anläggningen inte levererat el till nät) anges som ekvivalenta timmar 1 varje månad. Historiska data från har lagts in i databasen som startvärden. På Energibanken finns data från alla anläggningar tillbaka till Dessa dataserier är kompletta till cirka 80 % och finns tillgängliga för intresserade användare. Databasen uppdateras den 10:e varje månad med alla nytillkomna värden 1 Exempel: Om en av tre växelriktare i en anläggning är ur funktion i april månad så är hindertiden 240 timmar. Om alla växelriktare är ur funktion så är hindertiden 720 timmar denna månad.

Alla anläggningar är uppförda på byggnader och representerar ett välbalanserat urval av tillämpningar med avseende på möjliga tekniska och arkitektoniska lösningar.

3 2 Projektarbetet till Nya anläggningar under projekttiden Under innevarande rapportperiod, ( till ), har 7 anläggningar adderats till databasen. Toppeffekten hos dessa är 228 kw. Ytterligare 54 projekt på cirka 1,34 kw är beviljade inom investeringsprogrammet. Cirka hälften av dessa kommer att uppföras under De som tillkommit sammanfattas i Tabell 1 nedan Tabell 1. Anläggningar som adderats till databasen under rapportperioden Namn på anläggning Lokalisering Toppeffekt [kw] Månad för drifttagande Alléskolan Hallsberg 39,4 December 2005 KTH Stockholm 2,8 Januari 2006 Fläckebo Sala 24,8 Januari 2006 Fjärås Kungsbacka 64,0 Maj 2006 Tekniska museet Malmö 65,9 Augusti 2006 Kårhuset Malmö 25,2 Augusti 2006 Bjurslätt Göteborg 5,5 Augusti 2006 Bilder på nya anläggningar Alléskolan, Hallsberg Fläckebo prästgård, Sala Bild: Switchpower KTH Borggården Fjärås vårdcentral Tekniska museet, Tak Bild: Martin Nilsson, Malmö Tekniska museet, Fasad Bild: Leif Selhagen, Naps

De som tillkommit sammanfattas i Tabell 1 nedan Tabell 1.

4 Kårhuset i Malmö Bild: Martin Nilsson Bjurslätt äldreboende, Gbg Bjurslätt, balkongfront Alléskolan har solcellsinstallationer på tre fasader som liknar den på bilden.. Fjärås vårdcentral i Kungsbacka har solceller installerat på fyra tak. Alla liknar det på bilden. 2.2 Dataåterbäring Månatliga data från anläggningarna har kommit in i förväntad takt. En mindre eftersläpning i datarapportering har lett till att en fullständig redovisning inte har kunnat göras vid uppdateringen av databasen varje månad. Erfarenheten i stort är att alla data ändå kommer till databasen inom några månader. Dataåterbäring har varit 100 % fram till början av 2006 med undantag för anläggningen i Kristianstad som inte har rapporterat data på två år. Dataåterbäringen för 2005 är därför cirka 95 %. 2.3 Driftresultat Perioden kan beskrivas som solinstrålningsmässigt bra i Sverige. SMHI mätte vid sina mätstationer i södra Sverige mer solenergi än normalt. Tabell 2 nedan redovisar övergripande fakta från driftuppföljningen. Tabell 2. Övergripande fakta från driftuppföljningen år 2003 och 2004 Toppeffekt 1 januari [kw] 19 anläggningar i databas Toppeffekt 31 december [kw] 20 anläggningar i databas Toppeffekt 31 december [kw] 23 anläggningar i databas Toppeffekt 31 december [kw] 25 anläggningar i databas Toppeffekt 31 augusti [kw] 30 anläggningar i databas Producerad växelströmsenergi [MWh] 100 % dataåterbäring Producerad växelströmsenergi [MWh] 97 % dataåterbäring Producerad växelströmsenergi [MWh] 95 % dataåterbäring 2.4 Framtida utbyggnad Den framtida utbyggnaden av nätanslutna anläggningar kan förväntas öka från 436 kw (augusti-06) till närmare 3 MW vid utgången av Skälet är det 70-procentiga stödet till solceller på offentliga byggnader. Den utökade datahantering som detta leder till kommer att kräva förenklingar i rapporteringen och en lägre grad av detaljer i anläggningsbeskrivningar.

En mindre eftersläpning i datarapportering har lett till att en fullständig redovisning inte har kunnat göras vid uppdateringen av databasen varje månad.

5 2.5 Tillgång till driftuppföljningens data När formerna för driftuppföljningen etablerades överenskoms att databasens information skulle göras elektroniskt tillgängliga för andra aktörer genom att alla data läggs i en excel-fil. Den ska innehålla anläggningsbeskrivningar exklusive bilder, publicerade data och dessutom historiska data tillbaka till Den ska vara tillgänglig för intresserade användare vid behov från Energibanken. 2.6 Anläggningsbesök I juni 2006 besökte Energibanken anläggningarna i Hallsberg och Kungsbacka (Alléskolan och Fjärås vårdcentral). Tillsammans med personal på plats så samlades information in och ett upplägg för dataöverföring etablerades. 3 Referenser 1. Jonas Hedström, Driftuppföljning av svenska nätanslutna solcellsanläggningar, Energibanken rapport R , Jonas Hedström, Sol_0105 Driftuppföljning av svenska nätanslutna solcellsanläggningar, Elforskrapport, Jonas Hedström, Driftuppföljning av svenska nätanslutna solcellsanläggningar, Elforskrapport 03:13, Jonas Hedström, Driftuppföljning av svenska nätanslutna solcellsanläggningar, Statusrapport juni Jonas Hedström, Driftuppföljning av svenska nätanslutna solcellsanläggningar, Statusrapport juni Jonas Hedström, Driftuppföljning av svenska nätanslutna solcellsanläggningar, Elforskrapport 06:09, 2006

Den ska vara tillgänglig för intresserade användare vid behov från Energibanken. 2.

Relevanta dokument

Driftuppföljning av svenska solcellsanläggningar

Driftuppföljning av svenska solcellsanläggningar Rapport för perioden 2006-07 tom 2007-11 Elforsk rapport 07:64 Mats Andersson December 2007 Driftuppföljning av svenska solcellsanläggningar Rapport för