ERIK HERNGREN, KAIROS FUTURE, Framtidens förening Consultants for Strategic Futures.

Transkript

1 ERIK HERNGREN, KAIROS FUTURE, Framtidens förening 2020 Consultants for Strategic Futures.

2 INLEDNING BAKGRUND Riksidrottsförbundet (RF) arbetar med ett idéprojekt Framtidens förening. Bakgrunden är att alltfler idrottsföreningar nu känner av samma utveckling som de flesta andra folkrörelser gjort en längre tid. En mycket kortfattad och förenklad omvärldsbeskrivning ger vid handen att folkrörelser år 2011 inte är ett självspelande piano. Tydlig avmattning i tillväxt hos folkrörelser med hemvist i t ex politik, fackföreningsverksamhet, bildningsverksamhet (undantaget SISU Idrottsutbildarna) märks. Civilsamhället genomgår avsevärda förändringar och globaliseringen påverkar det lokala planet både i Karesuando och på Gotland. En del av projektet Framtidens förening handlar om att ta fram utmanande och utvecklande framtidsbilder kring omvärldsfaktorer som påverkar den kontext framtidens föreningar kommer att verka i. Inom projektet finns en projektgrupp som leds av RS ledamot Lena Engström. Projektgruppen har arbetat fram ett antal huvudområden/faktorer i omvärlden som de bedömer påverkar framtidens idrottsförening. Diskussionerna har också influerats av samtal med ett antal forskare inom olika områden. Engagemanget för idrottsrörelsen är dock fortsatt förhållandevis starkt men samhällsutvecklingen visar på både hot och möjligheter. Dessa hot och möjligheter behöver identifieras och analyseras, så att konsekvenser av eventuella vägval för idrottsrörelsen blir klart uttalade och genomlysta. För att vara trovärdiga i vår strävan mot vår vision Svensk idrott världens bästa, som uttrycks i vårt idéprogram, är det ur ett utvecklings- och idéperspektiv särskilt viktigt att fokusera på just viljan till ständig utveckling till form och innehåll. För att få hjälp med att sammanfatta den framtida utvecklingen vände sig projektledningen till Kairos Future med en förfrågan. Huvudsyftet vara att både få hjälp med scenariogestaltning av utvecklingen men också få en kvalitetsgranskning av det arbete som gjorts. Den här rapporten är resultatet av ett arbete från vår (Kairos Futures) sida i syfte att gestalta framtiden utifrån fyra huvudområden. VAD HAR VI GJORT? Vi har utgått från de fyraområden som projektgruppen pekat ut och inom de sfärerna har vi försökt sammanfatta det som vi menar är de mest centrala utvecklingsmönstren. Inom samtliga områden skulle det utan problem gå att skriva tjocka avhandlingar men vi har valt att i ett väldigt starkt koncentrat lyfta fram det vi uppfattar so kärnan i utvecklingen. Vi har även valt att skicka med en sammanfattande bild av hur tror att framtiden för engagemang och förtroendemannaskap kan komma att se ut. Till den finns en skiss på fyra olika framtidsscenarier scenarier vi kan utveckla mer om projektgruppen finner det intressant. 2(13)

3 3(13)

4 SVERIGE 2020 DEN STORA BILDEN DEMOGRAFI HUR MÅNGA ÄR VI OCH VAR BOR VI? Demografi är en ofta underskattad kraft i samhället. Enligt SCB prognoser kommer Sveriges befolkning år 2021 att passera 10-miljonersgränsen. Också andelen äldre ökar över tiden, tack vare förbättringar i hälsa och omsorg som gör att vi lever längre. Idag finns det plussare i Sverige, men om 20 år kommer siffror att stiga upp till Det kommer självklar att ha effekter på Sveriges föreningsliv ur många aspekter både vad gäller möjligheten att rekrytera frivilliga men också vad gäller hur de offentliga resurserna kommer att fördelas. Samtidigt är tillväxten ojämnt fördelad. I huvudsak växer städerna men det är inte en alldeles entydig bild. De flesta städer går mot en tillväxt medan mindre städer vid sidan av allfarvägarna går en tuffare framtid till mötes. Mellan 2008 och 2025 beräknas befolkningen i åldrarna18-64 år öka i 84 kommuner, medan den minskar i resterande 206. Det är framförallt kommuner i storstadsområdena som växer som tydligt motsvarar den urbanisering trenden som är på gång i hela världen. Utvecklingen inom de stora städerna handlar idag också nästan uteslutande om förtätning. Hållbara städer är ett av tidens ledord och lösningarna handlar i regel om att bygga tätt och grönt. Det betyder att många av tidigare fria ytor för lek och rörelse tas i anspråk när en kraftigt växande befolkning ska få plats. Det är också i regel billigare att bygga på platser där det redan finns etablerad infrastruktur (kollektivtrafik, skolor, service etc) än att bygga helt nya områden. Samtidigt är det faktiskt inte den renodlade landsbygden som tappar folk. Tvärtom har andelen svenskar som bor utanför tätorter varit mer eller mindre konstant sedan Den stora minskningen sker istället i mindre tätorter i storleken invånare. Eftersom det nästan undantagslöst är ungdomarna som flyttar får många av de här orterna också en större andel äldre i befolkningen än storstäderna. Redan 2020 kommer många av de berörda kommunerna ha stora problem med att få ekonomin att gå ihop till följd av 4(13)

5 ökade vård- och omsorgskostnader. Föreningar som befinner sig på de här orterna kommer alltså troligen både ha svårt att hitta yngre människor som kan axla föreningen ansvarsposter men också få svårt att konkurrera om kommunala pengar. En annan viktig drivkraft inom det befolkningsområdet de kommande åren är de stora demografiska svängningar som kommer att påverka både idrottsrörelsen och samhället i stort. Historiskt har Sverige haft tre stor generationspucklar: personer födda i slutet av fyrtiotalet, i mitten av sextiotalet samt personer födda kring Den senare gruppen håller just nu på att etablera sig i vuxenlivet vilket vi ser leder till stor bostadsbrist och hög ungdomsarbetslöshet. Men efter dem kommer den minsta ungdomsgeneration Sverige haft på över sjuttio år. (Vi får gå tillbaks till 1930-talet för att hitta så låga födelsetal som vi hade de sista åren på 90-talet). Det leder till ökad konkurrens för alla som vill nå tonåringar med sin verksamhet. I andra änden av livsskalan lämnar fyrtiotalisterna yrkeslivet. Det är en grupp som består av närmare 1,7 miljoner människor och de utgör den mest hälsosamma och mest ekonomiskt välbeställda pensionärsgenerationen hittills. Det kan leda till möjligheter då många pigga pensionärer eventuellt skulle kunna tänka sig att göra en ideell insats Ett annat område där det fortsätter att ske förändringar är befolkningssammansättningen. Sedan 1920-talet har Sverige i större eller mindre grad varit ett invandringsland. Efter andra världskrigets slut fram till 1970-talet dominerade arbetskraftsinvandringen. Därefter har flyktinginvandring varit dominerande. Resultatet av den här utvecklingen är att var sjätte svensk har utländsk bakgrund, vilket innebär att de antingen är födda utomlands eller har minst en förälder som är det. Sverige har tidigare varit relativt homogent ur kulturell synvinkel, men influenserna från andra kulturer växer sig allt starkare och blir ett allt tydligare inslag i samhället. FRÅN FITNESS TILL WELLNESS INDIVIDUALISERING, BEGÄR OCH MIKROLIVSSTILAR Idag sker en övergång från kollektiva värderingar till ett samhälle där individen står i centrum. Det egna självförverkligandet blir allt viktigare och mycket tid och energi går åt till det egna livsprojektet. En viktig del i detta är att bygga ett personligt varumärke kring sig själv och sin familj, där val av klädstil, musiksmak, bostadsområde etc. blir viktiga beståndsdelar. Parallellt med detta har de senaste åren har en ökande hedonismen blivit en viktig drivkraft i vid människors olika val i livet. Det innebär att allt fler människor inte längre nöjer sig med att tillgodose de grundläggande behoven i livet utan drivkraften är snarare att bejaka ett temporärt begär, att unna sig det lilla extra. De flesta behöver inte köpa nya kläder, renovera badrummet, åka på spa-semester osv men gör det ändå för att tillfredsställa en tillfällig impuls eller lust. Tidigare ansågs sådan konsumtion som omoralisk av den stora massan. Det innebär också att många människor idag kräver alltmer av de företag, myndigheter etc de har kontakt med. Man kan säga att de flesta idag har ett riskminimeringsfilter som avgör på vilka 5(13)

6 arenor eller i vilka sammanhang de ska befinna sig. Och det handlar primärt om att minimera risken för att hamna fel snarare än att maximera möjligheten att hamna rätt. På fel arbetsplats, på fel shoppingcenter, på fel fest eller i ett område med fel skola. Tidigare utgjordes de här valen nästan uteslutande av rationella behovsskäl. Idag är grunden för valen annorlunda. Det leder till att vi har en situation med alltmer krävande och kunniga medborgare. Begärsorienteringen och riksminimeringsfiltret påverkar i hög grad idrottsrörelsen på många plan. Inte minst föreningsengagemanget eftersom det dels måste få plats innanför människors riskminimeringsfilter men också för att ett företroendeengagemang för många människor innebär en risk att gå miste om något roligare och mer stimulerande engagemang någon annanstans. Samtidigt känner alltfler samhörighet med en snävare grupp människor än förr. I regel handlar det om en samhörighet med personer som har samma livsstil och värderingar. Konsekvensen är att det växer fram många fler smala livsstilar, så kallade mikrolivsstilar. Oavsett vilken livsstil människor identifierar sig med ökar samtidigt betydelsen av att markera sin livsstil inför sin omgivning. För dem som identifierar sig med sin sport kommer det idag fram olika klädmärken som ungdomar i synnerhet förknippar med sporten oavsett om det handlar om intresse eller utövande. Utvecklingen accentueras av att människor i allmänhet tenderar att fokusera allt mer på livskvalitet och jakten på lycka. Det är viktigt att ha en god hälsa och individer idag vill ha hälsan så länge som det bara går. Det leder också till att många människor idag har höjt förväntans-nivån och snarare tycks sträva efter att må bättre än bra än att nöja sig med livets basbehov. Även detta påverkar idrottsrörelsen på flera plan. Det främsta skälet är att motion går från lek till allvar och blir en del av en må bra-bransch snarare än en fritidssysselsättning. Ett exempel på detta är att alltfler sjuka personer idag får motion på recept istället för traditionell behandling, dvs hälsa och motion är starkt förknippade med varandra i dagens samhälle. Dessutom har alltså ambitionen skjutits från att hålla sig frisk till att må bättre än bra. Motionsutbudet ökar dessutom för morgondagens hälsokonsumenter vilket gör att konkurrensen om individerna ökar. Där idrotten tidigare var relativt ensam på arenan för fysisk rörelse är konkurrensen 6(13)

7 idag stenhård och den fortsätter att öka. Det innebär även att idrottsrörelsens ibland självhävdande tolkningsföreträde vad gäller motion och rörelse inte alls är en självklarhet idag. Och den riskerar att bli det än mindre i framtiden. Mottrender: Äkthetslängtan, familjeorienterade unga och en ökad efterfrågan på tillsammansskap Utvecklingen ovan gäller för en stor del av svenskarna. Samtidigt ser vi idag flera trender som går i en motsatt riktning. Till exempel ser vi ett skifte i värderingar bland den unga generationen (personer under 25 år). De är inte längre mer individuella och postmateriella än deras äldre kusiner vilket är ett skifte vi inte sett på trettio år. Deras värderingar präglas av ett mer socialkonservativt förhållningssätt där familjen och det lilla livet har mycket större fokus än det hade för ungdomar i samma ålder för tio år sedan. En annan mottrend är reaktionen på trenden ovan med alltmer ytliga begär. Det handlar om en växande trend mot ökad autenticitet. En längtan efter det naturliga och äkta, det som inte är förvanskat. Exempel på detta är den stora succé som Bonde söker fru blev och längtan efter genuina upplevelser som inte är iscensatta av någon med påklistrade fasader. Kanske kan ett äkta idrottsengagemang i en genuin klubblokal som inte försöker sig på att vara häftigare än vad den faktiskt är. Möjligtvis våras det för ribbstolarna på nytt Under nollnolltalet har den ökande individualiseringen gått hand i hand med löftet om personlig förändring: gör om mig. (Ett garanterat vackert leende med bländvita tänder är mer värt än att bara slippa hål i tänderna. En personlig tränare är mer värt än ett gympingpass, osv). Vi uttrycker det som att vi är i en MeMakingbaserad ekonomi. Samtidigt talar mycket för att tiotalet, utöver MeMaking, kommer att handla om en upplevelseekonomi där basen utgörs av olika sätt att stimulera samhörighet, något vi kan kalla för WeMaking. Vi ser ett spirande intresse för att skapa nya gemenskaper och mikrokollektiv. För många är det dock viktigt att få göra det på sitt eget sätt och inte ärva gamla strukturer och system. Därför gäller det för idrottsrörelsen att vara vaksam och förstå att utnyttja den här trenden, annars riskerar de etablerade idrottsföreningarna att stå med tomma styrelser samtidigt som det skapas nya föreningar i samma kvarter. Stim SAMHÖRIGHET WEMAKING Postmoderna Stödja FÖRÄNDRING MEMAKING Iscensätta UPPLEVELSER DOMINERANDE VÄRDERINGAR Leverera TJÄNSTER Tillverka VAROR Traditionella Utvinna RÅVAROR Icke differentierad MARKNADS- SITUATION Metadifferntieriad 7(13)

8 SYNS DU INTE SÅ FINNS DU INTE KOMMUNIKATION, INTERAKTION OCH TYDLIGHET ÄR BASKRAV Under de senaste åren har det skett en fullkomlig explosion av nya mediekanaler. Utvecklingen påverkar all marknadsföring och kommunikation i grunden. Allt, från ledningens framtoning och kundtjänstens bemötande till kvaliteten i produkter och tjänster är områden som i allra högsta grad påverkar företagets varumärke och försäljning. För att undvika dissonans måste det som lovas i kommunikationen infrias i leveransen. Den som vill marknadsföra sig har ett trovärdighetsproblem i det att de agerar i ett egenintresse. Vi uppmanar dig att köpa vår produkt (så att vi tjänar mer pengar). Mottagarna förstår naturligtvis att det egentligen förhåller sig så vilket höjer trösklarna för att nå fram. Reklamen möts ofta av skepticism. Många företag och organisationer sliter därför idag med hur de både ska kommunicera med sina målgrupper och samtidigt öka sin egen förmåga till. Båda dessa behov ser vi att alltfler organisationer försöker anamma genom att involvera sina kunder/målgrupper, inte bara i konsumtionsögonblicket utan även i skapandet av nya verksamhets-/affärsidéer. Det tas väl emot av framför allt många yngre som både vill bli sedda, delta och ha en dialog. Konsumenterna (människorna) blir därmed en allt vitalare och aktivare del i medias ekosystem. I ett fullt utvecklat interaktionssamhälle blir kommunikationen mellan konsumenter många gånger viktigare än kommunikationen med företagen (se bilden nedan). På innovationssidan används användarna som produktutvecklare. Det kallas ibland även co-creation. Det är framför allt konsumentvaruföretagen som går i bräschen för utvecklingen och i regel är webben basen för utvecklingen. Proctor&Gamble, Starbucks, Lego, HM är exempel på företag som byggt upp webcommunities där deras lojala användare hjälper företaget att utveckla nya produkter eller lösningar. Vi arbetar med att förändra företagets approach från att marknadsföra mot konsumenterna, till att marknadsföra med konsumenterna säger Lego. FÖRETAG FÖRETAG KONSU- MENT KONSU- MENT KONSU- MENT KONSU- MENT Det är ingen kioskvältare att påstå att de digitala medierna ökar i betydelse och att de traditionella medierna går mot en tuff framtid. Egenproducerad film, musik etc på nätet och den snabbt växande blogosfären är exempel på nya medier som växt lavinartat de senaste åren. De betyder att media de facto genomsyrar en allt större del av människors liv även om de inte tar del av traditionellt medieutbud så som människor gjorde för ett par decennier sedan. Däremot går det inte rakt av att påstå att traditionella medier kommer att försvinna. En del av dem kommer att ändra form och uttryckssätt, andra som inte funderar och tar tag i sina affärsmodeller riskerar däremot att inte finnas kvar. Det nya är att spridningen av in- 8(13)

9 formation och kunskap är allmängods. Vem som helst kan dela med sig av sina kunskaper, inspelad musik eller allmänna tankar via nätet och deltagande i de forum och nätverk som finns en knapptryckning iväg. Det gör att vi får ett nytt slags samhälle med en helt annan ordning att orientera sig i. Schematiskt kan utvecklingen beskrivas med följande skiss. Vi går från ett samhälle där den som besitter makt inte bara har vetskapskunskap eller förståelsekunskap utan även spridningskunskap. Den här utvecklingen förstärks av den lavinartade framväxten av smarta mobiltelefoner och läsplattor som leder till ett skifte från bundenhet till genuin mobilitet vad gäller konsumtion av digitala tjänster. Oavsett om det handlar om att söka information eller ta emot tjänster så går beteendet mot att vara platsobundet. Ytterligare en faktor är utvecklingen mot allt större processorkraft till sjunkande priser. Sammantaget gör det att vi står inför en förändring de kommande åren vad gäller analys av komplexa datamängder (s k Big data). Redan idag finns det avancerade datorer (robotar) som kan identifiera ansikten, förstår talat språk och som sedan blixtsnabbt kan koppla ihop detta med stora datamängder. Det innebär oanande möjligheter till vardagligt beslutsstöd i framtiden. Alla med en utökad smartphone kan få information i realtid i livets olika beslutsskeden.. I kombination med tjänster som dessutom förstärker verkligheten genom att kombinera information från helt olika typer av källor och automatiskt generera en helhetsbild ger det ett helt nytt kommunikationslandskap. Detta kallas ibland augmented reality. Detta torde revolutionera allt beslutsfattande på lite sikt och därmed bli något som även föreningslivet måste förhålla sig till. Inte bara i kommunikationen kring egna idrottsarrangemang utan i all kommunikation med föräldrar, egna medlemmar och det omgivande samhället. FRÅN BIDRAGSMOTTAGARE TILL AKTÖR PÅ EN MARKNAD Rollfördelningen mellan offentliga, privata och idéburna aktörer har förskjutits en hel del men vi tror att utvecklingen accentueras än mer mot år Ansvarsfördelningen mellan det offentliga och privata har redan kommit långt där många privata aktörer gett sig in i allt fler branscher som tidigare var stängda för ickeoffentliga aktörer. Den verkligt stora förändringen tror vi dock kommer att ske i en förändrad rågång mellan offentlighet och frivillighet. Redan idag driver t ex föreningslivet idrottsanläggningar etc men den stora förändringen lär ske när det ges ökade möjligheter att hantera vård och omsorgstjänster i vid bemärkelse, t ex inom den sektor som idag kallas social ekonomi. Idag ser vi att många frivilligorganisationer bygger upp kunskaper för att klara av att hantera den nya situationen. Samma sak gäller de offentliga inköparna av sociala tjänster som idag ställer mer detalje- 9(13)

10 rade krav vid upphandlingar. Nyckeln handlar om att kunna driva en social verksamhet med entreprenörskap och professionell förvaltning. På sikt kommer konkurrensen inom frivilligsektorn öka i takt med att den sociala ekonomin mognar och blir mer som en etablerad bransch. Det leder också till att alltfler rörelser försöker hitta nya finansieringsvägar Offentlighet för sin verksam- het genom att beskriva sin verksamhet i termer av produktion av välfärdstjänster. Det har också skapat ett utrymme för sociala entreprenörer Frivillighet Näringsliv Frivillighet som inom ramen för en rörelser eller organisation försöker finna lös- ningar som både samhället och föreningen tjänar på. Många entreprenörssjälar söker sig också till sektorn eftersom den är jungfrulig och ännu inte färdigreglerad. Det leder också till att alltfler rörelser försöker hitta nya finansieringsvägar för sin verksamhet genom att beskriva sin verksamhet i termer av produktion av välfärdstjänster. Det har också skapat ett utrymme för sociala entreprenörer som inom ramen för en rörelser eller organisation försöker finna lösningar som både samhället och föreningen tjänar på. Många entreprenörssjälar söker sig också till sektorn eftersom den är jungfrulig och ännu inte färdigreglerad. Den här utvecklingen har Filip Wijkström och Torbjörn Einarsson vid Handelshögskolan i Stockholm beskrivit med figur intill. De menar att föreningslivet har gått från att vara självständiga ideologiskt baserade organisationer till att bli en del av det etablerade samhället men att det nu håller på att glida in i en aktivitetsbaserad situation där föreningarna konkurrerar med andra aktörer på en marknad. Existens Fristående organisationsliv Integrerade folkrörelser Autonomi Integration Aktörer på en marknad Semi-offentlig förvaltning Offentlighet För att lyckas i en sådan situation krävs det en tydlig professionalitet med alltifrån genomarbetade servicekoncept, Facebook -strategier till juridisk spetskompetens. Detta har i sin tur lagt grunden för att näringslivsmodeller i ökad grad används även i föreningslivet. Många anser att den utvecklingen är negativ men vi tror att den kommer att öka än mer framöver trots att den samtidigt ökar kompetenskraven på de personer som förväntas engagera sig som organisationsledare. En annan infallsvinkel på detta är att människan är en social varelse och bär på ett genuint behov av att möta andra medmänniskor. Trots detta sociala behov upplever Näringsliv Aktivitet 10(13)

11 sig många mer och mer ensamma. Nätverken som fanns förr med familj och vänner ser annorlunda ut idag med den upplevda tidsbristen som genomsyrar samhället. Behovet av platser att träffas på är stort idag. Detta har många företag och organisationer som äger eller förvaltar en fysisk mötesplats förstått. De letar idag med ljus och lykta efter intressenter som kan fylla ytan med liv. Det gör att många idag inleder samarbeten i akt och mening att hitta lösningar som gynnar båda parter. Detta kallas ibland placesharing, dvs man delar med sig av en plats. Konsekvensen är att vi ser också hur nya platser för möten växer fram både fysiska platser och virtuella platser. Samtidigt ser vi hur den sociala dimensionen som föreningslivet har haft idag kanaliseras i allt högre utsträckning på andra arenor. Människor möts på kaféer och diskuterar idéer eller bara umgås, de ser på fotboll tillsammans framför storbildsskärmen på krogen och de lär känna nya vänner över nätet. Ett exempel på detta är att besöken på restauranger, caféer och pubar ökade med nästan 30 procent mellan 80-talet och 00-talet. Det är inte bara ungdomar som står för ökningen utan den största förändringen utgörs av personer över 50 år. Nyckeln för att lyckas skapa en levande mötesplats idag brukar stavas LIVE: Living Immersive Vibrant Entertaining (levande uppslukande vibrerande underhållande). Samtidigt investeras det stort i nya mötesplatser. Både köpcentra och olika idrotts-/multiarenor dyker upp som svampar ur jorden lite varstans i Sverige. Det gör att konkurrensen om människor kommer att bli än tuffare framöver. För föreningslivet gäller det att förstå de kommersiella kraven utan att förlora sin idealitet en svår balansgång på en mycket smal egg. PLIKT ELLER LUST - FÖRTROENDEMANNASKAPETS FRAMTID? En central faktor för framtidens föreningar r vem som skall axla ansvaret för föreningens infrastruktur, dvs organisationsledare av olika slag. Vi kan se att utvecklingen går mot att de som engagerar sig främst vill göra en aktiv insats inom områden som är konkreta och som ger en tydlig omedelbar feedback/belöning. Det kan t ex handla om att se glädjen hos barn och unga. I den situationen blir belöningen att sitta i en föreningsstyrelse alldeles för låg och otacksam. Troligen går därför det bärande förtroendemannaskapet i föreningar och organisationer mot en mycket tuff framtid. Det kan summeras med hjälp av följande tre dimensioner: Förväntningsdimensionen: högre förväntningar Kraven och förväntningarna ökar från i stort sett alla håll: Den enskilde individen kräver mer av sig själv idag än tidigare i rollen som förtroendevald (ingen tar det med en klackspark längre). Samtidigt ökar kraven på professionalism från samhälle, medlemmar, anställda och riksorganisationer. Medlemmarna kräver nya upplevelser gamla idéer och verksamheter blir gamla fortare idag än tidigare samtidigt som erkänslan för ett gott arbete inte uttrycks högt. Enda reaktionerna hörs när något inte blir gjort, dvs otack är världens lön. 11(13)

12 Belöningsdimensionen: lägre belöningar Belöningen för ett förtroendemannaskap minskar. Tidigare innebar t ex ett ordförandeskap i en förening en viss auktoritet i både den egna organisationens och det omgivande samhällets ögon. Idag är det snarast Svarte Petter att bli vald till ordförande. Dessutom har utbudsöverflödet av aktiviteter och kraven på direkt feedback gjort att belöningsförväntningarna ser annorlunda ut idag jämfört med förr. Det är lättare att uppleva snabb belöning för sin insats om man konsumerar ett föreningsengagemang än om man bär upp det. Ledarskapsdimensionen: ökad komplexitet Organisationens alltmer komplex-komplexa situation med villkorade engagemang från andra förtroendevalda, interna krav på ständig förnyelse inklusive sökande efter nya verksamhetsidéer och finansieringsformer, och ökade krav från omgivningen leder till att ledare ställs inför allt större utmaningar. Innebandyklubben Balrogs grundare (startad 1984) konstaterade vid en diskussion att de förmodligen aldrig skulle startat idag det är så mycket mer komplicerat, inte minst alla regler som kringgärdar föreningslivet. Det innebär att basen med potentiella kandidater minskar och i stort sett endast lämnar utrymme för personer med ledarerfarenhet från arbetslivet. Och deras lust att också åta sig en liknande uppgift på fritiden lär vara högst begränsad. Slutsatsen är att det lär bli än färre som vill åta sig de bärande förtroendemannarollerna i morgondagens föreningsliv. Det innebär i sin tur att många föreningar riskerar att erodera inifrån när ingen längre vill ta på sig det yttersta ansvaret och driva föreningen. En lösning kan bli arvoderingslösningar även på gräsrotsnivå i en ökad mängd organisationer. En annan är tillfälliga roterande ledarlösningar vilket blir förödande för föreningens kontinuitet. Ett tredje alternativ kan vara att det bildas professionella styrelseföretag/organisationer med personer som hyr ut styrelsekompetens till ideella organisationer. Ytterst kommer dock frågan handla om hur vilka huvudsakliga värderingar som råder i samhället kring detta med engagemang. Människor har i alla tider ställt upp och tagit ansvar, både för sig själv och andra. Det är dock inte säkert att engagemanget kommer att kanaliseras via det traditionella föreningslivet. Likaså är det skillnad på om engagemanget främst utgör sav människor som gör det för sin egen skull, dvs för sina egna barn eller för att få möjlighet att själv kunna utöva en ett brinnande fritidsintresse. De här dimensionerna har vi till sist valt att skissa i ett scenariokors, dvs tentativt måla upp fyra olika framtidsbilder baserade på hur framtiden skulle kunna se ut: 12(13)

13 Troligen kommer utvecklingen att bli en kombination av samtliga scenarier men något av dem kommer att dominera. Frågan är i vilken kontext det framtida idrottssverige skall verka när det gäller att lösa frågan om organisationsledare? 13(13)