Förändring. Förändring Målprognos Prognos
|
|
- Emil Magnus Vikström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Finspång med omnejd Finspång med omnejd omfattar tätorterna Finspång, Torstorp och Falla samt landsbygdsområdena Risinge, Doverstorp och Ramstorp. Folkmängden i Finspång med omnejd har sedan 1989 minskat med 1750 till invånare Av dessa bor i tätorten Finspång som har minskat i folkmängd med sedan I tätorten Falla var folkmängden 463 personer år 2009, en minskning med 22 sedan I orten Torstorp var folkmängden 197 personer år 2009, en ökning med 88 sedan Befolkningen på områdets landsbygd har ökat med 181 invånare till 783 under åren I kommunens befolkningsprognos med en i stort sett oförändrad folkmängd till 2019, bedöms att folkmängden i området minskar med 207 personer. Den utvecklingen innebär en åldrande befolkning som främst ökar i åldrarna 65 år och äldre. Samtidigt sker en inflyttning i området som medför att antalet barn 0-5 år ökar. Underlaget för grundskolorna i området, skolåren F-6 ökar i viss omfattning. Kan kommunens folkmängd öka till invånare enligt målprognosen, bedöms att folkmängden i området ökar med 702 personer. Antalet invånare i samtliga åldrar 19 år och äldre ökar. Det medför att anta- Finspång med omnejd Nyckelkodsområden: 11, 12, 22, 15, 22, 23 och 25 Ålder Förändring Förändring Förändring Prognos Målprognos abs % abs % abs % , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,5 80-w , , ,5 Summa , , ,1 p Torstorp Finspång Falla Lotorp Karta: Nyckelkodsområden Butbro Vistinge let barn 0-5 år blir relativt oförändrat. Underlaget för områdets skola minskar dock i viss omfattning. Områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Bönnergården ligger några kilometer väster om Finspångs tätort. Där finns en badplats med sommarservering samt en lägergård med aktiviteter för barn och ungdomar. Området skulle kunna utvecklas med t ex camping/ stugor. Ett område för landsbygdsutveckling för turistverksamhet har pekats ut för området. En utvecklas turismverksamhet bidrar till fler arbetstillfällen i området. Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion 45
2 215 Vi vill ha en levande landsbygd som erbjuder livskvalitet i vardagslivet. Hur gör vi? Område för landsbygdsutveckling vid Bönnergården för att ge möjlighet att utveckla turistnäring Område för landsbygdsutveckling för bostadsbebyggelse vid Doversund restorp Bönnern Bönnergården Ekön Gammalstorp Doverstorp Häjtorp Olstorp Mäseln Åsunda Mogård Mo grind Doversund Torstorp Sätra Mo udde Fornborg Karta: Område för landsbygdsutveckling för besöksnäring vid Bönergården. Teckenförklaring: se sid 138 Gruvhål Karta: Områden för landsbygdsutveckling för bostadsbebyggelse vid Doversund Teckenförklaring: se sid Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion
3 Finspångs tätort Finspångs tätort har vuxit upp runt bruket som anlades på 1560-talet. Finspångs industriella arv har bidragit till centralortens struktur med de stora industrierna i stadens centrum och bostadsområden på båda sidor om ån. Finspångs bruk var Sveriges största kanontillverkare under 300 år. År 1913 kom den moderna industrialismen till Finspång. Detta år etablerades Svenska Turbinaktiebolaget Ljungström (STAL), som vi idag känner som Siemens. Finspångs Metallverk bildades också detta år och övertog de gamla brukslokalerna. Företaget är idag ombildat och fördelat på SAPA-företagen, Luvata och SSAB. Arbetsmarknad Arbetsställen med fler än 49 anställda RAMS 2008 Arbetsställe Anställda Siemens Industrial Turbomachinery 2444 Sapa Heat Transfer 441 Sapa Industriservice Resurscenter Mo Gård 284 Luvata 232 Sapa Profiler 225 Förvaltningshus 154 Bergska Skolan 86 SSAB Tunnplåt 85 Nök Konsum Storlager 81 Sapa Profilbearbetning 80 Storängsgården Vårdboende 76 Grosvadskolan 73 Samhall 71 Nyhemsskolan 70 SAPA Technology 61 Sergelsgården, lasarettsköket mm 51 I Finspångs tätort finns därutöver 77 arbetsställen med anställda. Teknisk försörjning Finspångs vattenverk har kapacitet på m 3 /dag för c:a personer. Nuvarande belastning är personer. Vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter har beslutats för de kommunala ytvattentäkterna i Bleken och Näfssjön. Avloppsvattnet går till Axsäters avloppsreningsverk. En utbyggnad av området vid Stjärnvik kräver stora investeringar i VA-systemet. Övriga utbyggnadsområden kan utan större kostnader anslutas till befintligt vattenoch avloppssystem. En utredning om framtida fjärrvärmeförsörjning pågår. I dagsläget kan konstateras att vid utbyggnad av områdena vid Lugnet, Grostorp och Stjärnvik krävs investeringar i utbyggnad av fjärrvärmenätet. Allmänna intressen Riksintresse kulturmiljö Finspångs slott och bruksmiljö med tillhörande parkanläggning ska skyddas eftersom området ger en samlad bild av en större bruksmiljö som utvecklas från 1600-talet fram till idag. Området är skyddat i gällande detaljplaner. Läs mer i kapitel 4 Riksintressen. Riksintresse kommunikationer Väg 51 utgör en förbindelse mellan regionala centra. Läs mer i kapitel 4 Riksintressen. Naturvård Sjön Mäseln omges av ett varierat landskap där lövlundar och hagmarker omväxlar Faktaruta Allmänna intressen De allmänna intressen som redovisas under respektive ortsbeskrivning är intressen som är viktiga att ta hänsyn till under fortsatt planering/ utveckling av dessa områden. Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion 47
4 med åkrar och kultiverade betesmarker. Området sträcker sig mot Svälthagen Viggestorp och utnyttjas som ströv- och rekreationsområde för Finspångsborna. Skogen vid Ekbacken innehåller grova eller mycket grova och gamla träd samt rödlistade arter och är därför värdefulla ur naturvårdssynpunkt. Parkmiljöerna vid Vibjörnsparken och intill Skutbosjön mellan Lugnet och Kullen innehåller såväl öppna som slutna lövträdsmiljöer. På många håll finns dessutom anlagda gräsmattor och promenadstråk. I utkanten av Finspångs tätort ligger den näringsrika Ölstadsjön som är känd för sin fågelfauna. Området är kommunalt naturreservat och ingår i Natura Området vid Grostorp/ Lotorpsån är mycket värdefullt för såväl flora och fauna som för rekreationsändamål. Området innehåller även nyckelbiotoper och dessutom förekommer en rad rödlistade eller krävande arter i området Friluftsliv Grosvad: Arena Grosvad är Finspångs största idrotts- och rekreationsområde. Koppling till Lunddalen och Lotorp. Skjutbana Torstorp/ Viggestorp: Elljusspår, motionscentral, badplats (Mäseln) Viberga: Golfbana (27 hål) med klubbhus och stuguthyrning, Brukshundsklubb Bostadsbebyggelse Bostadsområden har byggts på båda sidor om centrum och ortens utbredning har skett utifrån naturgivna förutsättningar som sjöarna och det kuperade terrängen. Sedan 1990-talet expanderar Finspång österut mot Norrköping. Norrköping har historiskt sett varit Finspångs köpstad och har förstärkt sin position under 2000-talet. Norrköping erbjuder många arbetstillfällen och ett rikt service- och kulturutbud. Finspång har stora kvaliteter i de tätortsnära sjöarna och dessa bör lyftas fram för att förstärka stadens attraktivitet. Skutbosjön är den sjö som kan klassas som den mest centrala sjön i Finspång. Sjöns kvaliteter bör tillvaratas så att Finspång utvecklas till att bli staden runt sjön. Ett annat attraktivt område för bebyggelse är området kring sjön Gron. Prioriterade områden för ny bostadsbebyggelse är Nyhem, Finspångs centrum (förtätning), Profilenområdet och Grostorp. Kommunen ska underlätta för företag och enskilda att bygga i Finspångs kommun. Sambandet mellan stad och vatten ska stärkas. Den befintliga bebyggelsen ska utvecklas och förtätas. Kommunen ska medverka till att bostadsområdena i tätorterna ska vara trygga, tillgängliga, miljöanpassade och estetiskt tilltalande. Tillgängligheten till det tätortsnära friluftslivet ska ökas. 48 Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion
5 Hur gör vi? Kommunen ska peka ut mark för verksamhets- och bostadsområden. Bebyggelsen förtätas med hänsyn till en önskvärd grönstruktur. Verksamhetsområden Verksamhetsområden finns i dag i de centrala delarna av tätorten och längs Norrköpingsvägen. Det är viktigt att företag kan nyetableras och utvecklas i Finspångs kommun. Det finns möjlighet för det centralt belägna industriområdet att expandera norr ut. Centralt belägna verksamhetsområden medför att godstransporter måste ske via de centrala delarna av tätorten. Det sker dessutom en hel del tunga transporter från Siemens till Norrköpings hamn. För att skapa en god stadsmiljö för invånarna samtidigt som företagens transporter ska fungera är det viktigt att transportsystemet anpassas utifrån dessa förutsättningar. Detta sker till exempel genom översyn av gång- och cykelvägnätet och andra hastighetsreducerande åtgärder. Det är viktigt att företagens transportbehov tillgodoses både var gäller vägstandard och framkomlighet för transporter av bred last. Ytterligare områden för nya verksamheter föreslås på följande platser: Vid Axsäters reningsverk och planerad godsomlastningsanläggning. I förlängningen av Leverstorpsvägen, söder om befintligt verksamhetsområde. Här finns en intressekonflikt mellan avfallsanläggningens intressen och en expansion av verksamhetsområdet. Denna fråga måste utredas vidare vid planläggning av området. Det ska finnas goda möjligheter för be- Turbintransport från Siemens fintliga företag att kunna expandera och för nya företag att etablera. Hur gör vi? Markområden reserveras norr om tätorten för att möjliggöra expansion av industrins verksamhet Utredning för att undersöka möjligheter att expandera Viberga småindustriområde i förlängningen av Levertorpsvägen. Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion 49
6 Bysjön Bleken 50 Näsetärnen Ramstorp Barnhällen Lotorp ttersjön 60 Gölfallegöl Långdalskärret Vattenskyddsområde Sarvsjön Finntorpet Lilla Tärnen Vattenskyd Bönnern Bönnergården Gammalstorp Mäseln Fornborg Torstorp Finspång Viggestorp " Norrmalm Nyhem Kraftkärret Grosvad Dunderbacken Finspång Hårstorp Grostorp Gravfält Gron Butbro Golfbana Stjärnvik Risinge Treudd Hult Hultbosjö Karta: Finspångs tätort, markanvändning. Teckenförklaring: se sid Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion
7 Handel Centrumutveckling Finspångs centrum ska bli en attraktiv mötesplats för handel, service och nöjen. Ett aktivt centrum kännetecknas av liv och rörelse under dygnets alla timmar. Det innebär att en mix av butiker, arbetsplatser, service, nöjen, bostäder i närområdet och bra kommunikationer krävs. Stadens centrum ska även vara en trygg och säker plats att vistas på. Ett attraktivt centrum är av stor betydelse för hela kommunens utveckling. Centrum ska utvecklas till en naturlig och intressant mötesplats där stadskärnan knyts samman med naturliga stråk mellan mötesplatser för fotgängare och cyklister. Det är ett centrum där bilister kan färdas och parkera i nära anslutning till handel och service, men där bilar får köra på de gåendes villkor för att skapa gaturum med de kvaliteter som eftersträvas. Finspångs kommun har tagit fram ett förslag för hur Finspångs centrum ska utvecklas. Den nya gestaltningen av övre Kalkugnsvägen och projektet runt Stationsområdet har sitt ursprung i centrumutredningen. Handelsområdet Viberga På handelsområdet Viberga finns ett antal detaljhandelsbutiker och butiker för sällanköpsvaror. För att skapa ett hållbart samhälle är det viktigt att öka tillgängligheten till området för gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer. Finspångs tätort ska ha ett attraktivt centrum. Samarbetet mellan detaljhandelsaktörerna i Finspångs kommun/tätort ska utvecklas i syfte att få fler kommuninvånare att handla på hemmaplan. Viberga handelsområde ska göras mer tillgängligt för gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer. Hur gör vi? Finspångs centrum ska fortsätta utvecklas utifrån de förslag som finns i centrumutredningen. Kommunen stödjer etablering och utveckling av externhandel på Viberga handelsområde som ett komplement till handel och service i centrum. Grön- och blåstruktur Tätortens struktur av grön- och vattenområden är viktig ur ett socialt perspektiv som en plats för spontana möten och för rekreation. För att människor ska nyttja grönområden krävs att de är lättillgängliga och nära. Därför spelar de bostadsnära grönområdena en viktig roll. Stora och någorlunda obrutna gröna områden innehåller ofta större värden än många små. Genom att med gröna kilar koppla samman landsbygdens naturområden med grönområden i tätorten förbättras förutsättningarna för såväl biologiskt rika grönområden i staden som för rekreation. Finspång är en ort med många grönområden med höga kvaliteter. Det är viktigt att kommunen har en strategi för hur de tätortsnära gränsområdena ska hanteras. Grön- och vattenområdenas värden ska tydligt belysas i översiktsplanen eller i en separat grönstrukturplan. Förtätning av staden har många positiva effekter, såsom ökat underlag för kollektivtrafiken, minskat bilberoende och ett ökat folkliv i staden. Vid förtätningar kan grönområden användas för bostads- eller handelsändamål. Det är viktigt att förtätningar inte sker på bekostnad av värdefulla grönytor. Det är viktigt att Finspång har tillgång till gröna lungor och rekreationsområden i närområdena. Detta är positivt för både upplevelsen av tätorten som för folkhälsan. Finspångs tätort ska ha god tillgång till tätortsnära grönområden. Utveckla de vattenområden som finns i kommunen i form av sjöar och vattendrag, genom till exempel ökad tillgänglighet till badplatser, utveckla vandringsleder och kanotturism, fler båtplatser i tätortsnära sjöar etc. Hur gör vi? Kommunen ska ta fram en grön- och blåstrukturplan för Finspångs tätort. Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion 51
8 Falla Falla ligger 3 km sydväst om Finspångs tätort. Befolkning Folkmängden i Falla tätort var 463 personer Arbetsmarknad I Falla tätort finns inget arbetsställe med fler än 9 anställda. Handel Närmaste dagligvarubutik finns i Finspångs tätort. Offentlig service Barnomsorg, grundskola och särskilda boenden för äldre finns i Finspångs tätort. Kollektivtrafik: Falla trafikeras av Östgötatrafikens linje 419 (Finspång Skärblacka Kimstad) Utbyggnadsområden Där Fallasågen tidigare låg finns en fastställd detaljplan för bostadsbebyggelse som inte genomförts. Marken är i privat ägo. Två nya områden för bostadsbebyggelse föreslås i norr och söder om Oppgårdsvägen för att komplettera befintlig bebyggelse, se karta. I den norra delen av Falla föreslås ett nytt verksamhetsområde. Vid exploatering av området måste hänsyn tas till de fornlämningar som finns där. Teknisk försörjning Falla får sitt dricksvatten från Finspångs vattenverk. Verket har kapacitet på m 3 /dag eller personer. Nuvarande belastning är personer. Vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter har beslutats för de kommunala ytvattentäkterna i Bleken och Näfssjön. Avloppsvattnet går till Axsäters avloppsreningsverk i Finspångs tätort. Föreslagen ny bebyggelse kan anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Fjärrvärme är i dagsläget inte aktuellt för Falla. Utredningar visar att endast 50 % av befintlig bebyggelse är intresserad av att ansluta sig till fjärrvärme eftersom de har andra system för uppvärmning, t ex bergvärme. Det är på sikt möjligt att ansluta bebyggelsen i Falla till fjärrvärmenätet och det finns redan i dag en pumpstation i Viggestorp för detta. Allmänna intressen Naturvård Väster om fotbollsplanerna vid Falla ligger ett ohävdat område som består av gräsmarker med gott om enbuskar och björkhagar. Området utnyttjas för rekreation av befolkning i närområdet. Området ligger inom föreslaget område för nya verksamheter, till vilket hänsyn tas i fortsatt detaljplanering. Vi vill ha en levande landsbygd som erbjuder livskvalitet i vardagslivet. Hur gör vi? Exploatering av nya bostadsområden norr och söder om Oppgårdsvägen Exploatering av nytt verksamhetsområde i den norra delen av Falla när förbifart Finspång genomförs med ett bra läge ur både marknadsförings- och transportsynpunkt Ny förbifart Falla för länsväg 215 Karta: Falla tätort, markanvändning Teckenförklaring: Se sid 138 Falla 52 Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion
9 Lotorp-Butbro-området Området Lotorp-Butbro består av tätorterna Lotorp och Butbro med omnejd, Flasbjörke glesbygd samt Vistinge-Lämmenäs glesbygd. Folkmängden i Lotorp och Butbro med omnejd har sedan 1989 ökat med 68 till 1594 invånare Av dessa bor 764 i tätorten Lotorp som har minskat i folkmängd med 31 sedan I tätorten Butbro var folkmängden 214 personer år 2009, en ökning med 40 sedan Befolkningen på områdets landsbygd har ökat med 61 invånare till 616 under åren I kommunens befolkningsprognos med en Lotorp - Butbro mo Nyckelkodsområden: 21, 24 och 42 i stort sett oförändrad folkmängd till 2019, bedöms att folkmängden i området ökar med 298 personer. Det sker dock främst till följd av en åldrande befolkning som främst ökar i åldrarna 65 år och äldre. Antalet barn 0-5 år minskar relativt mycket. Underlaget för skolan i området minskar i stor omfattning. Kan kommunens folkängd öka till invånare enligt målprognosen, bedöms att folkmängden i området ökar med 400 personer. Antalet invånare i samtliga åldrar 19 år och äldre ökar. Det medför att antalet barn 0-5 år blir relativt oförändrat. Underlaget för områdets skola minskar dock i Ålder Förändring Förändring Förändring Prognos Målprognos abs % abs % abs % , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,7 80-w , , ,6 Summa , , ,1 Torstorp Finspång Falla viss omfattning. Lotorp Lotorp ligger 6 km nordost om Finspångs tätort. Befolkning I Lotorps tätort fanns 764 invånare Arbetsmarknad Lotorp Butbro Karta: Nyckelkodsområden Rejmyre Vistinge Arbetsställen med fler än 9 anställda, RAMS 2008 Arbetsställe Antal anställa Finspångs Allmekano 16 Fröberg 11 Lotorps Skola 18 Förskolan Lokatten 11 Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion 53
10 Fröbergs är specialiserade på kundanpassade kontorsprodukter som skräddarsys med modern teknik. Det egentillverkade sortimentet kompletteras med handelsvaror. Finspångs Allmekano är ett verkstadsföretag med inriktning på skärande bearbetning. Handel och service I Lotorp finns en kiosk samt företag inom besöksnäringen som driver vandrarhem, stuguthyrning och kanotuthyrning. Närmaste dagligvarubutik finns i Finspångs tätort. Offentlig service Barnomsorg och grundskola F-5 finns på orten. Infrastruktur Bredband är utbyggt med fiber till Lotorp. Bredbandsanslutning via fiber och fasta telenätet i området levereras av FINET Lotorp har kollektiva förbindelser med Finspångs tätort och de övriga orter som ligger utmed linje 417. Utbyggnadsområden I Lotorp finns en ledig kommunal tomt för villabebyggelse (mars 2010). Utbyggnadsområde för bostadsbebyggelse föreslås i den västra delen av Lotorp i anslutning till befintlig bebyggelse. Landsbygdsutvecklingsområden för bostadsbebyggelse föreslås vid Tallgläntan och längs Käringfisket och del av Hultsjön. En utbyggnad av dessa områden medför att serviceunderlaget ökar. Teknisk försörjning Lotorp får sitt dricksvatten från Finspångs vattenverk. Verket har en kapacitet på m 3 /dag eller personer. Nuvarande belastning är personer. Vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter har beslutats för de kommunala ytvattentäkterna i Bleken och Näfssjön. Avloppsvattnet går till Axsäters avloppsreningsverk i Finspångs tätort. Föreslagen ny bebyggelse kan anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Allmänna intressen Naturvård Odlingslandskapet vid Lotorps gård Ålängsgården är av nationellt intresse. Området är mycket värdefullt för flora och fauna. Dessutom förekommer en rad rödlistade eller krävande arter i området. Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering av odlingsmarker samt markförbättrande åtgärder i naturbetesmarker. Lotorpsån med omgivningar är av regionalt intresse för naturvården. Området är värdefullt för flora, fauna och rekreation. Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks. Skred- och rasrisk Områden med risk för skred och ras är inte lämpliga att bebygga. Vi vill ha en levande landsbygd som erbjuder livskvalitet i vardagslivet. Hur gör vi? Exploatering av nytt område för bostadsbebyggelse i västra delen av Lotorp Område för landbygdsutveckling för bostäder vid Tallgläntan, längs Käringfisket och del av Hultsjön 54 Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion
11 Vattenskyddsområde Käringfisket Hultsjön Lotorp Vattenskyddsområde Skola Karta: Lotorp, markanvändning. Teckenförklaring: Se sidan 138 Ängen Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion 55
12 Butbro Butbro ligger 5 km öster om Finspångs tätort. Befolkning Befolkningen i Butbro tätort uppgick till 214 invånare år 2009 Arbetsmarknad I Butbro finns inga arbetsställen med fler än 9 anställda. Handel Närmaste dagligvarubutik finns i Finspångs tätort Offentlig service Barnomsorg och grundskola finns i Lotorp och Finspångs tätort. Äldreomsorg finns i Finspångs tätort. Infrastruktur Bredbandsanslutning via det fasta telenätet i området levereras av FINET Kollektivtrafik: Butbro vägkors trafikeras av Östgötatrafikens linje 417. Utbyggnadsområden I Butbro finns inga lediga kommunala tomter för villabebyggelse (mars 2010). På den gamla vägverkstomten i den östra delen av Butbro är det möjligt att få in två tomter för villabebyggelse. Mitt i Butbro finns ett obebyggt område som i gällande plan är avsatt för bostadsbebyggelse. Det är möjligt att få in 4 tomter på detta område. Området är i kommunal ägo. Ett nytt område för bostadsbebyggelse föreslås utmed Enrotevägen. Här är ett bra och högt läge över sjön Gron samtidigt som det är nära till naturen. Teknisk försörjning Butbro får sitt dricksvatten från Finspångs vattenverk. Verket har kapacitet på m 3 /dag eller personer. Nuvarande belastning är personer. Vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter har beslutats för de kommunala ytvattentäkterna i Bleken och Näfssjön. Avloppsvattnet går till Axsäters avloppsreningsverk i Finspångs tätort. Föreslagen ny bebyggelse kan anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Allmänna intressen Naturvård Sumpskogen vid Lotorpsåns mynning vid Gron ingår i naturvårdsområde av regionalt intresse. Vi vill ha en levande landsbygd som erbjuder livskvalitet i vardagslivet. Hur gör vi? Exploatering av område med fyra tomter i centrum av Butbro Exploatering av två villatomter på f.d. vägverksfastigheten Exploatering av nytt område för bostadsbebyggelse utmed Enrotevägen Ny gång- och cykelväg till Finspång och genom Butbro 56 Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion
13 Butbro Näs Gron Bergvik fd Vägverksfastigheten Johanneslund Stjärnvik Karta: Butbro, markanvändning. Teckenförklaring: Se sidan 138 Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion 57
14 Regnaområdet Regnaområdet utgörs av Regna församling. Det är ett utpräglat landsbygdsområde vars historiska centrum finns i Regna kyrkby. Området enda tätort är Igelfors som växte upp kring Igelfors bruk. Under 1860-talet växte två bruk upp parallellt i trakten, dels Igelfors Stångjärnsbruk, dels Nyhammars spikbruk slogs de båda bruken samman och därmed föddes Igelfors bruks AB. Regnaområdet Nyckelkodsområde: 41 Folkmängden i Regna har sedan 1989 minskat med 148 till 538 invånare Av dessa bor 219 i tätorten Igelfors som har minskat i folkmängd med 100 sedan Befolkningen på områdets landsbygd har minskat med 48 invånare till 319 under åren I kommunens befolkningsprognos med en i stort sett oförändrad folkmängd till 2019, bedöms att folkmängden i området minskar med 19 personer. Området bedöms få en betydligt gynnsammare åldersstruktur då samtliga åldersgrupper över 45 år minskar medan åldersgruppen år ökar i antal. Det medför att antalet barn 0-5 år ökar kraftigt. Underlaget för skolan i området blir dock i stort sett oförändrat. Kan kommunens folkängd öka till invånare enligt målprognosen, bedöms att Ålder Förändring Förändring Förändring Prognos Målprognos abs % abs % abs % , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,0 80-w , , ,3 Summa , , ,5 Grytgöl Igelfors Regna Karta: Nyckelkodsområden Hävla Rejmyre folkmängden i området ökar med 8 personer. Antalet invånare i åldern år ökar ytterligare i förhållande till den framskrivna prognosen. Antalet barn 0-5 år ökar kraftigt. Underlaget för områdets skola ökar i mindre omfattning. Igelfors Igelfors ligger 20 km norr om Finspångs tätort. Det är ett ungt samhälle som växte upp kring Igelfors Bruk som anlades på 1800-talet som ett liebruk. Befolkning I tätorten Igelfors finns 219 invånare år Byle j 58 Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion
15 Arbetsmarknad Arbetsställen med fler än 9 anställda RAMS 2008 Arbetsställe Anställda Igelfors Bruk 38 Igelfors Bruk tillverkar smidda och bearbetade detaljer för fordonsindustrin och övrig industri. Handel Dagligvarubutiken i Igelfors är även ombud för Apoteket, Systembolaget och Svenska Spel. En kortautomat för bensin och diesel finns på orten Offentlig service Björke grundskola F-6 finns på orten. Blåklintens förskola för åldersgruppen 1-5 år. 6-åringsverksamhet sker i samverkan mellan förskola och skola. Fritidsverksamhet finns under skollov. Igelfors Centrumhus är bygdens samlingspunkt i den lokala utvecklingsgruppens regi. Här finns kafé, samlingslokaler och bibliotek Närmaste särskilda boende för äldre finns i Finspångs tätort. Infrastruktur Kollektivtrafik: Linje 417 trafikerar Igelfors med fem turer per dag varav två går vidare till Regna. Kvällsturen samt helgtrafik måste förbeställas. Bredband är utbyggt med radiolänk till Igelfors. Bredbandsanslutning via fiber och fasta telenätet i området levereras av FI- NET Utbyggnadsområden I Igelfors finns sex lediga kommunala tomter för villabebyggelse (mars 2010). I Igelfors finns en antagen detaljplan för bostadsbebyggelse där bebyggelseutveckling föreslås ske. Landsbygdsutvecklingsområde för bostadsbebyggelse föreslås vid Gäddviken, ca 2 km från Igelfors. Området ligger på gång- och cykelavstånd från Igelfors. En utbyggnad i detta område kan medföra att serviceunderlaget ökar. Teknisk försörjning Igelfors vattenverk har en kapacitet på 130 m 3 /dag. I dag är 300 personer anslutna. Vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter har fastställts för den kommunala grundvattentäkten i Igelfors. Avloppsvattnet går till Igelfors avloppsreningsverk. Föreslagen bebyggelse i Igelfors kan anslutas till kommunalt vatten och avlopp. För föreslaget Område för landsbygdsutveckling måste andra lösningar sökas. Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion 59
16 75 Vattenskyddsområde Sandhagen Jangubba 70 Duvenäs Igelfors Västra M " Solliden Björke Karlsdal Igelforsån Horsbäcken Gäddviken rsberg Gållbo Björkesjön Karta: Igelfors, markanvändning. Teckenförklaring: Se sidan Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion
17 Allmänna intressen Naturvård Allén vid Igelfors bruk, av kommunalt intresse ur naturvårdssynpunkt, är av stort värde för en lång rad organismer. Igelforsån, Börgölsån och Björkesjön är av regionalt intresse ur naturvårdssynpunkt. Särskilt viktigt är att strandmiljöerna bevaras oexploaterade. Friluftsliv I Igelfors och Regna finns kanotleder, vandringsleder, fiskemöjligheter och tillgång till fina sjöar och badstränder. Skyddsområde för vattentäkt I Igelfors finns en grundvattentäkt som ska skyddas. Gällande skyddsföreskrifter ska följas. Skred- och rasrisk Områden med risk för skred och ras är inte lämpliga att bebygga. Vi vill ha en levande landsbygd som erbjuder livskvalitet i vardagslivet. Hur gör vi? Exploatering av befintlig detaljplan i Igelfors Nytt område för landsbygdsutveckling för bostäder vid Gäddviken Regna kyrkby Regna kyrkby ligger 27 km norr om Finspångs tätort. Befolkning I Regna kyrkby fanns 22 invånare år 2009 Handel och service Under sommaren har Regnagårdens vandrarhem café, restaurang och pub och i Hönshuset säljs glass och hantverk från bygden. Närmaste matvarubutik finns i Igelfors. Offentlig service Närmaste barnomsorg och grundskola F-5 finns i Igelfors. Särskild boende för äldre finns i Finspångs tätort. Infrastruktur Kollektivtrafik: Linje 417 trafikerar Igelfors med fem turer per dag varav två går vidare till Regna. Kvällsturen samt helgtrafik måste förbeställas. Bredband är utbyggt med radiolänk till Regna. Bredbandsanslutning via det fasta telenätet i området levereras av FINET Utbyggnadsområden Nytt utbyggnadsområde för bostadsbebyggelse föreslås mellan hembygdsgården och gästgiveriet. Hemvändardag i Regna 2006 Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion 61
18 I Regna med omland finns många områden med höga naturvårdsintressen i de lägen där landsbygdsutvecklingsområden i strandnära lägen hade varit intressanta. Detta medför att det inte finns förutsättningar för att peka ut områden för landsbygdsutveckling i Regna med omland. Teknisk försörjning I Regna finns inget kommunalt vatten och avlopp. Allmänna intressen Naturvård Regna ligger i en trakt med mycket höga naturvärden. Regnarebygden är rik på lövskogsmiljöer. Viktiga värdekärnor är Regnaholm och Lenestad. Ingesgärde Odlingslandskapet öster om Regna kyrka och runt Lenestad gård är av regionalt intresse för naturvården. Området är stort och variationsrikt och innehåller flera värdefulla lövskogs- och hagmarksmiljöer. Flera rödlistade arter förekommer i området. Avverkning av grova träd och borttagande av död ved får inte ske. Gödsling och andra markförbättrande åtgärder i hagmarkerna undviks, liksom exploateringsföretag av olika slag. Regna kyrkby, Kyrkviken och sjön Regnaren är av kommunalt intresse för naturvården. Vi vill ha en levande landsbygd som erbjuder livskvalitet i vardagslivet. Träind Hembygdsg. Bygdegård Regna Hur gör vi? Exploatering av nytt område för bostadsbebyggelse mellan hembygdsgården och gästgiveriet Karta: Regna, markanvändning. Teckenförklaring: Se sidan Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion
Ljusfallshammar med omnejd
Ljusfallshammar med omnejd Området Ljusfallshammar med omnejd ligger 25 km nordväst om Finspångs tätort. Områdets enda tätort är Ljusfallshammar. På landsbygden utanför Ljusfallshammar ligger Lämneå Bruk.
Rejmyre Hävla med omnejd
Rejmyre Hävla med omnejd Rejmyre och Hävla med omnejd består av tätorterna Rejmyre och Hävla med kringliggande landsbygd. Kring Hävla utvecklades tidigt järnhantering kring Häfla Bruk i slutet av 1600-talet.
Lansera ett fiberanslutningskoncept för byanäten. Vid utformning av konceptet skall hänsyn tas till Länsstyrelsens motsvarande
köping) och Motala kommun har genomfört. Tillkomsten av en fiberförbindelse mellan Finspång och Motala har både bidragit till ett förbättra stadsnätets redundans och varit en avgörande förutsättning för
Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040
Hällabrottet Tätortsutveckling Hällabrottet Ortens karaktär Hällabrottet är med cirka 1 750 invånare den näst största tätorten i kommunen och ligger cirka 3 kilometer öster om Kumla. Orten är kulturhistorisk
F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
8. Grönområden och fritid
8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant
ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS
Vy över jordbrukslandskapet i Jäderfors. ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS Ortsanalys Jäderfors 39 Jäderfors ligger en halvmil norr om Sandvikens centrum, efter vägen mot Järbo och Kungsberget. Byn ligger vid
Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040
Ekeby Tätortsutveckling Ekeby Ortens karaktär Ekeby ligger cirka 1 mil nordöst om Kumla tätort och har cirka 460 invånare. Orten har utvecklats ur Ekeby socken där kyrkan har varit ett viktigt centrum.
Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040
Åbytorp Tätortsutveckling Åbytorp Ortens karaktär Åbytorp ligger cirka 3,5 kilometer väster om Kumla och har 820 invånare. Åbytorp härstammar från de två byarna Stene och Långgälla och har vuxit upp på
Regional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Användning av mark- och vattenområden
ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra
ORTSFÖRDJUPNING ÅSHAMMAR
Folkets park är bekant för de flesta Åshammarsbor. ORTSFÖRDJUPNING ÅSHAMMAR Ortsanalys Åshammar 61 Åshammar är en ort med stark företagartradition, så kallad Gnosjöanda. I tätorten bor bor närmare 600
Stora Höga med Spekeröd
Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,
PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson
Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06
Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet
KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:
LIS-bilaga. Översiktsplan 2010 Karlskoga kommun. Antagande KS-KF LIS. Landsbygdsutveckling inom strandskyddsområden
LIS-bilaga Översiktsplan 2010 Karlskoga kommun Antagande KS-KF LIS Landsbygdsutveckling inom strandskyddsområden Bakgrund LIS-områden LIS - Landsbygdsutveckling inom strandskyddsområden är ett nytt särskilt
Jämförelse mellan olika områden för äldreboende
Jämförelse mellan olika områden för äldreboende Lilla Foss Förvaltningen har studerat olika sätt att knyta samman Allegården och Ekebacken med verksamhetslokaler, bostäder och kommunikationsytor. Viktiga
ORTSANALYS KUNGSBERGET
Utsikt från Kungsberget. ORTSANALYS KUNGSBERGET Ortsanalys Kungsberget 73 Kungsberget är en av Sveriges snabbast växande fritidsanläggningar. Kungsbergets Fritidsanläggningar AB ägs av Branäs-gruppen,
ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN
ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN POPULÄRVERSION www.engelholm.se/op2035 HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN 2035 Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen
Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030
Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp
Markanvändning och bebyggelseutveckling
54 Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun Markanvändning och bebyggelseutveckling Tätorterna Ellenö Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 km söder om Färgelanda.
Översiktlig miljöbedömning Landsbygd och orter
Översiktlig miljöbedömning Landsbygd och orter 2018-12-10 L A N D S B Y G D O C H O R T E R Översiktlig miljöbedömning Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
KARTBILAGA. Bilaga till Översiktsplan för Söderköpings kommun, antagandehandling
KARTBILAGA 1. RIKSINTRESSEN 2. RISK OCH SÄKERHET 3. NATUR OCH KULTURVÄRDEN 4. OMRÅDEN MED SÄRDKILDA HÄNSYN 5. SÖDERKÖPING STAD, SKALA 1:24 000 6. VÄSTRA HUSBY MED OMNEJD, SKALA 1:24 000 7. ÖSTRA RYD MED
Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.
Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen
BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun
BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt
ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.
ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen
VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING
LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun F3. VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING 144 Arbetsgrupp Tommy Ek, Stadsarkitekt/förvaltningschef Stadsbyggnadsförvaltningen
BILAGA 5 KARTBILAGA. Bilagor till Översiktsplan för Söderköpings kommun, granskningshandling
BILAGA 5 KARTBILAGA 1. RIKSINTRESSEN 2. RISK OCH SÄKERHET 3. NATUR OCH KULTURVÄRDEN 4. OMRÅDEN MED SÄRDKILDA HÄNSYN 5. SÖDERKÖPING STAD, SKALA 1:24 000 6. VÄSTRA HUSBY MED OMNEJD, SKALA 1:24 000 7. ÖSTRA
Förslag till samrådsyttrande gällande detaljplan för del av Heden 1:11 m fl i Frövi tätort, Lindesbergs kommun
TJÄNSTESKRIVELSE 2018-05-30 Dnr:SBB2017-272 1 (5) Förslag till samrådsyttrande gällande detaljplan för del av Heden 1:11 m fl i Frövi tätort, Lindesbergs kommun Förslag till beslut Direktionen föreslås
Utdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun
Samhällsbyggnad, Plan- och naturenheten Utredning Datum 2012-06-03 Dnr KK 08/118 Utdrag ur Översiktsplan för Nyköpings kommun Kapitel 13. Strandskydd Postadress Nyköpings kommun Samhällsbyggnad, Plan-
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun
Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen
Miljökonsekvensbeskrivning
FINSPÅNG Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan 2011 Antaganden av kommunfullmäktige 2011-11-23 Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan 2011 Finspångs Kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax
Landsbygdsutveckling i strandnära läge
Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till
BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling Hindås. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun
BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling Hindås 109 BEBYGGELSEUTVECKLING Hindås Historia Det som idag är Hindås bestod fram till för drygt hundra år sedan av ett antal mindre gårdar. Skogsbruket var viktigt
Översiktlig miljöbedömning Tätortsutveckling och verksamhetsområden
Översiktlig miljöbedömning Tätortsutveckling och verksamhetsområden 2018-12-10 1 T Ä T O R T S U T V E C K L I N G O C H V E R K S A M H E T S O M R Å D E N Översiktlig miljöbedömning Finspångs kommun
Framtiden finns i Finspång
UTKAST TILL MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR ÖVERSIKTSPLAN Framtiden finns i Finspång Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se
24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.
Hällbacken Dalbo Bodskataudden Porsön Stormvägen Blidvägen Sinksundet Björkskatans centrum Väderleden Höstvägen Björkskataleden Kronan Lulsundet Bergviken Kronan 24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar,
LIS F2. SÖROMSJÖBYGDEN UTSTÄLLNINGSHANDLING. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun
LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun F2. SÖROMSJÖBYGDEN UTSTÄLLNINGSHANDLING 143 Arbetsgrupp Tommy Ek, Stadsarkitekt/förvaltningschef Stadsbyggnadsförvaltningen
Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8
Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8 Projektbeställare Projektledare Fredrik Nestor Camilla Bennet Datum 2016-11-23 Version 1 Projekt-, ärendenr. KS 2016/0360 Innehållsförteckning
4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö
4.6 ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil. Samhället har vuxit upp kring en hållplats
Behovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling
Behovsbedömning Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län Granskningshandling Behovsbedömning 2 (5) Inledning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning
Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Ramlösa 9:1, Helsingborg Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra
Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!
Ny översiktsplan Om Borås framtid i korthet Vi vill höra din åsikt! www.boras.se/oversiktsplan Övergripande strategier Översiktsplanen föreslår ett antal vägledande strategier. Här kan du läsa i korthet
Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att utveckla Ödåkras västra delar
Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län
PM 2019-01-18 Adam Nyman Planarkitekt 08-124 571 00 adam.nyman@ekero.se Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr PLAN.2018.1, KS18/177 Sammanfattning
JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP
BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING
Kap.5: Sammanfattning och program för planering av en framtida markanvändning KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING 51 Vägval Myttinge - förslag till framtida användning
Natur- och friluftsplan för Finspångs kommun -lägesrapport
Natur- och friluftsplan för Finspångs kommun -lägesrapport 2018-09-10 Bakgrund Prioriterat uppdrag 2018 uppdatera objektskatalogen (prioriterat sedan tidigare) ta fram en friluftsplan (prioriterat sedan
Detaljplan för del av kv. Aktören m. fl.
Detaljplan för del av kv. Aktören m. fl. Antagen SBN 2011-05-24, 94 Laga kraft 2011-06-24 SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-Bygg Detaljplan för del av Kv. Aktören m. fl., Lidköpings kommun Detaljplan för del av kv.
Fler godstransporter behöver ske på järnväg och med sjöfart. Framtida omlastningpunkter och stickspår till verksamhetsområden behöver utredas.
Transportintensiva verksamheter lokaliseras nära större vägar, infartsleder, industrispår eller hamn. Centrumnära verksamhetsområden bör inte innehålla tung industri utan omvandlas efter som till lättare
Miljö Områden som omnäms i texten visas på kartorna på sidorna 13 och 15. Markanvändning. Kommunala planer. Fordon. Oskyddade trafikanter.
bilar. Fordon har god framkomlighet när de i huvudsak kan färdas i den hastighet de önskar under högsta tillåtna hastighet. God framkomlighet är inte detsamma som god trafiksäkerhet. Fordon Fordonen har
Fördjupad översiktsplan Söderköping stad. Samrådshandling. Kartor och illustrationer
Fördjupad översiktsplan Söderköping stad Samrådshandling BILAGA 2 Kartor och illustrationer 2017-02-28 Samrådet pågår fram till 30 april 2017 Innehåll Kartbilaga FÖP Söderköping stad 3 Markanvändningskartan
Miljökonsekvensbeskrivning
Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning
Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.
Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort
Nya översiktsplanen i korthet MITT VÄRNAMO 2035
Nya översiktsplanen i korthet PLANFÖRSLAG PLANERINGSUNDERLAG KONSEKVENSBESKRIVNING PLANFÖRSLAG PLANERINGSUNDERLAG KONSEKVENSBESKRIVNING ÖVERSIKTSPLAN ÖVERSIKTSPLAN PLANFÖRSLAG PLANERINGSUNDERLAG KONSEKVENSBESKRIVNING
Förstudierapport för Pilstugetomten Västra etapp 2 (Del av Hagby 1:5)
Förstudierapport för Pilstugetomten Västra etapp 2 (Del av Hagby 1:5) Projektbeställare Projektledare David Lanthén Amanda Docherty Datum 2016-06-01 Version 1 Projekt-, ärendenr. KS 2016/0215 Innehållsförteckning
BEFOLKNING I FRAMTIDEN
BEFOLKNING I FRAMTIDEN 52 Översiktsplan Tomelilla kommun - Granskningshandling År 2015 sammanställdes en befolkningsprognos för Tomelilla kommun. Prognosen baseras på bland annat befolkningsutveckling
Utbyggnadsplan för IT-infrastruktur
Utbyggnadsplan för IT-infrastruktur 2017-2020 Antaget KF 2017-09-20 2017-131 Ärendenummer KS.2017.0276 2017-2020 Utbyggnadsplan för IT-infrastruktur Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000
Bedömning av betydande miljöpåverkan
VALLENTUNA KOMMUN 2016-04-06 SID 1/ 10 Bedömning av betydande miljöpåverkan Detaljplan för Kumla-Stensta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Checklistan utgör underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram
Centrala Järbo. ORTSANALYS JÄRBO
Centrala Järbo. ORTSANALYS JÄRBO Ortsanalys Järbo 67 Järbo är av tradition en ort med många duktiga entreprenörer och ett starkt lokalt näringsliv. I tätorten bor cirka 1 600 personer. Järbo ligger 15
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 Planens syfte är att i enlighet med Plan- och bygglagen
Förstudierapport för detaljplan för idrottshall inom del av Husby 3:3
Förstudierapport för detaljplan för idrottshall inom del av Husby 3:3 Projektbeställare Projektledare Maria Bengs Camilla Bennet Datum 2017-02-03 Version 1 Projekt-, ärendenr. 2017/0038 Innehållsförteckning
28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede
28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.
FAMMARP 8:2, Kronolund
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering
ÖREBRO KOMMUN 2017-10-26 Sam 493/2014 Bilaga till MKB Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering Stadsbyggnad orebro.se Box 33400, 701 35 Örebro Stadsbyggnadshus 1 Åbylundsgatan
Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016
Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40
Markanvändning och bebyggelseutveckling
TÄTORTERNA Markanvändning och bebyggelseutveckling ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil.
STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,
Grönområden bidrar med 84 procent av svenskarna svarar att det är mycket viktigt med träd i städer. (sifo) drygt 60 procent mindre regnvatten rinner av från asfalterade ytor med träd jämfört med rena asfaltytor
Landsbygdsutveckling i strandnära nägen
PERSTORPS KOMMUN LIS Landsbygdsutveckling i strandnära nägen Underlag till Översiktsplan 2017 för Perstorps Kommun Foto: Petersson, R (2017), Naturskyddsföreningen och Perstorp Naturskyddsförening Innehållsförteckning
I VA-plan anges Tynningö som kategori 4. I VA-planen ska anges vid dilken tispunkt det är rimligt att en VA-utbyggnad ska kunna ske.
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Susanne Edén Tel dir 08-54170987 Dnr 2013:KS087 susanne.eden@vaxholm.se Plan-pm Beslutsförslag Kommunstyrelsens planeringsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen (KS) att
P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping
1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G
BEHOVSBEDÖMNING. Östra Eneby 1:1 med närområde (väster om Svärtinge) och Ryssnäs 1(7) tillhörande detaljplan för. inom Svärtinge i Norrköpings kommun
1(7) SPN-137/2008 214 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Östra Eneby 1:1 med närområde (väster om Svärtinge) och Ryssnäs inom Svärtinge i Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, Fysisk planering
Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten
Slottsmöllans tegelbruk
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar
Storsund Byaområde. Förutsättningar och förslag
Storsund Byaområde 1 Storsund Byaområde Förutsättningar och förslag Allmänt Foto: Sara Berg Antalet boende i Storsund har under åren 1996-2006 minskat med ca 10 %. Åldersfördelningen avviker från kommunen
Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.
vårt håbo 2030 Året är 2030 Året är 2030 och Håbo kommun i hjärtat av Mälardalen är en plats för hela livet. Det bor 25 000 invånare i vår växande kommun och vi har hög kvalitet i alla våra verksamheter.
Rävlanda. 4 december 2018
Rävlanda 4 december 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? 19:30 20:20 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort? Övning
Hållbar framtid i Nacka
Hållbar framtid i Nacka Förslag till ny översiktsplan Kortversion Ny översiktsplan för ett hållbart Nacka Nacka ska vara en attraktiv och långsiktigt hållbar kommun. Översiktsplanen ska stödja utvecklingen
Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15
Sida (5) Förvaltning: Kultur- och fritidsförvaltningen Ansvarig: Administration Dokumenttyp: 382 Diarienummer: ST 265/5, FN 47/5 Beslutat av: Kommunfullmäktige Publiceringsdatum: 209-0-29 Revideras: 2023-0-28
Samråd om förslag till Hagsätraskogens naturreservat
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Avdelningen för utveckling, lokaler och stadsmiljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-05-04 Handläggare Fredrik Holmgren Telefon: 08-50814050 Till Enskede-Årsta-Vantörs
Sammanställning från workshop 2013-10-05
2013-11-08 1 (5) Sammanställning från workshop 2013-10-05 Sammanfattning Inom ramen för arbetet med att ta fram ett planprogram för området kring Älta centrum genomfördes en tretimmars workshop den 5 oktober
Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011
Strandskyddsdispens Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011 Lagändring MB & PBL Syftet med Vårgårdas LIS-plan Sedan 1 juli 2009 får kommunerna i sin översiktsplan peka ut lämpliga LIS-områden.
BEHOVSBEDÖMNING
B PL 398 Detaljplan för Kv. Nifelhem 7 Köpings tätort, Köpings kommun BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-16 Planområdet Nifelhem 7, avgränsat med vit streckad linje. 398 BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-16 1 (9) B Planens
Mölnlycke. 20 november 2018
Mölnlycke 20 november 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort?
Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby
1 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Matilda Rehn Tillväxt- och regionplanenämnden Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har beretts möjligheten
Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan
VALLENTUNA KOMMUN 2016-06-28 SID 1/9 Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan Program för detaljplanering av Stensta-Ormsta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Syftet med planläggningen är att
Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14
Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14 Mörbylånga kommun Förstudie bebyggelseutveckling Anders Nilsson, Helena Nilsson 2009-12-01 Eriksöre 5:1 skifte 4 Eriksöre 6:14 Eriksöre 6:1 skifte 5 innehållsförteckning Eriksöre
WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16
Stadsarkitektkontoret WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Ekonomisk karta med det aktuella området markerat 2013-09-02 2(14) Bakgrund till workshopen Stadsarkitektkontoret har av kommunstyrelsens
Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
LIS F2. SÖROMSJÖBYGDEN SAMRÅDSHANDLING. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun
LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun F2. SÖROMSJÖBYGDEN SAMRÅDSHANDLING 143 Arbetsgrupp Tommy Ek, Stadsarkitekt/förvaltningschef Stadsbyggnadsförvaltningen
Behovsbedömning - checklista
2018-06-19 DNR 2018-055 Behovsbedömning - checklista Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning av planer, program eller ändringar, om dess genomförande kan antas medföra en betydande
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken
Godstransportstrategi för Västra Götaland
Dnr: Godstransportstrategi för Västra Götaland Christian Bergman, VGR, berättar vid sammanträdet om arbetet med att ta fram en regional godstransportstrategi. Den handlar om hur Västra Götaland ska utvecklas
BARKÅKRA 55:1 - PLANFÖRSLAG, BESTÄMMELSER
BARKÅKRA 55:1 - PLANFÖRSLAG, BESTÄMMELSER SYFTE Syftet med planen är att utveckla området kring den nya en till en varierad blandstad. Planläggningen avser enbostadshus, radhus- parhus, kedjehus och fl
32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka
32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka Nummer Område Markägare Areal Bostadstyp Trafik Havsutsikt Närhet till service 1 Kyrkskolan bostäder AB ca 1800 m² Flerbostadshus Parkering på tomten el