Cykelparkering i Borås nuläge och framtidsstrategier

Transkript

1 Cykelparkering i Borås nuläge och framtidsstrategier Koucky & Partners AB på uppdrag av Borås Stad Ett projekt finansierad av Delegationen för hållbara städer

2 1

3 Titel: Cykelparkering i Borås nuläge och framtidsstrategier Författare: Uppdragsgivare: Kontaktpersoner: Michael Koucky, Johanna Kleberg, Sharhiar Gorjifar, Koucky & Partners AB Borås Stad. Ett projekt finansierat av Delegationen för hållbara städer Borås Stad: Jan-Åke Claesson Koucky & Partners AB: Michael Koucky Datum: Titelbild: Cykelparkering vid Borås station. Bild: Johanna Kleberg 2

4 Sammanfattning Denna rapport undersöker nuläget och möjligheterna för utbyggnad av cykelparkeringsmöjligheter i Borås. Utgångspunkten är att kapaciteten och kvaliteten av cykelparkeringen måste höjas kraftigt om staden ska nå sitt mål av att öka andelen cykeltrafiken kraftigt från dagens 7-8%. I rapporten utgås ifrån ett mål på över 20% cykelandel år En omfattande nulägesinventering har genomförts och resultaten pekar på att Borås idag i stort har tillräckligt med cykelparkeringar, men delvis av dålig kvalitet, samt att det punktvis förekommer kapacitetsbrist. Kapaciteten är dock klart otillräckligt för den önskade andelen cykeltrafik. Undersökningen identifierar och rekommenderar ett antal tänkbara åtgärder som kan inkorporeras i stadens cykelstrategi. Nedan presenteras undersökningens viktigaste rekommendationer. Borås stad rekommenderas att: införa parkeringstal för cykel som används på samma sätt som parkeringstal för bil. vid val av parkeringstal utgå ifrån den önskade andelen cykeltrafik år 2025 snarare än dagens andel stegvis omvandla enstaka gatumarksparkeringar för bil till cykelparkeringar genom s.k. bike corrals årligen omvandla ett visst antal bilparkeringar till cykelparkeringar och hellre regelbundet omvandla några få platser under lång tid än många på en gång utan kontinuitet. Ett rekommenderat antal är ca. en bilparkering per månad. prioritera områden som i inventeringen visar kapacitetsbrist eller ett stort antal informellt parkerade cyklar (se bilaga 1) ersätta befintliga framhjulsställ vid stationen med ramställ bygga en bemannad cykelstation i närhet av resecentrum/stationen. En stegvis kapacitetsökning i takt med efterfrågan rekommenderas för cykelstationen. ta fram interna rutiner för att identifiera synergimöjligheter för att till låg kostnad bygga cykelparkeringar i samband med andra entreprenadarbeten. aktivt påverka fastighetsägare, arbetsgivare och handeln att förbättra cykelparkeringen. Förutom goda motiv rekommenderas att kommunen bistår med konkreta råd och riktlinjer. som arbetsgivare och fastighetsägare föregå med gott exempel och bygga ut cykelparkeringarna i linje med målen för cykeltrafiken. 3

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och mål Metod Övergripande: Backcasting Framtagning av målbilden Metod för nulägesbild Metod för strategiutveckling Bakgrund Cykelparkeringens betydelse Kvalitetskrav, viktiga aspekter Erfarenheter av parkeringsnorm för cykel Kopplingen andel cykeltrafik och parkeringsbehov Parkeringstal för cykel Nulägesbild: Cykelparkering i Borås Borås generellt Nuläge cykelparkering Målbild Önskad andel cykelresor Åtgärder för att nå målbilden Inledning Införandet av parkeringstal för cykel Cykelgarage och nya cykelparkeringar vid resecentrum Bike Corrals Bygga nya cykelparkeringar vid gatuarbeten Tillfälliga bevakade cykelparkeringar vid evenemang Motivera och informera fastighetsägare, butiker och arbetsgivare Forcerad utbyggnad av cykelparkeringar vid offentliga byggnader Sammanlagda potentialen för åtgärderna Diskussion och rekommendationer Diskussion Sammanställning av rekommendationer Ordlista Källor Bilaga 1: PQ-cykel inventeringsresultat fördjupningsområden Centrum Sjukhuset Knalleland Högskolan Resecentrum Västeråsen Bilaga 2: Exempel på parkeringstal från kommuner, handböcker och nationella riktlinjer

6 1 Inledning Cykeln är, bredvid gångtrafiken, det mest hållbara färdsättet och har särskilt många fördelar i stadstrafik. Förutom att den kräver lite och endast förnybar energi i form av cyklistens mat och därmed inte bidrar till växthuseffekten, bidrar cykeltrafik även till vardagsmotion och folkhälsa. De viktigaste omedelbara fördelarna för en tätort jämfört med biltrafik är dock att cykeltrafiken är tyst och väldig yteffektiv. Jämfört med en bilresenär kräver en cyklist endast en dryg tiondel av markytan om den totala nödvändiga väg- och parkeringsytan räknas med 1. Per personförflyttning är cykelinfrastruktur som regel även betydligt billigare än de flesta andra transportslag. Med andra ord cykeln kan ge hög tillgänglighet i staden till en förhållandevis låg kostnad för både användaren och staden, och med få negativa sidoeffekter. Borås stad har enligt stadens cykelplan målet att öka andelen cykeltrafiken i kommunen kraftigt från dagens nivå som uppskattningsvis ligger runt 7-8% av samtliga resor. För att möjliggöra och stimulera den önskade förändringen investerar staden bl.a. i att förbättra utbudet och kvaliteten av cykelbanor. Cykelns attraktivitet påverkas dock inte endast av utbudet och kvalitén av cykelbanorna. Det är minst lika viktigt med den omkringliggande infrastrukturen, som cykelparkeringar, så att resan med cykel som helhet blir mer attraktiv och konkurrenskraftig jämfört med bilresor. Attraktiva, säkra och trygga cykelparkeringar vid viktiga målpunkter underlättar för cyklister och är även marknadsföring och en tydlig signal att cykling tas på allvar av staden och att cyklister är uppskattade trafikanter. Benägenheten att välja cykeln ökar, om det finns en trygg, stöldsäker och attraktiv parkering i omedelbar närhet till målet 2. Detta gäller även i stor utsträckning kombinationsresor, där cykel och kollektivtrafik kombineras. För den typen av resor är kvaliteten och närheten av cykelparkeringar särskilt viktigt, eftersom cykeln står parkerad lång tid och parkeringens läge påverkar den totala restiden och komforten. Att förbättra cykelparkering i staden kan även förbättra för fotgängare och för cykeltrafikens acceptans eftersom cyklar i avsaknad av välplanerade cykelparkeringar parkeras vilt och kan skapa konflikter och irritation. Detta är särskilt viktigt om andelen cykeltrafiken förväntas öka kraftigt, med ett betydligt större antal parkerade cyklar till följd. Denna studie försöker ta ett helhetsgrepp över utvecklingen av cykelparkeringen i Borås för att utvecklingen av cykelparkeringen både kan bidra till en ökad attraktivitet av cykling och kombinationsresor med cykel, men även för att möta det ökade parkeringsbehovet som är en följd av den önskade ökningen av cykeltrafiken. Studiens utgångspunkt är att cykeltrafiken ska öka till 20% av alla resor till år Detta är en kraftfull ökning jämfört med dagens nivå men bedöms som möjligt och ligger i storleksordningen av dagens cykelandel av jämförbara städer som Linköping eller Karlstad. Utifrån denna önskade andelen cykeltrafik bedöms den därav följande behovet av cykelparkering. Vidare analyseras och beskrivs nuläget i staden år 2012 genom omfattande inventeringar som utgångspunkt. Genom att jämföra den önskade framtidsbilden med nuläget definieras ett handlingsbehov och lämpliga strategier för att nå till målbilden föreslås. Studien är med andra ord en backcasting-studie om utvecklingen av cykelparkering i Borås. Studien har genomförts mellan somrarna 2011 och våren 2013 och har delfinansierats av Delegationen för hållbara städer. Medverkande var Johanna Kleberg, Michael Koucky och Sharhiar Gorjifar från Koucky & Partners AB samt Jan-Åke Claesson och Lars Strömqvist från Tekniska förvaltningen i Borås Stad. 1 Stadt Zürich, Tiefbauamt, 2012: Eliminating Gridlock Throug Effective Travel Demand and Urban Mobility Strategies. Presentation, Urban Transportation Summit Toronto Envall P. (2011) Parkering i storstad: litteraturstudie om cykelparkering. 5

7 2 Syfte och mål Syftet med denna studie är att ta fram underlag till en långtidsstrategi för utvecklingen av cykelparkering i Borås. Det övergripande målet är att bidra till att cykeln får en större andel av resorna i staden och att underlätta för hållbara resor och en klimatsnål livsstil. Vidare ska strategin bidra till en ordnad stadsbild och hög acceptans för cykeltrafik genom att bidra till cykelparkering av hög kvalitet och av tillräcklig kapacitet. Om cykeltrafiken ska spela en betydande roll i stadens resande kommer antalet parkerade cyklar att öka kraftigt. Idag ligger cykelandelen i Borås på ungefär 7-8 % och målsättningen är att den ska komma upp till ca. 20 % år 2025, dvs. ungefär en tredubbling. 3 En högre cykelandel kräver en genomtänkt strategi för att tillhandahålla parkering på ett ordnat och attraktivt sätt och för att undvika att parkerade cyklar upplevs som störande och som ett problem. Konkret ska studien ge fördjupad insikt i följande frågor: Hur är nuläget för cykelparkering i Borås tätort, både utifrån kvantitet och kvalitet (placering, stöldskydd, väderskydd, trygghet)? Vilken omfattning bör cykelparkering ha om målet med över 20% cykelandel ska nås till år 2025? Vilka kvaliteter är viktiga för olika typer av målpunkter? Vilka olika möjligheter och verktyg har staden för att öka antal och kvalitet av cykelparkeringar stegvis för att nå målbilden? Vilken potential har olika verktyg? Vilka strategier och kombinationer av verktyg och åtgärder ska staden tå för att nå målen på ett kostnadseffektivt sätt? 3 Enligt uppgift från tjänstemän på Borås kommun. 6

8 3 Metod 3.1 Övergripande: Backcasting Planering av cykelparkeringar är idag vanligtvis antingen problemstyrd man bygger när det uppstår problem med för många parkerade cyklar eller planstyrd cykelparkering byggs utifrån vad som anses vara dagens behov, kanske med en liten ökning inräknad. Sällan beaktas vid planeringen av cykelparkering de framtida (tillväxt)mål för cykeltrafiken och cykelparkering ses inte heller som verktyg för att bidra till att dessa mål uppfylls. Om den önskade framtiden skiljer sig kraftigt från dagens läge, t.ex. vid en önskad tredubbling av cykeltrafiken på 13 år, kan dessa planeringsansatser leda till en felbedömning av vad som behöver göras eller till att det krävs ett stort antal ad-hoc lösningar för att lösa akuta problem. För att undvika detta används i denna studie en s.k. backcasting-ansats. Backcasting-ansatsen börjar med att definiera en (önskad) framtidsbild för att sedan ställ sig frågan vad som måste hända för att denna framtidsbild kan uppnås utifrån dagens läge. Ansatsen används för att baklänges identifiera vilka insatser som krävs och vilka beslut som måste tas för att det önskade framtidsbilden ska kunna inträffa. Enligt Dreborg (1996) 4 är backcasting en lovande ansats om problemet som ska studeras ligger tillräckligt långt i framtiden för att ge stort utrymme för medvetna beslut som kan påverka utvecklingen, problemet är komplext och behovet av förändring är stort, samt att befintliga trender är del av problemet. Detta anses vara fallet i frågan om utvecklingen av cykelparkering i Borås. Quist et al. (2006) 5 beskriver flera steg i backcasting ansatsen: - Steg 1: Strategisk problemorientering definiera förutsättningar och sätta mål - Steg 2: Definiera externa variabler beskriva yttre omständigheter/kontext som är viktiga för analysen - Steg 3: Konstruera framtidsbilden/scenariot - Steg 4: Backcasting bakåt-tittande analys utifrån framtidsbilden - Steg 5: Utveckla strategier och handlingsplan Trots den stegvisa beskrivningen är backcasting dock enlig Quist et al.(2006) i stor utsträckning en iterativ process, eftersom stegen påverkar varandra. Se bl.a. Naturliga Steget (2012) 6 för en kort beskrivning av backcasting-ansatsen eller Miola (2008) 7 för en mer detaljerat beskrivning med hänvisningar till ett flertal publikationer i ämnet. Ett viktigt arbetssteg för denna studie och en förutsättning för framgångsrik backcasting är en detaljerad analys av nuläget för att kunna bedöma handlingsbehovet utifrån skillnaden mellan målbilden och nuläget. 3.2 Framtagning av målbilden Ramarna för studien och målbilden sätts av de målen som Borås Stad har satt för utvecklingen av cykeltrafiken: En andel av 20% av alla resor (i tätort) år 2025 ska ske med cykel. En ökning till 20% motsvarar därmed ungefär en tredubbling av cykeltrafiken jämfört med 2012, om det totala antalet resor förblir oförändrat. Andelen av andra trafikslag antas minska i motsvarande grad. Hur minskningen fördelas mellan gång-, kollektiv- och biltrafik definieras inte i detalj, men ca. en tredjedel av förändringen 4 Dreborg, K. H., (1996), Essence of Backcasting, Futures, vol.28, n.9, pp ; 5 Quist, J. and Vergragt, P. J Past and future of backcasting: the shift to stakeholder participation and proposal for a methodological framework. Futures, 38 (2006) The Natural Step, 2012, ( ) 7 Miola, A. (ed.), 2008: Backcasting approach for sustainable mobility, European Commission Joint Research Centre Institute for Environment and Sustainability, EUR EN

9 (5-6% av resor) antas komma från minskat biltrafik, men motsvarande minskat parkeringsbehov för bil som följd. Detta medför att det frigörs en viss yta från bilparkeringar som delvis kan användas för cykelparkering. Det framtida behovet av cykelparkering utgår ifrån den ökade cykeltrafiken. Det nödvändiga antalet cykelparkeringsplatser uppskattas delvis genom en uppräkning från dagens nivå samt genom rekommenderade parkeringstal för olika funktioner som är anpassade efter en cykelandel på 25 %. Riktvärdena som använts bygger på erfarenheter från andra svenska och internationella städer (se exempel i bilaga 2). Vid uppräkningen tas hänsyn till att en förbättring av dagens standard när det gäller tillgänglighet är önskvärt. Den kvalitativa målbilden beskriver vilka krav på standard och kvalitet som kan ställas på cykelparkering för olika typer av målpunkter. Detta bygger främst på kvalitetsaspekterna enligt PQcykel och bedöms områdesvis samt för Borås som helhet. För en beskrivning av PQcykel, se kapitel Metod för nulägesbild För att utreda och analysera dagens cykelparkeringar har omfattande fältinventeringar genomförts i Borås. Målet med inventeringen var att sammanställa information om var de befintliga cykelparkeringarna är placerade, dess omfattning och att bedöma dem ur ett antal kvalitetsaspekter. Metoden som använts för detta är PQ cykel. 8 PQ cykel bygger på forskning om trafikanters behov och önskemål. Syftet med metoden är att säkerställa att investeringar i nya och förbättrade cykelparkeringar görs på ett systematiskt och kostnadseffektivt sätt. Metoden bygger på bedömning av individuella cykelparkeringar ur ett användarperspektiv och omfattar sex huvudaspekter: - närhet till målpunkt/huvudentré - lokalisering i förhållande till huvudsaklig angöringsriktning - stöldsäkerhet - väderskydd - kapacitet - upplevd trygghet En viktig utgångspunkt i PQ cykel är att kraven på cykelparkering kan variera utifrån målpunktens karaktär. Inte minst den typiska parkeringstiden skiljer sig kraftigt mellan olika målpunkter. Exempelvis ligger den typiska parkeringstiden vid dagligvaruhandel mellan några minuter till en timme. Vid en arbetsplats är däremot parkeringstiden timmar, vid en tågstation kan till och med parkering över natt vara vanligt. En annan kvalitativ skillnad är om en parkering regelbundet används av en och samma cyklist eller om det är ett stort antal olika användare. Dessa faktorer avgör typen av parkeringsbehov som i sin tur styr bl.a. kraven på stöldsäkerhet och väderskydd. I denna undersökning har sju områden i Borås valts ut i samråd mellan konsulter och tjänstemän på Tekniska Förvaltningen för att genomgå en grundlig inventering och analys av nuläget. Dessa utgör särskilt viktiga målområden ur besöks- och trafiksynpunkt och skiljer sig åt sinsemellan till karaktär. Områdena representerar olika typer av användning: Olika arbetsplatsområden, knutpunkter för kollektivtrafik, centrumhandel, högskoleområde och extern handel. De valda områdena visas på bild 1. 8 PQcykel är ett registrerat varumärke ägt av TUB Trafikutredningsbyrån AB. Se 8

10 Bild 1: Valda fördjupningsområden för en detaljerad kartläggning av nuläget angående cykelparkering. Tidpunkt för inventering Fältinventering av områdena genomfördes under den 16 och 29 september Vädret vid båda tillfällena var sol och klart till halvklart med svag vind och en temperatur på grader. Detta borde innebära goda förutsättningar för cykling. I området Centrum gjordes även en inventering den 29 maj 2012 för att få med hela området inom Cityringen. Vid detta tillfälle var temperaturen 10 grader och vädret halvklart. Ytterligare kompletterande besök har genomförts under augusti 2012, mest för att reda ut kvarstående oklarheter i inventeringsmaterialet. 3.4 Metod för strategiutveckling Baserat på målbilden och nulägesanalysen utvecklas en strategi för hur målbilden kan nås. För föreslagna åtgärder bedöms vilken potential åtgärden har och hur den kan omsättas rent praktiskt. Den sammanlagda effekten av föreslagna åtgärderna bedöms för att bedöma om ytterligare åtgärder behöver läggas till. För samtliga valda åtgärder beskrivs även införandet över tid och när beslut bör tas. 9

11 4 Bakgrund 4.1 Cykelparkeringens betydelse I genomsnitt står en cykel parkerad mer än 23 av dygnets timmar vilket gör det viktigt med välplanerade och väl utformade cykelparkeringsplatser, både vid bostad och vid övriga målpunkter som arbete och handel. Många studier har gjorts för att avgöra vilka effekter cykelparkeringsåtgärder har på andelen som cyklar och en omfattande sammanställning av befintlig litteratur inom området har genomförts av P. Envall år Cykelparkeringsåtgärder kan ha en påverkan inom ett antal olika områden, exempelvis: - att öka cykelanvändningen: många studier har gjorts som visar att cykelparkeringsåtgärder har en positiv effekt inom detta område, främst på grund av ökad upplevd stöldsäkerhet - att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft: de studier som har gjorts pekar på en ökning av resandet med kollektivtrafik med 5-20 % i samband med cykelparkeringsåtgärder - ökad kvalitet för användare: flera undersökningar från både Holland och Sverige visar på en ökad kundnöjdhet bland cyklister vid cykelparkeringsåtgärder som också leder till ökat cyklande - att skapa ordning och reda: även om detta ofta är ett huvudsyfte vid cykel-parkeringsåtgärder så finns det få undersökningar utförda inom området - att minska cykelstölder: det råder brist på empiriska undersökningar som utvärderat denna aspekt närmare - att öka tillgänglighet och kvaliteten för gående, särskilt handikappade genom att minska antalet vilt parkerade cyklar på trottoarer. En sekundär effekt av cykelparkeringsåtgärder är att ökad stöldsäkerhet kan leda till att cyklister investerar i nya moderna cyklar och ersätter gamla cyklar. Utöver effekten som en ny modern och lättrullad cykel kan ha på ökat cyklande så betyder det även att det är fler trafiksäkra cyklar ute på vägarna vilket kan betyda minskad olycksrisk. Ett flertal användarundersökningar har visat att stöldsäkerhet är en efterfrågad kvalitet hos cyklisterna. Både i Stockholm och i Malmö tycker över 70 % att det är viktigt att kunna låsa fast ramen i cykelstället. 10 En kanadensisk undersökning visar att tillgång till stöldsäker cykelparkering vid målpunkten har samma effekt på benägenheten att cykla som att förkorta restiden med cykel med drygt 26 minuter. 11 Även var cykelstället placeras, har stor betydelse. Finns dem i direkt anslutning till målet värderas det till sex kronor per resa i en svensk undersökning Kvalitetskrav, viktiga aspekter Kvaliteten på cykelparkeringen har både praktiskt betydelse men även signalverkan: Den skickar en tydlig signal om hur viktigt cyklister anses vara i ögonen av kommunen, företagen eller verksamheter som anordnar parkeringen. Kvaliteten på cykelparkeringen avgör även hur väl den kommer att användas. En viktig aspekt är att cykelparkeringen utformas efter det behov som finns; behoven skiljer sig åt mellan t.ex. lång- och korttidsparkeringar. Att förhindra stöld och skadegörelse samt att erbjuda väderskydd är viktigare vid långtidsparkering medan närhet till målpunkten är den viktigaste aspekten vid korttidsparkering. Något som är lika viktigt för båda grupper och alltid bör tänkas igenom är 9 Envall P. (2011) Parkering i storstad: litteraturstudie om cykelparkering. Slutversion daterad WSP Sverige AB och CyCity. Tillgänglig genom CyCity: 10 Stockholms stad,2004, Att cykla i Stockholms innerstad Hörlén et al, 2009, Cykelgarage: inspiration, idéer och hårda fakta för dig som planerar för cykel i stan 11 Hunt och Abraham, 2007, Influences on bicycle use 12 Börjesson, 2009, Värdering av tid och bekvämlighet vid cykling 10

12 trygghetsaspekten vid cykelparkeringar. För att inte cykelparkeringarna ska upplevas som otrygga bör de ha god belysning och vara placerade på ett sätt som inte skymmer sikten eller begränsar vägarna därifrån. För att cyklisterna ska uppmuntras att ställa cykeln på avsatta platser för cykelparkering bör det vara bekvämt och enkelt att ställa ifrån sig cykeln just där. Den ska snabbt gå att överblicka för att se om det finns några lediga platser att tillgå. Utöver rätt prioriteringar finns några saker som bör tas i beaktande vid utformningen av cykelparkeringarna för att de ska ge full kapacitet och kvalitet. Dessa utformningsrekommendationer finns beskrivna nedan. Cykelställens utformning: ställen bör vara självförklarande till sin utformning så att det inte finns några betänkligheter om på vilket sätt de ska användas. Fastlåsning vid cykelstället bör vara så enkelt som möjligt. Stativen ska ge cykeln bra stöd och främja en snygg och ordnad uppställning. För att full kapacitet ska nås är det viktigt att ställen inte är för tätt placerade, detta gäller främst framhjulsställ. 60 cm mellan varje cykelplats är en bra riktlinje för att nå ett effektivt utnyttjande samtidigt som alla får plats. Ett vanligt fel är att ställen placerats för tätt så att endast varannan plats kan utnyttjas. I vissa fall kan ett ännu större avstånd vara motiverat för ett fåtal av ställen för att lastcyklar, cyklar med barnsits och andra specialcyklar ska få rum. Väderskydd: Väderskyddens utformning är relevant för hur väl de fyller sin funktion. De bör i högsta möjliga mån skydda mot sidvind med hjälp av tak- eller väggkonstruktion samt ha ett utskjutande tak som även skyddar användaren mot nederbörd vid på- och avlastning. Närhet och angöringsriktning: för att förhindra informell parkering och göra den enkelt och logiskt att använda cykelparkeringarna krävs att dess placering i förhållande till målpunkt och cyklisters angöringsriktning är genomtänkt. Cykelparkering bör placeras så nära huvudmålpunkt som möjligt och eventuella trottoarkanter och nivåskillnader bör vara avfasade så att det är möjligt att cykla ända fram till stället. Manövreringsutrymmet bakom stället bör vara väl tilltaget och inte placerat direkt i anslutning till exempelvis cykelbana utan en övergångszon emellan. Underlaget runt parkeringsplatsen bör vara jämt och stadigt, grus bör undvikas. Trygghet: platsen ska vara överblickbar med fria siktlinjer som inte störas av plank eller vegetation. För att öka den upplevda tryggheten på platsen är god belysning viktigt. Platsen och anslutningsvägarna ska vara väl upplysta utan att verka bländande, och eventuellt med särskild belysning på parkeringarna. 4.3 Erfarenheter av parkeringsnorm för cykel Flera svenska kommuner har infört parkeringstal för cykel vid sidan av parkeringsnorm för bilparkering. Bland andra Malmö och Linköping var tidigt ute. Malmö tog i samband med införande av normerna år 2001 även fram en cykelparkeringshandbok med principlösningar och utformningsrekommendationer för både inomhus- och utomhusmiljöer. Även Lund var tidigt ute med en detaljerad norm för olika funktioner och behov för exempelvis bostäder, handel och kontor. Där ställs även olika krav i centrala staden respektive de mer perifera delarna. Göteborg och Stockholm är andra svenska städer som antagit en parkeringsnorm för att tillgodose behovet av cykelparkeringsplatser. I andra europeiska länder är det ännu vanligare och i Tyskland och Nederländerna finns parkeringstal på nationell nivå. 4.4 Kopplingen andel cykeltrafik och parkeringsbehov Kopplingen mellan andelen cykeltrafik mätt i % av resor och parkeringsbehovet kan förenklad antas stå i direkt proportion till varandra. Mer korrekt är egentligen kopplingen mellan antalet cykelresor, men om inte antalet resor totalt förändras kraftigt så stämmer även kopplingen till andelstalet. Detta innebär att behovet av cykelparkeringar kan förväntas tredubblas vid en tredubbling av andelen cykeltrafik. 11

13 5 Parkeringstal för cykel Parkeringstal för bilar används i de allra flesta kommuner för att fastlägga hur många p-platser som ska anläggas vid nyexploatering. Parkeringstal för cykel är mindre vanliga men har samma syfte och förekommer i ett ökande antal kommuner i Sverige och rekommenderas även Borås. Antagande av parkeringstal för cykel har syftet att dagens och framtida behov av cykelparkering tillgodoses. Cykelparkeringstalen kan användas som en vägledning för att tillräckligt utrymme för parkering tillgodoses och kan tillämpas i hela kommunen i detaljplane- och bygglovsärenden. Till detta finns stöd i plan och bygglagens 8 kap. 9. Där anges att tomter ska anordnas så att; det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon. Även vid ändringar av uppförd bebyggelse som kräver bygglov ska detta följas i skälig grad enligt 8 kap Cykelparkeringstalen kan appliceras vid nyexploatering, ombyggnad och ändrad användning. Talen bör användas först i detaljplanen och sedan följas upp i bygglovet. Parkeringsbehovet för cykel beräknas liksom för bil utifrån vilken lokalanvändning som redovisas i plan- eller bygglovhandlingarna. Talen anger det antal cykelplatser en detaljplan minst bör möjliggöra och som kommunen minst bör kräva i samband med bygglov. För de flesta verksamheter redovisas de föreslagna parkeringstalen som antal cykelplatser per 1000 kvm bruttoarea. 14 I vissa fall kan det finnas anledning att göra särskilda utredningar för att undersöka parkeringsbehovet närmare. De föreslagna parkeringstalen som redovisas i tabell 1 är anpassade efter den önskade cykelandelen för år 2025 på 25 % och bygger på svenska och internationella riktlinjer se bilaga 2 för en sammanställning. Om de används i kommunens detaljplaneläggning och bygglovgivning bidrar det, tillsammans men andra åtgärder, till att antalet cykelplatser i Borås successivt närmar sig nivån för det satta målet. Bostadsbeståndet i kommunen förnyas med ca 0,5 % om året 15. Borås är vidare i en expansiv fas med ökad nybyggnation, förtätning och ändringar av fastighetsanvändning. Sammanlagd uppskattas att ca. 2% av byggnadsbeståndet årligen genomgår förändringar som kan motivera användning av parkeringstal. Detta är en grov uppskattning men visar storleksordningen av åtgärdens potential. På 11 år ( ) innebär detta att uppskattningsvis en dryg femtedel av byggnadsbeståndet kan beröras av nya parkeringstal för cykel. Kommunen har även möjlighet att använda parkeringstalen i uppmuntrande syfte som rekommendation till fastighetsägare även om ombyggnaden inte kräver planändring, t.ex. vid renovering av fastigheter. Parkeringstalen för bostäder gäller flerbostadshus då det inte ses som nödvändigt att reglera för småhus. Talen för bostäder anger 38 cykelplatser per 1000 kvm vilket motsvarar 2,6 platser per lägenhet om 70 kvm eller 1,9 cyklar per lägenhet om 50 kvm. Inom detta parkeringsbehov för varje lägenhet bör rymmas plats i låst förråd för de boende samt utomhusparkering i anslutning till entrén för boende och besökande. En besöksparkering kan delas mellan flera boende och samutnyttjas. Eftersom parkeringsnormen uttrycks som antal parkeringsplatser per 1000 kvm är det anpassat efter lägenhetsstorlek. För lägenheter med speciella användargrupper, t.ex. studentbostäder eller äldreboenden kan det finnas behov av särskilda utredningar av behoven och anpassning av parkeringstalen, uppåt eller nedåt. För handel är talen beroende av vilken handelstyp det rör sig om. Där försäljning av skrymmande varor som är svåra att transportera med cykel eller handelsområden som ligger på ett avstånd från centrum som ej är bekvämt cykelavstånd (för inköpsresor: högst 3 km, författarnas uppskattning) är behovet och efterfrågan mindre. Däremot finns ett högre kapacitetsbehov vid målpunkter i centrum. Både besöksparkering och parkering för anställda är inräknade i parkeringstalen för handel, och är bygger på 15 anställda/1000 kvm och 60 besökare/1000 kvm. I parkeringstalen för kontor är både anställda och besökande inkluderade och beräkningen är gjord efter en arbetstäthet på 40 anställda/1000 kvm och 4 besökare/1000 kvm. Talen för industri anger behovsnivå för anställda beräknat på 15 anställda/1000 kvm Bruttoarea är summan av arean i samtliga våningar, mätt vid omslutande ytterväggars utsidor. 15 Muntlig uppgift från Bengt Himmelman, Stadskansliet. Enligt beräkningen nybyggt/befintligt bestånd = 250/

14 Vid sjukhus och skolor anges talen som ett intervall eftersom båda är verksamheter där det kan finnas stora skillnader i antal personer per yta. Därför bör i dessa fall behoven undersökas mer specifikt för en given fastighet. Även talen för idrottsanläggningar är angivna med ett intervall och kräver specifika utredningar med hänsyn till typ av aktivitet. Parkeringstalen för restaurang och biograf anger behovstal för utifrån antal besökare respektive sittplatser. I framtagningen av parkeringstalen har uppgifter från Göteborgs Stad och Holländska normer använts som förebild, med anpassningar till omständigheterna i Borås. I Borås ligger t ex högskolan inom ett rimligt gångavstånd för många, vilket kan vara en anledning till att cykelparkeringarna inte behövs i samma utsträckning där än på andra högskoleområden som ligger längre från centrum. I de centrala delarna av staden är det inte alltid möjligt för butiker och verksamheter att ordna besöksparkering på den egna fastigheten. I dessa fall kan parkering ordnas på allmän platsmark i samarbete med och genom avtal med kommunen. Tabell 1: Föreslagna parkeringstal för cykel för Borås cpl = cykelplats kvm = kvadratmeter bruttoarea Funktion P-tal Bostäder 38 cpl/1000 kvm Flerbostadshus Handel - Butik 25 cpl/1000 kvm - Stormarknad/sällanköpshandel 16 4 cpl/1000 kvm Kontor 13 cp/1000 kvm Industri 5 cpl/1000 kvm Sjukhus cpl/1000 kvm Skola - Grundskola cpl/100 elever - Gymnasium cpl/100 elever - Högre utbildning cpl/100 studenter Idrottsanläggning cpl/100 besökare Bibliotek 15 cpl/1000 kvm Restaurang 25 cpl/100 besökare Bio 28 cpl/100 sittplatser Nöjesanläggning (perifer) t.ex. arenor 0,1 cpl/åskådarplats 16 Sällanköpshandel avser t ex möbler, vitvaror och kontorsutrustning 13

15 6 Nulägesbild: Cykelparkering i Borås 6.1 Borås generellt Introduktion -bakgrundsdata Borås Borås kommun ligger i Västra Götalands län och har en yta på 973 km 2. Kommunen hade invånare i slutet av år 2010 och en ökning med 836 personer under samma år innebar en ökning på 0,8 %. 64 procent av kommunens befolkning bor inom Borås tätort. 17 Det arbetar drygt personer i kommunen. Borås Stad är största offentliga arbetsgivare och Ericsson har flest anställda inom den privata sektorn. Vård- och omsorg samt handel är de största branscherna. När det gäller arbetspendling är inpendlingen till Borås större än utpendlingen: inpendlare respektive 7000 utpendlare år I befolkningsprognosen som Borås Stad gjort för förutses en folkökning på i genomsnitt 870 personer om året. Detta följer samma mönster som Borås har haft under hela 2000-talet med en stabil ökning av antalet invånare. Åldersgruppen under 18 år samt över 65 år förväntas öka sin andel av befolkningen. Utbytet mellan Borås och Göteborg förväntas öka ytterligare och därmed även transporterna mellan städerna. 19 Sedan december 2012 avgår bussar mellan städerna med fem minuters intervall vid högtrafik. Borås har blivit utsedd nationellt till årets ungdomskommun år 2010, samt fått utmärkelsen årets stadskärna Borås utvecklas och växer på flera platser. En av de större förändringarna är att det gamla textilfabriksområdet Simonsland ska utvecklas till en centralt belägen stadsdel och ett textilt kluster. Tanken är att det m 2 stora området ska inhysa funktioner som arbetsplatser, utbildning, bostäder och kultur. 94 av 160 nya studentlägenheter vara klara för inflyttning hösten 2013 då textilhögskolan startar sin verksamhet där. 20 Målet är att kopplingarna till centrum ska stärkas och barriärer minskas. I planbeskrivningen för Simonsland finns ett kapitel om gång-, cykel- och kollektivtrafik där det ges rekommendationer om cykelparkeringen i det nya området Cykelparkering med hög kapacitet bör placeras nära entréer, gärna väderskyddade och bra belysta. 21 Omfattning av cykeltrafik Det finns ingen fastställd siffra på hur stor del andel av alla resor som görs med cykel i Borås. Det har gjorts några undersökningar av cykeltrafiken genom att tillfälligt mäta trafikflödet på vissa bestämda punkter i cykelvägnätet. I de senaste mätningarna under 2008 och 2010 visar resultatet vid ett urval mätpunkter att antalet cyklar var högre år 2010 än år 2008, både i totalt antal och i veckomedeldygnstrafik. Huruvida detta tyder på en ökad cykelandel är dock svårt att säga års mätning genomfördes i oktober och 2010 års i maj-juni vilket även betyder att årstidsvariationer kan spela in på resultatet. En nationell resvaneundersökning gjordes senast år av Statens Institut för Kommunikationsanalys SIKA. Den visar att 9,3 % av antalet huvudresor som uppmättes i Sverige inom undersökningen gjordes med cykel. För Västra Götalands län visar motsvarande siffra 8,5 % och för gruppen Större städer, där Borås ingår, är andelen 12 % för cykel som huvudsakligt transportmedel. 22 Försök att avgränsa resultaten till endast de resor som startar och har målpunkt i Borås kommun har dock visat sig ge för hög statistisk osäkerhet på grund av för få respondenter. Några egentliga slutsatser går inte att dra utav dessa siffror men en uppskattning från Borås Stads Tekniska Förvaltning är att andelen cykeltrafik ligger i storleksordning om 7 % av resorna. 23. En uppskattning av författarna av andelen 17 Borås kommunfakta 2011, SCB, Borås stad 18 Snabba fakta, Borås stad 19 Befolkningsprognos för åren , Stadskansliet, Samhällsplanering, Högskolan i Borås, 21 Detaljplan för del av Centrum, SIMONSLAND 10 m.fl, Borås Stad, Stadsbyggnadskontoret *Detaljplanen antogs av Kommunfullmäktige den 17 juni 2010 och vann laga kraft den 20 juli Trafikanalys hämtad Jan-Åke Claesson och Lars Strömqvist 14

16 cykelresor i Borås utifrån jämförelser av den upplevda cykeltrafiken i Borås med andra svenska städer med känd andel cykeltrafik kommer till liknande siffror, ca. 7% av resandet. Borås stads åtgärder och aktiviteter för att öka cykling För att göra det mer attraktivt att cykla i Borås har det under de senaste åren satsats på utbyggnad av cykelvägnätet. De flesta satsningarna som gjorts är till för att knyta ihop det befintliga cykelvägnätet och göra det genare, framförallt in mot centrum. Bland dessa åtgärder kan Lars Kaggsgatan nämnas, där en bilväg med fyra körfält krympts ner till två körfält och de två resterande körfälten har gjorts om till gångoch cykelbana. Ytterligare satsningar på utbyggnad av det kommunala cykelvägnätet kommer att göras inom de närmsta åren. Utöver detta pågår eller planeras projekt längs med Trafikverkets vägar, där kommunen står för hälften utav investeringskostnaderna. Detta görs för att knyta ihop övriga tätorter i kommunen med centralorten. Målet är att det ska vara möjligt att kunna cykla från Fristad, Målsryd, Sandared och Viskafors in till Borås utan att behöva samsas med biltrafik. Vidare har det genomförts flera andra åtgärder för att inspirera till ökad cykling. På fyra platser runt om i Borås har det placerats ut cykelbarometrar som mäter antalet passerande cyklister. Statistiken från barometrarna kommer även att kunna användas som underlag till framtida projekteringar av cykelvägar i Borås. Även mer serviceinriktade åtgärder har genomförts eller är på gång. Exempelvis har en cykelpump installerats vid ett av de mest trafikerade cykelstråken och cykelvägvisningen ses över för att utvecklas och förbättras. En del av cykelvägvisningen är ett försöksprojekt för framtagningen av en nationell cykelturistvägvisning. Vägvisningen kommer att sättas upp längs med cykelleden Sjuhäradsrundan som går genom de fyra kommunerna Borås, Ulricehamn, Tranemo och Svenljunga. Leden går till största delen på gamla nerlagda banvallar med ingen eller lite biltrafik. Regler, dokument, riktlinjer angående cykelparkeringar I dagsläget finns det inga riktlinjer eller strategier om hur cykelparkeringen ska planeras och utvecklas i Borås. Den utbyggnad av cykelparkeringar som skett har varit olika från fall till fall och beslut har tagit på ad hoc basis. 15

17 6.2 Nuläge cykelparkering Borås i stort Detta avsnitt beskriver vilka generella tendenser som identifierats för cykelparkeringen i Borås. Överlag finns det cykelparkering som täcker dagens kapacitetsbehov vid de viktiga målpunkterna i Borås, dessa är dock fragmentariskt utplacerade och skiftar väldigt i kvalitet. I de mer perifera områdena saknas cykelställ i hög grad utanför verksamheter och handel. Även i centrum ligger parkeringarna glest områdesvis vilket bidrar till att parkering på vissa håll sker informellt på gatumark. Däremot finns ingen stor överbeläggning i parkeringarna generellt. Inventeringen har visat att beläggningen har varit förhållandevis hög vid de två större kollektivtrafikknutpunkterna, Resecentrum och Södra torget. Det finns dåligt med väderskydd i de centrala delarna av Borås. Endast utanför Viskastrandsgymnasiet har väderskyddade cykelparkeringar observerats. Den vanligaste typen av ställ är ramställ av pollaremodell samt framhjulsställ i betong eller stål. Bild 2 & 3: Exempel på cykelställ i Borås: Framhjulsställ (bild 2) samt pollarställ som tillåter att låsa fast cykeln (bild 2). Bilder: Johanna Kleberg. Fördjupningsområden Detta kapitel beskriver resultatet av inventeringen enligt metoden PQ cykel. Sju områden i Borås har valts som fördjupningsområden och exempel se även bild 1 på sida 9. De valda områdena utgör viktiga målpunkter i staden och skiljer sig åt i nyttjande. Andelen cyklande till och inom de olika områdena varierar, och cykelinfrastrukturen har skiftande kvalitet. Detta kapitel beskriver nuläget angående cykelparkering i dessa områden: tillgången till cykelparkeringar, deras kvalitet samt nyttjandegraden. För ett mer detaljerat resultat av enskilda ställ och detaljerade kartbilder, se bilaga 1. Centrum (innanför Cityringen) Centrum har avgränsats av Cityringen som är en trafikled som omger de mest centrala delarna av staden. Området är ca 0,4 km 2 stort och rymmer blandade funktioner i form av butiker, gallerior, kontor och lägenheter. Därmed är även behovet av cykelparkering blandat, med behov av såväl kort- som långtidsparkering. Högre krav kan framförallt ställas vid det centrala Södra torget där många busslinjer stannar samt vid arbetsplatser där parkeringarna används under längre tid. Inom Centrum finns idag drygt 2000 boende och 6500 arbetande. I Centrum har 19 stycken cykelparkeringar utvärderats. Av dessa är merparten så kallade framhjulsställ i stål eller betong. De få ramställ som finns är av pollaremodell. Det är relativt glest mellan cykelparkeringarna i Centrum och det finns ofta platser lediga i de befintliga ställen, kapaciteten i dagsläget är alltså god. Däremot finns det platser där informell parkering sker i hög grad, vilket där tyder på ett behov av ordnad parkering. 16

18 De parkeringar som observerats vid inventering har främst funnits på gatumark och varit avsedda för besökande till Centrums handels- och servicefunktioner. Det är svårt att veta hur många bostadsparkeringar det finns totalt för cykel inom cityringen idag. Det är även svårt att veta hur väl behovet av cykelparkering för de anställda i centrum har tillgodosedd i förråd och på kvartersmark. Bild 4: Framhjulsställ i Borås centrum. Bild: Johanna Kleberg Närhet till målpunkt/huvudentré Närheten är förhållandevis bra. I ett och samma område kan det dock finnas flera huvudsakliga fotgängarentréer där fler platser med cykelställ behövs för att parkeringsbehovet ska kunna tillgodoses och för att minska förekomsten av cyklar som parkeras informellt på mindre lämpliga platser. Lokalisering i förhållande till huvudsaklig angöringsriktning De flesta ställen ligger så att det är lätt att nå dem och från rätt håll för många, det finns dock undantag där ställen är placerade på ett sätt så att vissa användare får ta en omväg (se bilaga 1 för detaljer). Stöldsäkerhet Endast fem av de 19 inventerade ställen ger möjlighet att låsa fast cykeln i dess ram. Vid butiker i innerstadsmiljöer där oftast kortare ärenden utförs är behovet att låsa fast cykeln inte lika betydande, däremot är det viktigt för långtidsparkering vid t.ex. arbetsplatser. Även vid de flesta arbetsplatser saknas ramställ. Detta leder i vissa fall till att cyklar låses fast i stolpar och gatumöbler Väderskydd Inga väderskydd har ordnats över cykelparkeringarna i centrum. På ett ställe finns det dock ett utskjutande tak bredvid parkeringen som används som väderskydd. Kapacitet Kapaciteten är överlag god, det finns lediga ställ på nästan alla platser. Upplevd trygghet Trygghetsaspekten är inget allvarligt problem i området eftersom insynen generell är god. Det finns undantagsfall där parkeringen både saknar belysning och är helt skymd av buskar (se bilaga 1 för detaljer). Södra Älvsborgs sjukhus Södra Älvsborgs sjukhus bedriver länssjukvård och viss specialiserad regionsjukvård i Västra Götalandsregionen med huvudsakligt upptagningsområde i Sjuhäradsbygden. Sjukhuset hade

19 vårdplatser och det totala antalet besök var år Totalt arbetar ungefär 4000 personer på sjukhusområdet och sjukhusbyggnaderna har en sammanlagd yta på ca m stycken parkeringar för cykel med totalt 275 platser har identifierats på området där det finns ett stort antal mindre parkeringar för att täcka behoven vid de många ingångarna. Störst antal cykelplatser finns framför huvudentrén där det även finns tillgång till ramställ vilket inte är fallet på de flesta mindre parkeringarna. Vid huvudentrén är den ena parkeringen i något överbelagd medan den andra har många lediga platser. Enda skillnaden mellan dessa två platser utifrån de inventerade kvalitetsaspekterna är placeringen i förhållandet till angöringsriktningen. För att nå den mindre belagda parkeringen krävs en omväg från huvudvägen till sjukhusområdet vilket troligen förklarar varför den inte används i lika hög grad. Närhet till målpunkt/huvudentré Närhet till entré är överlag bra. Lokalisering i förhållande till huvudsaklig angöringsriktning I stort finns det cykelparkering utanför de flesta ingångarna inom området. Hur bra placeringen av de enskilda ställen är med hänsyn till angöringsriktning varierar mellan lägsta och högsta betyg. Stöldsäkerhet De flesta ställen ger bara stöd åt framhjulet och ingen möjlighet att låsa fast ramen. Med hänsyn till att det i stor utsträckning handlar om arbetsplatsparkering med långa parkeringstider får stöldsäkerheten låga betyg. Väderskydd Ett par av ställen har väderskydd för parkerade cyklar. Kapacitet De flesta ställen har god kapacitet och platser lediga för en viss ökning i antal cyklar. Upplevd trygghet Flera parkeringar har fått ett dåligt betyg på trygghetsaspekten på grund av bland annat skymd sikt och dålig belysning. Bild 5: Cykelparkering vid Södra Älvsborg sjukhus. Bild: Johanna Kleberg Knalleland Knalleland är ett handelsområde beläget drygt 1 km från Borås centrum. Här finns affärsgallerior, volymhandel, matvaruhandel och restauranger fördelade på ca 100 butiker. Inom området finns även ca kvm kontorsyta. Inom området Knalleland ligger flera större sportanläggningar och alldeles intill ligger Borås Djurpark. Knalleland är ett välbesökt område med ca 7 miljoner besökare om året. Tekniska förvaltningen planerar att rusta upp det befintliga gång- och cykelstråket mellan Centrum och Knalleland och gatan görs om till bussgata utan biltrafik vilket är tänkt att skapa en lugnare trafikmiljö för cyklister och fotgängare. Denna ska med hjälp av en ny gång- och cykelbro även förbinda det nya området 24 Enligt uppgift från Tekniska Förvaltningen 18

20 Simonsland och Högskolan med Resecentrum. Det blir i sin helhet en sammanhängande förbindelse för gång- och cykeltrafik mellan Knalleland och Resecentrum. 25 Ett förslag finns även på att skapa ett nytt torg i Knalleland där biltrafiken går nedsänkt så att det går att röra sig till fots eller med cykel inom området utan att, som i dagsläget, behöva korsa en trafikled. Inom området Knalleland finns cirka 2500 parkeringsplatser för bil och i princip alla ligger på kvartersmark. Däremot saknas det iordningställd cykelparkering framför flera av de stora butikerna. Behovet av cykelparkeringar finns i huvudsak för korttidsbruk för besökande till butiker och sportanläggningar. Det finns dock även ett behöv för långtidsparkering för verksamheternas personal. De cykelparkeringar som finns idag är ofta små, med plats för några få cyklar. Undantag från detta utgör cykelparkeringarna som finns utanför Ishallen och Borås Arena där den största har 40 cykelplatser. Dessa används vid evenemang och matcher men hade knappt någon beläggning vid inventeringen under dagtid, varpå en bedömning av kapaciteten är svår att göra. Beläggningen av cykelparkeringarna i området är över lag låg och det framstår inte som att besöksfrekvensen av cyklister är speciellt hög. Låsbarheten är låg i området som helhet och det är endast ovan nämnda sportanläggningar samt en kontorsbyggnad där det går att låsa fast cykelns ram. Bild 6: Informellt parkerade cyklar i Knalleland. Bild: Johanna Kleberg Närhet till målpunkt/huvudentré Parkeringarna i Knalleland har överlag god närhet till målpunkt. Lokalisering i förhållande till huvudsaklig angöringsriktning De parkeringar som finns är förhållandevis välplacerade och i rätt riktning för många. Stöldsäkerhet Det är endast i 4 av 15 inventerade cykelparkeringar där det går att låsa fast cykelns ram. I något av ställen är kapaciteten så dålig att det endast finns låsmöjligheter för några få av de parkerade cyklarna. Väderskydd Inget av de inventerade parkeringarna i Knalleland har några väderskydd. Kapacitet Mestadels god men några har en överbeläggning och det förekommer ställ som är så tätt placerade att det inte går att utnyttja alla platser. 25 Detaljplan för del av Centrum, SIMONSLAND 10 m.fl, Borås Stad, Stadsbyggnadskontoret 19

21 Upplevd trygghet Väldigt skiftande, från lägsta till högsta poängsättning. Faktorer som drar ner omdömet är dålig belysning och bristande skötsel. 20

22 Högskolan Borås högskola ligger i direkt anslutning till Centrum i samma riktning som Knalleland. Där finns idag helårsstudenter och nära 700 anställda. Högskolan har vuxit de senaste åren och har aldrig tidigare haft så många studenter. Högskoleområdet kommer att expandera ytterligare med anledning av exploateringen av det angränsande området Simonsland där vissa delar av skolans verksamhet kommer förläggas. Högskolan är en viktig målpunkt då cykel är ett vanligt transportmedel bland studenter. Användarna av cykelparkeringar är studenter samt anställda på högskolan och de har behov av stöldsäker och trygg parkering eftersom majoriteten kan antas parkera i flera timmar. Stöldsäker cykelparkering erbjuds i stor omfattning, det finns över 500 parkeringsplatser för cykel varav de flesta är pollarställ som tillåter att låsa fast cykeln. Däremot står många av ställen tomma, totalt var vid inventeringstillfället endast 135 platser belagda. Samtidigt är några av parkeringsplatserna överbelagda och har inte kapacitet nog. En av parkeringarna har framhjulsställ. Där är åtta av ställen trasiga och felvridna och många cyklar står utanför ställen. Närheten till målpunkt kan bli bättre på flera parkeringar och det är en trolig anledning varför de är relativt oanvända. Bild 7: Lågt belagd cykelparkering vid Borås högskola. Bild: Johanna Kleberg Närhet till målpunkt/huvudentré Närheten till målpunkt kan förbättras på några ställen och är god på andra. Ett stort antal parkeringsplatser är förlagda till ingångar som till synes inte används i särskilt hög grad. Ett specifikt exempel är parkering 2.D (se bilaga 1) som ligger för långt bort respektive på fel sida av vägen från närmaste ingång. Lokalisering i förhållande till huvudsaklig angöringsriktning Placeringen av ställen kan förbättras, de parkeringar med flest platser ligger utmed anslutningsvägar som inte är de huvudsakliga ankomstriktningarna till högskolan. Får dock bra betyg som helhet eftersom högskoleområdet har ställ placerade vid alla anslutande vägar. Stöldsäkerhet Alla parkeringarna i området möjliggör att låsa fast cykeln förutom en som ligger intill en av huvudentréerna. Denna är även bristfällig ur skötselsynpunkt och flera ställ är trasiga och obrukbara. Väderskydd Ingen av parkeringarna har någon typ av väderskydd för cyklarna. 21

23 Kapacitet Det finns generellt gott om parkeringsplatser och en kraftig överkapacitet på vissa ställen. Undantaget är 2.A där mer än dubbelt så många cyklar än det finns ställ för är parkerade vid inventeringstillfället. Upplevd trygghet Varierar, är beroende av placering och faktorer som skymmande buskage och långt avstånd till närmsta kvällsöppna verksamhet. 22

24 Resecentrum Resecentrum är en kollektivtrafikknutpunkt för både lokal, regional och nationell buss- och tågtrafik. Busslinjer mellan Borås och Göteborg avgår med täta intervaller och används i hög grad av student-och arbetspendlare. Turistbyrån finns i resecentrums omedelbara närhet. Parkeringsplatser för cykel finns vid stationens norra kortsida, en mindre med 96 platser närmast centralstationen och en större med 172 platser längre bort längs järnvägsspåret. Det är främst den som ligger närmast stationsbyggnaden som används och som frekvent är något överbelagd. Skillnaden dem emellan är inte bara närheten utan även att den som ligger närmast ger möjlighet till att låsa fast cykeln, medan den andra har framhjulsställ. Detta är en särskilt viktig kvalitetsaspekt vid ett resecentrum där en stor del av användarna kan behöva lämna cykeln under många timmar och även över natten. Detta innebär även ett behov av väderskydd vilket helt saknas idag. Många av framhjulställen är obrukbara då de placerats så att träd och stolpar hindrar åtkomsten, underlaget är ojämnt och består till vissa delar av högt gräs. Däremot ställs cyklar mot räcket mellan perrong och parkering där det går att låsa fast cykeln i dess ram. Bild 8: Överbelagd cykelparkering vid Borås station. Bild: Johanna Kleberg Närhet till målpunkt/huvudentré Det är tydligt att närheten är viktig för användarna då det är fullt närmast spåren och ingångarna på stationsbyggnaden och tomt i parkeringen som ligger lite längre bort. Lokalisering i förhållande till huvudsaklig angöringsriktning Får relativt dåligt betyg som helhet då det inte finns någon parkering på andra håll om varken järnvägsstationen eller busstationen. Stöldsäkerhet Det är endast den närmast placerade parkeringen där det går att låsa fast ramen. Den större parkeringen längre bort har framhjulsställ i stål. Räcket som skiljer parkeringen från perrongen används som informell stöldsäker parkering genom att låsa fast cykelns ram i räcket. Väderskydd Inget väderskydd finns för cyklarna som parkeras vid Resecentrum. Kapacitet Kapaciteten är för låg på 1.A och en viss överkapacitet finns istället på 1.B. Upplevd trygghet Båda parkeringarna ger ett rörigt intryck. Den ena på grund av för många cyklar som ligger ner och den andra för bristfällig skötsel med långt gräs och håligheter i marken där cyklarna ska placeras. 23

25 Västeråsen Västeråsen är ett område ca 3 km väster om centrum som består av större och mindre företagsetableringar i form av lätt industri och tjänsteföretag. Västeråsen är en viktig målpunkt eftersom stora arbetsplatser som SP och Ericsson är lokaliserade där och i området finns omkring anställda totalt. Behovet av cykelparkering utgörs främst av de anställdas krav i form av låsbarhet och väderskydd för att cykeln ska kunna stå under hela arbetsdagar utan att komma till skada. Det kan även finnas behov av ett antal besöksparkeringar. Området utmärkte sig från samtliga andra genom att erbjuda cykelparkeringar med bra väderskydd, däremot fanns det inte möjligheten att låsa fast cykeln på alla ställen. Många verksamheter har inga cykelparkeringar alls. Närhet till målpunkt/huvudentré Närheten till entré varierar och parkeringarna har fått alltifrån lägsta till högsta betyg. Lokalisering i förhållande till huvudsaklig angöringsriktning De parkeringar som finns är förhållandevis välplacerade och i rätt riktning för många. Stöldsäkerhet I tre av nio inventerade cykelparkeringar går det att låsa fast cykelns ram. Ramlås är tillräckligt för behovet av stöldsäkerhet i området. Väderskydd I Västeråsen finns flera väderskydd med hög kvalitet. De har ordentligt tilltagna tak med gott om utrymme under samt växtlighet ovanpå och stuprännor som hindrar dropp från taket. Utöver dessa finns det ställ som helt saknar väderskydd. Kapacitet De flesta ställen har god kapacitet med endast enstaka eller inga cyklar parkerade. Upplevd trygghet Vid samtliga ställ finns någon enstaka faktor som kan bidra till en upplevd otrygghet. 24

26 Viared Viared är ett industriområde beläget 5 km väster om Borås centralort. Det är ett viktigt arbetsplatsområde i kommunen med ca arbetsplatser. Det finns i dagsläget ingen cykelväg som förbinder centralorten med Viared men det går att cykla på grusvägar parallellt med riksväg 40. Planer finns på att koppla ihop cykelvägen mellan Västeråsen och Viared för att underlätta arbetspendling med cykel från centrala Borås.26 En expansion av området med dubbla lokalytan planeras också. Detta kommer skapa många nya arbetsplatser och därmed ett större underlag och behov av cykelväg samt parkeringslösningar. Det är idag företagen i området som ansvarar och ordnar med cykelparkering åt sina anställda och eventuella besökare på kvartersmark. Behovet av parkeringslösningar baseras främst på de anställdas behov då få av verksamheterna har någon högre besöksfrekvens. I dagsläget förefaller det som att många av företagen inte har någon anordnad parkeringslösning alls (se karta för inventerat område i bilaga 1) och de ställ som finns är inte belagda i någon hög grad. Ingen av de inventerade parkeringarna hade ställ där det går att låsa fast cykeln, däremot hade många av parkeringarna någon form av väderskyddande tak. Närhet till målpunkt/huvudentré Närheten varierar mellan de olika parkeringarna, från alldeles intill entré till placering mer än 75 meter från målpunkt. Lokalisering i förhållande till huvudsaklig angöringsriktning Alla parkeringarna är väl placerade i förhållande till angöringsriktning. Detta beror delvis på att det ofta finns en huvudsaklig infartsväg till varje fastighet och därmed endast en angöringsriktning. Stöldsäkerhet Inom det inventerade området finns endast framhjulsställ vilket ger en dålig stöldsäkerhet. Detta är särskilt anmärkningsvärt då det i huvudsak rör sig om parkering för anställda under hela arbetsdagar. Väderskydd Merparten av de parkeringar som finns har väl fungerande väderskydd. Det som gör att de inte är optimala är att taket inte är så pass utskjutande att det skyddar mot nederbörd vid av- och pålastning eller vid sidvind. Kapacitet Samtliga parkeringar har god kapacitet och endast ett fåtal cyklar står parkerade i vart och ett av dem. Upplevd trygghet Då företagen i Viared i huvudsak verkar under dagtid kan aktivitetsnivån vara låg under kvällstid. Detta kan i sig bidra till en känsla av otrygghet. Utöver detta hade alla ställen en eller flera faktorer som exempelvis dålig belysning eller skymd sikt vilka kan försämra tryggheten på de olika platserna. 26 Enligt Cykelplan

27 7 Målbild 7.1 Önskad andel cykelresor Ramarna för studien och målbilden sätts av de målen som Borås Stad har satt för utvecklingen av cykeltrafiken: En andel av 20% av alla resor (i tätort) år 2025 ska ske med cykel. Exakta mätningar av nuvarande omfattning av cykeltrafiken saknas, men utifrån uppgifter från resvaneundersökningar och flödesmätningar uppskattas den av Tekniska Kontoret till 7-8% av resorna. En ökning till 20% motsvarar därmed ungefär en tredubbling av cykeltrafiken jämfört med 2012, om det totala antalet resor förblir oförändrat. Andelen av andra trafikslag antas minska i motsvarande grad. Hur minskningen fördelas mellan gång-, kollektiv- och biltrafik definieras inte i detalj, men ca. en tredjedel av förändringen (5-6% av resor) antas komma från minskat biltrafik, men motsvarande minskat parkeringsbehov för bil till följd. Detta medför att det frigörs en viss yta från bilparkeringar som delvis kan användas för cykelparkering. En både kvalitativ och kvantitativ beskrivning utgör framtidsbilden för år 2025 och är grundläge i backcastingstudien. Den beskriver en realistisk målbild där kapacitetsbehovet är en väsentlig del. För uppskattningen av kapacitetsbehovet används delvis en uppräkning från dagens nivå i proportion till den förväntade ökningen av cykeltrafiken, delvis rekommenderade parkeringstal för olika funktioner som är anpassade efter en cykelandel på 20 %. Riktvärdena som använts bygger på erfarenheter från andra svenska och internationella städer (se kapitel 5). Den kvalitativa målbilden beskriver vilka krav på standard och kvalitet som bör ställas på cykelparkering på olika platser. Detta bygger främst på kvalitetsaspekterna enligt PQcykel och bedöms områdesvis samt för Borås som helhet. Se kapitel 3.3 för en beskrivning av PQcykel. 7.2 Målbild för cykelparkering i Borås, övergripande Målbilden ger en beskrivning av vilken kvalitet och kapacitet som önskas för cykelparkeringarna i Borås år Det som ska gälla generellt för cykelparkeringar i Borås Stad år 2025 är att: - Kapaciteten är god och lite i överkant för att tillåta en fortsatt ökning av andelen cyklister. Jämfört med dagens läge har den totala kapaciteten minst tredubblats. - Placeringen av de flesta parkeringar är nära målpunkterna för att underlätta för användarna och för att signalera att cykeln är ett prioriterat trafikslag med parkeringar i fördelaktigt läge. - Parkeringarna är placerade så att de kan nås utan någon större omväg för användarna och i de flesta fall i siktlinje mellan den huvudsakliga angöringsrikningen och målpunkten. Nedan beskrivs målbilden för olika typer av målpunkter: Bostäder Cykelparkering vid bostaden finns för alla boende i flerbostadshus. För boende finns möjlighet att parkera och förvara sin cykel i låst förråd inomhus. Utöver detta finns ett antal platser nära entréerna som är väderskyddade. Boendeparkering används under lång tid i sträck och därför är låsbarhet ett grundkrav. Arbetsplatser Det finns goda parkeringsmöjligheter för alla som cyklar till arbetet för både industri-, kontors- och handelsverksamhet. Cyklarna kan låsas fast på ett enkelt och stöldsäkert sätt. Parkeringarna erbjuder väderskydd som även skyddar mot sidvind och som ger utrymme för att torrskodd utföra på- och avlastning. Placeringen är i närmast möjliga läge från de huvudsakliga ingångarna och omvägar förhindras genom en placering som är i rätt riktning från var flest användare kommer ifrån. Otrygghet när det är mörkt undviks genom belysning samt att hög växtlighet kring ställen är borttagen. Besöksparkering Parkering för besök till funktioner som bostäder, kontor, handel eller nöjesfunktioner har vissa specifika behov och det handlar framför allt om parkering under en kortare tid. Närhet till entréer är den viktigaste 26

28 aspekten. Direkt närhet till entré kan öka stöldsäkerheten då många rör sig där och indirekt håller uppsikt, möjligheten att låsa fast cykeln är därför något mindre prioriterad här, men inte oviktigt. Verktyg Borås har tagit fram en parkeringsplan, med kartor över samtliga cykelparkeringar som kommunens ansvarar för. Ur planen framgår var det finns cykelparkering och vilken status det är på de befintliga parkeringarna (kapacitet, typ av ställ). Planen uppdateras när nya parkeringar tillkommer och det går enkelt att se var det saknas cykelparkering. 7.3 Målbild för fördjupningsområden I detta avsnitt beskrivs målbilden efter de specifika förutsättningarna för vart och ett av fördjupningsområdena. De föreslagna parkeringstalen appliceras på utvalda delar av dessa för att visa en önskad kapacitetsnivå år Centrum Det ska finnas minst en parkeringsplats per boende i centrum fördelat på låst förråd och plats vid entré. Vid bostäder är den faktiska cykelanvändningen inte lika relevant som vid andra funktioner, då många äger en cykel även om den inte används som huvudsakligt transportmedel. Oberoende av användningsgrad är det viktigt att cykeln har en trygg förvaring vid bostaden. Ett cykelinnehav på 100 %, eller en cykel per person, används som mått. Detta betyder drygt 2300 parkeringsplatser totalt för boende innanför Cityringen år För butiks- och kontorsanställda samt besökare till verksamheterna behövs inte samma höga andel cykelplatser, storleksordningen finns representerad i parkeringstalen. Kvalitetsaspekter: - Låsbara ställ finns för arbetande och boende. - Besöksparkeringar är placerade nära entréer till handel och arbetsplatser. Södra Älvsborgs sjukhus Idag finns 270 platser varav ca 200 används. Med en ökning av cykelandelen från 7 till 25 % skulle motsvarande behov vara ca 700 platser vid samma beläggningsgrad i relation till cykelandel. Om de ytbaserade parkeringstalen för sjukhus appliceras (se kapitel 5) blir intervallet mellan 2100 och 5600 platser för området totalt. Då är dock alla kringbyggnader på sjukhusområdets inräknade, vilket ger ett något missvisande resultat. Mellan 1000 och 2000 parkeringsplatser är mer rimligt med hänsyn till att det idag arbetar 4000 personer på området och det även finns behov av besöksparkering. Hög kapacitet är särskilt viktigt utanför huvudentrén. Kvalitetsaspekter: - Ramlås finns på alla parkeringar. - Väderskydd finns för personalparkering samt till viss del även för besökare. - Parkeringarna är väl placerade så att inte buskage eller brist på utrymningsvägar sänker den personliga tryggheten när det är mörkt. Detta är särskilt viktigt för sjukhusområdet där det finns personal som arbetar sena tider. Knalleland Parkeringstalen för handel, kontor samt nöjesanläggningar används för att räkna ut vilken kapacitet som behövs i ställen. För idrottsanläggningarna Ryavallen, Borås arena och ishallen som idag har en publikkapacitet på sammanlagt personer (enligt uppgift från Tekniska Förvaltningen) bör en kapacitet på mellan cykelparkeringsplatser finnas. I Knalleland skiljer sig verksamheterna åt till karaktär och en del av handeln kan räknas som sällanköpshandel samtidigt som en del snarare är butikshandel och där ett högre parkeringstal kan vara motiverat. 27 Beräknat enligt siffror från Lars Strömqvist, Tekniska förvaltningen, över antal personer som bor inom Cityringen idag och sedan uppräknat med en 8,6 % befolkningsökning till år

29 Kvalitetsaspekter: - Parkeringarna har god låsbarhet, men det kan även finnas ställ som är till för kortare ärenden där närheten är högsta prioritet. - Eftersom det år 2025 har blivit tydligare och lättare att röra sig inom Knalleland till fots eller med cykel behövs ett stort antal parkeringar nära ingångarna så att cykeln kan tas med från butik till butik. - År 2025 har det även blivit vanligare med lastcyklar för att kunna transportera sina större och tyngre varor, dessa kräver större utrymme i ställen än traditionella cyklar. - Väderskydd finns för de som arbetar i området, i form av förrådsutrymme eller utomhus med väl fungerande takkonstruktion. - I Knalleland är det viktigt att cykelparkeringen är synlig och att det tydliggörs för kunder och besökare att Knalleland är lämpligt att ta cykeln till. - Trygghetsskapande åtgärder som god belysning och parkering i aktiva lägen används. - Vid idrottsanläggningarna där stora publikflöden kan förväntas under begränsad tid, t.ex. vid matcher, kan inhägnade områden med bevakning vara ett alternativ till cykelställ. Högskolan Samma antal ställ som finns idag totalt inom området kommer troligtvis räcka även då cykelandelen är över tre gånger högre än vad den är idag. Genom en uppräkning av dagens användning kan det finnas ett behov av ca 480 ställ år Idag finns redan 531 cykelställ på området. Dock kan användningen öka ytterligare vid god placering och hög standard. Antalet studenter kommer antagligen öka till viss del. Enligt parkeringstalen blir intervallet mellan 2800 och 4200 platser för 7000 helårsstudenter som det är idag. Parkeringstalen tar dock inte hänsyn till att Borås högskola ligger exceptionellt centralt vilket borde medföra en hög andel gångtrafik och lägre behov för cykelparkering. Det exakta behovet behöver därför utredas vidare, bl.a. användarundersökningar. Kvalitetsaspekter: - Parkeringarna är placerade nära de ingångar som studenter och anställda använder mest. - Alla ställ är utrustade med ramlås. - Det finns väl fungerande väderskydd för i princip alla parkeringar då det i huvudsak rör sig om långtidsparkering. Resecentrum Parkeringskapaciteten för cyklar kring rescentrum har ökat kraftigt från dagens ca. 270 till över 700 platser. Kvalitetsaspekter: - Det finns lättillgängliga parkeringar på en rak linje från alla anslutningsvägar och nära plattformen/påstigningsplatserna. - Stöldsäkerheten är god, samtliga platser erbjuder ramlås eller bevakning. - Ett cykelgarage finns där cyklarna ges särskild god skydd mot väder och vind samt en högre nivå av stöldsäkerhet. I cykelgaraget erbjuds bevakning på samtliga eller en del av platserna, samt ett visst antal låsbara skåp. Cykelgaraget är lämpad för långtidsparkering och säker förvaring av även dyra cyklar som t.ex. elcyklar. 28

30 Västeråsen Parkeringstalen för industri används för att räkna ut vilken kapacitet som behövs i ställen, kapaciteten blir 0,3 per anställd. I den södra delen som idag har kvm kommer drygt 400 parkeringsplatser att krävas. Kvalitetsaspekter: - Alla ställ har ramlås. - Alla ställ har väl fungerande väderskydd, precis som det redan idag ser ut på flera ställen i Västeråsen - Belysning och andra trygghetsskapande åtgärder finns för samtliga platser. Viared Parkeringstalen för industri används för att räkna ut vilken kapacitet som behövs i ställen, kapaciteten blir 0,3 per anställd. Då parkeringstalen för industri används på område 1 (se karta) utgår ett behov av 440 parkeringsplatser eftersom byggnadsytan är kvm. I Viared som helhet finns ett beräknat behov av ca platser. I lokalerna inom Viared finns ett flertal olika funktioner som kontor och lagerlokaler med ett annat parkeringsbehov och kräva en specifik beräkning. Kvalitetsaspekter: - Alla cykelparkeringar är förlagda i direkt anslutning till den entré som används av den tänkta målgruppen. Detta är extra viktigt då området är perifert och användarna redan cyklat långt för att ta sig dit. - Alla ställ har ramlås. - Alla ställ bör ha väl fungerande väderskydd - Belysning och andra trygghetsskapande åtgärder finns för samtliga platser. 29

31 8 Åtgärder för att nå målbilden 8.1 Inledning Det finns ett stort utbyggnadsbehov för cykelparkering i Borås om den presenterade målbilden för 2025 ska nås, grovt en tredubbling av dagens utbud. Endast vissa områden, främst högskoleområdet, har redan idag en kapacitet som kan förväntas täcka framtidens behov. Nedan presenteras tänkbara åtgärder för att uppnå målbilden, men en grov uppskattning av den förväntade potentialen. 8.2 Införandet av parkeringstal för cykel Genom att snarast införa parkeringstal för cykel som bygger på den önskade framtida cykelandelen skapas lämpliga förutsättningar för cykelparkering vid alla nya byggnader eller vid ombyggnad som kräver bygglov. Åtgärden är lätt att införa och medför ingen kostnad för kommunen. För exploatörer kan åtgärden medföra en viss merkostnad, som dock lätt kan kompenseras genom en mindre reduktion av parkeringstalen för bil. Sammanlagd uppskattas att ca. 2% av byggnadsbeståndet årligen genomgår förändringar som kan motivera användning av parkeringstal (se kapitel 5). Detta är en grov uppskattning men visar storleksordningen av åtgärdens potential. På 11 år ( ) innebär detta att uppskattningsvis en dryg femtedel av byggnadsbeståndet kan beröras av nya parkeringstal för cykel. Om de införda parkeringstalen motsvarar ca. 300% av dagens praxis har åtgärden därmed potentialen att öka de tillgängliga cykelparkeringar med storleksordningen 40% (200% jämfört med dagens byggnader x 20%). Ökningspotentialen är starkt beroende av ut- och ombyggnadstakten och uppskattningen måste anses vara väldigt grov, men den visar ändå på att åtgärden har stor potential att bidra till att öka antalet tillgängliga cykelparkeringar. Kommunen har även möjlighet att använda parkeringstalen i uppmuntrande syfte som rekommendation till fastighetsägare även om ombyggnaden inte kräver planändring, t.ex. vid renovering av fastigheter. Därmed kan kommunala parkeringstal för cykel ha ytterligare positiva effekter på antalet tillgängliga cykelparkeringar. 8.3 Cykelgarage och nya cykelparkeringar vid resecentrum Resecentrum är en av de punkterna där behovet av förbättringar och kapacitetsökning är som störst. Här rekommenderas två åtgärder: Cykelgarage Ett cykelgarage som erbjuder väderskyddad och stöldsäker cykelparkering är en viktig åtgärd för att öka attraktiviteten att ta cykeln till Resecentrum. Helst ska cykelgaraget erbjuda cykelparkering inomhus och vara bemannad för bästa möjliga väder- och stöldskydd. Bemanning av cykelgaraget ökar både stöldskyddet och tryggheten betydligt, vidare möjliggör ett bemannat garage tilläggstjänster som enklare reparationer eller försäljning. Bevakad cykelparkering kan erbjudas som betaltjänst. Det finns många exempel på framgångsrika cykelgarage eller -stationer, främst utomlands (t.ex. Basel, Münster, Groningen m.fl.) men även i Sverige, t.ex. Hyllie station i Malmö. För Borås bedöms kapacitetsbehovet för ett cykelgarage vid en cykelandel på 20% ligga vid ett antal hundra platser. Då kostnaden för anläggningen av ett cykelgarage är betydligt högre än för vanliga cykelparkeringar eftersom en byggnad krävs, rekommenderas en modulär ansats, där ett första cykelgarage med ca. 100 platser byggs snarast, med möjligheten att stegvis bygga ut den. Detta kräver att det redan från början finns reserverade ytor för en utbyggnad. Cykelgaraget bör ligga i omedelbar närhet av Resecentrum. 30

32 Bild 9: Bevakad cykelparkering vid Hyllie station. Bild: Malmö Stad Fler ramlås i omedelbar närhet av Resecentrum En cykelstation kan troligen inte täcka hela behovet för cykelparkering vid resecentrum. Därför rekommenderas att snarast ersätta de befintliga framhjulsställ vid centralstationen med ramlås och att stegvis bygga ut antalet cykelparkeringar vid Resecentrum i närheten av påstigningsplatserna. Utbyggnadstakten och lokaliseringen bör styras av utnyttjandegraden av befintliga platser respektive av förekomsten av informell parkering. Sammanlagd har dessa åtgärder potentialen att öka antalet tillgängliga cykelparkeringar kring resecentrum med flera hundra platser. Vidare bidrar åtgärderna till en kraftfull förbättring av kvaliteten av cykelparkeringen kring en av stadens viktigaste målpunkter. 8.4 Bike Corrals Ett förhållandevis billigt sätt att skapa nya cykelparkeringar är att omvandla befintlig gatumarksparkering för bil till cykelparkering. Metoden är relativt vanligt i amerikanska städer och parkeringarna kallas där för bike corrals. Exempelvis har staden Portland, Oregon, installerat över 70 bike corrals. På en bilparkering kan parkering för 8-10 cyklar skapas. Ett cykelställ som har samma grundyta som en bilparkering används och kan snabbt installeras på valfri lämplig gatumarksparkering. Åtgärden har fördelen att vara reversibelt om det visar sig att cykelparkeringen inte utnyttjas i önskad grad eller leder till oönskade parkeringsproblem för bilar kan parkeringen flyttas till en annan plats. Genom att installera bike corrals på ett antal strategiskt utvalda platser kan tillgängligheten till cykelparkering snabbt ökas samtidigt som åtgärden genom sin tydliga synlighet även bidrar till att kommunicera stadens ambitioner. Om en ökad andel cykeltrafik åtminstone delvis ersätter bilresor och därmed även parkeringsbehovet för bil, kan den typen av cykelparkeringar införas stegvis utan att nämnvärt försämra tillgänglighet till bilparkeringar. Genom att omvandla tio bilparkeringar skapas ca. 80 nya cykelparkeringsplatser. Om tio bilparkeringar i Borås omvandlas årligen mellan kan därmed över 800 nya cykelparkeringsplatser skapas till förhållandevis låg kostnad. 31

33 Bild 10, 11, 12: Exempel på bike corrals, cykelparkeringar som använder en parkeringsruta för bil. Bild 10: London (källa: Cyclehoop), bild 11: Portland (källa Transitmiami.com), bild 12: Los Angeles (källa la-bike.org) 8.5 Bygga nya cykelparkeringar vid gatuarbeten Kostnaderna för att bygga nya cykelparkeringar på offentlig mark är betydligt lägre om installationen sker i samband med att andra gatu- eller ytarbeten utförs. En rekommenderad åtgärd är därför att vid samtliga gatuarbeten överväga om det går att i samma veva installera cykelparkeringar. Införandet av en rutin där stadens cykelsamordnare (eller likande funktion) automatiskt informeras om planerade gatu- eller ombyggnadsarbeten rekommenderas. På det viset kan en eventuell utbyggnad av cykelparkeringar lättare samordnas med andra planerade entreprenadaktiviteter. Potentialen av åtgärden är svårbedömd, men den bidrar potentiell till lägre kostnader för cykelparkeringar. Här antas grovt att åtgärden kan bidra med ca. 2% nya cykelparkeringar per år, ca. 20% fram till Tillfälliga bevakade cykelparkeringar vid evenemang Idrottsanläggningarna Ryavallen, Borås arena och ishallen ligger samtliga vid Knalleland och på cykelavstånd från Borås centrum. För att öka attraktiviteten för besökarna att använda cykeln till matcher och evenemang rekommenderas att testa tillfälliga, bevakade cykelparkeringar som utnyttjar de befintliga bilparkeringsytor vid Knalleland. Ett lämpligt område kan inhägnas tillfälligt med kravallstaket och omvandlas till bevakat cykelparkering. Cykelparkeringen bör ligga nära ingångarna. På det viset kan till låg kostnad ett stort antal cykelparkeringar skapas anpassat till antalet besökare. Potentialen är beroende på evenemangen men uppskattas ligga mellan några hundra till några tusen cyklar. Ytbehoven är ca. 1-1,5 m2 per cykel. 8.7 Motivera och informera fastighetsägare, butiker och arbetsgivare Kommunens möjligheter att skapa nya parkeringsplatser för cyklar är begränsad till offentlig mark samt genom krav vid bygglovsärenden. Genom att informera, stötta och motivera privata fastighetsägare att förbättra möjligheten till cykelparkering kan kommunen indirekt bidra till att öka utbudet av cykelparkeringar. Kommunen rekommenderas därför att ta fram och aktivt sprida informationsmaterial som innehåller rekommendationer om antal och kvalitet av cykelparkeringar men även hur fastighetsägare kan gå till väga samt vad som kan vinnas genom förbättrad cykelplarkering. Exempel på fördelar för fastighetsägare är t.ex. ökad attraktivitet för (cyklande) kunder, friskare personal eller bättre ordning. 32

34 Kommunen rekommenderas vidare att undersöka möjligheterna att erbjuda ekonomiskt stöd till fastighetsägare som vill bygga nya cykelparkeringar. Stödet bör knytas till kvalitetskrav gällande utformning av parkeringen. Potentialen av åtgärden är svårbedömd, men för att åstadkomma en tydlig ökning av antalet cykelparkeringar till 2025 är en aktiv medverkan av privata fastighetsägare en viktig komponent. 8.8 Forcerad utbyggnad av cykelparkeringar vid offentliga byggnader Vid vissa offentliga byggnader där inventeringen visar kapacitetsbrist 2025 (se detaljinventering, bilaga 1) rekommenderas stegvis utbyggnad och standardhöjning av cykelparkeringar. När möjligt rekommenderas utbyggnaden genomföras i samband med andra åtgärder för att minska kostnaderna, se även avsnittet Bygga nya cykelparkeringar vid gatuarbeten ovan. 33

35 8.9 Sammanlagda potentialen för åtgärderna För flera av de föreslagna åtgärder är det svårt att kvantifiera vilken potential de har på 10 års sikt. I tabell 2 görs ett försök att ändå grovt uppskatta vad som kan uppnås med de föreslagna åtgärderna fram till Det totala antalet cykelparkeringar som finns tillgängligt idag i Borås har inte kunnat kvantifieras, men normeras här till 100. Målbilden till 2025 blir därmed 300 eller mer om antalet ska följa den eftersträvade ökningen av cykeltrafik. Tabell 2: Sammanställning av föreslagna åtgärder och grov uppskattning av deras potential Åtgärd Potential att öka antalet cykelparkeringar till 2025, i % av dagens bestånd Potential att öka antalet cykelparkeringar till 2025, i antalet parkeringar Kostnad (kvalitativt) Införa p-tal för cykel + 40%? Låg Hög Cykelstation vid? till 2015, >400 Hög Hög resecentrum till 2025 Fler & förbättrade ställ vid stationen/resecentrum? Medel Medel Omvandla bilparkeringar, bike corrals Nybyggnation av cykelparkeringar vid gatuarbeten Tillfälliga bevakade cykelparkeringar vid evenemang Informationsinsatser till fastighetsägare, butiker, arbetsgivare Forcerad utbyggnad vid offentliga byggnader Totalt? Vid 10 nya per år: 800 Medel Påverkan på cyklingens attraktivitet Hög +1-2% per år, + 20% Låg Medel? platser vid behov Låg Medel? potentiellt hög? Låg Medel +5%? flera hundra Medel Medel +65% samt privata fastighetsägare, stor osäkerhet , stor osäkerhet 34

36 9 Diskussion och rekommendationer 9.1 Diskussion Stadens mål att öka cykeltrafiken till 20% till 2025 är ambitiösa och ställer stora krav på utbyggnaden av cykelparkeringarna om det kraftigt ökade antalet cyklar ska kunna parkeras på ett ordnat sätt. Samtidigt kan ett bra utbud av cykelparkeringar av god kvalitet bidra till att åstadkomma den önskade tillväxten av cykeltrafik eftersom goda parkeringsmöjligheter ökar benägenheten att välja cykeln. Ska den kraftiga utbuds- och kvalitetsökningen som krävs för att nå den beskrivna målbilden krävs ett strategiskt arbetssätt och kraftfulla insatser. Även om potentialbedömningen av de föreslagna åtgärderna endast är ytterst grov framgår det tydligt att ingen enskild åtgärd är tillräckligt för att nå målbilden och att det dessutom troligen krävs ytterligare ansträngningar. En åtgärd med stor potential som helhjärtat rekommenderas som en central del av en cykelparkeringsstrategi är att snarast införa parkeringstal för cykelparkering så att nya eller ombyggda fastigheter redan från början får lämpligt antal cykelparkeringar. En annan åtgärd som rekommenderas är att stegvis omvandla strategiskt benägna bilparkeringar till cykelparkering genom s.k. bike corrals. Åtgärden har den stora fördelen att det är lätt att prova sig fram genom att testa och om nödvändigt flytta en cykelparkering vilket kan genomföras till låg kostnad. Åtgärden kan vidare införas i takt med att efterfrågan på cykelparkeringar ökar och den skapar hög synlighet vilket. Den genomförda inventeringen kan hjälpa att identifiera lämpliga lägen (se bilaga 1). Platser som enligt inventeringen redan idag uppvisar kapacitetsbrist (röda markeringar i inventeringen för 2012) eller ett större antal informellt parkerade cyklar (blåa markeringar i inventeringen för 2012) bör prioriteras, därefter följd av platser som visar förväntad kapacitetsbrist 2025 (röda markeringar i kapacitetsbedömningen för 2025). Finns inte möjlighet att utnyttja bilparkeringsplatser för att skapa cykelparkeringar vid de utpekade problemområdena bör möjligheten till nybyggnation undersökas, särskild om kommunen har möjligheten att genomföra den i samband med andra planerade gatuarbeten eller ombyggnad. Potentialen att öka cyklandet och kombinationen cykel och kollektivtrafik är hög vid Resecentrum. Där krävs som första steg främst en tydlig förbättring av standarden av cykelparkeringen, helst genom en cykelstation av hög standard. För att bli en succé krävs att cykelstationen är belägen i omedelbar närhet till stationen/resecentrum och erbjuder nära 100% stöld- och väderskydd. Här rekommenderas om möjligt en stegvis utbyggnad som tillåter att öka kapaciteten med tiden. En åtgärd i samma område som rekommenderas att genomföras snabbt är att ersätta de befintliga framhjulsställen vid stationsområdet med mer stöldsäkra ramställ samt, om möjligt förse stationsparkeringarna med väderskydd. Arbetsplatser har stor potential att öka benägenheten att cykla till arbetet genom att förbättra cykelparkeringar. Inventeringen av nuläget visar att det finns en rad brister hos de undersökta områden, t.ex. vid sjukhuset. Kommunen kan bidra till förbättringar genom att motivera och stötta större arbetsplatser, exempelvis genom konkreta rekommendationer och förbättringsförslag. Kommunen i rollen som arbetsgivare och fastighetsägare kan vidare föregå som exempel genom att undersöka och förbättra möjligheterna till cykelparkering vid kommunala arbetsplatser. En arbetsplats där det idag inte behövs större kapacitet men möjligen punktvisa kvalitetsförbättringar är högskolan. På längre sikt kan dock även där en viss utbyggnad behövas. Borås har osedvanligt goda förutsättningar att öka cykling till evenemang men även för inköpsresor eftersom området Knalleland ligger på cykelvänligt avstånd från centrum. Här rekommenderas en dialog med de inblandade verksamheterna för att stegvis förbättra cykelparkeringarna vid butikerna, inte minst i samband med att möjligheterna att cykla till området håller på att förbättras. För stora evenemang och matcher rekommenderas att undersöka möjligheten att pröva tillfälliga, bevakade cykelparkeringar. 35

37 Ska Borås uppnå målbilden med kraftigt ökad cykling och därmed även kraftigt ökad behov för cykelparkering krävs att antalet cykelparkeringar ökar med 15-20% årligen de närmaste åren. För att kunna genomföra den kraftiga utbyggnaden på ett kostnadseffektivt sätt rekommenderas att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja synergier med annan planerad ombyggnad eller gatuarbeten. Här krävs det främst god intern samordning inom kommunen så att dessa synergimöjligheter upptäcks redan i tidiga skeden i planeringen. De i inventeringen utpekade områden med kapacitetsbrist eller stort antal informellt parkerade cyklar ger en fingervisning till var behoven är som störst och planerade arbeten i närheten av dessa områden bör bevakas särskilt. En kraftfull utbyggnad av cykelparkeringen i Borås som sker i takt med men lite före ökningen av cykeltrafiken har goda möjligheter att vara en viktig faktor för att öka cyklingens attraktivitet. Utbyggnaden kommer att ta plats i anspråk, men om en del av ökningen av cykeltrafiken medför en minskad bilanvändning kan ytbehovet kompenseras genom minskat parkeringsbehov för bil. 36

38 9.2 Sammanställning av rekommendationer Borås stad rekommenderas för sin parkeringsstrategi för cykel att: - se cykelparkering som ett strategiskt verktyg för att öka cykeltrafiken - definiera konkreta, mätbara och tidsatta mål utvecklingen av cykelparkeringar med delmål fram till integrera cykelparkeringsfrågor i stadens trafik- och utvecklingsstrategi - införa parkeringstal för cykel som används på samma sätt som parkeringstal för bil. - vid val av parkeringstal utgå ifrån den önskade andelen cykeltrafik år 2025 snarare än dagens andel - stegvis omvandla enstaka gatumarksparkeringar för bil till cykelparkeringar genom s.k. bike corrals - årligen omvandla ett visst antal bilparkeringar till cykelparkeringar och hellre regelbundet omvandla några få platser under lång tid än många på en gång utan kontinuitet. Ett rekommenderat antal är ca. en bilparkering per månad. - prioritera områden som i inventeringen visar kapacitetsbrist eller ett stort antal informellt parkerade cyklar (se bilaga 1) - ersätta befintliga framhjulsställ vid stationen med ramställ - bygga en bemannad cykelstation i närhet av resecentrum/stationen. En stegvis kapacitetsökning i takt med efterfrågan rekommenderas för cykelstationen. - ta fram interna rutiner för att identifiera synergimöjligheter för att till låg kostnad bygga cykelparkeringar i samband med andra entreprenadarbeten. - aktivt påverka fastighetsägare, arbetsgivare och handeln att förbättra cykelparkeringen. Förutom goda motiv rekommenderas att kommunen bistår med konkreta råd och riktlinjer. - som arbetsgivare och fastighetsägare föregå med gott exempel och bygga ut cykelparkeringarna i linje med målen för cykeltrafiken. 37

39 10 Ordlista Cykelparkering hela platsen där cyklar parkeras som innefattar cykelställ och marken de står på Cykelställ eller endast ställ, avser själva anordningen som håller fast eller stöttar cykeln Ramställ cykelställ med möjlighet att låsa fast cykelns ram i cykelstället Framhjulsställ cykelställ där cykelns framhjul stöds men ramen inte går enkelt att låsa fast Korttidsparkering parkering för kortare ärenden, mindre än en timme Långtidsparkering parkering under en längre tid, t.ex. en arbetsdag 38

40 11 Källor Borås Stad, 2010, Cykelplan Borås Stad, Stadsbyggnadskontoret, 2010, Detaljplan för del av Centrum, SIMONSLAND 10 m.fl, Börjesson, 2009, Värdering av tid och bekvämlighet vid cykling CROW, 2007, Design manual for bicycle traffic, Nederländerna Deutsches Institut für Urbanistik DIFU, 2011, Hinweise zum Fahrradparken Dreborg, K. H., (1996), Essence of Backcasting, Futures, vol.28, n.9, pp ; Envall P. (2011) Parkering i storstad: litteraturstudie om cykelparkering. Slutversion daterad WSP Sverige AB och CyCity. Göteborgs Stad 2011, Vägledning till parkeringstal vid detaljplaner och bygglov Hunt och Abraham, 2007, Influences on bicycle use Hörlén et al, 2009, Cykelgarage: inspiration, idéer och hårda fakta för dig som planerar för cykel i stan Linköpings kommun, 2011, Parkering i planering och bygglov Dialog PM juni 2011 Lunds kommun, 2001, parkeringstal Malmö stad, 2010, Parkeringspolicy och Parkeringsnorm Miola, A. (ed.), 2008: Backcasting approach for sustainable mobility, European Commission Joint Research Centre Institute for Environment and Sustainability, EUR EN 2008 The Natural Step, 2012, ( ) Quist, J. and Vergragt, P. J Past and future of backcasting: the shift to stakeholder participation and proposal for a methodological framework. Futures, 38 (2006) Stadt Berlin, 2004, Fahrradparken in Berlin Stadt Zürich, Tiefbauamt, 2012: Eliminating Gridlock Throug Effective Travel Demand and Urban Mobility Strategies. Presentation, Urban Transportation Summit Toronto SCB, Borås stad, 2011, Borås kommunfakta 2011, Stockholms stad,2004, Att cykla i Stockholms innerstad Stockholms stad, 2008, parkeringstal Trafikverket, 2007, TRAST Trafik för en attraktiv stad. 39

41 Bilaga 1: PQ-cykel inventeringsresultat fördjupningsområden Kartorna visas områdesvis där en kartbild visar parkeringsplatsernas placering och den andra dess kapacitet. All beläggning har räknats upp med en faktor 3,6 (från 7-25 %) för att motsvara beläggningen vid en 25 procentig cykelandel. Kapaciteten har betygsatts både före och efter omräkning. Betygsskalan är från 1 som sämst till 4 som bäst. I tabellerna är raden för kapacitet färgkodad för enklare identifiering. Färgerna är röd, orange, gul och grön och motsvarar betygen 1 till 4. Förbättringsåtgärder gällande kapacitet rekommenderas i första hand vid parkeringar med rödmarkering. Kapaciteten för 2025 ger en fingervisning om var behoven kommer bli ännu större om inte förbättringar görs idag och gradvis från och med nu. Kartorna visar de inventerade parkeringarnas kapacitet samt cyklar som parkerats informellt. Storleken på cirklarna representerar hur bra/dålig kapacitet som parkeringen har eller antalet cyklar som är informellt parkerade. Grön Liten: kapacitetsbetyg 3 Mellan: kapacitetsbetyg 4, mindre än 10 lediga platser Stor: kapacitetsbetyg 4, över 10 lediga platser Röd Liten: kapacitetsbetyg 2 Mellan: kapacitetsbetyg 1, mindre än 10 extra platser behövs Stor: kapacitetsbetyg 1, över 10 extra platser behövs Blå Liten: mindre än 5 informellt parkerade cyklar Mellan: mindre än 10 informellt parkerade cyklar Stor: över 10 informellt parkerade cyklar 40

42 Centrum Område

43 4 5 Område

44 Kapacitet 2012 Kapacitet 2025, med befintliga cykelparkeringar 43

45 Plats: Centrum Område nr: 1 Informella 2 Ställ: A B C D 1 A B C BEHOV ANTAL PARK. CYKLAR År År TYP (F/R) R R F R R F R ANTAL PLATSER SKADADE STÄLL NÄRHET ANG. RIKTNING STÖLDSÄKERHET VÄDERSKYDD KAPACITET År År TRYGGHET KOMMENTARER Dålig synbarhet, placerad bakom hörn. Nära hörn, sidogata. 44 Plats: Centrum

46 Område nr: 2 3 Informella 4 Ställ: D A B 1 A B C D BEHOV & 3 2 & 3 2 & 3 ANTAL PARK. CYKLAR År År TYP (F/R) F F F F F F F ANTAL PLATSER SKADADE STÄLL NÄRHET ANG. RIKTNING STÖLDSÄKERHET VÄDERSKYDD KAPACITET År År TRYGGHET KOMMENTARER Vid hörn, ej fri sikt inom 10 m. Mossbeklädda betongställ. Flera cyklar står utanför ställen. Hade kunnat placeras ännu närmare entré och tillgängligare. Ingen belysning, buskar och osynlig från entré. 45

47 Plats: Centrum Område nr: 4 Informella 5 Informella Ställ: E 1 A B C D 1 2 BEHOV & 3 2 & 3 2 & 3 ANTAL PARK. CYKLAR År År TYP (F/R) F F F F F ANTAL PLATSER SKADADE STÄLL NÄRHET ANG. RIKTNING STÖLDSÄKERHET VÄDERSKYDD KAPACITET År År TRYGGHET KOMMENTARER Flera cyklar står utanför ställen, fastlåsta i räcken. Över cykelställen finns inget väderskydd men hälften av de parkerade cyklarna vid inventeringstillfället står under ett utskjutande tak. Mossbeklädda framhjulsställ i betong. 46

48 Plats: Centrum Område nr: Informella Ställ: 3 4 BEHOV ANTAL PARK. CYKLAR TYP (F/R) ANTAL PLATSER SKADADE STÄLL NÄRHET ANG. RIKTNING STÖLDSÄKERHET VÄDERSKYDD KAPACITET TRYGGHET År År År 2012 År 2025 KOMMENTARER 47

49 Sjukhuset Område

50 Kapacitet 2012 Kapacitet 2025, med befintliga cykelparkeringar 49

51 Plats: Sjukhuset Område nr: 1 2 Ställ: A B C D A B C D BEHOV ANTAL PARK. CYKLAR År År TYP (F/R) R F F F F F F F ANTAL PLATSER SKADADE STÄLL NÄRHET ANG. RIKTNING STÖLDSÄKERHET VÄDERSKYDD KAPACITET År År TRYGGHET KOMMENTARER 50

52 Plats: Sjukhuset Område nr: 2 3 Ställ: E A B C D E F G BEHOV ANTAL PARK. CYKLAR År År TYP (F/R) F R R F F F F F ANTAL PLATSER SKADADE STÄLL NÄRHET ANG. RIKTNING STÖLDSÄKERHET VÄDERSKYDD KAPACITET År År TRYGGHET KOMMENTARER Huvudentré Akutintag Personalentré. Otryggt pga korta siktlinjer. Personal. Personal och besök. Cyklarna ställs gärna utanför ställen. 51

53 Plats: Sjukhuset Område nr: 3 Ställ: H Informella BEHOV 3 ANTAL PARK. CYKLAR TYP (F/R) År År ANTAL PLATSER 5 SKADADE STÄLL 0 NÄRHET 4 ANG. RIKTNING 4 STÖLDSÄKERHET 1 VÄDERSKYDD 1 KAPACITET År År TRYGGHET 2 F KOMMENTARER Personal. 52

54 Knalleland Område

55 Kapacitet 2012 Kapacitet 2025, med befintliga cykelparkeringar 54

56 Plats: Knalleland Område nr: 1 2 Ställ: A B C D A B C D BEHOV ANTAL PARK. CYKLAR År År TYP (F/R) F F F F F F F F ANTAL PLATSER SKADADE STÄLL NÄRHET ANG. RIKTNING STÖLDSÄKERHET VÄDERSKYDD KAPACITET År År TRYGGHET KOMMENTARER Personalingång Personalingång För litet avstånd mellan ställen gör att alla inte kan utnyttjas. 55

57 Plats: Knalleland Område nr: Ställ: E A B A B C D BEHOV ANTAL PARK. CYKLAR År År TYP (F/R) F F F R R R R ANTAL PLATSER SKADADE STÄLL NÄRHET ANG. RIKTNING STÖLDSÄKERHET VÄDERSKYDD KAPACITET År År TRYGGHET KOMMENTARER Personal o besökande. Räcken. Borås Ishall. Obs beläggning dagtid. Situationen kan vara en annan vid aktivitet i hallen. Sporthall. Obs beläggning dagtid. Idrottsplats. Kablar som ska anv för att låsa fast cykeln är tilltrasslade och svåra att utnyttja. 56

58 Högskolan Område

59 Kapacitet 2012 Kapacitet 2025, med befintliga cykelparkeringar 58

60 Plats: Högskolan Område nr: 1 2 Ställ: A B C A B C D BEHOV ANTAL PARK. CYKLAR År År TYP (F/R) R R R R R F R ANTAL PLATSER SKADADE STÄLL NÄRHET ANG. RIKTNING STÖLDSÄKERHET VÄDERSKYDD KAPACITET År År TRYGGHET KOMMENTARER Buskage och ingen verksamhet under kvällstid kan bidra till otrygghet. Enorm parkering men väldigt dålig beläggning. Ett antal ställ snedvridna och obrukbara. 59

61 Resecentrum Resecentrum 60

62 Kapacitet 2012 Kapacitet 2025, med befintliga cykelparkeringar 61

63 Plats: Resecentrum Område nr: 1 Ställ: A B BEHOV 4 4 ANTAL PARK. CYKLAR År År TYP (F/R) R F ANTAL PLATSER SKADADE STÄLL 0 11* NÄRHET 3 1 ANG. RIKTNING 2 2 STÖLDSÄKERHET 3 1 VÄDERSKYDD 1 1 KAPACITET År År TRYGGHET 3 3 KOMMENTARER Ger ett oordnat intryck med några cyklar som ligger ner. 4 cyklar står i ställen, 3 är fastlåsta i räcket. * minst 11 ställ går inte att använda pga träd eller stolpar som står i vägen. 62

64 Västeråsen 63

65 64

66 Kapacitet 2012 Kapacitet 2025, med befintliga cykelparkeringar 65

67 Plats: Västeråsen Område nr: 1 Ställ: A B C D E F G BEHOV ANTAL PARK. CYKLAR År År TYP (F/R) F F R R R F F ANTAL PLATSER ca 5 ca SKADADE STÄLL NÄRHET ANG. RIKTNING STÖLDSÄKERHET VÄDERSKYDD KAPACITET År År TRYGGHET KOMMENTARER Bra väderskydd! Gröna tak och stuprännor. Borttagna framhjulshåll are, finns plats under tak för cyklar men ej möjlighet att låsa eller stödja cykeln för alla. Borttagna framhjulshållare, finns plats under tak för cyklar men ej möjlighet att låsa eller stödja cykeln för alla. 66

68 Plats: Västeråsen Område nr: 1 Ställ: H I BEHOV 3 3 ANTAL PARK. CYKLAR År År TYP (F/R) F F ANTAL PLATSER SKADADE STÄLL 0 0 NÄRHET 4 4 ANG. RIKTNING 4 4 STÖLDSÄKERHET 1 1 VÄDERSKYDD 1 1 KAPACITET År År TRYGGHET 3 3 KOMMENTARER 67

69 Viared 1 2 Område 1 Område 2 68