Parkeringstal för Östersunds kommun

Transkript

1 Dnr Ädh Parkeringstal för Östersunds kommun Antagen av kommunfullmäktige

2 Inledning Plan- och bygglagen föreskriver att när tomter tas i anspråk för bebyggelse skall det tillses att lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon i skälig utsträckning anordnas på tomten eller i dess närhet. Riktlinjerna innebär att platsbehovet för bilar respektive cyklar bestäms till antal för olika typer av lokaler. Nuvarande riktlinjer för parkeringsbehov parkeringstal, antogs av kommunfullmäktige Sedan dess har planeringsförutsättningarna förändrats, i första hand inom de centrala delarna av Östersund och där främst genom omvandlingen av de tidigare militära områdena Fyrvalla och stadsdel Norr, till civil användning. De nya förutsättningarna motiverar att gällande riktlinjer ses över. Miljö- och samhällsnämnden uppdrog i beslut åt samhällsbyggnad att se över gällande riktlinjer för parkeringsbehov. Nämnden beslutade att uppdra till samhällsbyggnad att skicka ut ett förslag för samråd. Förslaget har utarbetats av representanter från samhällsbyggnadsförvaltningens avdelningar plan och bygg, trafik och park samt grön trafik Bakgrund och motiv Tiderna förändras. Gällande riktlinjer har sina rötter i 1970-talet och dåvarande Planverkets riktlinjer. Trafikplaneringen var vid den tiden fokuserad på en faktisk och förväntad tillväxt av bilanvändningen och dess framkomlighet. Numera framhålls i första hand miljö och säkerhet som prioriterade aspekter i trafikplaneringen, bl. a i det trafikpolitiska program som antagits av kommunfullmäktige. Alternativen till bilen - busstrafiken och GC-nätet - har utvecklats betydligt och erbjuder idag en bättre service med åtföljande mindre bilberoende. Det finns goda skäl att fortsätta bygga staden inåt, genom komplettering och förnyelse av bebyggelsen i stadens centrala delar. En begränsning för detta är bl.a. ganska högt ställda krav på antalet parkeringsplatser, vilket har uppmärksammats i planeringen av Fyrvalla och stadsdel Norr. Föreslagna förändringar I tidigare riktlinjer indelas Östersund i två zoner - centrum respektive övriga delar av kommunen. En ny zon 2 innerstaden, föreslås. Denna mellanzon utmärks av en blandning av olika slags boende, med en avsevärd andel flerbostadshus. Den nya zonen möjliggör en gradvis övergång av parkeringstal. 2

3 Parkeringstalen reduceras något för vissa verksamheter, dock ej för handel och övrig service i centrum, zon 1. God tillgång på parkering är en av förutsättningarna för ett levande centrum. parkeringstal differentieras för olika slags handel. Utpräglat bilistorienterad handel kräver relativt sett mycket parkering. En annan skillnad finns för s.k. skrymmande varor contra andra sällanköpsvaror, där skrymmande varor i regel behöver mindre parkering i relation till lokalytan. Parkeringstal för cyklar införs. Ny zonindelning Zon 1- Centrum. Avgränsningen är ungefär densamma som i tidigare riktlinjer och innefattar området innanför trafikringen samt delen ovanför Rådhusgatan upp till Regementsgatan. Dessutom ingår strandområdet, sträckan Beijers Bryggeriet. Skälet till att strandområdet ingår i zon 1 är den pågående planeringen för nya bostäder och verksamheter. Det centrala läget och bebyggelsens förväntat höga exploateringstal motiverar att strandområdet ses som en del av centrum. Zon 2 Innerstaden, med flerbostadshus och blandad bebyggelse. Innefattar stadsdelarna Karlslund, Odenslund, Hornsberg, Norr och Söder. Zon 3. Staden i övrigt, tätorter och kommunen generellt. Parkeringsstal o Inkluderar parkeringsplatser för arbetande, besökande och boende. o Uttrycks i antal bpl (bilplatser) / 1000 kvm bruttoarea, BTA 1, eller i vissa fall som antal platser per bostad. o Tillämpas i planläggning och bygglovprövning för nybyggnad, ombyggnad och ändrad användning, Vid nybyggnad och tillbyggnad gäller att hela det bilplatsbehov som alstras av tillkommande bebyggelse ska tillgodoses. När en lokal byter användningssätt, t ex från kontor till bostäder, gäller att parkeringsbehovet beräknas på hela den yta som får ändrad användning och att befintliga bilplatser som är knutna till lokalen får tillgodoräknas. o Riktlinjerna är desamma för planering och bygglovprövning. I praktiken kan behovet visa sig bli mindre i bygglovskedet då vissa ytor inte ska räknas in i bruttoarean. o Är minimi-antal, d.v.s. byggherre/fastighetsägare kan utöka antalet platser. o Ska ses som riktvärden och kan justeras m.h.t. förutsättningarna i varje enskilt objekt. Avsteg bör motiveras och ha stöd i särskild parkeringsutredning. 1 Med bruttoarea (BTA) menas arean av ett våningsplan begränsat av omslutande ytterväggars utsida. Den sammanlagda bruttoarean är summan av alla våningsplan i ett hus, med vissa undantag för öppningar i bjälklag, tekniska utrymmen m.m.. Närmare anvisningar för beräkning av bruttoarea finns i Svensk standard. 3

4 Parkering för funktionshindrade För varje påbörjat 30-tal bilplatser ska minst en plats ges en utformning och placering som lämpar sig för personer med nedsatt rörelseförmåga. Bilplatsen ska vara minst 4,2 meter bred och markeras med att den är avsedd för funktionshindrade. Gångavståndet till målpunkt / entré bör inte överstiga 25 meter. Lutningen på förflyttningsväg mellan bilplats och entré bör inte överstiga 1:50 (2%). Parkeringsköp friköp I själva centrumkärnan kan det vara tekniskt svårt eller olämpligt att anlägga de nya bilplatser som krävs vid nybyggnad eller ändrad användning, inom den egna fastigheten. Det gäller exempelvis fastigheter vid gågator där lämpliga tillfarter saknas. I sådana fall kan Östersunds kommun undantagsvis och mot ersättning istället anordna de bilplatser som krävs i en (framtida) allmän parkeringsanläggning. Parkeringsköp medges bara inom den del av centrum som begränsas av Rådhusgatan, Fältjägargränd, Strandgatan och Gränsgatan. Ärenden om friköp handläggs av fastighetskontoret. Ändrad användning inom ramen för s.k. centrumverksamheter i zon 1, centrum Tidigare riktlinjer för ändrad användning inom centrum behålls. Dessa inbär att centrumverksamheter kan flytta mellan lokaler utan att krav på ändrat antal parkeringsplatser. Anledningen är praktisk eftersom verksamheter ofta flyttar mellan olika lokaler inom centrum utan att det sammanlagda parkeringsbehovet i centrum påverkas i någon högre grad. I begreppet centrumverksamheter ingår butiker samt övrig service, se förklaring på sid 7. 4

5 Zonindelning i Östersund Zon 2 Zon 1 Zon 2 Zon 3 Kommunen i övrigt 5

6 Parkeringstal för bilar Lokaltyp Bostäder Zon 1 Centrum Antal bpl / 1000 kvm BTA där inte annat anges 2 Inre staden Antal bpl / 1000 kvm BTA där inte annat anges 3 Ytterstaden m.m. Antal bpl / 1000 kvm BTA där inte annat anges Enbostadshus, villa 2 bpl /bostad 2 bpl / bostad 2 bpl / bostad Flerbostadshus Gruppb.enb.hus, gemensam parkering. 8 alt min. 0,8 bpl/lgh 11 alt min 1,1 bpl/lgh 13 alt min.1,3 bpl/lgh Verksamheter Utan samnyttjande Med samnyttjande1 2 Handel - dagligvaror Handel sällanköpsv Handel stormarknad Övrig service Kontor och Hotell Skolor (LMH: 6) (Gy: 20) Förskolor (10) Vård (30) Industri (10) Samlingslokal, inkl biograf, teater etc (200 bpl/1000 besökande) Idrottsanläggningar (300 bpl/1000 besökande) Bilplatsbehov kan skilja sig väsentligt mellan olika objekt, beroende på läget och verksamhetens art. Antal parkeringsplatser utreds och bestäms i varje enskilt fall. Cirka-riktvärde inom parentes. 2 Med samnyttjande menas att bilplatsen finns i en allmän parkeringsanläggning ( parkeringshus eller motsvarande), och att den inte är reserverad utan kan användas av alla. 3 Behovet varierar beroende på typ av handel och läge. Exempelvis behöver volymhandel med skrymmande varor som regel mindre parkering än annan sällanköpshandel, ställt i relation till lokalytan. Anpassning görs för varje objekt. Möjligheten att handelns inriktning och därmed parkeringsbehovet förändras över tid vägs in i bedömningen. 4 Övrig service är t.ex restaurang, café, bank, apotek, gym, frisör, resebyrå, konstgalleri, hälsocentral, tandläkarmottagning, mäklare, allmänt tillgängliga lokaler för försäkringskassa, arbetsförmedling etc. Parkeringstal för övrig service inom zon 1 gäller endast vid nybyggnad. Vid ändrad användning ska särskilda riktlinjer tillämpas, se sid 4. 6

7 Riktlinjer för cykelparkering I Östersund finns en vilja att en större del av resandet görs med cykel. I Agenda 21 för Östersunds kommun finns följande delmål Fotgängare och cyklister ska prioriteras före bilarna i samhällsplaneringen samt Fler cykelparkeringar ska finnas i centrala staden. Det finns även ett effektmål i Östersunds kommuns cykelprogram som innebär en att cykelanvändningen i Östersund skall öka 1% per år mätt enligt Cykelmätningsstrategin för Östersunds kommun. Ökad cykelanvändning är bra ur både hälso- och miljösynpunkt. Cykling ger värdefull daglig motion samtidigt som utsläppen av både klimatstörande och hälsofarliga utsläpp minskar. Om cykelresor ersätter bilresor nås även minskade kostnader för underhåll av vägnätet p g a minskat slitage, samt minskat behov av ytor för bilparkeringar. För att cykeln skall kunna vara ett attraktivt transportmedel krävs att det finns tillräckliga utrymmen för att ställa den ifrån sig. Varje målpunkt för cykeltrafik bör ha cykelställ. I Plan- och bygglagen står ett tillräckligt utrymme skall anordnas för parkering, men det finns inget som är särskilt specificerat för cykeln. Det saknas därför sådana normer, men har under senare tid kommit upp på agendan i många kommuner, som Lund, Malmö, Linköping; Huddinge m fl.. Behovstal för cykelparkering på kvartersmark har alltså inte funnits tidigare. I revideringen behovstalen för Östersund känns sådana naturliga, i synnerhet som förslaget till reducerade behovtal för bilplatser delvis utgår från att en större del av resandet kan ske med buss eller cykel. Inte bara antalet utan också kvalitén på cykelparkeringen är viktig. De bör ligga nära entréer, ha möjlighet att låsa cykeln samt gärna ha takskydd. En enhetlig snygg design kan skapa attraktiva miljöer. I centrala staden ordnas en stor del av cykelparkeringen för besökare på gatumark. Där är sambandet mellan parkering och viktiga målpunkter givetvis viktigt. 7

8 Parkeringstal för cyklar Lokaltyp Bostäder Enbostadshus, villa Gruppb. enb.hus Zon 1 Centrum Antal cpl per 1000 kvm BTA 2 Inre staden Antal cpl per 1000 kvm BTA Ingen riktlinje, det finns plats på egna tomten Flerbostadshus Boende: 25 Besökande: 3 Verksamheter Handel, Övrig service Anställda: 5 Anställda: 5 3 Ytterstaden m.m. Antal cpl per 1000 kvm BTA Totalt: 15 Besökande: 20 (huvudsakl. gatumark) Handel bilorienterad stormarknad Kontor Anställda: 10 Besökande: 15 (huvudsakl. gatumark) 5-10 Anställda: 9 Grundskola (40-70 cpl/100 elever) Gymnasieskola (60-80 cpl/100 elever) Vård (10-50 cpl/1000 kvm BTA) Industri (6 cpl/1000 kvm BTA) Samlingslokal, inkl biograf, teater etc (5-35 cpl/100 besökare) Idrottsanläggningar (10-40 cpl/100 besökare) Besökande: 2 Besökande: 2 Platsbehov kan skilja sig väsentligt mellan olika objekt, beroende på läget och verksamhetens art. Antal platser utreds och bestäms i varje enskilt fall. Större behov vid t ex skolor, sjukhus, idrottsanläggningar. Cirka-riktvärde inom parentes 8

9 Utformning Cykelparkeringens utformning och placering är av stor betydelse för dess funktion och nyttjande. Parkeringar bör placeras så nära dess målpunkt som möjligt (normalt inte mer än 25 meter) för att uppfylla dess funktion samt förhindra felplacerade cyklar. För bostäder placeras cykelparkeringsplatser i normalfallet i direkt anslutning till entréer. <25 m = God tillgänglighet m = Acceptabelt om utrymme inte kan uppbringas närmare entré. >50 m = Ej acceptabelt avstånd. Cykelförråd får placeras högst 100 m från husentré (Svensk byggnorm 1975). För övriga verksamheter bör cykelplatserna ligga i omedelbar anslutning till entréerna, max 50 m om inte speciella omständigheter råder (platsbrist) 5. Vid långtidsuppställning och högre kvalitet på cykelparkering i form av vindskydd, särskild belysning, indirekt övervakning eller annat kan längre avstånd i särfall accepteras. Det är dock viktigt att komma ihåg att cyklisten alltid försöker minimera avståndet mellan cykelplats och målpunkt. Underdimensionerade cykelparkeringsplatser motverkar cykling samt medför många gånger framkomlighetsproblem för gående. En väl tilltagen parkering kan möta ett ökat behov och toppar under året. Cykelställen ska tillgodose cyklisternas behov och önskemål. Avståndet mellan två cykelparkeringsplatser ska vara så brett att cyklar kan parkeras utan problem. En cykelparkering bör vara: - Lättillgänglig och enkel för att minimera ansträngning vid parkering. - Stöldsäker, d.v.s. att det går att låsa fast cykelns ram. - Naturligt övervakad med god insyn från omgivningen. - Väl belyst - Utformad för att möjliggöra renhållning och snöröjning. En cykelparkering bör även för högre kvalitet vara: - Väderskyddad, ge skydd mot regn och snö. - Av god gestaltning i samklang med närmiljön. 5 förslag hämtat ur Utformning av cykeltrafikanläggningar, BFR, R57:1986 9

10 10